IT i Praktiken. 75 projekt om IT-frågor för olika typer av funktionshinder. Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IT i Praktiken. 75 projekt om IT-frågor för olika typer av funktionshinder. Slutrapport"

Transkript

1 IT i Praktiken 75 projekt om IT-frågor för olika typer av funktionshinder Slutrapport

2

3 IT i Praktiken Slutrapport November 2005 Hjälpmedelsinstitutet

4 Hjälpmedelsinstitutet (HI) Författare: Folke Eliasson Ansvarig handläggare: Folke Eliasson Formgivning: Rolf A Olsson Upplaga: 700 ex Tryck: Edita Västra Aros, Västerås Best nr: Publikationen kan beställas på telefon eller hämtas som ett pdf-dokument från Den kan också beställas i alternativa format från HI. 2

5 Förord Denna rapport beskriver en flerårig satsning på utveckling och tillämpning av IT för människor med funktionshinder. Satsningen fick formen av ett program som kallades IT i Praktiken, ITiP. Programmet var en av hörnstenarna i det förslag till handlingsprogram för IT-området som regeringen uppdrog åt dåvarande Handikappinstitutet att utarbeta för åren och som presenterades som IT för funktionshindrade och äldre Förslag till handlingsprogram för åren Handlingsprogrammet genomfördes sedermera i linje med förslaget, till största delen finansierat med medel ur Allmänna arvsfonden. ITiP finansierades med medel ur Allmänna arvsfonden och genomfördes av Hjälpmedelsinstitutet. Arbetet startade 1998 och var till större delen avslutat under 2003, även om några enstaka projekt sträckte sig in i 2004/05. Parallellt med ITiP gjordes också ett antal studier som rörde ITanvändning och dess konsekvenser för personer med funktionshinder. I det arbetet ingick också att ta fram statistik på området. Dessa studier redovisas i avsnittet 3. Det övergripande syftet med ITiP var att demonstrera hur IT kan vara till hjälp för personer med olika slags funktionshinder genom att visa praktiska tillämpningar och utveckla nya produkter, tjänster och metoder. Satsningen var framgångsrik och visar att informationsteknologin har en mycket stor potential som stöd åt personer med funktionshinder. Denna iakttagelse har underbyggts ytterligare under senaste år, bl.a. genom den närmast explosionsartade utvecklingen på bredbandsteknikens och mobiltelefonins område. De enskilda projekten genomfördes av olika organ från handikapprörelsen, landsting, kommuner m.fl. I denna rapport redogörs översiktligt för de projekt som ingick i ITiP-satsningen och resultatet av den uppföljning som gjorts, inklusive en redogörelse för hur Hjälpmedelsinstitutet ser på behovet av fortsatta insatser. Rapporterna som framställts inom ramen för ITiP kan rekvireras från Hjälpmedelsinstitutet och i flertalet fall även laddas ner från nu. Detta är slutrapporten för ITiP-satsningen. Den är utarbetad av Folke Eliasson, Hjälpmedelsinstitutet. Vällingby i november 2005 Claes Tjäder

6

7 Innehållsförteckning Sammanfattning 6 1 Bakgrund 8 2 Syfte och genomförande 10 3 Konsekvensstudier och framtagande av statistik som har beröring med ITiP 20 4 Övergripande resultat och behov av fortsatta insatser Övergripande resultat Behov av fortsatta insatser 22 Bilaga 1 Kortfattade beskrivningar av ITiP-projekten 29 Bilaga 2 Rapport IT i Praktiken (ITiP) 91 Uppföljning av satsningen på utveckling och tillämpning av IT-produkter, metoder och tjänster för funktionshindrade personer, finansierad med medel ur Allmänna arvsfonden. Bilaga 3 Konsekvensstudier och framtagande av statistik som har beröring med ITiP 121 5

8 Sammanfattning IT i Praktiken (ITiP) var en del av det handlingsprogram för åren som Hjälpmedelsinstitutet utformade på regeringens uppdrag. Programmet finansierades till allra största delen med medel ur Allmänna arvsfonden. Det övergripande syftet med ITiP var att prova olika sätt på vilka man kan utveckla och tillämpa IT för personer med funktionshinder. 75 projekt som rörde IT-frågor för olika typer av funktionshinder kommunikation, rörelsehinder osv. genomfördes. Brukarmedverkan var en hörnsten i arbetet och organ från handikapprörelsen ledde en stor del av projekten. Uppföljningsresultatet talar för att ITiP har varit en framgångsrik satsning. Det övergripande syftet har i allt väsentligt uppnåtts, projekten har i stort gett de resultat man eftersträvat och de har varit till god nytta för de avsedda målgrupperna. Många av projekten har sedermera helt eller delvis blivit en del av den ordinarie hjälpmedelsverksamheten och flera projekt har i sin tur genererat nya verksamheter. IT har tveklöst en mycket stor potential som stöd för funktionshindrade personer att uppnå ett ökat oberoende och möjlighet att delta i samhällslivet. ITiP har medverkat till att den allmänna kunskapen om IT för personer med funktionshinder höjts under de senaste åren. De som medverkat har själva höjt sin kompetens och utgör numera en stor och bred kunskapsbas. Det finns också en stor mängd ny kunskap samlad i form av nya produkter, metoder och tjänster som utvecklats och sedan dokumenterats i projektrapporterna. Trots avsevärda informationsinsatser har dock inte all denna kunskap ännu nått ut till alla potentiella intressenter. Merparten projektresultat har kommit till nytta för en större eller mindre krets av de tänkta användarna. Men samtidigt som vi konstaterar att det visserligen aldrig var meningen att göra produkterna också kommersiellt gångbara, kan vi också konstatera att arbetet ändå utmynnat i flera produkter m.m. som borde kunna göras tillgängliga för hjälpmedelsverksamheten eller brukaren, för att därmed uppnå en bredare användning. Mycket tyder på att ett av de allvarligaste hindren för utveckling och förädling av IT-hjälpmedel ligger i möjligheterna att komma vidare från prototyp till färdigutvecklad produkt, dvs. att göra produkten tillgänglig för en bredare publik. Huvudorsaken är oftast ekonomisk.

9 Ett annat besvärande inslag är att personer med funktionshinder har sämre tillgång till dator och Internet än den övriga befolkningen. År 2003 hade ungefär hälften av alla personer med funktionshinder inte tillgång till dator och Internet. Svårigheterna att få nödvändig support vid anskaffning, uppdatering och uppkomna fel förstärker olägenheterna. Informationsteknologins potential som stöd för funktionshindrade personer kommer att bli än större i takt med den snabba utvecklingen på ITområdet, exempelvis genom bredbandstekniken och utvecklingen på mobiltelefonins område. Det gäller således att fortsatt driva på utvecklingen så att tekniken kan komma till nytta för funktionshindrade och äldre. Halkar man efter är risken stor att tekniken snarare kan bli ett hinder för stora grupper människor. För att effektivt kunna driva på utvecklingen krävs tydliga mål och att många krafter drar åt samma håll. Detta görs bäst om det finns en gemensam nationell strategi för de fortsatta insatserna. Fortsatta insatser bör inriktas på följande, nämligen att på bästa sätt ta tillvara och sprida redan uppnådda resultat; att undersöka vilka möjligheter som finns att undanröja hinder för att goda produktidéer förverkligas och görs tillgängliga för brukarna; fortsatt satsa på utvecklingen av nya produkter, metoder och tjänster, men med större betoning på ett spetsigare angreppssätt och med uppmärksamhet fäst på området kognitiva funktionshinder; frågan om support till användarna uppmärksammas; fortsatt utveckla och producera statistik på området IT för funktionshindrade och äldre ; arbetet hålls samman inom ramen för en flerårig plan, som utgör en komponent i regeringens övergripande IT-strategi.

10 1. Bakgrund Informationssamhället berör alla medborgare. Den tekniska utvecklingen skapar nya möjligheter och förutsättningar, inte minst för människor med funktionshinder. Den kan också, genom bristande tillgänglighet, skapa nya hinder för olika befolkningsgrupper. IT i Praktiken, ITiP, var en satsning på informationsteknik för människor med funktionshinder. Bakgrunden till satsningen var ett regeringsuppdrag som dåvarande Handikappinstitutet erhöll Syftet var att driva på utvecklingen och uppdraget bestod i att utarbeta ett förslag till handlingsprogram för området IT för funktionshindrade och äldre. Arbetet genomfördes tillsammans med berörda intressenter i omvärlden och resulterade i ett förslag till handlingsprogram för åren Under denna period presenterades också vad som kan anses vara fundamentet för den svenska handikappolitiken på IT-området, nämligen regeringens proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla. I den slås bl.a. fast att personer med funktionshinder ska ha full delaktighet i IT-samhället. Bland de prioriterade aktiviteter som föreslogs i handlingsprogrammet fanns ett tekniskt orienterat förslag till en satsning på att utveckla och tillämpa informationstekniken. I handlingsprogrammet IT för funktionshindrade och äldre formulerades förslaget enligt följande: Ett tillämpningsprogram för utvecklings- och förnyelseprojekt bör genomföras. IT ska prövas i praktiken. Det görs i samarbete med handikapporganisationer, branschorgan, sjukvårdshuvudmän, myndigheter och företag. Aktiviteterna kan exempelvis röra transport, handel, medborgarservice, boende, arbete, studier, fritid, kultur samt vård och omsorg. Särskilt bör eftersatta grupper uppmärksammas. Denna satsning, som sedan kom att kallas IT i Praktiken, ITiP, syftade till att demonstrera tekniken i praktiska tillämpningar, inklusive att utveckla nya produkter, tjänster och metoder. ITiP finansierades med medel ur Allmänna arvsfonden och genomfördes av Hjälpmedelsinstitutet. Efter ett omfattande ansökningsförfarande engagerades olika externa projektansvariga för att genomföra de enskilda projekten. Satsningen 1 IT för funktionshindrade och äldre. Förslag till handlingsprogram för åren Vällingby: Handikappinstitutet, 1997.

11 genomfördes till allra största delen under perioden , även om slutförandet och redovisningen av några enstaka projekt kom att sträcka sig över 2004 och en bit in i Totalt fördelade HI ca 24,8 miljoner kronor till de 75 projekt och förstudier som genomfördes. I denna rapport sammanfattas satsningen. Information om satsningen och projektens resultat finns också på ITiP:s webbplats, ITiP en av flera programdelar ITiP var en av flera delar i programmet IT för funktionshindrade och äldre Förslag till handlingsprogram för åren Inom ramen för det övergripande handlingsprogrammet genomförde Hjälpmedelsinstitutet också ett antal studier som rörde IT-användning och dess konsekvenser för personer med funktionshinder och tog dessutom fram statistik om tillgången till dator och Internet. Dessa studier redovisas kortfattat i avsnittet 3. Till handlingsprogrammet hörde även en särskild del som handlade om att utveckla brukarnas kompetens på IT-området. Inom ramen för denna s.k. Brukarkompetenssatsning genomfördes 49 olika projekt, finansierade med medel ur Allmänna arvsfonden. Arbetet administrerades av handikapprörelsens dåvarande IT-förening som var verksam under åren Denna satsning har dokumenterats i rapporten Kompetensutveckling inom IT för personer med funktionshinder och deras organisationer Slutrapport Mars En annan viktig del av handlingsprogrammet var den informationskampanj, Fritt Fram, som Hjälpmedelsinstitutet och handikapprörelsen genomförde tillsammans. Kampanjens syfte var att sprida medvetenhet om betydelsen av ett IT-samhälle för alla. Fritt Fram fick också en efterföljare, on Tour. Under visades en mobil utställning om spetsteknik i vår vardag på olika orter i Sverige och dessutom i några länder i Europa.

12 2. Syfte och genomförande Syftet med ITiP var att utveckla och tillämpa IT för människor med funktionshinder genom att visa praktiska tillämpningar och utveckla nya produkter, tjänster och metoder. Vid programmets slut skulle finnas: dokumenterade erfarenheter av IT-användning inom nya områden och för eftersatta grupper nya IT-baserade produkter och tjänster som är anpassade eller utvecklade så att de kan användas av människor med funktionshinder utvecklade metoder för utprovning, träning och användning av IThjälpmedel och tjänster Ledstjärnor för arbetet var nyskapande och brukarnytta. Programarbetet kännetecknades av ett brett angreppssätt och resultaten uppvisar stor mångfald. IT-tillämpningar av mycket skiftande slag har kunnat prövas. De nya tillämpningarna riktades till många olika handikappgrupper. De som sökte och fick projektmedel har representerat olika verksamheter och intressen. Programmet tilldrog sig stort intresse. Sex ansökningsomgångar genomfördes under tiden december 1998 mars 2001 och totalt kom 346 projektansökningar in. Av Diagram 1 nedan framgår hur ansökningarna fördelade sig över ansökningstillfällena. Av diagrammet framgår också antalet projekt och förstudier som beviljades per ansökningsomgång. Totalt beviljades ca 25,7 milj. kr. till 79 projekt, men eftersom fyra av projekten aldrig kom att genomföras, kom ca 24,8 milj.kr att faktiskt utnyttjas. I genomsnitt beviljades projekten ca kronor medan förstudierna i genomsnitt beviljades ca kronor. De särskilda studierna rörande användning och konsekvenser av IT-användning kostade ca 1,3 milj.kr. Den centrala administrationen av ITiP, inklusive övergripande information, seminarier och uppföljning av såväl ITiP som Brukarkompetenssatsningen, kostade ca 4,9 milj. kr. 10

13 Diagram 1. Inkomna och beviljade ansökningar per ansökningsomgång Inkomna respektive beviljade ansökningar Inkomna Beviljade Omg. 1 Omg. 2 Omg. 3 Omg. 4 Omg. 5 Omg. 6 Totalt 346 ansökningar varav 79 beviljade Not Antal beviljade projekt var sammanlagt 79, men fyra av dessa genomfördes av olika skäl inte, så antalet faktiskt genomförda projekt blev 75. Ett program med mångfald Programmet skulle uppvisa bredd och balans. Enligt utgångspunkterna för ITiP skulle flera olika handikappgrupper få del av resurserna. Det var också meningen att olika aktörer skulle få erfarenhet av att genomföra projekten. Projektansvarig har i stor utsträckning varit handikapporganisationer eller organisationer, föreningar och stiftelser som ägs av handikapprörelsen. I flera fall har enheter inom landsting och kommun varit ansvariga för projekten. Enligt villkoren för stöd ur ITiP skulle medel beviljas till: Försöks- och demonstrationsverksamhet Utveckling, anpassning och utvärdering av IT-baserade produkter och tjänster Studier av IT-användning Metodutveckling Efter det att hälften av ansökningsomgångarna genomförts gjordes en analys av beviljade projekt för att konstatera om den önskade bredden hade uppnåtts. Analysen resulterade i att Hjälpmedelsinstitutets styrelse beslöt prioritera följande områden under de sista två ansökningstillfällena: 11

14 Medborgarservice, främst interaktiva tjänster på Internet i kontakt med myndigheter Handel, bank- och posttjänster IT för fördjupad demokrati och medborgarnas engagemang i samhällsfrågor IT i arbetslivet samt områdena IT-stöd till information om kultur- och sportevenemang Transporter med allmänna kommunikationsmedel samt orientering i okända miljöer De enskilda projekten redovisas kortfattat i Bilaga 1. Tabell 1 nedan ger en bild av de temaområden som kom att behandlas. Särskilt framträdande var Ett tillgängligt IT-samhälle och IT-design (webbutformning m.m.). Tabell 1. Tema för de beviljade projekten Tema Antal projekt Tema Antal projekt Ett tillgängligt IT-samhälle 28 IT-design 23 Utbildning 12 Styra och manövrera 10 Kommunikations- och 10 kognitionshjälpmedel Kultur, kreativitet 10 Lek och spel 9 Träning 6 Telekommunikation 5 IT för orientering och förflyttning 5 Transporter och resande 4 Självkänsla 4 Hjälpmedelsutprovning 4 Utvärdering 3 Samverkan genom IT 3 Föreningsarbete 3 Brukarnas kompetens 3 Sport, motion, idrott 2 Hjälpmedelsinformation 2 Arbete 2 Smarta hus 1 Övrigt 1 Totalt: 150* * Ett projekt kan behandla flera teman, summan överstiger därför antalet beviljade projekt. 12

15 Av Tabell 2 nedan framgår vilka handikappgrupper som de beviljade projekten och förstudierna avsåg. Tabell 2. Målgrupper för de beviljade projekten Målgrupper Antal Målgrupper Antal för projekten projekt för projekten projekt Synskadade 19 Personer med övri 4 ga kognitiva funktionsnedsättningar Personer med utvecklings 15 Personer med medicinska 4 störning funktionshinder Tal- och språkhindrade 14 Flerfunktionshindrade 3 Funktionshindrade, 14 Psykiskt funktions 2 generellt hindrade Personer med läs- och 12 Hörselskadade 2 skrivsvårigheter Rörelsehindrade 11 Dövblinda 2 Döva 7 Övriga grupper 1 Personer med neuropsyki 6 atriska funktionshinder Totalt: 116* * Ett projekt kan behandla flera målgrupper, summan överstiger därför antalet beviljade projekt. Brukarinflytande i ITiP Ett uttalat krav för att bevilja stöd till projekt inom ITiP var att projekten uppvisade hög grad av förväntad brukarnytta och att funktionshindrade brukare och deras organisationer deltagit vid initiering och/eller genomförande av projekten på ett tillfredsställande sätt. I ca 60 % av de beviljade projekten var handikapprörelsen eller någon aktör som ägs av handikapprörelsen sökande eller medsökande. Det förekom också att man deltog vid initieringen eller uttalade sitt aktiva stöd för projektförslagen utan att medverka vid genomförandet. I flera 1

16 fall medverkade enskilda brukare i idéarbetet inom ett projekt och/eller deltog i användarstudier inom projekten. En sammanfattning av brukarmedverkan i de beviljade projekten återfinns i Tabell 3 nedan. Tabell 3. Brukarmedverkan i beviljade projekt Typ av brukarmedverkan Antal projekt Handikapprörelsen* är sökande 28 Handikapprörelsen* är medsökande 17 Handikapprörelsen* uttalar sitt aktiva stöd för 9 projektet Enskilda brukare medverkar i projektet 53 Handikapprörelsen* medverkar under 64 projektets genomförande Övrig medverkan 7 Totalt: 178** * Handikapprörelsen innefattar här också organ som ägs av handikapprörelsen. ** Ett projekt kan innehålla flera olika typer av brukarmedverkan, summan överstiger därför antalet beviljade projekt. Som framgår av Tabell 3 har handikapprörelsen medverkat i genomförandet av de flesta projekten. Till denna typ av brukarmedverkan har vi räknat projekt för vilka man varit sökande/medsökande. Det finns också projekt i vilka handikapprörelsen medverkat utan att ha detta ansvar. Exempel på senare typen av medverkan från handikapprörelsen är deltagande i idégrupper, referensgrupper och styrgrupper. 28 projekt leddes således av organ inom handikapprörelsen. Vid sidan av dessa leddes cirka 20 projekt av landstingskommunala organ och 10 av privata företag. Resterande projektägare kom från ideella organisationer, exempelvis Rädda Barnen, ekonomiska föreningar, kommuner, forskningsinstitutioner, skolor/folkhögskolor samt ett par stiftelser. 1

17 Information och resultatspridning ITiP handlar om IT och informationsarbetet har i stor utsträckning också använt sig av IT-baserade kanaler. Det bestämdes dock tidigt att inte enbart satsa på elektronisk information. Det första steget i informationsarbetet togs under 1998 i och med framtagandet av ett initialt informationsmaterial för satsningen. Hit räknas bland annat allmän information om IT i Praktiken, ansökningsblanketter och anvisningar för ansökningar. I det inledande skedet av ITiP utarbetades en övergripande informationsstrategi för satsningen. Informationsstrategin fastställde följande tre huvudsyften med informationsarbetet: 1. Att få in ansökningar för bra projekt. 2. Att kommunicera ut resultaten av projekten till omvärlden med så stort uppmärksamhetsvärde som möjligt. 3. Att se till att resultaten kommer brukarna till del för att på så sätt förhöja deras livskvalitet. Den tredje punkten får även anses vara ett långsiktigt syfte knutet till Hjälpmedelsinstitutets ordinarie verksamhet. De enskilda projekten hade ansvar för att sprida information om sina resultat. Ett av kraven för att få medel ur ITiP var att projekten uppvisat en plan för informationsspridning. De enskilda projekten deltog bland annat i seminarier och informerade om sina resultat via webben. Fler uppgifter om projektens eget informationsarbete återfinns i de enskilda projektbeskrivningarna. Hjälpmedelsinstitutet hade därutöver det övergripande ansvaret för informationsspridningen. Institutets informationsarbete koncentrerades till ITiP:s webbplats, en tryckt rapportserie, seminarier, konferenser och mässor, samt kontakter med press och media. Webbplatsen Internet är en mycket viktig och lättillgänglig källa för informationsspridning, inte minst i ITiPs fall, då satsningen involverar just datoriserad informationsteknik. Med anledning av detta slogs tidigt fast att satsningens specifika webbplats skulle fungera som en central plattform för spridning av information. ITiPs webbplats har den fristående adressen 15

18 men är samtidigt en del av Hjälpmedelsinstitutets webbplats, På webbplatsen finns en redogörelse för satsningen samt slutrapporterna, inklusive de i förekommande fall tryckta versionerna. Allt materiel på webbplatsen kan laddas ner kostnadsfritt. Trycksaker Utöver publiceringen av slutrapporter på ITiP:s webbplats, har 10 av projektresultaten redovisats i en tryckt rapportserie. Det är rapporter som av olika skäl bedömts som särskilt intressanta att göras tillgängliga i tryckt version. Seminarier/konferenser/mässor En väsentlig del av ITiP:s informationsarbete har bestått av genomförande av seminarier, konferenser och mässor. Avsikten med dessa aktiviteter har varit att bidra till en ökad kännedom om satsningen och dess innebörd. Ytterligare en anledning har varit möjligheten att utförligt presentera vissa delar av ITiP för att ge konkreta exempel på satsningens innehåll. Ett mycket viktigt inslag har varit de årliga IT-konferenser för att följa upp handlingsprogrammet IT för funktionshindrade och äldre som HI anordnat sedan 1998 och som gavs för 8:e gången i april I anslutning till några av konferenserna har också minimässor anordnats för information och demonstration av aktuella ITiP-projekt. Konferenserna har varit mycket välbesökta. De har under senare år fått allt mindre anknytning till ITiP till förmån för en bredare information om arbetet med IT för funktionshindrade och äldre på nationell och europeisk basis. ITiP har också presenterats i samband med andra konferenser. Två exempel är de gemensamma temakonferenser som anordnades av Vinnova och HI i maj 2001 respektive januari Tema för konferenserna var IT som stöd vid tal-, språk- och kommunikationssvårigheter respektive IT som stöd för personer med hörselnedsättning, dövhet eller dövblindhet. Vid dessa tillfällen presentades resultat från ITiP tillsammans med resultat från det forsknings- och utvecklingsprogram, IT för funktionshindrade och äldre, som genomfördes av Vinnova och HI 2. 2 FoU-programmet IT för funktionshindrade och äldre genomfördes under perioden Det genomfördes och finansierades av dåvarande Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), Nutek och Hjälpmedelsinstitutet. Vin- 1

19 Hjälpmedelsinstitutet arrangerar årligen de s.k. ID-dagarna, en konferens och utställning med inriktning mot informationsteknik inom handikappområdet. Under flera år presenterades de pågående ITiP-projekten som en del av Hjälpmedelsinstitutets utställningsmonter. Andra exempel på mässaktiviteter där ITiP har medverkat är Bok- och biblioteksmässan i Göteborg ITiP deltog också i den tre dagar långa utställning som Hjälpmedelsinstitutet anordnade i Riksdagens lokaler i november Internationell exponering av ITiP skedde vid flera tillfällen i samband med Sveriges ordförandeskap i EU våren I samband med EUs toppmöte i Stockholm i mars 2001, arrangerades en särskild utställning om IT i toppmötets lokaler. Hjälpmedelsinstitutet, en av trettio utställare som representerade svenskt närings- och samhällsliv, demonstrerade där IT i olika tillämpningar för människor med funktionshinder. Information från ITiP fanns också i den utställning som anordnades i anslutning till expertmötet Towards a Barrier Free Europe for Citizens with Disabilities, som hölls i Linköping under två dagar i april Media Pressmeddelanden sändes ut i samband med lanseringen av rapporter. I april 2000 anordnade Hjälpmedelsinstitutet en presslunch för bland annat samtliga handikapptidskrifter med information om utvecklingen inom IT-området och demonstrationer av ITiP-projekt. ITiP har fått utrymme i press. Exempel är: Aftonbladet, Internet hjälpmedel för handikappade, Anders Lignell/TT, publicerad: Expressen, Med hjälp kan Internet vara för alla, expressen.se/tt, publicerad Dagens Nyheter, Gomplattan, Inger Sundelin, publicerad I samarbete med Utbildningsradion har Hjälpmedelsinstitutet producerat en film om morgondagens IT-möjligheter för personer med funktionshinder. I dokumentären medverkar bland annat projeknova övertog sedermera KFB:s och Nuteks roller. Arbetet finns dokumenterat i Vinnovas och Hjälpmedelsinstitutets gemensamma publikation IT för funktionshindrade och äldre och kan rekvireras från Hjälpmedelsinstitutet. 1

20 tet The Lantern som ingår i ITiP-satsningen. Dokumentärfilmen visades vid tre tillfällen i Sveriges Television under november För att tillgodose behovet av anpassad information för personer med läshandikapp har en produktion tagits fram i s.k. DAISY-format. DAISY, som är ett internationellt format för talböcker, medger samtidig presentation av text, bild och ljud. DAISY-produktionen avser projektresultaten från VISITA-projektet (se Bilaga 1). LSS- och hjälpmedelsutredningen Preliminära resultat från ITiP och den s.k. Brukarkompetenssatsningen tillställdes under år 2003 på begäran den då pågående LSS- och hjälpmedelsutredningen. De preliminärt redovisade resultaten sammanfaller i allt väsentligt med redogörelsen i avsnitt 4 om resultat och behov av fortsatta insatser. LSS- och hjälpmedelsutredningen presenterade sedermera betänkandet SOU 2004:83 Hjälpmedel som f.n. bereds inom regeringskansliet. Utvärderingar och uppföljning Uppföljning och utvärdering av programmet har genomförts med hjälp av utomstående konsult, Inregia AB. Arbetet avsåg dels löpande granskning, dels utvärdering och uppföljning av ITiP. Den löpande granskningen fokuserade på handläggningsarbetet och de administrativa rutinerna och resulterade i tre konsultrapporter. I linje med förslag från Inregia AB förändrades arbetsrutinerna kontinuerligt. Under våren 2002 gjordes en summering och en utvärdering av det dittillsvarande arbetet. Vid det tillfället hade 41 av de 75 projekten slutförts. Utvärderingen dokumenterades i rapporten IT i Praktiken Rapport maj Under hösten 2003, när det stora flertalet projekt hade avslutats, gjordes en avslutande uppföljning av programmet. Den uppföljningen lade tyngdpunkten på en värdering av satsningens effekter hade målen uppnåtts, vilka framgångar hade man haft och vilka problem hade man stött på? Och vilka slutsatser kunde man dra av detta. Uppföljningen baserade sig väsentligen på en enkät till samtliga projektledare, ett gemensamt 1

21 uppföljningsmöte med projektledarna samt de iakttagelser som Hjälpmedelsinstitutets projektledning och Inregia AB gjort under genomförandet. Uppföljningen dokumenterades i rapport IT i Praktiken (ITiP) - Uppföljning av satsningen på utveckling och tillämpning av ITprodukter, metoder och tjänster för funktionshindrade personer, finansierad med medel ur Allmänna arvsfonden (Bilaga 2). Den avslutande uppföljningen mynnade i ett antal slutsatser och rekommendationer om fortsatta insatser. Dessa återfinns i avsnitt 4 i denna rapport. 1

22 3. Konsekvensstudier och framtagande av statistik som har beröring med ITiP Inom ramen för det övergripande handlingsprogrammet IT för funktionshindrade och äldre genomförde Hjälpmedelsinstitutet ett antal studier som rörde IT-användning och dess konsekvenser för personer med funktionshinder och tog dessutom fram statistik om funktionshindrade personers tillgång till dator och Internet. Det arbetet finansierades också med medel ur Allmänna arvsfonden. Eftersom dessa studier kan anses ligga inom samma intresseområde som ITiP, presenteras även de i denna rapport (se vidare Bilaga 3). Konsekvensstudier Konsekvensstudierna koncentrerades till området kognition, eftersom kunskapsläget om effekter av IT-stöd för exempelvis personer med autism, förvärvad hjärnskada eller DAMP då var sämre än på många andra håll på funktionshinderområdet. Följande aktiviteter genomfördes. Projektet Konsekvenser av IT-insatser till personer med autism. Projektet Konsekvenser av IT-insatser för personer med hjärnskada. Projektet Konsekvenser av IT-insatser till barn med DAMP/ADHD och närliggande funktionshinder Projektet Vuxna med ADHD/DAMP i ett hjälpmedelsperspektiv Projektet Demens och teknik kunskapsläge och förslag på åtgärder. En studie av nytta och kostnader vid användning av informationsteknik för personer med funktionshinder, som resulterade i rapporten Förvärvade hjärnskador och IT-baserade bostadsanpassningar och hjälpmedel. Samtliga rapporter från ovanstående aktiviteter kan rekvireras från Hjälpmedelsinstitutet. Ovanstående aktiviteter har sedermera gett upphov till ett antal följdaktiviteter på kognitionsområdet. Det gäller exempelvis projekten Human- Teknik, som handlar om IT för personer med psykiska funktionshinder och KogniTek, i vilket man bl.a. bygger upp två kompetenscentra, ett i 20

23 Uppsala för vuxna med ADHD/DAMP och ett i Orup/Lund för personer med förvärvade hjärnskador. Projekten leds av Hjälpmedelsinstitutet och finansieras med medel ur Allmänna arvsfonden. Kontakta Hjälpmedelsinstitutet för vidare information om dessa aktiviteter. Statistik om tillgång till dator och Internet Statistiska Centralbyrån (SCB) har samlat in uppgifter i samband med dess årliga Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) och har på basis av detta och på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet tagit fram statistik om funktionshindrade personers tillgång till dator och Internet. Hittills finns uppgifter som spänner över åren , senast publicerade av Hjälpmedelsinstitutet i rapporten Dator och Internet hemma hos personer med funktionsnedsättning en jämförelse över åren 1998/99, 2000/01 och 2002/03. Rapporten kan hämtas från Hjälpmedelsinstitutets webbsida: Statistiken visar att personer med funktionshinder fortfarande har sämre tillgång till dator och Internet än vad befolkningen i stort har. Det finns en digital klyfta. Man kan konstatera att så sent som 2003 hade bara runt varannan person med något funktionshinder tillgång till dator och Internet. Detta anser vi vara klart otillfredsställande, särskilt som tillgången till dator och Internet kan ha speciellt stort värde för just dessa personer när det gäller möjligheterna att förenkla tillvaron och delta i samhällslivet. 21

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Utdrag ur. Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN. Riktlinjerna i sin helhet kan du läsa på Handisams hemsida: www.handisam.se. 2008-12-15 Bilaga 5

Utdrag ur. Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN. Riktlinjerna i sin helhet kan du läsa på Handisams hemsida: www.handisam.se. 2008-12-15 Bilaga 5 2008-12-15 Bilaga 5 6 Sidor Utdrag ur Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN Riktlinjerna i sin helhet kan du läsa på Handisams hemsida: www.handisam.se RIKTLINJER FÖR TILLGÄNGLIGHET RIV HINDREN Enligt

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Konferens nikola.nu 2014-10-23 Innehåll 1. Om projektet 2. Hjälpmedelsdatabas 3. Tema hjälpmedel 4. När projektet är slut OM PROJEKTET ehälsa och Strategisk IT Bakgrund

Läs mer

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...

Läs mer

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR KILS KOMMUN 2011-2014...1 Inledning...4 Berörda författningar...5 Regel 1. Ökad medvetenhet...6 Regel 2. Medicinsk vård

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD - ett projekt som stöds av Ungaifocus Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2005 Författare:

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad Lättläst Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad HSO Stockholms stad AnZ dra upplagan

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

2010 års IT-konferens

2010 års IT-konferens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till 2010 års IT-konferens Tisdagen den 13 april 2010 World Trade Center Stockholm Välkommen till IT-konferens! Informationssamhället fortsätter att utvecklas. Internet är

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Målet för Götene kommun är full delaktighet och jämlikhet för att människor med funktionshinder i likhet med andra medborgare skall

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Ett sätt att mötas och förstå

Ett sätt att mötas och förstå Ett sätt att mötas och förstå Vad som kan vara bra att veta och tänka på när du möter besökare med olika funktionshinder. Denna handbok är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland

Läs mer

Strategi för IT- utveckling 2015

Strategi för IT- utveckling 2015 STYRDOKUMENT IT-strategi 2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 Strategi för IT- utveckling 2015 Innehåll BAKGRUND...1 STATLIGA

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget Presentation Helena Hörkeby Leg. Logoped Kommunikationsenheten och IdéTorget Kommunikationsenheten Enhet inom Handikapp & Habilitering Länscenter Barn och ungdomar upp till 18 år Med flerfunktionshinder

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till. Verksamhetsplan & budget för år 2014

Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till. Verksamhetsplan & budget för år 2014 Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till Verksamhetsplan & budget för år 2014 2 (7) Förord Vi ser fram emot ett spännande och händelserikt 2014. Det är då 75 år sen föreningen bildades, en respektabel

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se Halland i Europa Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid Undrar du på vilket sätt EU finns närvarande för dig här i Halland? I den här broschyren berättar vi om några av de projekt som har genomförts

Läs mer

2011 års IT-konferens

2011 års IT-konferens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till 2011 års IT-konferens Torsdagen den 7 april 2011 World Trade Center Stockholm Välkommen till 2011 års IT-konferens! Årets IT-konferens kommer att handla om den nya tekniken

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K?

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K? Vad är AKK? Vad är AKK? AKK är en förkortning av Alternativ och Kompletterande Kommunikation. AKK är hela den BRO av insatser som behövs för att ersätta eller komplettera ett bristande tal/språk i kommunikationen

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre Det livslånga åldrandet 1913 - pension 67- år kvinnor 58, män 56 år 1976 - pension 65

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Omgivningskontroll ur ett barns perspektiv. Hanna Gullskog LD Hjälpmedel, KLOK Kommunikation, Larm, Omgivningskontroll, Kognition

Omgivningskontroll ur ett barns perspektiv. Hanna Gullskog LD Hjälpmedel, KLOK Kommunikation, Larm, Omgivningskontroll, Kognition Omgivningskontroll ur ett barns perspektiv Definition av omgivningskontroll Med omgivningskontroll menas att med annat styrsätt än en vanlig fjärrkontroll eller vanlig trycknapp styra saker i omgivningen

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Nytt tänk kring stöd till elever Det var främst erbjudandet om ny teknik i klassrummen som gjorde

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projektansökan Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne (HSO Skåne) söker medel för rubricerade projekt, för att i samverkan med Rädda Barnen

Läs mer

Projekt kring arbete och funktionsnedsättning

Projekt kring arbete och funktionsnedsättning Projekt kring arbete och funktionsnedsättning NR PROJEKT ORGANISATION ORT REDOVISNING 1. Boende sysselsättningsprojekt dör människor med psykiska störningar RSMH 1 år - 1997 2. Projektet Orkidén Kristianstads

Läs mer

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matris över tillämpningar 2013-12-13 Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matrisen ger en kortare sammanställning av några frågor om hur man kan använda 17 upphovsrättslagen. Svaren reflekterar

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106 Inledning, presentation Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program. Vid den här Kompetensombudsträffen deltog närmare 60 personer. På frågan

Läs mer

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

Kom-kIT. Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism Kom-kIT "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism" Gunilla Thunberg Logoped sedan 1984 Verksam vid DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter Doktorand vid Institutionen

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting Vad händer i omvärlden? Ylva Branting EU EU:s definition av sällsynta sjukdomar Kodning och klassificering Omfattar fem gånger så många individer. Europeisk förteckning Standards av hjälpmedel hygienhjälpmedel

Läs mer

Varför syns vi inte i statisken?

Varför syns vi inte i statisken? Varför syns vi inte i statisken? personer med funktionsnedsättningar blir osynliga i många undersökningar Vår referens Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08 555 770 78 Datum 2014-03- 16 Funka

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera

Läs mer

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Med fokus på livet efter studenten Susanne Borg och Pia Ekman arbetar på olika sätt för att unga med funktionsnedsättning

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Projektbeskrivning Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Forskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet inbjuder på uppdrag av Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatteverket och Sveriges Kommuner

Läs mer

Fortsatt utveckling under 2012

Fortsatt utveckling under 2012 Nyhetsbrev - Statens inköpscentral mars 2012 Statens inköpscentral ingår samordnade ramavtal avseende varor och tjänster som myndigheter upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden.

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer