Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram - Psykos. Vårdprogram för psykotiska tillstånd med debut i tonåren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram - Psykos. Vårdprogram för psykotiska tillstånd med debut i tonåren"

Transkript

1 Titel: Akademiska sjukhuset Division: Enhet: Psykiatridivisionen Handlingsprogram - Psykos Verksamhetsområde: ID.nr Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: Agneta Rosling, verksamhetschef / Godkänt den: Kategori: Organisation, Vård/medicinska riktlinjer, Skapat av: Henrik Pelling, överläkare Skapat den: Granskad av: Anne-Liis von Knorring, överläkare Reviderat av: Reviderat den: Vårdprogram för psykotiska tillstånd med debut i tonåren Psykos är en övergripande benämning på tillstånd med uttalade förvrängningar av sinnesintryck, tanke-, vilje- och känsloliv. Psykoser kan indelas i schizofrena syndrom, affektiva syndrom, organiska och toxiska psykossyndrom samt och atypiska psykoser. Föreställningen att tonårsperioden är fylld av känslomässiga svängningar, osäkerhet i identiteten, störd kroppsuppfattning och krisreaktioner, och att det därför skulle vara svårt att avgränsa psykoser, har inte bekräftats om man använder operationella kriterier. Redan en treåring kan normalt skilja fantasi från verklighet och även i intensiv lek behålla kontakten med verkligheten. Diagnos Symtomen i psykotiska tillstånd indelas i positiva och negativa sådana. Positiva symtom: Hallucinationer och vanföreställningar, innebär förlust av kontakten med verkligheten. Det vanligaste är att höra röster. Det kan också innefatta alla sinnen som syn, smak, känsel och lukt. Vanföreställningarna är ofta paranoida, men kan vara olika typer av bisarra föreställningar, inklusive att personen upplever sig vara en annan. Tankestörningar är ofta ett första symtom på psykos. Det innebär en upplösning av logiken i tankarna. Ibland verkar tankar stoppas, tas bort eller läggas till. Ibland försämras exekutiva funktioner, arbetsminne och abstrakt tänkande. Negativa symtom: Känslomässig avflackning Viljelöshet, håglöshet och förlust av lust. Motoriska avvikelser. Psykosinsjuknande medför ibland en rastlöshet och agiterad motorik. I svåra fall utvecklas minskad mimik, stel kroppshållning, stereotypier och i sällsynta fall utvecklas en katatoni. För diagnostiska kriterierna se DSM-IV och ICD-10 1

2 Differentialdiagnos Det har visat sig att många hör röster utan att det är en del av en psykossjukdom. Frekvensen av positiva psykossymtom utan klinisk signifikans är dåligt undersökt, men måste uteslutas innan man ställer diagnosen schizofreni. Olika droger kan också framkalla psykotiska symtom. Cannabis är en drog som i många undersökningar visat sig kunna utlösa schizofreni hos individer med en sårbarhet för denna sjukdom. Bruk av cannabis gör att insjuknandet kommer tidigare. Mycket ovanliga orsaker till psykotiska symtom i tonåren är epilepsi, tumörer, hjärninflammation, metaboliska eller degenerativa sjukdomar. Eftersom psykossjukdom är ovanligt i tonåren är det berättigat att göra en utredning med drogtest, blodprover, EEG, MRT och vissa fall lumbalpunktion för att utesluta dessa orsaker. Om det visar sig handla om schizofreni är vidgade ventriklar en faktor som talar för allvarlig prognos. Barn och ungdomar med Aspergers syndrom och atypisk autism uppvisar ibland, då de upplever sin tillvaro som extra stressande, psykotiska symtom. Effekten av stödåtgärder, som ger en bättre struktur, och möjligheter för individen att förstå sin omgivning, brukar göra att de psykotiska symtomen avklingar. Autismspektrum innebär svårigheter att förstå socialt samspel samt svårigheter att förstå det egna tanke- och känslolivet. Därför kan direkta frågor om hallucinationer och vanföreställningar leda till en överdiagnostik av psykos. Svårigheter att beskriva tankar och känslor gör att viljeakter kan uppfattas som styrda av inre röster. Missuppfattningar leder då lätt till paranoida idéer. Barn som upplevt svåra trauman utvecklar försvarsreaktioner med misstänksamhet. Deras lätt utlösta ångest i samband med nya påfrestningar kan leda till reaktioner som kan te sig som vanföreställningar. De flashbacks som är en följd av traumatisering skall heller inte förväxlas med hallucinationer. Enbart strukturerade frågor om hallucinationer och vanföreställningar kan leda fel. De måste kompletteras med information om när och på vilket sätt symtomen uppträder. Ungdomar som har beskrivits vara instabilt personlighetsstörda med affektiva svängningar, osäker identitet och utagerande med självdestruktivt beteende kan stundtals te sig psykotiska. De är också lättsuggererade, rädda att förlora förståndet och i stort behov av uppmärksamhet. Flyktiga psykotiska symtom är inte ovanligt. Uppföljningar av den gruppen visar inte ökad förekomst av schizofreni. Vid utvecklingsstörning kan det vara svårt att ställa diagnosen schizofreni utifrån frågor och svar, men hur symtomen yttrar sig ger en bra vägledning. Prognos och prevalens Schizofreni är en allvarlig sjukdom med ökad dödlighet i suicid och hjärtkärlsjukdom. Livslängden förkortas med 15 år. Schizofreni har, till skillnad från många andra neuropsykiatriska störningar, minskat i förekomst. Prevalensen vid en viss tidpunkt (punktprevalens) beräknas vara 0,5 %. För de flesta blir inte diagnosen fastställd förrän i vuxen ålder. 2

3 Etiologi Tvillingstudier talar för att ärftligheten är cirka 80 %. Adoptionsstudier stödjer fynden från tvillingstudierna. Utöver genetik inverkar ogynnsamma omständigheter som bl.a. prenatala infektioner och komplikationer i samband med förlossningen. Förebyggande åtgärder Det norska TIPS-projektet och det australiska EPPIC har visat att det är verkningsfullt att den psykiatriska organisationen lägger ner resurser på att informera lärare och föräldrar om tidiga tecken på psykos. En rörlig och utåtriktad psykiatri, som direkt tar sig an misstänkta fall, fångar in fall med ett spektrum av neuropsykiatriska tillstånd. De som sedan utvecklar psykos får en god hjälp redan i det tidigaste skedet. Genom att följa upp områden i Norge, där sådan preventiv verksamhet genomförts, har visat att insatsen signifikant sänkt suicidfrekvensen. Både vid affektiv psykos och schizofreni är immunsystemet påverkat med ökad oxidativ stress och proinflammatorisk förskjutning. Ungdomar, som debuterat med lindriga symtom på psykos, som ställdes på tillskott av omega-3, utvecklade i mindre utsträckning psykossjukdom. Även D-vitaminbrist kan bidra till en psykosutveckling. Behandling inom BUP Patienter med symtom på psykos överförs snarast möjligt till neuropsykiatriska behandlingsenheten. Bedömning, utredning och behandling bör i första hand ske i öppenvård. För några kan slutenvård vara nödvändigt i den akuta fasen. Sådana situationer är risk för suicid eller för att kunna genomföra en utredning. Detta sker på akutavdelningen under en kort och avgränsad tid. De flesta har under lång tid innan insjuknandet i psykos haft tecken på att verklighetsuppfattningen har sviktat. Att komma in i ett tidigt skede med behandlingsinsatser, om möjligt inom 1-3 dygn, kan innebära att tonåringen kan fortsätta att fungera i sin vardagliga miljö. För att skapa en allians i behandlingen kan den första kontakten gärna ske i hemmet hos patienten och familjen. Om de så önskar kan den också ske på mottagningen. Det är väsentligt att utgå från patientens och familjens formulering av problemet och vilken hjälp de önskar. Eftersom alliansen är så viktig för det fortsatta behandlingsarbetet, innebär ett flexibelt teamarbete att det går att undvika åtgärder, som kan uppfattas som kränkande Tvångsvård och bältesläggning kan vara sådana åtgärder. Från början betonas kontinuiteten. Behandlingsteamet ska vara lätt tillgängligt för patienten och familjen. Stödet i denna kris ges till hela familjen. Det innebär både samtal med hela familjen, men också med patienten och föräldrarna separat. Initialt är det viktigt att fokusera på att reducera stress i patientens närmiljö och mobilisera resurser och stöd i familj och skola. Parallellt med stödinsatserna genomförs utredning och diagnostisk bedömning. Oftast är det nödvändigt att följa förloppet under längre tid för att kunna säkerställa diagnosen. Ibland behövs psykologiska tester för att belysa kognitiva och exekutiva brister. Stöd och anpassade krav i skolan är ytterst viktigt. En pedagogisk utredning kan behövas. 3

