IT i Praktiken. 75 projekt om IT-frågor för olika typer av funktionshinder. Slutrapport

Transkript

1 IT i Praktiken 75 projekt om IT-frågor för olika typer av funktionshinder Slutrapport

2

3 IT i Praktiken Slutrapport November 2005 Hjälpmedelsinstitutet

4 Hjälpmedelsinstitutet (HI) Författare: Folke Eliasson Ansvarig handläggare: Folke Eliasson Formgivning: Rolf A Olsson Upplaga: 700 ex Tryck: Edita Västra Aros, Västerås Best nr: Publikationen kan beställas på telefon eller hämtas som ett pdf-dokument från Den kan också beställas i alternativa format från HI. 2

5 Förord Denna rapport beskriver en flerårig satsning på utveckling och tillämpning av IT för människor med funktionshinder. Satsningen fick formen av ett program som kallades IT i Praktiken, ITiP. Programmet var en av hörnstenarna i det förslag till handlingsprogram för IT-området som regeringen uppdrog åt dåvarande Handikappinstitutet att utarbeta för åren och som presenterades som IT för funktionshindrade och äldre Förslag till handlingsprogram för åren Handlingsprogrammet genomfördes sedermera i linje med förslaget, till största delen finansierat med medel ur Allmänna arvsfonden. ITiP finansierades med medel ur Allmänna arvsfonden och genomfördes av Hjälpmedelsinstitutet. Arbetet startade 1998 och var till större delen avslutat under 2003, även om några enstaka projekt sträckte sig in i 2004/05. Parallellt med ITiP gjordes också ett antal studier som rörde ITanvändning och dess konsekvenser för personer med funktionshinder. I det arbetet ingick också att ta fram statistik på området. Dessa studier redovisas i avsnittet 3. Det övergripande syftet med ITiP var att demonstrera hur IT kan vara till hjälp för personer med olika slags funktionshinder genom att visa praktiska tillämpningar och utveckla nya produkter, tjänster och metoder. Satsningen var framgångsrik och visar att informationsteknologin har en mycket stor potential som stöd åt personer med funktionshinder. Denna iakttagelse har underbyggts ytterligare under senaste år, bl.a. genom den närmast explosionsartade utvecklingen på bredbandsteknikens och mobiltelefonins område. De enskilda projekten genomfördes av olika organ från handikapprörelsen, landsting, kommuner m.fl. I denna rapport redogörs översiktligt för de projekt som ingick i ITiP-satsningen och resultatet av den uppföljning som gjorts, inklusive en redogörelse för hur Hjälpmedelsinstitutet ser på behovet av fortsatta insatser. Rapporterna som framställts inom ramen för ITiP kan rekvireras från Hjälpmedelsinstitutet och i flertalet fall även laddas ner från nu. Detta är slutrapporten för ITiP-satsningen. Den är utarbetad av Folke Eliasson, Hjälpmedelsinstitutet. Vällingby i november 2005 Claes Tjäder

6

7 Innehållsförteckning Sammanfattning 6 1 Bakgrund 8 2 Syfte och genomförande 10 3 Konsekvensstudier och framtagande av statistik som har beröring med ITiP 20 4 Övergripande resultat och behov av fortsatta insatser Övergripande resultat Behov av fortsatta insatser 22 Bilaga 1 Kortfattade beskrivningar av ITiP-projekten 29 Bilaga 2 Rapport IT i Praktiken (ITiP) 91 Uppföljning av satsningen på utveckling och tillämpning av IT-produkter, metoder och tjänster för funktionshindrade personer, finansierad med medel ur Allmänna arvsfonden. Bilaga 3 Konsekvensstudier och framtagande av statistik som har beröring med ITiP 121 5

