Återhämtning varför återhämtar sig inte alla? 20 augusti Att inte återhämta sig beror inte på

Transkript

1 Återhämtning varför återhämtar sig inte alla? 20 augusti 2012 vilja, förståelse, behandling, terapi, hjälp, omsorg, pengar Sjuk och/eller Annorlunda Frisk och/eller Normal Susanne Bejerot docent, överläkare Norra Stockholms psykiatri 1 2 Att inte återhämta sig beror inte på Att omgivningen ställer för låga krav Att personen inte fått tillräckligt bra råd Att personen är simulant / arbetsskygg Att personen inte vill göra rätt för sig / ouppfostrad Att personen inte har fått tillräckligt med psykoterapi Att personens mamma gjorde många fel 3 Myten Om Föräldrars Makt: Varför Barn Blir Som De Blir Föräldrars makt över sina barns utveckling är en kulturell myt i vårt västerländska samhälle Det som påverkar mer är det som barnet möter utanför hemmet: i kamratgruppen. Föräldrarna socialiserar inte sina barn: barn socialiserar av varandra. Utgiven av Svenska föreningen för psykisk hälsa, 2001, 2006 Judith Rich Harris 4

2 gener och miljö i samverkan GENER MILJÖ % som får för litet intag av nutrienter bland ekonomiskt utsatta ungdomar i England B-12 kobalamin 6% B-6 pyridoxin 13% B-1 thiamin 39% B-2 riboflavin 67% Jod 67% Folsyra 72% Zink 72% Kalcium 72% Järn 78% Magnesium 83% Selen 100% Omega-3 fett 100% D-vitamin 100% 5 6 Bohannon 2009 En väg till fängelset? Om hyperaktivitet och aggressivitet Vanna Beckman 2000, Cura förlag Nutritionens betydelse för våld och kriminalitet 172/231 interner i Brittiskt fängelse Hälften fick supplement av vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror Ledde till 35% minskning av regelbrott: totalt 754 incidenter 7 B. Gesch; Br J Psychiatry 2002

3 Det ofödda/nyfödda barnet Förlossningsskador Prematuritet = för tidig födsel Extremt tidigt <26-27 v. 70% överlever 40% har IQ under 70 (motsv. utv.störning 2/3 behöver extra hjälp i skolan Unga vuxna som fötts prematurt hade färre sociala kontakter och ett mindre nätverk ngine.php?articleid= Toxiska ämnen En film av Stefan Jarl kemiska ämnen i vår miljö Hur påverkas vi? ch?v=ztmri0elqtk 10 exponering för alkohol under fostertiden - Fetalt alkoholsyndrom Lägre begåvning Tillväxthämning liten vid födseln litet huvudomfång Neuropsykiatrisk störning av ADHD-typ Typiska anletsdrag 11 12

4 Personlighetsförändring = vanligaste restsymtomet efter hjärnskada 13 Amotivationssyndromet är ifrågasatt, men. Cannabis För cannabisrökare gäller Mindre sannolikt att avsluta gymnasiet Lägre betyg i gymnasiet och på högskolan Lägre på tester som mäter intellektuell kapacitet Minskar förmågan att utföra komplicerade arbetsuppgifter att lära sig nya arbetsuppgifter OCH.. 14 Risk för psykos i befolkningen Sjukdomsutveckling vid schizofreni Sårbarhet: Tillbakadragen Motorikstörning Udda tankar % av befolkningen normalbefolk ningen Benägenhet för psykos riskgrupp Psykos grupp 15 Tidig påverkan: Gener Förlossningsskador Virusinfektioner? Nutrition? Utlösande påverkan: Dopaminerga droger (c.s.) Cannabis Stress Migration Psykos 16

5 Således: orsaker till att man inte blir frisk Tillstånd som inte är botbara flertalet med schizofreni tillfrisknar inte helt Schizofreni leder till en hjärnskada Resttillstånd efter psykisk sjukdom t.ex. Posttraumatiskt stresstillstånd (PTSD) Upprepade manier Psykiatriska tillstånd som inte får rätt behandling 17 Omvärldens goda råd Ju mindre utbildning om psykiatriska sjukdomar ju mer negativa är de till farmakologisk behandling Elbehandling 18 Elbehandling x 200 Risk för att återinsjukna- risk för att utsätta sig för skadlig stress En ängel vid mitt bord Janet Paterson Frame, ( ) 19 20

6 Minskning i självmordsförekomst korrelerar starkt med ökning av antidepressiv läkemedelsbehandling, dvs en större andel av dem med depression är idag medicinerade Begåvningens roll: 4-5 barn i varje klass har låg begåvning (IK 85 el. lägre) spelar också roll för förmåga till återhämtning 16% har en begåvning IK på 85 eller under Ffff h 21 16% 84% 22 Begåvning flickor på Lundens ungdoms-, resp LVM-hem Låg begåvning LVU gruppen 15% utvecklingsstörda 1/3 var svagbegåvade (dvs intelligenskvot 70-84) LVM hem 14% utvecklingsstörning 60 pojkar och flickor på Hässleholms utredningsenhet bedömdes % bedömdes ha lindrig utvecklingsstörning Ingen könsskillnad endast 5% hade gått i särskolan 23 Anna Kullman, psykologexamensuppsats, Lunds universitet, SiS i fokus, 3/2007 Annika Olsson och Jenny Vilhelmsson, psykologexamensuppsats, (SiS i fokus, 3/2007) 24

7 Insatser författarna frågar sig... Vilka resultat skulle till exempel utökade pedagogiska resurser ge till denna grupp? Vad skulle det betyda för utsatta ungdomar med låg begåvning om de fick adekvat hjälp i skolan? Hur skulle det påverka deras självbild och allvarlighetsgraden i deras problem? (SiS i fokus, 3/2007) 25 Fragilt X hos flickor IQ ~1/3 normal ~1/3 låg/gråzon ~1/3 IQ <70 Normal begåvning: ADHD-bild hos ~30% Beteende/emotionellt: - Blyghet, social ängslighet Sociala interaktionssvårigheter, svårigheter autism Ångestsyndrom Affektiva sjukdomar Symtomen otydliga, märks först i tonåren/vuxen ålder Bärarskap = premutation: 1/250 kvinnor 1/700 män 26 22q11.2 Deletion Syndromet vanligen låg begåvning och nära hälften har utvecklingsstörning Autistiska drag förekommer ADHD liknande bild vanlig Psykiska symtom: ångesttillstånd depressionstillstånd mano-depressivitet schizofreni och schizofreniliknande tillstånd tvångssyndrom 27 NEO-PI-R Hur energisk man framstår Hur relationsorienterad man framstår Kontroll behov av noggrannhet och struktur lyckligare människor har lägre kontrollbehov Tendens till att oroa och bekymra sig Öppenhet inför nya intryck och erfarenheter, idérik 28

8 Arbete - utmaningen vid ADHD impulsiva dåligt arbetsminne glömmer råd och instruktioner slarviga lätt uttråkade låg uthållighet svårt med auktoriteter belöningssystemsberoende 29 Autistiska symtom Lorna Wings triad Social funktionsinskränkning Svårt att föstå hur andra tänker och känner Annorlunda värderingar Svårt att ta emot råd Socialt samspel (komma in i samtalet föra ett samtal) Kommunikativ störning Kroppsspråk Gester Blick Sätt att tala, ordval eller språkmelodi Begränsade intressen och aktiviteter Specialintressen Stereotypt beteende 30 Arbete - utmaningen vid autismspektrumtillstånd Varför är en diagnos viktig? långsam detaljfokuserad lätt uttröttbar /stressutbrott rigid känslig för förändringar anspråksfull svårt att ta till sig råd svårt med auktoriteter 31 Bemötande Grupptillhörighet Rätt till stöd Behandling Planering av framtiden Acceptans Upprättelse 32

9 Utredning I bästa fall en form av korttids psykoterapi 33 Hjälp för att ändra livsbetingelserna - pussla för att få ihop livet Förståelse anpassa krav anpassning till förutsättningarna Behandling Ekonomi - förutsägbar Innehåll i dagen Avlönat jobb anpassat till personens funktionshinder Daglig verksamhet Bygga nätverk kring personen Hjälp med det praktiska Boendestöd Städhjälp Coach God man 34