4 I den fortsatta behandlingen är den psykopedagogiska delen viktig och görs på lång sikt. Kunskapen, som finns om schizofreni, dess orsaker och behandling förmedlas. Utöver informationen till patienten är det ofta bäst att förmedla kunskapen till föräldrarna i grupp. Då har de möjligheter att diskutera med andra föräldrar. Det blir också gott om tid att ställa frågor, och återkomma till sina frågeställningar under utbildningens träffar. De viktigaste momenten är: Stress - sårbarhetsmodellen Vad anhöriga kan göra för att reducera expressed emotion Modeller för problemlösning Medicineringens för- och nackdelar Behandling med farmaka I evidensbaserad medicinering inom barnpsykiatrin finns inga indikationer för bensodiazepiner utöver vid epilepsi. Enda undantaget är vid första akuta allvarliga insjuknandet för att underlätta diagnostik så att behandling kan startas. Många olika transmittorer och deras system är inblandade i schizofreni. Centralt är att rubbningar i aktiviteten av dopamin ger en bristfällig tolkning av verkligheten. Positiva symtom hänger ihop med en för hög dopaminerg aktivitet i djupare områden i hjärnan. Negativa och kognitiva symtom hänger istället samman med en för låg dopaminerg aktivitet i mediala prefrontala cortex. Antipsykotika, som blockerar dopamin-receptorer, ger därför ofta god effekt på hallucinationer och vanföreställningar, men inte på negativa symtom. Den första generationen antipsykotika (neuroleptika) blockerar D 2 receptorer. Vid PET-kamera undersökningar har man sett att en blockad på mellan % behövs för att få en bra antipsykotisk effekt. En högre blockad ger inte någon bättre antipsykotisk effekt. Det som istället inträffar är att kognitiva och extrapyramidala biverkningar ökar. Klassiska lågdos-neuroleptika ger större risk för tardiva dyskinesier. Atypiska antipsykotika ger högre risk för metabolt syndrom. Studier på vuxna har inte kunnat visa någon övertygande skillnad i effektiviteten mellan olika antipsykotika. Inom barnpsykiatrin börjar vi med försiktig insättning av atypiska antipsykotika (Risperdal, Seroquel, Abilify, Zyprexa ges i andra hand). I övrigt se farmakologisk lathund. Samtidigt övervakas riskfaktorerna för metabolt syndrom. När försök med två antipsykotika inte har givit önskad effekt bör klozapin (Leponex ) prövas. Klozapin påverkar fler typer av receptorer och ger en bra antipsykotisk effekt redan vid en D 2 blockad på ca 45 %. Klozapin har, trots en rad biverkningar, de bästa effekterna och den största sänkningen av mortaliteten. Det pågår studier med syfte att omvärdera preparatets roll vid tidigt debuterande schizofreni. Utan medicinering återinsjuknar % av patienterna inom ett år och 90 % inom fem år. Med en kontinuerlig medicinering minskar andelen återinsjuknade psykospatienter till under 30 % per år. Detta gäller även de som insjuknar första gången. Studier visar att 80 % av dessa kommer åter att insjukna i psykotiskt tillstånd inom fem år om de inte tar antipsykotika kontinuerligt. Varje ny episod i psykos ger försämring i funktion. Antipsykotika har inga eller små effekter på negativa symtom. Därför är det intressant att en studie med antipsykotika och acetylcystein givit lovande resultat. Hypotesen är att den oxidativa stressen skadar nervsystemet och att 4

5 acetylcystein motverkar detta. Det är av vikt att se om verkan av att denna typ av medicinering kan replikeras. Detta bör göras innan sådan behandling används i klinisk praxis. Problem med sömnen förvärrar ofta det psykotiska tillståndet. Det är viktigt att normalisera dygnsrytmen. Sedvanlig sömnmedicin kan försämra den kognitiva kontrollen och öka risken för missbruk och suicidförsök. Därför bör melatonin användas i första hand vid schizofreni. Melatonin har antioxidativa egenskaper, som visat sig motverka redan inträffade tardiva dyskinesier. Det är då logiskt att i första hand använda melatonin även om en eventuellt preventiv effekt hittills inte studerats. Referenser Avhandlingar från Uppsala: Bodén Robert. Prognostic Factors in First-Episode Schizophrenia Five-year Outcome of Symptoms, Function and Obesity Wieselgren Ing-Marie. Prognosis and early prognostic factors in schizophrenia Nilsson Björn. Physiological Aberrations in Patients with Schizophrenia Hultman Christina M. Obstetric complications, electrodermal activity and psychosocial factors within a vulnerability-stress model of schizophrenia Etiologi: Brown AS. The environment and susceptibility to schizophrenia. Progr Neurobiol 2011; 93:23-58 Omega-3 prevention: Amminger GP et al. Long-chain omega-3 fatty acids for indicated prevention of psychotic disorders: a randomized, placebo-controlled trial. Arch Gen Psychiatry 2010; 67: Acetylscystein: Berk M et al. N-acetyl cysteine as a glutathione precursor for schizophrenia - a double-blind, randomized, placebo-controlled trial. Biol Psychiatry 2008; 64:361-8 Klozapin och mortalitet: Tiihonen J et al. 11-year follow-up of mortality in patients with schizophrenia: a population-based cohort study (FIN11 study). Lancet 2009; 374: Agneta Rosling bitr verksamhetschef 5

6 Bilaga 1. Behandling med Klozapin Indikation Schizofreni där två andra psykosmedel gett otillräcklig effekt mot psykossymtom. Kan även övervägas vid svårbehandlade fall av bipolär sjukdom. Biverkningar Viktökning och metabolt syndrom inkl. lipidstörning och diabetes mellitus. (Kostråd. Cave! läsk, metformin) Neutropeni/agranulocytos hos 1 % bland vuxna men kanske uppåt 5 % bland unga (tillägg av litium ger leukocytos om låga initiala vita hindrar behandlingsförsök) Enures (ge Minirin om ihärdigt) Epileptiska kramper (ge Gabapentin ) Ökad salivation (Atropin, 1 ögondroppe under tungan till natten) Från hjärtat: QT förlängning, ortostatiskt blodtrycksfall (dricka mycket), pulsstegring (Inderal 10 mg x 3) och sällsynt endokardit Förstoppning (ge Laktulos ) kan bli livshotande Illamående Ackomodationsstörning Extrapyramidala symtom som stelhet, tremor (ge Akineton ) och akatisi (ge Inderal eller Iktorivil ) Försiktighet Agranulocytos kan vara livshotande och preparatet får inte användas om inte kontroller av blodbild kan genomföras varje vecka enligt anvisning. Förberedelser inför behandling Vikt Längd Bukomfång Puls Blodtryck EKG Munrörelser, tremor i status Anamnes på förstoppning Blodstatus B-celler fp- Glukos fs- Insulin P- GT P- ALAT S- Prolaktin RoS finns paket Klozapin insättn/uppföljn BUP att beställa. Finns inte ännu!!! 6

7 Forts. Behandling med Klozapin Insättning Korstitrera mot pågående psykosmedel. Börja med klozapin 25 mg ½ t n dag1 1 t n dag t n dag t n dag 8-10 etc. mot måldos 300-( ) mg Justera takten på ökning av dosen om effekt/biverkningar påkallar. Lämpligt är att börja minskning av pågående psykosmedel då man nått dosen 50 mg klozapin. När dosen överstiger 200 mg t.n. kan det vara lämpligt att ur biverkningssynpunkt (ortostatism) förlägga upp emot % av dygnsdosen på morgonen. Kontroller Varje vecka under de 18 första tas Blodstatus och B-celler. Därefter sker dessa kontroller varje månad samt omgående vid hög feber/påverkat allmäntillstånd under hela behandlingstiden. Om neutrofila är 1,5 2,0 ska prov tas varje dag Om neutrofila är < 1,5 ska klozapin sättas ut och prov tas fortsättningsvis varje dag Om neutrofila är < 0,5 ska infektionskonsult dessutom skyndsamt kontaktas. Varje vecka under insättning samt vid läkarbesök kontrolleras blodtryck och puls inkl frågor om förstoppning. Efter 6 veckor tas EKG och S-klozapin/norklozapin. I övrigt följs anvisningarna från kontroller vid behandling med neuroleptika efter mån och minst årligen därefter. Titel Handlingsprogram - Psykos Sidan 7 av 11 Dokumentet senast sparat :17 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet

8 Bilaga 2. Behandling med neuroleptika Indikation Psykos, mani, svår aggressivitet, svåra tics, SSRI- refraktära tvångssyndrom Försiktighet Tänk på att psykosmedel ofta medför biverkningar och att läkemedel och andra insatser med lindrigare biverkningsbild först ska ha övervägts Biverkningar sedation ökad aptit minskad aptit illamående förstoppning dyskinesi akatisi dystoni tremor rigiditet mensstörning anorgasmi/erektil dysfunktion bröstförstoring/smärta galaktoree nedsatt libido nedsatt kognitiv förmåga hjärtpåverkan (förlängd QT-tid särskilt ziprasidon) Förberedelser inför behandling Längd Vikt Midjeomfång Blodtryck och puls EKG frekvensnormerad QT-tid (ziprasidon) Blodstatus S-TSH S-prolaktin fp-glukos B-HbA1c P-LDL kolesterol P-HDL kolesterol fp-triglycerider P-GT P-ASAT P-ALAT P-Vitamin D, 25 OH I RoS finns paket Neuroleptika insättn/uppföljn 6 mån BUP att beställa Titel Handlingsprogram - Psykos Sidan 8 av 11 Dokumentet senast sparat :17 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet

9 Forts. Behandling med neuroleptika Insättning Börja lågt och trappa upp var 5: e dag. Ex vis risperidon 0,5 mg titreras upp till ca 2 mg (tonåring) och sedan vänta på effekt några veckor eller månad om möjligt. Genomsnittliga dagsdoser av de vanligaste antipsykosläkemedlen vid behandling av psykossjukdom: Risperidon 3-6 mg Perfenazin mg Haloperidol 3-6 mg Ziprasidon mg Aripiprazol mg Quetiapin mg Olanzapin 6-20 mg Klozapin > 400 mg Insjuknade I första psykosepisod kräver I allmänhet signifikant lägre doser Klozapin titreras upp långsammare och kontrolleras vad gäller blodbild enligt särskilt schema. Aripiprazol behöver pga. illamående långsam upptrappning hos unga från 2,5-5 mg/dag och helst 2 v/dos samt sikta på mg. Vid byte till aripiprazol ska först aripiprazol trappas upp och sedan långsam reduktion av ev. risperidon, olanzapin el ziprasidon. Kontroller Efter 1 månad resp. 3 mån Längd Vikt Blodtryck och puls Midjeomfång Biverkningsstatus Blodstatus S-TSH S-prolaktin fp-glukos P-LDL kolesterol P-HDLkolesterol fp-triglycerider P-GT P-ASAT P-ALAT EKG frekvensnormerad QT-tid vid behandling med Zeldox eller vid behov I RoS finns paket Neuroleptika uppföljn 1 resp. 3 mån BUP att beställa Efter 6 mån samt därefter var 6: e månad Längd Vikt Midjeomfång Blodtryck och puls EKG frekvensnormerad QT-tid (ziprasidon) Blodstatus S-TSH S-prolaktin fp-glukos B-HbA1c P-LDL kolesterol P-HDL kolesterol fp-triglycerider P-GT P-ASAT P-ALAT P-Vitamin D, 25 OH Titel Handlingsprogram - Psykos Sidan 9 av 11 Dokumentet senast sparat :17 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet

10 Forts. Behandling med neuroleptika Om viktökning > 7 %: kostråd, preparatbyte eller tillägg med Metformin 850 mg 0 +1 i en vecka sedan 1 +1 I RoS finns paket Neuroleptika insättn/uppföljn 6 mån BUP att beställa Titel Handlingsprogram - Psykos Sidan 10 av 11 Dokumentet senast sparat :17 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet

11 Bilaga 3. Rutiner för utredning av misstänkt psykossjukdom Längd Vikt Midjeomfång Blodtryck och puls Neurologiskt status MR hjärna Pubertetsstatus Blodstatus P-natrium fp-triglycerider fp- järn P-kalium P-LDL kolesterol P-ferritin P-calcium P-HDL kolesterol P-CRP P-albumin P-kolesterol P-SR P-folat P-ASAT fp-glukos P-kobalaminer (B12) P-ALAT fs-insulin P-homocystein P-alkalisk fosfataser B-HbA1c S-prolaktin P-bilirubin S-TSH P-kreatinin P-bilirubin konj S-tyroxin fritt (T4) P-glutamyltransferas Ta ställning till EEG eller EEG- sömndepriverat med provokationer Psykologutredning Narkotikascreening Borreliaserologi HIV Hepatitblock Kromosomanalys I RoS finns paket psykosutredning BUP att beställa Titel Handlingsprogram - Psykos Sidan 11 av 11 Dokumentet senast sparat :17 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet

Verksamhetsområde: Barn- och ungdomspsykiatri

Verksamhetsområde: Barn- och ungdomspsykiatri Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Barn- och ungdomspsykiatri Enhet: Alla Titel: Handlingsprogram Bipolär Titel Handlingsprogram Bipolär Sidan 1 av 10 Dokumenttyp Vårdprogram

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

SCHIZOFRENI BIPOLÄR SJUKDOM. Andra psykosdiagnoser. Substansutlöst psykos. Psykos av somatisk sjukdom. Positiva symtom. Negativa symtom.

SCHIZOFRENI BIPOLÄR SJUKDOM. Andra psykosdiagnoser. Substansutlöst psykos. Psykos av somatisk sjukdom. Positiva symtom. Negativa symtom. Substansutlöst psykos Psykos av somatisk sjukdom Positiva symtom Negativa symtom BIPOLÄR SJUKDOM SCHIZO- AFFEKTIVT SYNDROM SCHIZOFRENI Övriga symtom Funktionsnedsättning Duration 1 månad (ICD 10) 6 mån

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Antipsykotika. Antipsykotika. Antipsykotisk behandling. Synonymer: Major Tranqualizer

Antipsykotika. Antipsykotika. Antipsykotisk behandling. Synonymer: Major Tranqualizer Roland Lennestål Antipsykotisk behandling Specialistläkare/överläkare Klinisk farmakologi och psykiatri Synonymer: Antipsykotika Läkemedelscentrum NUS Laboratoriemedicin NUS Malmfältens Psykiatri Neuroleptika

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

Fakta schizofreni 1. Psykossjukdomar 2. Schizofreni vanligast

Fakta schizofreni 1. Psykossjukdomar 2. Schizofreni vanligast Fakta schizofreni 1. Psykossjukdomar I Sverige insjuknar mellan 1 500 och 2 000 personer varje år i psykos varav schizofreni är den vanligaste formen. En psykos kan definieras som ett tillstånd där en

Läs mer

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 070116 Behandling av bipolär sjukdom Alla patienter med bipolär sjukdom skall rekommenderas att så

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Psykoser: schizofreni, bipolär sjukdom m.m.

Psykoser: schizofreni, bipolär sjukdom m.m. Psykoser: schizofreni, bipolär sjukdom m.m. Symptom, förlopp, orsaker, behandling Kognus 2 oktober 2012 Stockholm Psykoser psykiatrins huvuduppdrag allt sedan människans ursprung Mats Humble Psykiater,

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Yvonne von Hausswolff-Juhlin Enhetschef SCÄ-FoU SCÄ 16 oktober 2014 1 Prognos Nature 404,

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Så illa är det! Förekomst av somatisk ohälsa hos personer med svår psykisk sjukdom

Så illa är det! Förekomst av somatisk ohälsa hos personer med svår psykisk sjukdom Så illa är det! Förekomst av somatisk ohälsa hos personer med svår psykisk sjukdom Claes Göran Östenson Kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska

Läs mer

Källa: Schizofreniförbundet (Sverige) Schizofreni & psykos. Orsak. Vad beror schizofreni på?

Källa: Schizofreniförbundet (Sverige) Schizofreni & psykos. Orsak. Vad beror schizofreni på? Källa: Schizofreniförbundet (Sverige) Schizofreni & psykos Orsak I en befolkning på 100 000 personer insjuknar 15-20 personer varje år i en psykos. Ungefär hälften av dessa utvecklar schizofreni. Risken

Läs mer

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR BEHOVSBESKRIVNINGAR Psykiska sjukdomar Depression. Allmänt Depression eller förstämningssyndrom indelas i unipolära och bipolära syndrom..det vanligaste unipolära syndromet är egentlig depression. Depression

Läs mer

BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010.

BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010. BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010. Avdelningschef vid avdelning 23 i Varberg. Har arbetat inom psykiatrin i många år. Kom in i psykiatrin genom en kamrat i ungdomen

Läs mer

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Vårdprogram och Vårdprocess PSYKOFARMAKA

Vårdprogram och Vårdprocess PSYKOFARMAKA VÅRDPROGRAM 1 (18) Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 12-11-01 Vårdprogram och Vårdprocess PSYKOFARMAKA Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Landstinget Kronoberg Ansvarig

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Behandling av personer med kombination av psykisk sjuklighet och substansproblem

Behandling av personer med kombination av psykisk sjuklighet och substansproblem Behandling av personer med kombination av psykisk sjuklighet och substansproblem Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm, SLSO Programområdet Social- och Rättspsykiatri, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker:

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: - nedsatt leverfunktion - nedsatt njurfunktion - sviktande hjärnfunktion Ökad risk för bieffekter läkemedels inducerade skador

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman Utvecklingsstörning och hälsa Monica Björkman Definition av utvecklingsstörning: Intelligenskvot under 70 Begränsad förmåga att anpassa sig till dagliga förväntningar i en normal social omgivning Problem

Läs mer

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer www.rfs.se Många har kontaktperson eller kontaktfamilj Antal personer som har insatsen enligt socialtjänstlagen o 21 200 barn

Läs mer

Aspergers syndrom hos unga

Aspergers syndrom hos unga Aspergers syndrom hos unga Utredning och behandling utifrån fallbeskrivningar Maria Råstam Prof., MD Barn- och ungdomspsykiatri, IKVL, Lunds Universitet AUTISM Kvalitativt nedsatt förmåga Social interaktion

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Konfusion/Förvirringstillstånd

Konfusion/Förvirringstillstånd Konfusion/Förvirringstillstånd En hjälpreda för läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Stig Andersson distriktsläkare Reviderad 2010-06-04/Ragnar Åstrand ragnar.astrand@liv.se Beskrivning Konfusion

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter 5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Långt QT syndrom (LQTS) Definition Långt QT syndrom () Definition ärftligt,oftast autosomalt dominant- Romano-Ward syndrom abnormt förlängd kammarrepolarisering ökad risk för allvarlig kammartakykardi, Torsade de Pointe ofta utlöst av hög

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Ungdomsbok Maria får en psykos

Ungdomsbok Maria får en psykos Ungdomsbok Maria får en psykos Text och Illustrationer: Elisabet Alphonce Maria är 19 år och läser på folkhögskola. Hon går allmän linje. Hon bor i ett rum på skolans internat. Studierna är intensiva och

Läs mer

Eftertentamen Psyke termin 5 vt 2013 (15 august 2013) maxpoäng poäng

Eftertentamen Psyke termin 5 vt 2013 (15 august 2013) maxpoäng poäng Fråga 1 3 p På en fest möter du några kompisar från skolan; ni har inte setts på ett tag. När de få höra att du läser till läkare nu och precis har haft ämnet psyke på utbildningen, så uppstår en livlig

Läs mer

Framgångsrik psykiatrisk behandling- men patienten dog i förtid!

Framgångsrik psykiatrisk behandling- men patienten dog i förtid! Framgångsrik psykiatrisk behandling- men patienten dog i förtid! Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Dan Gothefors Överläkare, specialist i psykiatri. Leg psykoterapeut.

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfälliga orostillstånd som inte klassificeras som ångestsyndrom oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner

Läs mer

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) Susanne Bejerot docent, Karolinska Institutet ESSENCE-DAG 1, Göteborg 3 JUNI 2014 OCD / tvångssyndrom 1-2 procent av befolkningen, heterogen sjukdom neurologisk, låg

Läs mer

Psykoser. Inledning. Psykos både ett symtom och en sjukdom

Psykoser. Inledning. Psykos både ett symtom och en sjukdom 1064 Psykiatri Håkan Jarbin, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Psykiatrin i Halland Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Mussie Msghina, Karolinska Institutet, Huddinge, Stockholm

Läs mer

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se ASD: Autismerna Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser eller

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse primärvård och psykiatri Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer