Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram - Psykos. Vårdprogram för psykotiska tillstånd med debut i tonåren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram - Psykos. Vårdprogram för psykotiska tillstånd med debut i tonåren"

Transkript

1 Titel: Akademiska sjukhuset Division: Enhet: Psykiatridivisionen Handlingsprogram - Psykos Verksamhetsområde: ID.nr Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: Agneta Rosling, verksamhetschef / Godkänt den: Kategori: Organisation, Vård/medicinska riktlinjer, Skapat av: Henrik Pelling, överläkare Skapat den: Granskad av: Anne-Liis von Knorring, överläkare Reviderat av: Reviderat den: Vårdprogram för psykotiska tillstånd med debut i tonåren Psykos är en övergripande benämning på tillstånd med uttalade förvrängningar av sinnesintryck, tanke-, vilje- och känsloliv. Psykoser kan indelas i schizofrena syndrom, affektiva syndrom, organiska och toxiska psykossyndrom samt och atypiska psykoser. Föreställningen att tonårsperioden är fylld av känslomässiga svängningar, osäkerhet i identiteten, störd kroppsuppfattning och krisreaktioner, och att det därför skulle vara svårt att avgränsa psykoser, har inte bekräftats om man använder operationella kriterier. Redan en treåring kan normalt skilja fantasi från verklighet och även i intensiv lek behålla kontakten med verkligheten. Diagnos Symtomen i psykotiska tillstånd indelas i positiva och negativa sådana. Positiva symtom: Hallucinationer och vanföreställningar, innebär förlust av kontakten med verkligheten. Det vanligaste är att höra röster. Det kan också innefatta alla sinnen som syn, smak, känsel och lukt. Vanföreställningarna är ofta paranoida, men kan vara olika typer av bisarra föreställningar, inklusive att personen upplever sig vara en annan. Tankestörningar är ofta ett första symtom på psykos. Det innebär en upplösning av logiken i tankarna. Ibland verkar tankar stoppas, tas bort eller läggas till. Ibland försämras exekutiva funktioner, arbetsminne och abstrakt tänkande. Negativa symtom: Känslomässig avflackning Viljelöshet, håglöshet och förlust av lust. Motoriska avvikelser. Psykosinsjuknande medför ibland en rastlöshet och agiterad motorik. I svåra fall utvecklas minskad mimik, stel kroppshållning, stereotypier och i sällsynta fall utvecklas en katatoni. För diagnostiska kriterierna se DSM-IV och ICD-10 1

2 Differentialdiagnos Det har visat sig att många hör röster utan att det är en del av en psykossjukdom. Frekvensen av positiva psykossymtom utan klinisk signifikans är dåligt undersökt, men måste uteslutas innan man ställer diagnosen schizofreni. Olika droger kan också framkalla psykotiska symtom. Cannabis är en drog som i många undersökningar visat sig kunna utlösa schizofreni hos individer med en sårbarhet för denna sjukdom. Bruk av cannabis gör att insjuknandet kommer tidigare. Mycket ovanliga orsaker till psykotiska symtom i tonåren är epilepsi, tumörer, hjärninflammation, metaboliska eller degenerativa sjukdomar. Eftersom psykossjukdom är ovanligt i tonåren är det berättigat att göra en utredning med drogtest, blodprover, EEG, MRT och vissa fall lumbalpunktion för att utesluta dessa orsaker. Om det visar sig handla om schizofreni är vidgade ventriklar en faktor som talar för allvarlig prognos. Barn och ungdomar med Aspergers syndrom och atypisk autism uppvisar ibland, då de upplever sin tillvaro som extra stressande, psykotiska symtom. Effekten av stödåtgärder, som ger en bättre struktur, och möjligheter för individen att förstå sin omgivning, brukar göra att de psykotiska symtomen avklingar. Autismspektrum innebär svårigheter att förstå socialt samspel samt svårigheter att förstå det egna tanke- och känslolivet. Därför kan direkta frågor om hallucinationer och vanföreställningar leda till en överdiagnostik av psykos. Svårigheter att beskriva tankar och känslor gör att viljeakter kan uppfattas som styrda av inre röster. Missuppfattningar leder då lätt till paranoida idéer. Barn som upplevt svåra trauman utvecklar försvarsreaktioner med misstänksamhet. Deras lätt utlösta ångest i samband med nya påfrestningar kan leda till reaktioner som kan te sig som vanföreställningar. De flashbacks som är en följd av traumatisering skall heller inte förväxlas med hallucinationer. Enbart strukturerade frågor om hallucinationer och vanföreställningar kan leda fel. De måste kompletteras med information om när och på vilket sätt symtomen uppträder. Ungdomar som har beskrivits vara instabilt personlighetsstörda med affektiva svängningar, osäker identitet och utagerande med självdestruktivt beteende kan stundtals te sig psykotiska. De är också lättsuggererade, rädda att förlora förståndet och i stort behov av uppmärksamhet. Flyktiga psykotiska symtom är inte ovanligt. Uppföljningar av den gruppen visar inte ökad förekomst av schizofreni. Vid utvecklingsstörning kan det vara svårt att ställa diagnosen schizofreni utifrån frågor och svar, men hur symtomen yttrar sig ger en bra vägledning. Prognos och prevalens Schizofreni är en allvarlig sjukdom med ökad dödlighet i suicid och hjärtkärlsjukdom. Livslängden förkortas med 15 år. Schizofreni har, till skillnad från många andra neuropsykiatriska störningar, minskat i förekomst. Prevalensen vid en viss tidpunkt (punktprevalens) beräknas vara 0,5 %. För de flesta blir inte diagnosen fastställd förrän i vuxen ålder. 2

3 Etiologi Tvillingstudier talar för att ärftligheten är cirka 80 %. Adoptionsstudier stödjer fynden från tvillingstudierna. Utöver genetik inverkar ogynnsamma omständigheter som bl.a. prenatala infektioner och komplikationer i samband med förlossningen. Förebyggande åtgärder Det norska TIPS-projektet och det australiska EPPIC har visat att det är verkningsfullt att den psykiatriska organisationen lägger ner resurser på att informera lärare och föräldrar om tidiga tecken på psykos. En rörlig och utåtriktad psykiatri, som direkt tar sig an misstänkta fall, fångar in fall med ett spektrum av neuropsykiatriska tillstånd. De som sedan utvecklar psykos får en god hjälp redan i det tidigaste skedet. Genom att följa upp områden i Norge, där sådan preventiv verksamhet genomförts, har visat att insatsen signifikant sänkt suicidfrekvensen. Både vid affektiv psykos och schizofreni är immunsystemet påverkat med ökad oxidativ stress och proinflammatorisk förskjutning. Ungdomar, som debuterat med lindriga symtom på psykos, som ställdes på tillskott av omega-3, utvecklade i mindre utsträckning psykossjukdom. Även D-vitaminbrist kan bidra till en psykosutveckling. Behandling inom BUP Patienter med symtom på psykos överförs snarast möjligt till neuropsykiatriska behandlingsenheten. Bedömning, utredning och behandling bör i första hand ske i öppenvård. För några kan slutenvård vara nödvändigt i den akuta fasen. Sådana situationer är risk för suicid eller för att kunna genomföra en utredning. Detta sker på akutavdelningen under en kort och avgränsad tid. De flesta har under lång tid innan insjuknandet i psykos haft tecken på att verklighetsuppfattningen har sviktat. Att komma in i ett tidigt skede med behandlingsinsatser, om möjligt inom 1-3 dygn, kan innebära att tonåringen kan fortsätta att fungera i sin vardagliga miljö. För att skapa en allians i behandlingen kan den första kontakten gärna ske i hemmet hos patienten och familjen. Om de så önskar kan den också ske på mottagningen. Det är väsentligt att utgå från patientens och familjens formulering av problemet och vilken hjälp de önskar. Eftersom alliansen är så viktig för det fortsatta behandlingsarbetet, innebär ett flexibelt teamarbete att det går att undvika åtgärder, som kan uppfattas som kränkande Tvångsvård och bältesläggning kan vara sådana åtgärder. Från början betonas kontinuiteten. Behandlingsteamet ska vara lätt tillgängligt för patienten och familjen. Stödet i denna kris ges till hela familjen. Det innebär både samtal med hela familjen, men också med patienten och föräldrarna separat. Initialt är det viktigt att fokusera på att reducera stress i patientens närmiljö och mobilisera resurser och stöd i familj och skola. Parallellt med stödinsatserna genomförs utredning och diagnostisk bedömning. Oftast är det nödvändigt att följa förloppet under längre tid för att kunna säkerställa diagnosen. Ibland behövs psykologiska tester för att belysa kognitiva och exekutiva brister. Stöd och anpassade krav i skolan är ytterst viktigt. En pedagogisk utredning kan behövas. 3

4 I den fortsatta behandlingen är den psykopedagogiska delen viktig och görs på lång sikt. Kunskapen, som finns om schizofreni, dess orsaker och behandling förmedlas. Utöver informationen till patienten är det ofta bäst att förmedla kunskapen till föräldrarna i grupp. Då har de möjligheter att diskutera med andra föräldrar. Det blir också gott om tid att ställa frågor, och återkomma till sina frågeställningar under utbildningens träffar. De viktigaste momenten är: Stress - sårbarhetsmodellen Vad anhöriga kan göra för att reducera expressed emotion Modeller för problemlösning Medicineringens för- och nackdelar Behandling med farmaka I evidensbaserad medicinering inom barnpsykiatrin finns inga indikationer för bensodiazepiner utöver vid epilepsi. Enda undantaget är vid första akuta allvarliga insjuknandet för att underlätta diagnostik så att behandling kan startas. Många olika transmittorer och deras system är inblandade i schizofreni. Centralt är att rubbningar i aktiviteten av dopamin ger en bristfällig tolkning av verkligheten. Positiva symtom hänger ihop med en för hög dopaminerg aktivitet i djupare områden i hjärnan. Negativa och kognitiva symtom hänger istället samman med en för låg dopaminerg aktivitet i mediala prefrontala cortex. Antipsykotika, som blockerar dopamin-receptorer, ger därför ofta god effekt på hallucinationer och vanföreställningar, men inte på negativa symtom. Den första generationen antipsykotika (neuroleptika) blockerar D 2 receptorer. Vid PET-kamera undersökningar har man sett att en blockad på mellan % behövs för att få en bra antipsykotisk effekt. En högre blockad ger inte någon bättre antipsykotisk effekt. Det som istället inträffar är att kognitiva och extrapyramidala biverkningar ökar. Klassiska lågdos-neuroleptika ger större risk för tardiva dyskinesier. Atypiska antipsykotika ger högre risk för metabolt syndrom. Studier på vuxna har inte kunnat visa någon övertygande skillnad i effektiviteten mellan olika antipsykotika. Inom barnpsykiatrin börjar vi med försiktig insättning av atypiska antipsykotika (Risperdal, Seroquel, Abilify, Zyprexa ges i andra hand). I övrigt se farmakologisk lathund. Samtidigt övervakas riskfaktorerna för metabolt syndrom. När försök med två antipsykotika inte har givit önskad effekt bör klozapin (Leponex ) prövas. Klozapin påverkar fler typer av receptorer och ger en bra antipsykotisk effekt redan vid en D 2 blockad på ca 45 %. Klozapin har, trots en rad biverkningar, de bästa effekterna och den största sänkningen av mortaliteten. Det pågår studier med syfte att omvärdera preparatets roll vid tidigt debuterande schizofreni. Utan medicinering återinsjuknar % av patienterna inom ett år och 90 % inom fem år. Med en kontinuerlig medicinering minskar andelen återinsjuknade psykospatienter till under 30 % per år. Detta gäller även de som insjuknar första gången. Studier visar att 80 % av dessa kommer åter att insjukna i psykotiskt tillstånd inom fem år om de inte tar antipsykotika kontinuerligt. Varje ny episod i psykos ger försämring i funktion. Antipsykotika har inga eller små effekter på negativa symtom. Därför är det intressant att en studie med antipsykotika och acetylcystein givit lovande resultat. Hypotesen är att den oxidativa stressen skadar nervsystemet och att 4

5 acetylcystein motverkar detta. Det är av vikt att se om verkan av att denna typ av medicinering kan replikeras. Detta bör göras innan sådan behandling används i klinisk praxis. Problem med sömnen förvärrar ofta det psykotiska tillståndet. Det är viktigt att normalisera dygnsrytmen. Sedvanlig sömnmedicin kan försämra den kognitiva kontrollen och öka risken för missbruk och suicidförsök. Därför bör melatonin användas i första hand vid schizofreni. Melatonin har antioxidativa egenskaper, som visat sig motverka redan inträffade tardiva dyskinesier. Det är då logiskt att i första hand använda melatonin även om en eventuellt preventiv effekt hittills inte studerats. Referenser Avhandlingar från Uppsala: Bodén Robert. Prognostic Factors in First-Episode Schizophrenia Five-year Outcome of Symptoms, Function and Obesity Wieselgren Ing-Marie. Prognosis and early prognostic factors in schizophrenia Nilsson Björn. Physiological Aberrations in Patients with Schizophrenia Hultman Christina M. Obstetric complications, electrodermal activity and psychosocial factors within a vulnerability-stress model of schizophrenia Etiologi: Brown AS. The environment and susceptibility to schizophrenia. Progr Neurobiol 2011; 93:23-58 Omega-3 prevention: Amminger GP et al. Long-chain omega-3 fatty acids for indicated prevention of psychotic disorders: a randomized, placebo-controlled trial. Arch Gen Psychiatry 2010; 67: Acetylscystein: Berk M et al. N-acetyl cysteine as a glutathione precursor for schizophrenia - a double-blind, randomized, placebo-controlled trial. Biol Psychiatry 2008; 64:361-8 Klozapin och mortalitet: Tiihonen J et al. 11-year follow-up of mortality in patients with schizophrenia: a population-based cohort study (FIN11 study). Lancet 2009; 374: Agneta Rosling bitr verksamhetschef 5

6 Bilaga 1. Behandling med Klozapin Indikation Schizofreni där två andra psykosmedel gett otillräcklig effekt mot psykossymtom. Kan även övervägas vid svårbehandlade fall av bipolär sjukdom. Biverkningar Viktökning och metabolt syndrom inkl. lipidstörning och diabetes mellitus. (Kostråd. Cave! läsk, metformin) Neutropeni/agranulocytos hos 1 % bland vuxna men kanske uppåt 5 % bland unga (tillägg av litium ger leukocytos om låga initiala vita hindrar behandlingsförsök) Enures (ge Minirin om ihärdigt) Epileptiska kramper (ge Gabapentin ) Ökad salivation (Atropin, 1 ögondroppe under tungan till natten) Från hjärtat: QT förlängning, ortostatiskt blodtrycksfall (dricka mycket), pulsstegring (Inderal 10 mg x 3) och sällsynt endokardit Förstoppning (ge Laktulos ) kan bli livshotande Illamående Ackomodationsstörning Extrapyramidala symtom som stelhet, tremor (ge Akineton ) och akatisi (ge Inderal eller Iktorivil ) Försiktighet Agranulocytos kan vara livshotande och preparatet får inte användas om inte kontroller av blodbild kan genomföras varje vecka enligt anvisning. Förberedelser inför behandling Vikt Längd Bukomfång Puls Blodtryck EKG Munrörelser, tremor i status Anamnes på förstoppning Blodstatus B-celler fp- Glukos fs- Insulin P- GT P- ALAT S- Prolaktin RoS finns paket Klozapin insättn/uppföljn BUP att beställa. Finns inte ännu!!! 6

7 Forts. Behandling med Klozapin Insättning Korstitrera mot pågående psykosmedel. Börja med klozapin 25 mg ½ t n dag1 1 t n dag t n dag t n dag 8-10 etc. mot måldos 300-( ) mg Justera takten på ökning av dosen om effekt/biverkningar påkallar. Lämpligt är att börja minskning av pågående psykosmedel då man nått dosen 50 mg klozapin. När dosen överstiger 200 mg t.n. kan det vara lämpligt att ur biverkningssynpunkt (ortostatism) förlägga upp emot % av dygnsdosen på morgonen. Kontroller Varje vecka under de 18 första tas Blodstatus och B-celler. Därefter sker dessa kontroller varje månad samt omgående vid hög feber/påverkat allmäntillstånd under hela behandlingstiden. Om neutrofila är 1,5 2,0 ska prov tas varje dag Om neutrofila är < 1,5 ska klozapin sättas ut och prov tas fortsättningsvis varje dag Om neutrofila är < 0,5 ska infektionskonsult dessutom skyndsamt kontaktas. Varje vecka under insättning samt vid läkarbesök kontrolleras blodtryck och puls inkl frågor om förstoppning. Efter 6 veckor tas EKG och S-klozapin/norklozapin. I övrigt följs anvisningarna från kontroller vid behandling med neuroleptika efter mån och minst årligen därefter. Titel Handlingsprogram - Psykos Sidan 7 av 11 Dokumentet senast sparat :17 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet

8 Bilaga 2. Behandling med neuroleptika Indikation Psykos, mani, svår aggressivitet, svåra tics, SSRI- refraktära tvångssyndrom Försiktighet Tänk på att psykosmedel ofta medför biverkningar och att läkemedel och andra insatser med lindrigare biverkningsbild först ska ha övervägts Biverkningar sedation ökad aptit minskad aptit illamående förstoppning dyskinesi akatisi dystoni tremor rigiditet mensstörning anorgasmi/erektil dysfunktion bröstförstoring/smärta galaktoree nedsatt libido nedsatt kognitiv förmåga hjärtpåverkan (förlängd QT-tid särskilt ziprasidon) Förberedelser inför behandling Längd Vikt Midjeomfång Blodtryck och puls EKG frekvensnormerad QT-tid (ziprasidon) Blodstatus S-TSH S-prolaktin fp-glukos B-HbA1c P-LDL kolesterol P-HDL kolesterol fp-triglycerider P-GT P-ASAT P-ALAT P-Vitamin D, 25 OH I RoS finns paket Neuroleptika insättn/uppföljn 6 mån BUP att beställa Titel Handlingsprogram - Psykos Sidan 8 av 11 Dokumentet senast sparat :17 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet

9 Forts. Behandling med neuroleptika Insättning Börja lågt och trappa upp var 5: e dag. Ex vis risperidon 0,5 mg titreras upp till ca 2 mg (tonåring) och sedan vänta på effekt några veckor eller månad om möjligt. Genomsnittliga dagsdoser av de vanligaste antipsykosläkemedlen vid behandling av psykossjukdom: Risperidon 3-6 mg Perfenazin mg Haloperidol 3-6 mg Ziprasidon mg Aripiprazol mg Quetiapin mg Olanzapin 6-20 mg Klozapin > 400 mg Insjuknade I första psykosepisod kräver I allmänhet signifikant lägre doser Klozapin titreras upp långsammare och kontrolleras vad gäller blodbild enligt särskilt schema. Aripiprazol behöver pga. illamående långsam upptrappning hos unga från 2,5-5 mg/dag och helst 2 v/dos samt sikta på mg. Vid byte till aripiprazol ska först aripiprazol trappas upp och sedan långsam reduktion av ev. risperidon, olanzapin el ziprasidon. Kontroller Efter 1 månad resp. 3 mån Längd Vikt Blodtryck och puls Midjeomfång Biverkningsstatus Blodstatus S-TSH S-prolaktin fp-glukos P-LDL kolesterol P-HDLkolesterol fp-triglycerider P-GT P-ASAT P-ALAT EKG frekvensnormerad QT-tid vid behandling med Zeldox eller vid behov I RoS finns paket Neuroleptika uppföljn 1 resp. 3 mån BUP att beställa Efter 6 mån samt därefter var 6: e månad Längd Vikt Midjeomfång Blodtryck och puls EKG frekvensnormerad QT-tid (ziprasidon) Blodstatus S-TSH S-prolaktin fp-glukos B-HbA1c P-LDL kolesterol P-HDL kolesterol fp-triglycerider P-GT P-ASAT P-ALAT P-Vitamin D, 25 OH Titel Handlingsprogram - Psykos Sidan 9 av 11 Dokumentet senast sparat :17 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet

10 Forts. Behandling med neuroleptika Om viktökning > 7 %: kostråd, preparatbyte eller tillägg med Metformin 850 mg 0 +1 i en vecka sedan 1 +1 I RoS finns paket Neuroleptika insättn/uppföljn 6 mån BUP att beställa Titel Handlingsprogram - Psykos Sidan 10 av 11 Dokumentet senast sparat :17 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet

11 Bilaga 3. Rutiner för utredning av misstänkt psykossjukdom Längd Vikt Midjeomfång Blodtryck och puls Neurologiskt status MR hjärna Pubertetsstatus Blodstatus P-natrium fp-triglycerider fp- järn P-kalium P-LDL kolesterol P-ferritin P-calcium P-HDL kolesterol P-CRP P-albumin P-kolesterol P-SR P-folat P-ASAT fp-glukos P-kobalaminer (B12) P-ALAT fs-insulin P-homocystein P-alkalisk fosfataser B-HbA1c S-prolaktin P-bilirubin S-TSH P-kreatinin P-bilirubin konj S-tyroxin fritt (T4) P-glutamyltransferas Ta ställning till EEG eller EEG- sömndepriverat med provokationer Psykologutredning Narkotikascreening Borreliaserologi HIV Hepatitblock Kromosomanalys I RoS finns paket psykosutredning BUP att beställa Titel Handlingsprogram - Psykos Sidan 11 av 11 Dokumentet senast sparat :17 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. 150 person i schizofreni varje år. Män insjuknar i högre

Läs mer

Verksamhetsområde: Barn- och ungdomspsykiatri

Verksamhetsområde: Barn- och ungdomspsykiatri Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Barn- och ungdomspsykiatri Enhet: Alla Titel: Handlingsprogram Bipolär Titel Handlingsprogram Bipolär Sidan 1 av 10 Dokumenttyp Vårdprogram

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OLANZAPIN RATIOPHARM Datum: 21.7.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Olanzapin

Läs mer

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) SJUKVÅRDSPERSONAL Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) är indicerat för behandling i upp till 12 veckor av måttlig till svår manisk episod vid bipolär sjukdom typ 1

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!!

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Håkan Jarbin, föreläsare, kursansvarig Linda Halldner-Henriksson, föreläsare Tord Ivarsson, föreläsare Kerstin Malmberg, föreläsare

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Antipsykotika Neuroleptika Kap 14

Antipsykotika Neuroleptika Kap 14 Antipsykotika euroleptika Kap 14 Introduktion - Bakgrund Typiska antipsykotika fentiazinderivat tioxantenderivat fenylbutanonderivat Benzamider Atypiska antipsykotika klozapinanaloger Dopaminstabiliserande

Läs mer

SCHIZOFRENI BIPOLÄR SJUKDOM. Andra psykosdiagnoser. Substansutlöst psykos. Psykos av somatisk sjukdom. Positiva symtom. Negativa symtom.

SCHIZOFRENI BIPOLÄR SJUKDOM. Andra psykosdiagnoser. Substansutlöst psykos. Psykos av somatisk sjukdom. Positiva symtom. Negativa symtom. Substansutlöst psykos Psykos av somatisk sjukdom Positiva symtom Negativa symtom BIPOLÄR SJUKDOM SCHIZO- AFFEKTIVT SYNDROM SCHIZOFRENI Övriga symtom Funktionsnedsättning Duration 1 månad (ICD 10) 6 mån

Läs mer

Psykos. Schizofreni och dess behandling. Schizofreni. Symptom. Schizofreni Rekommenderad läsning: Sophie Erhardt. social tillbakadragenhet

Psykos. Schizofreni och dess behandling. Schizofreni. Symptom. Schizofreni Rekommenderad läsning: Sophie Erhardt. social tillbakadragenhet Schizofreni och dess behandling Rekommenderad läsning: Sophie Erhardt Sektionen för Neuropsykoimmunologi Inst. för Fysiologi & Farmakologi Karolinska Institutet Rang, Dale, Ritter & Moore 6th Edition s

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? 2013-09-27. Roger Carlsson

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? 2013-09-27. Roger Carlsson RSMH konferens - Att leva med psykos och vägen till återhämtning Vad är en psykos? 2013-09-27 Roger Carlsson Psykos abnormt mentalt tillstånd - förlust av kontakt med verkligheten, - hallucinationer eller

Läs mer

Psykossjukdomar. Janet Cunningham ST-Läkare

Psykossjukdomar. Janet Cunningham ST-Läkare Psykossjukdomar Janet Cunningham ST-Läkare Psyko,ska,llstånd Schizofreni Schizoaffek,vt syndrom Schizofreniformt syndrom Kortvarig psykos Drogutlöst psykos Läkemedelsbe,ngad psykos Vid hjärnskador och

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x 1 410432 2490,00 2587,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x 1 410432 2490,00 2587,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1 2014-11-20 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Hur blir diagnos och liv för barn med psykossymtom vid 11 års ålder? 1037 st barn i konsekutiv födelsekohort på Nya Zeeland undersöktes vid 3-5-7-9-11-13-15-18-21-26-32-38

Läs mer

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Cannabis och dubbeldiagnoser Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Hur ska man närma sig detta problem? Cannabis som orsak till psykiska sjukdomar? Cannabis som självmedicinering vid psykiska sjukdomar?

Läs mer

Serdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0

Serdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0 Serdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 HTA-enheten CAMTÖ Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/underhallsbehandling-med-nyare-antipsykotiskalakemedel-vid-bipolar-sjukdom2/

Läs mer

Aripiprazol Stada. 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Aripiprazol Stada. 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Aripiprazol Stada 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Aripiprazol Stada 5 mg tabletter Aripiprazol Stada 10 mg tabletter

Läs mer

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har. Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har.

Läs mer

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,

Läs mer

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod: Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande

Läs mer

2. (1p) Vissa opioidanalgetika, exempelvis petidin, kan framkalla dysfori snarare än eufori. Varför?

2. (1p) Vissa opioidanalgetika, exempelvis petidin, kan framkalla dysfori snarare än eufori. Varför? Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1. (2p) Vigabatrin är en GABA-transaminashämmare med bevisad antiepileptisk effekt. Trots detta används den mycket sällan varför? Ge dessutom exempel på två

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...

Läs mer

Äldre med psykossjukdom en bortglömd grupp?

Äldre med psykossjukdom en bortglömd grupp? Äldre med psykossjukdom en bortglömd grupp? 12 05 09 Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet 65 år och

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk Psykossjukdomar, del 1 B Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT 2013 Mats Lindström, leg läk Schizofreni Symtom: hörbara tankar, kommenterande röster, hänsyftningsidéer, bisarra vanföreställningar Oftast

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 070116 Behandling av bipolär sjukdom Alla patienter med bipolär sjukdom skall rekommenderas att så

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling

Läs mer

Antipsykotika. Antipsykotika. Antipsykotisk behandling. Synonymer: Major Tranqualizer

Antipsykotika. Antipsykotika. Antipsykotisk behandling. Synonymer: Major Tranqualizer Roland Lennestål Antipsykotisk behandling Specialistläkare/överläkare Klinisk farmakologi och psykiatri Synonymer: Antipsykotika Läkemedelscentrum NUS Laboratoriemedicin NUS Malmfältens Psykiatri Neuroleptika

Läs mer

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41967 Fastställandedatum: 2012-10-25 Giltigt t.o.m.: 2013-10-25 Upprättare: Magnus N Thureson Fastställare: Berit Fredriksson Demensutredning inom Primärvården

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ARPIPRAZOLE RATIOPHARM TABLETTER Datum: 26.9.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Fakta schizofreni 1. Psykossjukdomar 2. Schizofreni vanligast

Fakta schizofreni 1. Psykossjukdomar 2. Schizofreni vanligast Fakta schizofreni 1. Psykossjukdomar I Sverige insjuknar mellan 1 500 och 2 000 personer varje år i psykos varav schizofreni är den vanligaste formen. En psykos kan definieras som ett tillstånd där en

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom?

Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Dan Gothefors Överläkare, specialist i psykiatri. Leg psykoterapeut. Svenska Psykiatriska Föreningen. Måste den psykiatriska

Läs mer

Psykoser: schizofreni, bipolär sjukdom m.m.

Psykoser: schizofreni, bipolär sjukdom m.m. Psykoser: schizofreni, bipolär sjukdom m.m. Symptom, förlopp, orsaker, behandling Kognus 2 oktober 2012 Stockholm Psykoser psykiatrins huvuduppdrag allt sedan människans ursprung Mats Humble Psykiater,

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt Aspergers Syndrom A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt 1. påtagligt bristande förmåga att använda varierande ickeverbala beteenden som

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Yvonne von Hausswolff-Juhlin Enhetschef SCÄ-FoU SCÄ 16 oktober 2014 1 Prognos Nature 404,

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010.

BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010. BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010. Avdelningschef vid avdelning 23 i Varberg. Har arbetat inom psykiatrin i många år. Kom in i psykiatrin genom en kamrat i ungdomen

Läs mer

Självskada, Bipolär, Schiz, Autism 2010-04-19

Självskada, Bipolär, Schiz, Autism 2010-04-19 Slutenvård BUP, soc, ungd mott, barnakut, vårdcentral 1.2-1.3 % Ungdomshem (SiS) 33 % 1988 1997 2002 Socialstyrelsen 2003 Röker, använder droger Hög alkohol konsumtion, ofta full Otillfredställande diet

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första

Läs mer

Så illa är det! Förekomst av somatisk ohälsa hos personer med svår psykisk sjukdom

Så illa är det! Förekomst av somatisk ohälsa hos personer med svår psykisk sjukdom Så illa är det! Förekomst av somatisk ohälsa hos personer med svår psykisk sjukdom Claes Göran Östenson Kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska

Läs mer

Journalmall för psykiatrikursen

Journalmall för psykiatrikursen Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

PSYK - 3 fall - 30 p - 2 tim. Fall l. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor. Man24år. Kod: Klinisk medicin V

PSYK - 3 fall - 30 p - 2 tim. Fall l. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor. Man24år. Kod: Klinisk medicin V Kod: - 3 fall - 30 p - 2 tim Fall l Man24år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 19 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall l -Man 24 år - 3 delar- lo p Del l Du är under din

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Psykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen

Psykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen Psykiskt status Mats Adler, Affektiva mottagningen, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge www.slso.sll.se/affektivamottagningen 1 Psykiskt status innebär att man observerar uttryck

Läs mer

Källa: Schizofreniförbundet (Sverige) Schizofreni & psykos. Orsak. Vad beror schizofreni på?

Källa: Schizofreniförbundet (Sverige) Schizofreni & psykos. Orsak. Vad beror schizofreni på? Källa: Schizofreniförbundet (Sverige) Schizofreni & psykos Orsak I en befolkning på 100 000 personer insjuknar 15-20 personer varje år i en psykos. Ungefär hälften av dessa utvecklar schizofreni. Risken

Läs mer

Akut psykiatri 2014-05-26 INTAGNINGSAVDELNINGEN INNAN DU TRÄFFAR PATIENTEN LÄS PÅ! ALKOHOLABSTINENS ALKOHOLABSTINENS. Kolla inskrivningsorsak/diagnos

Akut psykiatri 2014-05-26 INTAGNINGSAVDELNINGEN INNAN DU TRÄFFAR PATIENTEN LÄS PÅ! ALKOHOLABSTINENS ALKOHOLABSTINENS. Kolla inskrivningsorsak/diagnos INTAGNINGSAVDELNINGEN Kolla inskrivningsorsak/diagnos Akut psykiatri Johan Bengtsson johan.bengtsson@neuro.uu.se Underläkare Psykiatriska Akutmottagningen Akademiska sjukhuset Fokusera på 3 saker: 1) Vilka

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2005

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2005 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE H. LUNDBECK AB Box 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Arnersten Datum: 2011 08 10 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Ätstörningar Ulf Wallin

Ätstörningar Ulf Wallin Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Att använda andra generationens antipsykotika. Evidens och praktiska aspekter

Att använda andra generationens antipsykotika. Evidens och praktiska aspekter Att använda andra generationens antipsykotika. Evidens och praktiska aspekter Mats Berglund och Lennart Lundin För SBU-gruppen Läkemedelsbehandling av schizofreni (ordförande Eva Lindström). Patientens

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer