El-köpet Upphandling av elleveranser inom offentlig fastighetsförvaltning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "El-köpet Upphandling av elleveranser inom offentlig fastighetsförvaltning"

Transkript

1

2 El-köpet Upphandling av elleveranser inom offentlig fastighetsförvaltning ~~SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

3 @Svenska Kommunförbundet 1997 Adress: STOCKHOLM, tfn E-post: ISBN: Text: Owe Andersson, EKAN Gruppen AB Form, produktion & omslagsfoto: Björn C Hårdstedt Tryck: Katarina Tryck AB, Stockholm Distributör: Kommentus förlag, tfn

4 Förord Energikostnaden utgör en väsentlig del av kostnaderna för driften av offentliga verksamhetslokaler. Den avreglerade elmarknaden ställer nya krav på kompetens för att man i fastighetsorganisationerna skall kunna göra förmånliga upphandlingar av el-leveranser och därmed erhålla låga driftkostnader. Denna skrift syftar till att ge ansvariga inom de offentliga fastighetsföretagen hjälp och stöd för en allmän kompetensuppbyggnad inom elupphandlingsområdet samt hjälp med att utforma en strategi för upphandling avel. Skriften innehåller både ett teoriavsnitt kring den nya elmarknaden med dess villkor och spelregler samt förslag till mallar för bl a avtal och utvärdering av offerter. Dessa mallar finns dessutom tillgängliga i digitalt format på flera av UFOS-kansliernas elektroniska informationstjänstsystem. Skriften har initierats och finansierats inom ramen för samarbetet "Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor" (UFOS). I samarbetet deltar Statens Fastighetsverk, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Försvaret, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt BFR. För innehållet svarar Owe Andersson, EKAN Gruppen AB. Till sin hjälp har Owe haft en styrgrupp bestående av Lennart Ahlstedt, Älvsborgsfastigheter; Arne Bauer, Försvarsmakten; Gunnar Ohlsson, Statens Fastighetsverk; Göran Persbo och Gustav Lasota, Fortifikationsverket; LarS-Åke Augustsson, Västerås kyrkliga samfällighet; Ulf Sandgren, handläggare UFOS; Ted Lindqvist, Svenska Kommunförbundet. Dessutom har Harald Ljung och förbundsjurist Ulf Palm vid Svenska Kommunförbundet lämnat värdefulla synpunkter på materialet. Erfarenheterna från dels ett projekt kring el-upphandling i kommunerna i Malmöhuslän och dels inom Landstingsförbundet har också legat till grund för skriften. Kommunförbundet har också fungerat som projektansvarigt kansli. Stockholm i mars

5 Innehåll Sammanfattning 5 1. På väg mot en fri elmarknad 8 2. Elinköp före 1 januari Den nya regelverket och dess konsekvenser 11 Konku rrenslagen (KL) 13 Lagen om offentlig upphandling (LOU) Upphandlingsprocessen 16 Sammanställningar av anläggningar 17 Offertförfrågan och begäran om nätkostnad, nätavtal samt eventuell mä tkostnad 18 U tvärderingsma Il 20 Ela vta l Strategi vid elinköp 23 Ku n d si tua tionen 23 A vtalsu tformningen 26 Marknadsbedömningar 29 Elinköp till el pannor Aktörer på elmarknaden - problem och möjligheter 33 Mätproblematiken eller inlåsningen av mindre kunder Glöm inte nätmatchen! Glöm inte skatter och avgifter! Erfarenheter i ett ettårsperspektiv (färskvara!) 40 Bilaga l. Offertförfrågan på elleveranser 41 Bilaga 2. Förfrågan om nätavtal och eventuella kostnader för mätning. 49 Bilaga 3. Utvärderingsmall 51 Bilaga 4. Elavtal 57 4

6 Sammanta ttning Reformeringen avelmarknaden trädde i kraft 1 januari Den har föregåtts av ett omfattande utredningsarbete. När det gäller lagstiftning för en upphandling som görs aven offentlig aktör eller myndighet måste också lagen om offentlig upphandling följas. Inledningsvis kan det vara på sin plats att påpeka att elupphandlingen kräver mycket av oss som kunder. Speciellt gäller det första upphandlingen, då mycket av underlaget saknas eller åtminstone behöver systematiseras. Vidare så är själva utvärderingen en arbetskrävande process. Elupphandling är en företeelse som faktiskt ger fördelar genom centralisering. Som motprestation kräver upphandlingsprocessen mycket av information inåt i organisationen. Själva upphandlingsprocessen kan översiktligt innehålla följande delmoment: sammanställningar av anläggningar, offertförfrågan och begäran om nätkostnad, nätavtal samt eventuell mätkostnad, utvärdering och dess verktyg, elavtal. I allmänna termer kan konstateras att strategin vid elinköp är ett samspel mellan marknadsbedömningar, avtalsutformning och den egna kundsituationen. Tidsfaktorn eller den engelska termen "timing" är avgörande för de flesta elinköp. Kanske är just tidsfaktorn den största skillnaden nu gentemot den reglerade situationen. En viktig faktor vid elinköpet är att beakta de offentliga organisationernas kultur. Med det menas i det här fallet graden av affärsmässighet och riskbenägenhet. Det är kanske på sin plats att snegla på upphandlingsfilosofin på andra konkurrensutsatta sektorer. Vilken strategi finns på upphandling av olja, städ tjänster, trans- 5

7 porttjänster etc? Hur hanteras valutarisker? Det kan ge en viss vägledning för agerandet även inom elområdet. Rekommendationen vad avser risktagande är alltså att följa den övriga riskkulturen i företaget. För offentliga organisationer innebär det ofta ett lågt mått av risk. Nu i den fria elmarknaden finns ett stort antal tänkbara avtalsformer, exempelvis: avropsavtal inom leveranskoncessionen för varje uttagspunkt avropsavtal från annan elleverantör för varje uttagspunkt, ett gemensamt elinköp för alla uttagspunkter från en leverantör, ett gemensamt el inköp som fördelas på flera leverantörer, ett elinköp som kombinerar bilaterala avtal med spothandel, ett elinköp som kombinerar fysisk svensk spothandel med finansiella kontrakt, fysiska elinköp från norska elleverantörer (bilaterala avtal). På monopoltiden behövde elkunderna bara känna till sin närmaste lokala elleverantör. Nu efter avregleringen gäller det att känna till alla potentiella elleverantörer. Åtminstone krävs denna kunskap i de fall kunden vill byta elleverantör. Eftersom Norge, Finland och Sverige nu har avreglerat börjar det framtona en gemensam nordisk elmarknad. Det nuvarande regelverket kräver en avancerad mätning för att få byta elleverantör. Denna komplicerade mätning ska bekostas av slutkunden. Mätkraven utgör ett stort hinder för små kunder vid önskemål om byte avelleverantör. Regeringen har därför uppdragit åt NUTEK och Svenska Kraftnät att se över mätfrågorna. Under 1996 presenterades utredningen "Fri elmarknad för alla". I den utredningen finns förslag på att ersätta mätkravet med en schablonfördelning av förbrukningen över årets timmar. Slutkunden erlägger enligt förslaget endast en administrativ avgift vid byte avelleverantör. En viktig fråga i sammanhanget är vilka nätavgifter som kommer att debiteras för varje anläggning. Nätverksamheten ligger kvar i monopol. I många fall utgör nätkostnaden en minst lika stor del av det totala priset som elkraftpriset. Kunderna måste också försöka åstadkomma en press på nätföretagen. 6

8 Skatter och avgifter är numera en mycket stor andel av den totala elkostnaden. Vid kalkyler och jämförelser är det utomordentligt viktigt att ange om och hur skatter har beaktats. På elområdet har vi numera ett an tal olika ska tter: punktskatter på konsumtion, moms på hela fakturabeloppet (även på punktskatten!), produktionsskatter på vattenkraft och kärnkraft, som läggs på producenterna. Vi svenskar är ett skattetåligt släkte. Det totala skattetrycket har ökats markant under en 20-årsperiod. Speciellt gäller det för en slutkund som betalar både moms och punktskatt. Elupphandlingar med sikte på den nya elmarknaden från den 1 januari 1996 har pågått cirka ett år. Under hösten 1995 var det framförallt de stora koncernerna, ofta industrier, som var aktiva. Hösten 1995 var relativt nederbördsrik, speciellt i vårt grannland Norge. De upphandlingar som genomfördes i november 1995 har därför ofta förmånliga avtal. Fram till senhösten 1996 var det prismässigt i stort sett en enda uppförsbacke, vilket påverkat nästa upphandlingsvåg som bestått av de stora fastighetsägarna. Stora nederbördsmängder i slutet av 1996 har dock inneburit fallande elpriser under inledningen av Teoretiskt skulle det sedan komma en tredje våg i form av småkunder. Med tanke på osäkerheten om mätkraven uteblir den vågen till i vart fall början av De mindre kunderna upplever alltså en inlåsning hos nuvarande elleverantör. Som tur är har de flesta lokala elleverantörer en relativt gynnsam prisnivå under sin leveranskoncession. Sammantaget har det alltså varit relativt få byten avelleverantör. 7

9 Kapitel 1. På väg mot en fri elmarknad Avregleringen avelmarknaden 1 januari 1996 bör ge kunderna ett stort inflytande över elmarknaden och framförallt prissättningen. Det sker en maktförskjutning från producent, via återförsäljare ut till kunderna. På lång sikt (5-10 år) förutsätter vi att kunderna har lärt sig utnyt~a sin kundmakt på ett optimalt sätt. Detta får stora konsekvenser också på utformningen av det rent tekniska elsystemet. Kunderna kommer att driva fram en effektiv prissättning, effektiva elföretag samt via tydliga preferenser driva den tekniska utvecklingen mot ett uthålligt elsystem. I samarbete med samhällets övervakande organ kommer även elnätsföretag i monopol att bli effektiva. Men vad sker på den korta och medellånga horisonten, dvs i ett 1-3-års perspektiv? Vad vi nu ser är början till en insvängning mot en fri elmarknad. Den vägen är stenlagd med goda ambitioner, men kan de förverkligas inom rimlig tid? Leverantörsledet har ett stort försprång nu i starten. En sak är helt säker. Om kunderna ska kunna realisera sin makt krävs en betydande höjning av den egna kunskapsnivån och en kompetensutveckling i elfrågor. Syftet med denna skrift är att bidra till en sådan utveckling för "UFOS-sfären". Skriften innehåller: allmän kunskapsuppbyggnad om aktörer, regler etc, information om den kunskap som krävs om den egna situationen, exempelvis elvolymer, antalleveranspunkter och avtal, viss marknadsinformation och möjliga upphandlingsalternativ, verktyg som kan användas vid en upphandling såsom förfrågningar och avtal. Det slutliga ledet, dvs den operativa upphandlingen, är naturligtvis det som avgör hur förmånligt elinköp som kan uppnås. Men i likhet med målningsarbete så är det grundarbetet som i mångt och mycket avgör det slutliga utfallet. En viktig faktor vid de operativa elinköpen är" timingen". Med det avses en handlingsberedskap att slutföra en förhandling vid ett gynnsamt tidsläge. För att vara "skjutklar" då krävs en betydande dos av förberedelse. 8

10 Kapitel 2. Elinköp före l januari 1996 Termen elinköp har inte tidigare varit så flitigt använd. Skälet till det är naturligtvis att inköpen skett rutinmässigt i de flesta fall. Det är enbart på de största elleveranserna som det över huvud taget har funnits speciella kontrakt för elinköpet. Den vanligaste situationen har varit att elleveransen skett enligt en officiell taxa utan speciella avtal. Den juridiska basen har bestått av: en officiell taxa publicerad i exempelvis ortstidningen och utsänd i samband med den första räkningen, allmänna avtalsbestämmelser som villkor för elleveransen, kunden har mottagit el och betalat fakturan. Med dessa rekvisit har det uppstått en avtalssituation. För stora elleveranser ofta på 10 kv-nivån har det tecknats speciella kontrakt genom att ett standardiserat kontrakts formulär undertecknats av båda parterna. De ekonomiska villkoren har reglerats genom en officiell taxa som fastställts avelleverantören. De flesta elleverantörer har årligen justerat sina taxor. I en del fall har tecknats avtal som innebär ett grundpris uppräknat med konsumentprisindex enligt en speciell formel. För små kunder har varje elleverantör tillämpat generella tariffuppsättningar som baserat sin fasta avgift på mätarsäkringens storlek. Vilken tariff som valts har berott på hur elförbrukningen sett ut. Relativt stora elförbrukare, ofta med elvärme, har haft speciella tariffer. Likaså har en del energiföretag använt sig av dygnsoch säsongsuppdelade energipriser. För dessa kundgrupper har energiföretagen haft en upplysningsskyldighet om förmånligaste tariff. Däremot fanns eller finns ingen direkt skyldighet att kontrollera om kunden har en lämplig storlek på mätarsäkringen. Här har många kunder betalat en alltför stor fast avgift till följd av för stor mätarsäkring. Detta förhållande kvarstår även efter avregleringen! De diskussioner som förts mellan parterna kan inte karakteriseras som förhandlingar, eftersom leverantören haft en monopolställning att luta sig emot. Diskussionerna har oftast handlat om tek- 9

11 niska lösningar av olika slag. När det gällt komplicerade anläggningar har det i etableringsfasen varit en hel del diskussioner om utformningen av anläggningen, leveranssäkerhet, tillgång till mätvärden etc. Ett visst mått av förhandling har förekommit i detta skede genom att man exakt fastställt parternas betalningsansvar och anslutningsavgifter. I det kontinuerliga skedet har det dock blivit leverans enligt officiella taxor. I undantagsfall kan anläggningarna ha varit så stora att de bedömts unikt stora för elleverantören och kan därför ha behandlats som en speciell taxa. Den juridiska basen för elverksamhet har reglerats av 1902 års ellag. I den finns dels specificerat parternas ansvar, systemet med koncessioner samt kundernas rätt att pröva elpriset. Det har funnits en speciell instans för dessa prövningar som kallades "Prisregleringsnämnden för elektrisk ström" och som var ett "eget" rättssystem. Exempelvis kunde en kund som fick sin elleverans från en kommunal elleverantör även överklaga prissättningen ur en kommunalrättslig aspekt. Det fam1s fall då dessa vägar gav olika utslag. Generellt kan sägas att prövningsmöjligheten inte utnyt~ades särskilt mycket. Nivån låg på cirka ett hundratal fall årligen. I de flesta fallen handlade det om anslutnings villkor. Innan ärendena gick till slutlig prövning i Prisregleringsnämnden fanns ett förlikningsförfarande där de flesta ärendena fann en lösning. 10

12 Kapitel 3. Den nya regelverket konsekvenser och dess Reformeringen avelmarknaden trädde i kraft 1 januari Den har föregåtts av ett omfattande utredningsarbete. Ellagstiftningsutredningen fick i uppgift att utforma ett regelverk för den nya situationen. Utredningen lade fram sitt förslag under år 1993 i ett delbetänkande (SOU 1993:68). Riksdagen beslöt under våren om en reformering avelmarknaden från 1 januari Beslutet innebar förändringar i 1902 års ellag enligt utredningens förslag samt införande aven helt ny lag Handel med el m m (1994:618). Sedan uppsköts reformen genom ett riksdagsbeslut i december Tanken var att Energikommissionen skulle ge en bredare konsekvensanalys före ikraftträdandet. Energikommissionen redovisade denna analys i ett delbetänkande. Riksdagen tog ett förnyat beslut om avreglering under våren 1995 med nytt ikraftträdande från 1 anuari Regeringen har utfärdat fyra förordningar som berör elområdet och avregleringen: Elförordningen (1994:1250, ändrad 1996:35) System ansvar för elektrisk ström (1994:1806) Redovisning av nätverksamhet (1995:1145) Mätning och rapportering avel (1995:1179) Elmarknadsreformen har också tillskapat en speciell myndighet. Den kallas Nätmyndigheten och har placerats på Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Nätmyndigheten har till uppgift att följa elrnarknadens utveckling och rapportera densamma till regeringen. Vidare ska Nätmyndigheten utfärda föreskrifter baserade på lagar och förordningar samt sist men inte minst övervaka elmarknaden. Nätmyndigheten har utfärdat följande allmänna råd och föreskrifter: Redovisning av nätverksarnhet (NUTFS 1995:1) Mätning och rapportering av överförd el (NUTFS 1995:2) 11

13 Huvudsyftet med elmarknadsreformen är att skapa en ökad effektivitet och ett öka t kundinflytande. Förhoppningen är att det ska innebära sänkta elpriser till kund jämfört med den gamla reglerade si tua tionen. Tekniken att åstadkomma effektivitet är att låta handel och produktion avel försiggå helt konkurrensutsatt. Däremot behålls monopol för nä tverksamheten men kombinerad med en utvidgad övervakning från statens sida. I den nya lagen handel med el regleras aktörernas ansvar och uppgifter. För att åstadkomma uppdelning mellan nätverksamhet i monopol och handel och produktion i konkurrens har införts en bestämmelse som säger att en juridisk person som bedriver produktion av eller handel med el inte får ägna sig åt nätverksamhet. Här har alltså lagstiftningen gått mycket långt för att åstadkomma en boskillnad. De bakomliggande utredningarna föreslog endast en redovisningsmässig uppdelning mellan nätverksamhet och handel. Denna strikta uppdelning torde vara till fördel för slutkunderna i det långa loppet. De elspecifika lagarna handlar mycket om förhållanden hos elleverantörer och nätägare. Om ett kommunalt ägt energiföretag bedrivs i egen juridisk person, exempelvis aktiebolag, ska elhandelsverksamheten men också verksamheterna för fjärrvärme och naturgas bedrivas på affärsmässig grund och särredovisas. Leveranskoncession är ett nytt begrepp som införts. I huvudsak innebär det att elleverantören är skyldig att leverera el för normala förbrukningsändamål till alla kunder inom leveransområdet. Leveranskoncessionen ges för en tid av högst fem år. Förfarandet kan ses som en övergångslösning till en helt fri elmarknad. Kunder som får sin elleverans inom leveranskoncession kan få det totala elpriset prövat efter en överklagan. Små elproduktionsanläggningar under en eleffekt av kw har givits en särställning. Dels finns det förmånliga villkor för anslut- 12

14 ning till nätet och dels har den elleverantör som har leveranskoncession skyldighet att köpa producerad el. Priset för den producerade elen fastställs enligt angivna principer och kan prövas. Begreppet balansansvar har införts. Det måste finnas en balansansvarig för varje uttagspunkt av elkraft. Med balansansvar menas att aktören tar ett ekonomiskt ansvar för att det levereras in till nätet lika mycket som det tas ut i uttagspunkten ifråga. Varje balans ansvarig tecknar en överenskommelse med Svenska Kraftnät, som har det övergripande systemansvaret för det svenska elnä te t. Då kunden får sin leverans från den som har leveranskoncession är det denna elleverantör som har skyldighet att upplysa nätägaren om vem som är balansansvarig. Lagarna anger också vad kunden måste göra för att kunna byta elleverantör. De mest påtagliga av dessa skyldigheter och rättigheter kan sammanfattas: Kunden måste säga upp sin elleverans sex månader i förväg om inget avtal finns. Finns det ett speciellt avtal, så gäller avtalets uppsägningsregler. En kund har rätt till återinträde i leveranskoncessionen efter en månad. Kunden skall betala för en ny mätutrustning vid byte av elleveran tör. Kunden är ansvarig för anmälan om ny balansansvarig. Ovanstående regelverk beskriver de speciallagar för elområdet som infördes eller förändrades i samband med avregleringen 1 januari När det gäller lagstiftning för en upphandling som görs aven offentlig aktör / myndighet måste också följande generella lagar beaktas: Konkurrenslagen Lagen om offentlig upphandling Konkurrenslagen (KL) Konkurrenslagen äger tillämpning förutsatt att den upphandlande parten är ett företag i KL:s mening. Myndighetsutövning omfattas inte av KL. Erfarenheterna visar att offentliga upphandlare oftast inte är företag i KL:s mening. Lagen har två förbud: 13

15 förbud mot samarbete mellan företag som märkbart påverkar konkurrensen, förbud mot missbruk av dominerande ställning. Samarbetet kan också bestå av ett inköpssamarbete mellan företag. Lagen om offentlig upphandling (LOU) En bärande tanke i lagen är att konkurrensmöjligheterna på marknaden ska tillvaratas. Upphandlingen ska vara affärsmässig. Lagen anger formerna för en upphandling med avseende på konkurrens mellan anbud, annonsering och tidsschema, val av anbudsgivare m m. En särskild myndighet, Nämnden för offentlig upphandling svarar för tillsynen. Rent allmänt kan sägas att en upphandlande enhets inköp avel från en annan juridisk person lyder under upphandlingslagens bestämmelser. Likaså anses el utgöra en vara i lagens mening. Det betyder att upphandlingen ska följa de regler som gäller för olika beloppsgränser. I det följande görs en kort sammanfattning. För en mer fyllig beskrivning hänvisas till två PM: Lena Dalman, Svenska Kommunförbundet Advokat Roger Hagman, på uppdrag av Landstingsförbundet För elområdet kan särskilt påtalas de offentliga upphandlarnas skyldigheter att: beräkna värdet av varje upphandling för att stämma av gentemot de s k tröskelvärdena utforma förfrågningsunderlaget så att alla elleverantörer kan komma ifråga och anta det anbud som sammantaget är det mest fördelaktiga med hänsyn till exempelvis pris och kvalitet. Prövning får inte ske mot andra kriterier än de som funnits med i annonsen eller förfrågnings underlaget. genomföra en öppen upphandling eftersom elupphandling i normalfallet kommer att uppgå till summor som överstiger tröskelvärdena. Öppen upphandling innebär att alla leverantörer får lämna anbud. Efter annonsering begär leverantörer 14

16 förfrågningsunderlaget och detta sänds ut i efterhand. Beslut får inte föregås av förhandlingar med anbudsgivare. iaktta tidsfristerna. Vid öppen upphandling är minsta tid för att lämna anbud 52 dagar. Tidsfristerna börjar löpa den dag annonsen skickas till" Supplement to official journal,o]" i Luxemburg. Lagen om offentlig upphandling trädde i kraft 1 januari Avtal ingångna före denna tidpunkt omfattas inte av lagen. De s k tillsvidareavtal som dominerar på elmarknaden har i regel ingåtts långt tidigare. Det finns ingen uttrycklig bestämmelse i LOU som reglerar när ett tillsvidareavtal skall sägas upp. Nämnden för offentlig upphandling(nou) har dock uttalat att icke tidsbegränsade avtal snarast bör sägas upp. Systemet med offentlig upphandling förutsätter nämligen att anskaffning av varor och tjänster utsätts för konkurrens med jämna mellanrum. Enligt NOU får det vidare anses följa av huvudregeln i LOU(ll kap 4 9) att avtal skall vara tidsbegränsade. Det är dock viktigt att erinra om huvudsyftet med lagstiftning vid tillämpning inom elområdet. Genom de höga kostnader för effektmätning som kunden åläggs vid leverantörsbyte i nuvarande lagstiftning vet man på förhand att ett byte av leverantör för mindre uttagspunkter ej kan bli lönsamt. Ofta har de offentliga organisationerna ett relativt stort inslag av små uttagspunkter. En lagändring om mätarbyteskostnader har aviserats under våren 1997 med möjlig start 1januari Det finns alltså ekonomiska skäl att åtminstone för mindre uttagspunkter avvakta utvecklingen under Den totala elförbrukningens volym och fördelad mellan stora och mindre uttagspunkter är en viktig parameter för val av tidpunkt för upphandling. Den kraftsituation som rått under senaste halvåret har dessutom inneburit mycket höga kraftpriser på grund av knapphet i nederbörd. Det har oftast inneburit att de mer långsiktiga priserna som ligger i ett tillsvidareavtal generellt varit lägre än vad samma leverantör kunnat erbjuda i nya speciella avtal. Mer om detta i det följande. Slutsatsen är att många små och medelstora offentliga upphandlare typ kommun ännu inte förlorat genom att ligga kvar i tillsvidareavtal. Såsom påtalas i denna skrift är det marknadsinformation och kunskap om den egna förbrukningen som lägger en grund för en kostnadseffektiv upphandling. 15

17 Kapitel 4. Upphandlingsprocessen Den mer strategiskt inriktade problematiken beskrivs i ett separat avsnitt. Detta avsnitt försöker ta ett praktiskt grepp på upphandlingsprocessen. Inledningsvis kan det vara på sin plats att påpeka att elupphandlingen kräver mycket av oss som kunder. Speciellt gäller det första upphandlingen, då mycket av underlaget saknas eller åtminstone behöver systematiseras. Vidare så är själva utvärderingen en arbetskrävande process. Det gäller att ha bra utvärderingsmallar och en klar linje för hur utvärderingen ska gå till. För en offentlig upphandlare ska utvärderingsparametrarna anges i förfrågningsunderlaget. Det uppstår ändå alltid detaljfrågor i utvärderingen om hur olika erbjudanden ska omvandlas till mätbara storheter, oftast i kronor. Vi befinner oss nu i ett start- och utvecklingsskede där system byggs upp för att göra olika typer av beslutsmatriser. I dessa viktas olika utvärderingsparametrar till ett totalt resultat. Ändå finns det viktiga utvärderingsparametrar såsom erfarenhet, ekonomisk stabilitet, informationsförmåga, goodwill etc som är svåra att värdera i kronor och ören. Om man som kund vill ha servicetjänster kopplade till elleveransen ska det naturligtvis framgå av förfrågan. Det ska också anges hur servicetjänsterna ska värderas i de fall de ingår i priset för elleveransen. Det tydligaste är att begära in separata priser på servicetjänsterna. Inte minst elleverantörerna tenderar ibland att göra kringtjänsterna till en huvudfråga i argumentationen. För elinköparen har de en viss begränsad betydelse men det är farligt att övervärdera servicetjänsterna på bekostnad av själva elleveransen. Den process som beskrivs i det följande kan för en organisation med många uttagspunkter ta ganska mycket tid i anspråk. Trots det kan den ofta vara mycket lönsam. I kalendertid kan det vara frågan om en total process på 3-6 månader. Om det finns många geografiskt och organisatoriskt spridda uttagspunkter så är det nästan alltid lämpligt att bedriva upphandling avel i projektform. Utse en ansvarig projektledare och en upphandlingsgrupp, som är 16

18 förankrad i organisationen. Ett viktigt delmoment i en stor organisation är den interna informationen och beslutsrätten. Elupphandling är en företeelse som faktiskt ger fördelar genom centralisering. Som motprestation kräver upphandlingsprocessen mycket av information inåt i organisationen. Sammanställningar av anläggningar Det första steget i en upphandlingsprocess är att lära känna sina egna uttagspunkter. Det är ofta ett omfattande arbete om det är en stor organisation. Sammanställningen som görs bör vara användbar både vid offertförfrågan om elleverans samt för att bedöma nätavgiftens storlek för varje anläggning. Förteckningen innehåller bara parametrar som har betydelse för priset på elkraft och nätavgift. En väsentlig uppgift är att se över mätarsäkringarnas storlek, eftersom de utgör underlag för den fasta avgiften. Mycket ofta är mätarsäkringarna för stora och man betalar därför för hög fast avgift. Rent generellt kan uppmanas till att be sin lokale nätägare om att komma med ett så bra underlag som möjligt. Med det menas inte bara enskilda förbrukningar utan även sammanställningar. Här kan man uppleva en varierande servicegrad hos nätföretagen. I dagens datasamhälle bör det också vara möjligt att få en stor del av uppgifterna per diskett så att de elektroniskt kan föras in i egna sammanställningar. Det lönar sig att tänka till i förväg på sammanställningsia youten. Förutom behovet av olika egna ID-begrepp bör sammanställningen omfatta följande parametrar: årsförbrukning (MWh brukar vara en lämplig sort), spänningsnivå för uttagspunkten (har betydelse för nätavgift), säkringsstorlek vid säkringsabonnemang, maximal effekter (kw, debiteringsgrundande, ofta två effektbegrepp för nätavgiften), elleverantör idag inkl. kontaktdata, 17

19 nätägare ink!. kontaktdata, möjlig starttidpunkt för ny elleverans (gamla avtalet eller leveranskoncessionen upphör). En ambitiös förteckning innehåller också fördelningen av årsförbrukningen över året och över dygnet. Effektabonnemang indelas ofta i tre eller sex perioder per år. Erfarenheten visar att det är ett drygt arbete att säkert få in dessa uppgifter. En genväg är att ta erfarenhetsvärden för den typ av verksamhet som man bedriver samt göra stickprov. Vid utvärderingen används dessa erfarenhetsvärden som ett grundfall för bedömning av samtliga anbudsgivare. Med en systematiskt uppbyggd utvärderingsmodell är det enkelt att göra en känslighetsanalys för olika uttagsmönster. I Appendix A ges två exempel på en enklare sammanställning och en där de månadsvisa förbrukningarna och effekterna angetts. Offertförfrågan och begäran om nätkostnad, nätavtal samt eventuell mätkostnad Själva elupphandlingen sker genom att sända ut en offertförfrågan på elkraft. Men för att få ett totalt pris krävs också kunskap om nätavgiften samt en kostnad för övergång till entimmas mäb1ing enligt uppställda krav. Vän av ordning säger nu att nätkostnaden väl är oberoende av vilken elleverantör vi väljer? Ja, det är sant, men fortfarande förekommer det påfallande ofta att man i den pågående elleveransen endast har uppgift om ett totalt elpris inklusive nätavgift. För att kunna erhålla den nuvarande elleverantörens pris på elkraft behöver man då dra bort nätavgiften från det totala priset. Först därefter är det möjligt att jämföra med övriga anbudsgivare som offererar enbart priset på elkraft. Kosb1aden för mätning behövs för att avgöra vilken investering som behövs för att uppnå en viss för~änst på elkraftleveransen. För små uttagspunkter är ofta mätkostnaden betydande jämfört med möjlig vinst. Ett exempel: Årsförbrukning: Vinst i elkraftpris: Årlig vinst för byte av leverantör: Mätkostnad: kwh 2 öre/kwh 1000 kr kr 18

20 I detta fall ger det vid en enkel pay-offberäkning utan ränta en återbetalningstid på 10 år. För de flesta organisationer är det för lång tid. Som en illustration ges årsvinsten som funktion av förbrukning i figur L Mätkostnaden är alltså med nuvarande utformning av regelverk en viktig parameter för att avgöra om det kan vara lönsamt att byta elleverantör. Exempel på utformning av 1000 offertförfrågningar på elkraft samt begäran om nätkostnad o, och mätkostnader återfinns o 2 5 som bilaga 1 och 2. Såsom Årsförbrukning Appendix B och Appendix C till offertförfrågan i bilaga 1 återfinns prisformulär. Ofta är det arbetsbesparande att även sända ut prisformuläret i dataform. Det underlättar den senare utvärderingen och minskar risken för felaktigt överförda prisuppgifter till utvärderingen. När det gäller själva prisstrukturen så är exemplet uppbyggt på att priser lämnas för tre prisavsnitt över året enligt följande: MWh (obs ej linjär skala) Figur l: Årsvinst vid olika förbrukning och prisdifferens. Energipriser i örejkwh för: Prisavsnitt nr Säsong Avser månader Vinter Höst & vår Sommar Jan, feb, mar, nov, dec Apr. sep, okt Maj-aug Det går också utmärkt att begära in priser i löpande penningvärde utan index. Praxis visar att de allra flesta anbudsgivare ställer upp på dessa krav. Det betyder att för elkraftleveransen har effektbegreppet eliminerats. Man kan se det som att effektkostnaden bakats in i energipriset framförallt under vintern. Dels är det en förenkling rent förklaringsmässigt och dels underlättar det mycket vid samtidigt köp från flera uttagspunkter. Även rent elsystemmässigt går vi mot en jämnare prisbild över året. Det gäller speciellt för torrår när värmekraft utgör marginalskiktet. Med en allt- 19

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 1999:770 Utkom från trycket den 26 oktober 1999 utfärdad den 14 oktober 1999. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

Upphandling av elenergi för trafikkontorets elförbrukning.

Upphandling av elenergi för trafikkontorets elförbrukning. Dnr Sida 1 (5) 2015-03-25 Handläggare Elisabeth Kollberg 08-508 263 55 Till Trafiknämnden 2015-04-13 trafikkontorets elförbrukning. Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner att upphandling av elenergi

Läs mer

Upphandling av elenergi för offentlig belysning, hissar och rulltrappor m m.

Upphandling av elenergi för offentlig belysning, hissar och rulltrappor m m. GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE 2004-03-02 Handläggare: Per Gradin Region Innerstad Drift- och underhållsbyrån Tel: 508 262 17 per.gradin@gfk.stockholm.se Dnr:2004-910-539 2004-02-16 Till

Läs mer

Finansiella risker på dagens elmarknad

Finansiella risker på dagens elmarknad Finansiella risker på dagens elmarknad Lars Bergman Handelshögskolan i Stockholm Anförande vid Riskkollegiet den 18 mars 2016 Något om kraftsystemet Kraftsystemet har en vertikal struktur med fyra delsektorer:

Läs mer

T2 Kravspecifikation. Upphandling 2013 Elhandelstjänster. Upphandling Ansvarig: Erik Björklund

T2 Kravspecifikation. Upphandling 2013 Elhandelstjänster. Upphandling Ansvarig: Erik Björklund T2 Kravspecifikation Upphandling 2013 Elhandelstjänster Upphandling 1381-13 Ansvarig: Erik Björklund INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 KRAVSPECIFIKATION 3 1.1 KRAV OCH KRITERIER FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Stockholm Vattens deltagande i central upphandling av el

Stockholm Vattens deltagande i central upphandling av el PM Stockholm Vattens deltagande i central upphandling av el 2015-03-23 1. Sammanfattning Mot bakgrund av resonemanget i detta PM bör Stockholm Vatten ingå i den centrala upphandlingen. Vår rekommendation

Läs mer

Tillsyn av Affärsverket svenska kraftnät 2009

Tillsyn av Affärsverket svenska kraftnät 2009 2010:04 Tillsyn av Affärsverket svenska kraftnät 2009 EI:s tillsynsansvar över Affärsverket svenska kraftnät Energimarknadsinspektionen (EI) är tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme.

Läs mer

Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden

Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden MISSIV Datum 2006-06-22 Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden Affärsverket svenska

Läs mer

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument DEL 1 Relevant lagstiftning A. INLEDNING 1. Ange tydlig avsändare Enligt 3 kap. 23

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL

KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL 1 Parter 11 Statkraft SCA Vind AB, orgnr 556706-3507, med adress c/o Statkraft Sverige AB, Hitech Building 92, 101 52 Stockholm (nedan Vindkraftsparksinnehavaren ); 12 Dalakraft

Läs mer

DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN

DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN ÅLANDS AVRÄKNINGS- OCH LEVERANTÖRSBYTESPROCESS DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN 1.1 Utgångspunkt Avsikten är att inga nya investeringar i programvara för avräkning behövs och systemet skall vara enkelt att hantera

Läs mer

Informationsplikt till konsument

Informationsplikt till konsument Informationsplikt till konsument Informationsskyldighet för elhandelföretag Informationsskyldighet vid upphörande av avtal 8 kap. 5 En elleverantör som levererar el till en elanvändare i en viss uttagspunkt

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el European Commission Directorate- Energy and Transport Matti Supponen Stockholm i november 2010 Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

Elhandel. Plan. Diarienummer: KS 2004/117 Dokumentansvarig: Fastighetschef Datum för beslut: 2004-09-13

Elhandel. Plan. Diarienummer: KS 2004/117 Dokumentansvarig: Fastighetschef Datum för beslut: 2004-09-13 Elhandel Plan Diarienummer: KS 2004/117 Dokumentansvarig: Fastighetschef Datum för beslut: 2004-09-13 Handläggare: Lennart Karlsson 1 Innehållsförteckning 1. Användning och uppdatering av strategidokumentet...

Läs mer

Dokumentrubrik Elhandel

Dokumentrubrik Elhandel Sida 1(7) Handläggare Giltigt från och med Reviderat Processägare Jan Lindberg (jlg001) 2011-10-31 2011-10-31 Torbjörn Olsson (ton001) Beslutat av Landstingsstyrelsen 2011-10-31 248 Gäller för Landstingsgemensamt

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER 1 2014-02-20 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER Elmarknadsutveckling rekommenderar att bilateral efterkorrigering av tim- och schablonavräknade

Läs mer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer 2012:04 Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer Energimarknadsinspektionen har från regeringen fått i uppdrag att sammanställa och offentliggöra rollbeskrivningar för elmarknadens och naturgasmarknadens

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Sammanfattning Ett vanligt svenskt villahushåll som använder 20 000 kwh per år och inte gjort

Läs mer

Förutsättningar för vindkraft

Förutsättningar för vindkraft Mats Håkansson affärsutveckling AB Förutsättningar för vindkraft Rapport utförd på uppdrag av Sundbybergs stad Mats Håkansson Tel +46 40 49 65 00 Mobil +46 705 65 31 00 mh@affu.se www.affu.se 1. Bakgrund...

Läs mer

POLICY FÖR KRAFTHANDELSVERKSAMHETEN INOM VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN SAMT OPERATIONELL STRATEGI FÖR FINENSIELL KRAFTHANDEL

POLICY FÖR KRAFTHANDELSVERKSAMHETEN INOM VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN SAMT OPERATIONELL STRATEGI FÖR FINENSIELL KRAFTHANDEL VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR KRAFTHANDELSVERKSAMHETEN INOM VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN SAMT OPERATIONELL STRATEGI FÖR FINENSIELL KRAFTHANDEL FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-12-17,

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Handbok. Handbok för rapportering av nätavgifter

Handbok. Handbok för rapportering av nätavgifter Handbok Handbok för rapportering av nätavgifter Energimarknadsinspektionen Kungsgatan 43 Box 155 631 03 Eskilstuna Tel 016-16 27 00 www.ei.se Förord Den här handboken är framtagen för att underlätta rapporteringen

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell Enkelhet för kunden Elhandlarcentrisk modell I Sverige och i Norden har kunden en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. I vissa andra europeiska länder (Tyskland, Frankrike och England)

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Version 1.0 Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen

Läs mer

Inköpsstrategi Elenergi

Inköpsstrategi Elenergi Styrande dokument Senast ändrad /2012-10-02 Inköpsstrategi Elenergi Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Ekonomikontoret Dokumentnamn Inköpsstrategi Elenergi Fastställd/Upprättad Kommunstyrelsen

Läs mer

Drömmen om förenkling

Drömmen om förenkling Drömmen om förenkling Under 20 år, sedan 1994 har många drömt om ett enklare regelverk för den offentliga upphandlingen. Den 1 juli 2014, är dagen D för högre gränsvärden inom upphandlingsformen direktupphandling

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen om offentlig

Läs mer

INBJUDAN Samordnad upphandling av Elkraft 16-134 Leveransstart 1 januari 2016

INBJUDAN Samordnad upphandling av Elkraft 16-134 Leveransstart 1 januari 2016 INBJUDAN Samordnad upphandling av Elkraft 16-134 Leveransstart 1 januari 2016 Anmälan till Husbyggnadsvaror HBV Förening senast 15 september 2015 1(6) 1 Inbjudan Välkommen att delta i HBVs samordnade upphandling

Läs mer

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun?

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Vårgårda kommun gör varje år inköp för en stor summa pengar. Alla inköp måste vara upphandlade enligt de lagar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; SFS 1999:716 Utkom från trycket den 20 juli 1999 utfärdad den 8 juli 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

Inledning. Upphandlingsrättsliga principer

Inledning. Upphandlingsrättsliga principer Inledning Offentlig upphandling är en process för inköp av varor, tjänster och entreprenader som görs av offentlig sektor och som regleras av Lagen om offentlig upphandling (LOU). Syftet med reglerna är

Läs mer

Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling.

Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling. KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-060 PM 2 2002-10-30 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling. Säters kommun har vid inhyrning av anläggningsmaskiner

Läs mer

1. Del 1 Allmänt om Söderhamn Elnät AB

1. Del 1 Allmänt om Söderhamn Elnät AB Söderhamn Elnät AB:s övervakningsplan enligt 3 kap. 17 ellagen (1997:857) och Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd STEMFS (2006:5) 1. Del 1 Allmänt om Söderhamn Elnät AB 1.1 Bakgrund

Läs mer

Upphandlingsanvisning för Åda Ab

Upphandlingsanvisning för Åda Ab Upphandlingsanvisning för Åda Ab sid 2 (5) 1. Anvisningens tillämpningsområde I enlighet med landskapslag (1994:43) angående tillämpningen i landskapet Åland av lagen om offentlig upphandling ska lagen

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av Kommunstyrelsen 2015-10-06, 149 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Banverkets upphandling av EL. Leveransdivisionen/Logistik 0243-44 56 86 lars,g,johanssson@banverket.se

Banverkets upphandling av EL. Leveransdivisionen/Logistik 0243-44 56 86 lars,g,johanssson@banverket.se Banverkets upphandling av EL Lars Johansson Leveransdivisionen/Logistik 0243-44 56 86 lars,g,johanssson@banverket.se gj Som huvudansvarig för elinköp måste man ha djup kunskap kring två helt olika inköpsfrågor

Läs mer

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07)

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07) KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-09-05 Dnr 377/2012 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling KS-2014/812

Riktlinjer för direktupphandling KS-2014/812 Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Johanna Bång 2014-07-18 KS-2014/812 Upphandlingsstrateg Kommunstyrelsen Riktlinjer för direktupphandling KS-2014/812 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Vägledning om information vid anvisningsavtal och annat leveransskyldighetsavtal m m

Vägledning om information vid anvisningsavtal och annat leveransskyldighetsavtal m m SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Juridik Louise Marcelius 08-6772827, 0701644421 louise.marcelius@svenskenergi.se Datum 2014-04-23 1 (5) Vägledning om information vid anvisningsavtal

Läs mer

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013 KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2013-03-18 1 (5) Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013 1. Upphandling i samband med intern och extern representation För

Läs mer

1. Inledande bestämmelser

1. Inledande bestämmelser 1(7) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser 1.1 Dessa

Läs mer

E-ARKIV 2013. - Avropsvägledning vid förnyad konkurrensutsättning 1(7)

E-ARKIV 2013. - Avropsvägledning vid förnyad konkurrensutsättning 1(7) E-ARKIV 2013 - Avropsvägledning vid förnyad konkurrensutsättning 1(7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 ALLMÄNT OM RAMAVTALET E-ARKIV 2013... 3 3 AVROPSFÖRFARANDE... 3 4 AVROPSFÖRFRÅGANS INNEHÅLL...

Läs mer

Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad

Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad 2015-04-07 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/33-050 Kommunstyrelsen Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad utrusning Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar anbudsgivare 3, Dustin AB,

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende Antagen av Kommunstyrelsen 2007-05-21, KS 117 Inledning För att verksamheten i kommunen skall fungera och servicenivån till

Läs mer

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05 Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Konkurrenspolicy 1(4) Konkurrenspolicy riktlinjer vid konkurrensutsättning

Läs mer

teckna avtal sänk din elkostnad!

teckna avtal sänk din elkostnad! MedlemsEl LO verkar för ett rättvisare samhälle och vill därför förbättra villkoren för så många människor som möjligt. MedlemsEl är det elavtal som LO-förbundens medlemmar kan ansluta sig till för att

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

Frågor och svar Anbudsförfrågan elleveranser Datum:

Frågor och svar Anbudsförfrågan elleveranser Datum: Frågor och svar Anbudsförfrågan elleveranser 2013 Datum: 2013-02- 18 Fråga 1 I förfrågningsunderlaget under punkt 1.4 ställs krav om att Vellinge kommuns avtal skall kunna delas upp i fyra delar. Önskar

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Inledning: Kommunen är totalt sett en mycket stor köpare av varor och tjänster. Denna upphandlingspolicy syftar till att kommunens medel används effektivt

Läs mer

Undersökning av elavtals särskilda villkor

Undersökning av elavtals särskilda villkor Undersökning av elavtals särskilda villkor Bakgrund har under många år fått ett stort antal klagomål på elleverantörer. Klagomålens karaktär har varierat och olika typer av problem på marknaden har dominerat

Läs mer

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN Upphandlingsdagarna 29-30 januari 2014 AGENDA Nyheter i korthet Fem tips om hur du upphandlar affärsmässigt med de nya direktiven Utmaningar

Läs mer

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Upphandlingsfunktionen 2009-01-13 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Trädde ikraft 2008-01-01 Disposition: Kap 1-14 Över tröskelvärdena (varor och tjänster: > 200 000 Euro) Kap 15 Under tröskelvärdena

Läs mer

Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet

Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet VARIMs snabbguide till upphandlingsprocessen och hur du som användare ställer krav vid upphandling av VA-verksamhet.

Läs mer

2000:101. Civilrättssektionen Ulf Palm. Kommunkansliet Inköp Kommunala företag

2000:101. Civilrättssektionen Ulf Palm. Kommunkansliet Inköp Kommunala företag 2000:101 Civilrättssektionen 2000-09-18 Kommunkansliet Cirkulärnr: 2000:101 Diarienr: 2000/2185 Handläggare: Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2000-09-18 Mottagare: Kommunkansliet Rubrik: Offentlig

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Mariestad Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2015-09-14 Datum: 2015-08-28 Dnr: Sida: 2 (13) Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för

Läs mer

Elbytarguide Företag. Så ser du över företagets elavtal och sparar pengar

Elbytarguide Företag. Så ser du över företagets elavtal och sparar pengar Elbytarguide Företag Så ser du över företagets elavtal och sparar pengar Dags att se över ditt elavtal och spara pengar till firman 1996 avreglerades den svenska elmarknaden. Sedan dess är det fritt fram

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser 1.1 Dessa

Läs mer

FAKTURERING, VOLYM, BETALNINGSVILLKOR, DRÖJSMÅLSRÄNTA

FAKTURERING, VOLYM, BETALNINGSVILLKOR, DRÖJSMÅLSRÄNTA AVTAL Upphandling 119-05 Elenergi (El 2005-02) På de villkor som anges i nedanstående punkter i detta avtal, förbinder sig leverantören att leverera och kunden att ta emot avtalad elleverans. Handlingarnas

Läs mer

Avrop från ramavtal med förnyad konkurrensutsättning

Avrop från ramavtal med förnyad konkurrensutsättning 1 (7) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Juridik och upphandling INSTRUKTION VID FÖRNYAD Avrop från ramavtal med förnyad konkurrensutsättning Denna checklista och instruktion har tagits fram för att

Läs mer

Trafikverkets elprisrapport

Trafikverkets elprisrapport Trafikverkets elprisrapport I den här rapporten sammanfattar vi vad som hänt på elmarknaden hittills i år, samtidigt som vi blickar framåt. Rapporten publiceras månadsvis. Trafikverket upphandlar drivmotorström

Läs mer

Beställaransvarslagen och upphandlingslagen

Beställaransvarslagen och upphandlingslagen Beställaransvarslagen och upphandlingslagen Riktlinjer för samordningen av skyldigheterna i beställaransvarslagen och upphandlingslagen Rådgivningsenheten för offentlig upphandling Helsingfors 7.7.2008

Läs mer

2.3 SÄRSKILDA VILLKOR ELKRAFTLEVERANS OCH PORTFÖLJFÖRVALTNING

2.3 SÄRSKILDA VILLKOR ELKRAFTLEVERANS OCH PORTFÖLJFÖRVALTNING Diarienr 1 (5) 2.3 SÄRSKILDA VILLKOR ELKRAFTLEVERANS OCH PORTFÖLJFÖRVALTNING Innehållsförteckning 1 ALLMÄN ORIENTERING... 2 2 UPPDRAGETS OMFATTNING... 2 3 PRISSÄKRINGAR... 2 3.1 Prissäkringar bortom avtalsperiodens

Läs mer

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU)

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU) Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 27 januari 2012 På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU) Far har visserligen inte inbjudits att lämna synpunkter

Läs mer

Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen

Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen Upphandlingsprocessen ut ett leverantörsperspektiv Analys, planering & förfrågan När en upphandling startar görs flera

Läs mer

EL 2009 N 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET

EL 2009 N 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET EL 2009 N 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

AVTALSVILLKOR FÖRETAG

AVTALSVILLKOR FÖRETAG AVTALSVILLKOR FÖRETAG Generella villkor 1. Dessa avtalsvillkor avser elleverans till företagskund och utgör en integrerad del av kundens avtal med Telge Energi AB (nedan Telge Energi). De generella villkoren

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling

Riktlinjer för direktupphandling Riktlinje 2016-12-08 Riktlinjer för direktupphandling KS 2016/0484 Antagen av kommundirektören den 12 april 2016. Kompletterar Riktlinje för upphandling och inköp KS 2013/0644. Riktlinjen beskriver hur

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

INBJUDAN. Samordnad upphandling av Elkraft Leveransstart 1 januari Anmälan senast 31 augusti 2016 till:

INBJUDAN. Samordnad upphandling av Elkraft Leveransstart 1 januari Anmälan senast 31 augusti 2016 till: 1 (6) INBJUDAN Samordnad upphandling av Elkraft 17-134 Leveransstart 1 januari 2017 Anmälan senast 31 augusti 2016 till: Elkraft 17-134 HBV Box 5199 121 18 Johanneshov eller elkraft@hbv.se 2 (6) 1 Inbjudan

Läs mer

Vid styrelsens möte 5 mars 2015 förelåg begäran från Serviceförvaltningen om fullmakt för central upphandling av elkraft.

Vid styrelsens möte 5 mars 2015 förelåg begäran från Serviceförvaltningen om fullmakt för central upphandling av elkraft. 2015-04-07 Dnr: 15AV101 1 (5) VD-stab Sophia Hansson Styrelsen för Stockholm Vatten Avfall AB Central upphandling leverans av elkraft (2 bilagor) FÖRSLAG TILL BESLUT Styrelsen föreslås besluta att att

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Beställ på rätt sätt. Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg

Beställ på rätt sätt. Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg Beställ på rätt sätt Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg 19 december 2011 Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010 På jakt efter den goda affären analys och erfarenheter

Läs mer

Kilsbostäder AB Inbjuder till anbudsgivning på: Elleveranser Avtalsperiod 2015-10-01 t.o.m. 2017-09-30 alt. 2018-09-30

Kilsbostäder AB Inbjuder till anbudsgivning på: Elleveranser Avtalsperiod 2015-10-01 t.o.m. 2017-09-30 alt. 2018-09-30 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Sidan 1 av 6 Kilsbostäder AB Inbjuder till anbudsgivning på: Elleveranser Avtalsperiod 2015-10-01 t.o.m. 2017-09-30 alt. 2018-09-30 Typ Elenergi Volym C:a 1775 MWh Sista anbudsdag

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Inköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund

Inköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund Antagen av direktionen 2013-02-07 Inköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund Affärsmässighet Upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns, och även i övrigt genomföras

Läs mer

Nätavgiftsbestämmelser

Nätavgiftsbestämmelser Nätavgiftsbestämmelser E.ON Gas Nätavgiftsbestämmelser Nätavgiftsbestämmelserna gäller från 2017-01-01 och tills vidare för näringsidkare. De avser överföring av naturgas till våra kunders anläggningar

Läs mer

Timmätning för aktiva elkonsumenter

Timmätning för aktiva elkonsumenter Näringsutskottets betänkande 2011/12:NU21 Timmätning för aktiva elkonsumenter Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2011/12:98 om timmätning för aktiva elkonsumenter tillsammans

Läs mer

Kommun /Landstingsstyrelsen Inköp Fastigheter Personal Blockader vid byggnadsentreprenader

Kommun /Landstingsstyrelsen Inköp Fastigheter Personal Blockader vid byggnadsentreprenader Cirkulärnr: 2005:17 Diarienr: 2005/0729 Handläggare: Sektion/Enhet: Hans Ekman Ellen Hausel Heldahl Göran Söderlöf Juridiska enheten Datum: 2005-03-22 Mottagare: Rubrik: Kommun /Landstingsstyrelsen Inköp

Läs mer

130 Förändrad elkrafthandelsstrategi. Landstingsstyrelsens beslut

130 Förändrad elkrafthandelsstrategi. Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2010-06-01 LS-LED10-324 130 Förändrad elkrafthandelsstrategi Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner införande av ny modell för elkraftupphandling

Läs mer

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-293 003 Inköps och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Inledning Bjurholms kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer