Konsekvenser för konsumenter av nyligen konkurrensutsatta marknader Elmarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvenser för konsumenter av nyligen konkurrensutsatta marknader Elmarknaden"

Transkript

1 Regeringsrapport december 2002 Konsekvenser för konsumenter av nyligen konkurrensutsatta marknader Elmarknaden

2 1. Inledning Bakgrund uppdrag Syfte Avgränsning Metod Rapportens disposition Sammanfattande analys och förslag till åtgärder Generell bedömning Kundhantering Inledning Problem och brister Fastställda rutiner Problemåterföring Intern kontroll Åtgärder för att åstadkomma förbättringar Elleverantörernas information Tillsvidarepris Jämförpris på el Elräkningar och preliminärdebitering Anvisad elleverantör Elleverantörsbyten Konsumenternas kunskaper Aktiva och passiva elkonsumenter Elmarknaden Historik Nordpool Marknadskoncentration Prisutveckling Regler och tillsyn Regler Konsumentverkets tillsyn Konkurrensverkets tillsyn Energimyndighetens tillsyn Myndigheters och andra intressenters erfarenheter Konsumentverkets erfarenheter Konkurrensverkets erfarenheter Energimyndighetens erfarenheter Konsumentvägledarnas erfarenheter Elrådgivningsbyråns erfarenheter Tidigare undersökningar Inledning Kunden är lös Tjänste bra? Effekter för konsumenterna Kännedom och kunskap Information Hur har konsumenterna fått information? Att aktivt söka information eller att passivt mottaga information Prisinformation och jämförelser Aktiva och passiva elkonsumenter Aktiva elkonsumenter

3 6.3.2 Aktiv mer än en gång Passiva elkonsumenter Byte av elleverantör, före och efter Uppgifter för bytet Problem Kundhantering Elräkningar och preliminärdebitering Information...40 Referenser...41 Offentliga utredningar...41 Rapporter...41 Författningar och förarbeten...41 Bilaga 1: Diagram om konsumenters beteende på elmarknaden...42 Bilaga 2: Tabeller över svar från konsumentvägledare

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund uppdrag I proposition 2000/01:135, Handlingsplan för konsumentpolitiken, framhöll regeringen att Konsumentverket borde få i uppdrag att i samarbete med Konkurrensverket och de olika sektorsmyndigheterna genomföra systematiska studier av de marknader som nyligen har öppnats för konkurrens, utifrån ett konsumentperspektiv. Efter riksdagens beslut för budgetåret 2002 om anslaget för åtgärder på konsumentområdet gav regeringen Konsumentverket detta uppdrag. Uppdraget löper under fyra år, 2002 till 2005, och olika marknader ska analyseras. Under år 2002 ska, enligt Konsumentverkets regleringsbrev, elmarknaden prioriteras och resultatet ska redovisas till regeringen senast den 31 december Syfte Syftet med studien är att analysera de konsekvenser som konkurrensutsättningen av elmarknaden har fått och kan komma att få för konsumenterna. 1.3 Avgränsning Uppdragsformuleringen ger en första avgränsning. På elmarknaden är produktion av el och handel med el konkurrensutsatt, medan nätverksamheten fortfarande är ett monopol. Med anledning av hur uppdraget är formulerat är studien framför allt inriktad på den numera konkurrensutsatta elhandeln. De olika verksamheterna har emellertid beröringspunkter och studien behandlar sålunda till viss del även nätverksamheten. Produktionen av el har nyligen studerats av elkonkurrensutredningen (SOU 2002:7). Med konsument avses i detta sammanhang en person som köper el för eget privat bruk, dvs. inte för näringsverksamhet. 1.4 Metod Inledningsvis har en genomgång av tidigare skrivelser och undersökningar genomförts. För att få en aktuell bild av konsumenternas uppfattning och beteende genomförde Konsumentverket en 3

5 konsumentundersökning med hjälp av en konsult, AB Stelacon. Undersökningen genomfördes i två steg, först en kvalitativ del och sedan en kvantitativ del. I den kvalitativa delen intervjuades s.k. fokusgrupper dels i Stockholm och dels i Sandviken. Grupperna var indelade efter de som hade gjort något val och de som inte hade valt. Dessa personer fick debattera fritt kring olika frågor, styrda av en moderator. De uppgifter som kom fram i fokusgruppsamtalen har legat som grund för enkäterna till den kvantitativa undersökningen. Den kvantitativa undersökningen genomfördes med hjälp av telefonintervjuer. För att kunna få ett brett urval av svenska folkets val respektive icke-val har 2000 telefonintervjuer genomförts. Det innebär att det har genomförts mer än 2000 intervjuer, med syftet att få fram minst 2000 svar. Resultatet av den kvantitativa undersökningen har sedan tillsammans med tidigare undersökningar och dokumenterade erfarenheter legat till grund för den slutliga analysen. Information och erfarenheter har också inhämtats från Konsumenternas Elrådgivningsbyrå (nedan Elrådgivningsbyrån) och de kommunala konsumentvägledarna. Konsumentverket har under arbetets gång haft en nära dialog med Konkurrensverket och Energimyndigheten som har bistått verket med underlag och synpunkter. Slutsatserna har dock dragits av Konsumentverket. 1.5 Rapportens disposition I rapportens kapitel två finns en sammanfattande analys och förslag till olika åtgärder för uppfångade problem. I kapitel tre beskrivs elmarknaden, t.ex. hur prisutvecklingen har varit och vilka regler som kan bli tillämpliga inom elområdet. En sammanställning av myndigheters och andra intressenters erfarenheter av konsumentproblemen finns i kapitel 4. De senaste genomförda konsumentundersökningarna redovisas kort i kapitel 5. Utifrån de samlade erfarenheterna och konsumentundersökningarna beskrivs effekterna för konsumenterna av konkurrensutsättningen på elmarknaden i kapitel 6. 4

6 2. Sammanfattande analys och förslag till åtgärder 2.1 Generell bedömning Beslutet att konkurrensutsätta elmarknaden har gett konsumenterna valmöjligheter samtidigt som det medfört att nya krav ställs på såväl dem som elbolagen. För att kunna ta ställning till om en konkurrensutsättning fått positiva effekter för konsumentkollektivet behöver en avvägning göras mellan de effekter som en valfrihet för med sig och de nya krav som ställs. Det är här inte tillräckligt att, såsom ofta sker i den allmänna debatten, endast framhålla prisutvecklingen som måttstock för hur lyckad en konkurrensutsättning varit. Prisutvecklingen är givetvis en ytterst väsentlig indikator men inte den enda. Fakturering, kundtjänst och bemötande är andra aspekter som är väsentliga från konsumenternas synvinkel. Dessutom skall vägas in hur mycket tid och kraft som behöver sättas av för att göra rationella val på en ny marknad. Ett kännetecken för en väl fungerande marknad är att företagen, för att behålla befintliga och attrahera nya kunder, måste konkurrera med varandra inte bara med priset utan också genom att exempelvis utveckla nya produktlösningar och genom att försöka på bästa sätt möta de behov av service som kunderna ger uttryck för. Konsumentverket har under utredningsarbetet fört en nära dialog med Konkurrensverket, Energimyndigheten och Elrådgivningsbyrån. Den bild som vuxit fram vid denna dialog ger klara indikationer på att det råder en långtifrån tillfredsställande ordning på marknaden. Räkningar som kunderna inte förstår, problem vid byten av elbolag samt underbemannade kundtjänster är exempel på företeelser som inträffar allt för ofta. Att sådana problem ständigt återkommer tyder på att företagens ledningar inte tillräckligt har prioriterat kontrollen över hur kund- och reklamationshanteringen fungerar. Till bilden hör även att de tjänster som elbolagen erbjuder sina privatkunder inte förändrats nämnvärt efter konkurrensutsättningen. Fortfarande gäller exempelvis som regel förskottsdebiteringar. Det är svårförståeligt att inget bolag under den tid som marknaden varit konkurrensutsatt på allvar försökt konkurrera genom att möta många kunders önskemål om debitering efter faktisk förbrukning. Först nu börjar en förändring att ske, trots att detta länge varit 5

7 ett tydligt uttalat konsumentönskemål och dessutom skulle förenkla och göra elräkningarna begripligare, med bl.a. mindre belastning på kundtjänsterna som följd. Det ligger nära till hands att dra slutsatsen att de problem som beskrivs i denna rapport beror på att bolagen inte förstått, inte förmått eller tillräckligt bemödat sig om att åtgärda de problem som många kunder upplever. En annan förklaring kan vara att bolagen inte känt sig tvungna att förändra, vilket i så fall är ett tecken på att konkurrensen fungerat bristfälligt. Konsumentverkets erfarenheter av frågans stora relevans ger tydliga indikationer på att problem föreligger ifråga om elmarknadens anpassning från monopol till konkurrens. När det gäller prisutvecklingen har de konsumenter som gjort aktiva val, jämfört med de som inte har varit aktiva, troligtvis lyckats spara en del pengar under framför allt åren Prisutvecklingen för de konsumenter, som inte har varit aktiva, har sedan 1996 till största delen haft en stigande trend. Den främsta orsaken till den stigande prisutvecklingen är att energiskatten har ökat, dvs. det är staten som genom politiska beslut höjt konsumentpriserna. Konsumentverket kommer fortsatt att följa utvecklingen på elmarknaden för att kunna bedöma om nödvändiga åtgärder framgent vidtas av branschen. För det fall acceptabla förbättringar inte sker bör elmarknaden enligt verkets uppfattning på nytt studeras som en avslutande del i regeringens uppdrag att genomföra systematiska studier av de marknader som nyligen har öppnats för konkurrens, dvs. under år Kundhantering Inledning Väl fungerande rutiner för besvarande av frågor och klagomål är av stor betydelse när relationerna mellan kunder och företag byggs upp och utvecklas. Denna funktion ses ofta som ett avgörande konkurrensmedel men också som ett betydande instrument i produkt och kvalitetsutvecklingsarbetet där företagen lär av sina kunder. Betydelsen av sådan information och återkoppling är särskilt stor när förhållanden på marknaden förändras. Ett exempel på en sådan förändring kan vara att en monopolmarknad konkurrensutsätts. Nya krav ställs här på kunderna som i sin tur ställer nya krav på företagen. Företagen har därför att räkna med situationer som kan vara svåra att förutse. 6

8 2.2.2 Problem och brister En återkommande uppfattning som framförs av konsumenterna i Konsumentverkets undersökning är att all el är densamma oavsett vem som levererar den varför det mest intressanta är priset. Anmälningar som tas emot från allmänheten och den information som Konsumentverket fått vid kontakter med andra myndigheter, konsumentvägledare samt Elrådgivningsbyrån visar emellertid med tydlighet på vikten av en väl fungerande ordning för kundkontakter och att denna funktion i många fall har brister. Det handlar främst om svårigheter att komma i kontakt med företaget, dåligt bemötande och bristfälliga kunskaper hos kundmottagarna. Det förhållande att problem fortfarande i flera fall kvarstår exempelvis när det gäller otydliga elräkningar (se vidare 6.5.1) och problem vid byten av elleverantörer (se vidare 6.4.2) stärker ytterligare bilden av att brister finns i företagens kundhantering och förmåga att lära av kundernas önskemål respektive behov. Här finns en hel del att lära från mer etablerade marknader där kundfrågorna sedan länge varit prioriterade på ett självklart sätt. Det måste anses som en självklarhet att konsumenterna lätt skall kunna komma i kontakt med företagen och få bra och kunnig service. Ett företag som agerar på en konkurrensutsatt marknad måste anpassa sin kundtjänst efter det antal kunder företaget har men också efter det antal företaget kan komma att få, särskilt efter olika marknadsföringskampanjer. Kundtjänsten måste också anpassas efter den allmänna utvecklingen på marknaden. Det har dock inte legat inom ramen för Konsumentverkets uppdrag att närmare undersöka företagens kund- och reklamationsfunktioner. Någon helt tydlig bild av företagens organisation och rutiner i detta avseende kan därför inte presenteras. Vad som tidigare sagts gör dock att verket ser ett tveklöst behov av att för branschen peka på vikten av en fungerande kund- och reklamationsfunktion. Bristfällig organisation och rutiner i detta avseende får negativa konsekvenser som återverkar på flera områden. Den oförutsett stora belastningen på Elrådgivningsbyrån bekräftar bilden av att krafttag måste sättas in. I det följande kommer att redogöras för de delar i kundhanteringen som verket mot bakgrund av gjorda erfarenheter finner mest angelägna att framhålla Fastställda rutiner Grundläggande är givetvis att företagen har centralt fastställda interna rutiner för sin kund- och reklamationshantering. Det är sedan en ledningsfråga att säkerställa dels att den personal som har 7

9 kundkontakt känner till eller åtminstone på ett enkelt sätt har möjlighet att informera sig om de rutiner som gäller för företaget, dels att personalen följer desamma. Det är även ledningens ansvar att tillse att den personal som möter kunderna har erforderlig kompetens för att kunna besvara frågor korrekt och sakligt utan onödig tidsutdräkt Problemåterföring Kundkontakter kan ge information om problem som är relaterade till en viss åtgärd som företaget vidtagit, exempelvis ett informationsutskick. Rutiner för uppföljning ger därför företagen inte bara möjligheter att åtgärda och komma tillrätta med olika problem utan även att utveckla sina tjänster såsom exempelvis informationen på elräkningarna. Konsekvenser av bristfälliga rutiner i detta hänseende blir följaktligen att information från kunderna inte kommer till ledningens och andra berörda befattningshavares kännedom, vilka således går miste om denna vitala information. Om rapporteringen sker med längre tidsintervall kan detta medföra negativa konsekvenser för möjligheterna att i ett tidigt skede och på ett effektivt sätt kunna vidta erforderliga åtgärder i förebyggande syfte. Bristfälliga rutiner för registrering av kundfrågor/reklamationer kan medföra svårigheter att identifiera och skilja ut olika problem. Företagen kan härigenom gå miste om väsentlig information beträffande kunders missnöje och möjligheten att få en samlad bild över vad missnöjet består i samt dess frekvens. Registreringen kan även återverka på innehållet i företagens interna vidarerapportering och kan därför ge oönskade konsekvenser för företagens möjlighet till problemuppfångning Intern kontroll Uppenbart finns det bristande rutiner för intern uppföljning av erfarenheter från elleverantörernas kundfunktion som motverkar möjligheterna att snabbt kunna identifiera de problem och brister som kan uppkomma i hanteringen av kundfrågor och reklamationer, exempelvis att antalet förfrågningar till kundfunktionen är fler än vad personalen förmår hantera. Brister i detta avseende kan även inverka på möjligheten att upprätthålla kontinuitet och konsekvens i kundhanteringen. Bristande kunskaper om hur hanteringen fungerar i förhållande till kunden försvårar även företagens möjligheter att anpassa instruktioner och rutiner efter de behov som finns samt att utveckla rutinerna för kundkontakter utifrån de behov som efterhand uppkommer. Erfarenheter hittills från Elrådgivningsbyrån bekräftar den bilden. Byrån, som bildats av och finansieras huvudsakligen av 8

10 Svensk Energi har dimensionerats med ledning av erfarenheter från Konsumenternas Bank- och Finansbyrå. Byråns verksamhet startade i maj 2002 och strömmen av telefonsamtal, skriftliga hänvändelser och ibland t.o.m. besök tyder på att belastningen på byrån och antal ärenden nästan är dubbelt så stor som väntat Åtgärder för att åstadkomma förbättringar Den för konsumenterna, men även företagen, stora betydelsen av att företagen har fungerande rutiner för kund- och reklamationshantering gör att Konsumentverket kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt hur denna utvecklas hos företagen. För det fall inte tydliga förbättringar sker under en snar framtid kommer verket att påbörja en särskild granskning av företagens kund- och reklamationshantering. Syftet med en sådan granskning blir bl.a. att inhämta tillräckligt underlag för att kunna avgöra om behov av lagstiftningsåtgärder föreligger, exempelvis genom att särskilda krav ställs i ett sådant system med omsättningskoncession för elleverantörer som har föreslagits av elkonkurrensutredningen Elleverantörernas information För att underlätta konsumenternas agerande på den konkurrensutsatta marknaden är det viktigt att elleverantörernas prisinformation i marknadsföringen är korrekt och tydlig. Det måste finnas förutsättningar att kunna göra prisjämförelser på ett enkelt sätt. Konsumentverkets erfarenhet är att ett av de stora problemen med prisjämförelser mellan olika elleverantörer är att priserna anges på olika sätt, ibland exklusive energiskatt och moms, ibland inklusive dessa skatter och även både och. Det förekommer också mellanvarianter med priser inklusive bara moms. Konsumentverket har uppmärksammat problemen med prisinformationen i elleverantörernas marknadsföring och har vidtagit åtgärder för att åstadkomma förbättringar. Verket har t.ex. undersökt hur marknadsföringen ser ut på Internet hos ett stort antal elleverantörer och där brister har upptäckts har verket påtalat detta för den aktuelle elleverantören. Förbättringar har genomförts, bl.a. har många som tidigare inte alls angav priset inklusive energiskatt och moms nu gjort det. Konsumentverket kommer fortsatt att särskilt bevaka elleverantörernas marknadsföringsåtgärder. 1 Konkurrensen på Elmarknaden (SOU 2002:7) s. 165 ff. 9

11 Det skulle vara enklare för konsumenterna om endast priserna inklusive skatter anges eftersom prisinformationen är mer svåröverskådlig när det finns fler prisangivelser för ett och samma avtal. Ett förslag som framförts av Oberoende Elhandlare om att energiskatterna flyttas över på nätavtalet (se också 2.5) skulle underlätta prisinformationen. Prisinformationsutredningen har i sitt betänkande, En ny prisinformationslag (SOU 2002:54), redovisat sitt förslag till utvidgning av prisinformationslagens (1991:601) tillämpningsområde. I och med en sådan utvidgning skulle t.ex. även el- och telefonitjänster omfattas av lagens bestämmelser. Närmare bestämmelser om prisinformation skulle anges i föreskrifter meddelade av för området aktuell myndighet. Konsumentverket förutsätter att verket får föreskriftsrätten för elområdet om förslaget genomförs och avser att inleda arbetet med föreskriftsutformningen så snart beslut fattats om införande av förändringarna i lagen. I föreskrifterna kan regler införas i syfte att förbättra elleverantörernas prisinformation. Förutom ovan nämnda prisinformation finns det annan information som det är naturligt att elleverantörerna ansvarar för. Det kan t.ex. vara fråga om innebörd av de avtal som erbjuds och prisförändringar i löpande avtal. Det är av största vikt att elleverantörerna skärper sig och vidtar åtgärder för att åstadkomma förbättringar. 2.4 Tillsvidarepris De passiva elkonsumenterna har under större delen av perioden som elmarknaden varit konkurrensutsatt betalat ett s.k. tillsvidarepris som hos de flesta elleverantörerna regelmässigt varit mycket högre än det pris som gällt för t.ex. 1-års avtalen. Under hösten 2002 har prisutvecklingen varit sådan att den ovanliga situationen har uppstått att tillsvidarepriserna hamnat på en nivå som är lägre än priserna för de särskilda avtalen. Det är emellertid knappast troligt att det förhållandet kommer att bestå. Konsumentverket har genom kontakter med media, de kommunala konsumentvägledarna och Elrådgivningsbyrån fått indikationer på att många av de passiva elkonsumenterna inte känner till tillämpningen av tillsvidarepriser. En del konsumenter verkar leva i tron att konkurrensutsättningen har lett till en prissättning som inte gör någon skillnad eller åtminstone inte någon större skillnad om man är aktiv eller inte. Verket anser att det är anmärkningsvärt att de konsumenter som är trogna får betala extra mycket bara för att de inte aktivt avtalar om bättre pris. Det är uppenbart att 10

12 många konsumenter inte nåtts av information om möjligheterna att teckna andra typer av avtal. Som kund skall man kunna förvänta sig att få sådan tydlig information. Ges inte sådan information av elleverantören på ett sätt som kan uppfattas på ett tillfredsställande sätt av mottagaren måste det anses som brist på omsorg om kunden. Konsumentverket anser att det måste bli förbättringar i detta avseende. Ett förslag är att elleverantörerna minst en gång per år borde tillhandahålla information till sina kunder om vilka avtal som är möjliga att teckna. 2.5 Jämförpris på el För att förbättra möjligheten att göra prisjämförelser anser Konsumentverket att ett jämförpris på el bör finnas. Verket har fört diskussioner med branschorganisationen Svensk Energi om framtagande av ett jämförpris. De flesta elleverantörer har inte bara ett pris baserat på förbrukningen, uttryckt i öre/kwh, utan även ett pris baserat på en period, uttryckt i kr/år. Dessutom kan ytterligare priser förekomma, t.ex. aviavgifter. Vid en jämförelse räcker det således inte med att konsumenten jämför endast priset öre/kwh. För att underlätta jämförelsen behövs ett jämförpris som inkluderar allt konsumenten måste betala för elleveransen. Detta kan åstadkommas genom att räkna på ett eller möjligen flera schabloniserade värden för årsförbrukningen. Det som försvårar jämförelsen är de två olika energiskatterna i landet. Ett sätt att komma runt detta skulle kunna vara att endast räkna med den högre energiskatten, då skulle även norrlandskonsumenterna (som har en lägre energiskatt) kunna göra jämförelser mellan olika leverantörer. De får emellertid problem när de skall göra en jämförelse mellan det faktiska pris de har och andra leverantörers priser. Förmodligen använder de sin elräkning och där står priset med den lägre energiskatten. Förslaget från föreningen Oberoende Elhandlare (se 2.3) som innebär att energiskatten skulle överföras på nätavtalet istället, dvs. nätföretaget skulle debitera energiskatten, anser verket är ett intressant förslag eftersom en sådan lösning skulle undanröja ett hinder för möjligheterna att göra relevanta prisjämförelser. I det föreskriftsarbete som ovan nämnts, 2.3, avser verket att införa även en regel om jämförpris på el. 11

13 2.6 Elräkningar och preliminärdebitering Preliminärdebiteringen, dvs. att konsumentens verkliga förbrukning regleras i efterhand, är ett av de grundläggande problemen som leder till svårbegripliga elräkningar (se vidare 6.5.1). Ett genomförande av Energimyndighetens förslag om månadsvis avläsning av elmätarna 2 skulle således vara ett första steg till ett undanröjande av detta problem. Det förutsätter emellertid ett andra steg, nämligen att preliminärdebiteringen avskaffas och att debitering efter faktisk förbrukning införs. Energimyndigheten förutsätter att preliminärdebiteringen avskaffas på frivillig väg om ett lagkrav på månadsvis avläsning av elmätarna införs. Konsumentverket anser att förslaget om månadsvis avläsning av elmätarna är bra men hyser vissa tvivel om att preliminärdebiteringen kommer att avskaffas från elleverantörernas sida på frivillig väg. Det kan dock konstateras att vissa företag redan har påbörjat arbete som går i riktning mot ett system med debitering efter faktisk förbrukning för åtminstone vissa grupper av konsumenter, vilket är positivt. Om en frivillig överenskommelse inte kommer till stånd bör lagstiftning övervägas. För att förhindra att konsumenterna drabbas av efterkrav på stora belopp som avser flera år (se vidare 6.5.1) anser Konsumentverket att en reglering bör övervägas som innebär att debitering av ett avräkningsbelopp inte får ske för en längre period än den som motsvaras av den reglerade mätperioden enligt ellagen (1997:857) och de föreskrifter som är meddelade med stöd av denna lag. I förordning om mätning, beräkning och rapportering av överförd el (1999:716) skall mätningen avse överförd el under högst ett år. Ett efterkrav skulle således preskriberas i princip efter ett år. Preliminärdebiteringen är emellertid inte det enda problemet med elräkningarna (se vidare 6.5.1). För att åstadkomma elräkningar som går att förstå och kontrollera och som är enhetliga måste ytterligare åtgärder vidtas. Att elräkningarna är enhetliga underlättar förståelsen även för dem som byter elleverantör. Konsumentverket föreslår att verket får mandat att ge rekommendationer om hur elräkningar skall vara uppställda. Sådana rekommendationer bör utformas i nära samarbete med Energimyndigheten, Elrådgivningsbyrån och branschföreträdare. 2.7 Anvisad elleverantör Regeln om anvisad elleverantör innebär att en konsument som saknar elleverantör skall bli anvisad en sådan av sitt nätföretag. Denna regel blir framför allt tillämplig när konsumenten flyttar från en 2 Månadsvis avläsning av elmätare 2002 Energimyndigheten 12

14 bostad till en annan utan att själv ha avtalat med ny leverantör före flytten. Den leverantör som konsumenten anvisas är oftast den som har en anknytning till nätföretaget. Det har framförts kritik mot att detta inte främjar konkurrensen på elmarknaden. Elkonkurrensutredningen framförde av den anledningen förslaget att anvisad elleverantör skall upphandlas i konkurrens 3. Regeringen ställde sig positiv till förslaget men ansåg att frågan borde utredas närmare och att i samband med detta kunde också frågan om att ställa krav på att nätföretaget i samband med flytt skall informera konsumenten om hur man byter elleverantör utredas. Konsumentverket är positivt inställd till förslagen och instämmer i att konkurrensupphandling av anvisad elleverantör bör utredas närmare. Däremot behöver inte förslaget om att nätföretagen skall informera om elleverantörsbyten utredas, detta borde kunna införas så snart som möjligt genom en frivillig överenskommelse med branschen. 2.8 Elleverantörsbyten Ända sedan schablonberäkningen infördes den 1 november 1999 har det varit problem med elleverantörsbytena. Det har uppmärksammats i media och det har även myndigheter, kommunala konsumentvägledare och Elrådgivningsbyrån fått erfara. Bland de problem konsumenterna har fått uppleva kan nämnas försening av bytet, dubbla elräkningar och inga elräkningar alls på lång tid. Elkonkurrensutredningen har föreslagit en sanktion mot de nätföretag som orsakar att elleverantörsbyten försenas 4. För att även kunna kompensera konsumenten som drabbas av ett försenat leverantörsbyte har föreslagits att sanktionen skulle utformas så att nätföretaget inte får ta ut någon nätavgift från det datum bytet var tänkt att ske fram till det datum bytet verkligen kommer till stånd. Det förfarande som framför allt skulle omfattas av ett sanktionssystem är nätföretagets skyldighet att bekräfta eller anmärka (om den är felaktig) på en anmälan om leverantörsbyte. Ett sanktionssystem förutsätter ett IT-system hos såväl nätföretag som elleverantör som möjliggör automatiska mottagningsbevis eftersom detta entydigt kan visa om orsaken till en försening av ett leverantörsbyte ligger hos nätföretaget. Regeringen har med anledning av detta uttalat att ett införande av ett sanktionssystem bör samordnas med ett krav på införande av ett IT-system enligt ovan 5. Vidare ställer sig regeringen positiv till Svensk Energis förslag att på frivillig väg genom de allmänna avtalsvillkoren införa regler om ersättning för de olägenheter konsumenten drabbas av på grund av förseningen. Konsumentverket vill kommentera det sistnämnda förslaget. En regel om ersättning till den drabbade konsumenten förutsätter också att en viss part kan utpekas som den som 3 Konkurrensen på elmarknaden SOU 2002:7 s Konkurrensen på elmarknaden SOU 2002:7 s. 134 f. 5 Proposition 2001/02:143, Samverkan för en trygg effektiv och miljövänlig energiförsörjning 13

15 har orsakat förseningen. Ett sätt att reglera detta skulle kunna vara att antingen nätföretaget eller elleverantören alltid tar ansvaret för ersättningen till konsumenten oavsett vem som har orsakat förseningen. Nätföretaget och elleverantören kan sedan sinsemellan göra upp om kostnaden för ersättningen. Det är tänkbart med en ersättningsregel i de allmänna avtalsvillkoren, men verket anser inte att det är tillräckligt. Det finns även behov av ett sanktionssystem som omfattar nätföretag som orsakar att leverantörsbyten försenas. Problemen med elleverantörsbytena utgör en risk för att konsumenterna tappar förtroendet för elmarknadens funktion och av den anledningen avstår från att vara aktiva. Det är därför mycket angeläget att problemen undanröjs för att marknaden skall fungera bra ur såväl ett konsument- som ett konkurrensperspektiv. Sanktioner och ersättningsregler torde utgöra tillräckliga påtryckningar på företagen för att tvinga dem till att vidta åtgärder. 2.9 Konsumenternas kunskaper För att kunna dra fördel av konkurrensutsättningen av elmarknaden och göra aktiva val krävs kunskaper om hur elmarknaden fungerar, vilka val som är möjliga att göra och hur ett elleverantörsbyte går till. Även om en stor andel av elkonsumenterna har kännedom om att det är möjligt att byta elleverantör så har inte alla tillräckligt med kunskaper för att faktiskt kunna agera. De som har varit aktiva har i stor utsträckning fått information från en annan elleverantör. Elleverantörerna har således styrt informationen och också till viss del vilka som har varit aktiva. En följd av detta är att många passiva inte har fått någon närmare information om möjligheten att välja elleverantör då de inte torde vara intressanta kunder för elleverantörerna, t.ex. de som bor i lägenhet och inte förbrukar så mycket el. En annan följd kan vara att de aktiva som har fått information från elleverantörerna helt har förlitat sig på denna information och därför inte brytt sig om att göra jämförelser. Det behöver inte innebära någon nackdel för konsumenterna, men de kan ha missat bättre erbjudanden. Det finns behov av informationsinsatser och då gärna från mer opartiskt håll för att komplettera informationen från elleverantörerna. De konsumenter som har bytt elleverantör lägger, enligt Konsumentverkets undersökning, i genomsnitt ned tre timmar på att leta information och bestämma valet. Vissa konsumenter lägger ned så mycket som timmar, medan andra endast lägger ned ett fåtal minuter. Det måste anses som otillfredsställande att konsumenterna skall behöva lägga ned någon längre tid på att vara aktiva. Informationen måste vara lättillgänglig och lättförståelig. 14

16 På Konsumentverkets webbplats finns sedan oktober 2001 en köpguide med elprisjämförelser. Verket har inlett ett samarbete med Elrådgivningsbyrån i avsikt att åstadkomma förbättringar och förenklingar av köpguiden. För att kunna nå även konsumenter utan tillgång till Internet är det en fördel om möjligheten finns att göra utskrifter av listor med aktuella prisjämförelser så att dessa kan göras tillgängliga via t.ex. kommunala konsumentvägledare eller Elrådgivningsbyrån. På Elrådgivningsbyråns webbplats finns faktablad med information som går att skriva ut. De aktuella myndigheterna som bevakar elmarknaden Energimyndigheten, Konkurrensverket och Konsumentverket kommer att i samverkan med Elrådgivningsbyrån vidta åtgärder för att öka konsumenternas kunskaper. För att nå så många som möjligt kan det vara en fördel att samarbeta även med organisationer som företräder konsumenter i olika avseenden, t.ex. hyresgäster eller innehavare av bostadsrätter Aktiva och passiva elkonsumenter Konsumentverkets undersökning visar att mindre än hälften av konsumenterna har varit aktiva på elmarknaden, antingen genom att teckna avtal med sin befintliga leverantör eller genom att byta elleverantör. Endast en femtedel har bytt elleverantör. Att så få konsumenter utnyttjat möjligheten att påverka sina elkostnader måste betraktas som ett misslyckande för reformen. Visserligen har de elkonsumenter som har störst möjlighet att göra besparingar, dvs. de som bor i eluppvärmda småhus, varit aktiva i större utsträckning. Nästan en tredjedel av denna grupp har dock varit passiva, vilket betyder att de kanske betalar tusentals kronor mer än nödvändigt varje år för sin elförbrukning. De flesta som bytt elleverantör har endast gjort det en gång. Den största besparingen görs ofta den första gången konsumenten är aktiv eftersom konsumenten då byter från ett tillsvidarepris. Det är dock värt att vara aktiv även därefter. Som exempel kan nämnas att prisskillnaden för ettåriga avtal var 29,2 öre/kwh mellan den billigaste och dyraste elleverantören den 16 december 2002 enligt Konsumentverkets Köpguide. Konsumenter med hushållsinkomster över kr/år har varit aktiva på elmarknaden i större utsträckning än hushåll med lägre inkomster. Kännetecknande för de aktiva är också en större 15

17 tillgång till Internet. I hushåll med lägre inkomster är det färre som har tillgång till Internet än det är i hushåll med högre inkomster. 3. Elmarknaden 3.1 Historik Sedan första januari 1996 är produktion av el och handel med el konkurrensutsatt. Inom ramen för denna första reform krävdes dock att varje elkonsument som var intresserad av att byta elleverantör skulle införskaffa en timvis elmätare. Kostnaden för en sådan mätare uppgick till betydande belopp och detta gjorde i praktiken att det blev för kostsamt att byta leverantör för konsumenter och andra med inte så hög förbrukning. Därför infördes ett pristak på installation och utrustning på kr den första juli Syftet med pristaket var att underlätta leverantörsbyten. Trots det fasta priset var det fortfarande inte lönsamt för flertalet konsumenter och andra med lägre förbrukning att byta elleverantör. Därför genomfördes den första november 1999 en andra reform, den s.k. schablonreformen, som innebar att kravet på timvis elmätare byttes ut mot ett system med schablonberäkning. 6 Schablonberäkningen gör att konsumenten kan byta leverantör utan krav på timvis mätning. Konsumenten betalar för en tidigare uppmätt förbrukning och detta stäms sedan av en gång om året. Om konsumenten har förbrukat mer el än vad som har beräknats krävs en inbetalning och om konsumenten har förbrukat mindre än vad som har beräknats fås pengar tillbaka. Förbrukningsgränsen för schablonberäkningen är 200 A för kunder med säkringsabonnemang samt 135kW för lågspänningskunder med effektabonnemang. Om förbrukningen överstiger dessa värden krävs timregistrerad mätning. 7 Vid reformen 1996 beslutades att nätverksamheten skulle vara ett reglerat monopol. Det innebar att det skapades en skillnad mellan produktion/försäljning av el samt nätverksamhet. En juridisk person som bedriver nätverksamhet får inte samtidigt bedriva handel eller produktion av el. Nätverksamheten skall redovisas ekonomiskt åtskild från annan verksamhet. Den skall särredovisas för att underlätta tillsyn och kontroll av att nätverksamheten inte belastas med kostnader för annan verksamhet (så kallad korssubventionering). Korssubventionering kan ske genom att integrerade energikoncerner använder inkomster från nätmonopolet för att tillämpa ett elpris som understiger kostnaderna för att producera och sälja elen, vilket snedvrider konkurrensen på denna marknad. 6 Konkurrensen på elmarknaden SOU 2002:7 s. 27 ff. 7 Utvecklingen på elmarknaden 2000:I schablonundersökning s. 5 16

18 Affärsverket Svenska kraftnät är ägare och har rollen som systemansvarig för det svenska stamnätet. Rollen som systemansvarig innebär att Svenska Kraftnät skall se till att det svenska elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert och att produktion och import motsvarar konsumtion och export. 3.2 Nordpool Nord Pool är en nordisk marknadsplats för de aktörer som vill handla med el. Handeln omfattar hela Norden förutom Island. När Nord Pool startades 1993 var verksamheten koncentrerad till Norge och var en del i Statnett. Namnbyte från StatnettMarked till Nord Pool skedde 1996 i samband med en ägarförändring och att Sverige gick med. Finland kom med sommaren 1998, Västdanmark, som omfattar Jylland och Fyn, anslöt sig sommaren 1999 och Östdanmark (Själland) anslöt sig i oktober På Nord Pool finns handel för fysisk leverans, handel med finansiella tjänster samt clearingtjänster. Handeln för fysisk leverans omfattar bl.a. produkten Elspot, vilken är en 24-timmars marknad för kortsiktig handel med fysiska elkontrakt. Clearingtjänster går ut på att Nordpool är motpart i kontrakten för att minska den finansiella risken för dem som handlat kontrakten. Referenspriset för den finansiella elhandeln i Norden är Elspots systempris. Systempriset är baserat på de samlade köp- och säljbuden i elbörsområdet, och det beräknas som om det inte föreligger några kapacitetsbegränsningar i överföring av el mellan de olika länderna. När kapacitetsbegränsningar uppstår måste budgivarna redovisa i vilken del av systemet som elen ska köpas eller säljas, i så kallade anmälningsområden. Om kraftflödet mellan två områden överskrider kapacitetsbegränsningen kommer två områdespriser att räkans fram. Skillnaden mellan områdespris och systempris kallas för kapacitetspris. Med hjälp av kapacitetspriset styrs sedan utbud och efterfrågan så att kapacitetsgränsen uppnås. Sverige är ett anmälningsområde, likaså Finland, Danmark har två områden och Norge har ett flertal. Totalt var 305 aktörer verksamma på Nord Pool i april Konkurrensen på elmarknaden SOU 2002:7 s. 38 ff., Elmarknaden 2002 ss

19 3.3 Marknadskoncentration Idag finns mellan stycken elhandelsföretag som konkurrerar med varandra om att leverera el till slutkunder. Antalet har minskat sedan 1996 och det kan förklaras av främst två skäl. Ett flertal elhandelsföretag har sålts och då ofta till något av de stora kraftproducerande företagen samt att ett antal elhandelsföretag har bildat gemensamma elhandelsföretag. Många av de företag som finns idag är knutna till varandra genom ägande eller olika inbördes avtalsrelationer, de bildar så kallade elhandelssfärer. I rapporten Handelsmarginaler och förutsättningar i elhandel från Energimyndigheter används tre olika sfärer till att beskriva marknadsandelar. Till den första sfären räknas elhandelsföretag som ägs till mer än 50 procent av ett annat elhandelsföretag/koncern. Till sfär två inräknas även de elhandelsföretag som ägs till 50 procent. I sista sfären räknas de två första in samt även andra elhandelsföretag med vilka det finns partnereller återförsäljaravtal eller i vilka elhandelsföretaget/koncernen är minoritetsägare. Sett till sfär tre, som har den bredaste ägardefinitionen, så har de tre största elhandelsbolagen (Vattenfall, Fortum och Sydkraft) ca 70 procent av slutkundsmarknaden. 3.4 Prisutveckling Det sammanlagda priset som en elkund betalar består av tre delar, en rörlig del, en nättariffdel samt en skattedel. För konsumenter stod i januari 2002 den rörliga delen för ca 34 % av det sammanlagda priset, skatter för ca 42 % och nättariffen för ca 24 %. Elhandelspriserna har sjunkit stadigt sedan I slutet av 2000 bröts denna trend och priserna började stiga. Detta var en följd av stigande spotpriser på marknaden orsakade bl.a. av minskad vattentillgång i vattenkraftmagasinen i Norge. Elpriset, inklusive skatter, för lägenhetskunder ökade i genomsnitt 32 % i löpande penningvärde från januari år 2001 till För villaägare utan elvärme ökade priset i genomsnitt med 31 % och för villaägare med elvärme med 32 %. Elpriset steg med 8,6 öre till 35,6 öre och energiskatten 9 med 1,6 öre, till 17,4 öre under denna period Skatten är något lägre för samtliga kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt i kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik, Ljusdal, Torsby, Malung, Mora, Orsa och Älvdalen. 10 Elmarknad 2002 Energimyndigheten, s. 29 ff. 18

20 Det sista halvåret 2002 har i media rapporterats att många elleverantörer genomfört prishöjningar. Prishöjningarna anges bero till stor del på att tillgången i vattenkraftmagasinen är mycket låg jämfört med tidigare år. Nättariffen omfattar avgifter och övriga villkor för överföring av el och för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät. Nättarifferna är offentliga och övervakas av Energimyndigheten. De ska vara skäliga och utformade på sakliga grunder. Det innebär att tarifferna skall vara sakliga och icke-diskriminerande. De ska också vara kostnadsriktiga och vara grundade på de kostnader som hör till nätverksamheten. För kategorierna lägenhet och villa utan elvärme har medianen för nätavgiften ökat med 3 % respektive 4 % från 1997 till För kategorin villa med elvärme har avgiften minskat med 1 % under samma period 11. I diagram 1 och 2 visas prisutvecklingen på nätavgiften, elpriset och energiskatten plus moms sedan Diagrammen är baserade på data en gång om året och visar endast nivån vid dessa tidpunkter. (Detta innebär att den senaste tidens prishöjningar inte är medräknade.). Momsen är 25 procent och är sammanslagen med energiskatten. Den skatt som har använts vid beräkningarna är den skattesats som gäller för södra Sverige 12. I prisutvecklingen är den fasta avgiften ej medräknad. Diagram 1: Prisutveckling för lägenhet Prisutveckling lägenhet Öre/kWh Energiskatt+ moms Elpris Nätavgift 1/7-96 1/1-97 1/1-98 1/1-99 1/1-00 1/1-01 1/1-02 Tid Källa: SCB EN Ibid 12 Den lägre skatten gäller i samtliga kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik, Ljusdal, Torsby, Malung, Mora, Orsa och Älvdalen. 19

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Sammanfattning Ett vanligt svenskt villahushåll som använder 20 000 kwh per år och inte gjort

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

Undersökning av elavtals särskilda villkor

Undersökning av elavtals särskilda villkor Undersökning av elavtals särskilda villkor Bakgrund har under många år fått ett stort antal klagomål på elleverantörer. Klagomålens karaktär har varierat och olika typer av problem på marknaden har dominerat

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el European Commission Directorate- Energy and Transport Matti Supponen Stockholm i november 2010 Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

Informationsplikt till konsument

Informationsplikt till konsument Informationsplikt till konsument Informationsskyldighet för elhandelföretag Informationsskyldighet vid upphörande av avtal 8 kap. 5 En elleverantör som levererar el till en elanvändare i en viss uttagspunkt

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument DEL 1 Relevant lagstiftning A. INLEDNING 1. Ange tydlig avsändare Enligt 3 kap. 23

Läs mer

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07)

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07) KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-09-05 Dnr 377/2012 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag

Läs mer

Din kontakt med elföretagen

Din kontakt med elföretagen Din kontakt med elföretagen sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så

Läs mer

Din kontakt med elföretagen

Din kontakt med elföretagen Din kontakt med elföretagen sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

PTS samarbete med Konsumentverket och Konkurrensverket

PTS samarbete med Konsumentverket och Konkurrensverket PTS samarbete med Konsumentverket och Konkurrensverket 1997-07-01-1997-12-31 Februari 1998 1 PTS samarbete med Konsumentverket och Konkurrensverket 1997-07-01-1997-12-31 1 Bakgrund I regeringens proposition

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Anvisade elavtal. Näringsutskottets betänkande 2016/17:NU8. Sammanfattning. Behandlade förslag

Anvisade elavtal. Näringsutskottets betänkande 2016/17:NU8. Sammanfattning. Behandlade förslag Näringsutskottets betänkande 2016/17:NU8 Anvisade elavtal Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i ellagen. Ändringarna gäller dels systemet med anvisade elleverantörer,

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Föreläggande mot Fortum Markets AB med anledning av bristfällig information till konsumenter

Föreläggande mot Fortum Markets AB med anledning av bristfällig information till konsumenter EI2000, W-3.1, 2013-01-30 BESLUT 1 (6) Fortum Markets AB 115 77 Stockholm Föreläggande mot Fortum Markets AB med anledning av bristfällig information till konsumenter Beslut Energimarknadsinspektionen

Läs mer

En ny modell för elmarknaden. Ediel och avräkningskonferens 2017 Daniel Norstedt, tf avdelningschef Göran Morén, expert

En ny modell för elmarknaden. Ediel och avräkningskonferens 2017 Daniel Norstedt, tf avdelningschef Göran Morén, expert En ny modell för elmarknaden Ediel och avräkningskonferens 2017 Daniel Norstedt, tf avdelningschef Göran Morén, expert Från idag till imorgon så här kommer elmarknadshubben att fungera Arbetet med att

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elanvändning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så gör

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

Timmätning för aktiva elkonsumenter

Timmätning för aktiva elkonsumenter Näringsutskottets betänkande 2011/12:NU21 Timmätning för aktiva elkonsumenter Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2011/12:98 om timmätning för aktiva elkonsumenter tillsammans

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Sid 3 sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el Sid sid 54 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) Sid 7 sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) Sid 9 sid

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 1999:770 Utkom från trycket den 26 oktober 1999 utfärdad den 14 oktober 1999. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen

Läs mer

Energikonsumenternas checklista

Energikonsumenternas checklista Checklista - elmarknaden 2017-12-08 1 (23) Energikonsumenternas checklista Frågor och svar - elmarknaden Checklista - elmarknaden 2017-12-08 2 (23) Innehåll Energikonsumenternas checklista... 1 Frågor

Läs mer

Sveriges nätavgifter 2005-2006. Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätavgifter 2005-2006. Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätavgifter 2005-2006 Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. UNDERSÖKNINGENS METODIK OCH AVGRÄNSNINGAR 3 4. Nätavgiftens komposition 4 5. Utjämning

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012.

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Kommittédirektiv Konsumentskydd vid finansiell rådgivning Dir. 2012:98 Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Sammanfattning Finansiell rådgivning har blivit allt mer efterfrågad och vanligt

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-06-22 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. Anvisade elavtal Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Tillsvidarepriser för el

Tillsvidarepriser för el Tillsvidarepriser för el - En dyr avtalsform En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING... 3 TILLSVIDAREPRISER EN DYR AVTALSFORM... 4 INLEDNING... 4 SÅ HÄR GENOMFÖRDES STUDIEN...

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Energi 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Maria Söder, telefon: 070 220 89

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer 2012:04 Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer Energimarknadsinspektionen har från regeringen fått i uppdrag att sammanställa och offentliggöra rollbeskrivningar för elmarknadens och naturgasmarknadens

Läs mer

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell Enkelhet för kunden Elhandlarcentrisk modell I Sverige och i Norden har kunden en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. I vissa andra europeiska länder (Tyskland, Frankrike och England)

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Energikonsumenternas. checklista

Energikonsumenternas. checklista Datum 1 Energikonsumenternas checklista Frågor och svar elmarknaden Datum 2 Datum 3 Innehåll 1 Jag har frågor om elmarknaden 4 1.1 Priser för elhandel... 4 1.2 Priser för elnät... 5 1.3 Avtal & villkor...

Läs mer

Elreformen som gick snett?

Elreformen som gick snett? Elreformen som gick snett? Bättre konkurrens, billigare elpriser och mer kundinflytande. Det var målen med avregleringen av svensk elmarknad. Men dagens ägarkoncentration, höga elpriser och krångliga elräkningar

Läs mer

Prisjämförelse mellan el märkt Bra Miljöval och dess icke-miljömärkta motsvarighet

Prisjämförelse mellan el märkt Bra Miljöval och dess icke-miljömärkta motsvarighet Prisjämförelse mellan el märkt Bra Miljöval och dess icke-miljömärkta motsvarighet Utförd av: Statistiska Centralbyrån Martin Kullendorff Marcus Widén Oktober 2004 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) BRA MILJÖVAL

Läs mer

Som nämnts i kapitel 2 finns ett antal konsumentpolitiska instanser som konsumenter kan vända sig till om de har problem.

Som nämnts i kapitel 2 finns ett antal konsumentpolitiska instanser som konsumenter kan vända sig till om de har problem. 1 PTS är sektorsmyndighet på teleområdet. Det innebär att myndigheten skall följa utvecklingen på teleområdet och bevaka att alla invånare i landet får effektiva telekommunikationer till ett rimligt pris.

Läs mer

Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49)

Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49) Promemoria Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49) Promemorians huvudsakliga innehåll I beredningen av rubricerat betänkande har det uppstått

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER 1 2014-02-20 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER Elmarknadsutveckling rekommenderar att bilateral efterkorrigering av tim- och schablonavräknade

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 mars 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Anvisade elavtal.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 mars 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Anvisade elavtal. R-2016/0554 Stockholm den 7 april 2016 Till Miljö och energidepartementet M2016/00695/Ee Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 mars 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Anvisade

Läs mer

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya föreskrifter om anmälan av vissa förvärv

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya föreskrifter om anmälan av vissa förvärv Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets X uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Utvecklingen av elnätsavgifter

Utvecklingen av elnätsavgifter 21:3 Utvecklingen av elnätsavgifter 29-21 Elnätsföretagen höjer sina avgifter kraftigt Efter en lång period av oförändrade nätavgifter höjer nu nätföretagen sina avgifter kraftigt för år 21. De genomsnittliga

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Dina valmöjligheter när det gäller el DU HAR TVÅ AVTAL ELNÄT OCH ELHANDEL Som kund har du två olika avtal. Det ena är ett elnätsavtal, med det elnätsföretag som äger elnätet

Läs mer

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Energiföretagen Sverige om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Energiföretagen Sverige om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument Överenskommelse mellan Konsumentverket och Energiföretagen Sverige om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument Del 1 Relevant lagstiftning A. Inledning Med uppsökande försäljning av el

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Föreläggandet gäller omedelbart enligt 64 telelagen. ---

Föreläggandet gäller omedelbart enligt 64 telelagen. --- FÖRELÄGGANDE HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST My Bergdahl Rättsavdelningen 08-678 57 23 my.bergdahl@pts.se DATUM VÅR REFERENS 26 juni 2003 03-1862 Callmedia Telecom CMT AB Box 239 201 22 Malmö

Läs mer

Konsumentens rättigheter enligt 11 kap. ellagen. 11 kap. Särskilda bestämmelser om överföring och leverans av el till konsumenter

Konsumentens rättigheter enligt 11 kap. ellagen. 11 kap. Särskilda bestämmelser om överföring och leverans av el till konsumenter Konsumentens rättigheter enligt 11 kap. ellagen 11 kap. Särskilda bestämmelser om överföring och leverans av el till konsumenter Inledande bestämmelser 1 Detta kapitel gäller överföring och leverans av

Läs mer

KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL

KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL 1 Parter 11 Statkraft SCA Vind AB, orgnr 556706-3507, med adress c/o Statkraft Sverige AB, Hitech Building 92, 101 52 Stockholm (nedan Vindkraftsparksinnehavaren ); 12 Dalakraft

Läs mer

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Yttrande över promemorian Effektfrågan Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

1(5) Hedemora Elhandel AB

1(5) Hedemora Elhandel AB 1(5) 2(5) Kjell Danielsson Verkstadsgatan 1 776 35 HEDEMORA Mikroproducentavtal för ersättning av överskottsel Som egenproducent av el och befintlig elhandelkund hos Hedemora Elhandel är du viktig för

Läs mer

Tillsyn av Affärsverket svenska kraftnät 2009

Tillsyn av Affärsverket svenska kraftnät 2009 2010:04 Tillsyn av Affärsverket svenska kraftnät 2009 EI:s tillsynsansvar över Affärsverket svenska kraftnät Energimarknadsinspektionen (EI) är tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme.

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

Reniss av EnerOmarknadsnspektionens rapporie 20117:05 "Ny moden för &marknaden"

Reniss av EnerOmarknadsnspektionens rapporie 20117:05 Ny moden för &marknaden Konsument verket KO Remissyttrande Datum Vårt Dnr 2017-10-23 2017/709 Ert Dnr M2017/01702/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Reniss av EnerOmarknadsnspektionens rapporie

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee)

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee) YTTRANDE 2017-04-15 Dnr 2017:02 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee) Vi instämmer i huvudsak i betänkandets förslag

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB KKV1004, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 377/2010 1 (6) Växjö Energi AB Box 497 352 41 VÄXJÖ Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB Konkurrensverkets

Läs mer

Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön. En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund

Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön. En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund Sammanfattning 19 av 20 är missnöjda med elpriset. Förtroendet för kraftbolagen är mycket lågt

Läs mer

Ifrågasatt samarbete om produktion vid gemensamt ägda kärnkraftverk och eventuellt missbruk av dominerande ställning på elmarknaden

Ifrågasatt samarbete om produktion vid gemensamt ägda kärnkraftverk och eventuellt missbruk av dominerande ställning på elmarknaden 2007-05-07 Dnr 408/2006 1 (8) Enligt sändlista Ifrågasatt samarbete om produktion vid gemensamt ägda kärnkraftverk och eventuellt missbruk av dominerande ställning på elmarknaden Beslut 1. Konkurrensverket

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

1. Inledande bestämmelser

1. Inledande bestämmelser 1(7) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser 1.1 Dessa

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Energi 2015 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Maria Söder telefon: 070 220 89

Läs mer

Konsumentskyddet inom det finansiella området

Konsumentskyddet inom det finansiella området Civilutskottets betänkande 2006/07:CU5 Konsumentskyddet inom det finansiella området Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet Riksrevisionens styrelses framställning till riksdagen angående

Läs mer

Elbytarguide Företag. Så ser du över företagets elavtal och sparar pengar

Elbytarguide Företag. Så ser du över företagets elavtal och sparar pengar Elbytarguide Företag Så ser du över företagets elavtal och sparar pengar Dags att se över ditt elavtal och spara pengar till firman 1996 avreglerades den svenska elmarknaden. Sedan dess är det fritt fram

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 5.1.2005 KOM(2004) 852 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Sverige att tillämpa en nedsatt skattesats för el som förbrukas

Läs mer

Anvisade elavtal. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Anvisade elavtal. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Anvisade elavtal Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 9 juni 2016 Ibrahim Baylan Egon Abresparr (Miljö- och energidepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

Föreläggande mot Skellefteå Kraft AB med anledning av bristfällig information till konsumenter

Föreläggande mot Skellefteå Kraft AB med anledning av bristfällig information till konsumenter BESLUT 1 (5) Skellefteå Kraft Kanalgatan 71 931 80 Skellefteå Föreläggande mot Skellefteå Kraft AB med anledning av bristfällig information till konsumenter Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) förelägger

Läs mer

Revisionsrapport. Lantmäteriverket - Skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan. Sammanfattning

Revisionsrapport. Lantmäteriverket - Skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan. Sammanfattning Revisionsrapport Lantmäteriverket 801 82 Gävle Datum Dnr 2008-03-19 32-2007-0781 Lantmäteriverket - Skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser 1.1 Dessa

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i naturgaslagen (2005:403); SFS 2011:713 Utkom från trycket den 17 juni 2011 utfärdad den 9 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om naturgaslagen

Läs mer

Mätar- och avläsningsfrågor: Mätar- och avläsningsfrågor: Avläst månadsförbrukning: Avläst månadsförbrukning:

Mätar- och avläsningsfrågor: Mätar- och avläsningsfrågor: Avläst månadsförbrukning: Avläst månadsförbrukning: MANUAL CHECKLISTA Min elförbrukning Mätar- och avläsningsfrågor: Varför elnätsföretaget måste få uppgifterna? För att mäta förbrukad el under en period För att ligga till grund för faktura Hur avläsning

Läs mer

e Energimarknadsinspektionen BESLUT 1 (5) Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Dnr 2014-03-24 2013-103189

e Energimarknadsinspektionen BESLUT 1 (5) Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Dnr 2014-03-24 2013-103189 em e Energimarknadsinspektionen BESLUT 1 (5) Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Dnr Telinet Energi AB Mäster Samuelsgatan 42 5 TR 111 57 Stockholm Föreläggande mot Telinet Energi AB med anledning

Läs mer

Gasbranschens rekommendationer till genomförandet av Energieffektiviseringsdirektivet med avseende på mätning och fakturering 2014

Gasbranschens rekommendationer till genomförandet av Energieffektiviseringsdirektivet med avseende på mätning och fakturering 2014 Gasbranschens rekommendationer till genomförandet av Energieffektiviseringsdirektivet med avseende på mätning och fakturering 2014 Dokumentets syfte, tillvägagångssätt samt bilagor SYFTE Syftet med detta

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Styrelsen för Redeye AB ( Bolaget ) har mot bakgrund av 8 kap. 21 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och 11 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS

Läs mer

Elnätpriser 2008-2009

Elnätpriser 2008-2009 Elnätpriser 2008-2009 Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 4 3. Syfte, metod och avgränsningar... 5 4. Resultat... 6 4.1 De högsta och lägsta elnätpriserna 2009...

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Vertikala konkurrensbegränsande avtal

Vertikala konkurrensbegränsande avtal Näringsutskottets betänkande 2010/11:NU5 Vertikala konkurrensbegränsande avtal Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. 2009/10:236) till ändringar i lagen (2008:581) om gruppundantag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 2011:712 Utkom från trycket den 17 juni 2011 utfärdad den 9 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om ellagen (1997:857)

Läs mer

Byten och attityder på den svenska elmarknaden

Byten och attityder på den svenska elmarknaden Byten och attityder på den svenska elmarknaden 13-015 Svensk Energi: Kalle Karlsson Ipsos: Fredrik Borg Datum: 2013-10-11 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen & bakgrund 3 Sammanfattning Resultatredovisning

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-03-20 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Överklagande av Västerviks kommunfullmäktiges beslut 2014-02-24, 16, avseende ägardirektiv

Läs mer

Vem ska återkräva olagligt statsstöd?

Vem ska återkräva olagligt statsstöd? olagligt för mottagare av Det är för närvarande svårt för företag att vidta rättsliga åtgärder mot olagligt i Sverige och återkrav av sådant stöd är en sällsynt företeelse. Den 7 februari 2013 överlämnade

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar Datum Diarienr 2014-02-12 1176-2013 SEVAB Strängnäs Energi AB Box 32 645 21 Strängnäs Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar Datainspektionens beslut

Läs mer

Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader

Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader Bakgrund Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader SABOs medlemsföretag och deras kabelnät SABO har idag ca 300 medlemsföretag med sammanlagt omkring 730 000 lägenheter. Drygt 90 % av

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

Nordisk balansavräkning

Nordisk balansavräkning Näringsutskottets betänkande Nordisk balansavräkning Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2014/15:112 Nordisk balansavräkning och en motion som väckts med anledning av propositionen.

Läs mer

BESLUT 1 (7) Affärsverket svenska kraftnät Box Sundbyberg

BESLUT 1 (7) Affärsverket svenska kraftnät Box Sundbyberg EI1000 W-2.0 2010-03-02 BESLUT 1 (7) Datum Dnr 700-11-102845 Sökande Affärsverket svenska kraftnät 202100 4284 Box 1200 172 24 Sundbyberg Saken Certifiering av stamnätsföretag enligt lagen (2011:710) om

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer