Införandet av AMS system i Sverige och Europa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Införandet av AMS system i Sverige och Europa"

Transkript

1 Införandet av AMS system i Sverige och Europa Stockholm EME Analys AB

2 Sammanfattning... Uppdrag... 5 Sverige Översikt av den svenska elmarknaden Förutsättning interjuver Avsaknad av standard Övergripande teknikval Teknikval bland intervjuade företag Funktionalitet Grund för investering... Råd till NVE Nätföretagens råd Analys och värdering av funktionskrav Timvärden Avbrottsregistrering Övrig funktionalitet Slutsatser funktionalitet Italien Översikt av den italienska elmarknaden AMM i Italien Myndighetskrav... 6 Nederländerna Översikt av den nederländska energimarknaden Myndighetskrav Storbritannien Översikt av den brittiska energimarknaden AMM i Storbritannien Myndigheternas syn på AMM Pilotprojekt... 8 Övriga västeuropeiska länder... 9 Bilaga, Tekniska beskrivningar Italien Nederländerna Storbritannien Bilaga, Referenser... 6

3 Sammanfattning Sverige Det händer mycket vad gäller AMS (Avancerad Mätning och Styrning) i Europa idag. Sverige var tidigt ute med krav på avläsningar med minst månadsvis upplösning. Dessa krav har lett till investeringar i automatiska avläsningssystem. System som ibland bara klarar den svenska myndighetens krav, men oftast har funktionalitet för mycket mera. Reglerande myndigheter har valt olika vägar när det gäller att ställa krav på funktionalitet i mätsystem. I Sverige är det ganska så låga krav jämfört med några andra Europeiska länder vad gäller krav på tillgänglighet till mätare för kund och på vilken information kunden skall få. Kraven i Sverige är satta med utgångspunkt att alla kunder ska få sin mätare avläst minst en gång per månad. En månadsvis avläsning ger kunden en bra återkoppling vilket antas gynna energihushållning, enklare leverantörsbyten samt det viktigaste, möjlighet till fakturering baserad på verkligt uttag. Kunder med större anslutningar, över 6 amp säkring, skall timavräknas. Det finns ingen svensk standard vad gäller funktionalitet i AMS system som är satt utifrån myndighetskrav eller via någon branschöverenskommelse. Det finns tekniska standarder vad gäller exempelvis mätnoggrannhet, det finns standarder för överföring av mätvärden mellan olika aktörer. Däremot finns ingen faktisk standard för exempelvis kommunikationsprotokoll mellan mätare, koncentratorer och överliggande system samt funktionalitet i mätare. Försök har gjorts av både systemleverantörer och användare av teknik att nå gemensamma krav. SAMS i Sverige har nått en bit på väg med det arbete de har gjort. SAMS har samlat ett 0 tal svenska nätägare som har handlat upp ett öppet insamlingssystem. Med öppet avses standard protokoll och kommunikationsgränssnitt. Ett krav inom SAMS upphandlingarna har även varit interoperabilitet mellan systemen, dvs förmågan hos olika system att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra. Även om det inte finns myndighetskrav på en utökad funktionalitet, exklusive månadsavläsningar, i Sverige så kommer många insamlingssystem vara utrustade med olika grad av tilläggsfunktionalitet. Exempelvis kommer en mycket stor del av de installerade mätpunkterna klara timvärden i en eller annan form. Många mätpunkter kommer att ha dubbelriktad kommunikation i någon form och teknisk möjlighet till styrning kommer att finnas. Utnyttjandegraden av denna tilläggsfunktionalitet är idag svårprognostiserad. De intervjuade företagen fokuserar i detta läge på att uppfylla myndighetskraven på månadsavläsningar och arbetet med införandet av tilläggsfunktionalitet kommer i nästa steg. Flera företag indikerar dock att de planerar olika tilläggstjänster i form av exempelvis effektstyrning. Det är skillnad på funktionaliteten beroende på när systemen har upphandlats. Nyare system, dvs system som upphandlats under senare delen av tidsperioden ifrån 00 har fler funktioner. Denna utökade funktionalitet har påverkats av framförallt teknik- och kostnadsutvecklingen. Systemlösningar av senare datum är tekniskt mer utvecklade samtidigt som priset har sjunkit. Nya kommunikationslösningar blir tillgängliga, exempelvis radiotekniklösningen Zigbee. Kostnaderna för att utnyttja GSM och GPRS kommunikation har sjunkit samtidigt som tillgängligheten ökar med anledning av investeringar i utbyggda telekommunikationsnät. Exempelvis är GPRS kommunikation snabbare än PLC kommunikation och har därtill högre kapacitet. Dessa faktorer ger möjlighet till andra och utökade tjänster. SAMS, Svenska mätsamarbetet. Ett samarbete mellan ett 0 svenska nätbolag från Jukkasjärvi i norr till Ystad i söder. SAMS representerar ca elkunder och syftet är att upphandla ett leverantörsoberoende system för insamling av mätvärden.

4 Italien Den italienska elmarknaden för hushållskunder avreglerades juli 007. Elkunderna har möjlighet att stanna kvar i den reglerade marknaden genom att inte aktivt välja elleverantör. Elmätning är nätbolagens skyldighet. AMS är stort i Italien. Enels Telegestore -projekt är världens hittills största AMS projekt med ungefär 0 miljoner uttagspunkter. Idag är praktiskt taget alla italienska nätbolag med mer än kunder på gång med installationen av AMS-system Nederländerna Det finns 7.7 miljoner slutkunder i Nederländerna. Produktion, handel och mätning är avreglerade sedan juli 00 medan transmission och distribution är reglerade. Elanvändare kan välja både elleverantör och mätoperatör. Mätoperatör måste godkännas av systemoperatören. Det finns 7 godkända mätoperatörer ("meetbedrijven"). Mätare tillhörande hushållskunder avläses var tredje år. Elanvändarna har möjlighet att rapportera in mätarställningen. Det har diskuterats att nätbolagen skall sluta fakturera elkunderna och att elleverantörerna skall vara ansvariga för all fakturering i stället. I slutet av 006 var -9 % av de nederländska mätarna digitala. Resten är "enkel" eller "dubbel" elektromekaniska mätare. Namnet syftar till antalet register. Dubbel används för tidstariffer (höglast och låglast). Planer och regelverk är på gång för att ge alla hushållen tillgång till en avancerad digital elmätare senast 0. Storbritannien Storbritannien har haft en energimarknad som avreglerats i ett antal olika steg sedan 990. Marknaden i England och Wales har utvecklats snabbt, medan utvecklingen i Skottland har gått långsammare. Här är det leverantören som ansvarar för mätning. Leverantören kan sköta om mäthanteringen själv eller anlita en fristående mätoperatör. Det finns även en möjlighet för konsumenter att själv välja mätoperatör. Mätoperatören skickar mätvärden direkt till den av kunden valda leverantören. Elkonsumenter med ett effektuttag överstigande 00 kw mäts idag på halvtimmesbasis. För nästan alla andra konsumenter används idag manuell mätning. AMS förkommer endast i liten eller obefintlig skala i Storbritannien idag. Marknadsstrukturen där leverantörer har ansvar för mätning men där konsumenter kan välja andra mätvärdesoperatörer än de som leverantören väljer, samt det faktum att nätbolagen inte är involverade överhuvudtaget har gjort att utvecklingen gått mycket långsamt. Leverantörerna har för avsikt att införa AMS till landets 5 miljoner kunder under en 0-års period. Myndigheterna ser positivt på detta initiativ och utgår från att utrullningen kommer att ske inom uppsatt tid. Ett av de områden som myndigheterna är mest intresserad av är möjligheten att använda tekniken för att ge konsumenter mer detaljerad och aktuell information om deras energiförbrukning. Man anser dock att 0 år är en mycket lång tid och har därför för avsikt att införa regler som gör leverantörer skyldiga att fr.o.m. 008 tillhandahålla s.k. EDD:er (Electricity Display Device) gratis till alla kunder som vill ha dem. En EDD är en enhet som kopplas till elmätaren och som visar olika aspekter av elförbrukningen i realtid. Telegestore är italienska för fjärr-management

5 Uppdrag EME Analys har på uppdrag av NVE (Noregs vassdrags- og energidirektorat) gjort en sammanställning på funktionalitetskrav på AMS system som installeras i Sverige med anledning av kraven på tätare mätaravläsningar ifrån halvårsskiftet 009. Sammanställningen för Sverige har sin utgångspunkt i ett antal interjuver. EME Analys har också gjort en sammanställning över det arbetet som pågår i Europa med fokus på Italien, Storbritannien och Holland. Status i övriga västeuropeiska länder redovisas kortfattat. Sammanställning för de Europeiska länderna grundar sig främst på faktainsamling via Internet. Kontakt person för rapporten är: Magnus Lindén

6 Sverige. Översikt av den svenska elmarknaden Den svenska elmarknaden har ca kunder. Ca av dessa är privata bostäder och fritidshus. Det finns ca 70 elnätsägare, ca 00 elhandlare och drygt 5 balansansvariga företag i Sverige i dag. Den svenska elmarknaden avreglerades 996 vilket i stort innebar att eldistributörerna delade sin verksamhet i en nätverksamhet och en försäljningsverksamhet. Ansvaret för utbyggnad, anslutning och underhåll samt mätning och avräkning ligger kvar hos innehavaren av nätkoncessionen. Utvecklingen av kunder som gjorde ett aktivt val gick trögt i början. Detta berodde till största delen på att det fanns krav att leveransen skulle vara timmätt om en kund valde att lämna den av nätägaren valda tillsvidareleverantören. Kostnaden för denna extra timmätning kunde nätbolaget föra vidare till kunden. Kostnaden låg ofta på över 5000 kr per mätpunkt. Från och med den juli 997 reglerades kostnaden till max 500 kr. Införandet av takpriset gjorde att antalet leverantörsbyten ökade. I samband med införandet hade aktiva elhandlare kampanjer där de tog kostnaden för mätarbytet. Antalet kunder som bytte leverantör ökade men de politiska målen uppnåddes inte. Den november 999 infördes nya regler. Från och med detta datum infördes den så kallade schablonreformen. I och med denna reform avräknades alla kunder med en säkring upp till 00 amp eller motsvarande 5 kw abonnerad effekt med hjälp av schablonkurvor för respektive nätområde. I och med detta försvann kostnaden för en timmätare och antalet leverantörsbyten sköt fart. Den juli 006 infördes nya regler. Då sänktes gränsen för timmätning till kunder över 6 amp anslutningssäkring. I praktiken skall alla elnätskunder som har en mätarsäkring på 80 amp eller större vara timmätta. För timavräknade kunder i Sverige skall mätvärden samlas in dagligen och rättade värden skall finns tillgängliga efter 5 vardagar (alla nätägare klarar inte detta). För övriga kunder, de schablonmätta, skall mätaren läsas av minst gång per år. Från och med den juli 009 skall de schablonmätta kunderna läsas av i samband med varje månadsskifte. Som grund för regelverket gällande elmarknaden i Sverige finns ellagen, SFS Därtill finns Regeringens förordning (999:76) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el samt Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; STEMFS 007:5. Utöver dessa finns även tekniska föreskrifter som tidigare hette STEMFS 00:. Dessa gäller inte längre. SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll) jobbar för närvarande med att försöka ta fram nya föreskrifter.. Förutsättning interjuver Interjuver har skett med 6 nätbolag i varierande storlek. Antalet kunder varierar mellan ca och Personerna som är intervjuade är i samtliga fall väl insatta i de olika nätbolagens arbete. Företrädelsevis är det nätchefer eller personer med projektansvar på övergripande nivå. Det intervjuade bolagen är: E.on Dala Elnät AB Gävle Elnät AB 6

7 Göteborg Energi Umeå Energi Elnät Vattenfall Fortum tillfrågades och erbjöd sig att delta. Trots påstötningar erhölls aldrig någon möjlighet att genomföra en intervju. Det sammanlagda antalet kunder för dessa bolag är ca, miljoner.. Avsaknad av standard År 000 fick Statens Energimyndighet i uppdrag av Regeringen att utreda nya krav på avläsning av elmätare. I enlighet med svensk tradition involverades branschen i arbetet. Branschen var generellt mycket negativ till förändringar som innebar krav på AMS system. Särskilt hårt mottsatte sig branschen krav på timavräkning. Ett skäl till detta var att man hade direkt dåliga erfarenheter av system som användes för timavräkning, dessa system var dyra att driva på grund av höga kommunikationskostnader och behov av service och underhåll. Trots att det fanns många som argumenterade för timavräkning, bla. miljöpartiet i Riksdagen med utgångspunkt i energibesparing, och att det fanns positiva erfarenheter ifrån nätbolag som infört ny teknik självmant, blev beslutet månadsavläsning för majoriteten av kunderna. Gränsen för timmätning sänktes till 6 amp. Resultatet av diskussionerna blev krav på minst månadsvis avläsning från halvårsskiftet 009. Något legalt krav på fakturering ställdes inte utan det har förutsatts att den preliminära debitering som tillämpas avskaffas frivilligt då tillgång till mätvärden finns. I samband med intervjuerna har det bekräftas att övergång till fakturering av faktisk uppmätta värden har startat. Ett företag utryckte det som att de inte vågande vänta med att starta fakturera på faktiska värden, Då lär det bli ett himla liv på kunderna. I samma utredning argumenterades för avbrottsregistrering. En enkät gjordes i samband med utredningen i vilken det framkom att de flesta nya systemen har funktioner för avbrottsregistrering och att denna funktionalitet inte är kostnadsdrivande. I de interjuver som är gjorda i samband med denna rapport bekräftas att funktionalitet för avbrottsrapportering finns för ett stort antal kunder. Ett problem som kvarstår är att det kan vara svårt att tekniskt skilja på ett avbrott på kundnivå orsakat av yttre omständigheter, så som exempelvis fallande träd, eller på att den aktuella kunden har stängt huvudströmbrytaren. Det finns krav på avbrottsrapportering i Sverige i dag, även avbrott som sker i lågspänningsnätet. Kraven skärps från år 00 men det finns inga krav på automatisk loggning av avbrott. I ovan nämnda utredning argumenterades det även för åtgärder för att öka andelen timavräknade kunder (utöver det som sänkta gränser för timmätning gav). Argumenten för detta var att en ökad flexibilitet på efterfrågesidan behövs för att elmarknaden skall fungera effektivt. Denna frågeställning har återkommit under åren och det sker en del vad gäller utökad timmätning. Ett av de intervjuade företagen i samband med denna rapport uppger att en anledning till att de gjort en investeringen i AMS systemet är, förutom myndighetskraven, att de planerar att gå över till effekttariffer vilket även kräver mätning av effekt utöver kravet på mätarställning. En leveranssäker elöverföring Energimarknadsinspektionens övervägande: Nätföretagen ska vara skyldiga att från och med 00 dokumentera avbrott över tre minuter på kundnivå. Detta ska rapporteras till nätmyndigheten senast i mars 0. 7

8 Även om många AMS system kan hantera timvärden till relativt små extrakostnader så behövs ytterligare åtgärder ifrån myndigheter och branschen för att antalet timavräknade kunder skall bli betydande. Här kan dessvärre anas att det hålls i mot för att inte branschen skall hamna i en rättvise diskussion. Varför får kunderna i det nätområdet timvärden men inte vi? I samband med att det nya lagkravet presenterades började nätägarna i Sverige att jobba med hur de skall uppfylla de nya kraven. Många metoder och tekniker studerades och lanserades. I det agerande som följde fanns hela spannet från nätägare som raskt investerade i mätinsamlingssystem som levererar timvärden för samtliga kunder i hela sitt nät, till nätbolag som valde tekniska lösningar som endast uppfyllde kravet på månadsavläsningar till nätbolag som funderande på att använda exempelvis brevbärare och tidningsbud för mätaravläsning. Något som kom att kallas Adidas metoden. Det senare stannade vid funderingar. Det finns i dag i Sverige inte någon information om någon nätägare som valt att lösa kravet på månadsavläsningar på något annat sätt en via installation av någon form av AMS system.. Övergripande teknikval Det finns två tydliga teknikspår bland de investeringar som görs idag. Det ena är mätvärdesinsamlingssystem med elmätare som klarar att mäta med en upplösning av timvärden (i någon form) och med dubbelriktad kommunikation. Den andra tekniken klara inte timvärden utan levererar mätarställningar, samt om nätägaren valt den konfigurationen, max effektvärden ett visst antal gånger per månad. Dessa system har inte har dubbelriktad kommunikation. Denna teknik kommunicerar via PLC och kan klara långa sträckor utan krav på koncentratorer vilket har tilltalat flera nätägare, framförallt i glesbygd. Enligt leverantören av detta system har de idag, hösten 007, en orderstock på över mätpunkter. Till viss del är de svenska reglerna anpassade för att möjliggöra denna teknik. Enligt en under sommaren utförd inventering av ett projekt inom Elfrsk s Market Design program kommer andelen kunder som kommer ha en elmätare som klarar timvärden vara över 90 % per den juli 009. Därmed inte sagt att den möjligheten kommer att användas av alla nätbolag för alla kunder. Andel bolag Andel uttagspunkter (svarande nätbolag) Figur. : Antal mätpunkter med möjlighet till timmätning. Källa Market Design rapport 07:6. Bedömningen är att de flesta nätägare själva kommer att äga AMS system. Det finns några företag som väljer att köpa det som kallas färdiga mätvärden. I de flesta fall handlar det dock om att nätägaren väljer att köpa driften av systemet, mätaren ägs av nätägaren eller moderbolag till nätägare. Se vidare rapport Timmätning för alla, Nytta, regelverk och ekonomi, Elforsk rapport 07:6. 8

9 .5 Teknikval bland intervjuade företag De intervjuade nätbolagen befinner sig i olika skeden i implementeringen. Hela spannet mellan just börjat till i princip färdiga är representerat. Ibland de sex intervjuade företagen är PLC, Power Line Communication, den teknik som är vanligast i första ledet, d.v.s., ifrån mätare till någon form av koncentrator. Här finns en skillnad i när i tiden valet är gjort. Desto senare i tiden valet är gjort (i förhållande till när lagkravet infördes) har fler nätägare valt GPRS (General Packet Radio Services, plattform för mobila datanätverkstjänster i GSM-nätverk) som kommunikation till mätarna. Förutom PLC och GPRS finns även radiokommunikation, som vald teknik bland de intervjuade företagen, exempelvis meshradio 5. Anledningen till att PLC är den dominerade tekniken är att den hittills har framstått som den mest ekonomiska tekniken i storstadsområden. Vad gäller GPRS har prissättningen på trafikavgifterna i Sverige förändrats under senare tid vilket är den anledning som uppgivits till att fler nätägare har valt den tekniken på senare tid. I nästa led, dvs ifrån koncentrator till centralsystem, är den dominerade kommunikationstekniken IP 6 via GPRS eller fast fiber. Här finns dock alla olika tekniska lösningar ifrån signalkabel och radio till telefonmodem. De mindre bolagen som ingår i undersökningen uppger att de har en och samma tekniska lösning för alla kunder i respektive kundgrupp (<=6 amp, >6 amp). De större bolagen har olika lösningar. Anledningen till att olika lösningar är valda varierar. Nätbolag som har flera olika nätkoncessionsområden har ibland valt att införa tekniken stegvis per grupp av nätkoncessionsområd och då gjort flera olika upphandlingar. Några bolag har gjort en funktionsupphandling där kravet har varit på vilken typ av information (avläsning) som skall levereras och inom vilka tider det skall göras. Teknikvalet har i dessa fall kommit i andra hand och olika tekniker används i olika områden som har olika förutsättningar. En möjlig orsak till att välja olika leverantörer skulle kunna vara riskspridning. Ett intervjuat nätbolag har uppgivit detta som anledning. Ett nätbolag som valt att implementera mätningen stegvis uppger att de senare upphandlingarna innehåller fler tilläggsfunktioner och att detta kan göra att de kommer att välja att byta ut mätare i de tidigare upphandlingarna innan den ekonomiska livslängden har uppnåtts ifall att tilläggsfunktionerna visar sig användbara och ger ekonomisk avkastning. De flesta har uppgivit att de övervägde en annan teknisk lösning men att det mest ekonomiska valet avgjorde. Det som framträtt som det främsta alternativet är GPRS. Detta för att denna teknik bygger på punkt till punkt kommunikation och detta gör att ett steg i kedjan (koncentratorer) av insamlingen kan skippas, vilket förutom mindre teknik ger snabbare kommunikation. Ett problem med GPRS kommunikation är byte av trafikoperatör. Det finns teknik framme för att kunna byta operatör utan att byta det så kallade SIM 7 kortet. De svenska GSM operatörerna är dock ointresserade så till vidare krävs ett byte av SIM kort i samtliga modem på plats i fall man som nätägare önskar byta GPRS operatör, vilket gör investering med GPRS teknik mindre intressant. Några nätägare har projekt på gång som går ut på att även mäta i nätstationer för att dels lättare kunna upptäcka strömstölder, dels mäta el-kvalitetsparametrar. Dessa projekt är separerade från införandet av mätning hos kunderna, även om planerna i mångt och mycket är att använda samma teknik. 5 Exempelvis Zigbee som levereras till Göteborg Energi av High Tech Security 6 Internetprotokoll, är ett kommunikationsprotokoll för överföring av information i datornätverk inom kommunikationsstandarden TCP/IP. 7 Subscriber Identity Module, ett elektroniskt kort som innehåller information om telefonnummer mm. 9

10 Samtliga intervjuade företag funderar på hur mätvärden skall tillhandahållas till sina kunder. I dag har några bolag löst detta via webbapplikationer. Det som redovisas eller som initialt planerar att redovisas är det som ställs krav på i lag, med andra ord mätarställning vid månadsskifte. Generellt verkar tekniken och system att redovisa informationen via Internet vara tillgängliga via samma systemleverantör som levererar insamlingssystemet. Här ser några bolag chansen att generera intäkter genom att erbjuda mer information än vad lagen kräver mot betalning, exempelvis timvärden och effektvärden..6 Funktionalitet Översiktlig svarstabell för de 6 företag som deltagit i intervjuerna. Företag: 5 6 Kommunikation ifrån kund: PLC PLC 65%, GPRS 5% <80 Amp PLC, >GPRS Radio Radio >85% PLC, resten radio Summa: ca PLC (~50%), GPRS (~0%), Radio (~0%) Kommunikation ifrån koncentrator: Finns det olika tekniska lösningar: Finns strävan emot en teknik: Fanns någon annan tekniks lösning ni övervägde: Vad avgjorde valet: IP, radio, telefon, GSM Mycket IP, främst GPRS PLC Fiber GSM/GPRS Signalkabel Ja Ja Ja Nej Nej Ja Till viss del Lägst total kostnad Har strävat efter interoptibilitet i kommunikationen Nej Ja Nej GSM/GPRS Nej Ja, GPRS Ja, PLC GPRS Utvärdering inom SAMS Kostnader och kapacitet Bästa utfall av pilotprojekt Kostnader Var i tidplanen befiner ni er: 75% uppe Mitt upp i, ca installerade I mitten Början Klar till årsskiftet 75% färdigt Summa: Drygt (~0%) monterade mätare. Hur har implementeringen gått: Bra Leverantörer tycker det är svårare än förväntat. I stort sätt problemfritt Hyfsat, mer tid till "Clean up" än vi räknat med. Mäter ni även nätstationer: Nej Nej, diskuteras Nej Särkilt projekt Ja, kommer att göra Nej, ev kommer i framtiden Access till mätvärden: Nej, planerar Internet Mätarställning ingår Via webb Troligtvis webb Via webb Inte tänkt klart Funktionalitet: Mätarställning vid månadsskifte Ja Ja ja ja ja ja Timvärden Nej Ja ja ja ja ja Mätarställning vid timskifte Nej Ja ja ja ja Ja Upplösning på timvärden (decimaler) Nej Inte utträtt decimaler Nej ja Nej, ev kan vi ändra 0

11 Möjlighet till att läsa av momentan effekt, Nej Nej Ja Genomsnittlig effekt/h ja ja El-kvalitet (faser, jordfel, annat), Nej Nej Ja Ja, delvis nej Möjligt för ca 70% Summa: Ca (~5%) mätpunkter klarar mätning vissa el-kvalitets parametrar. Styrning av leverans (leverans av, av/på) Nej Nej Ja Ja nej Möjligt för ca 70% Styrning av enskilda installationer hos kund (vv-beredare, värme, AC, etc). Nej Ja Finns, ej testad Ja ja ja I princip alla mätpunkter har en styrutgång och dubbelriktad kommunikation och teoretisk möjlighet till styrning finns. Detta kräver dock kundspecifik installation vilket är dyrt. Möjligheter till direktavfrågning (realtidsavläsning) Nej Ja, mätarställning Ja Ja ja ja Finns möjlighet till avbrottsregistrering? Hanteras den automatisk (rapporteras)? Hur hanteras denna funktionalitet om kunden själv stänger av inkommande matning på huvudbrytare? Vi ser avbrott, kan inte skilja på faktiska fel och avstängningar Ja, inte löst egen avstängning Ja, inte löst egen avstängning Ja Ja, ej automatisk. Bygger bort möjlighet att stänga av ga huvudbrytare i fritidshus Möjligt för ca 70% Summa: Ca (~87%) mätpunkter har möjlighet till avbrottsrapportering. Larmhantering, finns det och vilken typ av larm kan då hanteras? Externa larm, larm ifrån jordfelsbrytare? Nej Nedlagt Finns, ej utvärderat Ja Nej Finns, inget vi jobbar med Funktion för kunddisplayer. Finns det? Vad kan den i så fall visa (momentan effekt, mätarställning, mm)? Om det inte finns initialt, är det uppgraderbart till? Nej Ingen option, inte funderat. Skulle kunna vara intressant vid rätt kostnad. Finns, kan visa mätarställning Nej Nej Nej Systemen som installeras i Sverige är som nämnts uppdelade i två huvudsakliga grupper: system med dubbelriktad kommunikation samt enkelriktad kommunikation. Systemet (endast ett system från en leverantör) med den enkelriktade kommunikationen kan konfigureras på några olika sätt. I sin enklaste konfigurering leverera systemet en mätarställning var 6:e timme. Konfigurerat exempelvis med mätarställning samt max effektvärde så levereras ett värde var 7:e timme. Detta system klarar ingen styrning hos kund, ej heller hanteras larm eller annan övervakning. Terminaler måste konfigureras innan montage hos kund. Det är inte möjligt att förändra konfigurationen mer än att de aktuella terminalerna besöks på plats. Den andra typen av system som levererats/levereras i Sverige bygger på dubbelriktad kommunikation. I dessa fall klarar i princip samtliga mätpunkter timvärdesmätning. Dessa system går att konfigurera om även efter montage utan att kunden besöks. Dessa system har levererats under ett antal år och även

12 här, som inom så många andra branscher, har teknikutvecklingen gått fort fram. System som levereras idag är mer tekniskt utvecklade. Det som framförallt skiljer är funktionalitet för att bryta och återkoppla strömmen hos kund. System i Sverige idag klarar generellt (grovt uppdelat): mätarställning vid månadsskifte, timvärden (av olika kvalitet och upplösning), styrning av enskilda installationer hos kund via signalutgång till relä. Modernare system klarar även: möjligheter till momentanavläsning (realtidsavläsning) mätarställning vid timskifte timvärden med decimaler mäta el-kvalitet (fasvinklar, mm) avbrottsrapportering De senaste systemen klarar även att: samt läsa av momentan effekt, larmhantering styrning av leverans (leverans av, av/på)..6. Utnyttjande av funktionalitet Funktionerna ovan är exempel på vad systemen klarar rent tekniskt. Därmed är det inte så att all funktionalitet kommer att användas. Som exempel kan nämnas att även om mätare och system klarar timvärden så kommer med nuvarande regelverk en väldigt liten del av denna kapacitet att utnyttjas. Det finns nätägare som kommer att hämta hem timvärden varje dygn som ett led i kvalitetssäkringen av insamlingssystemet. Dessa timvärden kommer inte att göras tillgängliga för kunder eller för kraftleverantörer. Många nätägare kommer bara att använda systemen för att hämta mätarställning vid månadsskiften. Likaså kan väldigt många system styra ett relä via en utgång på terminal eller mätare. Denna funktionalitet nämns ofta som exempel på funktioner som kan användas för styrning hos kund, exempelvis varmvattenberedare. Många existerande system har haft denna funktionalitet under många år men få använder den. Timvärden En anledning som framhålls till varför inte timvärden hämtas hem för ett större antal kunder är kostnaden. Dels kostnaden för trafikavgifter i insamlingsledet, dels kostnader för hantering och lagring av mätvärden. Vad gäller trafikkostnader så påverkas de i de fall där nätägaren inte äger kommunikationen i hela kommunikationskedjan ifrån mätpunkt till centralsystem. Här kan skönjas en förändring. GSM/GPRS operatörerna håller på att förändra trafikavgifterna vilket gör att merkostnaden för att hämta värden exempelvis per dygn blir lägre. Än så länge är det dock en merkostnad att hämta hem timvärden jämfört med månadsvärden. Vissa systemuppbyggnader är heller inte dimensionerade i hela kedjan för att hantera timvärden. Även om mätaren klarar det så finns det flaskhalsar i form av framförallt koncentratorer som inte klarar den ökade mängd mätvärden som timvärden utgör. Dessa problem gäller framförallt PLC baserade system. Kostnaderna för att höja kapaciteten är dock förhållandevis små, enligt systemleverantörer.

13 Avbrottsregistrering Avbrottsregistrering är något som har kommit till i senare system. Avbrottsregistrering är förknippat med en hel del knepigheter. Det största och ekonomiskt svåraste hindret är placeringen av anläggningshuvudbrytare. I Sverige är de oftast placerade innan mätaren. Om en kund väljer att bryta huvudbrytaren för att göra anläggningen strömlös då den inte utnyttjas, som inte är helt ovanligt i exempelvis fritidshus, bryts PLC kommunikation och strömförsörjning till mätare/terminal. Vissa nätägare bygger om anläggningar i samband med att nya mätare med brytare installeras. Detta är dock kostsamt så det görs inte i någon större omfattning. De flesta nätägare försöker komma till rätta med problematiken genom att informera sina kunder om att använda brytaren på mätaren istället. Det finns system som innehållet en spänningsbackup och som klarar att få iväg ett meddelande om avbrott även vid strömlöst tillstånd. Denna funktionalitet fungera dock inte med PLC utan kräver radiokommunikation i någon form. Bryt funktionalitet Möjligheten att styra elanvändningen hos kund är en funktionalitet som flera mätsystemleverantörer har börjat erbjuda och som även nätbolag har börjat välja i sina upphandlingar. Denna funktionalitet är olika utformad. Det finns mätare som endast kan slå av leverans, därefter kan en de-blockering utföras och kunden/nätbolaget får manuellt slå på leveransen. Andra system klarar att både slå av och på leverans via fjärrstyrning. Farhågor har vad det gäller denna funktionalitet rest, vad gäller risken i att fjärrmanövrera en brytare utan att först kunna kontrollera att det inte förekommer någon personfara vid tillslag. Larmhantering Display Funktionalitet för att erbjuda kunden inbrottslarm eller avbrottslarm finns i vissa nyare system. Det är inget av de aktuella nätbolagen som använder den idag eller har några närstående planer. Ett argument för detta är framförallt systemtillgängligheten. Ej levererade larm vid exempelvis ett strömavbrott kan få förödande konsekvenser för kunden. Det som skulle kunna var tänkbart här är övervakning av jordfelsbrytare hos kunder som en extra service. Denna service är inget som de intervjuade bolagen planerar att erbjuda. Många mätpunkter i Sverige i framförallt flerbostadshus sitter inlåsta i speciella teknikrum eller i apparatskåp. Det finns väldigt små möjligheter för en kund att själv kunna kontrollera en sådan mätare. Likaså sitter en mängd mätare i garage/uthus samt på fasader och stolpar. Mätare som en kund har tillgång till, även om det är mer eller mindre omständligt, skulle i dessa fall en separat display vara till stor hjälp. En display som skulle kunna placeras i köket eller på annan valfriplats i bostaden. Försök har gjorts i Sverige och i andra länder. Exempelvis funderar Enel i Italien på att erbjuda det och ACEA i Rom har det som tillval. EDF:s ca Tempotariff kunder i Frankrike har en dosa som visar aktuellt elpris. De intervjuade nätbolagen har emellertid inga planer på detta. Det är dels en kostandsfråga, dels är det ifrågasatt om kunder orkar ta sig till ännu ett sätt att in hämta information på. De intervjuade bolagen ser framför sig att informationen tillhandahålls via hemsidor eller SMS i mobiltelefoner. Ett bolag har i detta samanhang nämnt text-tv som alternativ. Ett alternativ för framförallt äldre människor som inte har tillgång till Internet eller problem med att ta till sig information på små mobiltelefondisplayer.

14 .7 Grund för investering Fem av sex intervjuade bolag uppger att anledningen till att investeringsbeslutet togs är myndighetskraven på månadsvis mätaravläsning. Ett uppger att det är en management" fråga att kunna erbjuda begripliga räkningar till sina kunder. Ingen säger sig kunna räkna hem investeringen på de besparingar som görs. Några hoppas att kunna öka intäkterna genom att kunna sälja styrtjänster samt utökad information till kunder och genom att utnyttja delar av investeringen till att hantera avläsningar av andra nyttigheter (fjv, gas, kyla och vatten) inom samma geografiska område. Något nätbolag uppger att de räknar med att även kunna minska sina kostnader genom att samtidigt mäta i nätstationer och på så sätt upptäcka strömstölder. Effektivare nätdrift nämns då de modernaste systemen fungerar på likartat sätt som SCADA system (nätövervakning och drift) för ledet ned till kundnivå. Samtliga nätbolag i denna studie uppger att det helt klart hade varit en fördel om myndighetskraven hade varit färdiga innan de var tvungna att börja göra upphandlingar. Det tog drygt tre år i Sverige att få föreskrifterna färdiga. Föreskrifter som av flera aktörer anses vara ganska så flata och som utgår ifrån vad de minst avancerade systemen klarar. Samtliga nätbolag hoppas att deras investeringar skall räcka för att täcka framtida behov, men de är lång ifrån säkra. Flera menar på att myndighets- och konsumentkrav på timvärden och effektmätning utifrån energibesparing och miljökrav kan göra att de kommer tvingas göra nya investeringar. Framförallt effektmätning har nämnts av flera nätbolag.

15 Råd till NVE. Nätföretagens råd Nätbolagen har tillfrågats om de har några råd att ge NVE inför eventuella framtida krav i Norge. De råd som givits är: Se till att ha detaljregelverk klart snabbt efter att principbeslut fattats. Ge möjlighet för nätägarna att få ekonomisk kompensation för investeringen som krävs. Försök att förstå nätbolagens tekniska situation. Myndigheten i Sverige upplevs som väldigt juridiskt orienterad och inte särkilt tekniskt kompetent.. Analys och värdering av funktionskrav Myndigheten i Sverige har inte satt några funktionskrav förutom krav på mätarställning vid månadsskifte för de kunder som inte är timavräknade. Andra myndighetskrav som finns på mätsystemen gäller tekniska aspekter som mätnoggrannheter och säkerhetsaspekter i form av beröringsskydd etc. Övriga krav på funktionalitet har satts av nätbolagen själva, enskilt eller i grupp (ex SAMS). Det finns flera av dessa tilläggsfunktioner som är till nytta för kunderna och för samhället i stort. De enskilt viktigaste punkterna är: Timvärden Avbrottsregistrering. Timvärden Inför det svenska beslutet om månadsvis avläsning pågick en intensiv diskussion om inte kravet borde vara timavräkning. Det som gjorde att valet hamnade på månadsavläsning var att många oroade sig över att timavräkning för alla skulle bli väldigt dyrt. Utvecklingen har emellertid visat att timavräkning inte behöver vara speciellt kostsam om regelverket utformas på ett bra sätt. Det framstår också som allt viktigare ur leveranssäkerhetssynpunkt att den potential till efterfrågeflexibilitet som finns hos kunderna tas tillvara, Det gäller inte minst det stora antalet elvärmekunder som finns i Norge, Sverige och Finland. Timavräkning har inte bara fördelar ur systemsynpunkt utan också för de olika aktörerna. Kunder Kunder ges helt nya möjligheter att reagera på priser och därmed styra när på dygnet de skall använda elenergin. Dessa möjligheter ges genom att timvärden ger en grund för att utveckla nya tariffer. Detta ger kundspecifika fördelar likväl som kollektiva fördelar. Bättre tariffer och bättre styrmöjligheter bör leda till ett mer kostnadseffektivt elsystem och på sikt lägre priser och högre leveranssäkerhet. Kundspecifika fördelar kan även uppnås genom att kunden kan ges möjlighet att få bra betalt för att minska sin elanvändning när det är som dyrast. Praktiska försök har gjorts i Sverige som har visat sig vara uppskattade. Tillgång till statistik och uppföljning bör även kunna leda till energibesparingar. 5

16 Elleverantörer Nätägare Tillgång till timvärden ger kraftleverantörer möjligheter till att utveckla nya tariffer. Nya tariffer som kan hjälpa kunder att omfördela energiuttaget över tid och som kan hjälpa kunder att spara energi. En möjlig utveckling skulle kunna vara att en kund fick ett meddelande, exempelvis via SMS, när det ser import till den Skandinaviska halvön. Importerad kraft som till stor sannolikhet är producerad med kolkraft. Genom att då välja att inte använda elenergi utan vänta till icke Co producerande produktion räcker kan den totala miljöbelastningen minskas. I Frankrike erbjuder EDF sina villakunder en tidsdifferentierad tariff kallad Tempo. Tempokunder har en dosa i hemmet som signallerar hur högt elpriset är mht ett färgsystem. Dessa används även för att styra värmen och vattenberedare. I CSPP (California Statewide Pricing Pilot) kom man fram till att kunder med fjärrstyrda smarta termostater reagerade starkare på prissignaler än de kunder som inte hade dessa enheter det är bättre att skicka prissignalen till en smart termostat än en människa. Timvärden minskar även kraftleverantörens riskexponering. Nätägare skulle med timvärden för alla sina kunder utforma tariffer som styr när på dygnet energin används kan nätets kapacitet utnyttjas smartare. Med moderna dubbelriktade AMS system skulle även nätägare kunna erbjuda optimering mot såväl nättariff som mot krafttariffer. Möjligheten att finansiera delar av investeringen genom att erbjuda statistik utöver vad som krävs för fakturering finns också. Här gäller det dock att nya tjänster utformas och marknadsförs så att de inte påverkar konkurrensen mellan kraftleverantörer.. Avbrottsregistrering Det finns flera motiv för nätföretagen att investera i system som registrerar avbrott i överföringen till kunden. Ett motiv är att automatisk avbrottsrapportering på kundnivå underlättar avbrottstatistikhanteringen för nätföretagen (i Sverige till skillnad från i Norge, ingår avbrott som sker på lågspänningsnätet i den obligatoriska avbrottsstatistiken). Kvaliteten på avbrottsstatistiken blir också bättre. Med ett effektivt system för avbrottsregistrering kan också informationen till kunder som drabbas av avbrott förbättras, och fel kan hittas snabbare. I Sverige finns sedan riksdagsbeslut att avbrottsersättning skall utgå om en kund har varit utan stöm i timmar eller längre. Som huvudregel gäller att rätten till avbrott inte kräver någon särskild felanmälan från kunderna. Med dagens installerade teknik kan inte alla avbrott upptäckas automatiskt utan det krävs en anmälan ifrån kund. För att undvika att komma i svåra diskussioner med kunderna om rätten till avbrottsersättning anser många att det är nödvändigt att ha ett automatiskt rapportsystem Tjänster kopplat till automatisk avbrottsrapportering kan också utvecklas. Ägare till avskilt belägna fritidshus kan exempelvis få ett SMS när det sker avbrott. Avbrottsregistrering är inte problemfri. Medvetet avstängda anläggningar kan ge en registrering på ett avbrott som inte skall lastas nätägaren. En väl utvecklad automatik som jämför registrerade avbrott med status på närliggande kunder samt i överliggande nätstation kan minska antalet felregistrerade avbrott, om än inte eliminera dem helt. 6

17 .5 Övrig funktionalitet System som klarar timvärden och avbrottsregistrering klarar generellt mycket mer. Med välformulerade och genomarbetade krav på dessa två punkter kommer majoriteten av kunderna att anslutas till mätinsamlingsystem som är synnerligen komptenta vad gäller exempelvis möjlighet till mätning av elkvalitet och till styrning. De flesta av dessa tjänster, som exempel överföring av larm och jordfelsövervakning, är sådana som nätägarna kan erbjuda i konkurrens med andra aktörer..6 Slutsatser funktionalitet Kraven på vilken typ av funktionalitet som ställs är avgörande för hur elmarknaden kommer att fortsätta utvecklas. Lika viktigt som kraven på funktionaliteten är, är hur regelverk utformas vad gäller tillgång till mätvärden och möjligheter till styrning hos kund. Ska ett nätbolag ha monopol på mätvärden och på infrastrukturen för styrning eller ska nätbolaget tillhandahålla det för elmarknadens samtliga aktörer (kund, kraftleverantör, utförare av energioptimering, mm)? Mycket arbete pågår i Sverige, runtomkring i Europa och övriga världen vad gäller dessa frågor. I Sverige har exempelvis branschorganisationen Svensk Energi tillsammans med Svenska Kraftnät börjat arbeta med ett projekt som heter EMIX 8. Till att börja med skall detta vara en informationsväxel som har till uppgift att höja kvalitén vad gäller leverantörsbyten. Likväl är det så att de val som projektgruppen har gjort vad gäller infrastruktur och information gör att en utmärkt grund är lagd för en eventuell framtida utvidgning till exempelvis en gemensam mätvärdesdatabas, en databas som om den innehöll timvärden skulle ge många fördelar. Tankar på gemensamma mätvärdesdatabaser finns även på andra håll i världen. Arbete pågår i Nederländerna, se vidare 6.. och i Ontario 9 i Kanada. Projektet i Ontario lyfter fram följande punkter: introducing flexible, time-of-use pricing for electricity; targeting to reduce Ontario's projected peak electricity demand by five percent by 007; commiting to install a smart electricity meter in 800,000 homes and small businesses by the end of 007 and throughout Ontario by 00; and introducing legislation to enable implementation of the government's smart metering initiative and conservation targets. Även inom det Europeiska samarbetet pågår projekt. Ett exempel är det arbete som görs inom ERGEG, The European Regulators' Group for electricity and gas. Den sista oktober 007 publicerade ERGEG en rapport med rubriken: Smart Metering with a Focus on Electricity Regulation 0. Denna rapport går igenom frågeställningen vad gäller AMS/AMM utifrån regulatorernas perspektiv och i dess rekommendationer lyfts bland annat fram: Kostnader och nytta Tillgång till mätvärden Minimum funktionalitet Standardisering Det är många frågeställningar som måste beaktas och mycket tankemöda som måste till för att få väl avvägda krav på funktionalitet för att uppnå ett optimalt införande. Hur hanterar man exempelvis företag som har infört AMS med systemlösningar som saknar viss typ av funktionalitet? Norge har här alla möjligheter att få en väldigt bra utveckling. Ni kan lära av de misstag som begåtts i Sverige (exempelvis tiden innan föreskrifter var på plats), mycket arbete har gjorts i flera europeiska länder 8 Energimarknadens informationsväxel, se vidare: 9 Se vidare: 0 Se vidare: Rapport nummer: E07-RMF

18 och inom europeiska samarbetsorganisationer som lärdom kan hämtas ifrån. Projekt finns utanför Europa som redan jobbar på att införa det som av vissa aktörer vore önskvärt här (Ontario). 8

19 5 Italien 5. Översikt av den italienska elmarknaden Den italienska elmarknaden för hushållskunder avreglerades juli 007. Elkunderna har möjlighet att stanna kvar i den reglerade marknaden genom att inte aktivt välja elleverantör. Dessa kunder fortsätter att köpa el från det lokala nätbolaget till priser som bestäms av tillsynsmyndigheten "Autorità per l'energia elettrica e il gas" (AEEG). En enskild köpare ( "Acquirente Unico") är ansvarig för att köpa el åt dessa kunder. Acquirente Unico SpA är ett aktiebolag med staten som enskild ägare. Genom att aktivt välja elleverantör går man över till den avreglerade marknaden. Tiderna för att byta elleverantör är för närvarande - månader. Det finns ungefär 60 elhandlare på den italienska marknaden. Elmätning är nätbolagens skyldighet. Nätbolagen ansvarar för installation, drift, underhåll och avläsning av elmätarna samt lagring av mätdata. Enligt lagen måste elmätare avläsas minst en gång eller två gånger per år för kunder som abonnerar på mindre än 0 kw effekt (dvs. alla hushållskunder). För kunder som har möjlighet att rapportera in sin mätarställning själv (t.ex. via telefon, Internet, SMS) krävs avläsning minst en gång per år. För kunder utan denna möjlighet måste elmätaren avläsas två gånger per år. Idag har dock de flesta italienska hem digitala elmätare som kan fjärravläsas. Det finns inga krav på fakturering efter faktiskt förbrukning och det finns inga siffror över hur många hushåll som redan faktureras efter faktiskt förbrukning. För elkunder som är kvar i den reglerade marknaden måste faktureringen enligt lag ske minst varannan månad. I den fria marknaden får elleverantören fakturera mer sällan. Italien har 6 nätbolag. Enel Distribuzione, det gamla statliga monopolet, är störst med nästan 0 miljoner kunder. Dessutom finns det tio nätbolag, alla i stadskärnor, med mer än kunder. Resterande nätbolag har nästan alla mindre än kunder. Merparten av dessa små nätbolag, 8 stycken, finns i den autonoma regionen Trentino Alto Adige (Südtirol). Nätbolag Ant. Kunder Enel Distribuzione ACEA Distribuzione Roma AEM Distribuzione Milano Iride Energia (AEM Torino + AMGA Genova) Gruppo Hera ASM Brescia 000 AGSM Verona Acegas Trieste Deval Aosta Ae-Ew Bolzano 600 Enìa Parma

20 Figur : Antal nätbolag per region. Enel finns i alla regioner. Källa: Acquirente Unico SpA. Italien har haft stora problem med effektbrist. Produktionskapaciteten har ökat de senaste åren men efterfrågetopparna väntas också stiga. Det är i städer där elförbrukningen ökar mest, speciellt på somrarna. Historiskt sett har de högsta effekttopparna inträffat när det är som kallast vintertid, men numera har sommartopparna gått om vintertopparna. Högsta effektuttaget under sommarmånaderna har gått från under 5 GW 999 till 5,5 GW 00 och förväntas bli 65,9 GW år 0. Det är lågspännings- och mellanspänningsnäten som är mest sårbara. Det är ont om utrymme för nya fördelningsstationer eller för större transformator, särskilt i de gamla stadskärnorna. Det är också vanligt att fördelningsstationer överhettas på somrarna Vintertoppar 5,6 55,0 55, 57, 58,9 60,5 6, 6,0 Sommartoppar 5,5 5, 56, 58, 60,0 6,9 6,0 65,9 Tabell : Prognos över utveckling av efterfrågetoppar, 00-0 (GW), GRTN/TERNA 5. AMM i Italien Enels Telegestore -projekt är världens hittills största AMM projekt med ungefär 0 miljoner uttagspunkter. Dess inflytande i allt som rör AMM i Italien har varit mycket stort. Enel började undersöka möjligheten till fjärravläsning under början av 90-talet. 997 påbörjades ett antal pilotprojekt i bl.a. Rom med närmare fjärravlästa mätare. Slutsatsen av dessa pilotprojekt blev att fjärravläsning inte var ekonomiskt rimlig. 999 gjordes nya ekonomiska kalkyler för AMS system baserade på GSM. Dessa kalkyler visade att fjärravläsning kunde innebära stora besparingar och effektiviseringar om man satsade på ett avancerat system med tvåvägskommunikation. Enel beslutade då att satsa på AMM för att kunna möta konkurrensen inför elmarknadens öppnande i juli 007. Italiens regering och AEEG ställde sig positiva till Enels beslut då de såg stora fördelar för samhället, t.ex. möjligheten till laststyrning. Under de senaste åren har AEEG studerat möjligheterna att minska effekttopparna genom åtgärder på förbrukningssidan. AEEG anser att det är mycket angeläget att rätt styrsignaler ges till el-användarna för att åstadkomma frivillig laststyrning. Teknikutvecklingen av elmätarutrustning har skett mycket snabbt samtidigt som kostnaderna för ytterligare funktionalitet har sjunkit kraftigt. AEEG har därför beslutat att ställa krav på att alla nätbolag skall installera avancerade AMM-system. Idag är praktiskt taget alla italienska nätbolag med mer än kunder på gång med installationen av AMM-system. Enel har sålt miljoner elmätare till andra italienska nätbolag och deras AMMsystem har blivit en de facto standard i Italien. Alla stora nätbolag förutom ACEA Distribuzione Roma har valt Enel eller Enel/IBM som leverantör när de valt AMM-system. Några exempel: Iride Energia : AEM Torino ledde ett konsortium som bestod av ACEGAS-APS SpA Trieste, AEB Distribuzione SpA Seregno, AEM Cremona SpA, AGSM Verona SpA, AIM Vicenza SpA, ASM SpA Sondrio, Atena SpA Vercelli, ENIA SpA Parma. Totalt omfattade upphandlingen uttagspunkter. Totalkostnad för kontraktet blev 7m euro eller 6 euro per uttagspunkt. Installationen av de nya elmätarna började i januari 007 och beräknas vara klar under 009. Telegestore är italienska för fjärr-management Källa: Enel AEM Torino, pressmeddelande, 0 oktober 006 0

DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN

DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN ÅLANDS AVRÄKNINGS- OCH LEVERANTÖRSBYTESPROCESS DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN 1.1 Utgångspunkt Avsikten är att inga nya investeringar i programvara för avräkning behövs och systemet skall vara enkelt att hantera

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Informationsplikt till konsument

Informationsplikt till konsument Informationsplikt till konsument Informationsskyldighet för elhandelföretag Informationsskyldighet vid upphörande av avtal 8 kap. 5 En elleverantör som levererar el till en elanvändare i en viss uttagspunkt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; SFS 1999:716 Utkom från trycket den 20 juli 1999 utfärdad den 8 juli 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Funktionskrav elmätare Erfarenheter från Vattenfall Eldistribution. EI seminarium, 16 December 2014 Lars Garpetun

Funktionskrav elmätare Erfarenheter från Vattenfall Eldistribution. EI seminarium, 16 December 2014 Lars Garpetun Funktionskrav elmätare Erfarenheter från Vattenfall Eldistribution EI seminarium, 16 December 2014 Lars Garpetun Presentation Bakgrund Behov och möjligheter Erfarenheter Framtida utveckling Bakgrund Krav

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Uppföljning av timmätningsreformen

Uppföljning av timmätningsreformen Ei R2013:05 Uppföljning av timmätningsreformen - en delrapport Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2013:05 Författare: Therese Lager och Sara Näselius Copyright:

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

RAPPORT SMARTA MÄTSYSTEM OCH SMARTA MÄTFUNKTIONER

RAPPORT SMARTA MÄTSYSTEM OCH SMARTA MÄTFUNKTIONER RAPPORT SMARTA MÄTSYSTEM OCH SMARTA MÄTFUNKTIONER SWECO Energuide AB Magnus Lindén, Emma Ericsson, Martin Olin och Thomas Bergerham Sweco 1 SAMMANFATTNING Samordningsrådet för smarta elnät har regeringens

Läs mer

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Sammanfattning Ett vanligt svenskt villahushåll som använder 20 000 kwh per år och inte gjort

Läs mer

2013-04-22. Fjärrvärmedagarna Borlänge. Mätning, rapportering och debitering. Företagskategorier och antal företag. 17 april 2013

2013-04-22. Fjärrvärmedagarna Borlänge. Mätning, rapportering och debitering. Företagskategorier och antal företag. 17 april 2013 Fjärrvärmedagarna Borlänge 17 april 2013 EI R2010:02 Fakturering efter faktisk förbrukning och reglering av mätperiodens längd avseende fjärrvärme. Lagen gäller från 1 januari 2015 Mätning månadsvis Rapportering

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 1999:770 Utkom från trycket den 26 oktober 1999 utfärdad den 14 oktober 1999. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen

Läs mer

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10 Nettodebitering En förutsättning för småskalig solel Solcellsanläggning - 3,36 kw - 19,4 m 2 Tillgängliga takytor utnyttjas hyggligt Nettoköp av el maj-augusti

Läs mer

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling 2015-06-03 1 (5) Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling 2006 STEMFS 2006:3 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om redovisning av överföring av naturgas, lagring

Läs mer

En kontakt och en faktura

En kontakt och en faktura En kontakt och en faktura Övergripande Inledningsvis vill Oberoende Elhandlare (OE) framhålla att vi länge verkat för en gemensam nordisk slutkundsmarknad och stöder NordREGs förslag att införa en supplier

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Handbok. Handbok för rapportering av nätavgifter

Handbok. Handbok för rapportering av nätavgifter Handbok Handbok för rapportering av nätavgifter Energimarknadsinspektionen Kungsgatan 43 Box 155 631 03 Eskilstuna Tel 016-16 27 00 www.ei.se Förord Den här handboken är framtagen för att underlätta rapporteringen

Läs mer

Ei R2012:12. Vägval för en utvecklad marknad för mätning och rapportering av el

Ei R2012:12. Vägval för en utvecklad marknad för mätning och rapportering av el Ei R2012:12 Vägval för en utvecklad marknad för mätning och rapportering av el Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna EnergimarknadsinspektionenR2012:12 Författare: Jens Lundgren, Therese

Läs mer

Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101

Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101 Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101 Mälarenergi finns nära kunderna i Mälardalen. Vi levererar el, värme, vatten, kyla och snabba kommunikationslösningar. Vi har erfarenheten, viljan och förmågan att

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER 1 2014-02-20 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER Elmarknadsutveckling rekommenderar att bilateral efterkorrigering av tim- och schablonavräknade

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; Utkom

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER 1 (9) 2011-09-16 Rev. 12 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER Svensk Energi rekommenderar att nätägare utför bilateral efterkorrigering av tim- och schablonleveranser

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Kompletterande dokument till Ei R 2012:14 Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen Kompletterand

Läs mer

Fjärravläsningssystem ADDAX IMS. Titel Datum - Date Rev Systembeskrivning 2005-10-28 1.00. Systembeskrivning

Fjärravläsningssystem ADDAX IMS. Titel Datum - Date Rev Systembeskrivning 2005-10-28 1.00. Systembeskrivning Systembeskrivning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...3 2 ALLMÄN SYSTEMBESKRIVNING...3 2.1 SYSTEMÖVERSIKT...3 2.2 CENTRALSYSTEMET... 4 2.3 INSAMLING OCH KONFIGURERING... 4 2.4 KOMMUNIKATION... 4 2.5 KOMMUNIKATIONSINFRASTRUKTUR...

Läs mer

Prislista Elnät. Gäller från 2014-01-01

Prislista Elnät. Gäller från 2014-01-01 Prislista Elnät. Gäller från 2014-01-01 Luleå Energi Elnät AB Luleå Energi Elnät AB s huvudsakliga uppdrag är drift, underhåll och nybyggnad av elnätet samt mätning och rapportering av elanvändningen i

Läs mer

Distributionsnätsföretagens roll i framtidens marknad

Distributionsnätsföretagens roll i framtidens marknad Distributionsnätsföretagens roll i framtidens marknad Ett samråd baserat på rapporten Future role of DSOs Medverkande: Lena Jaakonantti, Caroline Törnqvist, Anna Öhlund Agenda för dagens seminarium Syftet

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; beslutade den 8 september. EIFS :3 Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Ei R2014:05. Uppföljning av timmätningsreformen

Ei R2014:05. Uppföljning av timmätningsreformen Ei R2014:05 Uppföljning av timmätningsreformen Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:05 Författare: Johan Nilsson, Johan Leymann och Sara Näselius Copyright:

Läs mer

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell Enkelhet för kunden Elhandlarcentrisk modell I Sverige och i Norden har kunden en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. I vissa andra europeiska länder (Tyskland, Frankrike och England)

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2011:3) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el

Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2011:3) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2011:3) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden

Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden MISSIV Datum 2006-06-22 Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden Affärsverket svenska

Läs mer

Forskningsprogrammet ELAN

Forskningsprogrammet ELAN Forskningsprogrammet ELAN -hur människans beteende och värderingar påverkar elanvändningen Programmet utgör ett centralt kunskapsnav för energiföretag forskarvärlden, myndigheter och konsumenter Behandlar

Läs mer

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar Utredning av nätanslutning av förnybar el SolEl-seminarium 21-22 november 2007 First Hotel Royal Star, Älvsjö-Stockholm Lennart Söder Professor Elkraftsystem

Läs mer

Energieffektivisering. Peter Silverhjärta 2013-05 15

Energieffektivisering. Peter Silverhjärta 2013-05 15 Energieffektivisering Peter Silverhjärta 2013-05 15 Timmätningsreformen När lagstiftaren rättar saker kan det bli märkligt! Hur har det gått? Timmätningsreformen ca 43 000 kunder har bytt leverantör per

Läs mer

Nätägaren. Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet.

Nätägaren. Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet. Nätägaren Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet. Ansvarar för mätning, avläsning, rapportering av överförd gas i inmatnings-

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

Smart Grids Vattenfall

Smart Grids Vattenfall Smart Grids Vattenfall Stockholm 2010-01-21 Johan Söderbom, Vattenfall Drivkrafter Ekonomiska system Vindkraft Småskalig Produktion Regelverk Informations teknik Storskalig produktion Nya tekniska lösningar

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

Förstudie Solceller på villa

Förstudie Solceller på villa Förstudie Solceller på villa Förutsättningar Villa Solhem ligger i Beddingestrand, mellan Trelleborg och Ystad. Den är uppförd 1914 med en total boarea på ca 240 m 2. Den tänkta placeringen för solcellsmodulerna

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:137

Regeringens proposition 1998/99:137 Regeringens proposition 1998/99:137 Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m. Prop. 1998/99:137 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 maj 1999 Göran Persson

Läs mer

Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige.

Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige. 2013-03-26 Energimarknadsinspektionen Marielle Liikanen Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige. Oberoende Elhandlare

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om information avseende avbrottsersättning respektive

Läs mer

Elmätaren. Så fungerar den

Elmätaren. Så fungerar den Elmätaren Så fungerar den Våra elmätare Turtle För att kunna mäta din elanvändning och se till att du får korrekta fakturor har vi installerat en elmätare hos dig. Alla våra elmätare är fjärravlästa, vilket

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

meddelad i Stockholm den 25 april 2008 Ombud: 1. Bolagsjuristen Malin Persson 2. Bolagsjuristen Patrik Håkansson Carl Gustavs väg 1 205 09 Malmö

meddelad i Stockholm den 25 april 2008 Ombud: 1. Bolagsjuristen Malin Persson 2. Bolagsjuristen Patrik Håkansson Carl Gustavs väg 1 205 09 Malmö 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 25 april 2008 KLAGANDE 1. AA 2. Energimarknadsinspektionen (tidigare Statens energimyndighet) Box 155 631 03 Eskilstuna MOTPART E.ON Elnät Sverige AB

Läs mer

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 2011-02-24 Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 1 Agenda Introduktion och bakgrund till projektet Fortum Elnäts erfarenheter från vinterhalvåret 2009/2010 Hushållens elförbrukning vid kall väderlek

Läs mer

Med sikte på nästa 25 år

Med sikte på nästa 25 år Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss

Läs mer

5 STEG TILL ENERGI- SNÅLARE BOENDE. Individuell mätning & debitering

5 STEG TILL ENERGI- SNÅLARE BOENDE. Individuell mätning & debitering GUIDE 5 STEG TILL ENERGI- SNÅLARE BOENDE Individuell mätning & debitering 1 5 Hur minskar man energiförbrukningen? Hur fördelar man kostnaderna rättvist? Minol ger dig 5 steg till ett energisnålare och

Läs mer

Meter to cash - og prosess effektivitet med toveiskommunikasjon.

Meter to cash - og prosess effektivitet med toveiskommunikasjon. Meter to cash - og prosess effektivitet med toveiskommunikasjon. EBL Toveiskommunikasjon i Norge 21.-22. mai 2008 Jesper Uhlin TietoEnator Corporation Energy/Utility Solution jesper.uhlin@tietoenator.com

Läs mer

within ANVÄNDARGUIDE

within ANVÄNDARGUIDE within ANVÄNDARGUIDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 System- och flödesbeskrivning... 3 1.1 Mobil avläsning... 3 1.2 Mätning av el och fysisk inkoppling av centraler... 3 1.3 OBS! Driftsättning efter leverans...

Läs mer

Marina 2009. Design Kvalité Miljö Säkerhet

Marina 2009. Design Kvalité Miljö Säkerhet Produktkatalog Marina 2009 Design Kvalité Miljö Säkerhet Marina 2009 Design Kvalité Miljö Säkerhet Om företaget Vi vill vara marknadsledande när det gäller design, kvalité, miljö och säkerhet. Vi ser framåt

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Principer för energi- och volymmätning

Principer för energi- och volymmätning Tekniska krav och anvisningar Energi Principer för energi- och volymmätning Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende

Läs mer

EL-Online. Telemetri / Individuell mätning

EL-Online. Telemetri / Individuell mätning EL-Online Telemetri / Individuell mätning Vad är Telemetri? Telemetri (Tele + metri) betyder fjärrmätning. Telemetri är överföring av mätdata från ett eller flera mätobjekt (t.ex. givare) till en central

Läs mer

A C E. ACE gör att elbilar kan laddas snabbt och effektivt utan att riskera utlösta huvudsäkringar och maximerar energiuttaget.

A C E. ACE gör att elbilar kan laddas snabbt och effektivt utan att riskera utlösta huvudsäkringar och maximerar energiuttaget. Energiförbrukningen i fastigheter förändras hela tiden. Ny elutrustning ersätter gammal samtidigt som allt fler apparater hamnar i våra hem. Köksutrustning som tidigare belastat flera faser ansluts numera

Läs mer

1. Inledande bestämmelser

1. Inledande bestämmelser FILIPSTAD ENERGINÄT 1 (10) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA HÖGSPÄNNINGSANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL ELLER FRÅN SÅDANA ANLÄGGNINGAR Dessa allmänna avtalsvillkor

Läs mer

Ökat inflytande för kunderna på elmarknaden

Ökat inflytande för kunderna på elmarknaden EI R2010:22 Ökat inflytande för kunderna på elmarknaden Timmätning för elkunder med abonnemang om högst 63 ampere Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna EnergimarknadsinspektionenR 2010:22

Läs mer

MOTORVÄRMAR HANDBOKEN manual för hyresgäster

MOTORVÄRMAR HANDBOKEN manual för hyresgäster Version 3 MOTORVÄRMAR HANDBOKEN manual för hyresgäster ANVÄNDARMANUAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIN PARKERINGSPLATS Platsnummer: Personlig kod: https://www.webel-online.se Telefon Sverige 075 44 88 000 Telefon

Läs mer

Den nya nätregleringen i Sverige

Den nya nätregleringen i Sverige Den nya nätregleringen i Sverige Mats Johansson Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-12-01 Disposition 1. Nätstrukturen i Sverige 2. Ex post reglering idag 3. Ny tillsynsmetod från 2012

Läs mer

Timmätning får svensken att ändra sina elvanor

Timmätning får svensken att ändra sina elvanor Attitydundersökning om elavläsning: Timmätning får svensken att ändra sina elvanor Från energikonsument till energimedborgare September 2011 Maingate BOX 244 371 24 KARLSKRONA Tel: 0455-36 37 00 www.maingate.se

Läs mer

PROFORT. Fjärrstyrning och mätning. Övervaka dina installationer med GSM, oberoende av internet och telefonlinjer. multiguard-produktserien

PROFORT. Fjärrstyrning och mätning. Övervaka dina installationer med GSM, oberoende av internet och telefonlinjer. multiguard-produktserien -produktserien Fjärrstyrning och mätning Övervaka dina installationer med GSM, oberoende av internet och telefonlinjer UTVECKLAD FÖR NORDISKA FÖRHÅLLANDEN Serien av -produkter är anpassad för alla behov

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

Din kontakt med elföretagen

Din kontakt med elföretagen Din kontakt med elföretagen sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så

Läs mer

Tyskland världsbäst och föregångsland för solceller!! Sverige bland de sämsta i Europa

Tyskland världsbäst och föregångsland för solceller!! Sverige bland de sämsta i Europa Bengt Stridh, Malmö 2011-10-18 Att sälja överskott av solel Svårigheter och lösningar + jämförelse med Tyskland Tyskland världsbäst och föregångsland för solceller!! Sverige bland de sämsta i Europa Tyskland

Läs mer

Techem Smart Systems: En plattform för. Techem Smart System. Individuell Mätning och Debitering (IMD) PRODUKTINFORMATION TJÄNSTEINFORMATION

Techem Smart Systems: En plattform för. Techem Smart System. Individuell Mätning och Debitering (IMD) PRODUKTINFORMATION TJÄNSTEINFORMATION PRODUKTINFORMATION TJÄNSTEINFORMATION Reading value display Energy and water monitoring Techem Portal adapterm Techem Smart System Device monitoring Billing Techem Smart Systems: En plattform för Techem

Läs mer

1. Inledande bestämmelser

1. Inledande bestämmelser NÄT 2004 N 1 (10) Gäller hos Växjö Energi Elnät AB fr o m 2004-08-01 ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet

Läs mer

Ålands Elandelslag TARIFFER 1.1.2014

Ålands Elandelslag TARIFFER 1.1.2014 Ålands Elandelslag TARIFFER 1.1.2014 Priser exklusive moms (cirkapris inklusive 24 % moms) Normaltariff Grundavgift elöverföring Huvudsäkring euro/år cent/kwh 3 x 16 A 165 (205) Elenergi 4,64 (5,75) 3

Läs mer

När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN

När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN Min vision om en effektiv elanvändning Forskningsprogrammet Market Design har i fältförsök visat att det finns stora möjligheter för hushåll med elvärme att

Läs mer

Elnätpriser 2008-2009

Elnätpriser 2008-2009 Elnätpriser 2008-2009 Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 4 3. Syfte, metod och avgränsningar... 5 4. Resultat... 6 4.1 De högsta och lägsta elnätpriserna 2009...

Läs mer

MOTORVÄRMAR HANDBOKEN manual för hyresgäster

MOTORVÄRMAR HANDBOKEN manual för hyresgäster MOTORVÄRMAR HANDBOKEN manual för hyresgäster Version 4.1 ANVÄNDARMANUAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIN PARKERINGSPLATS Platsnummer: Personlig kod: https://www.webel-online.se Telefon Sverige 075 44 88 000

Läs mer

LOKALNÄTSTARIFFER STRUKTUR OCH UTFORMNING

LOKALNÄTSTARIFFER STRUKTUR OCH UTFORMNING 1.1 LOKALNÄTSTARIFFER STRUKTUR OCH UTFORMNING Energimarknadsinspektionen STOCKHOLM DEN 30 MAJ 2011 Sweco Energuide AB Energy Markets Rapporttitel: Lokalnätstariffer struktur och utformning Beställare:

Läs mer

2013-08-16 96-77-2012;001. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB. Kommunikation som tjänst.

2013-08-16 96-77-2012;001. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB. Kommunikation som tjänst. Pris Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB 1 (5) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Konsulter... 4 3. Webbportal... 4 4. Leveranstider... 4 5. Pris... 5 2 (5) 1. Inledning De

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter

Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter Beslutet Aktiva elkonsumenter ges möjlighet att ingå nya former av elavtal som förutsätter att elförbrukningen timmäts, utan debiteras

Läs mer

MActor. www.metrima.com

MActor. www.metrima.com MActor Metrimas AMR-system Om MActor MActor är modernt, tryggt & robust MActor är Metrimas AMR-system som i olika generationer funnits på den svenska marknaden i över 20 år. MActor har tillsammans med

Läs mer

Smart energimätning i din ICA-butik MANAGE YOUR ENERGY

Smart energimätning i din ICA-butik MANAGE YOUR ENERGY Smart energimätning i din ICA-butik MANAGE YOUR ENERGY Om Megacon Megacon AB startades 1984 med försäljning av mätinstrument och elsäkerhetsprodukter. Sedan 1997 säljer Megacon egenutvecklade produkter

Läs mer

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-03-20 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Överklagande av Västerviks kommunfullmäktiges beslut 2014-02-24, 16, avseende ägardirektiv

Läs mer

EL 2004 K. 1. Inledande bestämmelser. 2. Försäljning av el

EL 2004 K. 1. Inledande bestämmelser. 2. Försäljning av el 1 ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. Villkoren har utformats efter överenskommelse med Konsumentverket. 1. Inledande bestämmelser

Läs mer

Tycker du om att spara?

Tycker du om att spara? E.ON Försäljning Tycker du om att spara? Då har vi rätt prismodell för dig. Jag kan inte direkt påverka mitt pris när jag snålar eftersom åtgärderna först slår igenom om några år. Du vet väl vilken fin

Läs mer

Kommunens fortsatta arbete med fiberutbyggnaden på landsbygden?

Kommunens fortsatta arbete med fiberutbyggnaden på landsbygden? Kommunens fortsatta arbete med fiberutbyggnaden på landsbygden? Detta är en sammanfattning av hur jag skulle ha fortsatt arbetet med fiberutbyggnaden på landsbygden om jag hade fortsatt att jobba med detta.

Läs mer

Ei R2012:14. Elnätstariffer behövs mer regler om avgifternas utformning?

Ei R2012:14. Elnätstariffer behövs mer regler om avgifternas utformning? Ei R2012:14 Elnätstariffer behövs mer regler om avgifternas utformning? Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2012:14 Författare: Göran Ek, Willy Hallgren Copyright:

Läs mer