DIN NATURLIGA PARTNER

Transkript

1 2.14 DIN NATURLIGA PARTNER Gallra klokt Du bestämmer hur din skog ska se ut i framtiden. Sidan 2 Vi köper ditt virke Presentation av BillerudKorsnäs virkesköpare. Sidan 4 Nya regler för samråd Skogsstyrelsen nya föreskrifter och råd om samråd. Sidan 6

2 GALLRING Bakgrund För att förstå varför man gallrar skogen, är det några egenskaper med växande skog och de enskilda träden man bör känna till: Ett skogsbestånd har en viss volymtillväxt per år oavsett om skogen är gallrad eller ej, så länge beståndet är tillräckligt slutet. Det är storleken på trädkronans gröna andel som avgör trädets växtkraft. Står trädet trångt och skuggat lägger det ingen energi på att behålla grönkronan i den skuggade, trängda delen. Grönkronan växer aldrig nedåt utan utökas bara när trädet blir längre eller breder ut sig om det finns plats. Längdtillväxten påverkas inte nämnvärt av hur trångt eller öppet ett träd står. Dimensionstillväxten på trädet ökar om det står öppet och har tillräcklig grönkrona för att tillgodogöra sig ljuset. Varför gallra? Tanken med gallring är att man genom att ta bort träd med sämre kvalitet eller av fel trädslag, flyttar volymtillväxten till träd med bättre kvalitet och av önskat trädslag. Dessutom förhindras själv gallring vilket inträffar när beståndet blir för tätt och de träd som inte klarar av konkurrensen om solljuset dör. Genom att gallra rätt får man grövre träd med bättre timmerkvalitet när det är dags att föryngringsavverka. Detta borgar för ett mycket bättre pris per kubikmeter vid sluthuggningen. I en timmerprislista ser man att priset per kubikmeter stiger med toppdimensionen på stocken, upp till en viss nivå. Priset stiger också med kvaliteten på timret. Dessutom sjunker avverkningskostnaden om skogen har en större snitt volym per stam. Tänk på Gallra i tid innan grönkronan blivit för uppskjuten. Normalt gör man en förstagallring när träden nått en höjd av m. Är beståndet dåligt röjt kan man behöva gå in tidigare ändå. En eftersatt gallring medför större risker för snöbrott och stormskador. Överväg riskerna innan du gallrar framförallt i ett äldre granbestånd. Äldre gran kan vara känsligt för ett kraftigt ljusinsläpp. Risken för stormskador ökar i längre/äldre skog. Ibland kan det vara bättre att avstå gallring i dessa bestånd och ta en tidigare föryngringsavverkning istället. Du får en unik chans i både röjning och gallring att påverka hur din framtida skog ska se ut, ta den! Du har en unik chans att bestämma hur din skog ska se ut i framtiden genom att röja och gallra. Vi tänder på låggallring Anlitar du BillerudKorsnäs för att utföra din gallring kan du vara säker på att få den rätt utförd. Vi har en lång skoglig tradition och har genom detta lärt oss att gallra rätt. Genom åren har vi insett att låggallring är den bästa åtgärden både för skogen och för skogsägarens långsiktiga ekonomi. Att låggallra innebär att man låter de grövre och mest livskraftiga träden stå kvar, dvs friska oskadade träd med väl utvecklad krona bygger det framtida beståndet. Genom gallringen skapar vi högre tillväxt på dessa kvarvarande träd, vilket också gör dem tåligare mot stormar och snöbrott. Ibland behöver gallringen anpassas efter skogsägarens situation på grund av exempelvis investeringsbehov, då även en del av de grövre träden gallras bort. Detta ger en högre virkesintäkt. En annan form av gallring är höggallring. Uttaget består då bara av de grövsta träden vilket är något vi mycket ogärna gör, då 2

3 riskerna är stora för beståndet i framtiden. Dessutom får man då ett betydligt sämre netto vid andra gallringen. BillerudKorsnäs avverkningsgrupper är välutbildade och har stor erfarenhet av gallring och val av träd. Vi använder de modernaste maskinerna och utför vårt arbete med stor hänsyn till befintliga naturvärden. Vi skapar också möjlighet till ökade naturvärden, genom att följa certifieringsstandarderna för skogsbruk. Företrädesvis använder vi medelstora gallringsmaskiner med lång kran. Stickvägsavståndet är över 20 m och stickvägsbredden ca 4 m. Strävan är att ha så glest stickvägsnät som möjligt. En god traktplanering är ett måste både hos virkesköparen och också hos entreprenören. AKTUELLA FRÅGAN Kan bli fler fornminnen med ny lag Efter utförd avverkning genomför entreprenören en egenkontroll av sitt arbete, som sedan är grunden i BillerudKorsnäs åtgärdskvitto. Åtgärdskvittot är en kvittens på att vårt arbete är gjort med god kvalité i alla led. Ta kontakt med din virkesköpare på BillerudKorsnäs så hjälper han dig med råd om din gallring och vilka åtgärder som är bäst för din skog. Fredrik Ryd Virkesköpare Region Syd Patrik Hellblom Virkesköpare Region Syd Alla dessa val Tänk vad många beslut vi tvingas ta dagligen; vad ska vi äta till middag, tele-abonnemang, skolval för barnen, pensionsplaceringar, semestermål, bensin- eller dieselbil? Eller varför inte en elbil!? Som grädde på moset är det dessutom supervalår i år: valet till Europaparlamentet och Sveriges Allmänna Val infaller samma år. Politikerna dammar av sina argument och flyttar fram positionerna. Det ska bli mer pengar kvar i plånboken, mer frihet, mer ordning och reda, mindre CO 2 -utsläpp, mindre klasser och mindre överstatlighet! Visst skulle det vara skönt att ha någon som talar om hur man ska välja för att allt ska bli bra? När det gäller ditt skogsbruk kan vi inte tala om för dig hur du ska göra. Däremot är vi gärna denna någon som du kan diskutera med så att du känner att du fattar bra beslut. Därför presenterar vi i detta nummer alla våra virkesköpare som gärna hjälper dig med alla delar av ditt skogsbruk. På första uppslaget förklarar vi vårt tänk i val av gallringsmetod. Förhoppningsvis kan även det vägleda dig i dina skogliga beslut. Passar på att önska er alla en riktigt skön sommar! Kolbottnar är ett vanligt inslag i våra skogar. Vid årsskiftet började den nya kulturmiljölagen att gälla. Den största nyheten jämfört med den gamla lagen, är att alla lämningar som antas ha tillkommit före 1850 ska klassas som fornlämningar och får därmed det starkaste skyddet. Gränsen mellan fornlämning och kulturlämning kan vara svårbedömd. Generellt kan man säga att de äldre lämningarna som gravar och runstenar är fornlämningar och de yngre lämningarna som till exempel tjärdalar, kolbottnar, odlingsrösen och stengärdsgårdar är kulturlämningar. I vissa fall måste dock lämningens ålder avgöras med hjälp av kolanalys innan det går att fastställa om det är en forn- eller kulturlämning. Många forn- och kulturlämningar mår bra av att skogen brukas och sköts. Om man röjer och gallrar blir lämningarna synliga och risken för skador av växande, och slutligen omkullfallande, träd minskar. Det är dock viktigt att lämningen inte skadas vid åtgärden. Tänk på att det till varje fast fornlämning finns en skyddszon där skador inte får uppstå. Dan Flykt Virkesköpare Östra Dalarna Informationsblad till skogsägare från BillerudKorsnäs Skog Ansvarig utgivare: Caroline Rothpfeffer, Miljöchef BillerudKorsnäs Skog Redaktionsgrupp Caroline Rothpfeffer Dan Flykt, virkesköpare Orsa Fredrik Ryd, virkesköpare Frövi Patrik Hellblom, virkesköpare Sala Johanna Ydringer, verksamhetsutvecklare Jörgen Wikström, virkesköpare Norrbotten Lars-Erik Busk, ansvarig för Lokala Köp Form och illustration: Titti Apler Layout: Byrå4, Uppsala Tryck: Sandvikens Tryckeri Caroline Rothpfeffer Ansvarig utgivare 3

4 DET ÄR VI SOM KÖPER DITT VIRKE! Vi finns lokalt och känner till de speciella förutsättningar för skogsbruk i den trakt där du har din fastighet. Vi erbjuder dig samarbetsformer som förenar långsiktig skogs- REGION DALA-HÄLSINGE skötsel med god ➊ ➋ ➌ ➍ ➎ ekonomisk avkastning. ➏ ➐ ➑ ➒ ➓ ➊ Sören Nygårds , Lima, Malung, Sälen, Vansbro ➋ Olle Gunnarsson , Lima, Malung, Sälen, Vansbro ➌ Dan Flykt , Mora, Rättvik ➍ Lenitha Liljeberg , Orsa, Ore Socken ➎ Staffan Jutterström , Mora, Älvdalen, Särna, Idre ➏ Magnus Eriksson , Gagnef, Borlänge, Säter ➐ Nils-Olov Eklund , Leksand, Falun, Hedemora ➑ Kjell Åke Hammar , Hälsingland (kontor i Alfta) ➒ Anders Lundberg , Hälsingland (kontor i Alfta) ➓ Bo Uddh , Hälsingland och Härjedalen (kontor i Ljusdal) Årsplaneringen i skogen en principskiss Boka nästa års röjning hos BillerudKorsnäs om du inte röjer själv Uppdatera skogsbruksplanen tillsammans med din virkesköpare Årsbeskeden kommer från BillerudKorsnäs Boka tid hos din revisor/ deklarationshjälp 4 Boka nästa års markberedning senast 30 nov Boka gödsling för nästa år Egen besiktning av sommarens åtgärder Beställ nästa års plantor och plantering senast 30 sep Titta över dina skogsbilvägar Oktober November September Augusti December Juli Januari Juni Februari Maj Mars April Säsongen för plantering börjar Röjningssäsongen startar. Maximalt får 5 m 3 tallvirke med skorpbark eller 5 m 3 granvirke grövre än 10 cm lämnas. Lämpligt att röja lövföryngringar Gödslingssäsongen börjar Deklarationen ska vara inne Säsongen för markberedning kör igång

5 ➊ ➋ ➌ ➍ ➎ ➏ ➐ ➑ REGION NORRBOTTEN ➊ Jarmo Johansson, , Övertorneå, Haparanda ➋ Håkan Krekula, , Pajala, Kiruna, Gällivare norra ➌ Jörgen Wikström, , Överkalix, Gällivare södra ➍ Anton Bergdahl, , Övertorneå, Piteå, Älvsbyn ➎ Björn Mörk, ,Kalix ➏ Martin Sundbaum, ,Luleå, Boden, Jokkmokk, Piteå, Älvsbyn ➐ Mats Nilsson, ,Råneå älvdal, Boden ➑ Anders Larsson, ,Luleå, Boden, Jokkmokk, Piteå, Älvsbyn REGION UPPLAND-GÄSTRIKE ➊ ➋ ➌ ➍ ➎ ➊ Sonny Kvist , Södra Gästrikland Nordöstra Västmanland ➋ Patrik Fredriksson , Norra Gästrikland ➌ Stig Lundgren , Norra Uppland ➍ Henrik Larsson , Nordöstra Uppland ➎ Johan Blom , Östra Uppland ➏ Roland Nyström , Västra Uppland ➐ Björn Håkansson , Södra Uppland ➏ ➑ REGION SYD ➊ Jonas Kling , Norra Örebro län västra delen ➋ Göran Bergkvist , Norra Örebro län östra delen ➌ Mats Johnsson , Ludvika, Smedjebacken, Fagersta, Avesta, Norberg ➍ Patrik Hellblom , Sala, Heby, Västerås ➎ Fredrik Ryd , Västra Västmanlands län samt Fellingsbro församling ➏ Dan Öhman , Södermanlands landskap ➐ David Skyman , Närke, Degerfors kommun ➊ ➋ ➌ ➍ ➎ ➏ ➐ 5

6 TYDLIGARE FÖRESKRIFTER FÖR ANMÄLAN AV SAMRÅD I april införde Skogsstyrelsen nya föreskrifter och allmänna råd om vilka skogsbruksåtgärder som måste anmälas för samråd. Det har också förtydligats vad en anmälan ska innehålla. Syftet med de nya föreskrifterna är att öka tydligheten och förståelsen för vilken hänsyn som behöver tas i känsliga områden. Förhoppningen är också att naturvårdskraven i skogsvårdslagen ska tolkas mer enhetligt och därmed bli lättare att uppfylla. Föreskrifterna säger att en åtgärd som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska anmälas för samråd. Många av de åtgärder som nämns i föreskrifterna samrådsanmäls redan idag, till exempel dikesrensning, gödsling och byggnation av vägar. Basvägar Ett nytt krav är att man ska anmäla basvägar över värdefulla vattendrag och våtmarker för samråd. För att göra denna anmälan så enkel som möjligt för skogsägaren, så har Skogsstyrelsen bestämt att avverkningsanmälan även fungerar Skogsbruksåtgärder som ska anmälas för samråd: skogsbruksåtgärder i områden med mycket stor betydelse för flora och fauna (motsvarar nyckelbiotoper) dikesrensning gödsling askåterföring stubbskörd anläggande av skogsbilväg och traktorväg anläggande av basvägar över värdefulla vattendrag och våtmarker som anmälan för samråd i dessa fall. Vid gallring måste man dock skicka in en separat blankett om samråd. Denna finns på Skogsstyrelsens hemsida. BASVÄGAR över vattendrag och myrar kan, liksom vägar, påverka vattnets rörelser negativt. Körning genom och över vattendragen kan också leda till att marken rörs om med grumling och kvicksilverutsläpp som följd. Detta kan dock undvikas genom att man lägger basvägarna där bärigheten är som störst, t ex på höjder där marken är torrare, att basvägen risas ordentligt och att man använder sig av broar eller kavelbroar vid överfarter. För att minimera risken för körskador har BillerudKorsnäs introducerat Risa-rätt-metoden (se Din naturliga partner nr ) vilket betyder att man gör just detta! All typ av DIKNING utförs för att minska vattenmängden i ett område för att möjliggöra föryngring eller för att öka tillväxten på träden. Avvattningen leder till att arter som vitmossor, skvattram och vattenlevande djur minskar till förmån för blåbär, björn- och husmossa och mer terrestra djurarter. Anläggande av VÄG medför att vattnets rörelser i marken skärs av och att skogsområdet öppnas upp, både för ökat ljusinsläpp och för besökare. Därför är det viktigt att vägdragningen är genomtänkt så att vattentillförseln till värdefulla våtmarker eller sumpskogar inte hindras. Vägar ska inte heller byggas genom avsatta områden såsom nyckelbiotoper och värdekärnor. GÖDSLING och askåterföring påverkar markkemin. Vid gödsling ökar tillgången på kväve och vid askåterföring påverkas framför allt markens ph. Båda dessa åtgärder missgynnar arter som klarar av att leva på näringsfattiga marker såsom lavar och lingonris. För att minimera kostnader och negativ påverkan på miljön ska man bara gödsla i produktionsskogar på friska och friska/fuktiga marker, inte i vattendrag och avsatta områden. Gödsling bör utföras minst 10 år innan avverkning så att träden hinner få kvävet till godo. 6

7 Värdefulla våtmarker: Länsstyrelsens inventering av våtmarker och sumpskogar där de klassat dem i en 5-gradig skala utefter deras naturvärden. Syftet var att ha ett gott planeringsunderlag för att kunna bevara och arbeta strategiskt med våtmarkerna som nationell naturresurs. Vissa av dem kan t.ex. vara lämpliga för torvtäkt. Värdefulla vattendrag: Flera myndigheter har tillsammans med länsstyrelserna, sammanställt områden med Sveriges mest värdefulla sötvattensjöar och vattendrag. Syftet var är att få ett underlag för fortsatt arbete med skydd och restaurering av våra svenska vattendrag. Anmälans innehåll På avverkningsanmälan måste man rita in på kartan var man tänkt passera bäckar och våtmarker. Men det är bara basvägar som ska passera över de mest värdefulla vattendragen och våtmarkerna som behöver anmälas för samråd. Vi på BillerudKorsnäs har kartor över vilka bäckar och våtmarker som anses vara mest värdefulla så att ingenting missas vid gallring eller föryngringsavverkning. Hur påverkar åtgärderna naturmiljön? Och hur gör jag för att minimera påverkan? Syftet med alla åtgärder är att på något sätt förbättra tillväxten eller tillgängligheten i skogen. Ofta påverkar vi då livsmiljön för de arter som lever där. Alla arter som finns inom en speciell naturtyp är anpassade till just den naturtypen. När vi på något sätt påverkar miljön så påverkar vi även artsammansättningen. Därför måste vi alltid fundera på hur vi utför våra åtgärder så skonsamt som möjligt. Caroline Rothpfeffer Ansvarig utgivare MATSVINNET EN MYCKET STOR UTMANING Ungefär en tredjedel av all mat som produceras äts aldrig upp! Maten som slängs eller förstörs utan att ätas har förbrukat enorma mängder naturresurser och gett upphov till 3,3 miljarder ton fossila CO 2 -utsläpp årligen, vilket motsvarar nästan lika mycket CO 2 som hela USA släpper ut på ett år. Landanvändningen för detta svinn motsvarar 30% av världens jordbruksområden, vilket innebär att den förlorade produktionen även har stor påverkan på vattenanvändningen och förluster av biologisk mångfald. Det är alltså en mycket stor utmaning för världen att utveckla han teringen av mat i hela produktions- och transportkedjan. BillerudKorsnäs bidrar genom att driva utvecklingen av nya förpackningar. Kvalificerade tekniker arbetar tillsammans med våra kunder i vårt utvecklingscentrum för att skapa optimerade förpackningar för alla led i försörjningskedjan. I laboratoriet simuleras den verkliga miljön för råvaror vid transport till konsument, som belastning, klimat och tid. Tack vara BillerudKorsnäs Box Lab s metodiska arbetssätt, utvecklas nya paketstandarder till lådor som tål högre belastning under längre tid. Ett exempel är Fruktlådan SoliQ, som genom sin utformning och styrka reducerar fraktskador och svinn på frukterna med 25 % jämfört med en konventionell låda. Fördelarna kan ses i hela värdekedjan från förpackningstillverkaren, via odlaren och genom den krävande transportkedjan hela vägen till konsumenten. Högkvalitativa och genomtänkta förpackningar innebär mindre svinn, vilket i sin tur sparar både pengar och vår miljö. Jörgen Wikström Virkesköpare Norrbotten VISSTE DU ATT SoliQ mer än bara en låda en svensk barnfamilj kastar mat för ca 600 kr i månaden? Ungefär en miljon ton mat slängs varje år i Sverige. Om svinnet minskades med en femtedel skulle den samhällsekonomiska vinsten kunna bli över 20 miljarder kronor. Det visar en undersökning från Naturvårdsverket. 7