Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 1 (41)

Transkript

1 Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 1 (41) TIETOs delårsrapport 4/2011 (januari december) och bokslutskommuniké 2011 Finansiellt resultat enligt förväntningar, stadig orderingång under det fjärde kvartalet Oktober december i korthet Nettoomsättningen uppgick till 489,7 miljoner euro (472,2), en ökning med 4 procent. Orderingången uppgick till 601 miljoner euro (581). Orderstocken låg på miljoner euro (1 574) vid periodens slut. Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 26,1 miljoner euro (6,4), motsvarande en rörelsemarginal på 5,3 procent (1,4). Rörelseresultatet exklusive engångsposter uppgick till 34,2 miljoner euro (33,5), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 7,0 procent (7,1). Vinsten efter skatt uppgick till 12,5 miljoner euro (1,4). Nettokassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 43,7 miljoner euro (72,4). Januari december i korthet Nettoomsättningen uppgick till 1 828,1 miljoner euro (1 713,7), en ökning med 7 procent. Orderingången uppgick till miljoner euro (2 030). Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 98,1 miljoner euro (72,4), motsvarande en rörelsemarginal på 5,4 procent (4,2). Rörelseresultatet, exklusive engångsposter, uppgick till 117,1 miljoner euro (110,0), vilket motsvarar 6,4 procent (6,4) av nettoomsättningen. Vinsten efter skatt uppgick till 59,9 miljoner euro (49,5). Nettokassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 123,2 miljoner euro (142,9). Utdelningsförslag: 0,75 euro per aktie (0,70). Utsikter för 2012 Tieto förväntar sig att nettoomsättningen för 2012 utvecklas i linje med uppskattad tillväxttakt på ITtjänstmarknaden i Västeuropa, 0 2 procent. Helårets rörelseresultat (EBIT) exklusive engångsposter väntas bli högre än föregående år (117,1 miljoner euro 2011). Kv Kv / / 2010 Nettoomsättning, miljoner euro 489,7 472, , ,7 Förändring av nettoomsättning, % Rörelseresultat (EBITA), miljoner euro 27,9 8,3 105,4 80,0 Rörelsemarginal (EBITA), % 5,7 1,8 5,8 4,7 Rörelseresultat (EBIT), miljoner euro 26,1 6,4 98,1 72,4 Rörelsemarginal (EBIT), % 5,3 1,4 5,4 4,2 Rörelseresultat (EBIT) exkl. engångsposter, miljoner euro 34,2 33,5 117,1 110,0 Rörelsemarginal (EBIT) exkl. engångsposter, % 7,0 7,1 6,4 6,4 Resultat efter skatt, miljoner euro 12,5 1,4 59,9 49,5 Nettokassaflöde från den löpande verksamheten, miljoner euro 43,7 72,4 123,2 142,9 Resultat per aktie, euro 0,18 0,02 0,84 0,69 Avkastning på eget kapital, tolvmånaders rullande, % 10,7 9,2 10,7 9,2 Avkastning på sysselsatt kapital, tolvmånaders rullande, % 18,3 15,1 18,3 15,1 Investeringar, miljoner euro 13,8 29,3 103,6 101,4 Räntebärande nettoskuld, miljoner euro 82,7 51,8 82,7 51,8 Skuldsättningsgrad, % 14,6 9,3 14,6 9,3 Antal anställda per 31 dec

2 Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 2 (41) Kommentar från Kimmo Alkio, koncernchef och verkställande direktör: År 2011 slutade med ett finansiellt resultat enligt förväntningarna men som låg under våra mål. Nettoomsättningen steg med 4 procent (7 procents tillväxt för helåret) sista kvartalet, och lönsamheten utvecklades något jämfört med föregående år. Vi är mycket nöjda med den starka orderingången, som återhämtade sig efter ett tufft tredje kvartal. På en övergripande nivå ger våra prestationer under fjärde kvartalet en bra start inför Vad gäller marknadsenheterna var utvecklingen bäst i Finland och Baltikum, där fjärde kvartalets nettoomsättning steg med 3 procent och EBIT uppgick till 12 procent. I Skandinavien fortsatte den tvåsiffriga tillväxten och orderingången var mycket hög. Dock minskade lönsamheten, delvis på grund av incidenten i ett av våra datacenter i Sverige. Centraleuropa och Ryssland har det fortsatt tufft och vi behöver förbättra prestationerna, särskilt i Tyskland och Ryssland. En av mina viktigaste uppgifter under mina första månader på Tieto har varit att sätta tydliga operativa mål för Genom att fokusera på kvalitet och den kundunika tjänsteupplevelsen kan vi ytterligare öka förtroendet hos våra kunder för Tieto som en högkvalitativ leverantör av IT-tjänster. Vi kommer även att satsa på utveckling av nya tjänster, på att förbättra lönsamheten och att investera i kompetensutveckling för våra anställda. Trots den ekonomiska osäkerheten, startar vi året med en bra orderstock. Vi har tagit ett antal värdefulla kundkontrakt och möjligheterna framåt är många. Vi har fastställt tydliga prioriteringar för året och det finns en stor initiativkraft och engagemang i företaget att göra 2012 till ett riktigt bra år. MARKNADSUTVECKLING De makroekonomiska utsikterna i Europa försämrades under andra halvåret 2011 men effekterna på ITtjänstmarknaden har hittills varit små. Det finns vissa tecken på lägre IT-investeringar och att nya projekt skjuts upp men effekterna väntas bli märkbara först senare under Branschanalytiker uppskattar att marknaden för IT-tjänster i Västeuropa växer med 0 2 procent under Efterfrågan på nya utvecklingsprojekt, där syftet är att förbättra kundtjänster och försäljningskanaler, har varit tämligen god men även marknaden för vidareutveckling av befintliga lösningar har börjat få ett starkare fäste. I takt med att kunderna lägger om sina verksamheter mot digitaliserade processer och mobila miljöer, ökar användningen av IT. Utvecklingen drivs främst av molntjänster och nya sätt att använda IT via mobiler och mobilprogram. Företagen utvecklar fortfarande aktivt sina ICT-infrastrukturer och programmiljöer. Applikationer och ICT-infrastruktur övergår i allt snabbare takt till webbaserade skalbara leveransmodeller. Många företag har valt en hybridansats till molntjänster, där de kombinerar molntjänster med befintliga system som fortsätter att stödja verksamhetskritiska processer. Eftersom lägre IT-kostnader fortfarande är viktigt för kunderna väntas outsourcing av ICT-infrastruktur, applikationsförvaltning och affärsprocesser alltjämt vara de starkaste områdena. Nordiska kunder har blivit mer mottagliga för att använda offshoreresurser, detta som följd av pressen att minska kostnaderna. Lokala europeiska IT-tjänstleverantörer har fortfarande fördel av att vara nära kunderna, även språkligt och kulturellt, och väntas ha ytterligare volymtillväxt. Konkurrensen från offshoreländer har dock lett till fortsatt prispress på bastjänster, vilket håller marginalerna på en låg nivå. Priserna på tjänster med högt mervärde är stabila eller stiger något. Följden är att leverantörer av ITtjänster försöker öka marginalerna genom att utöka verksamheten i offshoreländer, industrialisera utbudet av tjänster och sälja fler tjänster med högt mervärde. Affärsintelligenslösningar, kommunikations- och samarbetstjänster, molntjänster och mobila lösningar är viktiga trender som driver på efterfrågan på IT-tjänster. Inom tillverkningsindustrin väntas efterfrågan öka, men i en lägre takt än Efterfrågan bygger på behovet av att minska kostnaderna samt att förbättra affärsprocesser och tjänsteleveranser. Inom vårdsektorn finns ett behov av att förnya

3 Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 3 (41) modellerna för tjänsteproduktion för att kunna möta en ökad efterfrågan på tjänster kombinerat med en krympande arbetsstyrka, men samtidigt kan en del projekt skjutas upp på grund av budgetnedskärningar i den offentliga sektorn. Energisektorn i Norge är stark tack vare den påbörjade upphandlingen av infrastrukturlösningar för avancerade elmätare.. I finanssektorn har de svagare ekonomiska utsikterna lett till större försiktighet. Kunderna fokuserar enbart på pågående och centrala projekt och tenderar att hellre förbättra befintliga tillämpningar än att ersätta dem. Å andra sidan innebär kraven på minskade kostnader och samordning av befintliga ITsystem ett fortsatt stort intresse för outsourcing. Tillväxten drivs också av behovet av regleringar och transparens för processer samt lansering av nya tjänster inom området Digital Customership. Investeringar i telekomutrustning kommer att vara det största tillväxtområdet för IT-investeringar. I segmentet tillverkare av nätutrustning har efterfrågan på FoU-tjänster ökat tack vare större trafik i trådlösa nät. Mobilmarknaden är turbulent på grund av den hårda konkurrensen om marknadsandelar mellan mobiltillverkare samt lanseringen av nya attraktiva produkter med den senaste tekniken. Innovationer och produktivitet samt kostnadseffektivitet är fortfarande de två främsta drivkrafterna inom telekomrelaterad FoU. Vissa leverantörer av FoU-tjänster har för närvarande en aggressiv prissättning för att försvara sin ställning på marknaden. I Finland och Baltikum är marknaden för IT-tjänster stabil. Kunderna investerar i tjänster som stöder affärstransformationer. Den finska marknaden för IT-tjänster förväntas växa med närmare 2 procent I den offentliga sektorn väntas skatteintäkterna sjunka, vilket troligen får som följd att myndigheterna minskar sina kostnader. Detta i sin tur leder sannolikt till minskade IT-investeringar. Dock kommer produktivitetsförbättringar att eftersökas i form av ICT-utveckling och outsourcing. I vårdsektorn kan tillväxten framåt påverkas av budgetnedskärningar. I Skandinavien ligger efterfrågan på IT-tjänster kvar på en tämligen god nivå, men kunderna blev något mer försiktiga under hösten. Tillväxten på den svenska IT-marknaden väntas minska till under 2 procent 2012, i huvudsak på grund av kostnadsminskningar och utdragna beslutsprocesser. Inom offentlig sektor och energisektorn väntas den goda efterfrågan på IT-tjänster fortsätta. I vissa specialistområden råder brist på nyckelkompetenser. Hård konkurrens leder till prispress på bastjänster, särskilt i stora centraliserade upphandlingar. I Norge har aktiviteten på IT-marknaden fortsatt, tack vare energisektorn där tillväxten drivs av infrastrukturlösningar för avancerade elmätare. Den danska marknaden väntas vara fortsatt svag. I Centraleuropa och Ryssland är utsikterna för 2012 osäkra och tenderar att variera från land till land. I Tyskland väntas efterfrågan växa i linje med IT-tjänstmarknaden i Europa. I Polen och Ryssland väntas marknaden växa med 4 5 procent. FÖRETAGSSTRUKTUR I början av 2011 justerade Tieto sin verksamhetsmodell och gjorde nya utnämningar till företagets ledning. Strukturen bygger på företagets strategiska prioriteringar i termer av marknader och erbjudanden. De två dimensionerna i strukturen är marknadsenheter och affärslinjer. Marknadsenheterna driver försäljningen till kunder samt inom sina geografiska områden liksom utvecklar kundrelationer och Tietos ställning lokalt. Affärslinjerna utvecklar och levererar Tietos erbjudanden till kunder, driver effektiviteten i leveranser samt stöder försäljningen. ORDERSTOCK Orderstocken, som består av beställda tjänster med bindande avtal, är stabil. Vid periodens slut uppgick orderstocken till miljoner euro (1 574). Sammanlagt 68 procent (60) av orderstocken väntas bli fakturerad under Efter ett svagt tredje kvartal återgick orderingången till en stabil nivå på 601 miljoner euro (581). EFFEKTIVISERINGSÅTGÄRDER I slutet av andra kvartalet 2011 slöts ett avtal avseende förnyelse av affärsstrukturen i Tyskland. Detta ledde till att motsvarande cirka 100 heltidsanställda sades upp. Engångskostnaderna för dessa åtgärder

4 Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 4 (41) låg i linje med företagets uppskattningar. Kostnaderna bokfördes 2010 och kassaflödeseffekten realiserades under andra halvan av Sammanlagt minskade antalet anställda med cirka 140 personer under År 2011 bokförde Tieto 18,9 miljoner euro i engångsposter. Bolaget har tidigare uppskattat att det skulle bokföra 20 miljoner euro i engångskostnader. Av kostnaderna 2011 gäller närmare hälften fackliga förhandlingar i Finland och Sverige samt en omstrukturering av verksamheten i Danmark. Förhandlingarna och omstruktureringen ledde till en minskning av antalet anställda med 80 personer i Finland, 30 i Sverige och cirka 60 i Danmark. Under det fjärde kvartalet bokförde Tieto också en nedskrivning på 6,0 miljoner euro gällande planerade avyttringar av tillgångar som ligger utanför kärnverksamheten, i huvudsak på internationella försäljningskontor. För 2012 uppskattar Tieto att engångskostnaderna för effektiviseringar kommer att ligga på samma nivå som EKONOMISK UTVECKLING OKTOBER DECEMBER Under perioden oktober december tecknade Tieto flera medelstora och mindre avtal, bland annat med Stampen (outsourcing av drift), Outokumpu (partnersamarbete kring infrastrukturtjänster) och Arek (applikationsförvaltning och supporttjänster). Fjärde kvartalets nettoomsättning steg med 4 procent till 489,7 miljoner euro (472,2). I lokala valutor ökade nettoomsättningen med 3 procent. Av marknadsenheterna hade Skandinavien den kraftigaste tillväxten, med en tillväxt på 10 procent, eller 8 procent i lokala valutor. Affärslinjen Industry Solutions hade en hög licensförsäljning men tillväxten påverkades av höga jämförelsesiffror för Fjärde kvartalets rörelseresultat (EBIT) var 26,1 miljoner euro (6,4), motsvarande en marginal på 5,3 procent (1,4). Rörelseresultatet innefattar 8,1 miljoner euro (27,0) (negativ) i engångsposter. Exklusive engångsposter uppgick rörelseresultatet till 34,2 miljoner euro (33,5), eller 7,0 procent (7,1) av nettoomsättningen. År 2010 gällde engångsposterna huvudsakligen omstruktureringskostnader för förnyelsen av företagsstrukturen i Tyskland. Den förbättrade lönsamheten berodde i huvudsak på en gynnsam kostnadsutveckling i förhållande till försäljning. Personalkostnaderna exklusive omstruktureringskostnader och valutaeffekter steg med mindre än 1 procent. Rörelsekostnader och affärskostnader minskade under det fjärde kvartalet. Antalet anställda har ökat i offshoreländer, samtidigt som det totala antalet anställda på hemmamarknaderna har minskat. Följden är att genomsnittskostnaderna per anställd har fortsatt att minska. Rörelseresultatet påverkades negativt av datacenterincidenten i Sverige samt högre underleverantörskostnader. Underleverantörskostnaderna steg med närmare 3 miljoner euro, eller 6 procent. I november inträffade en allvarlig driftstörning i ett av Tietos datacenter i Sverige. Incidenten utlöstes av ett hårdvarufel. Det påverkade ett femtiotal kunder och ledde till en komplicerad och tidskrävande återställningsprocess. För att klarlägga orsakerna till driftstörningen genomförs en utredning av en extern utredare. Kostnader och avsättningar relaterat till denna incident har bokförts på fjärde kvartalets rörelsekostnader. Dessa poster hade en betydande finansiell inverkan men det slutliga resultatet av driftstörningen beror på förhandlingar mellan Tieto och dess kunder, leverantörer och försäkringsbolag. Kostnader och avsättningar är inte klassificerade som engångskostnader. Avskrivningarna uppgick till 20,9 miljoner euro, en ökning med 3,3 miljoner euro, varav över hälften rör det nya stordator- och programvaruavtalet. Avtalet har ingen väsentlig inverkan på rörelseresultatet och beskrivs mer utförligt i avsnittet Investeringar. De finansiella kostnaderna netto uppgick till 2,1 miljoner euro (0,7) under fjärde kvartalet. Räntekostnaderna netto uppgick till 1,4 miljoner euro (1,3) och valutaförluster netto till 0,4 miljoner euro (plus 0,6). Övriga finansiella intäkter och kostnader uppgick till 0,3 miljoner euro (0,0).

5 Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 5 (41) Fjärde kvartalets vinst per aktie var 0,18 euro (0,02). Finansiell utveckling uppdelad på marknadsenheter Nettoomsättning kv , miljoner euro Nettoomsättning kv , miljoner euro Rörelsemarginal kv , % Rörelsemarginal kv , % Förändring, % Finland och Baltikum ,9 8,5 Skandinavien ,6 5,7 Centraleuropa och Ryssland ,9-42,7 Globala kunder ,2 6,3 Koncernelimineringar Summa ,3 1,4 Kvartalets rörelseresultat exklusive engångsposter uppdelat på segment presenteras i tabelldelen i slutet av rapporten. I Finland och Baltikum ökade nettoomsättningen med 3 procent tack vare en god utveckling inom området branschlösningar. Inom drifts- och förvaltningstjänster fortsatte prispressen. Vård- och omsorgssektorn hade en god licensförsäljning med stark tillväxt som följd. Även detaljhandelssektorn hade en stark tillväxt. Inom offentlig sektor var utvecklingen fortsatt positiv, trots försämrade utsikter. Fjärde kvartalets rörelseresultat uppgick till 23,9 miljoner euro (16,7), eller 11,9 procent (8,5) av nettoomsättningen. Rörelseresultatet exklusive engångsposter steg till 24,6 miljoner euro (19,0), motsvarande 12,2 procent (9,6) av nettoomsättningen. Lönsamheten steg tack vare högre nettoomsättning och lägre rörelsekostnader. Dessutom bidrog minskningen av antalet svåra projekt till en god lönsamhet. I Skandinavien fortsatte tillväxten och orderingången var hög. Nettoomsättningen ökade med 10 procent, eller 8 procent i lokala valutor. Tillväxten kommer främst från vård- och omsorgssektorn samt offentlig sektor i Sverige, men även i Norge fortsatte försäljningen att öka. Rörelseresultatet uppgick till 2,4 miljoner euro (7,6), eller 1,6 procent (5,7) av nettoomsättningen. Exklusive kostnader och avsättningar gällande datacenterincidenten i Sverige, förbättrades fjärde kvartalets rörelseresultat jämfört med föregående år. I Centraleuropa och Ryssland ökade nettoomsättningen med 9 procent. Tillväxten beror i huvudsak på ökad försäljning i Tyskland, där försäljningen till telekom- och bilindustrierna ökade. Rörelseresultatet var -6,8 miljoner euro (-14,2), motsvarande -18,9 procent (-42,7) av nettoomsättningen. År 2010 innefattade fjärde kvartalets rörelseresultat engångskostnader på 13,9 miljoner euro, i huvudsak relaterade till omstruktureringen i Tyskland. Rörelseresultatet exklusive engångsposter uppgick till -5,3 miljoner euro (-0,3), eller -14,7 procent (-0,9) av nettoomsättningen. Lönsamheten i Tyskland och Ryssland har varit fortsatt otillfredsställande. Särskilt i telekomsektorn har IT-marknaden genomgått en omvandling med ökad användning av offshoreresurser. För att svara på denna förändring genomförde Tieto 2011 en förnyelse av affärsstrukturen i Tyskland. Denna ledde till en minskning av antalet anställda med motsvarande cirka 100 heltidstjänster. Nedskärningarna påverkade både marknadsenheten Centraleuropa och Ryssland samt enheten Globala kunder. På grund av att anpassningen av den tyska organisationen har tagit längre tid än förändringen i efterfrågan, har lönsamheten utvecklats sämre än väntat. I Ryssland fortsatte omstruktureringsarbetet under hela året och väntas leda till förbättrad lönsamhet under Inom enheten Globala kunder minskade nettoomsättningen med 2 procent. Den strategiska ompositioneringen hos en viktig telekomkund har som väntat lett till något lägre volymer av FoU-tjänster

6 Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 6 (41) för mobiler. Stora kunder har reagerat på den ekonomiska avmattningen och flera kostnadsbesparande åtgärder genomfördes under kvartalet. Fjärde kvartalets rörelseresultat uppgick till 9,6 miljoner euro (12,0), eller 5,2 procent (6,3) av nettoomsättningen. Rörelseresultatet innefattade en nedskrivning på 5,8 miljoner euro gällande den beslutade avyttringen av tillgångar på internationella försäljningskontor och som ligger utanför kärnverksamheten. Rörelseresultatet exklusive engångsposter uppgick till 15,3 miljoner euro (18,4), eller 8,3 procent (9,7) av nettoomsättningen. Trots genomförda kostnadsjusteringar under andra halvåret 2011 försvagades lönsamheten i den underliggande verksamheten, främst beroende på sänkta priser. Segmentet Globala kunder innefattar cirka 20 kunder, försäljningskontor i Italien, Spanien, Storbritannien och USA/Kanada samt offshoreländerna Kina, Tjeckien och Indien. Kundförsäljning uppdelad på affärslinjer Siffrorna för 2011 inkluderar projektöverföringar mellan affärslinjer. Jämförelsesiffrorna för 2010 har inte justerats på grund av den stora mängden projekt och jämförelsesiffror för 2010 kommer därför inte att lämnas. Kundförsäljning kv 4, 2011, miljoner euro Industry Solutions 161 Enterprise Solutions 70 Managed Services and Transformation 171 Product Engineering Solutions 89 Summa 490 Inom Industry Solutions var efterfrågan stabil. Tillväxten var kraftigast inom vård- och omsorgssektorn, tack vare säsongsbaserad licensförsäljning under det fjärde kvartalet. Globala kunder var den starkaste marknadsenheten. Lönsamheten låg kvar på en god nivå. Inom Enterprise Solutions var efterfrågan hög, särskilt inom SAP-området. De viktigaste drivkrafterna är digitaliseringen av affärsprocesser och behovet av att utveckla kostnadseffektiva sätt att kommunicera med kunderna. Lönsamheten låg kvar på en tillfredsställande nivå. För Managed Services and Transformation minskade försäljningen något, i huvudsak på grund av priskonkurrens. Sverige presterade bäst tack vare de stora outsourcingavtal som tecknades under Datacenterincidenten i Sverige tyngde lönsamheten men tack vare genomförda effektiviseringsåtgärder blev fjärde kvartalets rörelseresultat bättre än motsvarande kvartal Inom Product Engineering Solutions föll försäljningen något i segmentet mobilenheter, i huvudsak på grund av den strategiska ompositioneringen hos en viktig telekomkund. Tieto har dock nyligen vunnit flera viktiga Android-avtal från globala nyckelkunder och detta väntas förbättra företagets ställning inom Android och inbäddade Linux-ekosystem. Försäljningen inom segmentet tillverkare av nätutrustning var oförändrad, trots neddragningen av verksamheten i Tyskland. Framöver väntas de strategiska förändringar som ett antal viktiga kunder har genomfört gynna Tieto, då bolaget verkar inom områden som definierats som kärnområden i de nya kundstrategierna. Lönsamheten i den underliggande verksamheten förbättrades något under det fjärde kvartalet. EKONOMISK UTVECKLING JANUARI DECEMBER Helårets nettoomsättning steg med 7 procent till 1 828,1 miljoner euro (1 713,7). De stärkta valutorna, särskilt den svenska kronan, bidrog med en effekt på 35 miljoner euro på nettoomsättningen. Å andra sidan påverkades ökningen av nettoomsättningen negativt av de avyttringar som skedde våren 2010 av Tietos massa- och pappersverksamhet i Nordamerika samt av Tietos franska dotterbolag. Avyttringarna hade en negativ inverkan på nettoomsättningen på 7 miljoner euro för helåret. Vid eliminering av

7 Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 7 (41) påverkan från avyttringar och valutaeffekter steg nettoomsättningen i den underliggande verksamheten med 5 procent. Rörelseresultatet (EBIT) för helåret uppgick till 98,1 miljoner euro (72,4), motsvarande en rörelsemarginal på 5,4 procent (4,2). Rörelseresultatet innefattar engångsposter på 18,9 miljoner euro (negativ) (37,5 år 2010). Mer än hälften av dessa gäller de fackliga förhandlingarna i Finland och Sverige samt omstruktureringen av verksamheten i Danmark. Dessutom bokförde företaget en nedskrivning på 6,0 miljoner euro gällande den planerade avyttringen av tillgångar som ligger utanför kärnverksamheten. Rörelseresultatet exklusive engångsposter var 117,1 miljoner euro (110,0), eller 6,4 procent (6,4) av nettoomsättningen. Den förbättrade lönsamheten var i huvudsak hänförlig till ökningen av nettoomsättningen tillsammans med en gynnsam kostnadsutveckling i förhållande till försäljning. Trots en ökning på 5 procent av nettoomsättningen i den underliggande verksamheten, steg personalkostnader exklusive omstruktureringskostnader och valutaeffekter med mindre än 2 procent. Antalet anställda i offshoreländer har ökat med 10 procent, samtidigt som det totala antalet anställda i högkostnadsländer har minskat med 3 procent. Följden är att kostnaderna per anställd har gått ned jämfört med Fakturerbara timmar steg med cirka 8 procent, men på grund av den fortsatta prisnedgången ledde de högre volymerna inte till motsvarande ökning av nettoomsättningen. Den förbättrade lönsamheten påverkades också negativt av kvalitetskostnader och högre underleverantörskostnader, vilka steg på grund av högre volymer och brist på vissa kompetenser. Underleverantörskostnaderna exklusive valutaeffekter steg med cirka 25 miljoner euro, eller 17 procent. Ökningen i underleverantörskostnader minskade dock mot årets slut. Avskrivningarna uppgick till 90,5 miljoner euro, en ökning med 19,7 miljoner euro. Över hälften gäller det nya stordator- och programvaruavtalet. Avtalet hade ingen väsentlig inverkan på rörelseresultatet och beskrivs mer utförligt i avsnittet Investeringar. De finansiella kostnaderna netto uppgick till 6,8 miljoner euro (6,3) för helåret. Räntekostnaderna netto uppgick till 5,8 miljoner euro (5,6) och valutavinster netto till 0,4 miljoner euro (negativ 0,0). Övriga finansiella intäkter och kostnader uppgick till 1,4 miljoner euro (0,7). Helårets vinst per aktie (EPS) uppgick till 0,84 euro (0,69). Finansiell utveckling uppdelad på marknadsenheter Nettoomsättn 1 12, 2011, miljoner euro Nettoomsättn 1 12, 2010, miljoner euro Rörelsemarginal* 1 12/2011, % Rörelsemarginal 1 12/2010, % Förändring, % Finland och Baltikum ,0 9,2 Skandinavien ,4 4,8 Centraleuropa och ,0-19,3 Ryssland Globala kunder ,6 8,1 Koncernelimineringar Summa ,4 4,2 * År 2011 förändrades allokeringsprinciperna för kostnader inom Steering Functions och Group Management. Allokeringen till marknadsenheter ökade med 36 miljoner euro jämfört med I Finland och Baltikum steg nettoomsättningen med 1 procent. Volymtillväxten i den underliggande verksamheten låg på en bra nivå men tillväxten i nettoomsättningen hämmades av fallande priser på drifts- och förvaltningstjänster. Inom branschlösningar var tillväxten god under hela året. Utvecklingen var bäst inom vård- och omsorgssektorn samt inom tillverknings- och detaljhandelssektorerna. Helårets

8 Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 8 (41) rörelseresultat uppgick till 58,8 miljoner euro (67,1), eller 8,0 procent (9,2) av nettoomsättningen. Rörelseresultatet exklusive engångsposter minskade till 61,7 miljoner euro (70,8), eller 8,4 procent (9,8) av nettoomsättningen. Lönsamheten tyngdes av ett svagt resultat för andra kvartalet på grund av några förlustprojekt, några avtal som löpte ut och några projekt som var i startfasen. Tack vare de påbörjade effektiviseringsåtgärderna förbättrades dock lönsamheten mot slutet av året. Rörelsekostnaderna minskade och personalkostnaderna låg kvar på föregående års nivå. I Skandinavien ökade nettoomsättningen med 17 procent, eller 12 procent i lokala valutor. Tillväxten kan i huvudsak hänföras till vård- och omsorgssektorn och offentlig sektor i Sverige samt till energisektorn i Norge. I Danmark minskade nettoomsättningen. Trots högre volymer låg personalkostnaderna exklusive engångsposter och valutaeffekter kvar på föregående års nivå. På grund av brist på vissa kompetenser steg underleverantörskostnaderna väsentligt under året, vilket delvis motverkade den positiva effekten på resultatet av den ökade nettoomsättningen. Lönsamheten påverkades också av datacenterincidenten i Sverige i november. Helårets rörelseresultat uppgick till 18,7 miljoner euro (22,7), eller 3,4 procent (4,8) av nettoomsättningen. Rörelseresultatet exklusive engångsposter uppgick till 25,5 miljoner euro (21,3), eller 4,7 procent (4,6) av nettoomsättningen. I Centraleuropa och Ryssland ökade nettoomsättningen med 4 procent. Tillväxten var högst i Tyskland, där försäljningen till telekom- och bilindustrierna ökade. I Ryssland och Polen var utvecklingen av nettoomsättningen svagt positiv men tillväxten släpade efter IT-marknadens tillväxt. Helårets rörelseresultat uppgick till -21,0 miljoner euro (-24,3), eller -16,0 procent (-19,3) av nettoomsättningen. År 2010 innefattade rörelseresultatet engångskostnader på 14,0 miljoner euro, i huvudsak relaterat till omstruktureringskostnader gällande förnyelsen av affärsstrukturen i Tyskland. Helårets rörelseresultat exklusive engångsposter var fortsatt otillfredsställande och uppgick till -19,2 miljoner euro (-10,3), eller - 14,7 procent (-8,2) av nettoomsättningen. Marknadsenheten Globala kunder ökade nettoomsättningen med 4 procent. Mot slutet av året drog de stora kunderna i gång flera besparingsprogram som reaktion på försämrade ekonomiska utsikter. Vidare ledde den strategiska ompositioneringen hos en viktig telekomkund till minskad försäljning av FoUtjänster för mobiler. Helårets rörelseresultat uppgick till 55,3 miljoner euro (57,0), eller 7,6 procent (8,1) av nettoomsättningen. Rörelseresultatet innefattar engångsposter på 6,4 miljoner euro (minus) (14,3), inklusive en nedskrivning på 5,8 miljoner euro relaterat till den planerade försäljningen av tillgångar som ligger utanför kärnverksamheten. Rörelseresultatet exklusive engångsposter uppgick till 61,7 miljoner euro (71,3), eller 8,5 procent (10,1) av nettoomsättningen. År 2010 bokförde företaget omstruktureringskostnader relaterat till förnyelsen av affärsstrukturen i Tyskland. Lönsamheten i den underliggande verksamheten försämrades, främst på grund av lägre priser och högre personalkostnader. Kundförsäljning uppdelad på affärslinjer Siffrorna för 2011 innefattar projektöverföringar mellan affärslinjer. Jämförelsesiffrorna för 2010 har inte justerats på grund av den stora mängden projekt och upplysning om jämförelsesiffror för 2010 kommer därför inte att lämnas.

9 Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 9 (41) Kundförsäljning 1 12, 2011, miljoner euro Industry Solutions 580 Enterprise Solutions 249 Managed Services and Transformation 652 Product Engineering Solutions 346 Summa Industry Solutions hade en stabil tillväxt, vilket avspeglar den höga aktiviteten inom energisektorn där särskilt Tietos produktionsstyrningssystem för olja och gas fortsatte att växa kraftigt. Även inom vårdoch omsorgssektorn samt finanssektorn låg tillväxten på en god nivå. God försäljning ledde till högre lönsamhet. Inom Enterprise Solutions var efterfrågan hög, särskilt inom SAP-området. Kunderna lägger om sina verksamheter mot digitaliserade processer och mobila miljöer. En annan viktig drivkraft är behovet att utveckla kostnadseffektiva sätt att kommunicera med kunderna. Lönsamheten låg kvar på en tillfredsställande nivå. Inom Managed Services and Transformation låg försäljningen kvar på föregående års nivå. Den ökade försäljningen fick stöd av de stärkta valutorna och de stora outsourcingavtal som tecknades under 2010, särskilt i Sverige, men tillväxten påverkades även negativt av lägre priser. Tack vare genomförda effektiviseringsåtgärder förbättrades lönsamheten mot årets slut. Inom Product Engineering Solutions ökade försäljningen något tack vare det goda resultatet i segmentet tillverkare av nätutrustning under första halvåret. För segmentet mobilenheter var utvecklingen negativ mot slutet av året, i huvudsak beroende på att en viktig telekomkund lade om sin strategi. Framöver väntas dock de strategiska förändringar som ett antal nyckelkunder har genomfört gynna Tieto, då företaget verkar inom områden som har definierats som kärnområden i de nya kundstrategierna. Lönsamheten i den underliggande verksamheten försämrades något under året. KASSAFLÖDE OCH FINANSIERING Fjärde kvartalets nettokassaflöde från den löpande verksamheten, inklusive ökningen på 5,5 miljoner euro (minskning på 59,8) i rörelsekapital netto, uppgick till 43,7 miljoner euro (72,4). År 2010 minskade rörelsekapitalet, delvis på grund av stora avsättningar för omstruktureringar under fjärde kvartalet. Helårets nettokassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 123,2 miljoner euro (142,9). Nettokassaflödet från den löpande verksamheten innefattar ökningen på 42,1 miljoner euro (minskning på 12,6) i rörelsekapital netto. Skattebetalningarna uppgick till 27,3 miljoner euro (18,1) under året. Betalningarna för förvärv uppgick till 0,5 miljoner euro (2,6) för helåret. Inga avyttringar skedde under 2011 (3,6 miljoner euro 2010). Soliditeten var 46,4 procent (47,6). Skuldsättningsgraden ökade till 14,6 procent (9,3). Nettoskulden uppgick till 82,7 miljoner euro (51,8) och innefattar 176,9 miljoner euro i räntebärande lån, 6,7 miljoner euro i finansiella leasingskulder, 5,1 miljoner euro i finansiella leasingfordringar samt 95,8 miljoner euro i likvida medel. I maj tecknade Tieto en ny revolverande kreditfacilitet på 100 miljoner euro som förfaller i maj Krediten används för omfinansiering av Tietos tidigare revolverande kreditfacilitet på 250 miljoner euro, som skulle förfalla i november 2011.

10 Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 10 (41) Den räntebärande långfristiga skulden innefattar en obligation på 100 miljoner euro som förfaller i december Den syndikerade revolverande kreditfaciliteten på 100 miljoner euro som förfaller i maj 2016 utnyttjades inte och inga företagscertifikat var emitterade enligt företagscertifikatprogrammet på 250 miljoner i slutet av december. Obligationen på 50 miljoner euro (private placement) förfaller i juli 2012 och redovisas som en kortfristig räntebärande skuld. Övriga långfristiga räntebärande lån på 13,4 miljoner euro samt kortfristiga räntebärande lån på 13,6 miljoner euro avsåg i huvudsak ett avtal för stordatorer och programvara. INVESTERINGAR Investeringarna för helåret uppgick till 103,6 miljoner euro (101,4), varav 47,5 miljoner euro avser det nya stordator- och programvaruavtalet. De kapitaliserade investeringarna uppgick till 103,6 miljoner euro (99,5). Inga investeringar i aktier i dotterföretag eller intresseföretag skedde under året (1,9 miljoner euro 2010). Under första kvartalet tecknade Tieto ett nytt stordator- och programvaruavtal. Det nya avtalet skiljer sig från det föregående, som löpte ut i slutet av I stället för att redovisa programvarukostnader under hyreskostnader, redovisas de som avskrivningar och räntekostnader och i balansräkningen som anläggningstillgångar och räntebärande lån. År 2010 uppgick hyreskostnaderna för programvara till cirka 3,4 miljoner euro per kvartal. Förändringen har ingen väsentlig inverkan på rörelseresultatet. AFFÄRER OCH STÖRRE AVTAL JANUARI DECEMBER I februari valde Statens IT-servicecentral, Statskontorets division för upphandling och leverans av ITtjänster åt alla statliga myndigheter i Finland, Tieto till leverantör av en kommunikations- och samarbetslösning. Lösningen levereras som en tjänst till hela den statliga förvaltningen, med ett mål på användare. Det sammanlagda ordervärdet är över 20 miljoner euro. I april tecknade Tieto Sweden och Saab AB avtal gällande ICT-infrastruktur, systemutveckling och ASM (Application Service Management). ASM-avtalet är nytt och de övriga två är förlängningar av befintliga avtal. Värdet på ICT-infrastrukturavtalet är minst 45 miljoner kronor under en treårsperiod. De andra två avtalen är ramavtal. I april beslöt Tieto och I-Teco att avveckla planerna på att bilda ett samägt bolag i Ryssland. Planerna offentliggjordes i september I april tecknade Tieto och Itella ett avtal om datacentertjänster. Det totala värdet på det treåriga avtalet är 14 miljoner euro. I juni tecknade Tieto ett avtal om drift av butikslösning med Apoteket AB, som är Sveriges största apotekskedja. Avtalet gäller en period på sex år. I juni valde Inex Partners Tieto till leverantör av applikationsförvaltningstjänster för SAP under tre och ett halvt år. Det totala värdet på det treåriga avtalet är cirka 12 miljoner euro. I juni tecknade Tieto och Stockholms läns landsting ett avtal om drifts- och applikationsförvaltningstjänster. Avtalet gäller en period på tre år. I juni valde Kesko Tieto till leverantör av kapacitets- och integrationstjänster. Det nya avtalet omfattar Keskos IT-infrastruktur, integration och SAP-servrar. En del av tjänsterna kommer att levereras som molnbaserade lösningar. Värdet på det treåriga avtalet är cirka 35 miljoner euro. I augusti valde Hansel, finska statens centrala upphandlingsenhet, Tieto till ramavtalsleverantör av specialiserade IT-tjänster. Enligt ramavtalet kan staten på ett samordnat sätt begära in offerter på leveranser från utvalda leverantörer.

11 Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 11 (41) I augusti tecknade Tieto ett treårigt avtal om samarbetstjänster med Stora Enso. Tjänsterna omfattar e- post, katalog och snabbmeddelanden med röstkonferenstjänster som bygger på de senaste teknikerna i Microsoft Office. I september tecknade Tieto och Inex Partners ett avtal på tre och ett halvt år rörande SAP-tjänster. Det sammanlagda ordervärdet uppgår till 12,5 miljoner euro. I september valde Tapiola Tieto till samarbetspartner för att utveckla Internettjänster och standardisera den tekniska miljön och programmen avseende Tapiolas nättidningar. I november tecknade Tieto och Arek ett avtal om applikationsförvaltningstjänster. Avtalet innebär en effektivisering av Areks tjänstestruktur med syfte att förbättra kostnadseffektiviteten och snabba upp utvecklingen av befintliga tjänster. Avtalet gäller en period på fem år. I december tecknade Tieto ett avtal på fyra år med Outokumpu. Tieto ska ingå partnersamarbeten i kring infrastrukturtjänster som omfattar centraliserade och lokala kapacitetstjänster samt ERP-tjänster. Dessutom går cirka tjugo anställda över från Outokumpu till Tieto. I december beslutade mediekoncernen Stampen i Sverige att lägga ut en stor del av sin IT-verksamhet på Tieto. Det femåriga avtalet innefattar en konsolidering av Stampens IT-miljö till Tietos datacenter, drift av verksamhetskritiska system samt införande av ett nytt arbetsplatskoncept för cirka anställda. Dessutom ska cirka 30 anställda på Stampen gå över till Tieto. Avtalet motsvarar ett värde på cirka 21,5 miljoner euro. PERSONAL Antalet heltidsanställda uppgick till (17 757) i slutet av december. Tieto har aktivt ökat sina resurser i globala leveranscenter. I slutet av december uppgick antalet heltidsanställda på globala kompetenscenter till (6 565), eller 40 procent (37) av personalen. Den globala verksamheten har ökat snabbt, särskilt i Kina och Indien. På hemmamarknaderna har antalet anställda minskat med mer än 300 personer på årsbasis. Det rullande tolvmånaderstalet för personalomsättning låg på 12,5 procent (9,5) procent i slutet av december. Antalet heltidsanställda i genomsnitt uppgick till (17 097) under året. Lönekostnaderna under 2011 uppgick till 772,4 miljoner euro (763,6). År 2011 var 73 procent (73) av de anställda män och 27 procent (27) kvinnor. På grund av högre personalomsättning väntas löneinflationen öka. På tillväxtmarknader som Indien, Kina och Ryssland kan löneökningarna bli tvåsiffriga räknat i procent. På koncernnivå väntas löneinflationen ligga kring 2 3 procent i genomsnitt. UTVECKLING Tietos utvecklingskostnader uppgick till 40,5 miljoner euro 2011, motsvarande 2,2 procent av nettoomsättningen (44,2 miljoner euro 2010, motsvarande 2,6 procent av nettoomsättningen). Dessa utvecklingskostnader avser till största delen utvecklingen av Tietos erbjudanden, egna programvaruprodukter och datacentertjänster. Utvecklingskostnader för stora nya affärskoncept och programvaruprodukter aktiveras som immateriella tillgångar om de uppfyller de angivna kraven i redovisningsprinciperna. Inga utvecklingskostnader aktiverades vare sig 2011 eller STYRELSEN OCH FÖRETAGETS LEDNING I april meddelade styrelsen byte av verkställande direktör och koncernchef. Ari Karppinen (född 1957), Executive Vice President, Managed Services and Transformation, utsågs till tillförordnad verkställande direktör och koncernchef från och med den 28 april. I maj började Lasse Heinonen som Chief Financial Officer, Executive Vice President och medlem i Tietos ledningsgrupp. Tidigare CFO Seppo Haapalainen utsågs till Head of Financial Services i affärsområdet Industry Solutions från och med den 1 augusti. Seppo Haapalainen fortsatte inte som medlem i ledningsgruppen.

12 Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 12 (41) I juni meddelade Tieto att Willem Hendrickx, Executive Vice President, Globala kunder och Customer and Market Operations (CMO), lämnar Tieto från och med den 30 juni. Ari Vanhanen, Executive Vice President, Product Engineering Solutions, utsågs till tillförordnad chef för Globala kunder och CMO från och med den 1 juli. I juli utsåg styrelsen Kimmo Alkio till koncernchef och verkställande direktör från och med den 1 november Kimmo Alkio kommer till Tieto från F-Secure Corporation där han varit koncernchef och verkställande direktör sedan Före utnämningen var Kimmo Alkio medlem i Tietos styrelse. I november meddelade Tieto att Johanna Pyykönen-Walker, Executive Vice President, Human Resources, hade beslutat att gå vidare utanför Tieto. Outi Karisto utsågs till tillförordnad chef för Human Resources och medlem i den utökade ledningsgruppen från och med den 11 november. Teuvo Salminen utsågs till medlem av Tietos ersättningskommitté från och med den 23 september. Han ersatte Kimmo Alkio som lämnade kommittén när han utsågs till koncernchef och verkställande direktör i bolaget. LÅNGSIKTIGT INCITAMENTSPROGRAM I december beslutade styrelsen att inrätta ett nytt aktierelaterat incitamentsprogram, Long-Term Incentive Programme Programmet innehåller tre årslånga perioder som bygger på måttet resultat per aktie och en parallell tre år lång period som bygger på relativ TSR (Total Shareholder Return). Den första perioden började den 1 januari 2012 och den sista perioden slutar den 31 december Uppskattat maximalt antal aktier som kan tilldelas deltagare som ersättning uppgår till 1,6 miljoner aktier. Aktierna ska förvärvas på marknaden. Därmed kommer incitamentsprogrammet inte att ha någon utspädande effekt. AKTIEÄGARNAS NOMINERINGSKOMMITTÉ Förslagen till årsstämman om val av och ersättning till styrelsemedlemmar, utarbetas av aktieägarnas nomineringskommitté. Den består av fyra medlemmar varje år som utses av de största aktieägarna och styrelsens ordförande. Företagets största aktieägare fastställs utifrån innehav registrerade i finländska och svenska värdeandelssystem per den 30 september. Den 13 oktober meddelade Tieto att aktieägarnas nomineringskommitté består av följande personer: Lars Förberg, Cevian Capital II Master Fund L.P. Kari Järvinen, Solidium Oy Marianne Nilsson, Swedbank Robur Fonder AB Hanna Kaskela, Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma Markku Pohjola, styrelseordförande för AKTIER OCH AKTIEBASERADE INCITAMENTSPROGRAM Per 31 december 2011 uppgick s emitterade och registrerade aktiekapital till euro. Antalet aktier uppgick till Vid utgången av 2011 hade företaget registrerade aktieägare. Baserat på ägarregistren på värdepapperscentralerna i Finland och i Sverige ägdes 55 procent av Tietos aktier av placerare i Finland och 6 procent av placerare i Sverige. Sammanlagt ägde småsparare i Finland och Sverige 15 procent av Tietos aktier. Vid utgången av 2011 uppgick företagets innehav till aktier, vilket motsvarar 0,8 procent av det totala antalet aktier och röster. Antalet utestående aktier, exklusive egna aktier som innehas av företaget, är Det skedde inga förändringar i antalet aktier i företagets innehav under Mer information om aktier och aktieägare finns på

13 Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 13 (41) FLAGGNINGAR År 2011 publicerades fem meddelanden om ändringar avseende innehav i bolagets aktier. Den 7 juni meddelade Swedbank Robur Fonder AB att innehavet hade fallit under gränsvärdet på 5 procent. Den 14 juni meddelade OPK att från och med den 13 juni innefattas inte innehav av fonder i dess innehavsberäkning. Som följd hade OPK:s innehav fallit under gränsvärdet 5 procent. Cevian Capital II Master Fund L.P. meddelade den 15 augusti att innehavet hade stigit till över 10 procent och den 7 december att innehavet översteg 15 procent. Den 8 december överförde Cevian Capital II Master Fund L.P. sitt sammanlagda innehav på , eller 15,16 procent, av Tietos aktier till Cevian Capital Partners Ltd, som är ett helägt dotterbolag till Cevian Capital II Master Fund L.P. UTDELNINGSFÖRSLAG Moderbolagets utdelningsbara medel uppgår till ,84 euro varav nettovinsten för det aktuella året uppgår till ,46 euro. Styrelsen föreslår en utdelning på 0,75 euro (0,70) per aktie för Den föreslagna utdelningen utgör inte en risk för företagets solvens. HÄNDELSER EFTER PERIODEN I januari valde Helsingforsregionens trafik (HSL/HRT) Tieto till leverantör av ett nytt biljett- och informationssystem. Avtalet omfattar leverans av biljett- och informationssystem samt support- och underhållstjänster under en period om fem år. Det totala ordervärdet, inklusive leverans och fem år med support och underhåll, är cirka 90 miljoner euro, varav cirka 60 miljoner euro avser investeringar i systemet och cirka 30 miljoner euro avser underhåll. I februari utsågs Katariina Kravi till Executive Vice President, Human Resources, och till medlem i ledningsgruppen från och med den 1 april Kravi kommer närmast från Nokia, där hon arbetat i olika HR-positioner sedan RISKER PÅ KORT SIKT OCH OSÄKERHETSFAKTORER På grund av bestående skuldkriser börjar en oro uppstå kring de europeiska ekonomierna. Detta kan leda till avmattning och en nedgång även på IT-tjänstmarknaden. Den pågående omvandlingen av IT-sektorn mot offshoreproduktion kan skapa osäkerhet bland företagets anställda och utgör en risk kopplad till bolagets marknadsposition och priser. Prispress kan leda till försämrad lönsamhet för IT-tjänstföretagen. Tieto förutsätter att de påbörjade effektiviseringsåtgärderna samt den ökade användningen av offshoreresurser kommer att fortsätta att ge resultat. Typiska risker i IT-tjänstbranschen innefattar kvaliteten på leveranser och relaterade projektöverdrag. Överföringar till leveranscenter i offshoreländer samt pågående organisationsförändringar innebär risker för projektförluster och viten. Inom vissa specialistområden finns tecken på brist på resurser och högre personalomsättning. Därför kan personalkostnaderna stiga mer än vad som är avtalat i arbetsavtalen. I Asien är lönerna på väg upp och inom vissa områden till och med i tvåsiffrig takt. Datacenterincidenten i Sverige är ännu inte reglerad och det slutliga resultatet är fortfarande beroende av förhandlingar mellan Tieto och dess kunder, leverantörer och försäkringsbolag. Bolaget har efter bästa möjliga uppskattning bokfört kostnader och avsättningar relaterat till incidenten i fjärde kvartalets resultat. UTSIKTER FÖR 2012 Tieto förväntar sig att nettoomsättningen för 2012 utvecklas i linje med uppskattad tillväxttakt på ITtjänstmarknaden i Västeuropa, 0 2 procent. Helårets rörelseresultat (EBIT) exklusive engångsposter väntas bli högre än föregående år (117,1 miljoner euro 2011).

14 Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 14 (41) Revision Siffrorna för helåret i denna rapport är granskade av koncernens revisor. Ekonomisk kalender Vecka 8 Årsredovisning 2011 på Tietos webbplats 22 mars 2012 Årsstämma 25 april 2012 Delårsrapport 1/2012 (08.00 EET) 20 juli 2012 Delårsrapport 2/2012 (08.00 EET) 23 oktober 2012 Delårsrapport 3/2012 (08.00 EET)

15 Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 15 (41) Redovisningsprinciper Tieto har vid upprättandet av dessa finansiella rapporter följt samma redovisningsprinciper som i årsredovisningen för 2010, förutom effekten av de förändringar som krävs genom införandet av följande standarder, tolkningar och ändringar från 1 januari Följande nya standarder, tolkningar och ändringar som utfärdats under år 2010 har tillämpats av koncernen år 2011, men de har inte någon inverkan på koncernredovisningen: - IAS 24 (omarbetad), Upplysningar om närstående - IAS 32 (ändring), Presentation av finansiella instrument Klassificering av teckningsrätter - IFRIC 19, Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument - IFRIC 14 (ändring), Förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav. IASB publicerade ändringar i 7 standarder eller tolkningar i juli 2010 som del av det årliga förbättringsprojektet, som koncernen tillämpade år Förändringarna har inte någon inverkan på koncernredovisningen: - IFRS 3 (ändring), Företagsförvärv - IFRS 7 (ändring), Finansiella instrument - Upplysningar - IAS 1 (ändring), Utformning av finansiella rapporter förändring i eget kapital - IAS 27 (ändring), Koncernredovisning och separata finansiella rapporter - IAS 34 (ändring), Finansiella interimsrapporter - IFRIC 13 (ändring), Kundlojalitetsprogram. Följande nya standarder, tolkningar och ändringar kommer att börja tillämpas av koncernen år 2012 eller senare. Förändringarna har inte ännu antagits av EU och företagsledningen bedömer effekten av dessa ändringar på koncernredovisningen: - IFRS 7 (ändringar), Finansiella instrument: Upplysningar Överföring av finansiella tillgångar - IAS 12 (ändring), Inkomstskatter - IAS 1 (ändring), Utformning av finansiella rapporter. Ändring rörande övrigt totalresultat - IAS 19 (ändring), Ersättningar till anställda. Ändringen innebär att korridormetoden tas bort och att finansiella kostander ska beräknas baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i planen. - IFRS 9, Finansiella instrument - IFRS 10, Koncernredovisning - IFRS 12, Upplysningskrav för dotterföretag, joint arrangements och intresseföretag - IFRS 13, Värderinga till verkligt värde - IAS 27 (ändrad 2011), 'Koncernredovisning och separata finansiella rapporter' - IAS 28 (ändrad 2011), Intressebolag och joint ventures. Innehåller krav på att redovisa både joint ventures och intressebolag enligt kapitalandelsmetoden som en följd av publiceringen av IFRS IFRIC 20, Stripping costs in the production phase of a surface mine. Kostnader relaterade till dagbrott. - IAS 32 (ändring), Kvittering av finansiella tillgångar och skulder - IFRS 7 (ändring), Finansiella instrument Upplysningar om kvittering av finansiella tillgångar och skulder. Följande nya standard kommer att tillämpas av koncernen år Standarden har inte ännu antagits av EU. - IFRS 11, Joint arrangements. Standarden ger en mer realistisk bild av joint arrangements genom att fokusera på rättigheter och skyldigheter snarare än på den juridiska formen av ett arrangemang. Det finns två typer av joint arrangements : joint operations och joint ventures. En joint operation uppkommer då en joint operator har direkt rätt till tillgångarna och åtagande för skulderna i ett joint arrangement. I ett sådant arrangemang ska tillgångar, skulder, intäkter och kostnader redovisas utifrån innehavarens andel av dessa. Ett joint venture uppkommer då en joint operator har rätt till nettotillgångarna i ett joint arrangement. I ett sådant arrangemang ska innehavaren redovisa sin andel enligt kapitalandelsmetoden. Klyvningsmetoden är inte längre tillåten. Kapitalandelsmetoden kommer att minska Tieto-koncernens försäljning med cirka

16 Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 16 (41) 4 procent och rörelseresultatet (EBIT) kommer att öka något, men resultatet för perioden förblir oförändrat. Redovisningsprinciperna kommer att beskrivas mer i detalj i årsredovisningen för år 2011.

17 Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 17 (41) Nyckeltal Vinst per aktie, euro - före utspädning 0,18 0,02 0,31 0,16 0,19 0,84 0,69 - efter utspädning 0,18 0,02 0,31 0,16 0,19 0,84 0,69 Eget kapital per aktie, euro 7,90 7,80 7,66 7,40 7,28 7,90 7,80 Avkastning på eget kapital per rullande 12-månadersperiod, % 10,7 9,2 8,9 9,6 9,9 10,7 9,2 Avkastning på sysselsatt kapital per rullande 12-månadersperiod, % 18,3 15,1 16,1 14,9 16,1 18,3 15,1 Soliditet, % 46,4 47,6 47,7 46,4 43,3 46,4 47,6 Räntebärande nettoskuld, milj. euro 82,7 51,8 111,9 136,4 76,2 82,7 51,8 Nettoskuldsättningsgrad, % 14,6 9,3 20,4 25,8 14,6 14,6 9,3 Investeringar, milj. euro 13,8 29,3 11,2 13,3 65,3 103,6 101,4

18 Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 18 (41) Antal aktier Utestående aktier vid periodens slut Före utspädning Efter utspädning Utestående aktier genomsnittligt Före utspädning Efter utspädning Innehav av egna aktier Vid periodens slut Genomsnittligt Utestående aktier vid periodens slut Före utspädning Efter utspädning Utestående aktier genomsnittligt Före utspädning *) Efter utspädning Innehav av egna aktier Vid periodens slut Genomsnittligt *) Antalet aktier använt i beräkningen av vinst per aktie. Aktier som kostnadsfritt tilldelats 2009 har exkluderats år 2010, då de kunde ha återlämnats till årsslutet 2010.

19 Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 19 (41) Resultaträkning, milj. euro Förändr % Nettoomsättning 489,7 472, , ,7 7 Övriga rörelseintäkter 2,9 4,2 9,0 17,5-49 Kostnader för ersättningar till anställda 268,8 287, , ,1 1 Avskrivningar och nedskrivningar 28,7 19,4 96,5 78,5 23 Övriga rörelsekostnader 169,0 163,0 613,8 563,2 9 Rörelseresultat (EBIT) 26,1 6,4 98,1 72,4 35 Räntor och övriga finansiella intäkter 2,4 1,8 9,9 10,6-7 Räntor och övriga finansiella kostnader -4,1-3,1-17,1-16,9 1 Netto valutakursförluster/-vinster -0,4 0,6 0,4 0,0 - Resultat före skatt 24,0 5,7 91,3 66,1 38 Skatt -11,5-4,3-31,4-16,6 89 Resultat för perioden 12,5 1,4 59,9 49,5 21 Resultat för perioden uppdelat på Moderföretagets aktieägare 12,5 1,4 59,9 49,5 21 Icke-kontrollerande intresse 0,0 0,0 0,0 0,0-12,5 1,4 59,9 49,5 21 Vinst per aktie för moderföretagets aktieägare, euro Före utspädning 0,18 0,02 0,84 0,69 22 Efter utspädning 0,18 0,02 0,84 0,69 22 Totalresultat, milj. euro Resultat för perioden 12,5 1,4 59,9 49,5 21 Omräkningsdifferenser hänföriga från nettoinvestering i svenska dotterbolag (netto efter skatt) 6,2 3,2 1,0 20,7-95 Valutakursdifferenser -1,0 1,7-4,9 1,5 - Kassaflödessäkringar -1,3-0,6-1,7-0,1 - Summa totalresultat 16,4 5,7 54,3 71,6-24 Totalresultat för perioden uppdelat på Moderföretagets aktieägare 16,4 5,7 54,3 71,6-24 Icke-kontrollerande intresse 0,0 0,0 0,0 0,0-16,4 5,7 54,3 71,6-24

20 Tieto Abp DELÅRSRAPPORT 8 februari 2012, CET 20 (41) Balansräkning, milj. euro Förändr. 31 dec 31 dec % Goodwill 413,2 422,9-2 Övriga immateriella anläggningstillgångar 77,1 51,4 50 Materiella anläggningstillgångar 103,2 121,2-15 Latenta skattefordringar 49,4 63,0-22 Lånefordringar 3,4 3,4 0 Finansiella tillgångar som kan säljas 0,8 0,8 0 Summa långfristiga tillgångar 647,1 662,7-2 Kundfordringar och övriga fordringar 469,6 465,2 1 Pensionsfordringar 9,5 5,2 83 Lånefordringar 1,7 3,1-45 Skattefordringar 14,8 6,4 131 Likvida medel 95,8 98,0-2 Summa kortfristiga tillgångar 591,4 577,9 2 Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för försäljning 41,4 - - Summa tillgångar 1 279, ,6 3 Aktiekapital, överkursfond och övriga reserver 114,8 114,6 0 Balanserade vinstmedel 449,8 442,8 2 Moderföretagets aktieägares eget kapital 564,6 557,4 1 Icke-kontrollerande intresse 0,2 0,1 100 Eget kapital 564,8 557,5 1 Lån 117,9 151,4-22 Latenta skatteskulder 37,9 38,1-1 Avsättningar 7,0 2,9 141 Pensionsförpliktelser 23,4 20,7 13 Övriga långfristiga skulder 4,9 3,8 29 Summa långfristiga skulder 191,1 216,9-12 Leverantörsskulder och övriga skulder 390,4 411,1-5 Skatteskulder 9,2 10,1-9 Avsättningar 30,1 40,1-25 Lån 65,7 4, Summa kortfristiga skulder 495,4 466,2 6 Skulder i avyttringsgrupp som innehas för försäljning 28,6 - - Summa eget kapital och skulder 1 279, ,6 3