De stora företagen klarar sig

Transkript

1 Jussi Hyöty gsm De stora företagen klarar sig Skuldkrisen ledde till en förändring i förhållandet mellan aktier och statslån på marknaden. Efter sommaren gick räntorna och aktierna sina egna vägar, vilket är ett tecken på olika förväntningar på marknaden, men också på ett förändrat relativt avkastnings-/riskförhållande. Risken med statslån visar en uppgång, men risken med aktier ligger igen nära långtidsgenomsnittet. Räntan på säkra statslån har sjunkit och dividendavkastningen på aktier har ökat. Institutionernas avkastningskrav leder till en aggressiv jakt på avkastning, vilket gynnar goda företags (IG) aktier. Den amerikanska bostadsmarknaden och arbetsmarknaden (NAHB, New Home Sales, Housing Starts) som med tanke på konsumenterna är kritiska har tillsvidare inte visat några tecken på återhämtning. Detta belastar fortsättningen på den produktionsdrivna stimulansen. Den försvagade amerikanska ekonomin syns redan i de europeiska inköpschefernas förtroende (PMI) som sjönk från 56,2 till 53,8. Tysklands IFO höll sig fortfarande på en hög nivå, mycket tack vare konsumenten, men industrin blir långsammare och på IFO visar trycken redan en nedgång. Arbetstillfällen genom handelspolitik Det har varit svårt att skapa arbetstillfällen med hjälp av ränte- och budgetstimulans, och därför försöker man skapa dessa med hjälp av handelspolitik. Alla stater vill att deras valuta ska försvagas för att den egna industrins konkurrenskraft ska förbättras. Enligt Obama tar den kinesiska renminbins nivå livet av arbetstillfällena i USA, men enligt Kinas premiärminister Wen utgörs problemet i USA inte av valutakursen, utan av den ekonomiska strukturen och investeringarnas fokusering. Renminbin har efter upplösningen av dollarbindningen förstärkts med enbart cirka 2 %, trots att en förstärkning på upp till 2 har krävts. Enligt Wen skulle motsvarande kursförändring leda till en allvarlig förlust av arbetstillfällen i Kina och till samhällelig oro. Kina dominerar marknaden för sällsynta metaller, och detta kan landet använda som påtryckningsmetod i handelspolitiken. Aktieindex Spot 1v OMX Helsinki 7, % STOXX % S&P 500 1, % Nikkei 225 9, Shanghai 18, Hang Seng 2, % Företagslån Spot 1v itraxx CDS Europe itraxx CDS X-over Senior financials Statslån Spot 1v Germany 2y % Germany 10y 2.34 % -0.09% USA 2y 0.44 % -0.02% USA 10y 2.61 % -0.13% Råvaror Spot 1v Brent oil % Gold 1, % Källa: Bloomberg marknadsdata Stoxx 50 (v) Tyskland 10 år (h) Företagslån, HY (v) S&P GSCI Råvara (h)

2 Räntor eller aktier? Det är något som kör ihop sig på kapitalmarknaden då räntorna och aktierna prissätter så olika utsikter. Efter den akuta fasen av krisen skulle tillväxten enligt prissättningen på båda marknaderna bli långsammare, och efter mars 2009 skulle tillväxten enligt prissättningen på båda marknaderna accelerera ända fram till hösten. Efter hösten började räntenedgången och aktiernas opportunistiska tidsperiod. Både en tillväxt- och riskhypotes står till buds. Utvecklingen för tyska räntan och den europeiska aktiemarknaden % % 09/08 12/08 03/09 06/09 09/09 12/09 03/10 06/10 Tyska räntan 10 år Eurostoxx Enligt tillväxthypotesen prissätter räntorna en långsammare tillväxt, men det gör inte aktierna. Enligt de ekonomiska nyckeltalen blir tillväxten långsammare, men i företagens resultatutveckling syns inte samma långsammare utveckling. Normalt sett är resultatprognoserna dröjsmålsvariabler, men å andra sidan reagerar de inte på allt larm på marknaden. Slutligen beror såväl aktiernas som företagslånens utveckling på företagens resultat, eftersom dividenderna utbetalas från resultaten, och finansieringsrisken bestäms utifrån resultatet och balansen. Resultatutvecklingen är således den primära marknadsdrivaren, och den ekonomiska informationen har betydelse om den berättar om resultatutvecklingen. Enligt riskhypotesen har räntorna styrts av en flykt till skyddshamnar, med andra ord till ett kringgående av risken. På marknaden finns en risk som är större än normalt, vilket syns i både guldpriset och yenkursen. Samma kringgående av risken har kört räntorna på de riskfria lånen ner till en rekordlåg nivå. Men hur kan det komma sig att risken inte syns i aktiepriserna? Risken borde inte synas i statslånen, utan i aktierna, men situationen är den motsatta. Flykten till skyddshamnarna är tydlig, och därför antas det att den ovanliga riskhypotesen är den rätta. Om detta är fallet så måste aktiernas relativa avkastnings-/riskförhållande ha ändrats. Förhållandet kan ha ändrats eftersom (1) staterna har skuldsatt sig och deras beroende av stora internationella företag har ökat, och (2) företagen har internationaliserats och deras beroende av enskilda nationalekonomier har minskat. Marknadsbeteendet avgörs av de stora aktieindexen som omfattar stora internationella företag. De stora företagen framträder som en separat förmögenhetsklass IG-aktierna Prissättning av avkastningen Den amerikanska centralbankens nyliga tal om en fortsättning på den kvantitativa stimulansen i stil med "what ever it takes" tyder på att räntorna håller sig på en låg nivå

3 under en förlängd period. Då tioårsräntan är 2, är det svårt för de institutionella placerarna att uppfylla sitt avkastningskrav, vilket har lett till en aggressiv jakt på avkastning. Samtidigt har ändå dividendavkastningen på aktier ökat till en högre nivå än normalt. Dividendavkastningen i synnerhet inom de säkra branscherna, till exempel operatörerna och elbolagen, har legat vid 6 %, och därför är det inget under att placerarna har funnit säkra aktier som ger god dividendavkastning. Ränte- och dividendavkastning i Tyskland 8 % 7 % 6 % 4 % 2 % 1 % Tyska statsräntan 10 år DAX dividendavkastning Prissättning av risken Risken med statslånen kan läsas på CDS-marknaden (kreditriskskydd) och i aktiemarknadens volatilitet. Risken med de västeuropeiska statslånen har ökat efter skuldkrisen (West European Sovereign CDS), men risken med aktiemarknaden (prognostiserande volatilitet VDAX) ligger igen nära långtidsgenomsnittet. Grundnivån på aktiemarknadens avkastningskrav bestäms på statslånemarknaden. Om de statliga riskerna ökar, borde detta återspeglas i företagens risk, men detta har inte varit fallet. Den ökade risken med statslånen är reell, eftersom störningen på statslånemarknaden höjer den allmänna räntenivån och försvårar tillgången till företagsfinansiering. De europeiska aktiemarknadernas och de västeuropeiska ländernas risk /09 11/09 12/09 01/10 02/10 03/10 04/10 05/10 06/10 07/10 08/10 Aktiernas volatilitet (VDAX) Västeuropeiska ländernas risk (CDS) 30 Varför skulle de stora företagens avkastnings-/riskförhållande ha förbättrats? I förhållande till statslånen har avkastningen på de europeiska aktierna förbättrats och risken har minskat, och därför har avkastnings-/riskförhållandet förbättrats från båda hållen. Är det fråga om en kortsiktig förändring eller en långsiktigare trend?

4 Utifrån följande sju punkter kan man motivera varför de stora företagens risk har minskat och på motsvarande sätt varför den förväntade avkastningen har ökat. Staternas risker är större än normalt och kommer inte att försvinna från kapitalmarknaden på en tid, och därför utgör de stora företagen som en förmögenhetsklass ett gott placeringsobjekt på lång sikt: (1) De stora företagen har skalan och resurserna för att svara på de förändrade marknadssituationerna. I en svår marknadssituation bevarar de stora företagen bäst kundernas förtroende. (2) Affärsrisken för ett globalt företag är effektivt spridd. Den globala ekonomin är inte helt synkroniserad, och därför kan ett globalt företag utnyttja de marknader som växer. (3) I en osäker marknadssituation prioriterar konsumenterna starka globala varumärken. På utvecklingsmarknaderna accentueras varumärkets betydelse då konsumenterna är osäkra på sitt eget val. (4) I motsats till staterna är de stora företagen smidiga och kan ändra sin strategi samt utnyttja affärsmöjligheter som öppnas. (5) Då riskerna är högre är man redo att pruta på det överflödiga, men nödvändighetsnyttigheter köps. (6) En stark balans och ett starkt kassaflöde minskar den finansiella risken och beroendet av banksystemet, vilket skyddar mot nya störningar inom finanssektorn. De stora företagen är kunder i stora banker; Too Big to Fail utgör alltså ett effektivt skydd för stora företag. (7) En jämn affärsverksamhet och en stabil dividendpolitik garanterar en god dividendavkastning, om en aggressiv jakt på avkastning pågår på marknaden. Prisstabiliteten är ett av de mest centrala orosmomenten på marknaden. I ekonomin råder en allmän överkapacitet, och man försöker stimulera efterfrågan med hjälp av en massiv kvantitativ stimulans. På marknaden finns det på kort sikt deflationsbekymmer, men på längre sikt inflationsbekymmer. I en deflatorisk miljö är det enligt grundregeln statslånen som ger avkastning och aktierna som blir lidande. De stora aktierna får ändå draghjälp av att den samtidiga kvantitativa stimulansen flödar ut på marknaden och att de stora företagen tack vare sin skala har större förhandlingskraft än i genomsnitt då det gäller prissättningen. I en inflatorisk miljö blir statslånen lidande, men aktierna utgör ett traditionellt skydd mot inflation. Om priserna stiger, överför företagen de höjda kostnaderna på priserna på slutprodukterna. Igen har de stora företagen den bästa förhandlingskraften i fråga om priserna. Förmögenhetsklasserna utgör inte tydliga riskgränser, utan risken prissätts i allt högre grad utifrån namnet och inte förmögenhetsklassen. Detta har märkts på lånemarknaden där företagslånens risktillägg kan vara mindre än statens. Prissättningen av risken har skärpts, vilket har lett till att det inom förmögenhetsklasserna har skett en differentiering i produkter med hög risk och produkter med låg risk. Företagslånen har redan indelats i IG- (låg risk) och HY-(hög risk) lån. På samma sätt indelas statslånen och aktierna redan indirekt i IG- och HY-grupper, trots att de inte direkt utgör separata förmögenhetsklasser.

5 Aktieindex Tyskland 6 % Kina 6 % Frankrike Indien Spanien Brasilien USA Ryssland - Japan - Hong Kong -6 % Branschindex (Europa) Olja och gas Hushållsvaror Material Hälsovård Investeringsvaror Banker Mat Teletjänster Teknologi - El - Branschindex (Europa-USA) Olja och gas Hushållsvaror Material Investeringsvaror - Banker Hälsovård Mat Teletjänster - Teknologi -1 El -6 % Kreditrisk (CDS) EA, IG (v) Industri (v) USA, IG (v) EA, HY (h) USA, HY (h) Konsument (v) Energi (v) Teknologi (v) Finansiering (h) Råvaror Frakt 7 % Mat 1 Metaller Vete Koppar Nickel -7 % -14 % Majs Soijabönor -21 % -

6 Aktiernas volatilitet Räntedifferens (10 år) Tyskland 25 Spanien- 5. Tyskland (v) 9.6 % USA 20 Portugal- 4. Tyskland (v) Grekland- 2. Tyskland (h) % % Guld samt inflationsförväntningar Olja och dollar Guld 1,310 Olja (v) USA, 5/5 EUR/USD (h) 1.32 Tyskland, 5/5 1,270 2 % ,230 1 % Statslånens räntor 10 år Statslånens räntor 2 år Tyskland 3. Tyskland 1. USA USA 0.8 % UK Frankrike 2. UK Frankrike 0.6 % % Staterna kreditrisk 5 år(cds) Marknadsräntor (Euribor) Irland (v) Euribor 3mån 0.89 % 0.62 % Spanien (v) Euribor 1mån Grekland (h) % % 0.61 % Valutakurser Pund (v) Rubel (v) Yen (h) 0.85 Yuan (h)

7 Till salu - Front Castor Telecom och Front Regulus Ryssland t.o.m RDX-indexet Placeringsobjekt för Certifikatet Front Castor Telecom är Europas fyra största telekombolag. De globala storbolagen sitter bra till i rådande utmanande konjunktur. Den jämna efterfrågan på nödvändighetsråvaran telekomtjänster, kombinerat med bolagens starka balans och jämna kassaflöden, möjliggör det för bolagen att reagera på utmaningar i en föränderlig marknad. Certifikatet Castor Telecom tillgodogör marknadsläget och erbjuder god avkastningspotential även på en jämn marknad Deutsche Telekom France Telecom Telefonica Vodafone Placeringsobjekt för Placeringswarranten Front Regulus Ryssland är som namnet säger, den ryska aktiemarknaden. Den förväntade accelereringen i Rysslands ekonomiska tillväxt skapar avkastningspotential. På medellång sikt råder uppgångstryck på såväl oljans som övriga råvarors pris. Detta stöder den ryska aktiemarknaden som har stor råvarutyngd. Intresset för marknaden ökas av att resultatprognoserna för de ryska bolagen relaterat till värderingsnivåerna är låga Uppgifter om graferna i denna veckoöversikt I denna veckoöversikt uppföljs veckovis de viktigaste marknadernas rörelser samt ekonomiska indikatorer som påverkar placerande. En omfattande mängd information presenteras i grafisk form för att förbättra åskådligheten. Observationsperioden utgörs av de två senaste veckorna, så att den sista observationsdagen är föregående veckas fredag och den första tio arbetsdagar tidigare. Noggrannare förklaringar samt källor för informationen presenterad i graferna finns presenterade i en skild bilaga. Denna finns att få på vår hemsida på adressen I denna veckoöversikt är graferna fördelade på två sidor. Den första presenterar utvecklingen för de centrala egendomsslagen aktier, kreditrisk, råvaror. Aktieindexens utveckling presenteras, såväl geografiskt som branschvis, och utvecklingen för de europeiska och amerikanska marknaderna jämförs sinsemellan. Den andra sidans syfte är att ge en helhetsbild av marknaderna eller sådana variabler vilka visar marknadsriktningen eller t.ex. nervositet. På denna sida presenteras de viktigaste räntorna och räntedifferenserna, valutorna och skyddskostnaderna för staternas kreditrisker, guld och inflationsförväntningar samt volatilitetsnivåerna som beskriver kursfluktuationerna på de centrala aktiemarknaderna. Denna publikation är avsedd endast för kundens privata bruk. Denna publikation baserar sig på källor som Front Capital Ab anser pålitliga. Front Capital Ab garanterar inte informationens riktighet och ansvarar inte för felaktigheter, brister eller olämpligheter i presenterat material. Inget material presenterat i publikationen är ett bindande bud att köpa eller sälja värdepapper och inte heller en uppmaning att vidta annan placeringsverksamhet. Innan placeraren gör ett investeringsbeslut bör han basera sitt beslut på egna analyser och uppskattningar av placeringsobjektet och risker förknippade med detta. Detta dokument, eller delar av det, får inte kopieras, distribueras eller publiceras utan Front Capital Ab:s på förhand givna skriftliga tillstånd. Alla rättigheter förbehålles. Front Capital Ab Alexandersgatan 48 A Helsingfors Finland Tel: (09) Fax: (09) fornamn.efternamn@front.fi Front Capital Ab är ett värdepappersföretag vars verksamhet övervakas av Finansinspektionen, Snellmansgatan 6 och Mikaelsgatan 8, PB 103, Helsingfors, telefon ; Front Capital Ab är medlem av Ersättningsfonden för investerare. Ytterligare information om tjänsteleverantören och dess tjänster fås på adressen

8