UDDEVALLA KOMMUN. Årsredovisning 2008

Transkript

1 UDDEVALLA KOMMUN Årsredovisning

2

3 Fågelskådning på Mollön. Foto: Uddevalla kommun. ÅRSREDOVISNING 2008 Välkommen att ta del av Uddevalla kommuns årsredovisning för Årsredovisningen vänder sig i första hand till kommunfullmäktige och övriga förtroendevalda i kommunen. Vår förhoppning är att årsredovisningen även ska intressera våra kommunmedborgare och övriga intressenter av olika slag. Syftet med årsredovisningen är att ge en översiktlig information om det gångna årets verksamhet och ekonomi. Den skall fungera som ett beslutsunderlag på övergripande nivå och användas som ett hjälpmedel i den strategiska planeringen. Årsredovisningen innehåller en förvaltningsberättelse med bland annat avstämning av övergripande finansiella mål och mål för verksamheterna, ekonomisk redovisning samt nämndernas, bolagens och stiftelsernas berättelser. Årets upplaga har tillförts utökad information om nämndernas styrkort där måluppfyllelsen av respektive nämnds mål redovisas i form av ett spindeldiagram. Korta kommentarer till mål som inte uppnåtts respektive mål som uppnåtts med god marginal finns numera också med. Årsredovisningen tas fram av kommunstyrelsen och som slutligen godkänns av kommunfullmäktige.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunstyrelsens ordförande 3 Fem års översikt 4 Verksamhetsmått 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse 5 På väg mot god livskvalitet 9 Integration och motverkande av utanförskap 13 Välfärdsöversikt 14 Miljööversikt 15 Personalöversikt 16 EKONOMISK REDOVISNING Finansiell analys 19 Resultaträkning 23 Kassafl ödesanalys 23 Balansräkning 24 Redovisningsprinciper 25 Notförklaringar 26 Driftredovisning 31 Investeringsredovisning 32 Särredovisning av VA-verksamhet 34 NÄMNDERNAS BERÄTTELSE Organisation kommunen 35 Kommunfullmäktige och revision 36 Kommunstyrelsen 37 Barn och utbildningsnämnden 40 Socialnämnden 45 Tekniska nämnden 50 Kultur och fritidsnämnden 54 Miljö och stadsbyggnadsnämnden 57 BOLAG OCH STIFTELSER Organisation bolag och stiftelser 59 Uddevalla Utvecklings AB - moderbolaget 60 Uddevalla Energi AB 60 Uddevalla Turisttrafi k AB 60 Uddevalla Omnibus AB 61 Uddevalla Event AB 61 Uddevalla Hamnterminal AB 61 Bostadsstiftelsen Uddevallahem 62 HSB:s stiftelse Jakobsberg i Uddevalla 62 Stiftelsen Ljungskilehem 62 ÖVRIGT Revisionsberättelse 63 Begreppsförklaring 64

5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Trots avmattning ger kommunen ett bra överskott Under året som gått fortsatte ekonomin att vara stark, tills under hösten då den globala bankkrisen med åtföljande vändning av konjunkturen skapade oro i ekonomin. För kommunens del såg vi redan innan årsslutet hur Sveriges kommuner och landsting (SKL) drog ner våra prognoser om framtida skatteintäkter. Vi kan ändå vara stolta över att redovisa ett överskott på 28 mkr. Vi har avsatt 38 mkr till kostnader som uppkommer vid markberedningen till IKEA. Kommunens verkliga resultat är i jämförelse med 2007 på samma nivå (66 mkr), trots en skattesänkning med 10 öre. Vi fortsätter mot vårt mål att nå samma skattenivå som regionen i snitt. Uddevalla kommun har under 2008 tagit flera stora steg inom miljöområdet. Dels, så har vi lagt fast tydliga och ambitiösa mål när det gäller minskade utsläpp av växthusgaser. Dels, så har vi fattat beslut om att leva upp till det nationella målet om minst 25 % ekologisk mat till våra barn och äldre. Vi har färdigställt och startat vårt kraftvärmeverk på Lillesjö, som producerar miljövänlig fjärrvärme och el genom att förbränna våra hushållssopor. Avslutningsvis kan jag konstatera att större delen av det 54-punktersprogram som majoriteten upprättade för att genomföras inom en rad olika verksamhetsområden nu börjar ge resultat. Vilket innebär en fortsatt stabil tillväxt för Uddevalla kommun de närmaste åren, förutsatt att den påbörjade lågkonjunkturen inte blir alltför lång. Uddevalla fortsätter att vara en populär kommun att flytta till. Vi blev 265 personer fler än året innan och köerna till våra tomter och bostäder är oförändrat långa. Satsningen på kustnära boende i och kring attraktiva miljöer har givit resultat och många som flyttar till nya områden kommer utifrån, vilket på sikt ger oss en ökad skattekraft. Vi har påbörjat processen med etableringen av IKEA genom projektering av bl.a. infrastrukturen. Under året beslöt glädjande nog även IKANO Retail att etablera sig vid Torp, och dessa två etableringar ger på sikt nya arbetstillfällen i kommunen. Några kommentarer från andra politiker I Uddevalla har alla trygga och goda levnadsförhållanden. Här kan människor växa. Så är socialnämndens framtidsbild formulerad och vi arbetar för att leva upp till och förverkliga den på olika områden. Under 2008 har mycket arbete gjorts för att kunna öppna upp vissa av våra verksamheter för entreprenader och ett brukarvalssystem inom hemtjänsten. Beslut om att bygga ett nytt äldreboende vid Rotviksbro har tagits. Elving Andersson (c) Ordförande i socialnämnden Barn och utbildningsnämnden genomförde ett integrationsrådslag för att vi tillsammans ska bli duktigare på att minska utanförskapet och öka tryggheten. Vi har infört alternativa utbildningsformer som gör att vi kan hälsa tre nya gymnasieskolor välkomna till Uddevalla. Under året satsades mycket på att stödja föräldrar i sitt föräldraskap som leder till att skolan får en tryggare miljö. Mikael Höglind (kd) Ordförande barn och utbildningsnämnden Sture Svennberg Kommunstyrelsens ordförande I Ljungskile påbörjades ombyggnationer av centrum och allén till folkhögskolan. Den fortsatta utvecklingen av VA-systemet öppnar nya bostadsområden längs med kusten. En ny entré till Östrabo utreds och en projektgrupp för bygget av Rimnershallen har sett dagens ljus har varit ett hektiskt år som lagt grunden till att Uddevalla kommer att bli en ännu bättre kommun att bo och leva i. Magnus Jacobsson (kd) Ordförande tekniska nämnden Beslut att bygga en ny idrottshall vid Rimnersvallen, två nya konstgräsplaner, en på Unda samt en på Thordéngården skall byggas. Dessa skall vara klara september/oktober Beslut har fattats på att inrätta ett lilla kulturhus på Bastionsgatan, där musikföreningarna skall inrymmas. Johan Wiktorsson (m) Ordförande kultur och fritidsnämnden 3

6 FEM ÅRS ÖVERSIKT Invånare KOMMUNKONCERNEN Anställda Omsättning mkr Årets resultat mkr Nettoinvesteringar mkr Soliditet % KOMMUNEN Anställda Årets resultat mkr Nettoinvesteringar mkr Skattesats kr 22,44 22,44 22,44 22,29 22,19 Skattesats, skillnad Uddevalla-Västra Götaland kr 0,79 0,71 0,72 0,58 0,49 Nettokostnadsandel % 97,5 96,7 97,5 96,9 98,7 Årets resultat/skatt och bidrag % 2,0 3,0 2,4 2,9 1,2 Soliditet, exl. pensionsskuld % Soliditet, inkl. pensionsskuld % Andel av rikets medelskattekraft, % VERKSAMHETSMÅTT VERKSAMHETER Förskola Förskoleplatser Placerade barn i familjehem Grundskola/skolbarnomsorg Elever Elever i fristående skolar Särskola Elever i grund- och gymnasieutbildning Gymnasieskola Elever Elever i fristående gymnasium Vuxenutbildning Platser grundläggande vuxenutbildning Platser svenska för invandrare (SFI) Individ och familjeomsorg Köpta platser barn och ungdomsvård 87,1 95,6 87,7 84,1 81,1 Köpta platser missbruksvård 2,7 5,1 3,6 3,8 4,3 Särskilda handikappomsorger Personer med beslut om insatser enligt LSS Personer med beslut om personlig assistans Äldre och handikappomsorg Personer med hemtjänst Platser i särskilda boenden Lokaler Area kommunägda lokaler kvm Städyta kvm Gatubelysning Armaturer Asfalterad yta per år/vägnätet % 2,6 4,0 8,5 6,1 7,3 Bostadsanpassning Ärenden Årskostnad tkr Vatten och avlopp Produktion av dricksvatten kr/m3 1,68 2,14 1,82 1,63 1,86 Behandling av avloppsvatten kr/m3 1,85 2,95 1,51 2,14 2,02 Parkering Utfärdade P-tillstånd miljöbilar Bibliotek Utlånade böcker Kulturskola Inskrivna elever Kulturverksamhet i övrigt Barn- och ungdomsprogram Fritidsgårdar Ungdomsarrangemang Idrotts- och fritidsanläggningar Besök Detaljplaner Godkända planer Byggärenden Bygglov, förhandsbesked mm Miljö Miljöärenden Lantmäteri Förrättningar Överklagade beslut Återförvisade från Länsstyrelsen

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Global finanskris slog till Den världsomfattande finanskrisen, som blev högst påtaglig under 2008, har satt djupa spår inom många sektorer över hela världen. Stora räddningspaket från regeringar och kraftiga räntesänkningar av centralbankerna har varit åtgärder som vidtagits. Risken för ett sammanbrott av de globala finansmarknaderna har dock sannolikt avvärjts bl. a. genom dessa åtgärder. Den stagnerande tillväxten i världen har medfört en snabb inbromsning av konsumtion och investeringar under framför allt andra halvåret och blivit kraftigare än vad som kunnat förutses. Flera prognosmakare gör nu bedömningen att problemen kommer att fortsätta under 2009 och att först 2010 kommer kurvorna att vända uppåt. Den internationella finanskrisen har bidragit till att tillväxten i omvärlden blivit betydligt lägre än vad som tidigare prognostiserats. Den globala BNP-tillväxten, som 2007 var 5,1 %, bedöms av Internationella Valutafonden (IMF) stanna på 3,4 % 2008 för att 2009 sjunka till 0,5 %. Detta skulle i så fall bli den svagaste tillväxten under hela efterkrigstiden. För 2010 ser IMF en tillväxt på 3,0 procent. Som jämförelse kan nämnas att för ett år sedan låg bedömningarna för 2008 och 2009 mellan 4,1-4,4 %. Sveriges ekonomi bromsade in tvärt Även den svenska konjunkturen har försvagats i snabb takt under BNP-tillväxten för helåret 2008 blev t.o.m. negativ, -0,2 %. Framför allt blev fjärde kvartalet dystert, med en minskning av BNP med hela 4,9 % jämfört med motsvarande kvartal Den milda avmattningsfas som ekonomin bedömdes gå in i början av året omvandlades snabbt till en kraftig inbromsning. De föregående tre årens starka sysselsättningsutveckling bröts under andra halvåret. Antalet varsel om uppsägning ökade dramatiskt, samtidigt som antalet nyanmälda lediga platser och företagens anställningsplaner har fortsatt att falla. Företagen fortsätter att minska sysselsättningen 2009 bl. a. i syfte att höja produktiviteten och anpassa antalet anställda till den svagare efterfrågan. Samtidigt stagnerar sysselsättningen i den offentliga sektorn, varför den totala sysselsättningen bedöms minska med ca 2 % Enligt Sveriges Kommuner och Landsting bedöms antalet sysselsatta personer 2010 minska med ca jämfört med Antalet varsel ligger hittills på en nivå som liknar början av 1990-talet. Sysselsättningsnedgången bedöms fortsätta till i början av Sveriges Kommuner och Landsting bedömer att BNP-tillväxten sjunker till -1,5 % Den privata konsumtionen utvecklades mycket svagt under året och bedöms göra så även Försvagningen av arbetsmarknaden och stramare kreditvillkor är det som talar för en fortsatt svag konsumtionstillväxt. Mot detta kommer en förväntad expansiv finanspolitik och låg inflation medverka till att hushållens disponibla inkomster kommer att öka den närmaste framtiden fortsatt bra för kommunsektorn trots allt De senaste åren har de ekonomiska resultaten för kommunerna varit bättre än på mycket länge. Kommunsektorn har legat över minimikravet för god ekonomisk hushållning. Det är här viktigt att ha i minnet att de goda resultaten ungefär motsvarar det lagstiftningen kräver, dvs. en god ekonomisk hushållning. Det måste därför bli allmänt accepterat att kommunerna ska gå med överskott för att uppfylla lagens krav. Den tidigare kraftiga sysselsättningsökningen gav en fortsatt positiv utveckling av skatteintäkterna De varsel som kom under främst andra halvåret hann inte få ekonomiskt genomslag. Skatteunderlaget ökade under året med 5,3 %, vilket är en relativt hög ökning. SKL s bedömning är att ökningstakten 2009 sjunker till 2,6 % och 2010 till 1,6 % för att därefter öka igen. SKL bedömer vidare att kommunernas samlade resultat 2008 kommer att uppgå till ca 8 mdr kronor, vilket är en minskning med 2 mdr jämfört med Trots minskningen lever sektorn upp till kravet på god ekonomisk hushållning även för Den genomsnittliga vägda skattesatsen 2008 i riket ökade med 1 öre till 21,48 kronor jämfört med För 2009 ökar den med 4 öre till 21,52 kronor. Kommunens resultat fortsatt positivt Kommunens resultat uppgår till 28 mkr att jämföra med 63 mkr Resultatet påverkas av en första avsättning på 38 mkr för IKEA-etableringen på Torp östra. Resultatet före avsättningen är 66 mkr, dvs. i nivå med FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5

8 Av kommunens fyra finansiella mål uppnås två helt, ett mål uppnås delvis medan ett mål inte nås. Det mål som inte nås är en nettokostnadsandel på högst 97,7 %, som är det mål som gäller i budgeten för Utfallet för året blev 98,7 % och där det långsiktiga målet är 97,5 %. Orsaken till detta är att den nämnda avsättningen ökar nettokostnadsandelen med 1,7 %, vilket innebär att nettokostnadsandelen exkl. avsättningen är 97,0 %. Detta innebär att den ordinarie verksamheten har klarat det långsiktiga målet på max 97,5 %. Målet om skattesatsen siktar på 2010 där nivån 2008 är ett delmål på vägen. Mål Utfall Mål Uppnås Nettokostnadsandel 98,7 % <97,7 % Nej Investeringar 1/ 65 mkr <131 mkr Ja Låneskuld 881 mkr <1 047 mkr Ja Skattesats 22,19 kr 21,99 kr På väg 1/ I skattefi nansierade verksamheter Kostnaderna för etableringen av IKEA och IKANO Retail på Torp östra har ännu inte kunnat slutligt beräknas. Förhandlingar om slutliga villkor och förutsättningar för projektet inklusive erforderlig ny- och ombyggnad av infrastruktur pågår. I bokslutet avsätts 38 mkr för hittills kända kostnader. Ytterligare avsättningar för resterande kostnader sker i 2009 års bokslut. Investeringarna uppgår till 194 mkr, varav 65 mkr inom de skattefinansierade verksamheterna och 129 mkr inom de avgiftsfinansierade. De långfristiga skulderna uppgår till 901 mkr och har ökat med 235 mkr, varav 215 mkr avser långfristiga lån. Av denna nyupplåning har 157 mkr skett för koncernföretagen och 58 mkr för kommunens egen verksamhet. Ökningen av den totala låneskulden beror på fortsatt finansiering via kommunens koncernbank av Uddevalla Energi AB s byggnation av nytt kraftvärmeverk på Lillesjö. Den ökade låneskulden kompenseras till viss del genom att borgensåtagandet gentemot bolaget minskar med 45 mkr. Kommunens totala låneskuld uppgår till 881 mkr medan låneskulden för den egna verksamheten ökar med 58 mkr till 193 mkr. Skulden och ökningen under året avser helt de avgiftsfinansierade verksamheterna medan de skattefinansierade har finansierats med egna medel. Borgensåtagandena minskar med 23 mkr till mkr. Minskningen beror framför allt på att utfästelser till Uddevalla Energi AB för kraftvärmeverket på Lillesjö omvandlats till lån via kommunen. Därutöver ökar borgensåtagandena gentemot Uddevalla Omnibus AB med 31 mkr. Uddevallas ekonomi har under året fortsatt att stärkas. Resultatet medger en avsättning på 38 mkr för kommande åtaganden på Torp östra. Under de senaste fem åren uppgår det samlade resultatet till 236 mkr. Kommunens egen låneskuld har under denna period kraftigt kunnat minskas även om den nu ökar något Balanskravet klaras Kommunallagens balanskrav definieras som att intäkterna ska överstiga kostnaderna för varje år och gäller enbart för kommunen, inte koncernen. Vid avstämning mot balanskravet ska realisationsvinster och realisationsförluster räknas bort. Justering kan även ske om synnerliga skäl finns för att inte reglera ett negativt resultat. Ett negativt resultat ska vara återställt senast tre år efter att det uppkommit. Avstämningen nedan visar att kommunen uppfyller balanskravet för 2008, liksom under samtliga de år som balanskravet funnits. Årets resultat Realisationsvinster Realisationsförluster Justerat resultat Justerat resultat + 28 mkr - 25 mkr 0 mkr + 3 mkr Balanskravet är ett minimikrav. Kommunallagen innehåller därutöver krav på att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. De finansiella målen är satta utifrån detta och är Uddevallas definition av lagstiftningens krav. Kraftigt sjunkande inflation och ränta Inflationstakten under framför allt slutet av året har uppvisat stora förändringar. Årstakten, som så sent som i oktober var uppe i 4,4 %, sjönk i december till 0,9 %. Årsmedeltalet för 2008 blev 3,5 % och innebar en uppgång med 1,3 % från Inflationen ökade under första delen av året mycket pga. ökande livsmedels- och energipriser. Den sjunkande inflationen mot slutet av året beror mycket på att de nämnda priserna sjunkit tillbaka samtidigt som bl. a. räntekostnader för egnahem minskat kraftigt. Riksbanken höjde under 2008 successivt reporäntan i tre omgångar från 4 % till 4,75 % i början av hösten. Därefter slog den finansiella krisen till och räntan sänktes snabbt i tre steg till 2 %. Riksbanken har i början av 2009 fortsatt med stora sänkningar. I mitten av februari 2009 sänktes reporäntan till rekordlåga 1 %. Riksbanken bedömer att räntan kan behöva sänkas ytterligare något det närmaste halvåret och där bankens prognos nu är att räntan i genomsnitt kommer att ligga under 1 % en bit in på Positivt flyttnetto men negativt födelsenetto Den positiva utvecklingen av invånarantalet fortsatte under året. Antalet invånare ökade med 265 personer och uppgick vid årsskiftet till invånare. Ökningen är den näst högsta under den senaste femårsperioden personer flyttade in till Uddevalla medan flyttade ut, vilket ger ett positivt flyttnetto med 275 personer. Födelsenettot vände till ett negativt utfall, - 15 personer. 567 barn föddes och 582 personer avled, 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

9 vilket i stort är samma som Resterande förändringar är justeringar i statistiken Invånarantal 31/12 och förändring respektive år Sysselsättningen stagnerade och arbetslösheten ökade Antalet förvärvsarbetande i Uddevalla har ökat stadigt under flera år. Ökningen dämpades dock under 2007 och stannade vid + 45 personer. Största branscher är vård och omsorg samt handel och kommunikationer som också har högst inpendling av arbetskraft pendlade personer till Uddevalla och personer från Uddevalla vilket gav ett pendlingsöverskott om 62 personer. Arbetslösheten har efter ett par års nedgång ökat kraftigt under Andelen arbetslösa är högre än i både regionen och i riket som helhet. Arbetslösheten har särskilt drabbat de yngre åldersgrupperna och i december 2008 var 11,2 % av ungdomarna i åldern år utan arbete eller i program. Förvärvsarbetande dagbefolkning år (A) samt förvärvsintensitet nattbefolkning år (B) (%) A A B 76,4 % 76,9 % 76,8 % 78,1 % 78,8 % Förvärvsarbetande dagbefolkning 2007 (%) Index jämfört med riket = 100 Bransch Uddevalla Index Vård och omsorg 23,8 23,8 147 Handel och kommunikationer 19,3 19,3 105 Tillverkning och utvinning 12,3 12,3 74 Utbildning och forskning 10,4 10,4 95 Finans, media och företagstjänster 10,1 10,1 70 Byggverksamhet 7,9 7,9 122 Personliga och kulturella tjänster 6,7 6,7 91 Offentlig förvaltning m.m. 6,5 6,5 116 Jordbruk, skogsbruk och fi ske 1,2 1,2 70 Energi, vattenförsörjning och avfall 0,6 0,6 63 Övrigt 1,2 1,2 94 Summa 100,0 100,0 - Antal arbetslösa och i program år relativt befolkningen december (%) Uddevalla 6,8 6,8 5,9 4,5 5,5 Riket 6,4 6,5 5,6 3,8 4,6 Ökat inflytande Under hösten 2008 inleddes arbetet med Mötesplats Medborgare (MSM) ett EU-finansierat treårigt Interregprojekt. Projektet har startats som en direkt följd av att kommunfullmäktige antagit ett mål om att höja medborgarnas upplevda inflytande och delaktighet. Projektet ägs av Uddevalla kommun tillsammans med Fredrikstads kommun i Norge. Tillsammans ska kommunerna prova former och metoder för att stärka och utveckla den lokala demokratin och därmed medborgarnas upplevelse av inflytande och delaktighet i kommunala processer. Några speciella målgrupper inom projektet är invandrare, ungdomar och företagare. Under 2008 har två aktiviteter startats. Den första är riktad mot ungdomar och kallas i Uddevalla för Uddavalet. I Udda-valet ges möjlighet att för kronor arbeta fram en eller flera idéer, finansiera dem och förverkliga dem i syfte att göra Uddevalla till en bättre plats att leva i som ung. Den andra aktiviteten handlar om geografiskt indelade områden i kommunen som fått erbjudande om att bilda närdemokratiområden. Ljungskile och Lane Ryr är två områden som under året tackat ja till att ingå i projektet. Andra organisationer som är kopplade till projektet är Sveriges Kommuner och Landsting, Chalmers Arkitektur och University of Coimbra i Portugal företag i kommunen och som blir allt fler Näringslivet i Uddevalla har fortsatt att utvecklas positivt. Vid årets början fanns drygt arbetstillfällen inom kommunens gränser och ca företag. Antalet nyregistrerade företag är fortsatt högt och för 2008 blev antalet nyregistreringar 277. Egypten som handelspartner är tänkbart för en del av företagen i kommunen. I april var en egyptisk delegation på besök i Uddevalla och fick utförlig information om kommunen och dess näringsliv. I november reste i sin tur en delegation med företagare och kommunala representanter till Egypten med besök i Kairo och Alexandria. Småföretagardelegationen har tillsammans med de fackliga organisationerna startat upp en unik samverkan kring arbetsrättsliga frågor. Leaderprojektet Terra et Mare bidrar till att öka tillväxten på landsbygden där sju kommuner samverkar. En utvecklare har anställts för det fortsatta arbetet. Under året avslutades seminarieserien om EU som startade redan Finn en ny marknad har fortsatt med ett antal frukostmöten tillsammans med Exportrådet med flera. En utbildning för att förbereda en exportsatsning startade bland deltagande företag under hösten. Kommunen har under året genomfört sju olika seminarier om offentlig upphandling för att visa företagen den offentliga marknaden. Som ett ytterligare led att stärka kontakten mellan företagare och politik har ett antal frukostmöten anordnats under rubriken Möt kommunalråden till frukost. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7

10 Bostadsbyggandet håller i sig Bostadsbyggandet har hållit sig på en relativt hög nivå under året. Kommunen har tillsammans med privata byggherrar kunnat erbjuda byggnationer i attraktiva områden. Antalet färdigställda lägenheter ligger på ca 100, fördelat på i första hand gruppbyggda småhus och enskilda villor. Detta är en marginell minskning jämfört med föregående år. Byggnationen har i huvudsak skett inom områdena Södra Bohusgården, Lanesundsviken, Utby och Ljungs Berg samt som friliggande villor i Ljungskile och på Bokenäset. Marknaden för flerbostadshus har dock inte tagit fart. Under slutet av året har byggandet påverkats negativt av den rådande finanskrisen. I en framåtblick bedöms dock den positiva utvecklingen bestå. Genomförda och pågående planarbeten för kvarteret Rud och Kagg och Oljeberget på Skeppsviken, båda i Uddevalla, samt Skarsjöområdet i Ljungskile kommer att tillgodose Uddevalla med attraktiva bostadsområden och skapa goda förutsättningar för en ökad inflyttning till kommunen. Klimat- och energifrågorna, förutom närheten till havet, kommer att stå i fokus och utgöra avgörande planeringsfrågor. Koncernens resultat lägre Det sammanlagda resultatet för kommunkoncernen uppgår till 23 mkr, vilket kan jämföras med föregående års resultat som var 72 mkr. Resultatet har framför allt påverkats av kommunens och Uddevalla Energi AB s lägre resultat. Investeringarna under året uppgår till 637 mkr och låneskulden har ökat till drygt 2,1 mdr. Uddevalla Energi AB har under året tagit Lillesjö kraftvärmeverk i bruk. Investeringen uppgår totalt till ca 900 mkr. Det formella övertagandet beräknas ske i mars De sista av de fjärravlästa mätarna installerades under andra halvåret 2008 där kravet på månadsvis avläsning av samtliga elkunder träder i kraft Godsvolymen inom Uddevalla Hamnterminal AB minskade med 6 % jämfört med året innan. Detta har dock uppvägts av en ökad terminalverksamhet. Under slutet av året hanterades tillfälligt nya personbilar över hamnen som en effekt av konjunkturavmattningen i världen. Marknadssatsningar görs bl.a. för att ytterligare öka terminalverksamheten. Hamnsamarbetet mellan Göteborg, Varberg och Uddevalla, benämnt West Sweden Sea-ports är mycket betydelsefullt och innebär en stor tillväxtpotential framöver. För Uddevalla Event AB har en utredning genomförts som behandlar uppdraget och syftet med bolaget. Verksamheten kommer att avvecklas och överföras till kommunen respektive Uddevalla Turisttrafik AB. Framtidsutsikter Den kraftiga konjunkturnedgången i kombination med finanskrisen har på mycket kort tid radikalt förändrat framtidsbilden för stora delar av världsekonomin. Konjunkturnedgången kunde skönjas redan för ett år sedan, men blev kraftigare än väntat. I början av 2009 har det kommit nya förutsättningar för bilindustrin i Sverige och då framför allt för SAAB. Företagets framtid har blivit betydligt mer osäker. Stor osäkerhet råder beträffande företagets förmåga att överleva. Oavsett vad som sker kommer detta att få konsekvenser för Uddevalla och regionen som helhet för anställda inom företaget och för de underleverantörer som finns. De närmaste åren försämras kommunernas ekonomi påtagligt från den nivå som varit de senaste åren. Orsaken är den kraftigt minskade sysselsättningen som försvagar skatteunderlaget. Prognoserna visar på en möjlig begynnande uppgång först efter Trots detta kommer det att krävas kraftiga anpassningar av de offentliga utgifterna från 2010 och de närmaste åren. I den planering som nu gäller för både 2009 och kommande flerårsplan för är en rad åtgärder nödvändiga för att få balans mellan kostnader och intäkter. Uddevalla har dock genom de senaste årens goda resultat och en stabil ekonomisk plan för de närmaste åren ett balanserat utgångsläge för framtiden. För en fortsatt gynnsam ekonomisk utveckling för kommunen är det viktigt att fokus på att leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning hålls i förgrunden. En än så länge positiv faktor är att befolkningens ålderssammansättning de närmaste åren inte kommer att ha någon större påverkan på kommunens ekonomi. Detta bidrar på kort sikt till att färre åtgärder krävs för att få balans i ekonomin. Däremot sker stora förändringar mellan olika åldersklasser. Från ca 2015 kommer en kraftig förändring med bl. a. en 5-procentig ökning av resursbehovet på endast fem år beroende på att allt fler äldre kommer till. Förutsättningarna för en fortsatt positiv utveckling för Uddevalla är goda. Invånarantalet fram till 2015 planeras öka till drygt , dvs. med ytterligare ca personer jämfört med idag. Etableringen av IKEA och IKANO Retail inom Torpområdet kommer att ge ca nya permanenta arbetstillfällen de närmaste åren. Dessutom genererar byggnadsarbetena och investeringar i infrastrukturen ett antal arbetstillfällen. Ett fortsatt arbete med att erbjuda nya bostadsområden på attraktiva platser kommer att stärka Uddevallas position. Inom bostadssektorn har efterfrågan på bostäder varit fortsatt god. Bostadsstiftelserna har endast haft ett fåtal tomma lägenheter under året. 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

11 PÅ VÄG MOT GOD LIVSKVALITET Kommunfullmäktige har antagit en strategisk plan med övergripande mål och strategier för hela mandatperioden Planen är ett led i att uppnå visionen 2020 Uddevalla kommun, hjärtat i Bohuslän, där människor växer och erbjuds god livskvalitet. Måluppfyllelsen 2008 var högst inom fokusområden samhällsnytta och medarbetare. Fokusområde kund och utveckling är båda förbättringsområden. Utöver måluppfyllnad följs utvecklingen i Uddevalla över en treårsperiod och jämförelser med andra (se tabeller). UTVECKLING KUND/MEDBORGARE Uppfyllda tillgänglighetsmål Folkhälsa 120 Tillgodosedda förstahandsval Utanförskapsindex Verksamheter med uppnådd brukarnöjdhet 100 Andel nyanlända i introduktion som klarat Medborgares upplevda trygghet SFI D 80 Andel nyanlända i introduktion som gått Medborgarens uppfattning - kommunala vidare till arbete eller utbildning 60 verksamheter 40 Medborgares uppfattning - delaktighet Företagsklimatet 20 och inflytande Nyregistrerade företag 0 Rättsäkerhet Föreningsaktiviteter 7-20 år Sjukfrånvaro 2008 Mål Medborgarnas nöjdhet med Kvinnors andel av männens löner Uddevalla Befolkningsutveckling Andel kvinnor på arbetsledande befattning Behörighet till högskolan Frisknärvaro Behörighet till gymnasiet Finansiell profil Totala nettokostnader SAMHÄLLSNYTTA Vad har vi genomfört från den strategiska planen? Den strategiska planen innehåller 54 uppdrag fördelade på olika nämnder. Vid årsskiftet var 11st genomförda men ännu inte avslutade av nämnd, 41st pågående och 2st är inte påbörjade. Uppdragen redovisas under respektive nämnds avsnitt i årsredovisningen. Är vi på väg i rätt riktning? Fokus på kund/medborgare Valfrihet följs upp genom tillgodosedda förstahandsval inom fem områden och har minskat något sedan föregående år. Inom barnomsorgen fick 78 % sitt förstahandsval, inom gymnasiet 87 %, inom särskilt boende 81 %. Nytt för 2008 är förstahandsval till kulturskolan som är 100 %. Inom grundskolan har tillgodosett förstahandsval sjunkit och det gäller främst sökande till Västerskolan dit fler sökte än som kunde antas. Detta innebär att en liten grupp elevers ej tillgodosedda förstahandsval har fått stort genomslag. De flesta elever i grundskolan har inte gjort ett val utan gått till den skola som tilldelats som grundval. MEDARBETARE Tillgängligheten mäts på fem olika sätt. Kötiden från beslut till erbjudande av plats på äldreboende har minskat och låg på 9,5 dagar i snitt. Andel som fick plats inom barnomsorgen inom två månader har ökat till 79 % på grund av fler platser då taket på barnantal tagits bort. Öppettiderna till huvudbibliotek och medborgarkontor låg på samma nivå som föregående år. Tillgängligheten till kommunens webbplats har ökat och kommunen fick godkänt i en extern undersökning som genomförs vartannat år. För första gången följdes arbetet med att öka tillgängligheten i kommunens lokaler upp. Detta arbete ska vara helt genomfört år Trots förbättringar jämfört 2007 har tillgängligheten minskat beroende på resultatet i två tillkommande mått (kötid äldreboende och kommunens webbplats) för Brukarnöjdheten har följts upp genom 11 genomförda undersökningar; fyra inom socialtjänsten, fyra inom barn- och utbildning, en inom tekniska och två inom kommunledningskontoret. Fem av verksamheterna nådde målet 86 % nöjda brukare. Medborgarnas upplevelse av Uddevalla följdes upp inom tre områden genom en enkät till personer. Den upplevda tryggheten fick samma värde som 2007 och Uddevalla ligger något under övriga kommuner i undersökningen. Medborgarnas uppfattning om kom- PÅ VÄG MOT GOD LIVSKVALITET 9

12 munala verksamheter har totalt förbättrats något sedan föregående undersökning men Uddevallaborna var fortfarande mer kritiska än kommuninvånare i andra kommuner i undersökningen. Medvetet informationsarbete har troligtvis bidragit till höjda värden inom några verksamhetsområden. Uddevallabornas nöjdhet med räddningstjänst, vatten och avlopp samt förskola har minskat jämfört med resultatet i 2007 års undersökning. En viktig del av kvalitetsarbetet är kommunens synpunktshantering, Ris och Ros. Antalet ärenden har halverats jämfört med Minskningen har skett i samtliga fyra delar: förslag, beröm, klagomål och skaderisk. En viss del av minskningen kan förklaras med att synpunkter kring halkbekämpning och gatubelysning under 2008 hanteras separat som felanmälan istället för att ingå i Ris & Ros. Satsningar på information, transparens via LEX, mässor och projekt har genomförts för att öka medborgarnas upplevda delaktighet och inflytande vilket gett bättre resultat. Rättsäkerheten i myndighetsutövning är en viktig kvalitetsfråga. Antal överklagade beslut har minskat sedan 2007 från 212 till 139 (då många beslut om 3G-master överklagades). Antal beslut som ändrats var i antal likadant för 2007 och 2008, 19 st, vilket innebar att andelen beslut där den enskilde fått rätt i sitt överklagande har ökat sedan Fokus på våra medarbetare Den långa sjukfrånvaron fortsatte att minska men den korta sjukfrånvaron ökade något. Kommunen bedömer att arbetsplatsen är en viktig arena för praktiskt hälsoarbete. De insatser som gjorts för att minska sjukfrånvaron har fått effekt: friskvårdsarbetet med bland annat friskvårdskuponger, rehabcoach och andra projekt. Satsningen på friskvård och kompetensutveckling i kronor per anställd har ökat sedan föregående år. Frisknärvaron låg stabilt på samma värde som föregående år. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat. Under 2008 gjordes en satsning på traditionellt kvinnliga yrkesgrupper inom Kommunals avtalsområde såsom inom vård, kök, städ och förskola. Andelen kvinnor på arbetsledande befattningar har ökat från 57 % till 64 %. Strandpromenaden höjer livskvaliten i Uddevalla. Foto: Mikael Reinhardt Fokus på samhällsnytta vad vi presterar i förhållande till våra resurser Jämförelse av kostnader visar att Uddevallas nettokostnader har minskat kraftigt i relation till Västra Götalands kommuner för det senaste jämförelseåret Skillnaden motsvarar en minskning om ca 34 mkr totalt. De största minskningarna har skett inom området äldre och handikappomsorg (-16 mkr), individ och familjeomsorg (-10 mkr) samt infrastruktur och skydd (-9 mkr). Utbildningsområdet ökade kostnaden i jämförelse med 5 mkr vilket var en aktiv politisk prioritering i vår kommun. Uddevalla har haft väsentligt lägre nettokostnadsutveckling för 2007 än de jämförda kommunerna i Västra Götaland. Kostnaden i Uddevalla har ökat med 3 % från 2007 till 2008 (5,6 % från 2006 till 2007). En bedömning av den finansiella profilen visar att kommunens ekonomi under senare år utvecklats positivt och så har också omvärldens ekonomi gjort. I jämförelse med andra kommuner i Västra Götaland är Uddevalla en genomsnittlig kommun ur ett ekonomiskt perspektiv. Den finansiella profilen för 2007 för Uddevalla var på totalnivå något bättre än Den förändring som skett mellan 2006 och 2007 är att resultatet före extraordinära poster och budgetföljsamheten har förbättrats medan kassalikviditeten har försämrats. Uddevalla avviker i jämförelse negativt beträffande skattesatsen, där vi har högre skatt än genomsnittet och kassalikviditeten, där vi har lägre likviditet än genomsnittet. Övriga värden är oförändrade jämfört med Vissa kostnader jämförs ur attraktivitetssynpunkt för boende i Uddevalla kommun. En boende i Uddevalla betalar högre avgifter för vatten och avlopp samt renhållning i jämförelse med boende i Trestad. Några mått avser hur effektivt kommunens skattemedel används. Kommunens kostnad för heltidsbarn i förskolan har minskat sedan föregående år. Kostnaderna per besök på huvudbibliotek och medborgarkontor har i genomsnitt ökat pga. minskade besök på medborgarkontoret. Andel elever i åk 9 (inklusive sommarskola) som klarat behörigheten har återigen ökat och vi låg över rikssnittet även detta år. Samma positiva trend visade genomsnittligt meritvärde, som är de betygspoäng eleverna får totalt i 16 ämnen, i grundskolan. Kostnad per elev i 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

13 grundskolan har ökat enligt de politiska satsningar som gjorts, och effektiviteten har glädjande nog förbättrats då varje betygspoäng producerats till en lägre kostnad än tidigare och Uddevalla låg under rikssnittet. Även på gymnasiet var effektiviteten högre än rikssnittet. Uddevalla har fler elever som fullföljde gymnasiet, fler elever som klarat behörighet till högskolan men kostnaden per elev och betygspoäng var lägre. Uddevallas stora gymnasieskola var kostnadseffektiv. Enhet Uddevalla över tid Resultat 2006 Resultat 2007 Resultat jämfört med andra Resultat 2008 Trend* Källa (Jämförelsedata avser det senaste år som finns presenterat i offentlig statistik) Rättssäkerhet % Egen; alla nämnder Medborgares upplevda trygghet index SCB; 2008 Kommuner> inv. Medborgar-nöjdhet kommunala SCB; 2008 index verksamheter Kommuner > inv. Medborgarnas delaktighet och SCB; 2008 index inflytande Kommuner > inv. Uppfyllda tillgänglighetsmål % Egen; öppettider 2 verksamheter, kötid 2 verksamheter, poängbedömning hemsida Tillgodosedda förstahandsval % 81 85,5 83 Egen; 2008 Brukar-nöjdhet kommunala verksamheter - verksamheter som har % Egen; 12 verksamheter 2008 >86% nöjdhet Sänkt sjukfrånvaro % 7,6 7,3 6,8 Webor; jämförelse med riket 2007 Org. jämställdhet andel kvinnor på arbetsledande befattning % Egen; 2008 Org. jämställdhet Kvinnors löneandel av männens löneandel % 88,4 87,6 89,6 Egen; 2008 Boendes avgift för kommunalt vatten och sophämtning jmf Trestad Index 131,3 130,2 132,7 Egen; 2008 Finansiell profil Index KFI; 2007 Totala nettokostnader per invånare Tkr 37,8 39,8 41,0 SCB (VKV); 2007 Kommunens kostnad per besök på stadsbibliotek och medborgarkontor Kr Egen; 2008 Kostnad per heltidsbarn i förskola Tkr Skolverket; 2007 Grundskolan behörighet till gymnasiet (inkl. sommarskolan) % Egen samt skolverket; 2008 Gymnasiet behörighet till högskolan % Skolverket; 2008 *Trendpilen visar förändring från 2007 till **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra. Jmf ** Fokus på utveckling förnyelse Medborgarundersökningen visade att medborgarnas nöjdhet med Uddevalla som en plats att leva och bo på har sjunkit de tre senaste undersökningarna. Uddevallabon var mest nöjd med kommersiellt utbud, fritidsutbud och omgivande miljö. Uddevalla har en fortsatt hög andel föreningsaktiva ungdomar i idrotts- och fritidsföreningar. Resultatet utskiljde sig mest negativt i jämförelse med övriga i kommungruppen när det gällde utbildningsmöjligheter och det fanns en lägre vilja att rekommendera Uddevalla till andra jämfört med övriga kommuner. Delar av resultatet är svårförklarat då det under året har varit fokus på arbete för attraktiva boenden, förbättrade kommunikationer genom fördubblad turtäthet mellan Uddevalla och Göteborg. Byte av tidtabeller mitt i säsong kan ha påverkat upplevelsen av kommunikationer. Folkhälsan i jämförelse med riket är något förbättrad sedan Det är tydliga förbättringar när det gäller inlagda på sjukhus pga. skador (både för kvinnor och män), självmord bland män, aborter bland unga, amning samt andel dagligrökande flickor. Försämring har skett när det gäller våldsbrott, självmord bland kvinnor (vi har dock fortfarande mycket färre än rikets snitt), dagligrökande pojkar samt alkoholkonsumtion på gymnasiet bland framförallt flickor. Betydelsefulla förbättringsområden för folkhälsan är arbetslösheten, ohälsotalet generellt, våldsbrott, skadeförekomsten och alkoholkonsumtionen. Under året har satsningar skett på föräldrastöd, förebyggande arbete i hemmet hos äldre för att förebygga skador och arbete med trafiksäkerhet där Herrestadsskolan varit pilotskola. Uddevalla återutnämndes som säker och trygg kommun vilket bekräftade att kommunen tillsammans med samverkansparter utfört ett gott arbete. Företagarna i Uddevalla upplevde att företagsklimatet har försämrats sedan En fördjupad genomgång av resultatet visar att det troligtvis var företagarnas upplevelse av bristande tillgång på arbetskraft med relevant kompetens som har försämrat resultatet (Uddevalla ran- PÅ VÄG MOT GOD LIVSKVALITET 11

14 Skogsutfl ykter ger ett mervärde.. kas på plats 256). Där kunde noteras en jämförelse med företagarna i Trollhättan som inte upplevde samma problem (Trollhättan rankas på plats 38) och det är endast några få mil som skiljer kommunerna åt. Under 2008 har har ca hundra företagsbesök genomförts. Besöken syftade till att få kunskap om företagens aktuella situation och ge information om vad som var på gång inom Uddevalla kommun samt undersöka vad kommunen kan göra för att underlätta för företagarna. Under året har seminarier om kommunens rutiner vid upphandling, information om export och utlandssatsning samt informationsmöten kring EU:s nya programperiod genomförts. Uddevalla har ett fortsatt högt nyföretagande men har minskat något jämfört med Arbetslösheten bland utrikes födda har ökat mer i Uddevalla än i Västra Götaland sedan Andelen hushåll med försörjningsstöd i Uddevalla har minskat Foto: Mikael Reinhardt. mellan 2006 och 2007 men minskningen i Västra Götaland var större. Uddevalla hade ett bättre resultat än Västra Götaland vid jämförelse av antal bidragshushåll per invånare. Integrationsarbetet har följts upp inom tre områden och andel personer vid avslutad introduktion som gått vidare till arbete eller utbildning har sjunkit. Det har varit svårare för denna grupp att ta sig ut på arbetsmarknaden. Det är färre som klarat SFI nivå D, från 52 % 2007 till 31 % 2008 och i statistikgruppen finns en högre andel lågutbildade än föregående år. Utanförskapsindexet är oförändrat från år 2006 till år Trots detta så har ena området placerat sig 15 platser sämre och andra området 2 platser sämre i rankinglistan 2007 mot listan Detta kan innebära att andra utanförskapsområden har utvecklats bättre än vad Uddevallas utanförskapsområden har gjort. Medborgarnas nöjdhet med Uddevalla som en plats att leva och bo på (helhet) Medborgarnas nöjdhet med Uddevalla som en plats att leva och bo på (kommunikationer) Medborgarna nöjdhet med Uddevalla som en plats att bo och leva på (fritid) Enhet Uddevalla över tid Resultat 2006 Resultat 2007 Resultat 2008 Trend* Index Index Index Resultat jämfört med andra Källa (Jämförelsedata avser det senaste år som finns presenterat i offentlig statistik) SCB; Kommuner > inv. SCB; Kommuner > inv. SCB; Kommuner > inv. Befolkningsutveckling Antal SCB; 2008 Arbetslöshet bland utrikes AF; 2008 % - 6,98 7,98 födda Genomsnitt Västra Götaland Hushåll med försörjningsstöd Antal Webor 2007 Nyregistrerade företag Antal Nyföretagarbarometer/Jobs and Society NyföretagarCentrum Jämförelse Trollhättan Företagsklimatet Ranking Svenskt Näringsliv; 2008 Ranking av 290 kommuner Föreningsaktiviteter/ungdom 7-20 år (idrott/fritid) Antal Egen; 2008 Folkhälsa Index Egen; 2008 Uppfyllda integrationsmål % Egen; 2008 Jmf** *Trendpilen visar förändring från 2007 till **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra. 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

15 INTEGRATION OCH MOT- VERKANDE AV UTANFÖRSKAP dessa områden, lever på mycket låga inkomster. Denna grupp har ökat med 5-6 % mellan år 2006 och Prioriterat område Integration är ett av kommunens prioriterade områden. En politisk beredning är verksam och en ny tjänst på kommunledningskontoret är tillsatt, med ett strategiskt och samordnande ansvar. Tre viktiga framgångsfaktorer för en lyckad integration har framkommit genom olika genomförda aktiviteter såsom: Öppet forum, fokusgruppsarbete, revideringen av handlingsprogrammet samt en enkätundersökning gjord till ungdomar. Framgångsfaktorerna är: sysselsättning, språk och mötesplatser Sysselsättning Dalaberg (Bäve7) Hovhult (Bäve8) Mål och måluppfyllelse Handlingsprogrammet Program för integration och motverkande av utanförskap, innehåller tre fastställda mål för integration : (Delmålet för 2008 står inom parentes) 60 % (40 %) av våra nyanlända flyktingar ska efter avslutad introduktion ha gått vidare till arbete eller utbildning 60 % (53 %) av målgrupp 1 inom introduktionen, ska ha godkända betyg i svenska för invandrare (SFI) nivå D (motsvarande svenska i åk 6) alla områden/stadsdelar ska ha lägst utanförskapsindex på 65 (61 %). Utanförskapsindex är ett nationellt index baserat på sysselsättning, skolresultat, inkomst och valdeltagande. Talet 100 = alla mellan år är sysselsatta, alla elever slutar åk 9 med fullständiga betyg, alla tjänar mer än halva medianvärdet ( kr år 2007), samt alla röstberättigade röstar. Uddevalla har två områden/stadsdelar som har ett utanförskapsindex under 65. Dalaberg (Bäve 7) har ett index på 56,6 och Hovhult (Bäve 8) har ett index på 59,8. Det är framför allt de låga siffrorna på sysselsättning och inkomst som drar ner indexet i dessa två stadsdelar. Vi kan dock se en liten ökning av andel sysselsatta och det är framför allt bland dem som är utrikes födda. Ändå kan vi se att över hälften av befolkningen år i Andel förvärsarbetande år redovisat i procent Ramnerödsskolan, som ligger i dessa två utanförskapsområdes upptagningsområde, har ökat andelen elever med godkända betyg två år i rad. Man redovisar en andel på 75,9 % för år Detta beror på en rad medvetna satsningar såsom t.ex. utvecklad stödgrupp, ökad lärartäthet, ferieskola, samt utvecklad intensivläsning i kärnämnen. Genomförda uppdrag Utav de 38 antagna uppdrag som förvaltningarna angivit i programmet gällande , är samtliga uppdrag pågående Uppdraget att tillsammans ställa minst 50 praktikplatser till förfogande är så gott som genomfört och kommunen utmanar näringslivet att ställa upp med lika många platser. Några andra exempel på utförda uppdrag 2008 är att två nya praktikprojekt har startat, en Mångfaldsmässa är genomförd, en ny Mötesplats är upprättad på Dalaberg, tre större arrangemang har genomförts genom entreprenörsarenan, utbildning har hållits kring integrationsfrågor för personal, föräldragrupper och studiecirklar har startat bl.a. kring materialet Barnen i våra hjärtan, samt en komplettering med nystartsjobb är gjord av 6 avslutade personliga utvecklingstjänster. Enhet Uddevalla över tid Resultat 2006 Resultat 2007 Resultat jämfört med andra Resultat 2008 Trend* Källa (Jämförelsedata avser det senaste år som finns presenterat i offentlig statistik) Nyanlända som gått vidare till arbete och % Egen; 2008 utbildning Nyanlända invandrare som % Egen; 2008 klarat SFI-D Utanförskap Index 57,9 58,2 58,2 Folkpartiets utanförskapsindex; 2007 Jmf** *Trendpilen visar förändring från 2007 till INTEGRATION OCH MOTVERKANDE AV UTANFÖRSKAP 13

16 VÄLFÄRDSÖVERSIKT Uddevalla kommuns vision om en god livskvalitet är nära relaterad till såväl folkhälsa som välfärd. I visionen framhävs vikten av att Uddevalla ska kännas säkert och tryggt, att kommunen ska motverka utanförskap och skapa delaktighet för alla samt driva ett aktivt folkhälsoarbete. Det nationella målet för folkhälsa, antaget av Sveriges riksdag, är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad vill vi i Uddevalla? Kommunfullmäktiges övergripande mål för folkhälsa är att Uddevallas folkhälsoindex ska vara 115 år Detta innebär att Uddevalla, utifrån folkhälsoindexets 22 variabler ska vara 15 % bättre än riket. Målet för 2008 är 112. En säker och trygg kommun/safe Community Uddevalla är sedan 1998 utnämnd enligt WHO:s riktlinjer till En säker och trygg kommun/safe Community. Under 2008 återutnämndes kommunen efter en genomgripande granskning. I samband med återutnämningen har Uddevalla kommun förbundit sig att fortsätta bedriva ett strukturerat skadeförebyggande arbete. Vad vill vi i Uddevalla? Kommunfullmäktiges mål för området avser medborgarnas allmänna trygghetskänsla för sig själv och sina närmaste, trygghet att vistas utomhus på kvällar och nätter, om de känner sig säkra och trygga mot stöld och inbrott och hur nära Uddevalla är en kommun med ideal trygghet. Detta sätts samman till ett index som för 2008 är målsatt till värdet 51. Alk.konsumtion senaste 12 mån Gymn. åk 2 Pojkar Alk.konsumtion senaste 12 mån Gymn. åk 2 Flickor Andel dagligrökare åk 9 Pojkar Andel dagligrökare åk 9 Flickor Rökande spädbarnsföräldrar Medellivslängd 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Valdeltagande riksdagsval JämIndex Placering Arbetslöshet Anmälda brott Anmälda våldsbrott Resultat 2008 Uddevallas trygghetsindex för 2008 är 49 vilket motsvarar en måluppfyllelse på 96,1 %. Tryggast uppger medborgarna att de är när det gäller den generella känslan av trygghet för sig själv och de närmaste. Minst trygga känner medborgarna sig när det gäller risken för stöld och inbrott. Amning Barnfattigdom Andel godkända i ämnet idrott & hälsa åk 9 Rikets genomsnitt Uddevalla Aborter bland unga Ohälsotal Behöriga till gymnasiet Barnvaccination Inlagda på sjukhus pga skador Kvinnor SjälvmordMän Inlagda på sjukhus pga skador Män SjälvmordKvinnor Resultat 2008 Uddevallas folkhälsoindex 2008 är 108 vilket motsvarar en måluppfyllelse på 96,4 %. De områden som Uddevalla förbättrat jämfört med tidigare år är: anmälda brott inlagda på sjukhus pga. skada (män) självmord (män) aborter bland unga amning dagligrökande i årskurs 9 (flickor). Områden med försämrat resultat jämfört med föregående år är: anmälda våldsbrott självmord (kvinnor) dagligrökande i årskurs 9 (pojkar). Ett öppet Uddevalla program för funktionshinderfrågor Ett nytt program kring funktionshinder, tillgänglighet och delaktighet antogs av kommunfullmäktige Vad vill vi i Uddevalla? Uddevalla kommun ska utveckla den egna verksamheten och öka funktionshindrades möjligheter till tillgänglighet och delaktighet. Kommunfullmäktiges mål är att tillgängligheten till allmänna lokaler och offentliga platser som kommunen ansvarar för ska åtgärdas enligt Boverkets riktlinjer för enkelt avhjälpta hinder före Resultat % av aktuella hinder är avhjälpta och att det fortsatta arbetet följer plan. Arbetet utifrån det nyantagna programmet Öppet Uddevalla är påbörjat. Enhet Uddevalla över tid Resultat 2006 Resultat 2007 Resultat jämfört med andra Resultat 2008 Trend* Källa (Jämförelsedata avser det senaste år som finns presenterat i offentlig statistik) Folkhälsoindex index Egen 2008, Jmf Snitt riket Medborgarnas upplevda trygghet index SCB; 2008 Kommuner > inv Jmf** Trendpilen visar förändring från 2007 till FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

17 MILJÖÖVERSIKT Vart vill vi nå? Uddevalla kommun har under många år arbetat planerat och målinriktat med miljöfrågor och blev 2004 vilket vi är mycket stolta över Sveriges första kommun att registreras enligt EMAS. Vi har påtagit oss ansvaret att ständigt förbättra miljöarbetet samt förmedla ett trovärdigt budskap om resultatet. All den verksamhet vi bedriver både internt inom kommunen och externt gentemot våra medborgare skall leda oss mot det hållbara samhället. Vår miljöpolicy fungerar som ledstjärna och innehåller såväl värderingar och visioner som förhållningssätt och strategier. Vårt verktyg Vårt miljöledningssystem enligt EMAS EMAS miljöledningssystem är verktyget för att prioritera och följa upp de miljöinsatser som förväntas ge bäst effekt inom kommunens olika verksamhetsområden. Samtliga förvaltningar ingår i EMAS-arbetet. Centrala övergripande miljömål samt gemensamma detaljerade miljömål har tagits fram av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Alla facknämnder har också egna miljömål. Vår miljöpåverkan, policy, mål, rutiner och organisation ses över kontinuerligt. Två gånger om året sker ledningens genomgång med kommunstyrelsen för att utvärdera att miljöledningssystemet fungerar väl. Vårt miljöarbete granskas årligen av externa miljörevisorer. För 2008 visar denna granskning att miljöarbetet i kommunen skapar goda förutsättningar för en miljö och klimatsmart verksamhetsutveckling. Resultatet för % av de gemensamma detaljerade miljömålen för kommunen har uppfyllts under Det innebär bland annat att samtliga strategiska dokument har granskats ur ett miljöperspektiv. Under 2008 har dessutom följande hänt: Ett nytt kalendarium för möten och arrangemang inom miljöområdet Biologisk mångfald har tagits fram tillsammans med Studiefrämjandet och deras medlemsorganisationer samt Bohusläns museum. I september anordnas en bilfri dag för kommuninvånarna. Många kommuninvånare passade på att gå en tipspromenad i centrum och ta en cykeltur eller vita båtarna ut till Gustavsberg. En miljökonferens för anställda, politiker och allmänheten har också genomförts, med Stefan Edman som gästföreläsare. Stefan Edman tog bland annat upp möjligheter hur vi kan minska vår klimatpåverkan genom kulturupplevelser framför konsumtion. Kommunens anställda kan från och med i år leasa miljöbilar. I utbudet finns olika etanol och biogasbilar från fyra olika återförsäljare. 45 bilar är sålda till anställda i Uddevalla kommun av totalt 64 i hela Fyrbodal. Beräknad minskning av CO2-utsläppen är 89 ton/år för de leasade bilarna i Uddevalla kommun. Solpanelen på Stadshuset har producerat kwh. Det motsvarar ungefär förbrukningen i 1st äldre eluppvärmd villa eller knappt 1,7 % av förbrukningen i Stadshuset. Kommunstyrelsen har tillsammans med beredningen för miljö och klimatfrågor under 2008 tagit fram nya gemensamma detaljerade miljömål för kommunen med inriktning att minska klimatpåverkan. Havstensklippan. Foto: Mikael Reinhardt MILJÖÖVERSIKT 15

18 PERSONALÖVERSIKT Inledning Uddevallas invånare skall ges förutsättningar för en god livskvalitet. Det är den övergripande visionen för Uddevalla kommun. För att nå dit krävs av våra medarbetare att de trivs och är delaktiga i verksamheten och att de känner sig stolta över att kunna ge Uddevallas invånare uppskattad service i bra bemötande och bra verksamhet. Kommunens arbetsgivarpolitik syftar därför till att säkra verksamhetens kvalitet och utveckling och att vi organiserar vårt arbete så att våra medarbetare får ett hållbart arbetsliv. Anställda Antalet anställda har under året minskat från till personer. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var 92,2 % vilket är en ökning med 0,7 %. Heltidsanställningarna i kommunen var 72,7 %. Detta innebär att antalet heltidsanställda ökade med 2 % och antalet deltidsanställda minskade med samma siffra. Av männen har 87,1 % heltid och av kvinnorna 69,0 %. Detta betyder en minskning bland männen med 0,9 % och en ökning för kvinnorna med 3,0 %. Socialnämndens arbete med att öka sysselsättningsgraden för sin personal tros vara en huvudorsak till ökningen bland kvinnorna. Genomsnittsåldern för samtlig personal var 46,1 år. Kvinnornas medelålder var 45,7 år och männens 47,7 år. Medelåldern sjunker med några tiondelar per år i takt med pensionsavgångar och nyanställningar. Personalförsörjning Under året slutade 468 personer sina tillsvidareanställningar i kommunen. 191 personer slutade på egen begäran, 140 gick till annan befattning i kommunen, 88 gick i pension, 18 fick varaktig sjukersättning och 31 slutade av annan orsak. Totalt nyanställdes 337 personer. Under 2007 slutade 451 personer, vilket betyder att inga större skillnader mellan 2007 och 2008 kan konstateras. Detta innebär att kommunen kommer att behöva anställa ca nya medarbetare under perioden Pensionsavgångarna kommer att vara stora de närmaste åren. Möjliga pensionsavgångar totalt är 545 st varav: Lärare 183 Vårdpersonal 158 Administrativ personal 36 Totalt dessa grupper 377 När det gäller gruppen lärare ingår bl.a. 42 gymnasieadjunkter och 21 yrkeslärare. Lönepolitik De anställda i kommunen har individuella löner. Lönerna revideras i en årlig översyn i förhållande till de lönepolitiska målen och fastställda kriterier års löneöversyn gav ett utfall på i genomsnitt 3,74 % för tjänstemannagrupperna. Inom Kommunals avtalsområde blev snittet 9,6 %. En jämförelse mellan 2007 och 2008 visar att medellönen för månadsavlönade kvinnor med tillsvidareanställning ökade med 6,5 % (från kr till kr) och för männen med 4,2 % (från kr till kr). Skillnaden i lön mellan män och kvinnor minskade från kr i månaden till kr. Orsaken var en satsning på kvinnor inom Kommunals avtalsområde. Personalkostnader De totala personalkostnaderna är mkr för 2008 (1 924 mkr 2007), en ökning med 2,3 %. Kostnaden för löner och arvoden (exkl. sociala avgifter) ökade med 3 % till mkr. Årets löneavtal ökar kostnaden med ca 5 % vilket innebär att en volymminskning av personal har skett under Detta beror på att verksamhet i ökad omfattning bedrivs av externa utförare. Kostnaden för pensioner minskar med 6,7 % till 130 mkr. Minskningen beror på en minskad inlösen av ansvarsförbindelsen samt tillfälligt lägre nivå på försäkringspremier för den kompletterande ålderspensionen. Satsning på personalutveckling, personalsociala kostnader inklusive friskvård har gett ökade kostnader med 12 % till 30,6 mkr. Det är främst kostnader för hem-pc och miljöbilar som står för ökningen. Ersättning för arbete på övertid ökade med 21 % och uppgick till 9,3 mkr medan arbete på fyllnadstid minskade med 3 % till 9,7 mkr. Arbetsmiljö och hälsa Arbetsmiljö och hälsofrågorna har under 2008 fått ett stort utrymme. En partsgemensam utbildning har hållits i det nya samverkansavtalet SAM 08. Kommunens alla chefer och skyddsombud, ca 500 personer, har under tre dagar fått möjligheten att i dialog fundera över hur delaktighet och samverkan kan bli en del av vardagen i de olika verksamheterna. Totalt genomfördes ett 40-tal utbildningstillfällen, där man även fick prova på att använda ett dialogverktyg (FAS) för att kunna vitalisera arbetsplatsträffarna. Under året har en ny policy för arbetsmiljön och det systematiska arbetsmiljöarbetet tagits i bruk. Arbetsmiljö och hälsa är återkommande tema på utbildningssidan och cheferna har under året fått en särskild utbildning för att få mer kunskap kring arbetsmiljöuppgifterna. Det finns 270 friskvårdsombud på kommunens olika arbetsplatser. Utbildning som erbjöds 2008: två dagars grundutbildning, inspirationsdagar med information och prova på aktiviteter m.m, utbildning i hälsoplaner och mål - friskvårdsombud och chefer ihop, utbildningen ger verktyg i form av konkreta mål- och kommunikationsverktyg, utbildningsserie med möjlighet att fördjupa sig inom olika delområden som stretch, pausgympa, avslappning, stavgång, sömn m.m. stressföreläsning och möjlighet att delta i övrigt utbud om kost, motion, kulturvandringar m.m. 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

19 Utbildning för friskvårdsombud. Sjukfrånvaron i kommunen fortsätter att minska och uppgår till 6,8 %. Sjuktalen har gått ner i riket i stort, men det finns även andra orsaker till minskningen. Antalet pensionsavgångar är fler, ett intensivt arbetsmiljöoch hälsoarbete bedrivs i kommunen, ändrad sjukförsäkringslagstiftning m.m. En fortsatt satsning sker i ledarutvecklingen för ett hälsofrämjande ledarskap. Förutsättningarna för att utöva ett gott ledarskap behöver ständigt diskuteras i organisationen, liksom frågan hur ledar- och medarbetarskap kan främja arbetsglädje, välbefinnande och hälsa. Medarbetarenkät Under 2008 användes resultatet från den kommunövergripande medarbetarenkäten, som genomfördes 2007, för att fortsätta arbetet med arbetsmiljön i kommunen. Nästa tillfälle för medarbetarenkäten är hösten 2009 då målet är att organisationens NMI (Nöjd MedarbetarIndex) ska ha ökat från 67 till 71. Kompetensutveckling Varje förvaltning ansvarar själv för medarbetarnas kompetensutveckling medan ledarskapsutvecklingsprogrammet block 1-4 och vissa utbildningar, anpassade till en specifik grupp eller som vänder sig till samtliga anställda, planeras och genomförs av den centrala personalavdelningen. Foto: Uddevalla kommun Under 2008 erbjöds följande utbildningar: central introduktion, en halvdag erbjöds tre gånger under året, utbildning i lagar (fyra heldagar), arbetsrätt (två heldagar), ledarskapets retorik (tre halvdagar, blev inställd), samverkansutbildning (två halvdagar erbjöds 14 gånger, inklusive en extra gång ), mediaträning (sju heldagar varav en med fokus på hantering av media i en krissituation), kompetensbaserad rekrytering (två heldagar erbjöds två gånger, en blev inställd), administrativ teknik 1 (15 högskolepoäng), administrativ teknik 2 (15 högskolepoäng), mångfaldsmässa (en heldag), block 1 (sex halvdagar och en heldag), block 3 (sex heldagar samt ett sjunde tillfälle), uppföljning block 3 (en heldag med upp till sju efterkommande halvdagar under ett års tid, blev inställt), utbildning i ledarfeedbackinstrumentet (en halvdag), medarbetarsamtalsutbildning (två heldagar), uppföljning medarbetarsamtalsutbildning (en halvdag), ledardagen tema Riskbruk (en halv dag), arbetsmiljöutbildning (två dagar erbjöds fyra gånger), arbetsmiljöutbildning särskilt för chefer (en heldag erbjöds fyra gånger), MoD Mångfald och dialog (en heldag, blev inställd). Totalt gjordes anmälningar till ovanstående utbildningar/kurser. I genomsnitt medför detta en utbildningskostnad på kr/per anmäld person under år Kostnaden inkluderar utöver föreläsningskostnaden även utgifter för logi, resor, material samt förtäring. Ledarskapsutveckling Ledarfeedback-instrumentet är ett specifikt verktyg utformat för att utvärdera arbetsledare och deras ledarskap i förhållande till kommunens riktlinjer för ledarskap. Det mäter också ledarens förmåga till självinsikt i sitt ledarskap i förhållande till hur ledarens chef och medarbetarna uppfattar ledaren. Detta görs med hjälp av enkätundersökning via webben där personal, arbetsledaren själv och arbetsledarens chef gör samma utvärdering. Ledarfeedback-instrumentet har under 2008 använts av 27 chefer. Under 2008 skedde följande inom ledarutvecklingsprogrammet; den 13:e gruppen startades upp och började block 1 under hösten med 25 deltagare. Block 3 genomfördes av grupp 12 med 28 deltagare och det erbjöds åtta olika utbildningsinsatser inom block 4 under året för kommunens chefer och ledare. PERSONALÖVERSIKT 17

20 Jämställdhet och mångfald Kvinnornas andel av männens löner ökade under 2008 och är nu 89,6 % av männens löner. En ökning med 2 % sedan förra året. Målet för 2008 var 90 %, vilket alltså i stort sett har uppnåtts. I april genomfördes en Mångfaldsmässa som riktade sig till samtliga anställda. Under dagen belystes områden som funktionshinder, transsexualitet samt mycket mer. Mässan besöktes av ca 200 anställda. Under 2008 har arbetet med att införa kompetensbaserad rekrytering fortsatt. Diskrimineringsombudsmannen har uttalat sig positivt om detta sätt att rekrytera och menar att modellen hjälper till att främja mångfald. Utbildning har hållits i modellen och den centrala personalavdelningen har varit behjälplig vid ett antal rekryteringar. De enskilda förvaltningarna har kommit olika långt i processen att införa modellen och utmaningen inför kommande år är att få hela organisationen att använda samma rekryteringssätt. Kommunens personalsammansättning består av personer från flera olika länder. För att få en bild över vår geografiska härkomst så tas en tabell fram med hjälp av SCB vart fjärde år. Anledningen till att redovisningen inte görs varje år är att de förändringar som sker i personalsammansättningen förmodligen behöver längre tid på sig för att bli tydliga. Övrigt Under 2008 fick 45 medarbetare belöning från kommunens belöningssystem. Syftet är att synliggöra och lyfta fram goda arbetsinsatser som utvecklar den kommunala verksamheten. Uddevalla kommun ingår tillsammans med fyra andra kommuner i ett projekt som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting. Syftet är att synliggöra och lyfta fram kreativa förslag som utvecklar den kommunala verksamheten. Medarbetarna skall synliggöras och belönas. Arbetet med att ta fram ett sådant regelsystem skall bli klart under Kommunens tillsvidareanställda personal erbjuds från och med hösten 2008 att leasa en personalbil. Personalbilarna är klassade som miljöbilar. Fram till årsskiftet hade ca 40 sådana bilar beställts. Personalstatistik Antal tillsvidareanställda varav kvinnor (%) 78,9 79,9 79,9 - varav män (%) 21,1 20,1 20,1 Antal visstidsanställda (med månadslön) Totalt antal anställda Annan Årsarbetare (antal arbetade timmar/1 700 tim) beräkningsgrund Heltidsanställda kvinnor i % av samtliga anställda kvinnor i.u ,8 Heltidsanställda män i % av samtliga anställda män i.u ,1 Andel friska, noll sjukdagar under året (%) i.u. 44,5 44,6 Andel långtidsfriska, noll sjukdagar under två år (%) i.u. 39,6 33,9 Total sjukfrånvaro (dagar) 27,7 26,5 24,9 Total sjukfrånvaro av överenskommen arbetstid 7,6 7,3 6,8 - varav korttidssjukfrånvaro (under 60 dagar) 2,1 2,3 2,4 - varav långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) 5,5 5,0 4,4 - långtidssjukfrånvaro av total sjukfrånvaro (%) 72,9 68,5 65,3 - varav kvinnor (%) 8,6 8,2 7,7 - varav män (%) 4,3 4,4 3,8 - varav anställda 29 år och yngre (%) 4,1 4,7 4,4 - varav anställda mellan 30 och 49 år (%) 6,9 6,8 6,2 - varav anställda 50 år och äldre (%) 9,3 8,4 8,1 Not. i.u. = mått som tidigare inte tagits fram. 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE