Läkemedelsbehandling av ADHD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelsbehandling av ADHD"

Transkript

1 Bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas därför inte alltid av expertgruppen i sin helhet. Förskrivningsmönster ADHD-läkemedel i Sverige Jonny Olsson, Jane Ahlqvist Rastad Data från Läkemedelsregistret visar att under tiden 1 juli 2005 till 31 december 2007 expedierades recept för metylfenidat eller atomoxetin till totalt patienter i Sverige. Därutöver hämtade patienter ut recept på amfetamin. Som förstahandsläkemedel valdes i åldrarna noll till elva år metylfenidat hos 90 % medan drygt 81 % av patienterna över 30 år fick detta läkemedel. Atomoxetin valdes som förstahandsalternativ i cirka 10 % till de minsta barnen och i närmare 15 % till patienter i åldrarna över 30 år. Under perioden 1 januari 2006 till 31 december 2007 hämtade närmare patienter för första gången ut ett läkemedel för behandling av ADHD. Av dessa var nära 50 % över 18 år ADHD-patienter hämtade under samma tid endast ut ett recept av något av dessa läkemedel. Centralstimulerande läkemedel (CS-lm) kombineras också i viss utsträckning. (Kombinationsterapi definieras som samtidigt uthämtande av minst två läkemedel samtidigt under en fyramånadersperiod). I 5 % av barnen som fått läkemedel för ADHD i åldrarna noll till elva år (motsvaras av 186 individer) har vidare kombinationen metylfenidat och atomoxetin använts, vilket är den vanligaste kombinationen. Samma kombination har hämtats ut för behandling av 250 barn (cirka 4 %) i åldrarna år under tidsperioden. Kombinationen CS-lm och SSRI är relativt vanlig. Cirka 12 % av hela behandlingspopulationen som får ett CS-lm behandlas också med ett SSRI (totalt patienter). I åldersgruppen 18 år och uppåt är siffran cirka 20 %. Sextiosju patienter (11 % av behandlingspopulationen) hämtade ut två CS-läkemedel tillsammans med en SSRI. CS-lm kombineras även med melatonin hos 5 % av de med ett CS-lm (786 patienter) och hos 9 % av patienterna med två CS-lm (57 patienter). Kombinationen med melatonin är vanligast i den yngsta ålderskategorin (0 11år). Modafinil (Modiodal), är godkänt för behandling av narkolepsi med eller utan kataplexi samt idiopatisk hypersomni. Det är dock möjligt, mot bakgrund av medlets profil, att läkemedlet även förskrivs till patienter med ADHD. Försäljningen är dock liten. Enligt apotekets försäljningsstatistik såldes en förpackning till åldersgruppen fem till nio år, 41 förpackningar i åldersgruppen år och 189 förpackningar i åldersgruppen år under Information från Läkemedelsverket 1:2009 1

2 Farmakologisk behandling av barn med ADHD effektivitet och säkerhet under längre tid Bo Bergman Slutsatser 1. Enbart omkring hälften av de barn som påbörjat medicinering mot ADHD tar fortfarande sin medicin efter två års behandling. Efter fem år är andelen ytterligare reducerad. 2. Behandlingsavbrott orsakas oftast av bristande effekt. 3. Behandlingsavbrott beror också på att problemen avtar med stigande ålder varvid behandlingsindikationen faller bort. 4. De individer som fortsätter behandlingen över längre tid kan i vissa fall ha god nytta av den. 5. Biverkningar är som regel lindriga. 6. En viss reduktion av längd- och viktökningen, dock utan påtagliga kliniska implikationer, har noterats. 7. Vad avser risk för missbruk och kriminalitet finns ingen konklusiv kunskap. Bakgrund Socialstyrelsen konstaterade i sina behandlingsrekommendationer av barn med ADHD från 2002 att det råder internationell konsensus om att centralstimulerande medel (CS) är förstahandsmedel vid farmakologisk behandling av ADHD (1). Man hänvisade till närmare 200 kontrollerade internationella studier som dokumenterade medlens terapeutiska effekt (2,3,4). Gemensamt för det stora flertalet av dessa studier var emellertid att uppföljningsperioderna var korta och omfattade oftast inte mer än några månader. Vid detta tillfälle konstaterade man också att det fanns bara ett fåtal välkontrollerade studier där patienterna var uppföljda under en längre tid. Man lyfte framför allt fram två studier: dels den stora MTA-studien som började publiceras 1999 och som kommer att mer i detalj presenteras nedan, dels en svensk studie av Gillberg och medarbetare (5) från Vad avsåg effekten vid långtidsbehandling bedömdes den 2002 som god även om någon säker kunskap inte fanns. Man lutade sig då främst på de två ovan nämnda studierna men även på ett antal andra av sämre kvalitet. Det förelåg ett stort behov av ytterligare kunskap om effekt och säkerhet vid lång tids behandling. Behandlingsarsenalen innefattar förutom metylfenidat-preparat och amfetamin, vilka varit i kliniskt bruk under lång tid, nu även atomoxetin (Strattera) som godkändes i Sverige Detta skiljer sig från övriga preparat genom en annan verkningsmekanism och är inte heller narkotikaklassat. Vidare har också modafinil (Modiodal) använts vid behandling av ADHD hos barn (6). ADHD är dock ingen godkänd indikation i Sverige. Nedanstående sammanfattning av forskningsfynd av långtidsbehandling av barn grundar sig väsentligen på studier där behandlingseffekter av centralstimulantia och då främst metylfenidat (Concerta, Ritalin) utvärderats. Med långtidsbehandling avses här tider från cirka ett år och uppåt. Effektstudier metylfenidat och atomoxetin MTA-studien (the Multimodal Treatment Study of Children with ADHD) skall, eftersom den i sammanhänget är unik, presenteras något utförligare. Den designades just för att öka kunskapen om effekt och säkerhet vid långtidsbehandling av ADHD och de första rapporterna kom Vid det tillfället var uppföljningsperioden 14 månader (7,8). Sammanlagt hade 579 barn i åldrarna 7,0 9,9 år inkluderats efter att ha genomgått en noggrann diagnostik utredning och uppfyllde kraven för ADHD kombinerad typ. De randomiserades till en av fyra grupper: 1. Beteendeterapi (Beh), 2. Medicinsk behandling (MedMgt), 3. Kombinationen av dessa två (Comb) samt 4. Community Care gängse tillgängliga åtgärder inom skola, vård etc. (CC). Det skall dock betonas att alla deltagare oavsett grupp hade tillstånd att medicinera (mer om detta längre fram). Efter 14 månaders behandling uppvisade barnen i Comb. och MedMgt. en signifikant kraftigare förbättring av ADHD-symtom än de i Beh. och CC. Comb. bedömdes dock som det bästa alternativet då det gav bättre resultat än MedMgt på vissa sekundära utfallsvariabler. Efter 14 månader avslutades den randomiserade delen av studien vilken därefter övergick till att bli en observationsstudie. Vid uppföljningen efter ytterligare tio månader, alltså sammanlagt två år, visade sig fortfarande Comb och MedMgt bättre än de övriga strategierna men skillnaden i effekt hade reducerats till ungefär hälften. Under denna period hade ett antal barn i CC-gruppen påbörjat farmakologisk behandling medan en del i MedMgt och Comb hade avslutat densamma, vilket kan ha orsakat den minskade skillnaden i effekt (9,10). En treårsuppföljning publicerades 2007 (11,12, 13,14). Man ville då bland annat belysa hur den ur- 2 Information från Läkemedelsverket 1:2009

3 sprungliga 14-månadsuppföljningen stod sig under en längre tid och hur följsamhet till behandlingen påverkade eventuella gruppskillnader. Vid denna uppföljning deltog 485 av de ursprungliga 579 barnen (83,3 %). Vid 36 månader fanns det ingen skillnad mellan de ursprungliga randomiserade behandlingsgrupperna avseende någon av de kliniska och funktionella utfallsvariablerna (ADHD-symtom enligt föräldrar och lärare, läsförmåga, social färdighet och funktionella brister). Sammanfattningsvis hade den skillnad som fanns vid 14 månader halverats vid 24 månader och helt utplånats vid 36 månader. Andelen som uppfyllde kriterierna för ADHD diagnos uppvisade en likartad förändring över tid. Skillnaden i andelen som medicinerade i de olika grupperna minskade under undersökningstiden men var inte helt borta. I ingen del av undersökningen hade medicinering alltså varit otillåten detta gällde oavsett grupptillhörighet. Andelen som medicinerat varierade kraftigt under uppföljningsperioden. Vid uppföljningen efter 36 månader medicinerade cirka 70 % i Comb- och MedMtg-grupperna, drygt 60 % i CC och 45 % i Beh-grupperna (14). Det finns även ett antal ytterligare mer eller mindre välgjorda studier avseende långtidseffekt och säkerhet och säkerhet vid ADHD-behandling av barn. Flera av dem är uppföljningar av kliniska prövningar. Vitello och medarbetare (15) studerade 140 förskolebarn med ADHD i en tio månaders öppen fortsättningsstudie av effekten av metylfenidat. Man drog slutsatsen att med omsorgsfull dosjustering kunde flertalet barn behålla den ursprungliga förbättringen under studieperioden. Dock förelåg avsevärda skillnader i såväl effekt som tolerans. Barbaresi och medarbetare (16) gjorde en retrospektiv genomgång av 379 barn som diagnosticerades med ADHD varav 80 % fått behandling med CS. Sammantaget 73,1 % av behandlingsepisoderna bedömdes ha gett ett gott resultat och minst en biverkning förekom hos 22,3 % av de behandlade. Man drog slutsatsen att effektiviteten vid medicinsk behandling av ADHD i en långtidsuppföljning är jämförbar med den som dokumenterats i kortare kliniska prövningar. Wilens och medarbetare (17,18) utgick från en grupp om 407 barn i åldrarna 6 13 år som deltagit i placebokontrollerade läkemedelsprövningar med metylfenidat och följde dem i en öppen studie under en tvåårsperiod. Barnen skattades månadsvis av föräldrar och lärare. Efter ett år fanns 289 barn kvar i behandling och efter ytterligare ett år var antalet reducerat till 229. Författarna drog slutsatsen att för dessa fanns en kvarstående positiv effekt av metylfenidat och att biverkningarna var relativt begränsade. McGough och medarbetare (19) studerade effektivitet och biverkningar i en två års multicenter öppen förlängningsstudie avseende CS hos 568 barn med ADHD sex till tolv år gamla. Man noterade en signifikant förbättring mätt genom föräldraskattningar. Flertalet biverkningar var milda. Man drog slutsatsen att en förbättring av beteendesymtomen är kvarstående under en 24 månaders period av behandling. I den kanske längsta uppföljningsstudien undersökte Charach och medarbetare (20) 79 barn efter två respektive fem års CS-behandling. Efter två år uppvisade de 41 som fortfarande medicinerade en förbättring mätt med lärarskattningar. Vid fem år kvarstod endast 16 barn som medicinerade men dessa skattades fortfarande bättre av lärarna än övriga även om skillnaden var ganska liten. Biverkningar, där aptitförlust var vanligast, kvarstod oförändrade under behandlingstiden. I en undersökning med syfte att jämföra behandling med metylfenidat i kombination med social färdighetsträning med enbart metylfenidat fann Abikoff, Hetchman och medarbetare (21,22,23) att kombinationsbehandlingen inte gav några fördelar. Man undersökte 103 barn sju till nio år gamla och följde dem i två år. Oavsett behandlingsgrupp skedde en förbättring under tvåårsperioden. I två uppföljande studier baserade på samma material fann samma författare (24,25) att barn med ADHD som svarar på CS och som inte har inlärningsproblem eller beteendestörningar inte har något att vinna på tillägg av psykosociala interventioner för att uppnå förbättrade skolresultat och emotionell anpassning. Effekten av metylfenidat var stabil under uppföljningsperioden. Effekten och säkerhet vid långtidsbehandling med atomoxetin är mindre studerad men bland annat Kratochivil och medarbetare har publicerat flera studier (26,27, 28). Dessa bygger på poolade data från ett antal kliniska prövningar avseende ursprungligen 601 barn som alla uppfyllde kriterierna för ADHD. En dryg tredjedel av patienterna fullföljde två års behandling och för dessa vidmakthölls i allt väsentlig behandlingens effektivitet och några okända säkerhetsproblem identifierades inte. Omega 3 fettsyror vid ADHD Det finns ett fåtal dubbelblinda placebokontrollerade studier. Sammanfattningsvis kan inte någon positiv effekt av tillägg av Omega-3 på ADHD symtomkomplexet anses fästställd (29,30). Det finns emellertid visst stöd för att ouppmärksamheten kan förbättras men detta är främst visat på barn med närliggande störningar såsom LD (Learning Difficulties) och DCD (Developmental Coordination Disorder) och autism (31 34). I en nyligen publicerad rapport drar en svensk forskargrupp slutsatsen att det finns en subgrupp barn och ungdomar med ADHD som kan uppvisa en kliniskt relevant förbättring. Hos dessa barn dominerar uppmärksamhetstörningar i kombination med neurodevelopment disorder (35). Kunskaps- Information från Läkemedelsverket 1:2009 3

4 läget tillåter alltså inte idag att Omega-3 rekommenderas som behandling, vare sig som monoterapi eller adjuvans, vid ADHD. Dock finns tillräckligt mycket stöd för en möjlig positiv effekt av Omega-3 för att motiverar fortsatta studier (36). Studier av biverkningar I treårsuppföljningen av MTA-studien som publicerades 2007 (13) finns effekt på tillväxt (längd och vikt) samt risk för missbruk och brottslighet analyserade. Sammanfattningsvis kan sägas att barnen i studien som tidigare inte behandlats med CS var vid studien början som grupp större än normen. Denna grupp uppvisade en minskning av tillväxtökningen som var relaterad till medicinering med centralstimulantia. Denna minskning planade ut efter tre år utan någon rekyleffekt och utan att ge upphov till påtaglig kortväxthet. En undersökning av 127 barn sex till tolv år som behandlades med metylfenidat i upp till 36 månader (37) visade att behandlingen hade ett svagt men signifikant samband med försenad längd- vikt- och BMI-ökning. De två senare hade ett dosberoende samband med metylfenidat. Det var främst barn som tidigare inte medicinerat med metylfenidat och de som hade en över genomsnittlig längd, vikt eller BMI som uppvisade detta samband som var tydligast under det första året. Spencer och medarbetare (38) drog slutsatsen att effekten av metylfenidat på längd och vikt är kliniskt icke signifikant och begränsas till en mindre viktminskning under de första månaderna. Detta efter att ha undersökt 178 barn i åldrarna 6 13 år som medicinerade med metylfenidat under minst 21 månader. Andra författare som Zachor (39) och Faraone (40) har inte heller funnit någon kliniskt betydelsefull påverkan på tillväxten. Charach och medarbetare (41) kom till en delvis annan slutsats. De undersökte 79 barn sex till tolv år gamla med ADHD som följdes årligen i upp till fem år. De barn som hade lägre doser av metylfenidat uppvisade minskad viktuppgång efter ett år medan de som hade högre doser uppvisade minskad längdtillväxt efter fyra år. Poulton (42) publicerade 2005 en översikt av 29 studier avseende längd- och viktökning. Elva av dessa pekar på en minskad längdtillväxt som uppskattades till 1 cm/år de första ett till tre åren av behandling. Atomoxetins påverkan på längd och vikt har studerats av bland annat Spencer och medarbetare (43) som inte fann någon påverkan på längdtillväxten vid upp till fem års behandling med atomoxetin. Dock noterades, i likhet med MTA-studien, att längdtillväxten hos de som är större än genomsnittet kan hämmas något. Andra problem som satts i samband med långtidsmedicinering med CS är kriminalitet och missbruk. Wilens och medarbetare (44) gjorde en metaanalys av sex studier omfattande 674 medicinerade och 360 omedicinerade barn. Resultatet tydde på att medicinering med CS under barndomen snarast minskade risken för drog- och alkoholmissbruk. I MTA-studien (11) drog man slutsatsen att ett eventuellt orsakssamband mellan kriminalitet och missbruk med medicinering är oklart och behöver analyseras på nytt vid högre ålder eftersom barnen vid uppföljningstillfället var år. Studier av följsamheten Eftersom en relativt stor del av patienterna avbryter medicinering har några undersökningar fokuserat på följsamheten till behandlingen. Charac (20) fann att av 79 patienter som började medicinera med metylfenidat och följdes under fem år var 41 följsamma efter två år och 16 efter fem år. Barnen själva och deras föräldrar lämnade pålitlig information om medicinintag medan lärarnas uppgifter stämde sämre. Miller och medarbetare (45) gjorde en retrospektiv förskrivningsanalys av patienter som fått metylfenidat för att klarlägga medicineringsmönster. Den genomsnittliga medicineringstiden var 584 dagar och antalet recept var i snitt 6,6. En tredje av patienterna hade bara hämtat ut två recept medan 18 % hade ett långvarigt bruk utan avbrott. Faktorer som relaterade till långvarig följsamhet var yngre ålder (noll till åtta år), manligt kön och om det ursprungliga receptet skrivits ut av en psykiater. Slutsatsen blev att det finns en enorm variation vad avser följsamhet över tid för barn som behandlas med metylfenidat. Thiruchelvam och medarbetare (46) studerade 71 barn med ADHD som följdes under en treårsperiod. Man fann att 52 % var följsamma till behandlingen efter tre år. Även här var yngre ålder en positiv prognosfaktor. Referenser 1. Socialstyrelsen. ADHD hos barn och vuxna. Kunskapsöversikt, Stockholm Elia J, Ambrosini PJ, Rapoport JL. Treatment of attention-deficit hyperactivity disorder. N Engl J Med 1999;340(10): Wilens TE, Biederman J. The stimulants. Psychiatr Clin North Am 1992;15(1): Review. 4. Kutcher S, Aman M, Brooks, et al. International consensur statement on attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) and disruptive behaviou disorders (DBDs): clinical implications and treatment practice suggestions. Neurophychopharmacol 2004;14: Gillberg C, Melander H, von Knorring AL, et al. Long-term stimulant treatment of children with attention-deficit hyperactivity disorder symtoms. A randomized, double-blind, placebocontrolled trial. Arch Gen Psychiatry 1997;54 (9): Amiri S, Mohammadi MR, Mohammadi M, et.al. Modafinil as a treatment for attention-deficit/hyperactivity disorder in children and adolescents: a double blind randomized clinical trial. Prog Neuropsychopharmacol Biol Psychiatry 2008;32: The MTA Cooperative Group. A14-month randomized clinical trial of treatment strategies for attention-deficit/hyperactivity disorder. Arch Gen Psychiatry 1999;56: The MTA Cooperative Group. Moderators and mediators of treatment response for children with attention-deficit/hyperactivity disorder. Arch Gen Psychiatry 1999;56: Information från Läkemedelsverket 1:2009

5 9. The MTA Cooperative Group. The NIHM MTA follow-up: changes in effectiveness and growth after the end of treatment. Pediatr 2004;113: The MTA Cooperative Group. The NIHM MTA follow-up: 24- months outcomes of treatment strategies for attention deficit/ hyperactivity disorder (ADHD). Pediatr 2004;113: Molina B, Flory K, Hinshaw S, et al. Delinquent behavior and emergent substance use in the MTA at 36 months: Prevalence, course, and treatment effects. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46(8): Swanson J, Hinshaw S, Arnold E, et al. Secondary evaluations of MTA 36-month outcome: Propensity score and growth mixture model analyses. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46(8): Swanson J, Elliott G, Greenhill L, et al. Effects of stimulant medication on growth rates across 3 years in the MTA follow-up. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46(8): Jensen P, Arnold E, Swanson J, et al. 3-year follow-up of the NIMH MTA study. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46(8): Vitello B, Abikoff HB, Chung SZ, et al. Effectiveness of methylphenidate in the 10-month continuation phase of the Preschoolers with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Treatment Study (PATS). J Child Adolesc Psychopharmacol 2007;17(5): Barbaresi WJ, Katusic SK, Colligan, et al. Long-term stimulant medication treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder: Results from a populations-based study. J Dev Behav Pediatr 2006;27(1): Wilens T, McBurnett K, Stein M, et al. ADHD treatment with once-daily OROS methylfenidate: Final results from a longterm open-label study. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2005;44(10): Wilens T, Pelham W, Stein M, et al. ADHD treatment with once-daily OROS methylphenidate: Interim 12-month results from a long-term open label study. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2003;42(4): McGough JJ, Biederman J, Wigal SB, et al. Long-term tolerability and effectiveness of once-daily mixed amphetamine salts (adderall XR) in children with ADHD. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2005;44(6): Charach A, Ickowicz A, Schachar R. Stimulant treatment over five years: Adherence, effectiveness, and adverse effects. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2004;43(5): Abikoff H, Hetchman L, Klein RG, et al. Socail functioning in children with ADHD treated with long-term metylphenidate and multimodal psychosocial treatment. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2004;43(7): Hetchman L, Abikoff H, Klein RG, et al. Academic achievement and emotional status of children with ADHD treated with long-term methylphenidate and multimodal psychosocial treatment. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2004;43: Abikoff H, Hetchman L, Klein RG, et al. Symtomatic improvement in children with ADHD treated with long-term methylphenidate and multimodal psychosocial treatment. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2004;43: Abikoff H, Hetchman L, Klein RG, et al. Symtomatic improvement in children with ADHD treated with long-term methylphenidate and multimodal psychosocial treatment. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2004;43(7): Abikoff H, Hetchman L, Klein RG, et al. Symtomatic improvement in children with ADHD treated with long-term methylphenidate and multimodal psychosocial treatment. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2004;43(7): Hechtman L, Abikoff H, Klein RG, et al. Children with ADHD treated with long-term methylphenidate and multimodal psychosocial treatment: impact on parental practices. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2004;43: Wilens TE, Newcorn JH, Kratochvil CJ, et al. Long-term atomoxetin treatment in adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder. J Pediatr 2006;149(1): Kratochvil CJ, Wilens TE, Greenhill, et al. Effects of long-term atomoxetine treatment for young children with attention-deficit/hyperactivity disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2006;45(8): Perwien AR, Kratochvil CJ, Faries DE, et al. Atomoxetine treatment in children and adolescents with attention-deficit hyperactivity disorder: What are then long-term health-related quality-of-life outcomes? J Child Adolesc Psychopharmacology. 29. Voigt R, Llorente A, Jensen C, et al. A randomized, doubleblind, placebo-controlled trial of docosahexaenoic acid and supplementation in children with attention-deficit/hyperactivity disorder. J Pediatr 2001;139: Hirayama S, Hamazaki T, Terasawa K. Effect of docosahexaenoic acid-containing food administration on symtoms of attention-deficit/hyperactivity disorder. Eur J Clin Nutr 2004;58: Richardson A, Puri B. A randomized double-blind, placebocontrolled study of the effects of supplementation with highly unsaturated fatty acids on ADHD-related symtoms in children with specific learning difficulties. Prog Neuropsychopharm Biol Psychiatry 2002;26: Stevens L, Zhang W, Peck L, et al. EFA supplementation in children with inattention, hyperactivity and other disruptive behaviors. Lipids 2003;38: Richardson A, Montgomery P: The Oxford-Durham study: a randomized, controlled trial of dietary supplementation with fatty acids in children with developmental coordination disorder. Pediatrics 2005;115: Amminger G, Berger G, Schafr M, et al. Omega-3 fatty acids supplemation in children with autism: a double-blind randomized, placebo-controlled pilot study. Biol Psychiatry 2007;61: Johnson M, Ostlund S, Fransson G, et al. Omega-3/Omega-6 Fatty Acids for Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Randomiazed placebo-controlled trial in children and adolescents. J Atten Disord 2008 (in print). 36. Ross B, Seguin J, Sieswerda L. Omega-3 fatty acids as treatments for mental illness: which disorder and which fatty acid? Lipids in Health and Disease 2007;6:21 (review). 37. Faraone S, Giefer E. Long-term effects of methylphenidate Transdermal delivery system treatment of ADHD on growth. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46(9): Spencer TJ, Faraone SV, Biederman J, et al. Does prolonged therapy with a long-acting stimulant suppresss growth in children with ADHD? J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2006;45(5): Zachor DA, Roberts AW, Bart Hodgens J, et al. Effects on long-term psychostimulant medication on growth of children with ADHA. Res Dev Disabil 2006;27(2): Faraone SV, Biederman J, Monteaux M, et al. Long-term effects of extended-release mixed amphetamine salt treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder on growth. J Child Adolesc Psychopharmacol 2005;15(2): Charach A, Figueroa M, Chen S, et al. Stimulant treatment over 5 years: Effects on growth. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2006;45(4): Poulton A. Growth on stimulant medication; clarifying the confusion: a review. Arch Dis Child 2005;90: Spencer TJ, Kratochvil CJ, Sangal RB, et al. Effects of atomoxetine on growth in children with attention deficit/hyperactivity disorder following up to five years of treatment. J Child Adolesc Psychopharmacol 2007;17(5): Wilens E, Faraone SV, Biederman J, et al. Does stimulant therapy of attention-deficit/hyperactivity disorder beget later substance abuse? A meta-analytic review of the literature.pediatrics 2003;111: Miller AR, Lafonde CE, McGrail KM. Children s persistence with methylphenidate therapy: A population-based study. Can J Psychiatry 2004;49(11): Thiruchelvam D, Charach Am Schachar RJ. Moderators and mediators of long-term adherence to stimulant treatment in children with ADHD. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2001;40(8): Information från Läkemedelsverket 1:2009 5

6 Effekt av farmakologisk behandling av ADHD hos vuxna Hans Melander Introduktion Denna genomgång av effektdokumentation avseende farmakologisk behandling av vuxna med ADHD skall ses som en uppdatering av motsvarande underlag i Socialstyrelsens kunskapsöversikt ADHD hos barn och vuxna från Den baseras således på den dokumentation som tillkommit sedan år Denna har identifierats dels genom en systematisk litteratursökning, dels genom förfrågningar hos relevanta företag, dvs. de som har produkter godkända för behandling av ADHD hos barn. Dessutom har studier med slutrapporter inskickade till Läkemedelsverket beaktats. Socialstyrelsens kunskapsöversikt Centralstimulantia Det konstaterades att det råder internationell samstämmighet om att centralstimulantia (CS) bör betraktas som förstahandsmedel vid farmakologisk behandling av ADHD också hos vuxna. Dokumentationen avseende effekter och biverkningar av CSbehandling ansågs tillfredsställande med sju placebokontrollerade studier och en meta-analys i vilken en kliniskt signifikant effekt sågs hos 54 % av de studerade patienterna. För patienter med samtidiga missbruksproblem fanns ett antal fallrapporter med beskrivningar av framgångsrik CS-behandling under effektivt kontrollerade former och motiverade patienter. Antidepressiva läkemedel De äldre tricykliska medlen ansågs enligt klinisk erfarenhet, många okontrollerade studier samt enstaka kontrollerade studier ha en partiell effekt. Även för äldre irreversibla MAO-hämmare förelåg rapporter om positiva effekter. Bupropion med en viss dopaminerg aktivitet rapporterades i både okontrollerade och kontrollerade studier lindra ADHD-symtomen, dock inte i lika hög grad som CS-behandling. För venlafaxin talade okontrollerade studier för en partiell effekt medan dokumentation saknades för en effekt av SSRI på ADHD-symtomen. Sammanfattningsvis ansågs noradrenalin- (och dopamin-) stimulerande antidepressiva medel ha visat sig vara verksamma vid ADHD. Denna slutsats tycks dock till en del bygga på extrapolering av barndata. Material och metod Sökstrategi Sökning skedde i tre databaser (PubMed, EMBASE och Central) med följande söksträngar: PubMed ( adhd [Title/Abstract] OR attention deficit [Title/Abstract] OR attention deficit disorder with hyperactivity [MeSH Terms]) AND ( methylphenidate [Title/ Abstract] OR amphetamine*[title/abstract] OR atomoxetine [Title/Abstract] OR ADHD medications [Title/Abstract]) AND ( adult [MeSH Terms] OR adult*[title/abstract]) AND ( randomized controlled trial [Publication Type] OR random*[title/abstract] OR systematic[sb]) EMBASE ( attention deficit disorder :ti,ab,de OR attention deficit :ti,ab OR adhd :ti,ab) AND ( methylphenidate :ti,ab,de OR amphetamine:ti,ab,de OR amphetamines:ti,ab OR dextroamphetamine:ti,ab OR dexamphetamine:ti,ab,de OR atomoxetine:ti,ab,de) AND (adult:ti,ab,de OR adults:ti,ab) AND ( randomized controlled trial :de OR systematic review :ti,ab,de OR random*:ti,ab) CENTRAL ID Search #1 MeSH descriptor Attention Deficit Disorder with Hyperactivity explode all trees #2 (adhd) or (attention deficit disorder):ti,ab,kw #3 (methylphenidate):ti,ab,kw or (amphetamine*):ti,ab,kw or (atomoxetine):ti,ab,kw or (dextroamphetamine):ti,ab,kw #4 MeSH descriptor Adult explode all trees #5 (adult*):ti,ab,kw #6 (( #1 OR #2 ) AND #3 AND ( #4 OR #5 )) Urvalskriterier För att inkluderas i denna översikt skall studierna vara randomiserade. För långtidseffekt accepteras dock även okontrollerade uppföljningar eftersom randomiserade studier över längre tid saknas. Vidare skall studierna avse behandling av ADHD hos vuxna och bland effektvariablerna skall ingå något globalt mått 6 Information från Läkemedelsverket 1:2009

7 Antal patienter Storleksmässigt fördelar sig studierna i två distinkta grupper. En grupp med studiestorlekar på 10 till 50 patienter, företrädesvis CS-studier med crossoverpå effekt på ADHD-symtomen. Således har studier av mer experimentell karaktär avseende något specifikt ADHD-symtom exkluderats. Även meta-analyser och andra översiktsartiklar har studerats, främst för att identifiera eventuellt ytterligare studier och för en oberoende validering av slutsatserna. Effektvariabler I många studier utvärderas effekten med skattningsskalor som bygger på de 18 frågorna i DSM-IV-kriterierna för ADHD hos vuxna. Gemensamt är att de för varje item graderar svårigheten i fyra steg från 0 till 3, med högre värde för svårare symtom. Den verbala beskrivningen av de olika nivåerna varierar något. Det maximala värdet för dessa skalor är 54 poäng. Skattningsskalorna baserade på DSM-IV-kriterierna är Adult ADHD Rating Scale (AARS). Finns dels för självskattning (AARS-S), dels för skattning av prövaren (AARS-I). Adult ADHD Investigator System Report Scale (AISRS). ADHD Rating Scale for DSM-IV (ADHDRS- IV). Används för både självskattning och prövarskattning. ADHD Symptom Checklist (ADHD-SC). Det är oklart i vad mån dessa skalor skiljer sig från varandra. En annan skala som används ofta och tycks finnas i olika versioner är Conner s Adult ADHD Rating Scale (CAARS). Det anges inte alltid vilken version som används men de vanligaste är de med 26 respektive 30 items. För varje item anges svårigheten från 0 till 3. CAARS finns för både självskattning (CAARS-S) och prövarskattning (CAARS-I) samt som CAARS-O där O står för att skattningen görs av någon significant Other. Enstaka studier har använt Wender-Reimherr Adult Attention Deficit Disorder Scale (WRAADDS) och Barkley s ADHD Scale. Dessa är inte närmare beskrivna i studierna. Som sekundära effektmått används ofta Clinical Global Impression of Severity CGI-S) av ADHDsymtomen och Clinical Global Impression of Improvement (CGI-I) av ADHD-symtomen. I responderanalyser har responders definierats som 30 % reduktion av initial poäng på någon av de kvantitativa skalorna (AARS eller CAARS) eller CGI-I 2 (very much eller much improved). Även kombinationen av dessa definitioner har använts ( 30 % reduktion av initial poäng och CGI-I 2). Eftersom olika skalor i olika versioner har använts redovisas de kvantitativa resultaten i form av Standardiserade Medeldifferenser (SMD), dvs. medelvärdesskillnaden dividerad med den poolade standardavvikelsen för de aktuella jämförelserna. Resultat Identifierade studier Totalt identifierades 30 enskilda studier som uppfyllde urvalskriterierna (Tabell I IV). Av dessa var 27 randomiserade dubbelblinda studier och tre okontrollerade långtidsuppföljningar. Tjugosex studier var placebokontrollerade, varav sju hade två studiearmar med två olika aktiva behandlingar. Arton respektive fem studier avsåg CS- eller atomoxetinbehandling av vuxen-adhd utan samtidigt drogberoende (Substance Use Disorder, SUD). Övriga substanser studerades i sju studier vid vuxen-adhd utan SUD. Patienter med samtidig ADHD och SUD studerades i fem studier. En del studier gav upphov till flera rapporter i vilka olika sekundära frågeställningar lyftes fram. Utöver de enskilda studierna identifierades 12 översikter/meta-analyser av effektstudier vid ADHD hos vuxna. Några ytterligare studier identifierades inte i dessa artiklar. Förfrågningar hos berörda företag gav inte heller några ytterligare studier. Patienter I samtliga studier krävdes ADHD-diagnos enligt DSM-IV för inklusion. I tio studier skulle diagnosen enligt anamnestiska uppgifter förelegat kroniskt sedan barndomen. Beträffande andra sjukdomar exkluderades i de flesta studier patienter med kliniskt relevant (eller liknande formuleringar) ko-morbiditet. Kliniskt instabil psykisk sjukdom, behandlingskrävande psykisk sjukdom etc, användes för att exkludera patienter med alltför uttalad psykisk komorbiditet. Trots detta hade i många studier en majoritet av patienterna samtidig eller tidigare psykisk störning i någon form och grad. Begåvningsmässigt uppvisade patienterna i regel stor variation. IQ varierade ofta från cirka 80 till 140 med ett medelvärde på drygt 100. Män dominerade i studierna, dock inte lika mycket som i barnstudier. Andelen män varierade från 41 till 88 %. Minimiåldern var ofta år och i de fall en övre gräns tillämpades var den i regel 60 år. Detta gav i de flesta studier en medelåder mellan 30 och 40 år. Behandlingsduration Studierna var genomgående korta eller mycket korta. Detta gäller speciellt för studierna av CS för vilka den vanligaste durationen var två veckor. Atomoxetinstudierna varade längre ( 10 veckor). Endast två av de randomiserade studierna hade en något längre behandlingstid (20 och 26 veckor). I de okontrollerade långtidsstudierna följdes patienterna upp mot två år. Information från Läkemedelsverket 1:2009 7

8 design. En grupp med 150 till 400 patienter i vilken atomoxetinstudierna ingår. Bortfall Redovisningen av bortfallet i studierna är inte tillfredsställande. Oftast, men inte alltid, redovisas bortfallets storlek, och ibland dess orsaker, dock inte alltid uppdelat på behandling. Endast i ett fall redovisas tidsmönstret. Som väntat finns ett starkt samband mellan duration och bortfallets omfattning. I de kortare studierna fullföljer ofta 80 % eller fler av patienterna medan motsvarande andel för studier på tio veckor eller längre ligger på 70 % och därunder. Effekt av CS-behandling vid ADHD utan samtidig SUD De substanser/beredningsformer som studerats är dex-amfetamin (D-Amf), Mixed Amphetamin Salts (Adderall, Amf MS), immediate release metylfenidat (MPH-IR), dex-metylfenidat (D-MPH) och olika slow release -beredningar av metylfenidat (MPH-SR). Korttidseffekt (SMD) Av 16 placebokontrollerade studier påvisades statistiskt signifikanta skillnader till fördel för CS-behandling i 13 studier (Tabell I och Figur 1). Variationen i SMD (möjlig att beräkna för 14 studier) är stor med en tyngdpunkt mellan 0,6 och 0,8. Några tydliga skillnader kan inte ses mellan olika substanser och/ eller beredningsformer. Den mindre variationen för MPH SR torde bero på att det rör sig om större studier. Generellt brukar SMD på 0,2; 0,5 och 0,8 betraktas som en liten, måttlig respektive stor effekt. SMD är dock en medelvärdesskillnad på gruppnivå vars kliniska relevans svår att värdera. Ett lämpligare mått för detta syfte är andelen patienter med en meningsfull effekt, dvs. responders. väl jämfört med de effekter man brukar se för psykiatriska sjukdomar i allmänhet. Dosjämförelser Dosen har oftast titrerats individuellt efter effekt och tolerans. För MPH-SR har doser upp till 90 mg/dag eller 1,3 mg/kg/dag studerats. I studier med direkta dosjämförelser ses en klart högre effekt på den högsta dosen (Spencer et al och Medori et al. 2008). Även i en indirekt mellanstudiejämförelse ses för MPH-SR en klar tendens till dosrespons med bättre effekt på högre doser. För MPH-IR är det svårare att se ett dosresponssamband men studien med högsta tillåtna maxdos (1,3 mg/kg/dag) visade störst effektskillnad mot placebo (Spencer, et al. 2005). Figur 2. Funnel plot för placebokontrollerade studier vid behandling av ADHD hos vuxna utan SUD. Skillnad i andel responders (%) plottad mot antal observationer. Figur 3. Samband mellan effektstorlek (SMD) och bortfallets storlek. Figur 1. Funnel plot för placebokontrollerade studier av centralstimulantia vid behandling av ADHD hos vuxna utan SUD. SMD plottad mot antal observationer. Korttidseffekt (Responders) Skillnaden i andelen responders mellan CS-behandling och placebo varierar mellan drygt 20 och knappt 50 procentenheter (Figur 2). Dessa resultat står sig Långtidseffekt Kontrollerade långtidsdata saknas. Behandlingsdurationen i den längsta randomiserade studien (Weiss et al. 2006) var 20 veckor, för övrigt varade ingen placebokontrollerad studie längre än sju veckor. Den okontrollerade långtidsuppföljningen över två år (Biederman et al. (2005) utmärks främst av att endast en tredjedel stod kvar på behandling vid studiens slut. Bortfallsmönstret över tid är ej redovisat. 8 Information från Läkemedelsverket 1:2009

9 Selektiv publicering och studiekvalitet Vare sig i Figur 1 eller 2 ses någon tydlig asymmetri som talar för att de identifierade studierna skulle vara resultatet av en selektiv publicering. Beträffande studiernas kvalitet är det främst redovisningen av bortfallet och hur det har hanterats i analysen som kan diskuteras. Något tydligt mönster som pekar på att bortfallet skulle vara genomgående större på aktiv behandling kan ej ses. Det är snarare mindre än vad som brukar ses i psykiatristudier. Något samband kan inte heller ses mellan effektstorlek och bortfallets storlek (Figur 3). Således torde de statistiskt signifikanta och kliniskt relevanta effekterna som setts i korttidsstudier avseende CS-behandling av ADHD hos vuxna inte kunna ifrågasättas. Effekt av atomoxetin vid ADHD utan samtidig SUD Korttidseffekt (SMD) I tre kontrollerade stora studier ( patienter) påvisades statistiskt signifikanta effekter av atomoxetin relativt placebo (Tabell II och Figur 4). I två av studierna (Michelson et al. 2003) var durationen tio veckor medan patienterna behandlades i sex månader i den tredje studien (Adler et al. 2008). Effektstorleken (SMD) ligger mellan 0,2 och 0,4. Några respondersiffror redovisas ej och utan dessa är den kliniska relevansen svår att värdera. Doseringen i studierna mg/dag eller mg/dag medger inga dosjämförelser. Figur 4. Funnel plot för placebokontrollerade studier av centralstimulantia eller atomoxetin vid behandling av ADHD hos vuxna utan SUD. SMD plottad mot antal observationer. Långtidseffekt I den okontrollerade långtidsuppföljningen upp till 97 veckor stod endast en tredjedel kvar på behandling. Bortfallsmönstret över tid är ej redovisat. I en mindre okontrollerad svensk ettårsstudie fullföljde endast en patient av 20 initialt behandlade (Gillberg, et al. 2006). Selektiv publicering och studiekvalitet Samtliga placebokontrollerade studier har genomförts av tillverkaren vilken också gjort studieprotokollen tillgängliga varför såväl selektiv publicering och selektiv rapportering som studiekvalitet är ett mindre bekymmer jämfört med CS-studierna. Bortfallet är något större på aktiv behandling och ökar med studietidens längd. Ett observandum är att endast drygt 40 % av patienterna fullföljde i sexmånadersstudien. Jämförelse mellan CS och atomoxetin Dokumentationen kan tyckas mindre omfattande för atomoxetin. Sett till antal patienter står sig dock atomoxetin väl i jämförelse med CS, särskilt om man ser till enskilda CS-produkter. Effekten tycks vara mindre uttalad för atomoxetin även om några säkra slutsatser inte kan dras från indirekta jämförelser (Figur 4). Patientmaterialet kan skilja även om liknande inklusionskriterier använts. En faktor kan behandlingstiden vara. Atomoxetinstudierna varade i veckor medan CS-studierna i regel varade 2 5 veckor. I de två längsta placebokontrollerade CS-studierna (Kuperman et al. 2001och Weiss et al. 2006, 7 respektive 20 veckor) sågs inga respektive måttliga effekter. Beträffande långtidseffekt är bristen på kontrollerade data liksom andel patienter som fullföljde de okontrollerade långtidsstudierna desamma för CS och atomoxetin. Effekt av övriga substanser vid ADHD utan SUD Övriga substanser har endast studerats i enstaka små studier av kort duration vilket ej medger några slutsatser om effekt (Tabell I och III), möjligen med undantag för Bupropion för vilken goda respondersiffror relativt placebo visats i två små studier (Kuperman et al och Wilens et al. 2001, Figur 2). Buproprions potentiella effekt på ADHD-symtomen indikerades även i Socialstyrelsens kunskapsöversikt. Effekt av behandling av ADHD med samtidigt drogberoende (SUD) I fem placebokontrollerade studier har effekten av farmakologisk behandling av ADHD hos patienter med samtidigt drogberoende/missbruk (Tabell IV). Studierna är relativt små och bortfallet är större än i tidigare diskuterade studier. En statistiskt säkerställd effekt av metylfenidat och atomoxetin på ADHDsymtomen ses i två studier (Schubiner et al respektive Wilens et al. 2007). Den förstnämnda omfattade 48 patienter varav hälften avbröt i förtid. Det är oklart hur detta har hanterats men troligen rör det sig om en per protokollanalys. Den andra studien föreligger endast som konferensabstract utan uppgifter om bortfall. Några effekter på droganvändning, vare sig positiva eller negativa, sågs ej utom i Wilens et al. (2007) där MPH resulterade i lägre frekvens heavy drinking bland ADHD-patienter med samtidigt alkoholmissbruk. Något stöd i kontrollerade studier för farmakologisk behandling av ADHD vid samtidigt drogberoende kan inte anses föreligga. Information från Läkemedelsverket 1:2009 9

10 Tabell I. Studier avseende effekt av centralstimulantiabehandling vid ADHD hos vuxna. Studie/Design Patienter Behandling Antal patienter Taylor et al. (2000) DB, Crossover Kuperman et al. (2001) DB, parallella grupper Levin et al (2001) DB, Faktoriell design Spencer et al. (2001) DB, crossover Taylor et al. (2001) DB, Crossover ADHD, kroniskt sedan barndomen, ingen kliniskt relevant ko-morbiditet, ingen psykoaktiv med., år, 59 % män ADHD, kroniskt sedan barndomen IQ 80, ingen kliniskt relevant ko-morbiditet (annan Axel 1 diagn.), medelålder 33 år, 70 % män ADHD, Icke-rökare, ej samtidig depressions- eller ångestdiagnos, år, 63 % män ADHD, kroniskt sedan barndomen, IQ 80, ingen kliniskt relevant ko-morbiditet, ingen ej kliniskt instabil psykisk sjukdom, år, 56 % män ADHD, kroniskt sedan barndomen, ingen kliniskt relevant ko-morbiditet, ingen psykoaktiv med., år, 41 % män D-amf 5 20 mg bid Modafinil mg bid MPH upp till 0,9 mg/kg/dag tidadm. Bupropion SR upp till 300 mg/ dag bid-adm. MPH SR 20 mg qd Nikotin upp till 10 mg qd MPH+Nikotin Amf Mixed salts (Adderall) upp till 30 mg bid D-amf upp till 20 mg qd Guanfacine upp till 2 mg qd 22 2 v 1) ADHD-SC 2) ADHD-SCresp. 8, 11 resp v 1) CGI 2)AARS-S 10, 10, 10 resp. 10 Duration Effektmått 1)Primärt 2)Sekundära 1 pat. fullf. ej 1) SMD: 1,26 och 1,4 för D-amf resp. Modafinil (p < 0,001 för båda) 2) 48 % och 48 % för D-amf resp. Modafinil Uppgivna pat.-antal: Pat. med 1v beh., bortfall därefter ej angivet 4 v CGI 6 pat. fullf. ej: 1, 1, 1 resp v 1) AARS 2)AARS-resp., CGI-resp. Bortfall Resultat Kommentar 1) 50 %, 64 % och 27 % för MPH, Bup SR resp. placebo 2) SMD: -0,23 och 0,15 för MPH resp. Bup SR Ingen effekt av MPH, nikotin eller kombinationen 3 pat. fullf. ej 1) Amf > Plac, p < 0, v 1) AARS Ej redovisat 1) SMD: 0,74 (p < 0,05) och 0,67(p < 0,05) för D- amf resp. Guanfacine Resp. ej redovisat för placebo. Oklart om bortfall och hur det hanterats i analysen Data saknas för att beräkna SMD Oklart om bortfall och hur det hanterats i analysen 10 Information från Läkemedelsverket 1:2009

11 Tabell I, forts. Studier avseende effekt av centralstimulantiabehandling vid ADHD hos vuxna. Studie/Design Patienter Behandling Antal patienter Dorrego et al. (2002) DB, Crossover Tenenbaum et al. (2002) DB, Crossover Bouffard et al. (2003) DB, Crossover ADHD, IQ , år, 78 % män ADHD, ingen kliniskt relevant ko-morbiditet, ingen psykoaktiv med., år, 46 % män ADHD, IQ 80, ingen dominerande ko-morbiditet år, 80 % män MPH mg qd eller bid Litium mg, qd eller bid MPH mg/ dag uppd. i 2 3 doser Pycnogenol 1 mg/lb uppd. i 4 doser. MPH 10 mg tid MPH 15 mg tid Duration Effektmått 1)Primärt 2)Sekundära 32 8 v 1) CAARS (Hyp., Imp, Learn. prob. subscales) 2) CAARS (H,I,L)-resp v Barkley s ADHD Scale 9 pat. fullf. ej (orsaker ej redovisade) 38 2 v 1) CAARS 8 pat. fullf. ej (biv 1, ej blind f MPH 4, för mycket på gång 1, övr 2) Bortfall Resultat Kommentar 1) Inga skillnader mellan behandlingarna 2) MPH 48 %, Litium 37 % (95 % CI för skillnaden: -12 %; 34 %) Ej redovisat SMD: -0,01 och -0,26 för MPH resp. Pycnogenol 1) SMD = 0,74 (p < 0,005) Inga dosskillnader Ingen disk. av bortfallet. Oklart hur det hanterats i responderanalysen. Svårvärderad studie utan placebogrupp. Oklart om bortfall och hur det hanterats i analysen. Ingen diskussion av bortfallet, PP-analys Kooij et al. (2004) DB, crossover Biederman et al. (2005) Okontrollerad ADHD (som vuxen och från barndomen), IQ , ingen primärt beh.-krävande komorbiditet år, 53 % män ADHD, ej samtidig psykiatrisk diagnos, kroniskt sedan barndomen IQ 80, år, 59 % män, uppf. av patienter från 4 v DB placebo-kontr. studie MPH mg/ kg/dag uppdelade i 4-5 doser Amf Mixed salts (XR Adderall) upp till 60 mg qd 45 3 v 1) AARS-CGI resp. 2) AARS (Holländsk version, 23 items) mån AARS 147 (66 %) fullf. ej pga. biv. 48, prot.-avv. 22, återt. samtycke 38, lost to follow-up 23, otillr. effekt 7, övrigt 9 Alla fullföljde 1) 38 % vs 7 % p = 0,003 (MPH resp. placebo) 2) SMD=0.4 Endpoint>Baseline, (p < 0,001), ITT-LOCFanalys Tidsmönster för bortfallet ej redovisat. Korttidseffekt carried forward? Information från Läkemedelsverket 1:

12 Tabell I, forts. Studier avseende effekt av centralstimulantiabehandling vid ADHD hos vuxna. Studie/Design Patienter Behandling Antal patienter Spencer et al. (2005) DB, parallella grupper ADHD, IQ 80 (mv = 114), ingen kliniskt relevant komorbiditet år, 58 % män MPH 0,5 1,3 mg/ kg/dag uppdelade i 3 doser 104 resp. 42 Duration Effektmått 1)Primärt 2)Sekundära 6 v 1) AISRS 2) AISRS-CGIresp. Biederman et al. (2006) DB, parallella grupper Weisler, et al. (2006) DB, parallella grupper ADHD, IQ 80, ingen kliniskt relevant ko-morbiditet år, 52 % män ADHD, kroniskt sen barndomen, ej samtidig psykiatrisk diagnos, IQ 80, år, 60 % män OROS MPH upp till 1,3 mg/kg/ dag qd Amf Mixed salts XR (Adderall) 20 mg qd 40mg qd 60 mg qd 72 resp v 1) AISRS 64, 66, 64 resp. 61 2) AISRS-CGIresp. 4 v 1) AARS 2)AARS-resp Weiss,et, al. (2006) DB, faktoriell design ADHD, ingen beh.-krävande komorbiditet år, 64 % män D-amf 5-20 mg bid Paroxetin mg qd D-amf+Par 23, 24, 25 resp v 1) AARS 2)CGI- resp. Jain,et al. (2007) DB, Crossover ADHD, IQ > 80, ingen beh.- krävande komorbiditet, år, 63 % män MLR-MPH upp till min av 1 mg/ kg/dag och 82 mg/dag qd 50 cirka 5 v 1) CGI 2) CAARS-S (ADHD Index) och CAARS-O (ADHD-Index) Bortfall Resultat Kommentar 25 resp. 24 % fullf. ej, fler pga. biv på MPH, fler pga. ej effekt på placebo 1)SMD = 1,4 p < 0,0001 2) 65 % vs 17 % (MPH resp. placebo) 1) Completers analys 2) LOCF- analys 18 resp. 11 pat fullf. ej. Fler pga. biv på MPH 1) SMD = 0,74 p < 0,001 2) 66 % vs 39 %, p = 0,002 (MPH resp. placebo) Bortfallet ej diskuterat LOCF-analys 72 pat fullf. ej främst pga. biv på aktiv beh., otillr. effekt på placebo 19,15, 16, 22 på 20, 40, 60 mg resp. plac. 34 pat fullf. ej: 9, 9, 10 resp. 6 6 pat fullf. ej (1 bristande effect, 2 otillr. compliance, 2 lost to followup, 1 återtaget samtycke) 1) SMD: 0,53; 0,63 och 0,67 för 20, 40 resp. 60 mg (p < 0,001 för alla doser) 2) 50 %, 56 %, 68 % och 27 % för 20, 40, 60 mg resp. plac. ITT-LOCF-analys 1)SMD: 0,38 (D-amf vs ej D-amf), -0,01 (Par vs ej Par) 2) 64 %, 17 %, 44 % och 16 % för D-amf, Par, D-amf + Par resp. placebo 1) 49 % vs 23 % resp. p = 0,016 (MPH resp. placebo) 2) SMD: 0,61 och 0,35 för CAARS-S resp. CAARS-O 1) ITT-LOCF-analys, SMD = 0,68 i PPanalys PP-analys för responders, ITT-analys för SMD 12 Information från Läkemedelsverket 1:2009

13 Tabell I, forts. Studier avseende effekt av centralstimulantiabehandling vid ADHD hos vuxna. Studie/Design Patienter Behandling Antal patienter Spencer, et al (2007) DB, Parallella grupper ADHD, AARS 24, ingen interfererande ko-morbiditet år, 57 % män DexMPH-ER 20 mg qd 30 mg qd 40mg qd 58, 55, 55 resp. 53 Duration Effektmått 1)Primärt 2)Sekundära 5 v 1) AARS 2) AARS-responders Reimherr, et al. (2007) DB, crossover Medori, et al. (2008) DB, parallella grupper ADHD, Utah Adult ADHD crit., ingen samtidig psyk. komorbiditet år, 66 % män DSM-IV krit. för ADHD, CAARS-O 24, ingen primär komorbiditet, år, 54 % män OROS MPH mg qd OROS MPH 18 mg qd 36 mg qd 72 mg qd 43 4 v 1) WRAADDS 2) AARS, WRAADDSresp. 101, 102, 102 resp v 1) CAARS-O 2)CAARS-Oresp. Bortfall Resultat Kommentar 40 pat fullf. ej: 10, 11, 9 resp. 10 1) SMD: 0,53, 0,49 och 0,83 för 20, 30 resp. 40 mg 2) 58 %, 54 %, 61 % och 34 % för 20, 30, 40 mg resp. placebo. ITT-LOCF-analys 2 pat fullf. ej 1) SMD = 0,83, p < 0,001 2) SMD = 0,69, p = 0,003 PP-analys 36 pat fullf. ej: 6, 10, 14 resp. 6 1) SMD: 0,30; 0,39 och 0,58 för 18, 36 resp. 72 mg 2) 51 %, 49 %, 60 % och 17 % för 18, 36, 72 mg resp. placebo. ITT-LOCF- analys Information från Läkemedelsverket 1:

14 Tabell II. Studier avseende effekt av Atomoxetinbehandling vid ADHD hos vuxna. Studie/Design Patienter Behandling Antal patienter Michelson, et al. (2003) DB, Parallella grupper Michelson, et al. (2003) DB, Parallella grupper Adler, et al (2005) Okontrollerad långtidsuppföljning Gillberg, et al Okontrollerad långtidsuppföljning ADHD, ingen kliniskt relevant ko-morbiditet, ingen annan psykiatrisk diagnos, medelålder 40 år, 63 % män ADHD, ingen kliniskt relevant ko-morbiditet, ingen annan psykiatrisk diagnos, medelålder 42 år, 66 % män ADHD, ingen kliniskt relevant ko-morbiditet, ingen annan psykiatrisk diagnos, medelålder 42 år, 64 % män ADHD, ingen kliniskt relevant ko-morbiditet (t.ex. bipolär sjukdom, psykos), inget samtidigt missbruk, normal intelligens, år, cirka 65 % män ATX mg bid ATX mg bid ATX upp till 120 mg qd eller 160 mg/dag uppdelade i två doser 141 resp resp. 127 Duration Effektmått 1) Primärt 2) Sekundära 10 v 1) CAARS-I 2) CGI-S 10 v 1) CAARS-I 2) CGI-S 39 och 32 pat fullf. ej på ATX resp. placebo 47 och 32 pat fullf. ej på ATX resp. placebo 384 Upp till 97 v CAARS-I 279 (67 %) fullf. ej (otillr. eff. 96, biv. 42, prot.-avvikelse 11, övrigt 110) mg/dag mån CAARS-I Endast 1 pat fullf. 12 mån behandling Bortfall Resultat Kommentar 1) SMD = 0,36 (p = 0,005) 2) SMD = 0,36 (p = 0,01) 1) SMD = 0,38 (p = 0,002) 2) SMD = 0,36 (p = 0,002) Endpoint > baseline (p < 0,001), ITT-LOCFanalys Effektdata ej redovisade ITT-LOCF-analys En av två studier rapporterade i samma publ. ITT-LOCF-analys En av två studier rapporterade i samma publ. Tidsmönster för bortfallet ej redovisat. Korttidseffekt carried forward? Föreligger endast som preliminär slutrapport inskickad till Läkemedelsverket. Får anses vara en misslyckad studie. 14 Information från Läkemedelsverket 1:2009

15 Tabell II, forts. Studier avseende effekt av Atomoxetinbehandling vid ADHD hos vuxna. Studie/Design Patienter Behandling Antal patienter Adler, et al. (2008) DB, Parallella grupper ADHD, CGI-S 4, arbetar minst halvtid sista halvåret, ingen kliniskt relevant ko-morbiditet, ingen annan psykiatrisk diagnos, medelålder 42 år, 64 % män ATX mg/ dag 271 resp. 139 Duration Effektmått 1)Primärt 2)Sekundära 6 mån 1) Endicott Work Produc-tivity Scale 2) CAARS-I, CAARS-S Tabell III. Studier avseende effekt av övriga substanser (ej redovisade i Tabell I) vid ADHD hos vuxna. Studie/Design Patienter Behandling Antal patienter Wilens, et al. (2001) DB, Parallella grupper Wilens, et al. (2006) DB, Crossover ADHD, kroniskt sedan barndomen, ej kliniskt instabil psykiatrisk sjukdom, IQ > 75 (medelv. 106), år, 55 % män ADHD, kroniskt sedan barndomen IQ 90, ingen psykisk ko-morbiditet, år, 55 % män Bupropion upp till 200 mg bid ABT mg bid 4 mg bid 20 mg bid. Duration Effektmått 1)Primärt 2)Sekundära 21 resp v 1) AARS-resp. 2) AARS, CGIresp v 1) CAARS-I 2)CGI-S Bortfall Resultat Kommentar 167 (61 %) vs 71 (51 %), ATX resp. plac. fullf. ej 1) Ingen skillnad 2) CAARs-I: Ingen skillnad, CAARS-S: SMD = 0,24 (p = 0,023) ITT-LOCF-analys Bortfall Resultat Kommentar 2 pat fullf. ej, båda i Bupropiongruppen 1) 76 % och 37 % för Bup resp. plac. (p = 0,02) 2) SMD = 0,54 (p = 0,05) 52 % och 11 % för Bup resp. plac. (p = 0,007) ITT-LOCF-analys 50 fullf. ej främst pga. studien avbröts pga. prekliniska fynd 1) SMD: 0,93; 0,77 och 0,73 för 2, 4 resp. 20 mg Får betraktas om PP-analys av pilotstudie Information från Läkemedelsverket 1:

16 Tabell IV. Studier avseende effekt av behandling av ADHD hos vuxna med samtidigt drogberoende (Substance Use Disorder, SUD). Studie/Design Patienter Behandling Antal patienter Schubiner, et al. (2002) DB, Parallella grupper Carpentier, et al. (2005) DB, Crossover (4 perioder) Levin, et al. (2006) DB, Parallella grupper Levin, et al. (2006) DB, Parallella grupper Wilens, et al. (2007) DB, Crossover ADHD kroniskt sedan barndomen och kokainberoende, ingen kliniskt signifikant eller beh.- krävande psykisk sjukdom, år, 90 % män ADHD och SUD, inneliggande patienter, ingen svår psykisk ko-morbiditet, ingen psykotrop med., medelålder 32år, 88 % män ADHD och opiatberoende, metadonbeh. Med fix dos, ej samtidig beh.-krävande psykisk sjukdom, år, 57 % män ADHD och kokainberoende, IQ 80, ingen beh.- krävande psykisk sjukdom, år, 83 % män ADHD och alkoholmissbruk, abstinenta sedan 4 30 dagar MPH mg tid KBT 2 ggr/ v för alla MPH mg tid MPH SR mg bid Bupropion SR mg bid MPH SR upp till 60 mg/d, bid admin. ATX mg/d 24 resp v 1) ADHD-SC, CGI 2) Urinprov, Tiffany Cocaine Craving Scale (TCCS) v 1) AARS (holländsk version) 2) AARS-resp., CGI-resp, urinprov 32, 33 resp. 33 Duration Effektmått 1)Primärt 2)Sekundära 12 v 1) AARS-resp 2) CGI-resp, urinprov 53 resp v 1) AARS-resp. 2) CGI-resp., urinprov 72 resp v 1) AISRS 2) Tid till relaps, heavy drinking -frekvens Bortfall Resultat Kommentar 13 och 10 pat. fullf. ej i MPH resp. placebogruppen. Tidigare bortfall på aktiv beh. 6 pat fullf. ej, ej angivet under vilken beh. 29 pat fullf. ej: 11, 10 resp pat fullf. ej: 30 resp. 29 1) Inga sign. skillnader för ADHD-SC, CGI-resp. MPH 77 %, plac. 21 % (p < 0,05) 2) Inga skilln. i kokainbruk eller TCCS 1) SMD = 0,31 (p = 0,352) 2) AARS-resp: 36 % vs 20 %, CGI-resp. 44 % vs 24 % för MHP resp. plac. SR 1) 34 %, 49 % och 46 % för MPF, Bup resp. plac 2) 19 %, 30 % och 39 % för MPH, Bup resp. plac, inga skillnader i droganv. 1) 51 % vs 55 % för MPH resp. plac. (p = 0,44) 2) 32 % vs 30 % för MPH vs plac. (p = 0,68). inga skilln. i droganv. Ej redovisat 1) SMD = 0,47 (p = 0,007) 2) Ingen skilln. i tid till relaps, Lägre frekvens heavy drinking på ATX-beh. (p = 0,023) Oklart hur bortfallet hanterats. 1) PP-analys 2) ITT-analys med beh.-avbrott räknade som non-resp. ITT-analys ITT-analys, oklart hur bortfallet hanterats Oklart om bortfall och dess hantering. Föreligger endast som konferens-abstract 16 Information från Läkemedelsverket 1:2009

17 Sammanfattning Det finns ett gott vetenskapligt stöd från randomiserade studier för att statistiskt signifikanta och för patienterna kliniskt relevanta effekter kan uppnås vid korttidsbehandling med centralstimulantia av vuxna med ADHD utan samtidigt drogberoende/missbruk. Det finns ett gott vetenskapligt stöd från randomiserade studier för att statistiskt signifikanta effekter kan uppnås vid korttidsbehandling med atomoxetin av vuxna med ADHD utan samtidigt drogberoende/ missbruk. Den kliniska relevansen av dessa effekter är mindre väl belysta. För korttidsbehandling med andra substanser saknas otvetydigt stöd från kontrollerade studier. För korttidsbehandling vid samtidigt drogberoende/missbruk saknas otvetydigt stöd från kontrollerade studier. Kontrollerade data saknas för underhållsbehandling. Några väl underbyggda slutsatser om en bibehållen effekt kan ej dras från de okontrollerade långtidsuppföljningarna. I två olika studier var endast en tredjedel av patienterna kvar på behandling efter ett och ett halvt till två år. Referenser 1. Adler LA, Spencer TJ, Milton DR, et al. Long-term, openlabel study of the safety and efficacy of Atomoxetine in adults with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: An Interim Analysis. J Clin Psychiatry 2005;66: Adler LA, Spencer TJ, Levine LR, et al. Functional outcomes in the treatment of adults with ADHD. J of Att Dis 2008;11(6): Biederman J, Spencer TJ, Wilens TE, et al. Long-term safety and effectiveness of mixed amphetamine salts extended release in adults with ADHD. CNS Spectr 2005;10(12 Suppl 20): Beiderman J, Mick E, Surman C, et al. A randomized placebo-controlled trial of OROS Methylphenidate in adults with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder. Biol Psychiatry 2006;59: Bouffard R, Hechtman L, Minde K, et al. The efficacy of 2 different dosage of Methylphenidate in treating adults with Attention-Deficit Hyperactivity Disorder. Can J Psychiatry 2003;48: Carpentier PJ, de Jong CAJ, Dijkstra BAG, et al. A controlled trial of methylphenidate in adults with attention deficit/ hyperactivity disorder and substance use disorder. Addiction 2005;100: Dorrego MF, Canevaro L, Kuzis G, et al. A randomized, double-blind, crossover study of Methylphenidate and Lithium in Adults With Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: Preliminary Findings. J Neuropsychiatry Clin Neurosci 2002;14: Gillberg, et al. Öppen studie av atomoxetin hos vuxna med ADHD. 2006; Preliminär rapport inskickad till Läkemedelsverket. 9. Jain U, Hechtman L, Weiss M, et al. Efficacy of a Hovel Biphasic Controlled-Release Methylphenidate Formula in Adults With Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: Results of a Double-Blind, -Controlled Crossover Study. J Clin Psychiatry 2007;68: Kooij JJS, Burger H, Boonstra AM, et al. Efficacy and safety of methylphenidate in 45 adults with attention-deficit/hyperactivity disorder. A randomized placebo-controlled doubleblind cross-over trial. Psychol Med 2005;34: Kuperman S, Perry PJ, Gaffney GR, et al. Bupropion SR vs. Methylphenidate vs. for Attention Deficit Hyperactivity Disorder in adults. Ann Clin Psychiatry 2001;13: Levin ED, Conners CK, Silva D, et al. Effects of Chronic Nicotine and Methylphenidate in Adults With Attention Deficit/Hyperactivity Disorder. Exp Clin Psychopharmacol 2001;9: Levin FR, Evans SM, Brooks DJ, et al. Treatment of methadone-maintained patients with adult ADHD: Double-blind comparison of methylphenidate, bupropion and placebo. Drug Alcohol Depend 2006;81: Levin FR, Evans SM, Brooks DJ, et al. Treatment of cocaine dependent treatment seekers with adult ADHD: Doubleblind comparison of methylphenidate and placebo. Drug Alcohol Depend 2007;87:20 9. Medori R, Ramos-Quiroga A, Casas M, et al. A Randomized -Controlled Trial of Three Fixed Dosage of Prolonged-Release OROS Methylphenidate in Adults with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder. Biol Psychiatry 2008;63: Michelson D, Adler L, Spencer T, et al. Atomoxetine in Adults with ADHD: Two Randomized -Controlled Studies. Biol Psychiatry 2003;53: Reimherr FW, Williams ED, Strong RE, et al. A double-blind, placebo-controlled, crossover study of osmotic release oral system Methylphenidate in adults with ADHD with assessment of oppositional and emotional dimensions of the disorder. J Clin Psychiatry 2007;68: Schubiner H, Saules KK, Arfken CL, et al. Double-blind placebo-controlled trial of Methylphenidate in the treatment of adult ADHD patients with comorbid cocaine dependence. Exp Clin Psychopharmacol 2002;10: Spencer T, Biederman J, Wilens T, et al. Efficacy of a mixed Amphetamine salts compound in adults with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder. Arch Gen Psychiatry 2001;58: Spencer T, Biederman J, Wilens T, et al. A large, double-blind, randomized clinical trial of Methylphenidate in the treatment of adults with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder. Biol Psychiatry 2005;57: Spencer TJ, Adler LA, McGough JJ, et al. Efficacy and safety of Dexmethylphenidate extended-release capsules in adults with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder. Biol Psychiatry 2007;61: Taylor FB, Russo J. Efficacy of modafinil compared to Dextroamphetamine for the treatment of Attention Deficit Hyperactivity Disorder in Adults. J Child Adolesc Psychopharmacol 2000;10: Taylor FB, Russo J. Comparing Guanfacine and Dextroamphetamine for the treatment of adult Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder. J Clin Psychopharmacol 2001;21: Tenenbaum S, Paull JC, Sparrow EP, et al. An experimental comparison of Pycnogenol and Methylphenidate in adults with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD). J Atten Disord 2002;6: Weisler RH, Biederman J, Spencer TJ, et al. Mixed Amphetamine salts extended-release in the treatment of adult ADHD: a randomized, controlled trial. CNS Spectr 2006;11: Weiss M, Hechtman L. A randomized double-blind trial of Paroxetine and/or Dextroamphetamine and problem-focused therapy for Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in adults. J Clin Psychiatry 2006;67: Wilens TE, Spencer TJ, Biederman J, et al. A controlled clinical trial of Bupropion for attention deficit hyperactivity disorder in adults. Am J Psychiatry 2001;158: Wilens TE, Verlinden MH, Adler LA, et al. A neuronal nicotinic receptor partial agonist, for the treatment of Attention- Deficit/ Hyperactivity Disorder in adults: results of a pilot study. Biol Psychiatry 2006;59: Wilens TE, Adler LA, Weiss JL, et al. Atomoxetine treatment of adults with ADHD and comorbid alcohol abuse. Presented at The College on Problems of Drug Dependence Meeting Quebec, Canada. Information från Läkemedelsverket 1:

18 Biverkningsprofil av centralstimulerande läkemedel med fokus på metylfenidat Pär Hallberg De vanligaste biverkningarna Omkring % av de patienter som erhåller metylfenidat upplever biverkningar (1,2). De vanligaste biverkningarna av centralstimulerande läkemedel såsom metylfenidat är både hos barn(3 5) och vuxna (2,6) nedsatt aptit och viktreduktion (7 36 %) (1,2,6,7), sömnsvårigheter (9 33 %) (1,2,6,7), huvudvärk (12 33 %) (1,2,7), buksmärtor (7 29 %) (1,2,6,7), muntorrhet (22 37 %) (2,6) och humörsvängningar (15 18 %) (6). En viss ökning av blodtryck och hjärtfrekvens har också observerats, liksom effekt på vikt hos vuxna och vikt och längd hos barn. Medan säkerhetsprofilen på kort sikt är förhållandevis väl undersökt är eventuella effekter på lång sikt inte fullständigt klarlagda. Vikt och längd Alla centralstimulerande läkemedel har satts i samband med effekt på vikt och längd (8) och många studier har belagt ett sådant samband (9 17). Effekten förefaller vara dosberoende (8). I MTA-studien (The National Institute of Mental Health Multimodal Treatment Study of Children With ADHD) noterades under de första 14 månaderna en lägre tillväxt i den grupp som behandlades med centralstimulerande läkemedel jämfört med beteendeterapi, motsvarande 1,44 cm och 2,89 kg (1,23 cm/år och 2,48 kg/år) (18). Liknande fynd efter långtidsbehandling har rapporterats i andra studier (819). I MTA-studien föreföll dock denna skillnad avta under en uppföljningstid på tio månader (18). En teoretisk förklaring till detta är toleransutveckling till de aptitnedsättande effekterna av centralstiumlerande läkemedel, vilket har observerats för dylika läkemedel då de använts i aptitnedsättande syfte för behandling av fetma (20). Under alla omständigheter är det för närvarande inte fullständigt klarlagt om behandling med centralstimulerande läkemedel kan påverka längd- och viktutveckling på lång sikt. Hos vuxna har också observerat viktnedgång på omkring 2 kg under en sex till sjuveckorsperiod hos patienter som behandlas med metylfenidat (2,6); ingen skillnad tycks föreligga mellan kortverkande och långverkande beredningsformer. Det är inte säkert att tillfälliga uppehåll i behandlingen påverkar utvecklingen (17). Monitorering av vikt hos både vuxna och barn liksom längd hos barn bör regelbundet genomföras vid behandling med metylfenidat (21). Flera förklaringsmodeller till centralstimulerande läkemedels hämmande effekt på tillväxten har föreslagits. Den mest uppenbara är dessa läkemedels aptitnedsättande effekt, ledande till undernutrition. Detta i sin tur kan sänka nivåerna av insulin-like growth factor 1 (IGF-1) och insulin-like growth factor binding protein 3 (IGFBP-3) trots oförändrade nivåer av tillväxthormon (growth hormone, GH) (22). IGF-1 är det huvudsakliga hormonet som medierar effekten av GH och IGFBP-3 är dess huvudsakliga transportprotein i blod. Även om centralstimulerande läkemedel har uttalade effekter på dopaminerga system såsom i hypotalamus/hypofys, har en tydlig effekt på GHinsöndringen inte tydligt kunnat påvisas. Vissa studier har noterat en sänkt insöndring (23,24), vissa studier ingen effekt (25,26,27), medan andra noterat en ökad insöndring (28,29). I en studie noterades en viss minskad längdtillväxt vid behandling med metylfenidat hos patienter med samtidig idiopatisk GHbrist behandlad med GH-tillförsel (30). Kardiovaskulära effekter En viss blodtryckshöjande effekt och ökad hjärtfrekvens har noterats hos både barn och vuxna vid behandling med centralstimulerande läkemedel. Hos vuxna har ett ökat diastoliskt blodtryck på omkring 2 4 mm Hg (6) samt en pulsökning på omkring 5 6 slag/min (2,6) observerats. Hos barn har noterats ett ökat systoliskt blodtryck på omkring 3 8 mm Hg och diastoliskt blodtryck på omkring 1,5 14 mm Hg, samt en pulsökning på omkring 3 10 slag/min (31 39). Effekterna förefaller vara linjärt relaterade till dosen och tycks inte avta med tiden. Monitorering av blodtryck och puls hos både vuxna och barn bör därför genomföras vid behandling med metylfenidat (21). I en välgjord studie av centralstimulerande läkemedels akuta effekter på blodtryck och puls hos barn med ADHD genomfördes 24-h ambulatorisk blodtrycksmätning i en placebokontrollerad, dubbelblind cross-overdesign (40). I denna undersökning ingick barn som erhöll behandling omväxlande med metylfenidat eller placebo. Systoliskt och diastoliskt blodtryck ökade med omkring 3 4 mm Hg och puls med omkring 6 slag/min, vilket var signifikant skiljt från placebo. De eventuella konsekvenserna av dessa effekter på lång sikt är ofullständigt kända. Under 2005 suspenderade den kanadensiska läkemedelsmyndigheten tillfälligt marknadsföringstillståndet för amfetamin (Adderall XR) efter tolv rapporter om plötslig död hos barn och ungdomar som behandlats med detta läkemedel (41). Av dessa tolv fall inträffade fem hos patienter med underliggande 18 Information från Läkemedelsverket 1:2009

19 Missbrukspotential Enstaka publicerade fallrapporter har beskrivit intranasal eller intravenös tillförsel av förskrivet metylfenidat (74 77). Metylfenidat är ett piperidinderivat med strukturella likheter med amfetamin. Dess neuropsykofarmakologiska profil liknar den för andra centralstimulerande läkemedel såsom kokain. Metylfeindat blockerar dopamintransportörer i likhet med kokain (78 81). Hos babianer har exempelvis metylfenidat och kokain visats på liknande sätt öka synaptiska nistrukturella hjärtfel vilka i sig kan innebära en ökad risk för plötslig död (42). I flera av de övriga fallen fanns faktorer som gör det svårt att bedöma sambandet med behandlingen, såsom ventrikulära arrytmier i släkten, värmeslag, dehydrering och drunkningstillbud, extrem fysisk aktivitet, fettlever, hjärtinfarkt, samt typ 1 diabetes mellitus. Ett av fallen rapporterades tre till fyra år efter händelsen, och i ett annat fall var koncentrationen av dextroamfetamin i blod inom det toxiska området. Behandlingsdurationen varierade från en dag till åtta år. Ett samband mellan kronisk behandling med metylfenidat och fall av cerebral vaskulit har också föreslagits baserat på tre publicerade fallrapporter (43,44,45). Mot denna bakgrund infördes i produktresumé för meylfenidatinnehållande produkter en varning om att behandling med detta läkemedel inte rekommenderas hos patienter med känd strukturell hjärtsjukdom. Metylfenidat är därmed kontraindicerat hos patienter med kranskärlssjukdom, oregelbunden hjärtrytm och kraftigt förhöjt blodtryck, och läkemedlet skall ges med försiktighet till patienter med högt blodtryck, samt att blodtrycket skall övervakas med lämpliga intervall (21). En eventuell QT-förlängande effekt av metylfenidat har diskuterats men inte bekräftats. I en välgjord studie som specifikt studerade detta sågs ingen QTförlängande effekt. Vuxna män och kvinnor (n=75) randomiserades i en dubbelblind cross-overstudie till en singeldos av den farmakologiskt aktiva enantiomeren dex-metylfenidat i supraterapeutisk dos (40 mg), placebo, eller moxifloxacin (aktiv kontroll). Metylfenidat uppvisade ingen effekt på QT-intervallet vid någon tidpunkt efter intag; ej heller vid förväntad tid för toppkoncentration (46). Psykiatriska biverkningar För centralstimulerande läkemedel finns anekdotiska rapporter om psykotiska symtom, mani, hallucinationer, aggressivitet, självmordsbeteende, eufori, vanföreställningar och konfusion vid terapeutiska doser (47 55). Förutom anamnestiska uppgifter om tidigare psykos eller mani finns inga bra faktorer som kan förutsäga risk för dylika biverkningar (47). Reaktioner av typen psykos och mani tenderar att försvinna inom två dygn efter utsättning av läkemedlet, men kvarstående symtom i upp till sex dagar eller längre har beskrivits (56). Aggressivitet eller förvärrat aggressivt beteende har också beskrivits (21). Epilepsi Förekomsten av ADHD har uppskattats till omkring tre till fem gånger högre hos barn med epilepsi och då säkerheten och effekten av läkemedelsbehandling mot ADHD inte adekvat har studerats hos vid samtidig epilepsi innebär denna samsjuklighet ett vanligt kliniskt problem (57). Metylfenidat anses ha en kramptröskelsänkande effekt trots att kontrollerade prövningar som har belagt detta saknas. Fallrapporter om sådana effekter finns emellertid, innefattande utveckling av kramper hos patienter med redan känd krampsjukdom eller kramper i anamnesen, med onormalt EEG utan kramper, liksom hos patienter utan något av detta (21). Studieresultat i detta avseende har dock varit heterogena. Vissa studier tyder på att metylfenidat kan användas hos barn med välkontrollerad epilepsi (58), och indikerar också att risken för utveckling av kramper hos barn utan epilepsi eller hos barn med enbart epileptiform EEG-aktivitet inte är förhöjd (59). Data gällande användning av metylfenidat hos barn med aktiv krampsjukdom är inte lika entydiga. De flesta studier hos denna patientkategori har inte påvisat någon negativ effekt på krampfrekvensen (60), och vissa studier har rent av noterat en positiv effekt på EEG-utseendet (61). I en del studier har man dock noterat en viss ökning av anfallsfrekvensen (59), samt kramper hos barn med epileptiform EEG-aktivitet (62), varför försiktighet är tillrådlig vid behandling med metylfenidat vid känd krampsjukdom (21). Dyskinesier och tics Dyskinesier har rapporterats som biverkan av centralstimulerande läkemedel (63). Sådana rapporter beskriver vanligen uppkomst av biverkningen efter flera veckors behandling samt reversibilitet månader efter utsättning. Det finns dock rapporter som beskriver snabb uppkomst och tillbakagång. Det har också uppskattats att mellan % av barn med Tourette s syndrom samtidigt har ADHD (64). Behandling med metylfenidat hos patienter med ADHD och samtidig förekomst av tics är därför ett vanligt kliniskt problem eftersom metylfenidat anses kunna förvärra sådana fenomen (65,66). Resultat från småskaliga studier av barn med sådan samsjuklighet har dock som regel inte påvisat någon förvärring (64,67 72). En studie noterade dock förvärrade tics vid hög dosering av metylfenidat (> 15 mg 2) (73). Frågan är ännu inte fullständigt löst och patienter med diagnosen Tourettes syndrom eller med denna sjukdom i familjen utgör kontraindikation för behandling med metylfenidat enligt godkänd produktresumé (21), och det föreligger även ett varningsavsnitt kring tics. Information från Läkemedelsverket 1:

20 våer av dopamin (80). Effekten av metylfenidat och kokain på dopamintransportören och distributionen i hjärnan är också likvärdiga hos människa (81,82). I en undersökning bland amerikanska barn och ungdomar som hade förskrivits metylfenidat fann man att knappt var femte någon gång hade tillfrågats om att sälja, ge bort eller byta läkemedlet med någon under de senaste fem åren (83). I en meta-analys studerades risken för framtida missbruk (84). I denna analys ingick sex studier med sammanlagt 674 patienter med ADHD som erhöll centralstimulerande läkemedel och 360 patienter med ADHD som inte erhöll läkemedel. Resultatet visade på en minskad risk för substansmissbruk hos de som erhöll centralstimulerande läkemede; odds ratio 1,9 (95 % konfidensintervall 1,1 3,6). Liknande resultat sågs för framtida alkoholmissbruk. Denna analys tyder således på att behandling med centralstimulerande läkemedel hos patienter med ADHD minskar risken för substans- och alkoholmissbruk. Då denna fråga inte är fullständigt löst bör dock metylfenidat ges med försiktighet till patienter med drogberoende eller alkoholism i anamnesen, i enlighet med godkänd produktresumé (21). Utsättningssymtom under pågående behandling Klinisk erfarenhet antyder att patienter som behandlas med centralstimulerande läkemedel ibland kan uppvisa symtom som påminner om reboundfenomen då läkemedelskoncentrationen sjunker mellan doseringstillfällena (85). Dylika symtom kan stundtals vara mycket uttalade, både vid behandling med korttidsverkande läkemedel och depotläkemedel. Graviditet och amning Mycket lite data är tillgängliga beträffande användning av metylfenidat under graviditet. I en studie befanns elva barn som exponerats för metylfenidat in utero inte uppvisa några missbildningar (86). I en annan befanns två av 13 barn exponerade för metylfenidat in utero uppvisa missbildningar; en allvarlig missbildning samt ett hjärtfel (86). I det svenska Medicinska Födelseregistret finns 20 fall med denna exponering (87). Barnen saknade missbildningsdiagnos. Troligen saknar metylfenidat åtminstone någon mera uttalad fosterskadande effekt, men denna fråga är för närvarande inte löst. Passage av metylfenidat i bröstmjölk har studerats hos två mödrar till två ammande barn och har befunnits passer över i låg grad (88,89). Baserat på dessa fall kan barndosen beräknas till 0,0025 0,0154 mg/l vid en dosering hos modern på mg/dag (88,89,90). Den relativa barndosen beräknas till 0,16 0,2 %. I den ena fallbeskrivningen uppmättes plasmakoncentration av meylfenidat hos det ammande barnet och var ej detekterbar (88); i det andra fallet uppmättes inte koncentrationen. Inga negativa effekter rappor- terades hos barnen. Baserat på dessa uppgifter kan risken för ett ammande barn anses vara låg. Bilkörning ADHD har i studier satts i samband med en försämrad förmåga att köra bil (91), liksom en två till fyra gånger högre risk att råka ut för trafikolyckor (92). I flera småskaliga studier har behandling med metylfenidat dock uppvisats leda till förbättrad förmåga till bilkörning (91 96). Läkemedelsinteraktioner Konventionella interaktionsstudier har inte utförts för Concerta (21). Av den anledningen bör försiktighet iakttagas vid kombination av metylfenidat och andra läkemedel. Fallrapporter har beskrivit att metylfenidat kan hämma metabolismen av antikoagulantia, anti epileptika såsom fenobarbital, fenytoin, och primidon, samt tricykliska antidepressiva och selektiva serotoninåterupptagshämmare. Dosjustering nedåt av dessa läkemedel kan därför krävas om de ges samtidigt som metylfenidat. Beträffande halogenerade anestesimedel har också beskrivits en risk för plötslig förhöjning av blodtrycket under operationen. Om operation är planerad, skall metylfenidat därför inte användas på operationsdagen. Alkohol Alkohol kan förvärra de oönskade CNS-effekterna av psykoaktiva läkemedel såsom metylfenidat (21). Referenser 1. Concerta (metylfenidathydroklorid) [cited :e maj]; Available from: MonographyPage 4491.aspx 2. Kooij JJ, Burger H, Boonstra AM, et al. Efficacy and safety of methylphenidate in 45 adults with attention-deficit/hyperactivity disorder. A randomized placebo-controlled double-blind cross-over trial. Psychological medicine. 2004;34(6): Smith BH, Waschbusch DA, Willoughby MT, et al. The efficacy, safety, and practicality of treatments for adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD). Clinical child and family psychology review 2000;3(4): Greenhill L, Kollins S, Abikoff H, et al. Efficacy and safety of immediate-release methylphenidate treatment for preschoolers with ADHD. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry 2006;45(11): Wigal T, Greenhill L, Chuang S, et al. Safety and tolerability of methylphenidate in preschool children with ADHD. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry 2006;45(11): Biederman J, Mick EO, Surman C, et al. Comparative acute efficacy and tolerability of OROS and immediate release formulations of methylphenidate in the treatment of adults with attention-deficit/hyperactivity disorder. BMC psychiatry 2007;7: Ritalin (metylfenidathydroklorid) [cited :e maj]; Available from: MonographyPage 1864.aspx 8. Poulton A. Growth on stimulant medication; clarifying the confusion: a review. Archives of disease in childhood Aug;90(8): Faraone SV, Biederman J, Monuteaux M, Spencer T. Longterm effects of extended-release mixed amphetamine salts treatment of attention- deficit/hyperactivity disorder on growth. Journal of child and adolescent psychopharmacology Apr;15(2): Information från Läkemedelsverket 1:2009

Farmakologisk behandling av barn med ADHD effektivitet och säkerhet under längre tid.

Farmakologisk behandling av barn med ADHD effektivitet och säkerhet under längre tid. Farmakologisk behandling av barn med ADHD effektivitet och säkerhet under längre tid. Slutsatser 1. Enbart omkring hälften av de barn som påbörjat medicinering mot ADHD tar fortfarande sin medicin efter

Läs mer

Remissvar på Läkemedelsverkets nya skrivelse om ADHDbehandling

Remissvar på Läkemedelsverkets nya skrivelse om ADHDbehandling Remissvar på Läkemedelsverkets nya skrivelse om ADHDbehandling av barn 12 september 2008 Vid det speciella expertmötet den 19 maj mellan landets största förespråkare för ADHDmediciner, presenterade Läkemedelsverket

Läs mer

En bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD

En bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD En bra start på dagen Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD ADHD kärnsymtom Överaktiv Ouppmärksam Impulsiv Kärnsymtom förenar men konsekvenserna varierar mellan olika individer och

Läs mer

Kan melatonin minska sömnproblem hos barn med ADHD?

Kan melatonin minska sömnproblem hos barn med ADHD? Detta är en uppdatering av ett tidigare svar från SBU:s Upplysningstjänst Detta svar färdigställdes den 27 mars 2013. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte

Läs mer

En bra start på dagen! Ritalin kapsel för barn, ungdomar och vuxna med ADHD

En bra start på dagen! Ritalin kapsel för barn, ungdomar och vuxna med ADHD En bra start på dagen! Ritalin kapsel för barn, ungdomar och vuxna med ADHD Referens: Ritalin produktresumé: Ritalin tablett 10 mg 2015-06-24. Ritalin kapsel 10, 20, 30, 40, 60 mg 2015-06-24. www.fass.se.

Läs mer

Valdoxan - Bakgrundsinformation

Valdoxan - Bakgrundsinformation Valdoxan - Bakgrundsinformation Vad är Valdoxan? Valdoxan (agomelatin) är det första melatonerga antidepressiva läkemedlet som är godkänt för behandling av egentliga depressionsepisoder hos vuxna. Valdoxan

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Läs mer

ADHD från 8-18 års ålder

ADHD från 8-18 års ålder ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk

Läs mer

ADHD och missbruk. Kerstin Arnsvik-Malmberg Med.dr Karolinska Institutet Inst för neurovetenskap Överläkare BUP Skärholmen

ADHD och missbruk. Kerstin Arnsvik-Malmberg Med.dr Karolinska Institutet Inst för neurovetenskap Överläkare BUP Skärholmen ADHD och missbruk Kerstin Arnsvik-Malmberg Med.dr Karolinska Institutet Inst för neurovetenskap Överläkare BUP Skärholmen Definitioner DSM-manualerna ADHD DSM I (1952) ADHD finns inte beskrivet) DSM II

Läs mer

Metod Design och Procedur

Metod Design och Procedur Slutrapport Tillägg datum 2012-06-20, kompletterad 2012-08-27 Efter den första versionen av slutrapporten har de sista laboratorieanalyserna mottagits, den inmatade databasen kontrollerats och fördjupade

Läs mer

Narkotika som läkemedel

Narkotika som läkemedel Narkotika som läkemedel Behandling med centralstimulantia hos barn med ADHD Effekter och biverkningar Anna Berg Examensarbete i farmaci 15 hp Receptarieprogrammet 180 hp Rapporten godkänd: VT 2015 Handledare:

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (6) Datum 2016-04-28 Vår beteckning SÖKANDE Shire Pharmaceuticals Ireland Limited Svärdvägen 11D 182 36 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Komplementär behandling vid ADHD

Komplementär behandling vid ADHD Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära

Läs mer

BUSA är ett nationellt kvalitetsregister

BUSA är ett nationellt kvalitetsregister BUSA ett nationellt kvalitetsregister över ADHD och dess behandling Jan-Olov Larsson 1 Tobias Edbom 2 1 Leg läkare, docent i Barn- och Ungdomspsykiatri, Karolinska Institutet och överläkare på BUP Farsta,

Läs mer

Bilaga II. EMA:s vetenskapliga slutsatser och skäl till det positiva yttrandet

Bilaga II. EMA:s vetenskapliga slutsatser och skäl till det positiva yttrandet Bilaga II EMA:s vetenskapliga slutsatser och skäl till det positiva yttrandet 4 Vetenskapliga slutsatser Övergripande sammanfattning av den vetenskapliga utvärderingen av Dexamed (se bilaga I) Dexamfetamin,

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Evidens för diagnostik och behandling av ADHD Om ett SBU-projekt

Evidens för diagnostik och behandling av ADHD Om ett SBU-projekt Evidens för diagnostik och behandling av ADHD Om ett SBU-projekt Lars Jacobsson Professor emeritus, Umeå universitet, Enheten för psykiatri, 901 87 Umeå. E-post: lars.jacobsson@psychiat.umu.se. Statens

Läs mer

Bilaga 3: Litteratursökningsprocessen

Bilaga 3: Litteratursökningsprocessen Bilaga 3: Litteratursökningsprocessen PICO: P= Vuxna med ADHD, +19 år I= Metylfenidat (Concerta eller Ritalin) C= Placebo, annan farmakologisk behandling, ingen behandling O= Symtomförändring enligt någon

Läs mer

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT För barn med ADHD hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning Vad är ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom

Läs mer

Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy

Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy Dapoxetine, under varumärkesnamnet Priligy, har godkänts för behandling av för tidig utlösning (PE) hos män i åldern 18-64

Läs mer

HTA protokoll. Behandling av ADHD (Attention deficit/hyperactivity disorder) hos vuxna, med centralstimulerande medel 2008 11 03 1(18)

HTA protokoll. Behandling av ADHD (Attention deficit/hyperactivity disorder) hos vuxna, med centralstimulerande medel 2008 11 03 1(18) HTA protokoll Behandling av ADHD (Attention deficit/hyperactivity disorder) hos vuxna, med centralstimulerande medel 2008 11 03 1(18) HTA-projekt ADHD...3 Aktuell sjukdom och vård...4 Aktuell teknologi...9

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-12-18

BESLUT. Datum 2013-12-18 BESLUT 1 (6) Datum 2013-12-18 Vår beteckning SÖKANDE Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 33 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Datum 2014-09-09. Villkor Företaget ska i all sin marknadsföring och annan information tydligt informera om ovanstående begränsning.

Datum 2014-09-09. Villkor Företaget ska i all sin marknadsföring och annan information tydligt informera om ovanstående begränsning. BESLUT 1 (6) Datum 2014-09-09 Vår beteckning FÖRETAG Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 36 Danderyd SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV,

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

EXAMENSARBETE. ADHD och missbruk. Vård vid samsjuklighet - en litteraturstudie. Tina Larsson 2015. Filosofie kandidatexamen Psykologi

EXAMENSARBETE. ADHD och missbruk. Vård vid samsjuklighet - en litteraturstudie. Tina Larsson 2015. Filosofie kandidatexamen Psykologi EXAMENSARBETE ADHD och missbruk Vård vid samsjuklighet - en litteraturstudie Tina Larsson 2015 Filosofie kandidatexamen Psykologi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Läs mer

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se 20110203 ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se ADHD I Uppsala län ca 65 000 barn Prevalens ADHD 4 % = 2 800 barn 2008 Pojkar:Flickor 5:1 (2-3:1) ADHD

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Anmärkning 1 Effekt över tid: Strattera jämfört med Metylfenidat

Anmärkning 1 Effekt över tid: Strattera jämfört med Metylfenidat www.lilly.se Eli Lilly Sweden AB Gustav III:s boulevard 42 Box 721, SE-169 27 Solna Tel +46 (0)8 737 88 00 Fax +46 (0)8 618 21 50 Solna 2014-01-22 Angående anmärkning från IGM, initiativärende Dnr W1469/13

Läs mer

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,

Läs mer

Den tidiga bedömningsrapporten tas fram av 4-länsgruppen (VGR, SLL, RÖ och RS) på uppdrag av SKL.

Den tidiga bedömningsrapporten tas fram av 4-länsgruppen (VGR, SLL, RÖ och RS) på uppdrag av SKL. Guanfacin hydroklorid (Intuniv) för behandling av barn och ungdomar med ADHD En preliminär bedömning Datum för färdigställande av rapport: 2014-12-08 Datum för leverans: 2015-03-09 Detta dokument är utformat

Läs mer

INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA

INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA VAD ÄR ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska. ADHD är ett väl dokumenterat och

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Företrädare: Karl-Johan Myren

Företrädare: Karl-Johan Myren BESLUT 1 (8) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-10 Vår beteckning 583/2004 SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 30037 104 25 Stockholm Företrädare: Karl-Johan Myren SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Läs mer

ADHD hos barn. Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri

ADHD hos barn. Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri ADHD hos barn Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri Hur många har egentligen ADHD? Ja Hur mycket är mycket? ADHD-karaktäristika följer en normalfördelningskurva 5 % ADHD-ish? 25 %

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Inte motiverat att byta till escitalopram, den aktiva enantiomeren av italopram

Inte motiverat att byta till escitalopram, den aktiva enantiomeren av italopram 1 (5) Läkemedel: citalopram (Cipralex) Företag: Lundbeck Godkännande datum: 2001-12-07 Publicerat på Janus webb: 2003-06-10 Utlåtande från expertgruppen för psykiatriska sjukdomar Generiskt citalopram

Läs mer

Bilaga III Ändringar i produktresumé och bipacksedel

Bilaga III Ändringar i produktresumé och bipacksedel Bilaga III Ändringar i produktresumé och bipacksedel Observera: Dessa ändringar ska införas i gällande produktresumé, märkning och bipacksedel enligt de slutliga versioner som blev resultatet av koordinationsgruppens

Läs mer

BESLUT. Datum 2008-06-25

BESLUT. Datum 2008-06-25 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-06-25 Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Tourette. Glutamat-aktiva läkemedel aripiprazole

Tourette. Glutamat-aktiva läkemedel aripiprazole Tourette Glutamat-aktiva läkemedel aripiprazole Tourettes syndrom överaktiva CSTCkretsar? Från teori till praktik! Brist på inhibition? För stark gas? Glutamate har en väsentlig roll i de cortico-striatal-thalamo-corticala

Läs mer

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Carl-Erik Flodmark 1 Docent i Pediatrik vid Lunds universitet Barnmedicin Skånes Universitetssjukhus 2015-01-05 Företräder ej Socialstyrelsen eller

Läs mer

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros 1 Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel 130114 Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros Tillägg 140505 Sedan utlåtandet publicerades har TLV nu beslutat att Jakavi

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD 1 2013-12-04 Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD För det första vill vi be om ursäkt för att man vid informationen har talat om att Socialstyrelsen har ställt

Läs mer

VASOBRAL, skårad tablett. 0.10 g/1 g av 100 ml. VASOBRAL, oral lösning i en injektionsflaska

VASOBRAL, skårad tablett. 0.10 g/1 g av 100 ml. VASOBRAL, oral lösning i en injektionsflaska Bilaga I Lista namn (s) form (er) farmaceutisk (s) form (er) av läkemedel (s), rutt (er) i administrationen, innehavaren av godkännandet på marknaden i medlemsstaterna 1 Medlemsstat (i EES) Innehavare

Läs mer

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Bakgrundsdokumentation

Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Bakgrundsdokumentation Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarnas enskilda manuskript.

Läs mer

Socialstyrelsen rekommenderar

Socialstyrelsen rekommenderar Att behandla överaktivitet med centralstimulerande medel Barn som är överaktiva, lättdistraherade, ouppmärksamma, lätt blir uttröttade och har problem med att kontrollera sina impulser anses lida av ADHD

Läs mer

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare

Läs mer

ADHD in Substance Use Disorders Prevalence and Pharmacotherapy

ADHD in Substance Use Disorders Prevalence and Pharmacotherapy ADHD in Substance Use Disorders Prevalence and Pharmacotherapy Maija Konstenius, PhD, Licensed psychologist Karolinska Institutet Department of Clinical Neuroscience Handledare: Prof. Johan Franck, Nitya

Läs mer

Går det att behandla ADHD + substansberoende med centralstimulantia? Hur stora är riskerna?

Går det att behandla ADHD + substansberoende med centralstimulantia? Hur stora är riskerna? Går det att behandla ADHD + substansberoende med centralstimulantia? Hur stora är riskerna? BNPS 20-års-jubileum 2016 Bo Söderpalm Professor/Öl Inst för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer

Läs mer

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT) Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3

Läs mer

BESLUT. Datum 2015-05-21

BESLUT. Datum 2015-05-21 BESLUT 1 (5) Datum 2015-05-21 Vår beteckning SÖKANDE Evolan Pharma AB Box 120 182 12 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Kliniska läkemedelsprövningar: Kort sammanfattning. En introduktion. Vilka är inblandade i en klinisk prövning? Kort om forskningsprocessen

Kliniska läkemedelsprövningar: Kort sammanfattning. En introduktion. Vilka är inblandade i en klinisk prövning? Kort om forskningsprocessen Kliniska läkemedelsprövningar: En introduktion Jessica Bah Rösman Avd för farmakologi jessica.bah-rosman@pharm.gu.se Kort sammanfattning Kort om forskningsprocessen Kliniska läkemedelsprövningar de olika

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Stöd för beslut om läkemedelsbehandling av adhd. Metodbeskrivning och kunskapsunderlag Bilaga

Stöd för beslut om läkemedelsbehandling av adhd. Metodbeskrivning och kunskapsunderlag Bilaga Stöd för beslut om läkemedelsbehandling av adhd Metodbeskrivning och kunskapsunderlag Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

PTSD L Ä K E M E D E L O C H / E L L E R P S Y K O T E R A P I

PTSD L Ä K E M E D E L O C H / E L L E R P S Y K O T E R A P I PTSD L Ä K E M E D E L O C H / E L L E R P S Y K O T E R A P I LÄKEMEDEL VID PTSD NE SYSTEMET Alfa 2 presynaptiska agonister Clonidine Guanfacine NEåterupptagning s-hämmare Postsynaptisk alfa 1 blockerare

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför

Läs mer

Om psykiatrisk diagnos och behandling

Om psykiatrisk diagnos och behandling Om psykiatrisk diagnos och behandling En sammanställning av systematiska litteraturöversikter SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment Förord SBU:s

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up Berit Bihlar Muld, Leg. psykolog, spec. i klinisk psykologi, doktorand på KI Handledare: Tatja Hirvikoski, Med.dr,

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Läkemedelsbehandling av ADHD hos vuxna

Läkemedelsbehandling av ADHD hos vuxna Läkemedelsbehandling av ADHD hos vuxna Umeå 150211 Bo Söderpalm Professor/Öl Inst för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi, Sahlgrenska akademin och Beroendekliniken, Göteborg

Läs mer

Vägledning inom ADHD arbetas fram av Socialstyrelsen

Vägledning inom ADHD arbetas fram av Socialstyrelsen Vägledning inom ADHD arbetas fram av Socialstyrelsen Annika Remaeus 1 Maria Hentschke 2 Mårten Gerle 3 1 Utredare och projektledare för vägledningen om stöd till personer med adhd, Socialstyrelsen. E-post:

Läs mer

Concerta till vuxna ska SBU rädda Janssen-Cilags profiter?

Concerta till vuxna ska SBU rädda Janssen-Cilags profiter? Öppet brev till Nina Rehnqvist SBU Concerta till vuxna ska SBU rädda Janssen-Cilags profiter? 30 december 2011 Europeiska läkemedelsmyndigheter har nyligen gett Janssen-Cilag avslag på ansökan om att få

Läs mer

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Datum för uttaget ur databasen: 2016-01-26. Grundintervjuerna är gjorda

Läs mer

Läkemedelsverkets utredning om förskrivningen av ADHD-drogen Concerta till vuxna 14 januari 2012

Läkemedelsverkets utredning om förskrivningen av ADHD-drogen Concerta till vuxna 14 januari 2012 Generaldirektör Christina Åkerman Läkemedelsverket Läkemedelsverkets utredning om förskrivningen av ADHD-drogen Concerta till vuxna 14 januari 2012 Bästa Christina, Läkemedelsverket har som bekant inlett

Läs mer

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Projektbeskrivning Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Elevers olika förutsättningar för att klara skolan Barn och ungdomar har olika kognitiva förutsättningar att klara skolan.

Läs mer

Mörklagd svensk läkemedelsstudie & allvarliga intressekonflikter

Mörklagd svensk läkemedelsstudie & allvarliga intressekonflikter Till: Kopia: SBUs styrelse Socialdepartementet Justitiedepartementet Riksenheten mot korruption Mörklagd svensk läkemedelsstudie & allvarliga intressekonflikter 14 december 2009 SBUs brott mot reglerna

Läs mer

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett Information om din behandling med Concerta Läkemedelsbehandling vid ADHD Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat

Läs mer

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD Prof em Lars Jacobsson Antal personer (alla åldrar) som får läkemedel mot ADHD 60000 50000 40000 30000 Läkemedel mot ADHD 20000 10000 0 1985 1990 1995 2000 2005

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Strukturera och avgränsa

Strukturera och avgränsa Strukturera och avgränsa 3 översiktens frågor reviderad 2014 Den första delen av projektet består i att besluta dels vilka frågor som ska besvaras inom projektets ram, dels projektets avgränsningar. Projektgruppens

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat)

Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat) EMA/743948/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat) VI.2 Sektionerna av den offentliga sammanfattningen Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Cerdelga,

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-10-23 1977/2005

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-10-23 1977/2005 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Långtidsbehandling av ADHD

Långtidsbehandling av ADHD Långtidsbehandling av ADHD En litteraturstudie kring effekter av metylfenidat och atomoxetin vid minst sex månaders behandling Amanda Valter Examensarbete i farmaci 15 hp Receptarieprogrammet 180 hp Rapporten

Läs mer