8 Sammanfattning IT i Praktiken (ITiP) var en del av det handlingsprogram för åren som Hjälpmedelsinstitutet utformade på regeringens uppdrag. Programmet finansierades till allra största delen med medel ur Allmänna arvsfonden. Det övergripande syftet med ITiP var att prova olika sätt på vilka man kan utveckla och tillämpa IT för personer med funktionshinder. 75 projekt som rörde IT-frågor för olika typer av funktionshinder kommunikation, rörelsehinder osv. genomfördes. Brukarmedverkan var en hörnsten i arbetet och organ från handikapprörelsen ledde en stor del av projekten. Uppföljningsresultatet talar för att ITiP har varit en framgångsrik satsning. Det övergripande syftet har i allt väsentligt uppnåtts, projekten har i stort gett de resultat man eftersträvat och de har varit till god nytta för de avsedda målgrupperna. Många av projekten har sedermera helt eller delvis blivit en del av den ordinarie hjälpmedelsverksamheten och flera projekt har i sin tur genererat nya verksamheter. IT har tveklöst en mycket stor potential som stöd för funktionshindrade personer att uppnå ett ökat oberoende och möjlighet att delta i samhällslivet. ITiP har medverkat till att den allmänna kunskapen om IT för personer med funktionshinder höjts under de senaste åren. De som medverkat har själva höjt sin kompetens och utgör numera en stor och bred kunskapsbas. Det finns också en stor mängd ny kunskap samlad i form av nya produkter, metoder och tjänster som utvecklats och sedan dokumenterats i projektrapporterna. Trots avsevärda informationsinsatser har dock inte all denna kunskap ännu nått ut till alla potentiella intressenter. Merparten projektresultat har kommit till nytta för en större eller mindre krets av de tänkta användarna. Men samtidigt som vi konstaterar att det visserligen aldrig var meningen att göra produkterna också kommersiellt gångbara, kan vi också konstatera att arbetet ändå utmynnat i flera produkter m.m. som borde kunna göras tillgängliga för hjälpmedelsverksamheten eller brukaren, för att därmed uppnå en bredare användning. Mycket tyder på att ett av de allvarligaste hindren för utveckling och förädling av IT-hjälpmedel ligger i möjligheterna att komma vidare från prototyp till färdigutvecklad produkt, dvs. att göra produkten tillgänglig för en bredare publik. Huvudorsaken är oftast ekonomisk.

9 Ett annat besvärande inslag är att personer med funktionshinder har sämre tillgång till dator och Internet än den övriga befolkningen. År 2003 hade ungefär hälften av alla personer med funktionshinder inte tillgång till dator och Internet. Svårigheterna att få nödvändig support vid anskaffning, uppdatering och uppkomna fel förstärker olägenheterna. Informationsteknologins potential som stöd för funktionshindrade personer kommer att bli än större i takt med den snabba utvecklingen på ITområdet, exempelvis genom bredbandstekniken och utvecklingen på mobiltelefonins område. Det gäller således att fortsatt driva på utvecklingen så att tekniken kan komma till nytta för funktionshindrade och äldre. Halkar man efter är risken stor att tekniken snarare kan bli ett hinder för stora grupper människor. För att effektivt kunna driva på utvecklingen krävs tydliga mål och att många krafter drar åt samma håll. Detta görs bäst om det finns en gemensam nationell strategi för de fortsatta insatserna. Fortsatta insatser bör inriktas på följande, nämligen att på bästa sätt ta tillvara och sprida redan uppnådda resultat; att undersöka vilka möjligheter som finns att undanröja hinder för att goda produktidéer förverkligas och görs tillgängliga för brukarna; fortsatt satsa på utvecklingen av nya produkter, metoder och tjänster, men med större betoning på ett spetsigare angreppssätt och med uppmärksamhet fäst på området kognitiva funktionshinder; frågan om support till användarna uppmärksammas; fortsatt utveckla och producera statistik på området IT för funktionshindrade och äldre ; arbetet hålls samman inom ramen för en flerårig plan, som utgör en komponent i regeringens övergripande IT-strategi.

10 1. Bakgrund Informationssamhället berör alla medborgare. Den tekniska utvecklingen skapar nya möjligheter och förutsättningar, inte minst för människor med funktionshinder. Den kan också, genom bristande tillgänglighet, skapa nya hinder för olika befolkningsgrupper. IT i Praktiken, ITiP, var en satsning på informationsteknik för människor med funktionshinder. Bakgrunden till satsningen var ett regeringsuppdrag som dåvarande Handikappinstitutet erhöll Syftet var att driva på utvecklingen och uppdraget bestod i att utarbeta ett förslag till handlingsprogram för området IT för funktionshindrade och äldre. Arbetet genomfördes tillsammans med berörda intressenter i omvärlden och resulterade i ett förslag till handlingsprogram för åren Under denna period presenterades också vad som kan anses vara fundamentet för den svenska handikappolitiken på IT-området, nämligen regeringens proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla. I den slås bl.a. fast att personer med funktionshinder ska ha full delaktighet i IT-samhället. Bland de prioriterade aktiviteter som föreslogs i handlingsprogrammet fanns ett tekniskt orienterat förslag till en satsning på att utveckla och tillämpa informationstekniken. I handlingsprogrammet IT för funktionshindrade och äldre formulerades förslaget enligt följande: Ett tillämpningsprogram för utvecklings- och förnyelseprojekt bör genomföras. IT ska prövas i praktiken. Det görs i samarbete med handikapporganisationer, branschorgan, sjukvårdshuvudmän, myndigheter och företag. Aktiviteterna kan exempelvis röra transport, handel, medborgarservice, boende, arbete, studier, fritid, kultur samt vård och omsorg. Särskilt bör eftersatta grupper uppmärksammas. Denna satsning, som sedan kom att kallas IT i Praktiken, ITiP, syftade till att demonstrera tekniken i praktiska tillämpningar, inklusive att utveckla nya produkter, tjänster och metoder. ITiP finansierades med medel ur Allmänna arvsfonden och genomfördes av Hjälpmedelsinstitutet. Efter ett omfattande ansökningsförfarande engagerades olika externa projektansvariga för att genomföra de enskilda projekten. Satsningen 1 IT för funktionshindrade och äldre. Förslag till handlingsprogram för åren Vällingby: Handikappinstitutet, 1997.

11 genomfördes till allra största delen under perioden , även om slutförandet och redovisningen av några enstaka projekt kom att sträcka sig över 2004 och en bit in i Totalt fördelade HI ca 24,8 miljoner kronor till de 75 projekt och förstudier som genomfördes. I denna rapport sammanfattas satsningen. Information om satsningen och projektens resultat finns också på ITiP:s webbplats, ITiP en av flera programdelar ITiP var en av flera delar i programmet IT för funktionshindrade och äldre Förslag till handlingsprogram för åren Inom ramen för det övergripande handlingsprogrammet genomförde Hjälpmedelsinstitutet också ett antal studier som rörde IT-användning och dess konsekvenser för personer med funktionshinder och tog dessutom fram statistik om tillgången till dator och Internet. Dessa studier redovisas kortfattat i avsnittet 3. Till handlingsprogrammet hörde även en särskild del som handlade om att utveckla brukarnas kompetens på IT-området. Inom ramen för denna s.k. Brukarkompetenssatsning genomfördes 49 olika projekt, finansierade med medel ur Allmänna arvsfonden. Arbetet administrerades av handikapprörelsens dåvarande IT-förening h@ndikapp.se, som var verksam under åren Denna satsning har dokumenterats i rapporten Kompetensutveckling inom IT för personer med funktionshinder och deras organisationer Slutrapport Mars En annan viktig del av handlingsprogrammet var den informationskampanj, Fritt Fram, som Hjälpmedelsinstitutet och handikapprörelsen genomförde tillsammans. Kampanjens syfte var att sprida medvetenhet om betydelsen av ett IT-samhälle för alla. Fritt Fram fick också en efterföljare, Sm@rt on Tour. Under visades en mobil utställning om spetsteknik i vår vardag på olika orter i Sverige och dessutom i några länder i Europa.

12 2. Syfte och genomförande Syftet med ITiP var att utveckla och tillämpa IT för människor med funktionshinder genom att visa praktiska tillämpningar och utveckla nya produkter, tjänster och metoder. Vid programmets slut skulle finnas: dokumenterade erfarenheter av IT-användning inom nya områden och för eftersatta grupper nya IT-baserade produkter och tjänster som är anpassade eller utvecklade så att de kan användas av människor med funktionshinder utvecklade metoder för utprovning, träning och användning av IThjälpmedel och tjänster Ledstjärnor för arbetet var nyskapande och brukarnytta. Programarbetet kännetecknades av ett brett angreppssätt och resultaten uppvisar stor mångfald. IT-tillämpningar av mycket skiftande slag har kunnat prövas. De nya tillämpningarna riktades till många olika handikappgrupper. De som sökte och fick projektmedel har representerat olika verksamheter och intressen. Programmet tilldrog sig stort intresse. Sex ansökningsomgångar genomfördes under tiden december 1998 mars 2001 och totalt kom 346 projektansökningar in. Av Diagram 1 nedan framgår hur ansökningarna fördelade sig över ansökningstillfällena. Av diagrammet framgår också antalet projekt och förstudier som beviljades per ansökningsomgång. Totalt beviljades ca 25,7 milj. kr. till 79 projekt, men eftersom fyra av projekten aldrig kom att genomföras, kom ca 24,8 milj.kr att faktiskt utnyttjas. I genomsnitt beviljades projekten ca kronor medan förstudierna i genomsnitt beviljades ca kronor. De särskilda studierna rörande användning och konsekvenser av IT-användning kostade ca 1,3 milj.kr. Den centrala administrationen av ITiP, inklusive övergripande information, seminarier och uppföljning av såväl ITiP som Brukarkompetenssatsningen, kostade ca 4,9 milj. kr. 10

13 Diagram 1. Inkomna och beviljade ansökningar per ansökningsomgång Inkomna respektive beviljade ansökningar Inkomna Beviljade Omg. 1 Omg. 2 Omg. 3 Omg. 4 Omg. 5 Omg. 6 Totalt 346 ansökningar varav 79 beviljade Not Antal beviljade projekt var sammanlagt 79, men fyra av dessa genomfördes av olika skäl inte, så antalet faktiskt genomförda projekt blev 75. Ett program med mångfald Programmet skulle uppvisa bredd och balans. Enligt utgångspunkterna för ITiP skulle flera olika handikappgrupper få del av resurserna. Det var också meningen att olika aktörer skulle få erfarenhet av att genomföra projekten. Projektansvarig har i stor utsträckning varit handikapporganisationer eller organisationer, föreningar och stiftelser som ägs av handikapprörelsen. I flera fall har enheter inom landsting och kommun varit ansvariga för projekten. Enligt villkoren för stöd ur ITiP skulle medel beviljas till: Försöks- och demonstrationsverksamhet Utveckling, anpassning och utvärdering av IT-baserade produkter och tjänster Studier av IT-användning Metodutveckling Efter det att hälften av ansökningsomgångarna genomförts gjordes en analys av beviljade projekt för att konstatera om den önskade bredden hade uppnåtts. Analysen resulterade i att Hjälpmedelsinstitutets styrelse beslöt prioritera följande områden under de sista två ansökningstillfällena: 11

14 Medborgarservice, främst interaktiva tjänster på Internet i kontakt med myndigheter Handel, bank- och posttjänster IT för fördjupad demokrati och medborgarnas engagemang i samhällsfrågor IT i arbetslivet samt områdena IT-stöd till information om kultur- och sportevenemang Transporter med allmänna kommunikationsmedel samt orientering i okända miljöer De enskilda projekten redovisas kortfattat i Bilaga 1. Tabell 1 nedan ger en bild av de temaområden som kom att behandlas. Särskilt framträdande var Ett tillgängligt IT-samhälle och IT-design (webbutformning m.m.). Tabell 1. Tema för de beviljade projekten Tema Antal projekt Tema Antal projekt Ett tillgängligt IT-samhälle 28 IT-design 23 Utbildning 12 Styra och manövrera 10 Kommunikations- och 10 kognitionshjälpmedel Kultur, kreativitet 10 Lek och spel 9 Träning 6 Telekommunikation 5 IT för orientering och förflyttning 5 Transporter och resande 4 Självkänsla 4 Hjälpmedelsutprovning 4 Utvärdering 3 Samverkan genom IT 3 Föreningsarbete 3 Brukarnas kompetens 3 Sport, motion, idrott 2 Hjälpmedelsinformation 2 Arbete 2 Smarta hus 1 Övrigt 1 Totalt: 150* * Ett projekt kan behandla flera teman, summan överstiger därför antalet beviljade projekt. 12

15 Av Tabell 2 nedan framgår vilka handikappgrupper som de beviljade projekten och förstudierna avsåg. Tabell 2. Målgrupper för de beviljade projekten Målgrupper Antal Målgrupper Antal för projekten projekt för projekten projekt Synskadade 19 Personer med övri 4 ga kognitiva funktionsnedsättningar Personer med utvecklings 15 Personer med medicinska 4 störning funktionshinder Tal- och språkhindrade 14 Flerfunktionshindrade 3 Funktionshindrade, 14 Psykiskt funktions 2 generellt hindrade Personer med läs- och 12 Hörselskadade 2 skrivsvårigheter Rörelsehindrade 11 Dövblinda 2 Döva 7 Övriga grupper 1 Personer med neuropsyki 6 atriska funktionshinder Totalt: 116* * Ett projekt kan behandla flera målgrupper, summan överstiger därför antalet beviljade projekt. Brukarinflytande i ITiP Ett uttalat krav för att bevilja stöd till projekt inom ITiP var att projekten uppvisade hög grad av förväntad brukarnytta och att funktionshindrade brukare och deras organisationer deltagit vid initiering och/eller genomförande av projekten på ett tillfredsställande sätt. I ca 60 % av de beviljade projekten var handikapprörelsen eller någon aktör som ägs av handikapprörelsen sökande eller medsökande. Det förekom också att man deltog vid initieringen eller uttalade sitt aktiva stöd för projektförslagen utan att medverka vid genomförandet. I flera 1

16 fall medverkade enskilda brukare i idéarbetet inom ett projekt och/eller deltog i användarstudier inom projekten. En sammanfattning av brukarmedverkan i de beviljade projekten återfinns i Tabell 3 nedan. Tabell 3. Brukarmedverkan i beviljade projekt Typ av brukarmedverkan Antal projekt Handikapprörelsen* är sökande 28 Handikapprörelsen* är medsökande 17 Handikapprörelsen* uttalar sitt aktiva stöd för 9 projektet Enskilda brukare medverkar i projektet 53 Handikapprörelsen* medverkar under 64 projektets genomförande Övrig medverkan 7 Totalt: 178** * Handikapprörelsen innefattar här också organ som ägs av handikapprörelsen. ** Ett projekt kan innehålla flera olika typer av brukarmedverkan, summan överstiger därför antalet beviljade projekt. Som framgår av Tabell 3 har handikapprörelsen medverkat i genomförandet av de flesta projekten. Till denna typ av brukarmedverkan har vi räknat projekt för vilka man varit sökande/medsökande. Det finns också projekt i vilka handikapprörelsen medverkat utan att ha detta ansvar. Exempel på senare typen av medverkan från handikapprörelsen är deltagande i idégrupper, referensgrupper och styrgrupper. 28 projekt leddes således av organ inom handikapprörelsen. Vid sidan av dessa leddes cirka 20 projekt av landstingskommunala organ och 10 av privata företag. Resterande projektägare kom från ideella organisationer, exempelvis Rädda Barnen, ekonomiska föreningar, kommuner, forskningsinstitutioner, skolor/folkhögskolor samt ett par stiftelser. 1

17 Information och resultatspridning ITiP handlar om IT och informationsarbetet har i stor utsträckning också använt sig av IT-baserade kanaler. Det bestämdes dock tidigt att inte enbart satsa på elektronisk information. Det första steget i informationsarbetet togs under 1998 i och med framtagandet av ett initialt informationsmaterial för satsningen. Hit räknas bland annat allmän information om IT i Praktiken, ansökningsblanketter och anvisningar för ansökningar. I det inledande skedet av ITiP utarbetades en övergripande informationsstrategi för satsningen. Informationsstrategin fastställde följande tre huvudsyften med informationsarbetet: 1. Att få in ansökningar för bra projekt. 2. Att kommunicera ut resultaten av projekten till omvärlden med så stort uppmärksamhetsvärde som möjligt. 3. Att se till att resultaten kommer brukarna till del för att på så sätt förhöja deras livskvalitet. Den tredje punkten får även anses vara ett långsiktigt syfte knutet till Hjälpmedelsinstitutets ordinarie verksamhet. De enskilda projekten hade ansvar för att sprida information om sina resultat. Ett av kraven för att få medel ur ITiP var att projekten uppvisat en plan för informationsspridning. De enskilda projekten deltog bland annat i seminarier och informerade om sina resultat via webben. Fler uppgifter om projektens eget informationsarbete återfinns i de enskilda projektbeskrivningarna. Hjälpmedelsinstitutet hade därutöver det övergripande ansvaret för informationsspridningen. Institutets informationsarbete koncentrerades till ITiP:s webbplats, en tryckt rapportserie, seminarier, konferenser och mässor, samt kontakter med press och media. Webbplatsen Internet är en mycket viktig och lättillgänglig källa för informationsspridning, inte minst i ITiPs fall, då satsningen involverar just datoriserad informationsteknik. Med anledning av detta slogs tidigt fast att satsningens specifika webbplats skulle fungera som en central plattform för spridning av information. ITiPs webbplats har den fristående adressen 15

18 men är samtidigt en del av Hjälpmedelsinstitutets webbplats, På webbplatsen finns en redogörelse för satsningen samt slutrapporterna, inklusive de i förekommande fall tryckta versionerna. Allt materiel på webbplatsen kan laddas ner kostnadsfritt. Trycksaker Utöver publiceringen av slutrapporter på ITiP:s webbplats, har 10 av projektresultaten redovisats i en tryckt rapportserie. Det är rapporter som av olika skäl bedömts som särskilt intressanta att göras tillgängliga i tryckt version. Seminarier/konferenser/mässor En väsentlig del av ITiP:s informationsarbete har bestått av genomförande av seminarier, konferenser och mässor. Avsikten med dessa aktiviteter har varit att bidra till en ökad kännedom om satsningen och dess innebörd. Ytterligare en anledning har varit möjligheten att utförligt presentera vissa delar av ITiP för att ge konkreta exempel på satsningens innehåll. Ett mycket viktigt inslag har varit de årliga IT-konferenser för att följa upp handlingsprogrammet IT för funktionshindrade och äldre som HI anordnat sedan 1998 och som gavs för 8:e gången i april I anslutning till några av konferenserna har också minimässor anordnats för information och demonstration av aktuella ITiP-projekt. Konferenserna har varit mycket välbesökta. De har under senare år fått allt mindre anknytning till ITiP till förmån för en bredare information om arbetet med IT för funktionshindrade och äldre på nationell och europeisk basis. ITiP har också presenterats i samband med andra konferenser. Två exempel är de gemensamma temakonferenser som anordnades av Vinnova och HI i maj 2001 respektive januari Tema för konferenserna var IT som stöd vid tal-, språk- och kommunikationssvårigheter respektive IT som stöd för personer med hörselnedsättning, dövhet eller dövblindhet. Vid dessa tillfällen presentades resultat från ITiP tillsammans med resultat från det forsknings- och utvecklingsprogram, IT för funktionshindrade och äldre, som genomfördes av Vinnova och HI 2. 2 FoU-programmet IT för funktionshindrade och äldre genomfördes under perioden Det genomfördes och finansierades av dåvarande Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), Nutek och Hjälpmedelsinstitutet. Vin- 1

19 Hjälpmedelsinstitutet arrangerar årligen de s.k. ID-dagarna, en konferens och utställning med inriktning mot informationsteknik inom handikappområdet. Under flera år presenterades de pågående ITiP-projekten som en del av Hjälpmedelsinstitutets utställningsmonter. Andra exempel på mässaktiviteter där ITiP har medverkat är Bok- och biblioteksmässan i Göteborg ITiP deltog också i den tre dagar långa utställning som Hjälpmedelsinstitutet anordnade i Riksdagens lokaler i november Internationell exponering av ITiP skedde vid flera tillfällen i samband med Sveriges ordförandeskap i EU våren I samband med EUs toppmöte i Stockholm i mars 2001, arrangerades en särskild utställning om IT i toppmötets lokaler. Hjälpmedelsinstitutet, en av trettio utställare som representerade svenskt närings- och samhällsliv, demonstrerade där IT i olika tillämpningar för människor med funktionshinder. Information från ITiP fanns också i den utställning som anordnades i anslutning till expertmötet Towards a Barrier Free Europe for Citizens with Disabilities, som hölls i Linköping under två dagar i april Media Pressmeddelanden sändes ut i samband med lanseringen av rapporter. I april 2000 anordnade Hjälpmedelsinstitutet en presslunch för bland annat samtliga handikapptidskrifter med information om utvecklingen inom IT-området och demonstrationer av ITiP-projekt. ITiP har fått utrymme i press. Exempel är: Aftonbladet, Internet hjälpmedel för handikappade, Anders Lignell/TT, publicerad: Expressen, Med hjälp kan Internet vara för alla, expressen.se/tt, publicerad Dagens Nyheter, Gomplattan, Inger Sundelin, publicerad I samarbete med Utbildningsradion har Hjälpmedelsinstitutet producerat en film om morgondagens IT-möjligheter för personer med funktionshinder. I dokumentären medverkar bland annat projeknova övertog sedermera KFB:s och Nuteks roller. Arbetet finns dokumenterat i Vinnovas och Hjälpmedelsinstitutets gemensamma publikation IT för funktionshindrade och äldre och kan rekvireras från Hjälpmedelsinstitutet. 1

20 tet The Lantern som ingår i ITiP-satsningen. Dokumentärfilmen visades vid tre tillfällen i Sveriges Television under november För att tillgodose behovet av anpassad information för personer med läshandikapp har en produktion tagits fram i s.k. DAISY-format. DAISY, som är ett internationellt format för talböcker, medger samtidig presentation av text, bild och ljud. DAISY-produktionen avser projektresultaten från VISITA-projektet (se Bilaga 1). LSS- och hjälpmedelsutredningen Preliminära resultat från ITiP och den s.k. Brukarkompetenssatsningen tillställdes under år 2003 på begäran den då pågående LSS- och hjälpmedelsutredningen. De preliminärt redovisade resultaten sammanfaller i allt väsentligt med redogörelsen i avsnitt 4 om resultat och behov av fortsatta insatser. LSS- och hjälpmedelsutredningen presenterade sedermera betänkandet SOU 2004:83 Hjälpmedel som f.n. bereds inom regeringskansliet. Utvärderingar och uppföljning Uppföljning och utvärdering av programmet har genomförts med hjälp av utomstående konsult, Inregia AB. Arbetet avsåg dels löpande granskning, dels utvärdering och uppföljning av ITiP. Den löpande granskningen fokuserade på handläggningsarbetet och de administrativa rutinerna och resulterade i tre konsultrapporter. I linje med förslag från Inregia AB förändrades arbetsrutinerna kontinuerligt. Under våren 2002 gjordes en summering och en utvärdering av det dittillsvarande arbetet. Vid det tillfället hade 41 av de 75 projekten slutförts. Utvärderingen dokumenterades i rapporten IT i Praktiken Rapport maj Under hösten 2003, när det stora flertalet projekt hade avslutats, gjordes en avslutande uppföljning av programmet. Den uppföljningen lade tyngdpunkten på en värdering av satsningens effekter hade målen uppnåtts, vilka framgångar hade man haft och vilka problem hade man stött på? Och vilka slutsatser kunde man dra av detta. Uppföljningen baserade sig väsentligen på en enkät till samtliga projektledare, ett gemensamt 1

21 uppföljningsmöte med projektledarna samt de iakttagelser som Hjälpmedelsinstitutets projektledning och Inregia AB gjort under genomförandet. Uppföljningen dokumenterades i rapport IT i Praktiken (ITiP) - Uppföljning av satsningen på utveckling och tillämpning av ITprodukter, metoder och tjänster för funktionshindrade personer, finansierad med medel ur Allmänna arvsfonden (Bilaga 2). Den avslutande uppföljningen mynnade i ett antal slutsatser och rekommendationer om fortsatta insatser. Dessa återfinns i avsnitt 4 i denna rapport. 1

22 3. Konsekvensstudier och framtagande av statistik som har beröring med ITiP Inom ramen för det övergripande handlingsprogrammet IT för funktionshindrade och äldre genomförde Hjälpmedelsinstitutet ett antal studier som rörde IT-användning och dess konsekvenser för personer med funktionshinder och tog dessutom fram statistik om funktionshindrade personers tillgång till dator och Internet. Det arbetet finansierades också med medel ur Allmänna arvsfonden. Eftersom dessa studier kan anses ligga inom samma intresseområde som ITiP, presenteras även de i denna rapport (se vidare Bilaga 3). Konsekvensstudier Konsekvensstudierna koncentrerades till området kognition, eftersom kunskapsläget om effekter av IT-stöd för exempelvis personer med autism, förvärvad hjärnskada eller DAMP då var sämre än på många andra håll på funktionshinderområdet. Följande aktiviteter genomfördes. Projektet Konsekvenser av IT-insatser till personer med autism. Projektet Konsekvenser av IT-insatser för personer med hjärnskada. Projektet Konsekvenser av IT-insatser till barn med DAMP/ADHD och närliggande funktionshinder Projektet Vuxna med ADHD/DAMP i ett hjälpmedelsperspektiv Projektet Demens och teknik kunskapsläge och förslag på åtgärder. En studie av nytta och kostnader vid användning av informationsteknik för personer med funktionshinder, som resulterade i rapporten Förvärvade hjärnskador och IT-baserade bostadsanpassningar och hjälpmedel. Samtliga rapporter från ovanstående aktiviteter kan rekvireras från Hjälpmedelsinstitutet. Ovanstående aktiviteter har sedermera gett upphov till ett antal följdaktiviteter på kognitionsområdet. Det gäller exempelvis projekten Human- Teknik, som handlar om IT för personer med psykiska funktionshinder och KogniTek, i vilket man bl.a. bygger upp två kompetenscentra, ett i 20

23 Uppsala för vuxna med ADHD/DAMP och ett i Orup/Lund för personer med förvärvade hjärnskador. Projekten leds av Hjälpmedelsinstitutet och finansieras med medel ur Allmänna arvsfonden. Kontakta Hjälpmedelsinstitutet för vidare information om dessa aktiviteter. Statistik om tillgång till dator och Internet Statistiska Centralbyrån (SCB) har samlat in uppgifter i samband med dess årliga Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) och har på basis av detta och på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet tagit fram statistik om funktionshindrade personers tillgång till dator och Internet. Hittills finns uppgifter som spänner över åren , senast publicerade av Hjälpmedelsinstitutet i rapporten Dator och Internet hemma hos personer med funktionsnedsättning en jämförelse över åren 1998/99, 2000/01 och 2002/03. Rapporten kan hämtas från Hjälpmedelsinstitutets webbsida: Statistiken visar att personer med funktionshinder fortfarande har sämre tillgång till dator och Internet än vad befolkningen i stort har. Det finns en digital klyfta. Man kan konstatera att så sent som 2003 hade bara runt varannan person med något funktionshinder tillgång till dator och Internet. Detta anser vi vara klart otillfredsställande, särskilt som tillgången till dator och Internet kan ha speciellt stort värde för just dessa personer när det gäller möjligheterna att förenkla tillvaron och delta i samhällslivet. 21