Förebyggandets konst. Insatser för att stärka den alkoholskadeförebyggande verksamheten i skolan. Regeringsuppdrag den 31 mars 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förebyggandets konst. Insatser för att stärka den alkoholskadeförebyggande verksamheten i skolan. Regeringsuppdrag den 31 mars 2002"

Transkript

1 Förebyggandets konst Insatser för att stärka den alkoholskadeförebyggande verksamheten i skolan Regeringsuppdrag den 31 mars Rapport nr 2002:34

2 2 FHI skall i samverkan med Skolverket och i samråd med Svenska Kommunförbundet analysera vilka insatser som kan vidtas för att stärka den alkoholskadeförebyggande verksamheten i skolan. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 2002." 2002:1 ISBN: ISSN: X FÖRFATTARE: LENA BERGMAN

3 3 Innehåll INNEHÅLL...3 FÖRORD...5 SAMMANFATTNING...6 INLEDNING UPPDRAGET Tonåringar och alkoholskador Motsägelsefulla mål? Skolan en avgränsning Definitioner av några begrepp SKOLORNAS ARBETE MED ALKOHOL OCH NARKOTIKA Kvalitetsgranskningen av skolans ANT-undervisning Hälsofrämjande skola I VÅGSKÅLEN RISK OCH SKYDDSFAKTORER Riskfaktorer för alkohol- och narkotikamissbruk SKOLANS MÖJLIGHET ATT STÄRKA SKYDDSFAKTORER Allmänna samhällsförhållanden Samarbete med lokalsamhället En alkohol- och narkotikapolicy i kommunen Ett gott skolklimat FÖREBYGGANDE VERKSAMHET I SKOLAN Samarbete och dialog mellan skola och föräldrar Innehållsrik och strukturerad fritidsverksamhet med skolan som bas Hälsoundervisning Elevhälsan och den pedagogiska verksamheten i samarbete Insatser mot skolk Stöd av jämnåriga och unga vuxna... 42

4 4 6. REKOMMENDATIONER Skolan äger frågorna Stöd till skolan Insatser i den enskilda skolan REFERENSER Elektroniska referenser Förteckning över pedagogiska material... 54

5 5 Förord Redovisning av regeringsuppdrag att tillsammans med Skolverket och i samråd med Svenska Kommunförbundet analysera vilka insatser som kan vidtas för att stärka den alkoholskadeförebyggande verksamheten i skolan Enligt uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 2002 överlämnar Statens folkhälsoinstitut härmed ett underlag till vilka insatser som kan vidtas för att stärka den alkoholskadeförebyggande verksamheten i skolan. Uppdraget som har sin grund i regeringens proposition 2000/01:20 om en nationell handlingsplan har genomförts i samverkan med Skolverket och i samråd med Svenska Kommunförbundet. Arbetet har letts av utredare Lena Bergman, Statens folkhälsoinstitut. Förslaget har utarbetats i samverkan med: Projektledare Ulla Marklund, Statens folkhälsoinstitut, utredare Marie Montin, Statens folkhälsoinstitut, undervisningsråd Mona Bergman, Skolverket, utredare Sofia Larsson, Svenska Kommunförbundet, docent Sven Andréasson, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI. Docent Sven Bremberg, barn och ungdomsexpert vid Statens folkhälsoinstitut har bidragit med underlag och synpunkter. Håkan Stattin, preventionsforskare och professor i psykologi vid Örebro universitet och skolläkaren, docent Lars H. Gustafsson har även bidragit med värdefull information. Detta uppdrag skall ses i sammanhang med de särskilda uppdragen att utarbeta förslag till fortbildning för all personal som arbetar med alkoholskadeförebyggande insatser och att utarbeta förslag till fortbildning för personal inom mödrahälsovården inriktad på att höja kunskapen om sambandet mellan alkoholkonsumtion under graviditet och fosterskador, vilka avrapporteras separat. Rekommendationerna har formulerats av Folkhälsoinstitutet. Stockholm den 2 april 2002 Gunnar Ågren Generaldirektör Lena Bergman Utredare

6 6 Sammanfattning En ökad alkoholkonsumtion, liksom ett växande narkotikamissbruk bland unga utgör en stor och under de kommande åren sannolikt ökande hälsorisk. När detta hot kombineras med sådana psykiska och socioekonomiska förhållanden som ökar risken för ohälsa och skador, kan följderna bli särskilt allvarliga. För att motverka dessa risker, måste det alkoholskadeförebyggande arbetet förstärkas. Skolan har, det visar den internationella preventionsforskningen, stora möjligheter att spela en viktig roll i detta arbete. Men de möjligheterna utnyttjas inte fullt ut idag. I rapporten skisseras en rad möjliga förändringar i syfte att förstärka arbetet i skolorna. Vidare diskuteras vilket stöd skolorna behöver för detta arbete, från de kommunala, regionala och nationella nivåerna. Det bör först understrykas att det förebyggande arbetet i skolan till viktiga delar sammanfaller med ambitionen att skapa en bra skola och ett gott skolklimat. Forskning visar nämligen att när eleverna tycker det är roligt att gå till skolan och känner sig sedda och uppskattade där av lärare och kamrater, är det i själva verket det kraftfullaste skyddet mot att utveckla missbruk och andra problem. Mot bakgrund av preventionsforskningens resultat urskiljs i övrigt fyra områden som centrala att utveckla i skolans förebyggande arbete: Samarbete och dialog mellan skola och föräldrar Föräldrarna är en betydelsefull, men ofta underskattad resurs när det gäller att skapa en socialt stödjande miljö, både i skolan och i bostadsområdet. Föräldrars engagemang och närvaro i skolan gör att eleverna klarar sig bättre i skolan, skolnärvaron blir högre och skolklimatet bättre. Genom tätare kontakter mellan föräldrarna och mellan dem och skolan, kan också normbildningen kring alkohol och andra droger stärkas. Innehållsrik och strukturerad fritidsverksamhet med skolan som bas En strukturerad fritid med meningsfulla aktiviteter är en viktig skyddsfaktor. Det kan vara en viktig fördel om sådana fritidsaktiviteter utvecklas i nära samverkan med skolan eller med skolan som bas. För elever från ekonomiskt missgynnade områden är dessa fritidsaktiviteter av särskilt stor betydelse. Samtalsbaserad undervisning om alkohol och andra droger som en del av socialt och emotionellt lärande Skolan kan utveckla nya kunskapsbaserade metoder för undervisningen om alkohol och narkotika som bidrar till att öka elevernas självförtroende, förmåga att fatta goda beslut, hejda destruktiva impulser, överblicka konsekvenserna av sina handlingar, hantera konflikter, sätta ord på sina känslor, samspela med andra, stå emot grupptryck och allmänt utveckla sin sociala och emotionella kompetens.

7 7 Elevhälsan och den pedagogiska verksamheten i samarbete Elevhälsans arbete kan integreras bättre med den pedagogiska verksamheten, bland annat därför att elevhälsan ofta har en generell kunskap om elevernas sociala situation och hälsoläge. Som ett verktyg för detta arbete framhålls skolsköterskornas hälsoprofilsamtal. Ytterligare två områden är av stor betydelse: Insatser mot skolk Skolk är en larmsignal och en indikator på skolans hälsa. När många elever skolkar från en skola, är det ofta ett uttryck för låg skoltrivsel och för att det är vanligt att eleverna dricker mycket. Erfarenheter från flera håll visar att det finns mycket som skolorna kan göra för att öka skolnärvaron och tidigt fånga upp skolkande barn och ungdomar. Samtidigt behövs en fördjupad kunskaps- och metodutveckling kring skolkproblemet. Stöd av jämnåriga och unga vuxna Forskning visar att jämnåriga kamrater är viktiga som lärare och normbildare. Kamrat- och elevstödjande arbete bör utvecklas vidare, eftersom det kan vara en verkningsfull metod i skolans förebyggande verksamhet, inte minst inom det alkohol- och drogpreventiva området. Entydigt stöd från skolans ledning Skolorna ställs nu inför utmaningen att lägga kraftigt ökad vikt vid att utveckla en socialt stödjande miljö och motverka utslagning, mobbning och missbruk. En av förutsättningarna för att ett sådan förändring ska komma till stånd, är att den ges ett målmedvetet och entydigt stöd från skolledningens sida. Insatser på kommunal nivå Det förebyggande arbetet kan stärkas i både skolan och kommunen i övrigt, om kommunens barn- och ungdomsresurser samlas i och kring skolan i enlighet med det så kallade Öppna skolankonceptet. Andra viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt alkoholskadeförebyggande arbete i skolan är att denna del av skolans verksamhet stöds genom att skolans hälsofrämjande och förebyggande uppgifter skrivs in i kommunens skolplan eller framtida verksamhetsplan, att kommunen inom ramen för sin alkohol- och narkotikapolicy uppdrar åt rektor att årligen redovisa hur det förebyggande arbetet bedrivs i skolan. Insatser på regional nivå Starka skäl talar för att åter bygga upp en kompetent och erfaren resurs på den regionala nivån som stöd åt ett förstärkt förebyggande arbete i skolorna. Genom de projektmedel som länsstyrelserna förfogar över, kan de stärka skolor som vill starta försök med en kunskapsbaserad alkoholskadeförebyggande verksamhet.

8 8 Insatser på nationell nivå Målet för ANT-undervisningen i läroplanen för grundskolan (Lpo 94) har kritiserats bland annat i Skolverkets kvalitetsgranskning av ANT-verksamheten i skolorna, som alltför övergripande och diffust. Det är lätt att instämma i denna kritik. Det finns skäl som talar för att genom en särskild utredning se över läroplanen i denna del, i syfte att få fram en mer konkret, vägledande och utvärderingsbar målformulering. Kunskapsstöd Skolorna har stora behov av kunskapsstöd i form av fortbildning och material. Det behövs en orientering om preventionsarbete och kunskap om risk- och skyddsfaktorer när det gäller alkohol- och narkotikamissbruk, liksom metoder för föräldrasamarbete och övning i metoder för socialt och emotionellt lärande. Men för den enskilde läraren eller skolan finns det idag få möjligheter att få en kvalitetssäkrad och kunskapsbaserad fortbildning inom detta område. Hur skolornas uttalade behov av kunskapsstöd ska kunna tillgodoses bör bli föremål för en särskild diskussion.

9 9 Inledning Första fyllan, Valborgsmässoafton, kvällen var kylig, de flesta som var där gick också i åttan. Spriten förvarades i shampoflaskor (det smakade som om det fanns lite shampo kvar). Häxblandning kallades det, sherry, brännvin, rom, whisky och rödvin. Och så shampo då. Vi hade tagit från flaskorna där hemma. Det blev en hel del. Och så Vodkaflaskan som bara fanns där, ihop med Fantan blev det nästan drickbart. Vodka och Fanta, det var lyxdrinken Det hela kändes spännande, lite osäkert kanske, men annorlunda. Och det var långt, långt från skolans värld. Ett par av mina klasskamrater från den tiden är döda nu. Man visste redan i 13-årsåldern att de höll på rökte hasch också och så där Intervju, 12 år efteråt, med Anna 25 år Få ungdomar dricker ensamma. De allra flesta dricker med kompisar. Praktiskt taget alla går i skolan när de skaffar sig sina första erfarenheter av alkohol. Drickandet sker i de flesta fall utan att vuxna känner till det, långt bortom vuxenvärldens domäner. Det är en av poängerna när man är ung. De unga befinner sig i ett tillstånd av spänning, och nya upptäckter. De utvecklas men utsätter sig också för risker. Den situation som beskrivs i intervjun ovan tilldrog sig i slutet av 1980-talet. Ungdomars missbruk av såväl alkohol som narkotika var då trots allt förhållandevis begränsat. Sedan dess har nya och allvarliga hot mot ungdomars hälsa tillkommit. Det kanske största av dessa hot är förändringarna inom alkoholområdet. Det knakar i de fördämningar som samhället byggde för att begränsa alkoholflödet och alkoholskadorna. Alkoholpolitiken liberaliseras och all sannolikhet talar för att resultatet blir ökad alkoholkonsumtion och växande alkoholskador. Alkoholkonsumtionen har i själva verket redan ökat kraftigt under de allra senaste åren och är nu högre än på länge. Det dricks mer både hemma i familjen och ute på krogen. Självklart påverkas också ungdomar av alkoholens ökade tillgänglighet och den bekymmersfria syn på alkohol som sprids i samhället. Såväl alkoholdrickande som experimenterande med narkotika ökar bland ungdomar. En expanderande narkotikamarknad, liberala strömningar kring narkotika i övriga Europa och en fest- och musikkultur med tydliga kopplingar till en ny drogidealisering; allt detta samverkar till att allt fler ungdomar dras in i missbruk. Det är inga överord att beskriva det växande narkotikamissbruket och den accelererande alkoholkonsumtionen som en utomordentlig hälsorisk för de unga som växer upp idag.

10 10 När detta hälsohot kombineras med annan utsatthet, d v s med sådana psykiska och socioekonomiska förhållanden, som vi vet ökar risken för ohälsa och skador, kan följderna bli särskilt allvarliga. I sitt betänkande om Barns och ungdomars välfärd (SOU 2001:55) redovisar kommittén Välfärdsbokslut en bred och unik intervjuundersökning av svenska barn och ungdomar i åldern år. Av stort intresse är de tydliga samband som framträder i Välfärdskommitténs undersökning mellan barnens och de ungas psykiska och psykosociala problem å ena sidan och deras föräldrars socioekonomiska tillhörighet å den andra. Barn till föräldrar med ekonomiska problem har oftare ett lågt psykiskt välbefinnande. De bor sämre och det är vanligare att de upplever sig otrygga t ex i sitt bostadsområde. Barn från arbetarhem får mer sällan hjälp av sina föräldrar med läxorna. Fler i den gruppen röker, hoppar över frukosten och färre motionerar. Det finns minst två viktiga skäl till att här inledningsvis stanna inför den bild som Välfärdskommittén förmedlar (och som bekräftas i många andra studier): Även om sambanden mellan missbruk och social utsatthet är komplexa, visar forskningen entydigt att risken för alkohol- och narkotikarelaterade skador ökar med den typen av psykiska och sociala riskfaktorer som Välfärdskommittén pekar på. Skolans insatser inom alkohol- och drogområdet måste utgå från denna grundläggande iakttagelse. Missbruk av alkohol och narkotika uppstår och befästs hos unga människor genom en lång rad samspelande riskfaktorer i de ungas uppväxtmiljöer. Det är en självklarhet, men bör ändå sägas, att insatser i drogförebyggande syfte inom skolans ram hur väl de än utformas aldrig ensamma kan motverka de krafter utanför skolan som verkar i motsatt riktning. Skolans roll Vilken är över huvud taget skolans roll i det alkohol- och drogförebyggande arbetet? Vilka realistiska förväntningar kan ställas på skolan? Traditionellt har skolans undervisning i alkohol-, narkotika- och tobaksfrågorna (ANT) tillmätts stor betydelse. Dess roll har egentligen aldrig diskuterats närmare; den har snarare uppfattats som ett slags självklar följd av att skolan, näst familjen, är den mest inflytelserika arenan för barns och ungas utveckling. Under senare år har ANT-undervisningens effektivitet som alkohol- och drogförebyggande instrument ifrågasatts. På basis av forskningsrapporter från en rad länder har man kunnat konstatera att effekterna av olika typer av ANT-undervisning är väl belagda bara i ett avseende: den tenderar att höja elevernas faktakunskaper. I mycket mindre grad påverkas deras attityder till droger och missbruk, medan förändringar av elevernas faktiska beteende, i form av till exempel minskad alkoholkonsumtion, knappast alls har kunnat registreras som en effekt av undervisningen.

11 11 Men medan detta tycks gälla faktainriktad undervisning i ANT-frågor, får man en helt annan, och mycket ljusare, bild av skolans insatser och möjligheter, där dessa har en bredare uppläggning och samverkar med krafter utanför skolan, i det omgivande lokalsamhället. Resultaten av de senare årens internationella preventionsforskning talar i själva verket för att skolan har stora möjligheter att spela en avgörande roll i preventionsarbetet. Det är möjligheter som uppenbart inte utnyttjas fullt ut i dag. Skolan kan därför ses som en betydelsefull potential för det hälsofrämjande och preventiva arbetet, när det gäller såväl alkohol- och drogområdet som andra hälsoområden. En av rapportens ambitioner är att konkretisera och tydliggöra denna bild av skolans möjligheter, genom referat av den mest väsentliga och relevanta forskningen inom området. Skolan pressas ofta svårt av krav från politiker och andra, både lokalt och nationellt, på att skolan ska ta ansvar för att lösa det ena eller det andra samhällsproblemet. Skolpersonalen dignar ibland under dessa krav och värjer sig mot dem, eftersom skolan, som de ser det, måste prioritera undervisningen och sitt lärande kärnuppdrag. Ibland kan de också uppleva att de saknar kompetens för alla de tilläggsuppgifter, som samhället vill ålägga dem. Denna reaktion är både förståelig och rimlig. Men till stor del bottnar den i en otydlig analys, både inom och utom skolan, av det hälsofrämjande och preventiva arbetets roll i förhållande till skolans kärnuppdrag. Skolan kan och bör inte ta på sig ansvaret för att lösa problem som uppstår och befästs utanför skolan och utom dess kontroll. Skolans uppgift är att skapa goda förutsättningar för lärande men en av premisserna för lärande är att den enskilda skolan upplevs som en bra skola, en skola där stämningen är god och skolklimatet positivt. Uppnås inte detta, blir en av konsekvenserna att skolans möjligheter att vara en god lärande miljö begränsas. Och, omvänt: En väl utformad hälsofrämjande och preventiv verksamhet kan förändra skolans klimat och förbättra dess förmåga att klara sitt kärnuppdrag. Teori och praktik det möjligas konst De överväganden och rekommendationer som läggs fram i denna rapport är kunskapsbaserade; de bygger på genomgångar av aktuell forskning och har utformats i samråd med experter inom detta område. Vetenskapliga studier om vilka insatser i skolan som kan förebygga alkohol- och narkotikaproblem hos ungdomar är med få undantag utländska, oftast amerikanska. I Sverige har få systematiska studier genomförts inom detta område. Därför får denna rapport med nödvändighet en internationell slagsida. Forskningen kan inte besvara alla frågor och forskningsresultat kan inte alltid omedelbart omsättas i en skiftande verklighet. De som bygger upp en förebyggande och hälsofrämjande verksamhet i en skola, måste träffa en rad egna val, baserade på lokala behov och förutsättningar och på egna erfarenheter. Men tillgång till kunskap om relevant forskning inom området underlättar valen och ökar sannolikheten för goda resultat. Detta nödvändiga samspel mellan forskning och praktik är att utöva det möjligas konst. Alkohol och andra droger Uppdraget handlar om vad skolan kan göra för att minska alkoholskadorna bland unga. Narkotikamissbruket nämns inte i regeringsuppdraget. Inte heller tobaksrökningen. Men sedan mycket lång tid har ambitionen i Sverige varit att samordna skolans arbete mot droger, oavsett medel. När det gäller ungdomar är den uppläggningen logisk, trots skillnaderna mellan preparatens effekter och, inte minst, deras legala status. Inom narko-

12 12 tikaområdet är det långsiktiga målet ett narkotikafritt samhälle, medan knappast någon längre driver krav på att samhället skall bli alkoholfritt, ens på mycket lång sikt. Fast för barn och unga är skillnaden i förhållningssätt betydligt mindre. Ett av de etablerade alkoholpolitiska målen är en alkoholfri uppväxt. Dessutom föreligger det mycket starka samband bland unga mellan narkotikamissbruk, omfattande alkoholdrickande och tobaksrökning. Unga storkonsumenter av alkohol röker oftare än andra och har större erfarenhet av narkotikamissbruk. Under perioder då alkoholdrickandet bland unga har blivit mindre expansivt, har även narkotikamissbruket gått ned, liksom rökningen och vice versa. Det särskilda perspektivet och det vidare Det finns en rad särskilda aspekter på alkohol, liksom på andra droger, som måste uppmärksammas i skolans arbete. Dit hör exempelvis medlens effekter, normbildning kring de olika medlen, föräldrarnas och andra vuxnas roll. Men ofta utgör drogmissbruk en del av en större problematik, som parallellt visar sig i form av exempelvis skolmisslyckanden, skolk, ett riskfyllt sexualliv, asocialitet och kriminalitet1. Olika problem överlappar varandra och det är ofta samma underliggande sociala och psykologiska processer som har lett fram till dem Därför bör de särskilda insatserna för att förebygga alkoholskador ingå i och samspela med en verksamhet i skolan som syftar till att främja hälsa och förebygga problemutveckling på bred front. Det breda hälsofrämjande perspektivet på skolans arbete mot alkohol och narkotika har också varit Skolverkets hållning och utgångspunkt sedan 1996 med boken Pippi Långstrump som hälsoupplysare eller hälsorisk av Agneta Nilsson. (Skolverket 96) Skolverkets referensmaterial om tobak, alkohol och narkotika, Man vet inte var trappstegen går i livet betonar också att lärande och hälsa förutsätter varandra (Skolverket 99). Denna Skolverkets policy tydliggörs ytterligare i ett uppföljande material för rektorer (Skolverket 2001). Framgång kräver samspel Problemen kan inte lösas genom en enda framgångsrik metod. Det finns inte någon sådan metod. Det är genom ett samspel mellan olika insatser på flera nivåer i skolan och kommunen som förändring och resultat kan uppnås när det gäller ungas problemutveckling och alkoholskador. Insatser som måste få pågå under lång tid och integreras i skolans vardagsarbete. Eldsjälar och struktur Man möter inte sällan uppfattningen att framgången i ett förebyggande arbete mindre handlar om hur detta arbete byggs upp och struktureras och mer om engagemanget hos dem som leder och driver det. Det är eldsjälar som behövs, säger man. 1 Detta fenomen är väldokumenterat i såväl internationell som svensk forskning och beskrivs i t ex i Lagerberg, D. Sundelin, C. (2000) Risk och prognos i socialt arbete. Gothia, Stockholm.

13 13 Detta är sant, eldsjälar behövs, men arbetet är sårbart utan en bärande struktur och ett tydliggjort sammanhang. Därför är det viktigt att systematisera och ta vara på de erfarenheter som gjorts för att ge struktur, utrymme och höjd status i skolan för detta arbete. Det behövs engagemang och struktur.

14 14 1. Uppdraget Enligt regeringsuppdraget ska Statens folkhälsoinstitut: I samverkan med Skolverket och i samråd med Svenska Kommunförbundet analysera vilka insatser som kan vidtas för att stärka den alkoholskadeförebyggande verksamheten i skolan Den fråga som ställs i uppdraget besvaras här i två steg. Den första delen är ett förslag till en samlad lokal strategi som inrymmer de viktigaste komponenterna i en alkoholskadeförebyggande verksamhet i skolan. Det andra steget är en diskussion om vilka insatser som kan vidtas på kommunal, regional och nationell nivå för att skapa förutsättningar för att denna del av skolornas arbete ska utvecklas och stärkas. Uppdragstexten kräver några kommentarer: Tonåringar och alkoholskador I uppdraget talas om skolans alkoholskadeförebyggande verksamhet. Det kan finnas skäl att inledningsvis stanna inför detta begrepp. Vilka alkoholskador bör skolans verksamhet bland barn och unga sträva efter att förebygga? Alkoholforskaren Sven Andréasson har bidragit med en systematisering när det gäller prevention av skador i verksamheter för barn och ungdomar: prevention av akuta alkoholskador. Dessa är huvudsakligen relaterade till berusningsdrickande. Hit hör alkoholförgiftning och skador under berusning, inklusive våld, suicid och sexuellt utnyttjande; prevention av negativa sociala konsekvenser under ungdomsåren, exempelvis alkoholrelaterade studieproblem, relationsstörningar i förhållande till föräldrar, kamrater och andra viktiga personer samt kriminalitet och asocialitet; prevention av annat drogbruk: nikotin, cannabis och annan narkotika; prevention av framtida alkoholproblem i vuxenlivet: social utslagning, psykisk ohälsa, alkoholberoende och kroniska somatiska skador. Uppdelningen tydliggör bland annat att alkoholskador inte alls är något som bara kan inträffa långt senare i livet; alkoholkonsumtion är förenad med risker också för akuta skador, som kan inträffa när som helst i nuet. Detta är en iakttagelse av stor relevans för skolans förebyggande arbete inom detta område.

15 15 Motsägelsefulla mål? I den av regering och riksdag beslutade handlingsplanen för att förebygga alkoholskador (prop. 2001/01:20) anges som övergripande mål när det gäller barn och unga att uppväxten ska vara alkoholfri och att alkoholdebuten ska skjutas upp. Om de målen sägs inget i föreliggande uppdrag. Här är i stället, som framgått, målet för verksamheten att förebygga alkoholskador. Den formuleringen är en förändring jämfört med tidigare skrivningar kring målen för skolans ANT-arbete och skulle kunna tolkas som uttryck för en sänkt ambitionsnivå från regeringens sida. Folkhälsoinstitutet gör inte den tolkningen, eftersom handlingsplanens av riksdagen antagna målangivelser självklart står fast. Den nya skrivningen är ju i och för sig inte oförenlig med handlingsplanens mål, eftersom alkoholfri uppväxt och uppskjuten alkoholdebut kan ses som medel för att förverkliga målet att begränsa alkoholskadorna. Men den tänkbara motsättningen mellan målangivelserna kan också diskuteras i ett annat perspektiv - något som även Skolverket gör i sitt referensmaterial om tobak, alkohol och narkotika (Skolverket 99). Målet är en alkoholfri uppväxt; samtidigt vet man att en stor majoritet av ungdomarna dricker alkohol, mer eller mindre ofta. Hur kan skolan hantera denna situation? Ska man, under hänvisning till det övergripande målet om en alkoholfri uppväxt, avstå från att tala om verkligheten, sådan den faktiskt ser ut? Eller kan man både arbeta för att ungdomar inte ska dricka alls, och samtidigt föra öppna samtal om den verklighet de befinner sig i? Svaret på den sista frågan är, jakande. De två ståndpunkterna är inte oförenliga i praktiken utan behövs båda för att man ska kunna arbeta konkret och framgångsrikt med dessa frågor i skolan. Alkoholpolitikens höga och övergripande mål måste utgöra inriktningsmålet för skolans arbete, men i detta arbete måste det vara ett centralt inslag att ha en öppen kommunikation mellan elever, lärare, föräldrar och andra berörda om den verklighet som ungdomarna lever i. Skolan en avgränsning Formellt sett är förskolan numera en del av skolan. Insatser i förskolan beskrivs emellertid inte i denna rapport. Det bör understrykas att förskolan är en utomordentligt viktig arena för tidiga insatser i syfte att förebygga all slags problemutveckling hos barn. Det gäller framför allt att stärka anknytningen och relationen mellan barn och föräldrar. Eftersom Folkhälsoinstitutet har ett regeringsuppdrag att utveckla kunskapen kring föräldrastöd och sprida denna kunskap vidare (slutrapport senast den 31 december 2004), har det dock ansetts rimligt att här begränsa perspektivet till förskoleklassen (verksamheten för 6-åringar), grundskolan och gymnasiet.

16 16 Definitioner av några begrepp Vissa begrepp återkommer ofta i rapporten. Här definierar vi dessa begrepp, i syfte att underlätta läsningen av rapporten. Kunskapsbaserat (evidensbaserat) folkhälsoarbete: Förebyggande och hälsofrämjande arbete byggt på bästa tillgängliga kunskap i form av aktuell forskning och systematiskt redovisad erfarenhet. Prevention: Syftet med prevention är att förebygga eller begränsa problem. Inom den internationella preventionsvetenskapen bedriver man systematiska studier av de omständligheter eller faktorer som ger upphov till problem eller som kan begränsa problem. Sådana faktorer kallas riskfaktorer respektive skyddsfaktorer. Riskfaktorer (bland barn och unga): Förhållanden som ökar sannolikheten för att barnet eller tonåringen i framtiden ska utveckla uttalade svårigheter inom ett eller flera problemområden. Skyddsfaktorer (bland barn och unga): Förhållanden hos barnet eller i barnets miljö, som reducerar sannolikheten för att barnet som exponeras för riskfyllda omständigheter ska utveckla problembeteenden. De kan reducera farorna men eliminerar inte alltid de riskfyllda omständigheterna. De kan i stället liknas vid ett beskydd, ett värn eller en sköld. Hälsofrämjande arbete: Hälsofrämjande arbete omfattar en organisations eller enskilda individers insatser för att stärka de krafter som utvecklar och vidmakthåller hälsan. Exempelvis genom att man förbättrar barns miljö, psykiska hälsa och studieförmåga. Målgruppen för insatserna utgörs av befolkningen i allmänhet eller inom olika arenor. Hälsofrämjande skolor: Av Världshälsoorganisationen (WHO) initierade nätverk av skolor i medlemsländerna. De anslutna skolorna åtar sig att ständigt förbättra sin förmåga att erbjuda en hälsofrämjande undervisning och miljö. Elevhälsa: De verksamheter som tidigare kallades elevvård och skolhälsovård i skolan benämns elevhälsa i utredningen Från dubbla spår till elevhälsa (SOU 2000:19).

17 17 2. Skolornas arbete med alkohol och narkotika Kvalitetsgranskningen av skolans ANT-undervisning Hur ser då arbetet ut på skolorna när det gäller att motverka missbruk av alkohol, narkotika och tobak (ANT) hos eleverna? År 1999 genomförde Skolverket, med hjälp av en grupp skolinspektörer, en kvalitetsgranskning av ANT-undervisningen. Efter att ha besökt 83 skolor redovisade inspektörsgruppen en till stora delar starkt kritisk bedömning i en sammanfattande rapport. Verksamheten saknar genomtänkta mål, uppföljningen av arbetet fungerar inte, personalen får inte behövlig kompetensutveckling. Inspektörsgruppen efterlyste även elevmedverkan i större utsträckning, liksom samarbete med föräldrar och det övriga närsamhället. Man menar att skolans personal i stort sett lämnas utan stöd i det övergripande målstyrande dokumentet (Lpo94). Undervisningen om ANT (och även sex- och samlevnadsfrågorna) har inte någon väldefinierad plats i skolans verksamhet. Risken är överhängande att denna undervisning faller mellan stolarna när skolan gör upp sina planer. Målen för ANT-undervisningen i styrdokumenten är dessutom övergripande och oprecisa och är exklusivt kunskapsrelaterade, trots att det bakomliggande syftet är att påverka elevernas beteende. Det ställer stora krav på skolans personal att transformera dessa centrala mål till tydliga, realistiska och utvärderingsbara mål. Kvalitetsgranskarna konstaterar att eleverna i de undersökta skolorna vet en del om hälsofrågor och att de känner till att tobak, alkohol och droger är skadliga för kroppen. Däremot gör mycket få skolor systematiska mätningar av attityder och vanor på ANTområdet. Resultaten av de centrala, eller ibland regionala, undersökningar som görs, återförs vanligen inte till skolorna. Elevhälsan arbetar till en del förebyggande. Det gäller framförallt de hälsosamtal som skolsköterskorna genomför i år 4 och 8 och första året i gymnasieskolan. Planer i kommunen eller skolan kring alkohol, narkotika eller tobak tas sällan fram i en bred process där personal, föräldrar, elever och andra lokala intressenter medverkar. Personalen har en viss kännedom om planerna, men oftast inte elever och föräldrar. Att eleverna inte får medföra eller använda alkohol eller narkotika i skolan anses så självklart så att majoriteten av grundskolorna inte har några regler på detta område. I de fall sådana regler finns, exempelvis inskrivna i skolans ordningsregler, är de dåligt kända av elever och personal.

18 18 Gymnasieskolorna har dock vanligen regler om alkohol- och narkotikaförbud. Å andra sidan saknar de ofta ett tydligt strukturerat, nedskrivet och förankrat handlingsprogram för vilka sanktioner som ska sättas in när någon elev bryter mot detta förbud. Skolorna har i allmänhet bristfälliga resurser när det gäller arbetet med ANT-frågorna. Det brister i kunskapsförsörjning och stimulans. De resurser som tidigare fanns på regional nivå och i skolan för att stötta skolornas ANT-arbete saknas idag. På grund av otydligheterna i mål och struktur är ANT-undervisningen ofta eldsjälsberoende och därför känslig för förändringar i personalsituationen. ANT-undervisningen har numera låg status på skolorna och får mycket mindre stöd utifrån än tidigare. Det är allvarligt eftersom behovet av en bra förebyggande verksamhet på skolan inte minskar utan tvärtom ökar, när alkoholpolitiken liberaliseras. Kvalitetsgranskarna ställer också frågan, om skolan ska hantera ANT-området enbart som en undervisningsfråga eller om undervisningen bör inlemmas i ett bredare hälsoarbete i skolan, vilket skulle kunna bidra till att skolan blir mer av en hälsofrämjande uppväxtmiljö än vad den är idag. Hälsofrämjande skola Ett sätt att inlemma ANT-undervisningen i ett bredare sammanhang finner man det utvecklingsarbete kring hälsofrämjande skola som pågått i de flesta europeiska länder sedan början av 1990-talet. I Folkhälsoinstitutets policydokument för denna verksamhet står: Att verka för en hälsofrämjande skola innebär att dels, utifrån ett salutogent 2 perspektiv, utveckla hela skolans vardag som en stödjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa och lärande, dels stärka och utveckla hälsoundervisningen. Utvärderingar av svenska hälsoskolors arbete visar, att de skolor som arbetar med ett brett hälsofrämjande perspektiv också ägnar mer tid åt själva hälsoundervisningen. Utvärderingar som tar upp frågor om enskilda beteenden har inte genomförts, t ex om elever i skolor med ett bra hälsofrämjande arbete dricker mindre alkohol än övriga. Däremot är det väl belagt att elever som trivs i skolan och uppfattar den som meningsfull har hälsosammare levnadsvanor än andra. Rektors engagemang och stöd för verksamheten har visat sig vara en grundbult, kontinuiteten och bredden i den grupp som ansvarar för arbetet likaså. Resurser i form av tid och möjlighet till fortbildning måste finnas liksom en levande debatt om och intresse för utvecklingsfrågor. 2 Salutogenes upphov till hälsa, är ett begrepp som utvecklats av sociologen Aaron Antonovsky liksom begreppet känsla av sammanhang med dess tre delaspekter, förståelse, hanterbarhet och meningsfullhet.

19 19 3. I vågskålen risk och skyddsfaktorer Inom den internationella preventionsforskningen har begreppen riskfaktorer och skyddsfaktorer kommit att spela en central roll Man vet, genom empirisk forskning, att risken att utveckla ohälsa eller ett problembeteende som exempelvis missbruk är större om vissa riskfaktorer förekommer. Ju fler sådana riskfaktorer som den enskilde individen har varit eller är utsatt för och ju allvarligare dessa riskfaktorer är, desto större är den sammantagna risken att ohälsan eller problembeteendet uppstår. Men detta kan, i varierande grad, motvägas av olika skyddsfaktorer; genom förekomsten av sådana skyddande faktorer minskar risken för ohälsa eller problembeteenden. Det finns minst två praktiskt viktiga konsekvenser av detta sätt att analysera ohälsans eller problemens uppkomstmekanismer. För det första öppnar detta synsätt för ett multifaktoriellt perspektiv. Det är sällan en enskild riskfaktor som förklarar ohälsa eller problem; det är oftare en ansamling av sådana omständligheter, vilka dessutom ofta samspelar med och förstärker varandra. För det andra stannar inte analysen vid de negativa faktorerna; lika betydelsefullt är det att se de skyddande faktorer, vilka ligger i den andra vågskålen. Det är väsentligt för förståelsen av problemet, men också, och inte minst, för vad som skulle kunna göras för att förebygga det. Riskfaktorer för alkohol- och narkotikamissbruk Det finns en omfattande forskning kring de villkor som utgör grogrunden för alkoholmissbruk, alkoholskador och problemutveckling. I bilaga 1 återges en översikt av denna forskning, sammanställd av den svenske alkoholforskaren Sven Andréasson. Med Andréassons översikt som huvudsaklig grund, redovisas här nedan en bild av dessa negativa livsomständigheter eller risker. I det kommande avsnittet pekar vi sedan på relevanta skyddsfaktorer, innan vi går över till en mer konkret diskussion av skolans handlingsmöjligheter. Samhällsfaktorer Lagar och regler i samhället som reglerar tillgången på alkohol En omfattande tillgång till sprit, vin och öl och låga priser på alkoholdrycker är de viktigaste riskfaktorerna för missbruk och alkoholskador. Offentliga monopol på detaljhandeln av alkohol (som Systembolagets i Sverige) minskar alkoholkonsumtionen och därmed skadorna. Sänkta gränser för tillåten promillehalt i trafiken leder till färre trafikolyckor. Serveringstillstånd för restauranger är ett viktigt styrmedel. Utbildning av serveringspersonal i kombination med ökad tillsyn av polis och kommunala myndigheter leder till minskad berusning bland gäster och färre problem. Högre åldersgränser för ungdomar att köpa alkohol (i detaljhandeln eller på restaurang) ger minskad konsumtion och därmed färre alkoholskador.

20 20 Ekonomisk ojämlikhet Ekonomisk ojämlikhet ökar risken för beteendeproblem, kriminalitet och missbruk bland ungdomar. Social upplösning i bostadsområdet och skolan Fysiskt eftersatta och socialt segregerade bostadsområden och därmed skolor, brist på mötesplatser och föreningsliv samt hög brottslighet i området ökar risken för problemutveckling och missbruk hos ungdomar. Negativt och stökigt skolklimat Brist på gott pedagogiskt ledarskap i skolan, lågt ställda förväntningar på eleverna, brist på ömsesidighet och lyssnande i kontakten mellan lärare och elever, oordning och brist på struktur i skolan ökar risken för problemutveckling och asocialitet hos ungdomar. Sociala nätverksfaktorer Alkohol- och drogattityder i familjen Föräldrar som tolererar eller rent av uppmuntrar sina ungdomars drickande ökar risken för att de unga ska hamna i ett missbruk. Föräldrarnas egen inställning till alkohol och, inte minst, vad de säger till sina barn om drickande och alkohol har stor betydelse. Missbruk hos föräldrarna eller syskonen skapar en grogrund för missbruk hos barnen. Tillgänglighet hemma till cigaretter, alkohol och droger Det är betydelsefullt om det finns cigaretter hemma och om alkohol finns tillgängligt. Det ökar risken för att unga ska börja missbruka. Det gäller även andra droger. Osäker och otydlig föräldraroll Varma och nära relationer med föräldrarna är en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot problemutveckling. En osäker och otydlig föräldraroll ökar risken för problem och missbruk. Det är således inte bra när föräldrar inte har någon aning om vad deras tonåringar har för sig i skolan och på fritiden. Det är skillnad mellan att bry sig och att vara överkontrollerande som förälder. Låga förväntningar hos föräldrarna Lågt intresse för vad barnen gör i skolan och på fritiden, men även lågt ställda förväntningar på barnens skolarbete bidrar till riskpanoramat. Familjekonflikter Konflikter mellan föräldrarna och dålig kontakt med föräldrarna är riskfaktorer för framtida missbruk och trassel i tillvaron. Det är riskabelt när banden till familjen är svaga och när barnet eller tonåringen inte upplever samhörighet med sin familj. Skolprestationer och kamratrelationer Skolk och svårigheter i skolan och problem med att bli accepterad av kamraterna samvarierar med missbruk bland ungdomar.

21 21 Individuella och personliga faktorer Tidiga problem Att vara svårt utagerande och aggressiv när man är liten ökar risken för missbruk i vuxen ålder. Misslyckandekänslor Trötthet, nedstämdhet och misslyckandekänslor är vanliga hos tonåringar som är på avvägar. Kontakt med missbrukande kamrater Kontakter med och drickande ihop med missbrukande kompisar är allvarligt och predicerar framtida missbruk. Isolering Avståndstagande och bristande känsla av samhörighet är associerat med missbruk. Tidig debut En tidig debut innebär ökade risker. Det finns amerikansk forskning som visar att det är fyra gånger vanligare att de som börjar dricka alkohol vid 14 års ålder blir beroende än de som börjar vid 20 års ålder. För varje år som debuten skjuts upp, minskar risken för alkoholberoende med 14 procent enligt denna forskning.

22 22 4. Skolans möjlighet att stärka skyddsfaktorer Det är en självklarhet att skolan inte har möjligheter att i sitt arbete påverka alla sådana riskabla omständigheter eller förhållanden, som beskrevs i förra avsnittet. Men vad kan skolan göra? För att belysa möjligheterna är det till att börja med viktigt att skilja mellan olika nivåer där skolan kan ha en varierande grad av inflytande: Allmänna samhällsförhållanden Förekomst av fattigdom eller stora klasskillnader är, liksom utformningen av alkohollagstiftningen eller andra delar av den nationella alkoholpolitiken, bakgrundsförhållanden av central betydelse, vilka dock ligger utanför den enskilda skolans räckvidd att påverka. Samarbete med lokalsamhället Hit kan till exempel höra den för kommunen viktiga policyfrågan att gator, torg och andra offentliga miljöer i områden där det bor många barn och ungdomar inte präglas av rökning, våld och stökiga restauranger, liksom att krögare och affärer inte säljer cigaretter och alkohol till underåriga. Det gäller också att det inom kommunen finns attraktiva fritidsmiljöer rök-, alkohol- och drogfria med möjlighet till meningsfulla aktiviteter för barn och unga. Det kan handla om att polis och socialtjänst vid behov ingriper mot missbruk och försäljning av narkotika eller svartsprit på gator och torg. Inte heller här kan skolan agera själv, men väl, utifrån elevernas och därmed skolans situation, påtala missförhållanden och i en dialog med de ansvariga i kommunen verka för förändring. Detta är ett av flera skäl till att skolan inte kan leva isolerat utan måste ha väl utvecklade kontakter med omvärlden. En alkohol- och narkotikapolicy i kommunen Skolan behöver också stöd av det omgivande lokalsamhället i sitt arbete att förebygga alkoholskador och andra problem hos ungdomar. Det är en viktig fördel även för skolans arbete om det finns en förankrad och väl spridd alkohol- och narkotikapolicy i kommunen som har tagits i fullmäktige. Detsamma gäller för kommunens barn- och ungdomsplan. Ju bredare arbetet med att utforma denna strategi kan diskuteras och förankras i kommunen, desto bättre. Arbetet med att ta fram en policy kring alkohol och droger och en handlingsplan för barns och ungdomars hälsa och lärande bör genomföras i diskussion med alla som berörs. Dessa dokument bör vara så handfasta som möjligt och innehålla såväl konkreta mål för ett bredare hälsofrämjande arbete som en markerad policy när det gäller alkohol och narkotika.

23 23 Exempel på viktiga, konkreta frågor kring det alkoholskadeförebyggande arbetet bland unga, som kan aktualiseras i policyarbetet, är: Vad vill man uppnå när det gäller ungdomars alkoholkonsumtion? Varför är det viktigt att skjuta upp alkoholdebuten? Vilka skador är viktigast att motverka? Vilka regler/normer kring alkohol bör tillämpas/gälla i de miljöer där barn och ungdomar vistas? Vilka principer bör kommunen följa, inom ramen för gällande lagstiftning, för försäljning av folköl och restaurangservering av alkohol i kommunen? Bör tillsynen förstärkas? Kan kommunen acceptera, eller inte acceptera, nattöppna krogar? Hur ser skolans och rektors uppdrag ut när det gäller att förebygga alkohol- och narkotikaproblem? Hur ska detta uppdrag redovisas? När arbetet med att ta fram kommunens alkoholpolitiska plan bedrivs så att olika aktörer dras in i ett samtal om hur de förebyggande och hälsofrämjande insatserna bör utformas, kan arbetet i sig bidra till att stärka samhörigheten och normbildningen i ett område och i skolan. Ett gott skolklimat Det finns skyddsfaktorer av huvudsakligen två slag, antingen bidrar de till att samhörighet och solidaritet utvecklas mellan människor eller också är de strukturskapande i olika avseenden. Skolornas viktigaste roll när det gäller att förebygga alkohol- och drogmissbruk och andra problem är att skapa miljöer för lärande som är berikande och utvecklande. Att som elev tycka att det är roligt att gå till skolan och att känna sig sedd och uppskattad där av lärare och kamrater är i själva verket det kraftfullaste skyddet mot att ungdomar utvecklar problem och missbruk. Preventionsforskaren Terje Ogden, professor i pedagogisk psykologi vid Bergens Universitet, refererar den internationella forskning som visar vad som kännetecknar de skolor, som kan sägas framgångsrikt ha upprättat ett sådant, gott skolklimat: Gott ledarskap som utövas i samråd med kollegor och som är lyhört för föräldrarnas och elevernas åsikter. Relationer som präglas av stöd och ömsesidig respekt mellan alla aktörer i skolan och deras närmaste arbetspartners. En gemensam policy och gemensamma positiva förväntningar på elevernas prestationer och på deras beteende. Meningsfulla och hanterbara krav ställs på eleverna och kraven följs upp konsekvent. Högt ställda förväntningar, dock inte orimliga, på kunskap och prestationer. Möjligheter för eleverna att involveras i och ha medansvar för arbetet i skolan. Uppmuntran och belöning för gott beteende och bra arbete snarare än bestraffningar för oönskat beteende. Pedagogisk skicklighet som väcker elevernas intresse för ämnet och som motiverar eleverna att anstränga sig.

24 24 Skicklighet i att leda en grupp eller klass, vilket bland annat förebygger problembeteenden i klassrummet. En effektiv elevhälsa. En viktig delaspekt är att skolmiljön och lärarna kan erbjuda struktur och ordning i en rörig tillvaro. Det är en skyddsfaktor av alldeles särskild betydelse för barn och unga som lever i riskutsatta miljöer. Samhörigheten med skolan stärks av elevernas upplevelse av att kunna påverka sin situation där. En undersökning som genomfördes av docent Sven Bremberg i skolor i Stockholms län visade att i de skolor där elevinflytandet var starkast, var förekomsten av psykiska problem och problembeteenden minst.

25 25 5. Förebyggande verksamhet i skolan Utöver betydelsen av ett gott skolklimat kan man på grundval av internationell preventionsforskning urskilja följande fyra huvudkomponenter i skolans särskilda arbete med att främja hälsa och förebygga problemutveckling 3 : Samarbete och dialog mellan skola och föräldrar; Innehållsrik och strukturerad fritidsverksamhet med skolan som bas; Samtalsbaserad undervisning om alkohol och andra droger som en del av socialt och emotionellt lärande; Elevhälsan och den pedagogiska verksamheten i samarbete. I detta avsnitt diskuteras skolans handlingsmöjligheter inom vart och ett av dessa huvudområden. Vidare behandlas insatser inom två kompletterande områden av betydelse, nämligen Insatser mot skolk och Stöd av jämnåriga och unga vuxna 5.1 Samarbete och dialog mellan skola och föräldrar It takes a village to raise a child Afrikanskt ordspråk Föräldrarna är en mycket betydelsefull, men i skolan ofta underskattad resurs när det gäller att skapa en socialt stödjande miljö i skolan och i bostadsområdet. Enligt en av USAs ledande preventionsforskare, Roger Weissberg, är i själva verket ett partnerskap mellan skolan och föräldrarna en ofrånkomlig hörnsten i en hälsofrämjande och förebyggande skolstrategi. Olika föräldrar klarar olika saker, ingen klarar allt, men alla föräldrar är viktiga för sina barn. De är barnens första lärare. Motivationen att lära växer ur kontakten med viktiga vuxna. Vägen till barnens tillit går via föräldrarna. Har man föräldrarnas förtroende fungerar barnen och tonåringarna bättre i skolmiljön. Tre skäl talar för att ett nära samarbete mellan skolan och föräldrarna är en huvudnyckel till framgång i det preventiva arbetet mot alkohol-, narkotika- och andra problem: 3 Roger Weissberg, ledande preventionsforskare, beskrev denna modell b l a vid konferensen Livskunskap ska vi ha det i skolan? I Örebro i augusti

26 26 Skolprestationerna och skolklimatet förbättras, Bildandet av goda sociala nätverk, som bland annat kan öka tryggheten i bostadsområdet, underlättas, Samarbetet kan hos de vuxna leda till mer av tankeutbyte och normbildning kring alkohol och narkotika, men även kring andra viktiga frågor som rör barnens och tonåringarnas lärande och hälsa. Förbättrade skolresultat Föräldrars engagemang och närvaro i skolan gör att barnen och ungdomarna klarar sig bättre i skolan, skolnärvaron blir högre och skolklimatet och skolan som lärande miljö förbättras. Amerikanska studier i fattiga storstadsområden där man genomfört försök med ökat föräldrainflytande visar vad som kan hända när skolan utvecklar nya och okonventionella metoder i sitt föräldraarbete. En av dessa studier kan beskrivas som ett belysande exempel. Föräldrar inbjöds att delta som representanter i skolans ledningsgrupp. Dessutom anställdes föräldrar som lärarassistenter med ansvar att delta i det praktiska skolarbetet både i och utanför klassrummet. Skolan inbjöd också föräldrar till sociala aktiviteter i skolan t ex program för att på olika sätt stödja barnens utveckling och underlätta kontakterna mellan föräldrar, barn och skolans personal. Utmärkande för projektet var att det engagerade den breda gruppen av föräldrar och inte bara att föräldrar representerades i skolan av några få utvalda. 4 I de skolor där man genomfört dessa föräldrainsatser klarade sig barnen bättre än i andra jämförbara skolor, blev elevnärvaron den högsta av alla stadens grundskolor, klättrade försöksskolan kunskapsmässigt från sista till tredje plats bland totalt 33 undersökta skolor. Pedagogikforskare har sammanfattat en mängd undersökningar som visar att barn klarar sig bättre i skolan, även oberoende av socioekonomisk bakgrund, och att deras skolor bedöms vara bättre, när föräldrarna intresserar sig för deras skolgång. 4 Referat från ett kapitel av Sven Bremberg i Barnrapporten (1998)

27 27 Teman som visat sig vara värdefulla att diskutera föräldrar emellan är: barns och ungdomars utveckling, olika sätt att förhålla sig som förälder, 5 hur man som förälder ska kunna stötta sina barn att klara skolan bra, hur man ska kunna hjälpa till med läxorna. En skyddande faktor är goda sociala nätverk och eftersom föräldrar i socialt och ekonomiskt eftersatta områden ofta har glesa sådana nätverk, är det särskilt viktigt att föräldrarna lär känna varandra och skolans personal. Ett forum för normbildning kring alkohol och narkotika Det behövs idag en förstärkt restriktiv normbildning kring tonåringar och alkohol. Det gäller även övriga droger. Hur ska kunskapsutbyte, normbildning och tydliga förhållningssätt kring alkohol och narkotika stimuleras och intensifieras i lokalsamhället? En förstärkt normbildning och mera enhetliga informella regler kring unga och alkohol liksom kring andra viktiga frågor förutsätter att vuxna möts, diskuterar dessa frågor och lär av varandra. Det är de vuxna som tillsammans etablerar och upprätthåller normer och regler. Ju konkretare diskussionerna är, desto bättre. Det handlar om situationen här och nu, om hur man tillsammans skapar en miljö där barn och unga mår så bra som möjligt. Här återges några teman som är centrala och som avser just alkohol. Det finns välunderbyggda fakta som är viktiga att känna till som vuxen och förälder, t ex betydelsen av att skjuta upp alkoholdebuten, att inte bjuda hemma på alkohol, inte ens vid festliga tillfällen, att inte köpa ut alkohol till ungdomar, att till de unga klart formulera en restriktiv hållning till alkohol och tobak; vad man som vuxen anser och säger till de unga om alkohol och rökning är viktigt - även om man dricker eller röker själv, att alkohol, tobak och narkotika görs svårtillgängligt i lokalsamhället och hemma, att skolan, liksom föräldrarna, eftersträvar en god kunskap om ungdomarnas drickande, och att veta vad tonåringar har för sig på fritiden det är inte fel att bry sig om det som förälder, medan däremot tuffa förhör och överkontroll kan få motsatt effekt; det är en ömsesidig dialog som gäller. Det finns en rad andra frågor kring barns och ungas socialisation där vuxna behöver och kan stötta varandra. Synen på kultur och kärleksförhållanden, sex- och samlevnad, hur man bemöter pojkar respektive flickor, hur man motverkar mobbning och utanförskap och stärker kamratskap bland eleverna, är några exempel på sådana viktiga frågor. Vuxnas inställning och förhållningssätt till alkohol och andra droger är av avgörande betydelse för om unga ska komma till skada. Liberala och tillåtande förhållningssätt utgör 5 Steg för steg föräldrafilmer, Sven Andréasson, Stadprojektet, genomför en mångårig kontrollerad studie som undersöker om en kombination av utbildningsprogram med föräldrar och aktiverande ANT-pedagogik för elever har effekt på ungdomars alkohol- och drogvanor. Programmet bygger på erfarenheterna från Iowa Strengthening Families Program (SFP) för föräldrar och ungdomar i åldern år. eller

Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan

Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan Lena Bergman www.fhi.se Viktiga utgångspunkter En restriktiv politik i samhället i stort nationellt och lokalt ANT undervisning är bra men är ett otillräckligt

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning

Läs mer

LIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola

LIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola LIVSKUNSKAP Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51 Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola SANT-plan för grund- och gymnasieskolan i Piteå kommun Mål SANT-undervisningen

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK Rytmus musikergymnasium ska vara en drog- och alkoholfri skola. Ingen elev eller personal ska använda droger eller missbruka alkohol under sin tid på

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Alkohol och drogpolitiskt program

Alkohol och drogpolitiskt program Alkohol och drogpolitiskt program Syfte med det alkohol- och drogpolitiska programmet Att få fram ett heltäckande kommunprogram som involverar alla verksamheter inom kommunen samt andra myndigheter och

Läs mer

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.

Läs mer

Handlingsplan för Västerskolan 4-9

Handlingsplan för Västerskolan 4-9 VÄSTERSKOLAN 4-9 Handlingsplan för Västerskolan 4-9 Handlingsplan vid förebyggande arbete samt åtgärder vid droganvändning Läsåret 2017/2018 Västerskolan Besöksadress Telefon (vx) Fax www.uddevalla.se

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Antaget av Bromölla kommuns fullmäktige 2009-04-27 sidan Innehållsförteckning 2 Varför ska Bromölla kommun ha tobaks-,

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Regeringsuppdraget: SKOLAN FÖREBYGGER Om hälsa, lärande och prevention. Bengt Sundbaum Statens folkhälsoinstitut

Regeringsuppdraget: SKOLAN FÖREBYGGER Om hälsa, lärande och prevention. Bengt Sundbaum Statens folkhälsoinstitut . Regeringsuppdraget: SKOLAN FÖREBYGGER Om hälsa, lärande och prevention Bengt Sundbaum Statens folkhälsoinstitut Statens folkhälsoinstitut våra huvudarbetsuppgifter Att följa upp den nationella folkhälsopolitiken

Läs mer

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol 1(1) Livsstilsstudien 21 delrapport om tobak och alkohol Bakgrund I Danderyd genomförs sedan 24 den så kallade Livsstilsundersökningen (eller i vissa kommuner kallad Stockholmsenkäten) vartannat år av

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till föräldrar A Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida)

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 1 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Nationella handlingsplaner... 3 1.3 Lokala styrdokument...

Läs mer

ANDT. Alkohol, narkotika, doping & tobak. Kastalskolans plan för förebyggande arbete. För en drogfri skola.

ANDT. Alkohol, narkotika, doping & tobak. Kastalskolans plan för förebyggande arbete. För en drogfri skola. Alkohol, narkotika, doping & tobak Kastalskolans plan för förebyggande arbete. För en drogfri skola. Vad är skolans uppdrag? i läroplanen I läroplanen för grundskolan finns ett tydligt stöd för hälsofrämjande

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016 Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 7 och 16 Stadens barn och ungdomar I Göteborg bor cirka 1 barn och ungdomar mellan -19 år Cirka 5 av dem är -19 år Ytterligare 5 invånare är mellan 19-25

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

ANDT-strategi för Värmdö kommun

ANDT-strategi för Värmdö kommun ANDT-strategi för Värmdö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-21 152 1 Inledning... 3 2 Nationella och regionala mål... 3 2.1 Nationell strategi... 3 2.2 Regional strategi... 4 3 Värmdö kommuns

Läs mer

Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke

Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke Antagen av kommunfullmäktige den 20 april 1998, 28. Se även riktlinjer för serveringstillstånd. Inledning Det gemensamma alkoholprogrammet är en förstärkning

Läs mer

Handlingsplan mot droger för Gävles kommunala grund och särskolor.

Handlingsplan mot droger för Gävles kommunala grund och särskolor. Handlingsplan mot droger för Gävles kommunala grund och särskolor. Grund och särskolans handlingsplan mot droger skall vara tydlig och syfta till att förebygga, upptäcka och ingripa mot bruk samt missbruk

Läs mer

17 frågor och svar om Örebro preventionsprogram

17 frågor och svar om Örebro preventionsprogram 17 frågor och svar om Örebro preventionsprogram En kunskapsbaserad föräldramötesmetod med syfte att förebygga tidig alkoholebut, berusningsdrickande och normbrott Innehåll 3 Förord 4 Fråga 1. Vad är Örebro

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan Mot alkohol

Läs mer

Insatser mot cannabis - 27 februari

Insatser mot cannabis - 27 februari Insatser mot cannabis - 27 februari Drogvaneundersökning i hela Västra Götaland Samverkan med CAN Totalundersökning i åk 9 och gymnasiets år 2 11 768 i åk 9 och 12 191 elever i gym 2 Alkoholkonsumenter

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan HANDLINGSPLAN

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till skolan Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida) om ett

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt. program

Alkohol- och drogpolitiskt. program Alkohol- och drogpolitiskt program Haparanda Stad Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-21, 5 INNEHÅLL Sida 1. AKTUELL SITUATION SVERIGE 1 Den nationella handlingsplanen Den kommunala handlingsplanen 2.

Läs mer

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Bild 1 Hur kan vi nå en tobaksfri skoltid? Evidensbaserade metoder och goda exempel maria.nilsson@epiph.umu.se www.psykologermottobak.se Bild 2 Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Men

Läs mer

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma SIDAN 1 Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma Vi som jobbar i Fältgruppen Sandra Stendahl Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 193 Emma Martin Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 197 Charlie Sanrell

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för Brotts- och drogprevention 2016

Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för Brotts- och drogprevention 2016 Verksamhetsplan 2016-01-18 Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för Brotts- och drogprevention 2016 Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade

Läs mer

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Inledning Kommunen tar i detta program tydlig ställning vad gäller droger på det lokala planet. Det skall vara vägledande för nämnder och förvaltningar i verksamhetsplanering

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019 1(5) Datum 2017-06-20 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019 Denna överenskommelse är Svalövs kommuns och polisens gemensamma åtgärdsplan för åren

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

Drogvaneundersökning 2018

Drogvaneundersökning 2018 Drogvaneundersökning 18 Sextonde året i rad (3-18). Genomförs på vårterminen årligen i åk 7-9 i kommunens tre högstadieskolor. Samma enkät görs i ca 15 kommuner i år. Drogvaneundersökning Genomfördes 5

Läs mer

LÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19. Utecklingsområdet SKOLAN

LÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19. Utecklingsområdet SKOLAN PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19 LÄGESRAPPORT PREDA Utecklingsområdet SKOLAN Minska användning av droger och alkohol bland barn och ungdomar i Kramfors kommun. Effektmål Öka ungdomars självkännedom

Läs mer

Handlingsplan. för det drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommuns skolor

Handlingsplan. för det drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommuns skolor Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommuns skolor ch grundskolan samt gymnasiet ska erna till en stark attityd mot droge för att stärka eleverna och deras fö ta goda beslut. I

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Om risk- och skyddsfaktorer

Om risk- och skyddsfaktorer Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.

Läs mer

Resultat från Skolelevers drogvanor

Resultat från Skolelevers drogvanor Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN

Läs mer

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar Handledning till metoden aktiva idrottsföräldrar Alla idrottsföreningar vinner på att ha Aktiva idrottsföräldrar och flera av våra stora

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2018-2019 för Stockholms Länsnykterhetsförbund Inledning Stockholms länsnykterhetsförbund samlar och företräder cirka 60 medlemsorganisationer efter sammanslagningen med Nykterhetsrörelsens

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 1 YDRE KOMMUN ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 Antagen av Kf 70 2012-10-08 Dnr. KS 2012/ 0088 2 Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Inledning 3 De nationella övergripande och

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Handlingsprogram för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Simrishamns kommun 2007-2010

Handlingsprogram för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Simrishamns kommun 2007-2010 Handlingsprogram för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Simrishamns kommun 2007-2010 Antaget av Kommunfullmäktige den 26 mars 2007 Inledning Kommunstyrelserna i Simrishamns, Sjöbo och Tomelilla

Läs mer

Donnergymnasiets ANTD-plan

Donnergymnasiets ANTD-plan Donnergymnasiets ANTD-plan ANTDPLAN VID MISSTÄNKT DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK ANTD=Alkohol, narkotika, tobak och doping Donnergymnasiets vision Vår vision med det drogförebyggande arbetet är att

Läs mer

Drogvaneundersökning 2019

Drogvaneundersökning 2019 Sjuttonde året i rad (3-19). Genomförs på vårterminen årligen i åk 7-9 i kommunens tre högstadieskolor. Samma enkät görs i ca 15 kommuner i år. Drogvaneundersökning Genomfördes 28 januari Hedenskolan,

Läs mer

ANTD-förebyggande arbete

ANTD-förebyggande arbete ANTD-förebyggande arbete Jenny Neikell och Annie Stråhlén Länssamordnare för alkohol-, narkotikaoch tobaksförebyggande arbete ANTD-förebyggande arbete Nationella mål inom ANTD Alkohol (2006-10) Narkotika

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun. Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57

Drogpolitiskt program för Kumla kommun. Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-10 Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsledningen BUN/2016:257 Thomas Åkerblom 016-710 22 96 1 (4) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över motion att upprätta

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare:

Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare: Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare: Socialnämnd el motsvarande Individ-/och familjeomsorg Rubrik:

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2018 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16 PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Bodens kommun 2009-2014 Antagen av kommunfullmäktige den 2009-09-14, 109 Programmets syfte Bodens kommuns alkohol - och drogpolitiska inriktning har sin utgångspunkt

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan Mot alkohol

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 2012 Stadsövergripande tidsserier ANDT Presentation styrgrupp september 2012 81% av Stockholms unga tycker att Sverige ska göra mer för att minska användandet av alkohol och droger bland

Läs mer

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell

Läs mer