Session 1. Mål: Att introducera det tonlösa alveolara frikativa [s] i olika ord.

Transkript

1 LÄRARHANDLEDNING Session 1 Mål: Att introducera det tonlösa alveolara frikativa [s] i olika ord. Berättelse: Visslingen Läraren läser. Eleven lyssnar efter [s]. Analytisk träning De första övningarna fokuseras mot tonlöst [s]. Valet kan tyckas konstigt. Ljudet brukar vara bland de första som den hörselskadade får svårt att uppfatta. Energin ligger i det högsta diskantområdet (3-3,5 khz). Med CI får dock patienten möjlighet att uppfatta ljudet igen. Det är därför viktigt att uppmärksamma dem på ljudet i ett tidigt skede. För patienter med långvarig grav hörselnedsättning kan upplevelsen av ljud i detta frekvensband vara ganska förvirrande. Övningarna är konstruerade för att ge strukturerad introduktion till detta väldigt viktiga talljud. Övningarna presenterar ordpar som endast skiljer sig åt beträffande närvaro eller frånvaro av [s]. Presentera orden auditivt. Men om patienten upplever svårigheter så använd audiovisuell presentation. När diskriminationsförmågan och självförtroendet förbättrats kan du gå tillbaka till dessa övningar igen. I början föreslås användning av ABX-modellen, d.v.s. presentera först båda alternativen, sedan ett valt stimulus. Patientens uppgift blir att avgöra vilket av alternativen som upprepades sist. Ge omedelbar feedback på varje svar. Om uppgiften tycks alltför lätt, kan du använda en alternativ presentationsmetod. I stället för ABX-modellen kan du sätta in ditt stimuli i en fras, exempelvis: Nummer 1 är, eller Peka på ordet... Detta gör uppgiften svårare, eftersom patienten inte längre får höra hur de båda alternativen låter innan han/hon ska avgöra vilket stimuli som nämndes. Listorna innehåller följande kontraster: PREABS11 PREABS31 BLENDS14 BLENDS15 BLENDS17 BLENDS16 Närvaro/frånvaro av initialt [s] Närvaro/frånvaro av finalt [s] Initialt [sl] versus [s] Initialt [sp] versus [s] Initialt [sk] versus [s] Initialt [st] versus [s] Erbjud extra träning på moment som upplevs svåra. Syntesträning Dessa övningar kan presenteras enbart auditivt eller audiovisuellt. Låt patientens prestationsnivå avgöra svårighetsnivån. Förslagsvis, börja auditivt, men övergå till audiovisuell presentation bara om patienten tycker det är svårt att uppfatta enbart auditivt. 1

2 LÄRARHANDLEDNING Siffror: Syftet är att patienten ska känna glädje över att kunna känna igen tal. Vissa övningar kan vara för lätta för vissa patienter. Gå då vidare till SYNEX 4 och 5. SYNEX1 Siffrorna 0-10 Förklara att siffrorna kommer att presenteras i slumpmässig ordning. Ge omedelbar feedback. SYNEX2-3 Siffrorna 0-20/100 Förklara att siffrorna 0-20 kommer att presenteras i slumpmässig ordning. Ge omedelbar feedback. SYNEX 4 Nummerföljder Lite minnesträning dessutom. Ge akt på att både siffrorna och ordningsföljden är rätt. Avbryt övningen när de första minnessvårigheterna uppträder. SYNEX5 Dagar att minnas? Patienten har fått en lista med viktiga händelser. Uppgiften är att läsa upp fråga efter fråga. Läraren talar om vilket datum och år som händelsen inträffade. Patienten ska sedan upprepa svaret och får omedelbar feedback. Speech Tracking Inledningsvis föreslås 2x5-minuters träning som presenteras audiovisuellt. Om patientens hastighet överskrider 50 ord/minut bör du överväga att övergå till auditiv presentation. Om patientens takt underskrider 20 ord/minut bör lättare material övervägas. 2

3 Lärare: SESSION 1 Visslingen Lyssna till [s] En man satt på tåget med sin lille son. Gossen stod vid fönstret. Hans far ryckte av honom mössan. Han låtsade, att han kastade ut gossens mössa genom fönstret. Men han hade gömt mössan bakom ryggen. Gossen blev ledsen över att han hade blivit av med mössan. Hans far tröstade honom och sade: Jag ska vissla, och så kommer din mössa tillbaka! - Han visslade. Plötsligt hade han mössan i handen. Detta tyckte pojken var roligt. Kvickt tog gossen sin fars hatt och kastade ut den genom fönstret. Gossen skrek: - Far, vissla nu tillbaka hatten! Men den gången kunde inte far vissla tillbaka hatten. Så nu var det fars tur att bli ledsen. Men alla de andra i vagnen skrattade. Text: Sune Nilsson 1

4 Lärare: SESSION 1 PREABS11P.DOC 1. SÅR 2. SÅ Å ÅR 3. SÖL ÖL 4. SAL AL 5. SUR UR 6. SER ER 7. SÅR ÅR 8. SÖM ÖM 9. SENA ENA 10. SAL AL 11. SIDA IDA 12. SED ED 13. SINNE INNE 14. SÖKA ÖKA 15. SILA ILA 16. SÄNDA ÄNDA 17. SYRA YRA 18. SÅS ÅS 19. SUDD UDD 20. SÄRLA ÄRLA 2

5 Lärare: SESSION 1 PREABS31P.DOC 1. VIS VI 2. ROS RO 3. FRÖS FRÖ 4. LIKNAS LIKNA 5. GES GE 6. BRIS BRIE 7. GÅS GÅ 8. MOS MO 9. ENAS ENA 10. TES TE 11. DÖS DÖ 12. TÖS TÖ 13. ALLS ALL 14. SÅS SÅ 15. RAKAS RAKA 16. VINNS VINN 17. HALS HALL 18. GÖMS GÖM 19. MOPS MOPP 20. KOKS KOCK 3

6 Lärare: SESSION 1 BLENDS14P.DOC 1. SLÄPP LÄPP 2. SLAMPA LAMPA 3. SLÄCKA LÄCKA 4. SLAPPA LAPPA 5. SLAG LAG 6. SLEVA LEVA 7. SLIPA LIPA 8. SLIRA LIRA 9. SLOG LOG 10. SLOTT LOTT 11. SLUTA LUTA 12. SLÄNGA LÄNGA 13. SLÄTT LÄTT 14. SLÄCKA LÄCKA 15. SLÖSA LÖSA 16. SLASKA LASKA 17. SLIMMA LIMMA 18. SLABB LABB 19. SLACK LACK 20. SLAV LAV 4

7 Lärare: SESSION 1 BLENDS15P.DOC 1. SPION PION 2. SPETA PETA 3. SPIKA PIKA 4. SPOR POR 5. SPOLA POLA 6. SPILLA PILLA 7. SPALT PALT 8. SPANT PANT 9. SPINNA PINNA 10. SPOTTA POTTA 11. SPARA PARA 12. SPARKAS PARKAS 13. SPETIG PETIG 14. SPIGG PIGG 15. SPLINT PLINT 16. SPOLARE POLARE 17. SPRICKA PRICKA 18. SPRINTER PRINTER 19. SPRUTA PRUTA 20. SPISA PISA 5

8 Lärare: SESSION 1 BLENDS17P.DOC 1. SKAKA KAKA 2. SKACKEL KACKEL 3. SKAL KAL 4. SKALK KALK 5. SKALL KALL 6. SKALLE KALLE 7. SKAM KAM 8. SKRÖNA KRÖNA 9. SKANDERA KANDERA 10. SKAPA KAPA 11. SKARA KARA 12. SKARP KARP 13. SKATT KATT 14. SKETCH KETCH 15. SKISSA KISSA 16. SKO KO 17. SKOJA KOJA 18. SKONA KONA 19. SKRATTA KRATTA 20. SKRUBB KRUBB 6

9 Lärare: SESSION 1 BLENDS16P.DOC 1. STABBE TABBE 2. STACKA TACKA 3. STAG TAG 4. STALL TALL 5. STAMP TAMP 6. STASSA TASSA 7. STEG TEG 8. STEN TEN 9. STIA TIA 10. STICKA TICKA 11. STIGA TIGA 12. STIMMA TIMMA 13. STING TING 14. STOFT TOFT 15. STOPPA TOPPA 16. STORA TORA 17. STRIMMA TRIMMA 18. STRONG TRÅNG 19. STRUT TRUT 20. STRÅLA TRÅLA 7

10 Lärare: SESSION 1 Stimulus Svar

11 Lärare: SESSION 1 Stimulus Svar

12 Lärare: SESSION 1 SYNEX3 Stimulus Svar

13 Lärare: SESSION 1 SYNEX4 Två siffror Fem siffror Stimulus Svar Stimulus Svar 1. 5, , 8, 2, 4,6 2. 6, , 9, 10, 4, , , 3, 6, , , 8, 6, 9, , 9 5 7, 9, 2, 6, 3 Tre siffror Sex siffror Stimulus Svar Stimulus Svar 1. 4, 1, , 7, 1, 3, 9, , 3, , 9, 1, 6, 4, , 1, , 8, 3, 6, 2, , 5, , 4, 6, 1, 8, 3 5 4, 7, , 9, 3, 5, 1, 2 Fyra siffror Stimulus 1. 9, 6, 1, , 3, 6, , 2, 9, , 3, 2, , 4, 3, 9 Svar 11

14 Lärare: SESSION 1 SYNEX 1-4P.DOC (FRÅN ELEVPÄRMEN) SYNEX 1 Lyssna på siffrorna SYNEX 2 Lyssna på siffrorna SYNEX 3 Lyssna på siffrorna SYNEX 4 Lyssna till siffror i följd (0-10) Två siffror, t ex 5 7 Tre siffror, t ex Fyra siffror, t ex Fem siffror, t ex Sex siffror, t ex

15 Lärare: SESSION 1 Dagar att minnas? 1. Företaget SIBA:s VD Fabian Bengtsson kidnappas i centrala Göteborg. 17 januari EU beslutar att införa euron som gemensam valuta. 2 maj Rymdfärjan Columbia exploderar över Texas och de sju astronauterna ombord omkommer. 1 februari Sveriges radio P4 startas. 17 januari Vasaloppets segrare blir Jörgen Brink från Hudiksvall IF för tredje året i rad. 4 mars George W. Bush väljs till president i USA i ett mycket jämnt och omdiskuterat 13

16 Lärare: SESSION 1 val. 7 november Den sista avrättningen genom gaskammare sker i USA. 3 mars USA anfaller Afghanistan. 7 oktober Höga kusten-bron invigs. 1 december åringen Mijailo Mijailovic erkänner mordet på Sveriges utrikesminister Anna Lindh. 7 januari Träningsmatch mellan Sverige och England, då Zlatan stod för Sveriges fyra mål varav en cykelspark från 30 meters avstånd. 14 november

17 Lärare: SESSION årige John Hron misshandlas till döds av fyra skinnskallar i Kode utanför Kungälv i Bohuslän. 17 augusti Den svenska riksdagen beslutar att Sverige skall ansöka om medlemskap i EG. 14 juni Tjugokronorssedeln införs i Sverige. 24 februari Nelson Mandela begravs i Qunu i östra Kapprovinsen i Sydafrika. 15 december Passagerarfärjan Estonia förliser på Östersjön varvid 852 människor drunknar av vilka cirka 450 är svenskar. 28 september

18 Lärare: SESSION Berlinmuren öppnas och man kan resa fritt mellan Öst- och Västberlin för första gången sedan november Den egyptiska revolutionen startar. 25 januari Rymdteleskopet Hubble skjuts upp i omloppsbana runt jorden. 24 april Riksdagen beslutar att fyra kasinon av internationell typ får öppnas i Sverige. 1 juni

19 LÄRARHANDLEDNING Session 2 Mål: Att introducera det tonande apikodentala nasalljudet [n] och upptäcka skillnaden mellan den och det tonlösa alveolara frikativa [s]. Berättelse: Fridtjof Nansen Del 1. Läraren läser. Eleven lyssnar efter [n]. Analytisk träning Följande övningar ska åskådliggöra kontraster mellan två talljud som är mycket olika. Frikativen [s] har sin största energi i de högsta frekvenserna medan det nasala [n] har sin största energi runt 300 Hz och begränsad energi i diskanten. Övningarna bör presenteras enbart auditivt enligt ABX-modellen. Patienten behöver omedelbar feedback. För alternativa presentationsmodeller: Se handledning till Session 1. Listorna innehåller följande kontraster: PREABS08 PREABS27 COMANV11 COMANV12 Närvaro/frånvaro av initialt [n] Närvaro/frånvaro av finalt [n] Initialt [s] versus initialt [n] Finalt [s] versus finalt [n] Erbjud extra träning på moment som upplevs svåra. Syntesträning Dessa övningar kan presenteras enbart auditivt eller audiovisuellt. Låt patientens prestationsnivå avgöra svårighetsnivån. Förslagsvis, börja auditivt, men övergå till audiovisuell presentation bara om patienten tycker det är svårt att uppfatta enbart auditivt. SYNEX6 Minnesvärda dagar (datum + år) Träningen utförs enl SYNEX5, Session 1. SYNEX7 När hände detta? (datum + år) Träningen utförs enl SYNEX5, Session 1. Barrier Game: Läraren bör introducera Barrier Game. Försök att hitta rätt svårighetsnivå för varje patient. Metoden kan användas vid flera på varandra följande träningssessioner. Använd bara olika kort. Speech Tracking Inledningsvis föreslås 2x5-minuters träning som presenteras audiovisuellt. Om patientens hastighet överskrider 50 ord/minut bör du överväga att övergå till auditiv presentation. Om patientens takt underskrider 20 ord/minut bör lättare material övervägas. 1

20 Lärare: SESSION 2 Fridtjof Nansen Del 1 Lyssna till [n] Utanför Oslo ligger en oansenlig grav. Allt som finns skrivet på gravstenen är ett namn Fridtjof Nansen. Det finns ingenting som antyder att den avlidne är speciell på något sätt. Men inget kunde vara mer felaktigt. Fridtjof Nansen föddes i Norge i oktober Han växte upp på landsbygden strax utanför Oslo. Vintertid intresserade han sig för skidåkning och skridskoåkning. På sommaren tyckte han om fiske och campingutflykter. Han blev duktig skidåkare och vann norska mästerskapen i längdskidåkning, tolv år i sträck. Han var också en utmärkt skridskoåkare, som satte världsrekord som artonåring. Favoritämnena i skolan var fysik och matematik. Ändå valde han att studera zoologi vid universitetet. Därigenom hoppades han att få tillfälle till utomhusarbete i stället för stillasittande arbete på kontor. 1882, medan han fortfarande studerade vid universitetet, sökte han sommarjobb på segelfartyget Viking. Han kom till den nordatlantiska kusten utanför Grönland. Där hade han gott om tid att studera vindförhållanden, havsströmmar, isrörelser och djurliv. Han gjorde anteckningar under resan och fick intryck som skulle följa honom under resten av hans liv. Det livslånga intresset för nordpolsområdet påbörjades. Efter återkomsten till Norge, erbjöds han arbete som intendent vid de naturhistoriska samlingarna på Bergens museum. Där stannade han i 1

21 Lärare: SESSION 2 sex år och blev filosofie doktor. Under hela den tid han bodde i Bergen planerade han för en expedition över den grönländska inlandsisen. Det hade många före honom gjort, men alla hade misslyckats. Nansen bestämde sig för en annorlunda färdväg. Tidigare hade man startat från bosättningar på den grönländska västkusten, men hindrats av oväder och is innan man nått fram till den obebodda ostkusten. Nansens plan var att börja vid ostkusten och gå västerut. Det skulle vara omöjligt att återvända. De var tvungna att nå fram till en av bosättningarna på västkusten för att klara sig. Så småningom lyckades man hitta sponsorer till expeditionen. En grupp på sex man, ledd av Nansen, steg iland på Grönlands ostkust den 29 juli Färden över isen tog två månader. Gruppen nådde västkusten i slutet av september. Under färden hade man upplevt temperaturer på minus 50 grader. Man hade lyckats överleva under svåra förhållanden. Tyvärr kom man fram för sent. Sista båten hade redan avgått till Norge så man tvingades tillbringa hela vintern på Grönland. Nansen använde tiden till att studera eskimåerna och lära sig språket. Han gjorde anteckningar, som han sedan använde som underlag när han skrev boken Eskimåernas liv. Inte förrän i maj 1889 återkom gruppen till Norge. Nu var Nansen känd och hade blivit stor hjälte i Norge. Detta gjorde det möjligt att samla in pengar för nya expeditioner. Han ville bli den förste som nådde Nordpolen. Man skulle bygga ett skepp så starkt att det kunde motstå trycket från pressande is. Tanken var att segla norrut tills båten fastnade i packisen. Därefter skulle havsströmmar föra fartyget allt längre norrut. Slutligen skulle man nå Nordpolen. Man specialkonstruerade ett skepp som döptes till Fram. År 1893, efter tre 2

22 Lärare: SESSION 2 års förberedelser, lämnade expeditionen Oslo med proviant som skulle räcka åtminstone sex år. I slutet av september samma år fastnade Fram i packisen och påbörjade sin långa resa mot nordväst. Fri översättning av Geoff Plants engelska text. 3

23 Lärare: SESSION 2 PREABS08L.DOC 1. NACKA ACKA 2. NAGG AGG 3. NALLA ALLA 4. NARV ARV 5. NATT ATT 6. NAV AV 7. NAVEL AVEL 8. NÅT ÅT 9. NED ED 10. NEKA EKA 11. NID ID 12. NOCK OCH 13. NORD ORD 14. NOSA OSA 15. NUNNA UNNA 16. NYSTA YSTA 17. NÅ Å 18. NAVLA AVLA 19. NÅL ÅL 20. NÄTA ÄTA 4

24 Lärare: SESSION 2 PREABS27L.DOC 1. ALN AL 2. JAN JA 3. ANDEN ANDE 4. ANNAN ANNA 5. SLÅN SLÅ 6. HÄGN HÄNG 7. BEGRUNDAN BEGRUNDA 8. BEN BE 9. BETAN BETA 10. KLIPPAN KLIPPA 11. ELVAN ÄLVA 12. BRYN BRY 13. DUN DU 14. DÅN DÅ 15. KLON KLO 16. FEN FE 17. FLYN FLY 18. FOLKEN FOLKE 19. FÅN FÅ 20. GEN GE 5

25 Lärare: SESSION 2 COMANV11L.DOC 1. SY NY 2. SER NER 3. SÄCK NÄCK 4. SEJ NEJ 5. SUCKA NUCKA 6. CYKEL NYCKEL 7. SÅLLA NOLLA 8. SÄRA NÄRA 9. SACKA NACKA 10. SIA NIA 11. SOL NOL 12. SYTT NYTT 13. SOPPA NOPPA 14. SOVA NOVA 15. SÖTA NÖTA 16. SINA NINA 17. SÅTT NÅTT 18. SILEN NILEN 19. SÅR NÅR 20. SEDAN NEDAN 6

26 Lärare: SESSION 2 COMANV12L.DOC 1. BLOTTAS BLOTTAN 2. BONDES BONDEN 3. BRASS BRANN 4. BRUS BRUN 5. BRYS BRYN 6. BRÄSS BRÄNN 7. DASS DANN 8. DESS DEN 9. STAS STAN 10. DIS DIN 11. DOS DON 12. DUS DUN 13. DÅS DÅN 14. DÖS DÖN 15. FAS FAN 16. FEZ FEN 17. FÅS FÅN 18. MAS MAN 19. SÅS SON 20. GRIS GRIN 7

27 Lärare: SESSION 2 SYNEX6L.DOC Minnesvärda dagar (datum + år) 1. När blev Napoleon Bonaparte kejsare av Frankrike? 18 maj När öppnades Panamakanalen? 10 oktober När utdelades det första Nobelpriset? 10 december När blev Gustaf Vasa kung över det självständiga kungariket Sverige? 6 juni Vilket år invigdes Scandinavium i Göteborg? När anföll ryssarna Sverige och startade det finska kriget? 21 februari Vilket år invigdes Stockholms slott? När beslutades att man skulle starta en VMturnering i fotboll? 1 maj När blev Gustav II Adolf dödad vid Lutzen? 6 november När blev Beatlesmedlemmen John Lennon skjuten till döds? 8 december

28 Lärare: SESSION När blev Karlstad den första staden i Sverige att leverera fjärrvärme? När hade den första Star Wars-filmen premiär i Sverige? 16 december När nådde antalet radiolicenser i Sverige en miljon? 8 april Vilket år grundades IFK Göteborg? Vilket år uppnåddes det gällande hastighetsrekordet på land, 1232,7 km/tim? När började Falklandskriget? 2 april När publicerades det första äventyret i serien om Tintin av fransmannen Hergé? 10 januari När hade TV-programmet Hylands hörna premiär? 3 oktober När föddes barnboksförfattaren Astrid Lindgren? 14 november När avled den berömda jazzsångerskan Ella Fitzgerald? 15 juni

29 Lärare: SESSION 2 SYNEX7L.DOC När hände detta? (datum + år) 1. När dog Fridtjof Nansen? 13 maj När blev Polen medlem i EU? 1 maj När blev Joe Louis världsmästare i boxning? 8 juni När öppnades Öresundsbron för trafik? 1 juli När exploderade vulkanen på ön Krakatoa, nära Java? 20 maj När blev norrmannen Amundsen den förste att nå sydpolen? 14 december När framfördes Du gamla, du fria offentligt för första gången? 13 november När sköts statsministern Olof Palme? 28 februari När blev hällristningsområdet i Tanum antaget på UNESCO:s världsarvslista? När hölls den första första-majdemonstrationen i Sverige? 1 maj

30 Lärare: SESSION När föddes statsministern Fredrik Reinfeldt? 4 augusti När dog den berömde kanotisten Gert Fredriksson? 5 juli När dog TV-personligheten Lennart Hyland? 15 mars När avgick Tage Erlander som partiledare och statsminister? Oktober När blev Stefan Holm guldmedaljör vid de olympiska spelen? 22 augusti 2004 i Athen 16. När invigdes officiellt radiostationen Grimeton i Varberg 2 juli När dog Gustav V? 29 oktober När undertecknades upplösningen av unionen mellan Norge och Sverige? 26 oktober Vilket år spelade Greta Garbo in sin sista film, Tvillingarna? När föddes utförsåkaren Anja Persson? 25 april

31 Lärare: SESSION 2 SYNEX8L.DOC Datum, år (och plats) 1. När och var bildades Svenska Basketbollförbundet? 25 oktober 1952 i Stockholm 2. När fick Johan Petter Johansson patent på skiftnyckeln? 17 augusti 1888 i Enköping 3. När kom T-forden och hur många dollar kostade den? 1 oktober 1909; Pris: $ När och var dog utrikesminister Anna Lind efter mordet på NK i Stockholm? 11 september 2003 på Karolinska sjukhuset 5. När och mellan vilka städer utfördes den första soloflygningen över Atlanten? maj 1927 mellan New York och Paris 6. När och var föddes f.d. statsminister Göran Persson? 20 januari 1949 i Vingåker 7. När och var mördades president Robert Kennedy? 6 juni 1968 i Kalifornien 8. När skedde Linköpings blodbad och hur många avrättades? 20 mars 1600, Avrättade: 5 personer 9. När och var skedde det första mötet i FN:s generalförsamling? 10 januari 1946 i London 12

32 Lärare: SESSION När och var blev Dag Hammarskjöld dödad vid en flygkrasch? 18 september 1961 i Zambia, Afrika 11. När och var skedde den första demonstrationen av television? 7 april 1927 i New York 12. När firades officiellt den första Luciadagen i Danmark? 13 december När och av vem utfördes den första smittkoppsvaccinationen? 14 maj 1796 av Edward Jenner 14. När och var utlöstes det första världskriget? 28 juni 1914 i Sarajevo 15. När och var väljs Nelson Mandela till president? 9 maj 1993 i Sydafrika 16. När och var spelade Elvis Presley in sin första grammofonskiva? 6 juli 1954 i Memphis 17. När grundades Sveriges äldsta universitet och var ligger det? 1477 i Uppsala 18. När och var föddes Che Guevara? 14 juni 1928 i Argentina 19. När och var föddes ABBA-medlemmen Benny Andersson? 16 december 1946 i Stockholm 20 Var och när föddes Jussi Björling? Hur gammal var han vid sin debut på Stockholmsoperan? Född i Borlänge 1911, debuterade som 19-åring 13

33 LÄRARHANDLEDNING Session 3 Mål: Att introducera det tonlösa apikodentala klusila [t] och analysera hur den skiljer sig från tonlösa nasala apikodentala [n] och tonlösa alveolara frikativa [s]. Berättelse: Fiskaren och turisten Läraren läser. Eleven lyssnar efter [t]. Analytisk träning Här kommer en tredje alveolar konsonant tonlösa apikodentala klusilen [t]. Klusiler bildas genom att man blockerar luftströmmen, antingen med läpparna (bilabiala [p] och [b]) eller med tungspetsen mot tandvallen (apikodentala [t] och [d]) eller med tungryggen mot mjuka gommen (dorsovelara [k] och [g]). Resultatet blir en ganska kort paus medan trycket byggs upp, följt av det ljud som uppstår när trycket släpps ut. Den skiljer sig markant från de två tidigare kontinuerliga konsonanterna som vi mött tidigare. Övningarna bör presenteras enbart auditivt enligt ABX-modellen. Patienten behöver omedelbar feedback. För alternativa presentationsmodeller: Se handledning till Session 1. Listorna innehåller följande kontraster: PREABS02 PREABS23 COMANV05 COMANV04 CONMAN11 CONMAN10 Närvaro/frånvaro av initialt [t] Närvaro/frånvaro av finalt [t] Finalt [t] versus finalt [n] Initialt [t] versus initialt [n] Finalt [t] versus finalt s Initialt [t] versus initialt [s] Erbjud extra träning på moment som upplevs svåra. Syntesträning Dessa övningar kan presenteras enbart auditivt eller audiovisuellt. Låt patientens prestationsnivå avgöra svårighetsnivån. Förslagsvis, börja auditivt, men övergå till audiovisuell presentation bara om patienten tycker det är svårt att uppfatta enbart auditivt. SYNEX9 När levde följande kompositörer Här ber patienten om födelseår och dödsår för några berömda kompositörer. Ge omedelbar feedback. SYNEX10 Känner du till när dessa kompositörer levde? SYNEX 11 Kortleken kan användas vid hörträning och är både till nytta och nöje. Här ska patienten försöka uppfatta både färg och valör. Läraren säger korten i tur och ordning. Patienten upprepar vad han uppfattat. Viktigt att ge omedelbar feedback. Barrier Game: Läraren presenterar en uppsättning nya kort. Tillvägagångssätt som vid Session 2. 1

34 LÄRARHANDLEDNING Speech Tracking Inledningsvis föreslås 2x5-minuters träning som presenteras audiovisuellt. Om patientens hastighet överskrider 50 ord/minut bör du överväga att övergå till auditiv presentation. Om patientens takt underskrider 20 ord/minut bör lättare material övervägas. 2

35 Lärare: SESSION 3 Fiskaren och turisten Lyssna på [t] I en hamn på Europas västkust ligger en fattigt klädd man vid sin fiskebåt och dåsar. En tjusigt klädd turist promenerar på stranden och njuter av idyllen. Han stannar till vid den dåsande fiskaren som sömnigt rätar på sig och trevar efter sitt cigarettpaket. Innan han funnit det har turisten redan erbjudit honom en av sina. Turisten inleder ett samtal. - Ni kommer att få fin fångst idag. Fiskaren skakar på huvudet. - Men jag har hört att vädret är gynnsamt. Fiskaren nickar. - Ni ska alltså inte fara ut? Fiskaren skakar på huvudet och turisten börjar känna sig lite obekväm. - Å, ni mår inte bra? - Jag mår alldeles utmärkt, säger fiskaren, jag har aldrig mått bättre. - Men varför far ni inte ut och fiskar då?, frågar turisten - Därför att jag redan har varit ute, svarar fiskaren - Var fångsten bra? 1

36 Lärare: SESSION 3 - Jo då, den var så bra, att jag inte behöver fara ut en gång till idag. Ja till och med så bra att jag har nog för imorgon och i övermorgon också. - Hmm ja, jag vill ju inte blanda mig i era personliga angelägenheter, säger turisten, men föreställ er att ni for ut en andra, en tredje, kanske till och med en fjärde gång idag, och ni skulle få tre, fyra gånger så stor fångst föreställ er det. Fiskaren nickar. - Ni skulle, fortsätter turisten, kunna fara ut två, tre, kanske fyra gånger inte bara idag, utan imorgon, i övermorgon, ja varje gynnsam dag. Vet ni vad som skulle hända? Fiskaren skakar på huvudet. - Ni skulle senast om ett år kunna köpa er en motor, om två år en båt till; om tre eller fyra år kunde ni kanske ha en liten kutter och med den skulle ni naturligtvis få större fångst en dag skulle ni ha två kuttrar, ni skulle kunna bygga ett litet kylhus, ett rökeri kanske, och sen en konservfabrik, flyga omkring med egen helikopter, lokalisera fiskstimmen och dirigera era kuttrar via radio. Ni kunde öppna fiskrestaurang, exportera hummern direkt till Paris utan mellanhänder och sen 2

37 Lärare: SESSION 3 Turisten tystnar ett ögonblick av ren överentusiasm. - Och sen, försöker han igen, men blir åter stum av upphetsning. - Ja, och sen?, frågar fiskaren tyst. - Sen, säger turisten hänförd, sen kunde ni lugnt sitta här i hamnen, dåsa i solen och se på det härliga havet. - Men det gör jag ju redan, svarar fiskaren lågmält. Förkortad version av en novell av Heinrich Böll. Originalet finns i novellsamlingen "När kriget tagit slut", utgiven av Norstedts. 3

38 Lärare: SESSION 3 Tvättmaskinen Lyssna på [t] Tvättfru sökes. Så löd den vanligaste annonsen efter tjänstefolk långt in på 1900-talet. Att tvätta kläder var fruntimmersgöra, men det krävdes armar som en karls för att gnugga, vrida och skölja ur plaggen. Det var därför en stor lättnad, när den första elektriska tvättmaskinen kom ut på marknaden i USA 1906, trots att det bara var en motor som snurrade runt tygplaggen i ett träkar. Maskinen var till och med farlig att använda. Vatten och el tillsammans skapade kortslutningar, som gav farliga stötar. De tidiga tvättmaskinerna centrifugerade inte tvätten. Den måste fortfarande vridas med handkraft. Senare kom det elektriska vridare, men tvättmaskinen, som vi känner den idag, introducerades av General Electric först Tar du och frågar kvinnor idag om det bästa moderna hjälpmedlet kommer tvättmaskinen på första plats. 4

39 Lärare: SESSION 3 PREABS02.L.DOC 1. TAVLA AVLA 2. TIMMA IMMA 3. TÄNDA ÄNDA 4. TYSTA YSTA 5. TOPP OPP 6. TUR UR 7. TYRA YRA 8. TÖM ÖM 9. TOK OK 10. TUNG UNG 11. TÖ Ö 12. TACK ACK 13. TARM ARM 14. TÄR ÄR 15. TANKA ANKA 16. TÅR ÅR 17. TAL AL 18. TEST EST 19. TETT ETT 20. TINNE INNE 5

40 Lärare: SESSION 3 PREABS23.l.DOC 1. FAST FASS 2. TRIST TRISS 3. PILT PILL 4. TAKT TACK 5. PALT PALL 6. PLIT PLI 7. VIT VI 8. BIT BI 9. ALT ALL 10. FRÄCKT FRÄCK 11. SKIKT SKICK 12. KYSST KYSS 13. GALT GALL 14. BOT BO 15. LAST LASS 16. KULT KULL 17. HALT HALL 18. MIST MISS 19. KAST KASS 20. SAMT SAM 6

41 Lärare: SESSION 3 COMANV05.P.DOC 1. VIT VIN 2. MAT MAN 3. BIT BIN 4. FÅRET FÅREN 5. GET GEN 6. LÅT LÅN 7. HATT HANN 8. FAT FAN 9. TALET TALEN 10. VITT VINN 11. RÄTT RÄNN 12. BRYT BRYN 13. RÖTT RÖNN 14. FET FEN 15. STAT STA N 16. VET VEN 17. LÖTT LÖNN 18. RATT RANN 19. GRÖT GRÖN 20. KATT KAN 7

42 Lärare: SESSION 3 COMANV04.L.DOC 1. TICKA NICKA 2. TACKA NACKA 3. TAGEL NAGEL 4. TOPPA NOPPA 5. TORSKA NORSKA 6. TÅT NÅT 7. TAPPA NAPPA 8. TÅLA NÅLA 9. TALEN NALEN 10. TÄRA NÄRA 11. TÄTTING NÄTTING 12. TEKA NEKA 13. TER NER 14. TÄR NÄR 15. TINA NINA 16. TÅR NÅR 17. TÄTT NÄTT 18. TIGA NIGA 19. TÄTA NÄTA 20. TÖS NÖS 8

43 Lärare: SESSION 3 COMANV11.L.DOC 1. RIS RIT 2. AMS AMT 3. BRASS BRATT 4. DISS DITT 5. LUS LUT 6. ENAS ENAT 7. FAS FAT 8. FLIS FLIT 9. HOS HOT 10. HES HET 11. HUS HUT 12. LJUS GJUT 13. KLOSS KLÅTT 14. KRYSS KRYTT 15. KASS KATT 16. LOSS LOTT 17. MISS MITT 18. MAS MAT 19. NÖS NÖT 20. RUSS RUTT 9

44 Lärare: SESSION 3 COMANV10.P.DOC 1. ZON TON 2. SOPPA TOPPA 3. SEGEL TEGEL 4. SUR TUR 5. SANT TANT 6. SVID TWEED 7. SE TE 8. SYNA TYNA 9. ZAPPA TAPPA 10. SÄLJA TÄLJA 11. SAFT TAFT 12. SITTA TITTA 13. SAK TAK 14. SIMMA TIMMA 15. SILL TILL 16. SEEDNING TIDNING 17. SIPPA TIPPA 18. SADEL TADEL 19. SIK TIK 20. SÅGA TÅGA 10

45 Lärare: SESSION 3 SYNEX 9.L När levde följande kompositörer? 1. Gustav Mahler Franz Liszt Peter Tchaikovsky Hector Berlioz Nikolai Rimsky-Korsakov Carl Orff Nicolo Paganini Richard Strauss Anton Bruckner Antonin Dvorak Jean Sibelius Hugo Alfvén Johannes Brahms Robert Schumann Sergei Rachmaninov Giachino Rossini Wolfgang Amadeus Mozart Frederic Chopin Johann Sebastian Bach Franz Gruber

46 Lärare: SESSION 3 SYNEX 10.L Känner du till när dessa kompositörer levde? 1. Benjamin Britten Johann Strauss (den yngre) Franz Lehar Johann Strauss (den äldre) Maurice Ravel Franz Schubert Edward Elgar William Byrd John Dowland Orlando Gibbons Claudio Monteverdi Georg Friedrich Händel Arnold Schoenberg Felix Mendelssohn Guiseppi Verdi Richard Wagner Ludvig van Beethoven Joseph Haydn Modest Mussorgsky Johann Christian Bach

47 Lärare: SESSION 3 SYNEX 11.P FRÅN ELEVPÄRMEN UNu ber jag dej om att upprepa namnen på de spelkort jag nämner. Kom ihåg att det finns: FÄRGER: Fyra färger: KLÖVER, SPADER, RUTER, HJÄRTER VALÖRER: Nummerkort: Klädda kort: Knekt, Dam, Kung Samt: Ess och Joker. Lyssna noga och försök att identifiera vilket kort jag säger. Det kan till exempel vara KLÖVER TVÅ, eller HJÄRTER ESS, eller SPADER TRE. Tänk på att det finns 52 kort PLUS JOKERN! 13

48 Lärare: SESSION 3 SYNEX 11.L 1. Hjärter två 2. Spader åtta 3. Klöver tre 4. Ruter Ess 5. Hjärter Dam 6. Spader sju 7. Ruter fyra 8. Klöver Kung 9. Spader Ess 10. Klöver nio 11. Ruter Dam 12. Hjärter åtta 13. Joker 14. Spader fyra 15. Klöver tio 16. Hjärter tre 17. Spader tio 18. Hjärter Kung 19. Spader sex 20. Spader Kung 14

49 LÄRARHANDLEDNING Session 4 Mål: Att introducera den tonande apikodentala klusilen [d] och analysera hur den skiljer sig från tonlösa alveolara frikativa [s] och tonlösa apikodentala klusila [t]. Berättelse: Aboriginernas ursprung Läraren läser. Eleven lyssnar efter [d]. Analytisk träning Vi har tidigare analyserat ljudet hos det tonlösa apikodentala klusila [t]. Nu ska vi lyssna till en tonande släkting, [d]. Skillnaden mellan tonande och tonlösa klusiler ligger i tidsskillnaden mellan det ögonblick trycket släpps ut och när rösten kommer; Voice Onset Time (VOT). Tonlösa konsonanter har en stunds tonlös energi och rösten kommer igång först vid efterföljande vokal. Säger du då kommer rösten igång samtidigt som du säger [d]. Om du säger tå kommer rösten igång när du kommer till [å] Övningarna bör presenteras enbart auditivt enligt ABX-modellen. Patienten behöver omedelbar feedback. För alternativa presentationsmodeller: Se handledning till Session 1. Listorna innehåller följande kontraster: PREABS05 PREABS25 COMANV13 COMANV14 CONMAN04 CONMAN03 CONV02 CONV05 Närvaro/frånvaro av initialt [d] Närvaro/frånvaro av finalt [d] Initialt [d] versus initialt [s] Finalt [d] versus finalt [s] Finalt [d] versus finalt [n] Initialt [d] versus initialt [n] Finalt [d] versus finalt [t] Initialt [d] versus initialt [t] Erbjud extra träning på moment som upplevs svåra. Syntesträning Dessa övningar kan presenteras enbart auditivt eller audiovisuellt. Låt patientens prestationsnivå avgöra svårighetsnivån. Förslagsvis, börja auditivt, men övergå till audiovisuell presentation om patienten tycker det är svårt att uppfatta enbart auditivt. SYNEX12 Listan innehåller kort med både färg och valör. Läraren säger kort i tur och ordning. Patienten upprepar vad han uppfattat. Viktigt med omedelbar feedback. SYNEX13 Här presenterar läraren ett antal ledtrådar som ska leda till rätt färg och valör på respektive kort. Viktigt att patienten uppmanas att upprepa ledtrådarna så att läraren kan korrigera missförstånd. När alla ledtrådar presenterats anger patienten vilket kort han uppfattat. 1

50 LÄRARHANDLEDNING Barrier Game: Läraren presenterar en uppsättning nya kort. Tillvägagångssätt som vid Session 2. Speech Tracking Inledningsvis föreslås 2x5-minuters träning som presenteras audiovisuellt. Om patientens hastighet överskrider 50 ord/minut bör du överväga att övergå till auditiv presentation. Om patientens takt underskrider 20 ord/minut bör lättare material övervägas. 2

51 Lärare: SESSION 4 Drömtiden Lyssna efter [d] Drömtiden kallas den tid då allting skapades, enligt aboriginerna. Det började med att jorden sprack och förfäderna eller andevarelserna kom upp ur marken. De såg ut som människor, men de kunde förvandla sig till en människoödla, en människokänguru eller en människoemu (emu är en sorts struts). Andevarelserna kunde ibland anta andra skepnader, som ormar, fåglar eller andra djur. Andevarelserna skapade all natur, berg, sjöar, kullar och floder, genom att sjunga. Det sägs att de sjöng alla floder och bergskedjor. Överallt där de gick fram lämnade de en slinga av musik efter sig. De lärde även ut lagar. En av lagarna slog fast att jorden var perfekt i sin skapelse och inte fick manipuleras. När de hade utvecklat en bra värld att leva i skapades människorna. De vägar där förfäderna, andevarelserna, hade sjungit kallas drömspår eller sånglinjer. Dessa leder tillhör aboriginerna. Genom att sjunga de gamla sångerna kan man gå in i drömmarnas värld och förenas med förfäderna och landskapet. Uttrycket dröm syftar 1

52 Lärare: SESSION 4 inte bara på den tid då jorden skapades. Det är även en slags dimension som hör samman med nutiden. De som kan de gamla sångerna kan använda dem som kartor. Mycket av vad vi vet om aboriginernas historia har man tagit reda på genom att tyda sångerna. Aboriginerna levde i harmoni med naturen och efter de lagar som förfäderna, andevarelserna, en gång hade instiftat. Aboriginerna anser att man inte kan äga marken eller naturen, men man bör leva i samspel med den. När förfäderna hade skapat människorna sjönk de tillbaka ned i jorden. De platser där de sjönk ned är nu heliga platser för aboriginerna. Det kan vara grottor eller vattenhål. Ibland sjönk de bara ned i marken där de stod. Fritt från en uppsats av Sam Henriksson, 15 år Stockholm 2

53 Lärare: SESSION 4 Aboriginernas ursprung Lyssna till [d] Jack Nawalil, traditionell landägare, Arnhem Land. Foto: Lars Wallin Den aboriginska kulturen i Australien är mänsklighetens äldsta kvarvarande obrutna kultur. Det är en kultur som trots enorma påfrestningar fortfarande kämpar för sin överlevnad. Deras kultur är äldre än Bibeln, äldre än pyramiderna och betydligt äldre än vår nordiska vikingahistoria. Det är en kultur som förutom att den innehar världens äldsta religion även innehåller en extremt fascinerande uppbyggnad av familjestrukturer och avancerade former av konst och musik mm. Men varifrån kom de? Hur levde aboriginerna innan de vita kom? För att finna svar på dessa frågor får vi inledningsvis backa drygt år tillbaka i tiden, så länge bedömer de flesta arkeologerna att de olika aboriginska folken har levt i Australien. Benämningen aboriginer är egentligen ett samlingsnamn för drygt 600 folk- och språkgrupper med ca 300 skilda språk eller dialekter utspridda över den australiska kontinenten. En del levde i ökenområden, en 3

54 Lärare: SESSION 4 del i regnskogar och andra i områden där det ibland kunde snöa. Ordet aborigin betyder urbefolkning och härstammar från latinets origo. DRÖMTIDEN Frågar man Aboriginerna själva var de kommer ifrån så får man till svar att de alltid funnits här, ända sedan Drömtiden. I begynnelsen reste sig förfäderna ur jorden och gav liv till människor, djur och natur. De sjöng sin väg över hela världen. De sjöng floderna och bergskedjorna. De jagade, åt, älskade, dansade, dödade: vart än deras spår ledde fram lämnade de efter sig en slinga av musik. De svepte in hela världen i en väv av sång. Man lärde ut lagar och regler för hur samhället skulle fungera. En av lagarna var att jorden var perfekt i sin skapelse och inte fick manipuleras. När förtidsvarelserna hade skapat allt gick man tillbaka in i jorden. Några sjönk ner i marken där de stod. Andra kröp in i grottor, somliga kravlade bort till sina fäderneärvda vattenhål där de en gång fötts. De gick alla tillbaka in. Det var alltså under drömmandet som förfäderna en gång i tiden kom fram ur jorden och ur havet, till utseendet såg de ut som en blandning mellan människor och totemdjur. Genom sina alldagliga aktiviteter såsom jakt, konflikter, kärlek, tankar och sånger så skapades berg, vattenhål, grottor, sjöar och allt levande på jorden. De vägar som förfäderna följde kallas drömspår eller sånglinjer. Genom att följa dessa leder, sjunga de gamla sångerna och berätta de gamla historierna så går man in i drömmandets värld och förenas med förfäderna och landskapet. Uttrycket drömmandet syftar inte bara på förfädernas ursprungliga skapelseverksamhet utan också på en tidsdimension som hör samman med nuet. Landskapet är som en levande bok, 4

55 Lärare: SESSION 4 där topografin berättar om ursprunget, samtidigt som sånglinjerna som korsar kontinenten är heliga stigar vilka leder de initierade till evighetens dimension. Drömtiden kan liknas vid en extra dimension av tillvaron, en dimension som har del i tid, rum och människans personlighet. Drömtid är allt det, som vi i andra religioner betecknar som gudomligt. Tron genomsyrar aboriginernas hela liv och värld. Människor, djur, växter och jorden utgör bevis för drömtidens existens. Drömtiden existerar även idag lika aktuell som när jorden en gång i tiden skapades. Sångerna som förtidsvarelserna sjöng när de skapade jorden finns kvar hos aboriginerna och förs vidare generation till generation. Om man kan dessa sånger så känner man igen landskapet i naturen och kan använda sången som en karta. Mycket av aboriginernas konst är även de historier och skapelsemyter som kan användas till kartor och historieböcker om man lär sig att tyda dess innebörd. Källa: Förkortad och omarbetad version av text hämtad

56 Lärare: SESSION 4 PREABS05.L.DOC 1. DAL AL 2. DAGG AGG 3. DAMMA AMMA 4. DANSA ANSA 5. DEFEKT EFFEKT 6. DELTA ÄLTA 7. DIGEL IGEL 8. DIMMA IMMA 9. DINGE INGE 10. DISIG ISIG 11. DIVAN IVAN 12. DOCK OCH 13. DOJA OJA 14. DOK OK 15. DOPP OPP 16. DRAGGA RAGGA 17. DRULLA RULLA 18. DRAS RAS 19. DREVA REVA 20. DRISTA RISTA 6

57 Lärare: SESSION 4 PREABS25.L.DOC 1. MAUD MÅ 2. RAND RANN 3. HAND HANN 4. SKED SKE 5. SPÄD SPÄ 6. SÅLD SÅLL 7. VIND VINN 8. RYMD RYMM 9. SED SE 10. LED LE 11. VED VE 12. VÄND VÄN 13. DÖD DÖ 14. SNÖD SNÖ 15. HUD HU 16. VID VI 17. DÅD DÅ 18. BOD BO 19. LJUD JU 20. SKED SKE 7

58 Lärare: SESSION 4 COMANV13.L.DOC 1. DABBA SABBA 2. DALA SALA 3. DALTA SALTA 4. DAMMA SAMMA 5. DANSA SANSA 6. DEGA SEGA 7. DELA SELA 8. DIA SIA 9. DIKT SIKT 10. DILL SILL 11. DIMMA SIMMA 12. DIRKA CIRKA 13. DISKA SISKA 14. DITT SITT 15. DOCKA SOCKA 16. DOJA SOJA 17. DOM SOM 18. DOP SOP 19. DUGGA SUGGA 20. DYNA SYNA 8

59 Lärare: SESSION 4 COMANV14L.DOC 1. RAS RAD 2. HUS HUD 3. BUS BUD 4. RIS RID 5. HES HED 6. MOS MOD 7. NÖS NÖD 8. VISS VIDD 9. MÅS MAUD 10. LJUS LJUD 11. VIS VID 12. VINNS VIND 13. STOS STOD 14. NÅS NÅD 15. RÖS RÖD 16. VASS VADD 17. MES MED 18. BRUS BRUD 19. KLASS KLADD 20. BAS BAD 9

60 Lärare: SESSION 4 CONMAN04.L.DOC 1. VAD VAN 2. VED VEN 3. VID VIN 4. BRUD BRUN 5. LÖD LÖN 6. SVID SVIN 7. SED SEN 8. SYD SYN 9. BRÄDD BRÄNN 10. STOD STON 11. TRAD TRAN 12. BRYD BRYN 13. LED LEN 14. GRAD GRAN 15. GLID GLIN 16. VIDD VINN 17. DÖD DÖN 18. ELEKTROD ELEKTRON 19. GLAD GLAN 20. BOD BON 10

61 Lärare: SESSION 4 CONMAN03.L.DOC 1. DOS NOS 2. DOG NOG 3. DÅD NÅD 4. DARRA NARRA 5. DEJ NEJ 6. DÄCK NÄCK 7. DÄR NÄR 8. DEG NEG 9. DICK NICK 10. DIT NIT 11. DIG NIG 12. DUBB NUBB 13. DU NU 14. DY NY 15. DÖTT NÖTT 16. DÖD NÖD 17. DONA NONA 18. DAGG NAGG 19. DANSEN NANSEN 20. DATO NATO 11

62 Lärare: SESSION 4 CONv02.L.DOC 1. ONT OND 2. BRANT BRAND 3. VINT VIND 4. SÅLT SÅLD 5. VILT VILD 6. FYLLT FYLLD 7. BOT BOD 8. SÅTT SÅDD 9. SLATT SLADD 10. STAT STAD 11. KLÄTT KLÄDD 12. VET VED 13. VITT VIDD 14. RIT RID 15. SKYTT SKYDD 16. RÄTT RÄDD 17. SMITT SMIDD 18. BRÅTT BRÅDD 19. SVIT SVID 20. SMET SMED 12

63 Lärare: SESSION 4 CONV05.L.DOC 1. TOM DOM 2. TOK DOK 3. TON DON 4. TOG DOG 5. TOLK DOLK 6. TOFT DOFT 7. TOPP DOPP 8. TÅ DÅ 9. TAGG DAGG 10. TANK DANK 11. TAG DAG 12. TAL DAL 13. TAM DAM 14. TÄCK DÄCK 15. TÖ DÖ 16. TUR DUR 17. TÄR DÄR 18. TE DE 19. TEG DEG 20. TITT DITT 13

64 Lärare: SESSION 4 FRÅN ELEVPÄRMEN SYNEX 12 Spelkort Jag säger namnen på några spelkort. Kan du uppfatta vilka de är? SYNEX 13 Spelkort I den här övningen får du ett antal ledtrådar för att identifiera vilket kort jag menar. Här får du några exempel: - Detta kort är svart, men det är inte Klöver. - Valören är ett lägre än 9 - Valören är ett högre än 7 - Valören är mellan 7 och 9 - Valören är Vilket kort är det? - Rätt, det är Spader åtta. Tips: Den här övningen är lite svårare än föregående, så du måste lyssna noggrant på varje ledtråd. 14

65 Lärare: SESSION 4 SYNEX Klöver sex 2. Hjärter tre 3. Spader tre 4. Ruter nio 5. Spader dam 6. Spader tre 7. Joker 8. Ruter tio 9. Spader två 10. Ruter fyra 11. Klöver tre 12. Klöver fem 13. Klöver nio 14. Ruter sju 15. Ruter kung 16. Klöver knekt 17. Hjärter fem 18. Klöver tio 19. Hjärter fyra 20. Spader dam 15

66 Lärare: SESSION 4 SYNEX Det här kortet är svart, men det är inte en Spader. Det är valören som är ett lägre än sju. (Klöver sex) 2. Det här är ett rött kort, men det är inte en Hjärter. Det är valören som är ett högre än tre. (Ruter fyra) 3. Det här är ett svart kort, men det är inte Spader. Det är valören som är ett lägre än åtta. (Klöver sju) 4. Det här är ett svart kort, men det är inte Klöver. Det är valören mellan två och fyra. (Spader tre) 5. Det här är ett rött kort, men det är inte Ruter. Det är valören ett lägre än sju. (Hjärter sex) 6. Det här är ett svart kort, men det är inte klöver. Det är valören ett högre än sju. (Spader åtta) 7. Det här är ett svart kort, men det är inte klöver. Valören är två plus ett. (Spader tre) 8. Det här kortet är inte svart. Det är inte Hjärter. Det är valören ett lägre än åtta. (Ruter sju) 16

67 Lärare: SESSION 4 9. Det här är inte ett svart kort, och det är inte Ruter. Valören är fyra plus tre. (Hjärter sju) 10. Det här är ett klätt kort. Det är en man, men det är inte en Knekt. Det är svart, men det är inte Spader. (Klöver kung) 11. Det här är kortet med den minsta siffran. Det är rött, men det är inte Hjärter. (Ruter två) 12. Det här kortet är ett mindre än det högsta av sifferkorten. Det är inte ett svart kort och det är inte Ruter. (Hjärter nio) 13. Valören är två plus två. Kortet är rött, men det är inte Ruter. (Hjärter fyra) 14. Det här är ett klätt kort. Det är en kvinna. Kortet är inte svart och det är inte Hjärter. (Ruter dam) 15. Valören är fyra gånger två. Det är ett rött kort. Det är något som du har i din kropp. (Hjärter åtta) 16. Det här är det minsta av sifferkorten. Det liknar ett verktyg som du använder i trädgården. (Spader två) 17

68 Lärare: SESSION Valören är två plus två. Namnet liknar ett trädgårdsredskap. (Spader fyra) 189. Kortet är samma som föregående kort plus ett. (Spader fem) Det här är inte ett klätt kort och det är inte något sifferkort. (Joker) 18

69 LÄRARHANDLEDNING Session 5 Mål: Att introducera långa vokalen [a:] och använda den för att befästa diskriminationen av konsonanterna [s], [n], [t], och [d]. Berättelse: Carl von Linné Läraren läser. Eleven lyssnar efter [a:]. Analytisk träning Övningarna bör presenteras enbart auditivt. Patienten behöver omedelbar feedback. Börja med tvåalternativsorden. Antalet alternativ ökas successivt vartefter patienten uppnår säkerhet. ANALY01-06 är test med 20 uppgifter vardera. Svarsalternativen presenteras i slumpvis ordning. Patienten bör klara 90 % rätt på varje test (=18 av 20 uppgifter). Klarar patienten inte detta bör stödträning ske på rätt nivå. Listorna ANALY innehåller faktiskt två olika a-ljud. Först kommer främre, långa a- ljudet [a:]. Efter konsonanten följer det korta öppna a-ljudet [a]. Följande kontraster presenteras: Medial konsonantposition: ANALY01 ANALY02 ANALY03 [a:na] vs [a:sa] [a:na] vs [a:sa] vs [a:da] [a:na] vs [a:sa] vs [a:da] vs [a:ta] Final konsonantposition: ANALY04 ANALY05 ANALY06 [a:n] vs [a:s] [a:n] vs [a:s] vs [a:d] [a:n] vs [a:s] vs [a:d] vs [a:t] Erbjud extra träning på moment som upplevs svåra. Syntesträning Dessa övningar kan presenteras enbart auditivt eller audiovisuellt. Låt patientens prestationsnivå avgöra svårighetsnivån. Förslagsvis, börja auditivt, men övergå till audiovisuell presentation om patienten tycker det är svårt att uppfatta enbart auditivt. Ämnet under denna träningssession är Norge: Lite geografi och historia. Läraren kan använda svarsformuleringarna som faktaunderlag. Patienten har en liten karta över Norge i sitt häfte. 1

70 LÄRARHANDLEDNING Speech Tracking Inledningsvis föreslås 2x5-minuters träning som presenteras audiovisuellt. Om patientens hastighet överskrider 50 ord/minut bör du överväga att övergå till auditiv presentation. Om patientens takt underskrider 20 ord/minut bör lättare material övervägas. 2

71 Lärare: SESSION 5 Carl von Linné Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö. Barnet Linné Carl Linnaeus föddes i Råshult, Småland, den 13 maj 1707 (23 maj enligt vår kalender). Redan när Carl var två år flyttade familjen till det närbelägna Stenbrohult. Pappa Nils var präst, men hade trädgårdsodling som hobby. Linné blev därför tidigt intresserad av naturen. Trots detta skulle han bli präst och gå i pappas fotspår. Men Linné skolkade från undervisningen för att få vara ute i naturen. Lärarna tappade tålamodet och kallade till sig pappa Nils. Linné skriver senare om händelsen "Lectorerna... med enhällig Röst styrkte Fadren, att i tida sätta sin Son till någon handtvärkare, såsom de voro öfvertygade att han med Boken ingenting kunde uträtta." Linnés far var chockad men fick snart tröst av naturkunskapsläraren, doktor Rothman. Han menade att läkaryrket kunde vara ett alternativ. Då all naturkunskap på 1

72 Lärare: SESSION 5 denna tid rymdes under rubriken "medicin" så passade detta Linné utmärkt. Pappa Nils fick anpassa sig till situationen men orkade inte berätta nyheten för sin hustru förrän efter flera månader. Studenten Linné Linné läste först ett år i Lund men flyttade sedan till Uppsala, När Linné kom till Uppsala var det inte mycket bevänt med medicinundervisningen. Av universitetets cirka 500 studenter studerade ungefär 10 medicin. Men Linné gav inte upp. Han skrev uppsatsen Om förspel till växternas bröllop 1729 och chockade många med sina idéer om växternas sexualliv skickades Linné av Kungliga Vetenskapssocieteten till Lappland. Sveriges handelsbalans var dålig och det låg i landets intresse att skicka ut en duktig naturforskare för att söka efter nya naturresurser. Något år senare var det Dalarnas tur att bli utforskat. Linne undersökte dess naturtillgångar, men också tillgången på flickor! Han intresserade sig för en ung skönhet i Falun Sara Lisa. Men innan giftermålet måste Linné doktorera och börja tjäna pengar. I Sverige kunde man vid den här tiden inte doktorera i medicin. Linné måste åka till Holland. Linnés familjeliv Linné gifte sig 1739 med läkardottern Sara Elisabeth Moraea, ofta kallad Sara Lisa. Sara Lisa var en sträng mor och hushållerska. Pigorna fick stiga upp klockan fyra och arbeta vid spinnrocken, försovning bestraffades med örfilar. Det var säkert inte lätt att vara gift med 2

73 Lärare: SESSION 5 Linné som ständigt arbetade och dessutom släpade in såväl smutsiga växter och exotiska djur som mängder av studenter och kollegor i deras hus. År 1741 föddes parets första barn Carl Linnæus d.y. Han hade både fördelar och nackdelar av att vara den store Linnés son. Förväntningarna var mycket stora från såväl fadern som omvärlden, kanske för stora. Även om allt tyder på att Carl von Linné d.y. med tiden blev ganska kunnig inom sin fars ämnen hade han helt klart inte dennes glöd och entusiasm för naturens riken. Carl hann dock publicera några mycket intressanta skrifter. Hans år 1781 tryckta Supplementum Plantarum är fortfarande aktuell. En vän lär ha talat om för Carl von Linné d.y. att han hört att denne skulle bli sin fars efterträdare varvid Linné d.y. ska ha sagt Puh! Min faders efterträdare; jag hade till och med hellre blivit soldat!. Men så blev det trots allt. Carl von Linné d.y. blev utsedd till såväl doktor som professor, utan att någonsin ha behövt bevisa sina kunskaper i några tentamina eller disputation. Carl von Linné d.y. hade redan året före Linnés bortgång efterträtt sin far och när denne dog arbetade sonen hårt med att bevara faderns naturaliesamling. Redan vid 42 års ålder, på hösten 1783, går han dock bort. Han gifte sig aldrig och namnet von Linné får alltså en kort historia, eftersom han var den ende sonen. Linnés döttrar var fyra till antalet; Elisabeth Christina, , gifte sig och fick två barn. Lovisa , gifte sig aldrig. Sara Christina, , gifte sig men förblev barnlös. Sophia, , gifte sig och fick ett barn. Linné ville att hans döttrar skulle bli starka och duktiga hushållerskor och inga modedockor. Han var emot att de fick någon utbildning, de fick till exempel inte lära sig franska. Sara Lisa lät placera Sophia i en skola, då Linné vistades en tid i Stockholm. När Linné kom tillbaka tog han genast sin dotter ur 3

74 Lärare: SESSION 5 skolan! Men gällde det botanik så kunde tydligen pappa inte motstå sina döttrars kunskapstörst, åtminstone inte Lisa Stinas. Hon skrev en uppsats för Kungliga Vetenskapsakademien 1762, Anmärkningar rörande den indianska krassens blickande. Sophia var den vackraste av döttrarna och sin fars favorit. Varför är Linné världsberömd? Linné klassificerade naturen på ett så pass bra sätt att detta system, kallat Systema naturæ, med tiden kom att användas över hela världen. Han förenklade även sättet att ge vetenskapliga, internationella, namn på växter och djur. Namngivningssystemet, med två latinska namn för varje djur- och växtart, används än idag över hela världen och förenklar kommunikationen mellan olika länders forskare, trädgårdsodlare, fågelskådare o.s.v. Överallt skrivs de vetenskapliga namnen med latinska bokstäver. Lär vi oss de latiniserade vetenskapliga namnen, efter Linnés idé, behöver vi inte kunna de olika språkens namn. Till och med inom det egna språket kan ju en art ha flera dialektala namn. Talgoxe kallas på olika håll i Sverige för talgmes, talgsmack, talghatt, talgsmok, gulspink, talgtita, spickeköttsfågel, belmes, messeta, livstyckspojke, talgtrast, talg-per, kött-månge; på latin har talgoxen bara namnet Parus major! Tacka Linné för det! Källa: Linné on line, Uppsala Universitet, Texterna hämtade

75 Lärare: SESSION 5 FRÅN ELEVPÄRMEN ANALY01 / a:na/ / a:sa/ ANALY02 / a:na/ / a:sa/ / a :da/ ANALY03 / a :na/ / a:sa/ / a :da/ / a :ta/ ANALY04 / a :n/ / a:s/ ANALY05 / a:n/ / a:s/ / a:d/ ANALY06 / a:n/ / a:s/ / a:d/ / a:t/ 5

76 Lärare: SESSION 5 ANALY01 Stimulus Svar 1. a:na 2. a:na 3. a:sa 4. a:na 5. a:sa 6. a:sa 7. a:sa 8. a:na 9. a:sa 10. a:na 11. a:na 12. a:sa 13. a:sa 14. a:sa 15. a:na 16. a:na 17. a:sa 18. a:na 19. a:na 20. a:sa Kriterium: 18/20 6

77 Lärare: SESSION 5 ANALY02 Stimulus Svar 1. a:sa 2. a:da 3. a:da 4. a:sa 5. a:na 6. a:sa 7. a:da 8. a:na 9. a:da 10. a:na 11. a:sa 12. a:sa 13. a:na 14. a:da 15. a:na 16. a:da 17. a:sa 18. a:da 19. a:na 20. a:na Kriterium: 18/20 7

78 Lärare: SESSION 5 ANALY03 Stimulus Svar 1. a:da 2. a:na 3. a:ta 4. a:sa 5. a:ta 6. a:na 7. a:da 8. a:sa 9. a:ta 10. a:da 11. a:sa 12. a:da 13. a:ta 14. a:na 15. a:ta 16. a:sa 17. a:da 18. a:na 19. a:sa 20. a:na Kriterium: 18/20 8

79 Lärare: SESSION 5 ANALY04 Stimulus Svar 1. a:n 2. a:n 3. a:s 4. a:n 5. a:s 6. a:s 7. a:s 8. a:n 9. a:s 10. a:n 11. a:n 12. a:s 13. a:s 14. a:s 15. a:n 16. a:n 17. a:s 18. a:n 19. a:n 20. a:s Kriterium: 18/20 9

80 Lärare: SESSION 5 ANALY05 Stimulus Svar 1. a:s 2. a:d 3. a:d 4. a:s 5. a:n 6. a:s 7. a:d 8. a:n 9. a:d 10. a:n 11. a:s 12. a:s 13. a:n 14. a:d 15. a:n 16. a:d 17. a:s 18. a:d 19. a:n 20. a:n Kriterium: 18/20 10

81 Lärare: SESSION 5 ANALY06 Stimulus Svar 1. a:d 2. a:n 3. a:t 4. a:s 5. a:t 6. a:n 7. a:d 8. a:s 9. a:t 10. a:d 11. a:s 12. a:d 13. a:t 14. a:n 15. a:t 16. a:s 17. a:d 18. a:n 19. a:s 20. a:n Kriterium: 18/20 11

82 Lärare: SESSION 5 NORGE 12

83 Norge: Lite geografi och historia Lärare: SESSION 5 1. Hur stort är Norge? Norge är något mindre än Sverige. Cirka 85% av Sveriges yta. 2. Hur stor är Norges yta i kvadratkilometer? Norges totala yta är kvadratkilometer. Inklusive öar 3. Hur lång är kustlinjen? Norges kust är tjugo tusen kilometer. Norges kustlinje är tio procent längre än USA:s kust. 4. Är det ett bergigt land? Den norska naturen är klippig: Den utmärks av fjordar, öar och glaciärer. 5. Det högsta berget är Galdhöpiggen, hur högt är det? Galdhöpiggen är meter hög. 6. Var ligger Galdhöpiggen? Den ligger i den sydliga tredjedelen av Norge. Söder om Trondheim. 7. Hur mycket nederbörd faller årligen? Vissa ställen på västkusten får tre tusen millimeter per år. Området öster om fjällen kan få cirka 300 millimeter. 8. Hur många människor bor det i Norge? Det bor ungefär 15 personer per kvadratkilometer. Sverige har 22 invånare per kvadratkilometer. Totalt bor cirka människor i Norge. 13

84 Lärare: SESSION 5 9. Vilken stad har mest invånare? Oslo har flest invånare. Här bor en dryg halv miljon invånare. 10. Hur många län är Norge indelat i? Länen kallas fylken. Landet är indelat i nitton fylken. 11. Hur länge lever norrmännen i genomsnitt? De norska männen har en levnadslängd på 77 år. Kvinnorna lever i cirka 82 år. 12. Vilka var de första människorna som kom till Norge? Man antar att de första människorna var samer. 13. Finns det många samer i Norge idag? De flesta samer i Skandinavien bor i Norge. Numera är de en mindre del av befolkningen. Deras språk är godkänt som minoritetsspråk. 14. Hur stor andel invandrare har Norge? Drygt 10 procent av det norska folket är invandrare. (2008) 15. Vilka är de största invandrargrupperna? De största invandrargrupperna kommer från Polen, Pakistan, Sverige och Irak. 16. När blev Norge ett enat rike? Under tusentalet enades Norge till ett rike. Landet fick en storhetstid under tolvhundratalet. Man behärskade då flera öar i Atlanten. (Man behärskade Island, Grönland, Färöarna, Shetlandsöarna, Orkneyöarna, Hebriderna och ön Man.) 17. När firas nationaldagen? Den firas sjuttonde maj 14

85 Lärare: SESSION Varför firar man just den dagen? Därför att kung Christian Frederik undertecknade landets grundlag. Landet fick en kort period som självständig stat. Norge tvingades sedan in i en union med Sverige. Men grundlagen fick finnas kvar under unionstiden. 19. När var Norge och Sverige i union med varandra? Norge överlämnades till Sverige 1814 efter Napoleonkrigen. Unionen fick fredligt slut efter förhandlingar i Karlstad Mot vilka länder har Norge landgränser? Sverige, Ryssland och Finland gränsar mot Norge. 21. Vem är statsminister? Han heter Jens Stoltenberg. (2013) 22. Hur lång tid tog det för tyskarna att erövra Norge under 2:a världskriget? Det tog 62 dagar. 23. Vad hette regeringschefen i Norge under Hitlertiden? Vidkun Quisling. 24. Norge är idag ett rikt land. Vad beror det på? Norrmännen har hittat olja i Nordsjön. 25. Hur stor är statsskulden i Norge per invånare? Man har ingen statsskuld. (Sverige är skyldigt cirka miljarder kronor. Motsvarar c:a kr per svensk) 26. BNP per capita i Sverige ligger på $. Hur stor är den i Norge? $ 15

86 Lärare: SESSION Vad kallas riksdagen i Norge? Den heter stortinget. 28. Vad är Roald Amundsen känd för? Han var först på sydpolen. 29. Vad är Tone Beckestad känd för? Hon är meterolog i svensk TV. 30. Vem var Ole Bull? Han var känd fiolspelare och kompositör. 31. Hur har Björn Daehlie blivit känd? Som skidåkare, tidernas framgångsrikaste vinterolympier. 32. Vem var Trygve Lie? Han var den förste generalsekreteraren i Förenta nationerna. 33. Vad är Ole Gunnar Solskjær känd för? Han är duktig fotbollspelare 34. Vad heter egentligen skådespelaren som är Fleksnes på TV? Rolf Wesenlund 16

87 LÄRARHANDLEDNING Session 6 Mål: Att introducera långa vokalen [i:] och analysera hur den skiljer sig från den långa vokalen [a:]. Vi använder också [i:] för att befästa diskriminationen av konsonanterna [s], [n], [t], och [d]. Berättelse: Sverige bröt trist svit Läraren läser. Eleven lyssnar efter [i:]. Analytisk träning Övningarna bör presenteras enbart auditivt. Patienten behöver omedelbar feedback. LVOW01 är ett träningsblad med 20 uppgifter, som bör utföras enligt ABX-modellen. LVOWai är en lista med 40 ord och innehåller antingen [i:] eller [a:]. Patienten instrueras om att resp. ord innehåller en av vokalerna. Det gäller att avgöra vilken av vokalerna som hörs i resp. uppgift. Ge direkt feedback. LVOW01 LVOWai [i:] vs [a:] [i:] vs [a:] Övriga träningsuppgifter (ANALY07-12) avser att öva diskriminationen av konsonanterna [s], [t], [d] både i [i:k I]- och [i:k]-format. Observera att [i:k I]- listorna innehåller både långt [i:] och kort [I ] i-ljud. Listorna presenteras endast auditivt. Liksom tidigare består listorna av 20 uppgifter. 18 rätt av 20 uppgifter är godkänt (90%). Om eleven misslyckas med detta bör ni träna vidare på denna nivå. Medial konsonantposition: ANALY07 [i:n I] vs [i:s I] ANALY08 [i:n I] vs [i:s I] vs [i:d I] ANALY09 [i:n I] vs [i:si I] vs [i:d I] vs [i:t I] Final konsonantposition: ANALY10 ANALY11 ANALY12 [i:n] vs [i:s] [i:n] vs [i:s] vs [i:d] [i:n] vs [i:s] vs [i:d] vs [i:t] Syntesträning Dessa övningar kan presenteras enbart auditivt eller audiovisuellt. Låt patientens prestationsnivå avgöra svårighetsnivån. Förslagsvis, börja auditivt, men övergå till audiovisuell presentation om patienten tycker det är svårt att uppfatta enbart auditivt. Ämnet handlar om Matvanor i medeltidens Europa. Läraren kan använda svarsformuleringarna som faktaunderlag. Speech Tracking Inledningsvis föreslås 2x5-minuters träning som presenteras audiovisuellt. Om patientens hastighet överskrider 50 ord/minut bör du överväga att övergå till auditiv presentation. Om patientens takt underskrider 20 ord/minut bör lättare material övervägas. 1

88 Lärare: SESSION 6 Sverige bröt trist svit Lyssna efter långt i-ljud, [i:] GÖTEBORG. Med en riktig drömträff sänkte Kim Källström USA och såg till att Sverige vann sin första träningslandskamp på två år. - En kalasträff. Fick den på yttersidan så bollen skruvade sig perfekt innanför stolpen, säger målskytten efter segern med 1-0. Målet kom efter fem minuter i den andra halvleken efter att en spelare både dribblat och snubblat fram bollen i perfekt läge. Kim Källström sköt senare en frispark som var ännu hårdare och centimetrar från att gå i mål. - Det var en ännu bättre träff. Riktningen på skottet spar jag till matchen mot Danmark. Källström blev trots målet inte matchens huvudperson. Den titeln tog istället Zlatan Ibrahimovic som dominerade fullständigt under de 66 minuter han spelade. Med klacksparkar, snabba skarvningar, utmärkt huvudspel och utsökt bollkontroll. Något mål blev det dock inte den här gången heller. Men trots nio raka landskamper utan mål lär ingen rikta kritik mot anfallsjätten. - Jag kände mig pigg, kände inget av ljumsken. Det var länge sedan jag kände mig så frisk, säger superstjärnan och log stort när han glatt svarade på frågor efter matchen. Han briljerade redan i första minuten då han snyggt spelade fram Kim Källström som dock inte fick rätt träff på bollen. Han hade en dubbelchans efter samspel med Johan Elmander. Utrusande målvakten Tim Howard räddade i första läget. En försvarare på mållinjen klarade returen. 1

89 Lärare: SESSION 6 Den absolut vassaste chansen fick han efter 31 minuter. Erik Edman frispelade honom med en lång boll. Återigen kunde Tim Howard rädda. Bollen gick sedan till Kennedy Bakircioglü som slog ett inlägg vilket Zlatan nickade i ribban. - Det viktigaste är att man är där och skapar chanser. Då kommer målen så småningom, säger han och fick också frågan om inte detta rent av var hans bästa landskamp. - Alla mina landskamper har väl varit bra? Nej, jag har spelat med smärta tidigare och då är det inte lätt. Zlatans anfallskollega Johan Elmander hade det svårt. Han fick heller inte många vettiga bollar att jobba med. - Men det funkade ändå bra. Han springer och öppnar många ytor för mig, tycker Zlatan Ibrahimovic. Förutom honom hade publiken på Ullevi inte mycket att glädja sig över i den första halvleken som USA dominerade. Det svenska mittfältet fick bättre grepp om snabba och tekniska amerikaner i andra halvlek som tröttnade efter det intensiva jobbandet i matchinledningen. - En bra genomförd match för att vara en träningsmatch, tyckte förbundskaptenen Lars Lagerbäck. Efter DN-artikel av Göran Byhlin 2

90 Lärare: SESSION 6 LWOV01.L.DOC 1. VAK VIK 2. VAS VIS 3. VANA VINA 4. TAG TIG 5. SAK SIK 6. LATA LITA 7. MANA MINA 8. RATA RITA 9. HAT HIT 10. PAR PIR 11. FLAT FLIT 12. MAL MIL 13. TAK TIK 14. RAK RIK 15. DAG DIG 16. BAL BIL 17. VAKA VIKA 18. LAV LIV 19. MAN MIN 20. FLAK FLIK 3

91 Lärare: SESSION 6 ANALYa/i.P FRÅN ELEVPÄRMEN Nu ska du få lyssna på en lista med enkla ord. Orden presenteras ett efter ett. Lyssna noga till varje ord. Försök att identifiera om vokalen i ordet är: Långt a [a:], som i bar, rak, smak etc Långt i [i:], som i rik, spik, krig etc [a:] [i:] 4

92 Lärare: SESSION 6 ANALYa/i.L 1. MIN 21. LIV 2. DRAG 22. KLAN 3. VAK 23. VIN 4. FLIK 24. GRAN 5. KRAM 25. FRIS 6. DAG 26. MIL 7. FRAS 27. LAM 8. SIK 28. PRIS 9. KIL 29. KIV 10. KRAV 30. FLIS 11. KRIS 31. BAS 12. GLID 32. SAK 13. BLIR 33. PLAN 14. GRAV 34. TEAK 15. PRAG 35. DIS 16. DRIV 36. FIL 17. BIL 37. VAL 18. DAM 38. VRAK 19. NAV 39. PIR 20. GRIS 40. RAK 5

93 Lärare: SESSION 6 ANALY07 FRÅN ELEVPÄRMEN [i :n I] [i :s I] ANALY08 [i:n I] [i:s I] [i :d I] ANALY09 [i:n I] [i:s I] [i :d I] [i :t I] ANALY10 [i :n] [i:s] ANALY11 [i:n] [i:s] [i:d] ANALY12 [i:n] [i:s] [i:d] [i:t] 6

94 Lärare: SESSION 6 ANALY07 Stimulus Svar 1. i:s I 2. i:n I 3. i:n I 4. i:s I 5. i:s I 6. i:n I 7. i:s I 8. i:n I 9. i:n I 10. i:n I 11. i:s I 12. i:s I 13. i:n I 14. i:s I 15. i:n I 16. i:n I 17. i:s I 18. i:s I 19. i:n I 20. i:s I Kriterium: 18/20 7

95 Lärare: SESSION 6 ANALY08 Stimulus Svar 1. i:d I 2. i:d I 3. i:n I 4. i:s I 5. i:d I 6. i:n I 7. i:n I 8. i:s I 9. i:s I 10. i:d I 11. i:n I 12. i:d I 13. i:s I 14. i:d I 15. i:n I 16. i:d I 17. i:n I 18. i:s I 19. i:s I 20. i:s I Kriterium: 18/20 8

96 Lärare: SESSION 6 ANALY09 Stimulus Svar 1. i:s I 2. i:d I 3. i:n I 4. i:s I 5. i:t I 6. i:d I 7. i:t I 8. i:s I 9. i:n I 10. i:d I 11. i:n I 12. i:t I 13. i:n I 14. i:d I 15. i:t I 16. i:n I 17. i:n I 18. i:n I 19. i:t I 20. i:d I Kriterium: 18/20 9

97 Lärare: SESSION 6 ANALY10 Stimulus Svar 1. i:s 2. i:n 3. i:n 4. i:s 5. i:s 6. i:n 7. i:s 8. i:n 9. i:n 10. i:n 11. i:s 12. i:s 13. i:n 14. i:s 15. i:n 16. i:n 17. i:s 18. i:s 19. i:n 20. i:s Kriterium: 18/20 10

98 Lärare: SESSION 6 ANALY11 Stimulus Svar 1. i:d 2. i:d 3. i:n 4. i:s 5. i:d 6. i:n 7. i:n 8. i:s 9. i:s 10. i:d 11. i:n 12. i:d 13. i:s 14. i:d 15. i:n 16. i:s 17. i:n 18. i:s 19. i:d 20. i:s Kriterium: 18/20 11

99 Lärare: SESSION 6 ANALY12 Stimulus Svar 1. i:s 2. i:d 3. i:n 4. i:s 5. i:t 6. i:d 7. i:t 8. i:s 9. i:n 10. i:d 11. i:s 12. i:t 13. i:n 14. i:d 15. i:t 16. i:n 17. i:s 18. i:n 19. i:t 20. i:d Kriterium: 18/20 12

100 Matvanor i medeltidens Europa Lärare: SESSION 6 1. Vilka måltider intogs under dagen? Vanligen åt man två måltider under dagen. Man började med middag mellan klockan 10 och 14. Kvällsmålet åts sent på eftermiddagen. 2. Varför undvek man att äta på morgonen? Adeln, prästerna och religiösa tyckte det var syndigt att bryta nattens fasta så tidigt. 3. Hur gjorde människor som började arbeta tidigt? Arbetarklassen åt frukost av praktiska skäl. Även barn, kvinnor och äldre kunde äta på morgonen. 13

101 Lärare: SESSION 6 4. Hur klarade man hungern under en arbetsdag? Mindre mellanmål var vanliga. Moralisterna ansåg detta opassande. Arbetare kunde få tillägg av arbetsgivaren. Då kunde de köpa en matbit att äta under raster. 5. Varför såg man det som misstänkt, om några drog sig undan för att äta? Många hade ont om mat. Missväxt och svält var vanligt. Måltiden sågs som en social händelse. Då skulle man äta tillsammans. Grevinnan av Lincoln förbjöd måltider utanför matsalen. Följden skulle bli slöseri. Tjänarna kunde smita iväg med matrester. Istället borde man ge dem som gåvor till fattiga. 6. Vad lade man upp sin mat på? Om man hade gott ställt användes egna tallrikar av trä eller metall. I fattigare hushåll åt man maten direkt från bordet. Där kunde man ha fördjupningar för mat. 7. Vilka dryckeskärl användes? Man delade dryckeskärl med varandra. Det hände även vid viktigare banketter. 8. Var tillagades maten? Maten tillagades över öppen eld. 9. Var bakades brödet? Ugnar var dyra att bygga. Därför var det vanligt med gemensamma ugnar. 14

102 Lärare: SESSION Vad kände man till om kostlära på den tiden? Ingredienserna behövde balanseras. Det berodde på deras inneboende natur. 11. Använde man kniv och gaffel? Gaffel användes inte. Gäster skulle ha egen kniv med sig. Högt ärade gäster kunde få en kniv av värden. Med kniven tog man mat. Man skar upp maten med kniven. Man åt med kniven. Och man tog salt ur gemensamt saltkar. 12. Matvaror hade inga produktfakta. Livsmedlen klassades ändå på olika sätt. Hur då? Egenskaperna klassades i två huvudgrupper: Från kalla till varma. Från torra till fuktiga. Fisk ansågs vara väldigt kall och fuktig. Den skulle tillagas så att den värmdes och torkade. Fisken stektes. Den kryddades med heta kryddor. Nötkött ansågs fuktigt. Då skulle det helst kokas. Fläsk var varmt och fuktigt och skulle grillas eller bakas. 13. Varför tyckte man bäst om fetare mat? Arbete var hårt och krävde fetare mat. Det var kallare på vintrarna. Isoleringen av hus och slott var mindre effektiv. 14. Vilket var det förhärskande kroppsidealet? Om du var rik skulle du visa upp lite hull. Bara fattiga och sjuka var smala. 15

103 Lärare: SESSION Vilka redskap hade man för att tillaga mat? Man hade grytor. Andra köksredskap var dyra för vanliga hushåll. Det fanns olika spett för att tillaga olika köttstycken. Grytan hängdes över elden. Det fanns justerbara krokar. Med dem kunde man reglera tillagningen. I rikare hem kunde man ha mortel och silar. 16. Hade man spisar? Det vanligaste var en öppen eldstad i mitten av bostaden. Värmen skulle sprida sig i hela huset. 17. Hur många personer kunde ingå i köksbesättningen vid ett hov? Man kunde ha flera hundra personer i kökspersonalen. 18. Hur mycket ved kunde man behöva inför en tvådagarsbankett? Rådet till chefskocken lyder: - Säkra minst 1000 vagnslaster prima torr ved. Och en hel lada kol. 19. Hur lagrades kött och fisk? Man rökte, torkade eller saltade köttet. 20. Hur lagrades drycker? Drycken fick jäsa så att den höll sig längre. Mjölk syrades till filmjölk. Den kunde också ystas till ost som kunde lagras. 21. Vad bakade man bröd av? I Europa var vetet det vanligaste men dyraste mjölet. Bönder och arbetare åt bröd av grövre mjöl. Ibland behövde man dryga ut mjölet med andra växter. 16

104 Lärare: SESSION Hur kunde man använda gammalt bröd? Gammalt bröd kunde användas som tallrik. Man skar upp det till en fyrkantig form. Där lade man upp maten. Det var bra att ha gammalt bröd för att torka av kniven innan näste gäst skulle ha den. Husfolket använde bröd som grytlappar. 23. Fanns morötter på medeltiden? Det fanns en läckrare röd-lila sort. Den grön-gula sorten ansågs sämre. (Vår orangea morot korsades fram i Nederländerna först på 1600-talet) 24. Vad ansåg man om färsk frukt? Frukt var vanligt. Men läkarna avrådde från att äta rå frukt. Den var kall och fuktig och borde tillagas. 25. Varför föredrogs griskött före nötkött? Grisar behövde inte passas. De fick springa fritt. De åt nästan allt. Spädgris var en delikatess. Nötdjur värderades högt som dragdjur och mjölkproducenter. De slaktades först när de var uttjänta. Då var köttet inte särskilt aptitligt. 26. Vilka delar av djuret togs tillvara? Man åt alla delar av djuret, även öron, svans, tunga och livmoder. Inälvor, urinblåsa och mage användes som höljen vid matlagning. 27. Varför klassades vitkindad gås som fisk? Man visste inte att den lade ägg. Man trodde att den utvecklades inuti havstulpaner. 17

105 Lärare: SESSION Hur påverkades mattillgången av digerdöden? Digerdöden utplånade hälften av europas befolkning. Därefter blev det möjligt för vanligt folk att få tag på kött. 29. Vilken var den vanligaste måltidsdrycken bland allmogen? I norden drack man mest öl. Det fanns ingen konserveringsteknik. Man måste dricka det ganska färskt. Det hade låg alkoholhalt och var grumligt. 30. Varför undvek man vatten? Läkarna avrådde från att dricka vatten. Man oroade sig över orenheten. 31. Vilka vinkvalitéer fanns på den tiden? Kvaliteten bestämdes av hur många gånger druvorna pressades. Den första pressningen gav de finaste och dyraste vinerna. De dracks av överklassen. Att lagra viner krävde specialkunskaper. Därför blev de mycket dyra. Allmogen fick nöja sig med billigt rosévin. Det vinet gjordes på andra eller tredje pressningen. 32. Vilken attityd hade man till vinet? Vin ansågs särskilt nyttigt. Nyttiga ämnen sändes ut till varje del av kroppen. Det bästa var att använda väldoftande kryddor i vinet. 33. Varför hade öl så låg dryckesstatus? Öl ansågs vara en enkel dryck. Det hade många negativa egenskaper. Men det kunde vara ett godtagbart alternativ. 34. Drack man brännvin på den tiden? Genom destillation kunde man utvinna essensen ur ett ämne. Man använde termen livets vatten (aqua vitae). Brännvin hade högt 18

106 Lärare: SESSION 6 medicinskt anseende. Det tog bort överflödiga vätskor och bevarade ungdomen. 35. Varför klassades socker som en krydda? Det berodde på den höga kostnaden. Det ansågs också nyttigt för kroppen. 36. Vilka kryddor hade man tillgång till? Många kryddväxter växte vilt i Europa. Även de fattigaste kunde hitta dem. Överklassen använde även kryddor, ofta enbart för att färga maten. 37. Hur ofta fastade man? I större delen av Europa fastade man. Fastedagarna var onsdagar, fredagar och vissa lördagar. Man fastade även särskilda helgdagar. 38. Hur åt man under fastan? Man fick inte äta kött. Men man tänjde på begreppet kött. Man tilläts äta valkött, fisk, bäver och fågel. Vitkindad gås tilläts eftersom den betraktades som fisk. Om köttet finhackades kunde man äta det vid festmåltider. 39. Varför valde man att börja måltiden med lättsmält mat för att sedan övergå till tyngre rätter? Man trodde att den tyngre maten sjönk ned i botten av magen. Då blockerades matsmältningskanalen. Det kunde orsaka förruttnelse och dåliga vätskor. 19

107 LÄRARHANDLEDNING Session 7 Mål: Att introducera långa vokalen å [o:] och analysera hur den skiljer sig från de långa vokalerna [a:] och [i:]. Vi använder också [o:] för att befästa diskriminationen av konsonanterna [s], [n], [t], och [d] Berättelse: Välkommet och ovälkommet Läraren läser. Eleven lyssnar efter [o:]. Analytisk träning De två första övningarna bör presenteras enbart auditivt enligt ABX-modellen. Patienten behöver omedelbar feedback. LVOW02 LVOW05 [o:] vs [i:] [o:] vs [a:] Övriga träningsuppgifter (ANALY13-18) bör också presenteras auditivt. 18 rätt av 20 uppgifter är godkänt (90%). Vid underkänt på någon av uppgifterna bör anpassad träning erbjudas patienten. Medial konsonantposition: ANALY13 ANALY14 ANALY15 [o:no] vs [o:so] [o:no] vs [o:so] vs [o:do] [o:no] vs [o:so] vs [o:do] vs [o:to] Final konsonantposition: ANALY16 ANALY17 ANALY18 [o:n] vs [o:s] [o:n] vs [o:s] vs [o:d] [o:n] vs [o:s] vs [o:d] vs [o:t] Syntesträning Vid det här laget bör läraren ha fått en ganska bra uppfattning om lämpliga presentationssätt för respektive patient. Om patienten uppfattar tal relativt enkelt vid auditiv presentation kan det kanske vara lämpligt att försöka med visst bakgrundsljud för att göra övningarna mer realistiska. Det är inte möjligt att rekommendera någon särskild signal-brus-nivå (S/N). Det är bättre om läraren experimenterar med olika nivåer och olika typer av ljud (annan talare, cocktailprat, omgivningsljud etc. Stäm av mot patientens reaktioner och prestationer) Ämnet handlar om uppfinningar: Ur uppfinnarnas Hall of Fame. Läraren kan använda svarsformuleringarna som faktaunderlag. Speech Tracking Inledningsvis föreslås 2x5-minuters träning som presenteras audiovisuellt. Om patientens hastighet överskrider 50 ord/minut bör du överväga att övergå till auditiv presentation. Om patientens takt underskrider 20 ord/minut bör lättare material övervägas. 1

108 Lärare: SESSION 7 Välkommet och ovälkommet Lyssna på långt å-ljud, [o:] Telefonsamtal kan vara väntade och oväntade, välkomna och ovälkomna. Klockan häromkvällen, när jag sov som djupast kom ett oväntat och ovälkommet telefonsamtal. - Jag vill tala med Bebben, sa den okända och något överförfriskade kvinnorösten i andra ändan av tråden. - Här finns ingen Bebben svarade jag sömnigt, du måste ha slagit fel nummer. - Jag vill tala med Bebben, upprepade hon, varpå jag också upprepade mig. - Jag VILL tala med Bebben, sa kvinnan än en gång, mycket uppfodrande. - Det FINNS INGEN BEBBEN HÄR, sa jag något irriterat och undrade samtidigt vilket telefonnummer hon slagit. DÅ först lyssnade hon på vad jag sa, och nämnde siffrorna i vårt telefonnummer utan att dra efter andan. Det stämde faktiskt. - Jamen, försökte jag, vilket riktnummer har du slagit då? - Inget, sa hon och fortsatte, NU vill jag tala med Bebben. Vid det laget började jag bli ordentligt irriterad. Mitt röstläge fick en högre ton och jag upprepade än en gång; 1

109 Lärare: SESSION 7 - DET FINNS INGEN BEBBEN PÅ DET HÄR TELEFON- NUMRET! Är du medveten om vilken tid du ringer och väcker folk? fortsatte jag. Vi låg faktiskt och sov, tillade jag mycket irriterat. - Du och Bebben!!? utbrast hon och såg förmodligen ut som ett dimmigt frågetecken i ansiktet. Då sprängdes min adrenalinvall; -HÖR DU INTE VAD JAG SÄGER, MÄNNISKA! DET FINNS INGEN BEBBEN HÄR! Klick! Äntligen gav hon sig och ringde tack och lov ingen fler gång. Däremot fick jag ett väntat och mycket välkommet telefonsamtal klockan 6.15 den 13 april från en förlossningssal på Skellefteå BB. Det var svärsonen Mikael som ringde och sa; Det blev en liten Alexander. Allt gick bra, men oj så jobbigt det var. I bakgrunden hördes mitt nyfödda barnbarns ljuva; Oäää, oäää, oäää. Underbart, fantastiskt, väntat och välkommet. År 1876 sökte Alexander Graham Bell patent på telefonprincipen. I dag är Sverige, näst USA, världens telefontätaste land. Det har blivit en hel del telefonsamtal genom åren. Både oväntade och ovälkomna. Både väntade och välkomna. Ur Karins kåserier Karin Långdahl, fd journalist och redigerare på tidningen Norra Västerbotten i Skellefteå. Krönikan Oväntade telefonsamtal är hämtad från: 2

110 Lärare: SESSION 7 LVOW02.L.DOC 1. VITA VÅTA 2. LIGA LÅGA 3. ILAR ÅLAR 4. VIGA VÅGA 5. LINA LÅNA 6. STIL STÅL 7. VIRA VÅRA 8. ISAR ÅSAR 9. PILA PÅLA 10. MIL MÅL 11. RIKA RÅKA 12. BIDA BÅDA 13. LIV LOV 14. DINA DÅNA 15. RIK RÅK 16. VIG VÅG 17. FINA FÅNA 18. TIG TÅG 19. HIVA HÅVA 20. LISA LÅSA 3

111 Lärare: SESSION 7 LWOV05.L.DOC 1. SKARA SKÅRA 2. STAL STÅL 3. MAL MÅL 4. GAS GÅS 5. KAL KÅL 6. SKADA SKÅDA 7. VARA VÅRA 8. LATA LÅTA 9. BADA BÅDA 10. MALA MÅLA 11. RAKA RÅKA 12. BAR BÅR 13. JAGA YOGA 14. KRAM KROM 15. RAK RÅK 16. VAG VÅG 17. BRAK BRÅK 18. TAG TÅG 19. DANA DÅNA 20. SPANA SPÅNA 4

112 Lärare: SESSION 7 ANALY13 /o:no/ FRÅN ELEVPÄRMEN /o:so/ ANALY14 /o:no/ /o:so/ /o :do/ ANALY15 /o:no/ /o:so/ /o :do/ /o :to/ ANALY16 /o: n/ /o: s/ ANALY17 /o: n / /o: s / /o: d/ ANALY18 /o: n / /o: s / /o: d / /o: t/ 5

113 Lärare: SESSION 7 ANALY13 Stimulus Svar 1. o:so 2. o:so 3. o:no 4. o:no 5. o:so 6. o:no 7. o:no 8. o:no 9. o:so 10. o:so 11. o:so 12. o:no 13. o:so 14. o:no 15. o:no 16. o:so 17. o:no 18. o:so 19. o:so 20. o:no Kriterium: 18/20 6

114 Lärare: SESSION 7 ANALY14 Stimulus Svar 1. o:no 2. o:so 3. o:do 4. o:so 5. o:no 6. o:do 7. o:no 8. o:do 9. o:so 10. o:so 11. o:no 12. o:do 13. o:so 14. o:do 15. o:so 16. o:no 17. o:do 18. o:do 19. o:no 20. o:so Kriterium: 18/20 7

115 Lärare: SESSION 7 ANALY15 Stimulus Svar 1. o:do 2. o:so 3. o:no 4. o:to 5. o:so 6. o:no 7. o:do 8. o:no 9. o:do 10. o:so 11. o:to 12. o:to 13. o:do 14. o:so 15. o:to 16. o:no 17. o:do 18. o:to 19. o:so 20. o:no Kriterium: 18/20 8

116 Lärare: SESSION 7 ANALY16 Stimulus Svar 1. o:s 2. o:s 3. o:n 4. o:n 5. o:s 6. o:n 7. o:n 8. o:n 9. o:s 10. o:s 11. o:s 12. o:n 13. o:s 14. o:n 15. o:n 16. o:s 17. o:n 18. o:s 19. o:s 20. o:n Kriterium: 18/20 9

117 Lärare: SESSION 7 ANALY17 Stimulus Svar 1. o:n 2. o:s 3. o:d 4. o:s 5. o:n 6. o:d 7. o:n 8. o:d 9. o:s 10. o:s 11. o:n 12. o:d 13. o:s 14. o:d 15. o:s 16. o:n 17. o:d 18. o:d 19. o:n 20. o:s Kriterium: 18/20 10

118 Lärare: SESSION 7 ANALY18 Stimulus Svar 1. o:d 2. o:s 3. o:n 4. o:t 5. o:s 6. o:n 7. o:d 8. o:n 9. o:d 10. o:s 11. o:t 12. o:t 13. o:d 14. o:s 15. o:t 16. o:n 17. o:d 18. o:t 19. o:s 20. o:n Kriterium: 18/20 11

119 Lärare: SESSION 7 Ur uppfinnarnas Hall of Fame 1. Vem uppfann fartygspropellern? John Ericsson uppfann propellern. Han föddes i Värmland Han började sin karriär som elev vid bygget av Göta Kanal. Senare blev han officer hos fältjägarna. Där arbetade han med kartläggning av norra Sverige. Ericsson var tidigt intresserad av maskiner och visade upp flera nyheter. Han vistades en tid i England. Där tävlade han om att konstruera det bästa lokomotivet. Han fick stora framgångar i England. Där konstruerade han en propeller. Den kunde driva fram en ångbåt på kanalen flyttade han till Amerika. Här konstruerade han båtar som drevs med propeller. Han byggde även en pansarklädd stridsbåt. Den hade låga fribord och propeller. Den döptes till Monitor. Fartyget blev en framgång under amerikanska inbördeskriget. 2. Vem uppfann skiftnyckeln? Johan Petter Johansson uppfann skiftnyckeln. Han föddes i Vårgårda Som pojke visade han sig mycket uppfinningsrik. Han arbetade en period som rallare. Sedan kom han till verkstadsbranschen. Här blev han smidesmästare fick han patent på den första justerbara 12

120 Lärare: SESSION 7 rörtången. Något år senare uppfann han sin första skiftnyckel. Johansson fick fullt upp med att tillverka skiftnycklar och rörtänger. Verktygen såldes över hela världen. Produktionen steg i snabb takt. Under sina 55 år som uppfinnare hade han närmare 100 patent. Han var kommunalt engagerad. I 40 år var han ledamot i stadsfullmäktige. Han var också ordförande i skolstyrelsen. 3. Vem uppfann det nutida blixtlåset? Blixtlåset fanns redan i USA. Konstruktionen fungerade dåligt. Det gick upp i tid och otid. Gideon Sundbäck från Småland hade tagit examen i elektroteknik. Han hade slagit sig ned i USA anställdes han för att förbättra blixtlåskonstruktionen tog han patent på sitt nya blixtlås. Förut hade häktorna sytts fast i tyget för hand, en i taget. Sundbäcks idé var att klämma fast häktorna på två tygband. De kunde sedan sys fast med maskin. Försäljningen gick trögt i början. Sedan gjorde den amerikanska krigsmakten en stor beställning. Blixtlåset blev populärt. Beställningarna strömmade in. Sundbäck blev en rik man. Han dog Då efterlämnade han en förmögenhet på 13 miljoner dollar. 4. Vilka uppfann kylskåpet? Carl Munters ville göra ett lättskött kylskåp. Men det skulle inte finnas några rörliga delar började han experimentera tillsammans med Baltzar von Platen. Båda gick på Tekniska Högskolan. Man skolkade ofta. Efter ett år hade de löst problemet. Men det fanns fortfarande en rörlig del. Det var en kulventil hade de löst problemet. Nu kunde de presentera kylskåpet som sitt examensarbete. De sökte patent på sin uppfinning. Det blev en världssensation. Många av deras lösningar ses fortfarande som genialiska. 5. Vem uppfann skumplasten? Carl Munters lämnade Electrolux. Han fortsatte sitt uppfinnararbete. Redan på 30-talet började han arbeta med isoleringsmaterial. Han 13

121 Lärare: SESSION 7 tillförde gas i flytande plastmassa. Idag kallar vi det skumplast. Den fick sitt genombrott under andra världskrigen. Man använde materialet i flytvästar och räddningsflottar. Munters startade eget företag: Munters Industri AB. Idag har man huvudkontor i Rotebro. Dotterföretag finns i Tyskland och England. Dotterföretag finns också i Holland, Danmark och USA. Carl Munters avled Han var då 92 år. Han hade patenterat över tusen egna uppfinningar. 6. Vem blev den förste att göra konstgjorda diamanter? Baltzar von Platen hade sett ett intressant diagram. Det beskrev sambandet mellan tryck och temperatur när kol förvandlas till diamant. Baltzar satte igång att uppfinna en diamantmaskin. Asea sponsrade försöken. Maskinen byggdes i eget laboratorium på Götgatan i Stockholm. I början av 1950-talet blev man färdig med maskinen. Det var en farlig verksamhet. Man åstadkom högt tryck och höga temperaturer. Problemet var att hitta rätt tryck och rätt temperatur tillverkade Asea världens första syntetiska diamanter med denna maskin. Två år senare köpte Asea diamantmaskinen. Man avsåg att sätta igång reguljär tillverkning. 7. Vem uppfann det första säkra navigeringssystemet för flyg och båtar? Håkan Lans är svensk ingenjör och uppfinnare. Han har kommit på ett finurligt navigationssystem. Man samordnar GPS-position, hastighet och riktning till flygplan eller båtar i närheten. Man ser varandra på en skärm. Därigenom undviker man kollisioner. Kommunikationsprotokollet utgör större delen av uppfinningen. Det används idag i AIS-systemet. Alla handelsfartyg i internationell trafik använder systemet. 14

122 LÄRARHANDLEDNING Session 8 Mål: 1) Att introducera korta vokalen a [a] och analysera hur den skiljer sig från de långa vokalerna [a:] och [o:]. 2) Att testa patientens förmåga att urskilja vilken position [s] har i enstaviga ord. 3) Att undersöka förmågan att identifiera de långa vokalerna [a:], [i:] och [o:] i varierande konsonantmiljö. Berättelse: Pubkultur Läraren läser. Eleven lyssnar efter [a]. Analytisk träning Del 1 och 2 bör presenteras enbart auditivt enligt ABX-modell (Del 1) eller ABCDX-modell (Del 2), med undantag för LSVOW10. Patienten behöver omedelbar feedback. Del 3 bör också presenteras auditivt. Här instrueras patienten att han/hon kommer att få höra 60 olika enstaviga ord. Uppgiften är inte att känna igen orden utan att avgöra om vokalen är [a:], [i:] eller [o:].ge omedelbar feedback. Acceptera om patienten vill pröva att känna igen/upprepa vilket ord som sägs. I så fall: Notera svaren och antalet rätta svar. LSVOW02 LSVOW05 LSVOW07 LSVOW10 [a] vs [i:] [a] vs [o:] [a] vs [a:] [a] vs [a:], [i:] och [o:] Del 1 Varje deluppgift i LSVOW10 består av fyra ord. Ett av dem innehåller målvokalen [a]. De tre övriga har de långa vokalerna [a:], [i:] och [o:]. Instruera patienten om att han ska lyssna till fyra ord. Ett av dem innehåller kort a [a]. Uppgiften består i att avgöra om [a] finns i det första, andra, tredje eller fjärde ordet. Läraren bör vara tydlig med att hålla isär deluppgifterna från varandra samt göra paus mellan varje ord i deluppgiften. Viktigt även att producera riktiga vokallängder utan överdrifter. Patienten bör inte ha något papper att titta på. Identifikation av orden är INTE målet för övningen. Målet är att identifiera vokallängden. TEST03 Del 2 Närvaro/frånvaro av initialt och/eller finalt [s] Här vill vi avgöra patientens förmåga att avgöra om frikativen [s] finns och i så fall var den finns i enstaviga ord. I varje deluppgift finns det fyra ord (TIG, TIGS, STIG, STIGS): Ett saknar [s] (TIG); ett har finalt [s] (TIGS); ett har initialt [s] (STIG) och ett har [s] både initialt och finalt (STIGS). TEST01 Del 3 [a:], [i:] och [o:] i enstaviga ord Här ber vi patienten att avgöra om vokalen i det sagda ordet var [a:], [i:] eller [o:]. Tillåt gärna patienten att upprepa ordet om han/hon så önskar. I så fall: Räkna antalet rätt uppfattade ord 1

123 LÄRARHANDLEDNING såväl som antalet rätt uppfattade vokaler. Dessa två resultat blir säkerligen inte lika. Att identifiera vokalen innebär en chans på tre och är avsevärt enklare än att identifiera rätt ord. Syntesträning Frågor och svar Ämnet handlar om pungdjur: Djurliv i Australien. Läraren kan använda svarsformuleringarna som faktaunderlag. Använd lämplig presentationstyp och miljö (tyst/brus) utifrån patientens förmåga. Speech Tracking Inledningsvis föreslås 2x5-minuters träning som presenteras audiovisuellt. Om patientens hastighet överskrider 50 ord/minut bör du överväga att övergå till auditiv presentation. Om patientens takt underskrider 20 ord/minut bör lättare material övervägas. 2

124 Lärare: SESSION 8 PUBKULTUR Lyssna efter kort a-ljud, [a] Den brittiska puben (public house) är en absolut världsunik företeelse. Puben skall ses som brittens andra vardagsrum och det är ofta vanligare att man träffar sina vänner på puben snarare än att man bjuder hem dem. Det finns ett mycket stort antal pubar i landet och de flesta har öppet 11-23, men en ny lag från 2005 gör att flera pubar har öppet längre. De flesta pubarna serverar både mat och dryck, men det finns gott om undantag. När man ändå är i landet skall man passa på att njuta av britternas inhemska öl, kallat real ale. Det finns i mängder av märken och smaker. Gemensamt för real ale är att den skall handpumpas direkt från fatet och att den är betydligt mindre kolsyrad än svensk öl. 1

125 Lärare: SESSION 8 Det finns givetvis öl av svensk lagertyp också, men varför dricka något i London som man kan hälla i sig hemma? Öl serveras i pints, vilket motsvarar drygt en halv liter. Man kan också beställa en half pint, det vill säga en dryg kvartsliter. När man går på pub gör man inte som i Sverige och köper bara till sig själv, utan alla bjuder laget runt i tur och ordning. "Delade notor" i ett sällskap, som i Sverige, anses som ganska oförskämt beteende. Blir man bjuden skall man bjuda tillbaka! För den som är intresserad av öl och pubkultur finns mer att läsa på nätet. CaMRa är en organisation som vill värna om traditionell öl och pubkultur. Är man i London första veckan i augusti ska man passa på att besöka den stora mässhallen Earl's Court, där världens största ölfestival hålls! Festivalen är en verklig sevärdhet. Ur Wikitravel, reseguide på internet Källa: under Dryck 2

126 Lärare: SESSION 8 LSVOW02.L.DOC 1. LIK LACK 2. RIK RACK 3. VIS VASS 4. TIG TAGG 5. DIS DASS 6. FIK FACK 7. HIT HATT 8. RIT RATT 9. JEEP JAPP 10. KIEL KALL 11. MIL MALL 12. PIL PALL 13. PIK PACK 14. TIK TACK 15. DIG DAGG 16. VID VADD 17. BIN BANN 18. LIDA LADDA 19. MIN =ansiktsuttryck MAN =karl 20. FLIK FLACK 3

127 Lärare: SESSION 8 LSVOW05.L.DOC 1. BÅK BACK 2. RÅK RACK 3. LÅDA LADDA 4. BRÅK BRACK 5. VÅD VADD 6. DOM =kyrka DAMM 7. TRÅKA TRACKA 8. PÅK PACK 9. PÅL PALL 10. MÅN MAN 11. MÅL MALL 12. KÅL KALL 13. SON SANN 14. RÅN RANN 15. HÅN HANN 16. FÅN FANN 17. DÅS DASS 18. TÅG TAGG 19. VÅL VALL 20. SPRÅK SPRACK 4

128 Lärare: SESSION 8 LSVOW07.L.DOC 1. VAL VALL 2. TAG TAGG 3. DAG DAGG 4. FAN FANN 5. HAL HALL 6. TAS TASS 7. RAM RAMM 8. KAL KALL 9. MAL MALL 10. MAN = hår MAN = karl 11. BAK BACK 12. TAL TALL 13. KALA KALLA 14. VAN VANN 15. DAM DAMM 16. VAD VADD 17. TAK TACK 18. LADA LADDA 19. RAK RACK 20. SPRAK SPRACK 5

129 Lärare: SESSION 8 LSVOW10.P.DOC FRÅN ELEVPÄRMEN Du kommer att få lyssna till fyra ord, presenterade efter varandra. Lyssna noga för alla ord kanske inte finns på svenska. Ett av dem innehåller kort a-ljud, som i ordet hatt, matt, lack eller platt. De andra orden innehåller de långa vokalerna [a:], [i:] och å-ljud [o:]. Var finns det ord som innehåller kort a [a]? Finns det i det FÖRSTA, ANDRA, TREDJE eller FJÄRDE ORDET?

130 Lärare: SESSION 8 LSVOW10.L.DOC OBS: Flera av orden finns ej i svenska språket. Lyssna bara till vokallängden! I vilken spalt finns ordet med kort a, [a]? STA:L STI:L STALL STÅ:L 2. RACK RÅ:K RA:K RI:K 3. FI:N FA:N FÅ:N FANN 4. RI:T RATT RÅ:T RA:T 5. HA:L HI:L HALL HÅ:L 6. GRANN GRI:N GRA:N GRÅ:N 7. PRI:M PRAMM PRA:M PRÅ:M 8. KA:L KIE:L KÅ:L KALL 9. MI:L MA:L MÅ:L MALL 10. MI:N = ansiktsuttryck MAN =karl MA:N = hår MÅ:N 11. BIE:K BA:K BÅ:K BACK 12. TALL TIE:L TÅ:L TA:L 13. KA:LA KIE:LA KO:LA KALLA 14. VANN WIE:N VAU:GHAN 7 [vå:n] VA:N 15. DIE:M DA:M DAMM DO:M =kyrka 16. VA:D VI:D VADD VÅ:D 17. TA:K TACK TÅ:K TI:K 18. LI:DA LADDA LÅ:DA LA:DA 19. TAMM TÅ:M TA:M TEA:M 20. FLA:K FLI:K FLACK FLÅ:K

131 Lärare: SESSION 8 TEST03.L.DOC FRÅN ELEVPÄRMEN Var finns [s]? Alternativ 1 (lättare): Jag börjar med uppgiftens nummer. Sedan läser jag ett ord. Ordet kan tillhöra någon av följande grupper: * Slutet (finalt) [s] finns endast i slutet av ordet (finalt). * Början (initialt): [s] finns endast i början av ordet (initialt). * Båda: [s] finns] både i början och slutet av ordet (båda) * Inget: ordet innehåller inget [s]. Din uppgift blir att avgöra vilken grupp ordet jag läste tillhör. Lyssna noga och tänk på att vissa ord kanske inte finns i svenska språket. Alternativ 2 (svårare): Jag ger dej uppgiftens nummer. Du lyssnar till fyra ord efter varandra. Sedan säger jag det första ordet igen och du upprepar vad du hört. Jag säger det andra ordet. Du upprepar o.s.v. 8

132 Lärare: SESSION 8 TEST03.L.DOC Del 1 Inget Finalt Initialt Båda 1. TACK TAX STACK STACKS 2. PAR PARS (långt a:) SPAR SPARS (långt a:) 3. TIG TIGS STIG STIGS 4. PLANK PLANKS SPLANK SPLANKS 5. TIMMA TIMMAS STIMMA STIMMAS 6. PALT PALTS SPALT SPALTS 7. TOTT TOTTS STÅTT STÅTTS 8. IL ILS (långt i:) SIL SILS (långt i:) 9. PIK PIX SPIK SPIX 10. PACK PAX SPACK SPAX 11. PLIT PLI:TS (långt i:) SPLIT SPLI:TS (långt i:) 12. TOFT TOFTS STOFT STOFTS 13. PANT PANTS SPANT SPANTS 14. PARK PARKS SPARK SPARKS 15. TICK TIX STICK STICKS 16. EN (kort e) ENS (kort e) SEN (kort e) SENS (kort e) 17. PILT PILTS SPILLT SPILLTS 18. TILL TILLS STILL STILLS 19. PLINT PLINTS SPLINT SPLINTS 20. PAKT PAKTS SPACKT SPACKTS 9

133 Lärare: SESSION 8 Del 2 Inget Finalt Initialt Båda 21. PLÅT PLÅTS SPLÅT SPLÅTS 22. LABB LABBS SLABB SLABBS 23. PRICK PRICKS SPRICK SPRICKS 24. LANK LANKS SLANK SLANKS 25. PYTT PYTS SPYTT SPYTTS 26. LARV LARVS SLARV SLARVS 27. PÅ:RT PÅ:RTS SPÅ:RT SPÅ:RTS (långt o: ) (långt o: ) (långt o: ) (långt o: ) 28. LAG LAGS SLAG SLA:GS (långt a:) 29. PRUT PRUTS SPRUT SPRUTS 30. LAPP LAPPS SLAPP SLAPPS 31. PÄR PÄRS SPÄR SPÄ:RS (långt ä: ) 32. LAV LAVS SLAV SLAVS 33. LUMP LUMPS SLUMP SLUMPS 34. LIK LIKS SLIK SLIKS 35. LÄCK LÄCKS SLÄCK SLÄCKS 36. LOK LOKS SLOK SLOKS 37. LEM LEMS SLEM SLEMS 38. LURK LURKS SLURK SLURKS 39. LI:T LI:TS (långt i:) SLIT SLI:TS (långt i:) 40. LÄPP LÄPPS SLÄPP SLÄPPS 10

134 Lärare: SESSION 8 TEST01.P.DOC FRÅN ELEVPÄRMEN Du ska lyssna till en serie ord som presenteras ett efter ett. Lyssna noga på varje ord och särskilt på vokalen. För varje ord: - Försök att avgöra om vokalen är långt a [a: ], som i var eller far, eller - Långt i [i: ], som i rik eller vik, eller - Långt å [o: ], som i vår eller tår Du behöver egentligen inte bry dej om vad ordet betyder. Försök bara att avgöra vilken vokal det är. [a: ] [i:] [o: ] 11

135 Lärare: SESSION 8 TEST01.L.DOC 1 PÅK 21 KÅL 41 GRIS 2 RIK 22 KIL 42 PÅG 3 ART 23 LIN 43 KHAN 4 BI 24 SJAS 44 KOD 5 JAK 25 SVID 45 DOV 6 SKÅP 26 ID 46 KIEL 7 PIL 27 PIK 47 STAV 8 GRAN 28 LAM 48 SKA 9 HIT 29 BÅRD 49 ÅK 10 PART 30 BAR 50 BARD 11 HÅRD 31 SPAR 51 PRÅL 12 BIT 32 BÅR 52 TÅ 13 SPIK 33 BARN 53 LIV 14 LORD 34 FAR 54 VIS 15 KAL 35 SVÅL 55 SPÅR 16 MÅR 36 RART 56 SVÅRT 17 PAR 37 LÅR 57 KLART 18 BIL 38 VIN 58 KARL 19 DAG 39 FIL 59 KÅK 20 MAT 40 MÅL 60 MÅRD 12

136 Lärare: SESSION 8 Djurliv i Australien 1. Kängurur är pungdjur. Vad är pungdjur? Det är djur som föds som foster. Sedan fortsätter de att utvecklas i moderns pung 2. Finns det andra pungdjur i Australien? Nästan alla pungdjur finns i Australien. Här finns pungråtta, pungräv och pungdjävul. Ja, det finns faktiskt en pungdjävul! 3. När började pungdjuren utvecklas i Australien Kängurun utvecklades för 25 miljoner år sedan. Deras förfäder var råttliknande djur. De livnärde sig på insekter. 4. När utvecklades de nu levande pungdjuren? De nuvarande arterna utvecklades för 5 miljoner år sedan. 13

137 Lärare: SESSION 8 5. Hur många arter tror man att det har funnits? Man känner till 120 olika arter. Vissa var mycket stora. Andra var små. 6. Hur stor var den största kängurun? Råttkänguru var den största kängurun. Den kunde väga drygt 300 kilo. Råttkängurun levde för 5 miljoner år sedan. I motsats till dagens kängurur åt råttkängurun kött. 7. Vad hände med de stora pungdjursarterna? De utrotades troligen för år sedan. Aboriginerna jagade dem. 8. Hur många pungdjursarter fanns när européerna kom till Australien 1788? Det fanns 48 olika arter av pungdjur. 9. Hur många arter finns idag? Idag finns 42 arter kvar. Så sex arter har försvunnit sedan Varför har vissa arter försvunnit? Det finns flera skäl. Vissa har samband med européernas ankomst: A. Skogsavverkning gjorde det svårare för skogslevande arter. B. Skogsbränder blev mer sällsynta. Vissa arter var beroende av nytillväxten efter bränder. De kunde inte hitta föda. C. Européerna hade med sig får, kor och kaniner. Det blev konkurrens om födan. D. Kängurur jagades av rävar och vildkatter, som importerats av européerna. 14

138 Lärare: SESSION Finns det fortfarande arter som är hotade? Fyra arter är direkt hotade. 13 arter finns i riskzonen. 12. Vilka typer är hotade? De mest hotade kängururna är små, skygga och lever på natten. De jagas av katter och hundar. Det är skygga djur som inte syns till på dagen. Det kanske är därför man glömmer bort att skydda dem. 13. Finns det arter som har ökat i antal? Några större arter har ökat kraftigt i antal sedan 1788: De vanligaste arterna är den röda kängurun (7,5 miljoner); den ostliga grå kängurun (4,7 miljoner); den västliga grå kängurun (1,7 miljoner). De har blivit många flera än de var när européerna kom. 14. Hur kommer det sig att de klarat sig så bra? Flera faktorer samverkar: A. Alla arter lever på grässlätterna. Efter européernas ankomst har gräsytorna ökat. Land som är lämpat för boskap passar även större kängurur. B. Innan Européerna kom fanns det begränsat med vatten. Torrperioder återkom regelbundet. Det var svårare för kängurur att överleva. När vattentillgången reglerats kan kängururna lättare överleva. C. Australien har få rovdjur. Den australiska vildhunden, dingon, är ett undantag. Man har försökt att kontrollera antalet vildhundar mest för att de jagade får och boskap. Nu har känguruns största fiende minskat i antal. Kängurun kan lättare överleva. 15. Vilken känguru är störst nuförtiden? Den röda kängurun är störst av alla känguruarter. De är större än en vuxen människa. 15

139 Lärare: SESSION Vilken är den minsta kängurun? Den minsta känguruarten är myskkängurun (Musky Rat Kangaroo). Den finns i tropisk regnskog. Den väger bara 400 gram som fullvuxen. 17. Finns det pungdjur på andra ställen än i Australien? De flesta finns i Australien. Men det finns kängurur i Papua. Kängurur finns också på Nya Guinea och några närliggande öar. 18. Hur många kängurur dödas varje år? Den officiella siffran från 1989 visar att 3,6 miljoner dödades det året. De flesta sköts för skinnet och sitt kött. 19. Vilka köper skinnen? De flesta skinnen säljs till Japan och Italien. Känguruskinn ger ett mycket mjukt och hållbart läder. 20. Varför är kängurukött så speciellt? Det är ett hälsosamt kött. Det har låg fetthalt och låg kolesterolhalt. Kängurukött innehåller mindre än 1 % fett. Lamm- och nötkött innehåller över 40%. 21. Lever alla kängurur på marken? Det finns två arter som lever i träd. Det finns också en art som gräver tunnlar i marken. 22. Kan jag vara säker på att få se kängurur om jag reser till Australien? Det beror på vart du reser. Om du reser till en stad kan du gå till en djurpark för att se kängurur. Det finns vissa parker som garanterar att du får syn på en känguru. På landet kan du se dem nattetid. 16

140 LÄRARHANDLEDNING Session 9 Mål: Att introducera korta vokalen i [I] och analysera hur den skiljer sig från de långa vokalerna [a:], [i:] och [o:]. Berättelse: Har inte förmått vara stöd för min vän Läraren läser. Eleven lyssnar efter [I]. Analytisk träning Övningarna bör presenteras enbart auditivt enligt ABX-modellen. Patienten behöver omedelbar feedback. LSVOW01 LSVOW04 LSVOW09 LSVOW12 [I] vs [a:] [I] vs [o:] [I] vs [i:] [I] vs [a:], [i:] och [o:] Varje deluppgift i LSVOW12 består av fyra ord. Ett av dem innehåller målvokalen [I]. De tre övriga har de långa vokalerna [a:], [i:] och [o:]. Instruera patienten om att han ska lyssna till fyra ord. Ett av dem innehåller kort a [a]. Uppgiften består i att avgöra om [a] finns i det första, andra, tredje eller fjärde ordet. Läraren bör vara tydlig med att hålla isär deluppgifterna från varandra samt göra paus mellan varje ord i deluppgiften. Viktigt även att producera riktiga vokallängder utan överdrifter. Patienten bör inte ha något papper att titta på. Identifikation av orden är INTE målet för övningen. Målet är att identifiera vokallängden. Meningsmatriser Här introduceras träning med meningsmatriser för patienten. Patienten får ett blad som innehåller bilder av ord som kan kombineras till olika fraser. De två matriserna i övningen visar siffror, färger och bilder som representerar de olika alternativen (se bild av meningsmatriserna i elevpärmen). TVÅ BLÅ VAL TRE GUL KAM FYRA RÖD BIL FEM SVART SLIPS Ett slumpmässigt valt ord från varje kolumn används för att formulera en enkel fras (exempel: tre röda bilar, fem blå valar ). SEX VIT BÅT SJU ROSA SOCKAR ÅTTA GRÖN DÖRR NIO GRÅ REP Matris 2 kan kombineras till fraser som åtta vita sockor eller sju rosa rep. 1

141 LÄRARHANDLEDNING Två blad med 24 fraser på vardera finns med i lärarmaterialet. Visa bildmaterialet för patienten. Förklara och demonstrera uppgiften. Täck över matris 2 med ett papper och förklara att du väljer ut ett ord från varje kolumn i matris 1. Det blir en fras, till exempel fem blå valar. Förklara att uppgiften är att peka på det rätta ordet i varje kolumn, medan han/hon repeterar vad du sagt. Visa genom att ta ett exempel och sedan repetera exemplet genom att peka med fingret på motsvarande bildområde. När patienten har förstått uppgiften kan du presentera den första listan. Notera hur många ord patienten kunde klara. Om det uppstår fel: Försök identifiera systematiska misstag, d.v.s. är vissa ord svårare eller blandar patienten ihop ett ord med något annat. Analysera misstagen och träna speciellt på dessa ord för att försöka förbättra diskriminationen. Övningarna bör utföras auditivt, såvida patienten inte har alltför stora problem med uppgiften. Om patienten tycker att uppgiften är för lätt: Öka taltempot. Många patienter gillar att träna att uppfatta snabbare tal, eftersom det liknar vardagssituationen och gör talet mer naturligt. För patienter, som inte har några större svårigheter, kan du lägga samman båda matriserna till en gemensam, vilket ger åtta valmöjligheter i varje kolumn. (Meningsmatris 1 & 2.) Syntesträning Välj lämplig presentationstyp och miljö (tyst/brus) med hänsyn till patientens förmåga. Vardagsmeningar Ämnet handlar om väder och tid: Sånt folk säger om vädret och Sånt som folk säger om dagar, månader och år Patienten behöver känna till vilket ämne som behandlas innan meningarna presenteras. Meningarna varierar i längd (2-20 ord). Läraren bör notera om ordlängden påverkar patientens talförståelse. Längre meningar är vanligen svårare för patienter som förlitar sig på visuella signaler, men även de kortaste meningarna (2-4 ord) kan vålla bekymmer. Om patienten inte kan återge meningen efter en första presentation bör du repetera meningen en gång till. Skulle patienten fortfarande ha problem med att återge meningen korrekt bör du uppmuntra honom/henne att använda frågeteknik: - att be läraren upprepa meningen långsamt och tydligt, - be läraren att använda andra ord, - göra två korta meningar av en lång mening, - be att få ett eller flera nyckelord, - be att få ledtråd(-ar) till vad meningen innehåller En lista med frågestrategier finns i elevmaterialet. Uppmuntra patienten att använda listan och att experimentera med olika strategier. Trots att den här typen av strukturerad träning har få likheter med vardagliga situationer, kan det vara nyttigt för patienten att pröva omfrågeteknik i lugn och ofarlig miljö. Patienten får ökad vana att använda strategier och upptäcka vilka metoder som passar honom/henne bäst. Uppmuntra användningen av omfrågeteknik i vardagen. Strategier kan fungera på olika sätt 2

142 LÄRARHANDLEDNING med olika personer. En metod kan fungera bra när du praktisera den på en person som är van att umgås med döva. Om du försöker med en ovan person behöver du kanske använda andra tekniker. Speech Tracking Inledningsvis föreslås 2x5-minuters träning som presenteras audiovisuellt. Om patientens hastighet överskrider 50 ord/minut bör du överväga att övergå till auditiv presentation. Om patientens takt underskrider 20 ord/minut bör lättare material övervägas. 3

143 Lärare: SESSION 9 Pappan och havet av Tove Jansson Lyssna till kort i-ljud [I] Omslagsbild till Pappan och havet av Tove Jansson. En obestämd eftermiddag i slutet av augusti gick en pappa omkring i sin trädgård och kände sig onödig. Han visste inte var han skulle göra av sig, för allt som fanns att göra var redan gjort eller också var det nån annan som höll på med det. Pappan tassade omkring på måfå i sin trädgård och efter honom rasslade hans svans melankoliskt över den torra marken. Hettan låg och jäste härinne i dalen, allting var orörligt och tyst och lite dammigt. Det var månaden för stora skogseldar och stor försiktighet. Han hade varnat sin familj. Gång på gång hade pappan förklarat hur försiktig man måste vara i augusti. Han hade beskrivit den brinnande dalen, dånet, de glödande stammarna, elden som kryper under mossan. Lysande pelare av eld som kastar sig uppåt mot natthimlen! Vågor av eld som brusar fram över dalens sidor och vidare nedåt mot havet. Och kastar sig fräsande i havet, avslutade pappan med dyster tillfredsställelse. Allt är svart, allt har brunnit upp. Ett väldigt ansvar vilar över minsta knytt, vartenda litet skrutt som har tillgång till tändstickor! Familjen upphörde att syssla och sa: Javisst ja. Jaja. Sen fortsatte de igen. 1

144 Lärare: SESSION 9 De sysslade alltid. Stilla, oavbrutet och intresserat höll de på med små små ting som uppfyllde världen. Deras värld var inrutad och privat, där fanns ingenting att tillägga. Som en karta där allting är upptäckt och bebott och det inte finns några vita fläckar längre. Och de sade till varandra: Pappa talar alltid om skogseld i augusti. Pappan gick upp på verandan. Tassarna fastnade som vanligt i golvfernissan, små knäppande ljud hela vägen uppför trappan och fram till korgstolen. Svansen fastnade också, det kändes som om nån drog i den. Pappan satte sig och blundade. Det där golvet borde lackeras om. Det var hettan förstås. Men en bra fernissa löser inte upp sig bara för att det är hett. Kanske han hade fått fel sort. Det var hemskt länge sen han byggde verandan och den borde absolut lackeras om. Men först borde man gno golvet med sandpapper, ett asigt jobb, ett jobb som ingen beundrar. Det är nånting särskilt med ett nytt vitt golv som man målar med bred pensel och glänsande fernissa, familjen får gå bakvägen och hålla sig undan. Tills jag släpper in dem och säger, varsågod. Er nya veranda Det är för hett. Jag skulle vilja fara ut och segla. Segla rakt ut, längst ut Pappan kände hur sömnen kom krypande i tassarna, han ruskade på sig och tände pipan. Tändstickan fortsatte brinna i askkoppen och han iakttog den intresserat. Just innan den slocknade rev pappan av några bitar tidningspapper och lade dem över elden. Det var en vacker liten brasa, nästan osynlig i solskenet, men den brann riktigt nätt. Han bevakade den noga. Nu slocknar den igen, sa lilla My. Du ska lägga på mera. Hon satt på räcket i skuggan av verandastolpen. Är du där nu igen, sa pappan och skakade askkoppen tills det slocknade. Jag studerar eldens teknik, det är viktigt. My skrattade och fortsatte att titta på honom. Då drog han hatten ner över ögonen och gömde sig i sömn. Pappa, sa mumintrollet. Vakna. Vi har släckt en skogseld! Nu satt båda tassarna fast i golvfernissan. Pappa ryckte loss dem med en stark känsla av olust och orättvisa. Vad talar du om, sa han. En riktig liten skogseld! berättade mumintrollet. Just bakom tobakslandet. Det brann i mossan och mamma sa att det kunde vara en gnista ur skorstenen Pappan rök upp ur korgstolen, på en sekund var han en pappa av väldig handlingskraft. Hans hatt rullade nedför trappan. Utdrag ur Pappan och havet av Tove Jansson. Boken kom ut

145 Lärare: SESSION 9 LSVOW1.L.DOC 1. VAL VILL 2. TAG TIGG 3. LAG LIGG 4. FAN FINN 5. ARN IN 6. TAL TILL 7. RAM RIM 8. KAS KISS 9. MAS MISS 10. MAN = hår MIN = pronomen 11. BAL BILL 12. DAL DILL 13. KALA KILLA 14. VAN VINN 15. STAL STILL 16. VAD VIDD 17. TAK TICK 18. SPANA SPINNA 19. SLAK SLICK 20. SPRAKA SPRICKA 3

146 Lärare: SESSION 9 LSVOW04.L.DOC 1. ÅLA ILLA 2. TÅG TIGG 3. VÅL VILL 4. FÅN FINN 5. MÅS MISS 6. LÅG LIGG 7. RÅM RIM 8. DRÅP DRIPP 9. SPÅNA SPINNA 10. SPRÅKA SPRICKA 11. STÅL STILL 12. BÅL BILL 13. KOLA KILLA 14. BRÅKA BRICKA 15. PRÅLIG PRILLIG 16. VÅD VIDD 17. MÅN MIN = pronomen 18. KRÅKA KRICKA 19. RÅK RICK 20. TÅL TILL 4

147 Lärare: SESSION 9 LSVOW09.L.DOC 1. ILA ILLA 2. TIG TIGG 3. VILA VILLA 4. FINA FINNA 5. MINA MINNA 6. PILA PILLA 7. SIL SILL 8. DIS DISS 9. PINA PINNA 10. SPRITA SPRITTA 11. STILA STILLA 12. BIL BILL 13. SKINA SKINNA 14. SVIKA SVICKA 15. SMILA SMILLA 16. VID VIDD 17. SLIKA SLICKA 18. SMITA SMITTA 19. RIK RICK 20. TIMA TIMMA 5

148 Lärare: SESSION 9 LSVOW12.P.DOC FRÅN ELEVPÄRMEN Du ska få lyssna till fyra ord som presenteras efter varandra. Ett av dem innehåller den korta vokalen [I] som i orden mitt, sill och stick. De andra orden innehåller de långa vokalerna [a: ], [i: ] och å-ljud [o: ]. Försök att hitta ordet med kort [I]. Finns det i FÖRSTA, ANDRA, TREDJE eller FJÄRDE ordet?

149 Lärare: SESSION 9 LSVOW12.L.DOC OBS: Flera av orden finns ej i svenska språket. Lyssna bara till vokallängden! LYSSNA FÖRST PÅ ALLA FYRA ORDEN. PÅ VILKEN PLATS KOMMER ORDET MED KORT i [I]? SI:L SILL SA:L SO:RL 2. RICK RA:K RÅ:K RI:K 3. FA:N FINN FÅ:N FI:N 4. RITT RA:T RI:T RÅ:T 5. BA:L BÅ:L BILL BI:L 6. DÅ:N DIN = pronomen DI:N = filmkvalitet DA:N 7. PRI:M PRA:M PRÅ:M PRIMM 8. KA:L KIE:L KÅ:L KILL 9. MI:L MA:L MILL MÅ:L 10. MIN = pronomen MI:N = ansiktsuttryck MA:N = hår MÅ:N 11. RIDDA RÅ:DA RA:DA RI:DA 12. VI:T VA:T VÅ:T VITT 13. LI:GA LA:GA LÅ:GA LIGGA 14. I:LA A:LA ILLA Å:LA 15. VI:GA VIGGA VA:GA VÅ:GA 16. VA:D VI:D VIDD VÅ:D 17. TI:K TA:K TICK TÅ:K 18. LI:MA LA:MA LÅ:MA LIMMA 19. STA:L STILL STÅ:L STI:L 20. VIRRA VA:RA VI:RA VÅ:RA 7

150 Lärare: SESSION 9 Matris 1 FRÅN ELEVPÄRMEN Matris

151 Lärare: SESSION 9 Meningsmatris 1 1 TRE GULA VALAR 2 FEM RÖDA BILAR 3 TVÅ SVARTA KAMMAR 4 FYRA BLÅ VALAR 5 FYRA GULA BILAR 6 FEM RÖDA VALAR 7 TVÅ RÖDA KAMMAR 8 TRE GULA SLIPSAR 9 TRE SVARTA VALAR 10 FEM GULA KAMMAR 11 TVÅ BLÅ VALAR 12 TRE GULA BILAR 13 FYRA RÖDA SLIPSAR 14 TVÅ BLÅ SLIPSAR 15 FYRA RÖDA KAMMAR 16 TRE SVARTA BILAR 17 FYRA BLÅ KAMMAR 18 TVÅ SVARTA BILAR 19 FEM BLÅ KAMMAR 20 TRE SVARTA SLIPSAR 21 FEM RÖDA BILAR 22 FYRA GULA SLIPSAR 23 FEM RÖDA VALAR 24 TVÅ BLÅ BILAR 9 TOTALT: /72

152 Lärare: SESSION 9 Meningsmatris 2 1 SJU VITA REP 2 NIO GRÅ DÖRRAR 3 SEX ROSA BÅTAR 4 ÅTTA GRÖNA SOCKOR 5 SJU ROSA REP 6 ÅTTA VITA DÖRRAR 7 ÅTTA GRÖNA DÖRRAR 8 NIO GRÅ REP 9 SEX GRÖNA BÅTAR 10 SJU ROSA DÖRRAR 11 NIO VITA SOCKOR 12 ÅTTA GRÅ BÅTAR 13 NIO GRÖNA REP 14 SEX ROSA SOCKOR 15 SJU GRÖNA REP 16 ÅTTA ROSA SOCKOR 17 SEX VITA BÅTAR 18 SJU GRÅ SOCKOR 19 NIO GRÖNA SOCKOR 20 SEX VITA SOCKOR 21 SJU GRÅ DÖRRAR 22 ÅTTA VITA REP 23 SEX GRÅ BÅTAR 24 NIO ROSA BÅTAR 10 TOTALT: /72

153 Lärare: SESSION 9 Meningsmatris 1 & 2 1 TVÅ VITA REP 2 NIO RÖDA DÖRRAR 3 SEX ROSA VALAR 4 FYRA GRÖNA SOCKOR 5 SJU SVARTA REP 6 ÅTTA VITA KAMMAR 7 TRE GRÖNA DÖRRAR 8 NIO BLÅ REP 9 SEX GRÖNA SLIPSAR 10 FEM ROSA DÖRRAR 11 NIO GULA SOCKOR 12 ÅTTA GRÅ BILAR 13 TVÅ GRÖNA REP 14 SEX GULA SOCKOR 15 SJU GRÖNA BILAR 16 FYRA ROSA SOCKOR 17 SEX RÖDA BÅTAR 18 SJU GRÅ KAMMAR 19 TRE GRÖNA SOCKOR 20 SEX GULA SOCKOR 21 SJU GRÅ VALAR 22 FEM VITA REP 23 SEX SVARTA BÅTAR 24 NIO ROSA SLIPSAR 11 TOTALT: /72

154 Lärare: SESSION 9 Meningar med olika tema FRÅN ELEVPÄRMEN Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har gemensamt tema. Den första delen handlar om något som många tycker om att prata om Sånt folk säger om vädret. Den andra delen handlar om Sånt som folk säger om dagar, månader och år. Du ska försöka att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 12

155 Lärare: SESSION 9 Har du inte uppfattat allt? Försök använda dessa strategier. FRÅN ELEVPÄRMEN 1. Var snäll och säg om det igen. 2. Säg det igen, långsamt och tydligt. 3. Var snäll och säg det på ett annat sätt. 4. Ge mig ett nyckelord. 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet. 6. Var snäll och ge mig ett nyckelord. 7. Skriv ned ett nyckelord. 8. Talar du om.? 13

156 Lärare: SESSION 9 1. Det är en fin dag. (5) Sånt folk säger om vädret 2. Jag tror det blir snö ikväll. (7) 3. Har du hört vilket väder det blir i morgon? (9) 4. Det regnar. (2) 5. Det har varit mycket snö i vinter. (7) 6. Väderleksrapporten sa att det skulle bli regn och dimma i morgon bitti. (12) 7. Det ska bli fint väder imorgon så jag undrar om vi ska gå och bada då? (16) 8. Jag tycker att sommaren är den bästa årstiden. (8) 9. Jag hoppas det inte blir regn i helgen. (8) 10. Det är varmt trots att det är mulet. (8) 11. Jag klarar värmen, men det är värre med fuktigheten. (9) 12. Jag hörde att det skulle regna på morgonen, men att det skulle bli fint på eftermiddagen. (16) 13. Har du klätt dej varmt? (5) 14. Ta med ditt paraply, om det skulle bli regn. (9) 15. Det är halt på vägarna nu. (6) 16. Det är varmt och härligt. (5) 17. Hur varmt är det? (4) 18. Hur mycket regn kom det igår? (6) 19. Vi badade hela dagen igår. (5) 20. Nu snöar det igen. (4) 21. Se dej för, det är halt ute. (7) 22. Det här är den kallaste vintern som jag kan minnas. (10) 23. Meteorologerna har sagt att det ska komma blåsväder imorgon kväll. (10) 24. Det håller på att bli molnigt igen. (7) 14

157 Lärare: SESSION Jag älskar varma höstdagar. (4) 26. Snöar det igen? (3) 27. Det är varmt. (3) 28. Vi har inte haft något regn den här månaden. (9) 29. Jag glömde mitt paraply, har du något som jag kan låna? (11) 30. Det är alltid varmt den här tiden på året. (9) 31. Hur ska vädret bli i morgon? (6) 32. Vi åker alltid på vintersemester. (5) 33. Snöslasket gör att det blir svårt att köra bil. (9) 34. De tror att det möjligen kan bli snö i natt och i morgon. (13) 35. Min son ska skotta uppfarten när han kommer hem från skolan. (11) 36. Det är en mycket varm kväll. (6) 37. Det ser inte ut som det ska bli regn, men jag tar med mej rocken ändå. (16) 38. Den här månaden hade vi tre veckor med fint väder. (10) 39. Nu tar vi en biltur, för det har slutat regna. (10) 40. Sjön är istäckt. (3) 41. Det ska bli en härlig helg. (6) 42. Vi får nog vattna i trädgården, för det är två veckor sedan det regnade. (14) 43. Om det fortsätter att snöa så här, kan vi snart ta en skidtur. (13) 44. Det åskade hela förra helgen. (5) 45. Om det är varmt i morgon också, så slutar jag tidigt och åker till stranden. (15) 46 Vad säger de om vädret? (5) 47. Idag sa de att det skulle regna, men det finns inte ett moln på himlen. (15) 48. Hit måste vi åka igen när det blir bättre väder. (10) 49. Om vi åker nu hinner vi hem innan det börjar snöa. (11) 15

158 Lärare: SESSION 9 Sånt folk säger om dagar, månader och datum 1. Jag har födelsedag i morgon. (5) 2. Jag ska åka och hälsa på mina föräldrar över julen. (10) 3. Julafton är på en måndag. (5) 4. Vi kan träffas igen någon gång nästa vecka. (8) 5. Vet du när påsken kommer i år? (7) 6. Min pappa föddes (4) 7. Hon fyller år den 25 augusti. (6) 8. I år ska jag ta semester i september. (8) 9. Vi ses nästa månad. (4) 10. Juldagen infaller den 25 december. (5) 11. Min bror och hans fästmö ska gifta sig i maj. (10) 12. Min äldste son föddes den 6 januari. (6) 13. Andra världskriget slutade (4) 14. Vilket år är du född? (5) 15. Vi har kommit överens om att träffas på torsdag morgon. (10) 16. Det hände för nära tio år sedan. (7) 17. De ska precis fira silverbröllop. (5) 18. Vad är det för datum på den räkningen? (8) 19. Jag är glad över att slippa arbeta på lördagar och söndagar. (11) 20. Vi var i kyrkan förra lördagen. (6) 21. Vet du när pingsten kommer i år? (7) 22. Vi kan tyvärr inte träffas förrän i början av nästa månad. (11) 23. Barnen börjar i skolan igen nästa torsdag. (7) 24. Det blir på fredag. (4) 16

159 Lärare: SESSION Vi ses på måndag den 6 mars klockan tio. (8) 26. När fyller du år? (4) 27. I år fyller jag år på en onsdag. (8) 28. Juli och augusti verkar vara de varmaste månaderna. (9) 29. Den första snön i år kom i slutet av oktober. (10) 30. Vi ses i juni. (4) 31. Surströmmingspremiären är den 16 augusti. (5) 32. Mamma och pappa gifte sig för 45 år sedan. (9) 33. Måndag och torsdag passar bäst för mej. (7) 34. Det blir fullmåne den 10 april. (6) 35. Jag har tappat bort novembernumret av tidningen. (7) 36. Vi är bjudna på fest hos min systerdotter när hon fyller 21 år. (13) 37. Jag brukar ta en ledig vecka i januari, men i år tror jag att det blir svårt. (17) 38. Mitt körkort går ut i februari. (6) 39. Jag tror att hon är född i oktober, men det kan vara i november. (14) 40. Är du ledig nästa helg? (5) 41. Festen blir i augusti. (4) 42. Om två år ska vi ha klassträff. (7) 43. Vi går alltid ut på fredagskvällar. (6) 44. Hur många veckor är det till du reser? (8) 45. Nästa månad passar bra för oss, hur är det med dej och din familj? (14) 46. Om två veckor ska jag på jobbintervju. (7) 47. Skolan börjar i september och slutar i juni. (8) 48. Våra vänner ska bo hos oss två veckor i juli. (10) 49, Glöm inte att vi ska träffas nästa måndag. (8) 17

160 LÄRARHANDLEDNING Session 10: Telefonträning Mål: Att våga pröva/träna på att använda telefon, analytisk hörträning i telefon samt syntesträning i telefon. Att introducera den långa vokalen y [y:] i olika ord. Analysera skillnaderna mellan [y:], långt u-ljud [u:], lång ö-ljud [ø:] och långt i [i:]. Samtal: Audiovisuellt samtal kring telefoner för hörselskadade (sid 1) Identifieringsträning: Lursignaler (sid 2) Telefonstrategi vid kommunikationssammanbrott (sid 3) Genomgång av fortsatt träning i telefon. Berättelse: Fyrarna och bränslet Läraren läser från telefon i annat rum. Eleven läser och lyssnar i telefonen efter [y:]. Analytisk träning Övningarna presenteras i telefon enligt ABX-modellen, d.v.s presentera först båda alternativen, sedan ett valt stimulus. Patientens uppgift blir att avgöra vilket av alternativen som upprepades sist. Patienten ges omedelbar feedback enligt den genomgångna telefonstrategin (kort JA medan NEJ vävs in i längre fras; nej det var det inte ). Listorna innehåller följande: [y:) vs [u:]. [y:] vs [ø:]. [y:] vs [i:]. Medialt [y:] vs medialt [u:]. Medialt [y:] vs medialt [ø:]. Medialt [y:] vs medialt [i:]. Erbjud extra träning på moment som upplevs svåra. Syntesträning Dessa övningar presenteras via telefonen. Siffror: Denna övning har vi utfört tidigare. Syftet är att patienten ska känna glädje över att kunna känna igen tal. SYNEX 1 Siffrorna 0-10 Förklara att siffrorna kommer att presenteras i slumpmässig ordning. Ge omedelbar feedback. SYNEX 2-3 Siffrorna 0-20/100 Förklara att siffrorna 0-20 kommer att presenteras i slumpmässig ordning. Ge omedelbar feedback. SYNEX 4 Nummerföljder Lite minnesträning dessutom. Ge akt på att både siffrorna och ordningsföljden är rätt. Avbryt övningen när de första minnessvårigheterna uppträder. SYNEX 8 Datum, år (och plats) Övningen liknar SYNEX 6 och SYNEX 7 (Session 2) men kräver mer fakta än bara datum och årtal. 1

161 LÄRARHANDLEDNING Speech Tracking Inledningsvis föreslås 2x5-minuters träning som presenteras audiovisuellt. Om patientens hastighet överskrider 50 ord/minut bör du överväga att övergå till auditiv presentation. Om patientens takt underskrider 20 ord/minut bör lättare material övervägas. 2

162 Lärare: SESSION 10 Att skaffa lämplig telefon Olika sätt att överföra ljud från telefon till CI/hörapparat: 1. Genom mikrofon (M-läge) 2. Genom telespole (T-läge) 3. Högtalartelefon (M-läge) Endast vissa telefoner är försedda med utrustning som kan användas för mottagning i T-läge. Be om tips från personal vid hörselvården. Ytterligare finesser: Det finns telefoner som är försedda med volymförstärkning. Med knapptryckning eller med skjutreglage kan ljudet från luren förstärkas. Graden av förstärkning varierar mellan olika typer av telefoner. Ett annat alternativ är en extern volymförstärkare som enkelt kan kopplas till telefonen. På vissa telefoner kan man även påverka ljudklangen genom ökning av diskanteller basljud. Tänk på: - Att inte köpa grisen i säcken. Skaffa dig information om telefoner för hörselskadade redan innan du besöker butiken. Du behöver förmodligen prova flera olika telefoner innan du hittar någon som passar. - Hänvisa till dina hörselbesvär. Försäkra dig om att butiken tillåter dig att kostnadsfritt prova telefonen några dagar. - Försäkra dig om att du får tillbaka pengarna för telefonen om du ångrar köpet. 1

163 Lärare: SESSION 10 Hörträning i telefon Lursignalerna Att känna igen signalerna i luren är en förutsättning för telefonkommunikation. Svarston Den långa ton du hör när du lyfter luren. Du har 15 sekunder på dig att påbörja uppringningen. Om du missar kommer korta toner. Uppringningston Flera långa toner som hörs samtidigt som telefonen ringer hos mottagaren. Upptagetton Korta tonstötar som visar att mottagaren är upptagen av samtal Att identifiera en röst som svarar Den mänskliga rösten är mycket fylligare och varierar i tonläge och rytm. 2

164 Lärare: SESSION 10 Ett klassiskt knep Berätta så tidigt som möjligt under samtalet att du är hörselskadad och att problem kan uppstå. Be personen att tala tydligt. Var noga med att stämma av att du uppfattat rätt, d.v.s. upprepa viktiga punkter. Om du ändå inte kan uppfatta, så ta kommandot: Berätta: Instruera: -Jag är hörselskadad (borde sagts tidigare) -Jag har inte uppfattat vad du sagt, men -Jag har en lösning. -Jag ställer frågor som du besvarar med ja eller nej. -Jag kan nämligen uppfatta skillnaden mellan ett kort ord och längre fraser. -Om svaret är ja, så svara med ett kort "ja". -Om svaret är nej, så svara med en längre sammanhängande fras, t.e.x. "nej, det kan jag inte" eller "nej, det vet jag inte" eller "nej, det är det inte" o.s.v. -Kontrollera att den andre har förstått. Exempel på frågor: Kan vi träffas för att fortsätta samtalet? Har du tid idag? Kan du i morgon då? Ska vi träffas i morgon kväll? Passar det klockan 18? Kan vi ta det klockan 19? Passar det hemma hos mej? Då är du välkommen till mej i morgon klockan 19. Vi ses då. Ha det bra! - Ja - Nej, det har jag inte. - Ja. - Ja. - Nej, det går inte. - Ja. - Ja. - Tack och hej. 3

165 Lärare: SESSION 10 Fyrarna och bränslet Lyssna till långa y-ljudet [y:] Förr i tiden användes trä, harts och kol som brännmaterial i fyrar. Det förvarades i särskilda fyrfat på tornkrönen. Hällgrunds fyr, kanske den första robotstyrda fyren i världen, manövreras med radio från Lilljungfruns fyrplats. Koleldade fyrar användes i Europa långt in på 1700-talet. Naturoljor har också använts och används fortfarande för att alstra fyrsken. Olivolja, rovolja, kokosolja, valolja och rapsolja är exempel på naturoljor. 4

166 Lärare: SESSION 10 Bysantinarna uppfann en sluten lampa som måste ha brunnit med mineralolja. Den kallades den flytande elden. Den kunde till och med användas för att bränna fiendeflottor. Vaxljus blev senare populära som fyrbränsle. Smeaton var den förste som använde det i England. Han tände för första gången detta bränsle i tornet vid Eddystone. Hans fyrljus bestod av en ljuskrona med 24 stora ljus, vart och ett på 2,8 normalljus. Oljelampor installerades i fyren River Mersey år 1763, men denna metod fick ingen allmän användning förrän man 1782 började med rundveke och lampglas. Mineraloljorna kom efterhand att revolutionera fyrbelysningen. Brännare med en mångfald vekar var de vanligaste. Senare uppfanns glödljusbrännare som drevs med fotogen eller andra mineraloljor. Dessa kom först till användning 1898 i en fransk fyr vid l'i1e Penfret och användes fortfarande över hela världen. Detta var ett stort framsteg i fyrväsendets historia. I början av 1900-talet fullbordade Gustaf Dalen det nu välkända AGA-systemet för fyrbelysning. Ljuskällan är acetylengas. Dalens uppfinningar innefattar klippapparat med tryckregulator, solventil samt automatisk glödnätsutbytare. Sådana fyrar kan arbeta utan tillsyn upp till ett år. Gustaf Dalens bidrag till säkerheten på haven gav honom Nobelpriset år

167 Lärare: SESSION 10 Elektriciteten förde med sig möjligheten att få starkare fyrsken, elektromagnetiska ljudsignaler och radiofyrar. Många moderna fyrar förses i dag med elkraft via kablar. Där inte detta är möjligt har mineraloljan - petroleum - kommit till användning ännu en gång. En motorgenerator som drivs med dieselolja förser fyren med egen elektrisk kraft. Många av dessa moderna fyrar manövreras genom radiosignaler. Endast genom att trycka på några knappar vid en lotsstation kan fyrens olika funktioner startas eller stoppas alltefter väderleksförhållandena. Det kanske också är möjligt, skriver den engelska tidningen till sist, att radartekniken kan överta det livräddande arbetet att lotsa fartyg genom mörker och dimma och kanske en dag för alltid utsläcka de ensamma vaktposterna som har lyst över all världens kuster i så många år. Fritt ur AGAs personaltidning AGAKLIPPP NR

168 Lärare: SESSION 10 [y:) vs [u:].l 1. BRYNA BRUNA 2. DYR DUR 3. DYNA DUNA 4. HYR HUR 5. RYTA RUTA 6. SYLA SULA 7. TYRA TURA 8. FYRA FURA 9. DYKA DUKA 10. PYR PUR 11. PYS PUS 12. LYRA LURA 13. MYRA MURA 14. BYAR BUAR 15. SYRA SURA 16. LYS LUS 17. RYSA RUSA 18. MYSA MUSA 19. HYSA HUSA 20. TYNA TUNA 7

169 Lärare: SESSION 10 [y:] vs [ø:].l 1. BYN BÖN 2. RYK RÖK 3. GRYN GRÖN 4. DYK DÖK 5. SYL SÖL 6. BRYT BRÖT 7. KYL KÖL 8. FNYS FNÖS 9. MYT MÖT 10. SPY SPÖ 11. FLYG FLÖG 12. GRYT GRÖT 13. PYS PÖS 14. FRYS FRÖS 15. KLYV KLÖV 16. RYD RÖD 17. BYK BÖK 18. KRYP KRÖP 19. SKYN SKÖN 20. KNYT KNÖT 8

170 Lärare: SESSION 10 [y:] vs [i:].l 1. BYN BIN 2. RYTA RITA 3. LYDA LIDA 4. SYRA SIRA 5. FYN FIN 6. KYLA KILA 7. TYDA TIDA 8. RYKA RIKA 9. GYRO GIRO 10. FYRA FIRA 11. TJYV KIV 12. LYX LIX 13. NYA NIA 14. DYKA DIKA 15. LYTE LITE 16. TYG TIG 17. RYSA RISA 18. NYPA NIPA 19. LYRA LIRA 20. PYSA PISA 9

171 Lärare: SESSION 10 SYNEX 1-4P.DOC SYNEX 1 Lyssna på och upprepa siffrorna SYNEX 2 Lyssna på och upprepa siffrorna SYNEX 3 Lyssna på och upprepa siffrorna SYNEX 4 Lyssna till och upprepa siffror i följd (0-10) Två siffror, t ex 5 7 Tre siffror, t ex Fyra siffror, t ex Fem siffror, t ex Sex siffror, t ex

172 Lärare: SESSION 10 SYNEX1 Stimulus Svar

173 Lärare: SESSION 10 SYNEX2. Stimulus Svar

174 Lärare: SESSION 10 SYNEX3 Stimulus Svar

175 Lärare: SESSION 10 SYNEX4 Två siffror Fem siffror Stimulus Svar Stimulus Svar 1. 5, , 8, 2, 4,6 2. 6, , 9, 10, 4, , , 3, 6, 1, , , 8, 6, 9, , 9 5 7, 9, 2, 6, 3 Tre siffror Sex siffror Stimulus Svar Stimulus Svar 1. 4, 1, , 7, 1, 3, 9, , 3, , 9, 1, 6, 4, , 1, , 8, 3, 6, 2, , 5, , 4, 6, 1, 8, 3 5 4, 7, , 9, 3, 5, 1, 2 Fyra siffror Stimulus 1. 9, 6, 1, , 3, 6, , 2, 9, , 3, 2, , 4, 3, 9 Svar 14

176 Lärare: SESSION 10 SYNEX8L.DOC Datum, år (och plats) 1. När och var bildades Svenska Basketbollförbundet? 25 oktober 1952 i Stockholm 2. När fick Johan Petter Johansson patent på skiftnyckeln? 17 augusti 1888 i Enköping 3. När kom T-forden och hur många dollar kostade den? 1 oktober 1909; Pris: $ När och var dog utrikesminister Anna Lind efter mordet på NK i Stockholm? 11 september 2003 i Solna (KS) 5. När och mellan vilka städer utfördes den första soloflygningen över Atlanten? maj 1927 mellan New York och Paris 6. När och var föddes f.d. statsminister Göran Persson? 20 januari 1949 i Vingåker 7. När och var mördades president Robert Kennedy? 6 juni 1968 i Kalifornien 8. När skedde Linköpings blodbad och hur många avrättades? 20 mars 1600, Avrättade: 5 personer 9. När och var skedde det första mötet i FN:s generalförsamling? 10 januari 1946 i London 15

177 Lärare: SESSION När och var blev Dag Hammarskjöld dödad vid en flygkrasch? 18 september 1961 i Zambia, Afrika 11. När och var skedde den första demonstrationen av television? 7 april 1927 i New York 12. När firades officiellt den första Luciadagen i Danmark? 13 december När och av vem utfördes den första smittkoppsvaccinationen? 14 maj 1796 av Edward Jenner 14. När och var utlöstes det första världskriget? 28 juni 1914 i Sarajevo 15. När och var valdes Nelson Mandela till president? 9 maj 1993 i Sydafrika 16. När och var spelade Elvis Presley in sin första grammofonskiva? 6 juli 1954 i Memphis 17. När grundades Sveriges äldsta universitet och var ligger det? 1477 i Uppsala 18. När och var föddes Che Guevara? 14 juni 1928 i Argentina 19. När och var föddes ABBA-medlemmen Benny Andersson? 16 december 1946 i Stockholm 20 Var föddes Jussi Björling och hur gammal var han när han debuterade på Stockholmsoperan? Född i Borlänge 1911, debuterade som 19-åring 16

178 LÄRARHANDLEDNING Session 11 Mål: Att introducera långa vokalen o [u:] och analysera hur den skiljer sig från de långa vokalerna [a:], [i:] och [o:]. Berättelse: Åren går och allt vissnar och dör Läraren läser. Eleven lyssnar efter [u:]. Analytisk träning Övningarna bör presenteras enbart auditivt enligt ABX-modellen. Patienten behöver omedelbar feedback. [u:] vs [e:] [u:] vs [ [u:] vs [ø:] [u:] vs [e:], [ och [ø:] Varje deluppgift i den sista övningen ([u:] vs [e:], [ [ø:]) består av fyra ord. Ett av dem innehåller målvokalen [u:]. De tre övriga har de långa vokalerna [e:], [ och [ø:]. Instruera patienten om att han ska lyssna till fyra ord. Ett av dem innehåller kort a [a]. Uppgiften består i att avgöra om [a] finns i det första, andra, tredje eller fjärde ordet. Läraren bör vara tydlig med att hålla isär deluppgifterna från varandra samt göra paus mellan varje ord i deluppgiften. Viktigt även att producera riktiga vokallängder utan överdrifter. Patienten bör inte ha något papper att titta på. Identifikation av orden är INTE målet för övningen. Målet är att identifiera vokallängden. Meningsmatriser Den här meningsmatrisen är mer komplicerad än de tidigare. TRE STOR BLÅ NYCKEL FYRA SMÅ GUL PENNA FEM LÅNG RÖD TÅG SJU KORT SVART LASTBIL Utför övningen enligt beskrivningen i Session 9. Notera de fel patienten gör och ge lämplig träning för att eliminera dessa. Öka gärna taltempot vid om du märker att träningen blir för lätt. Syntesträning Välj lämplig presentationstyp och miljö (tyst/brus) med hänsyn till patientens förmåga. Vardagsmeningar Dagens två ämnen handlar om semester och pengar: Sånt som folk säger när de pratar om semestern och Sånt folk säger när de pratar om pengar. Presentation av övningen: Se Lärarhandledning-Session 9 1

179 LÄRARHANDLEDNING Speech Tracking Inledningsvis föreslås 2x5-minuters träning som presenteras audiovisuellt. Om patientens hastighet överskrider 50 ord/minut bör du överväga att övergå till auditiv presentation. Om patientens takt underskrider 20 ord/minut bör lättare material övervägas. 2

180 Lärare: SESSION 11 Åren går och allt vissnar och dör Lyssna efter långt o [u:] Mina vänner tycker att jag är pessimistisk. Jag tycker jag är realist. Livet är ju faktiskt inte så himla roligt. Åren går, allting vissnar, och allting dör. Till och med den lilla princessbebisen Estelle kommer att bli gammal och rynkig. Få läsglasögon, klimakteriesvettningar och benskörhet för att sedan dö. Jag vet att det låter makabert med det är faktiskt så det ser ut till och med för Princessor. Om dom har tur. Och får leva ett långt liv. Min familj tycker att jag verkar deppig. Klarsynt tycker jag. Visst, vi går mot vår och sommar. Morgnarna är ljusare och småfåglarna läskar jättekatten Ines redan vid Men vi vet ju alla att snart är det vinter och mörkt igen. Nej, inte är det så himla roligt inte. Men det finns naturligtvis knep, även för oss klarsynta realister, för att känna om inte glädje så i alla fall någon form av förnöjsamhet. Ett är till exempel att ta en varm dusch och sen lägga sig i en nybäddad säng. Ett annat är att krypa tätt intill en varm och mjuk katt som luktar torra löv och kantareller. Men problemet är att det inte går att planera de njutbara upplevelserna. Dom ska bara hända. Förberedelserna i sig gör att njutningen slinker iväg ur synhåll. Bästa middagen är ju aldrig den på snofsiga finrestaurangen hur vällagad den än är. Bästa middagen äter man på kvällen i stugan när man varit ute i båten hela dagen och missat att affären stängt och man får 1

181 Lärare: SESSION 11 värma Bullens pilsnerkorv och doppa i senap och ketchup och äta knäckebröd med räkost på tub. Sovet man minns. Det inträffar aldrig någonsin när man har släckt och låst och borstat tänderna och ligger där nerkrupen och förberedd. Nej, dom bästa soven kommer på eftermiddagen i soffan med en GP i knät och lite dregel på hakan eller på kvällen i fula fåtöljen framför A-ekonomi. Värsta svampplocket inträffar aldrig när man åker ut till specialstället med kaffe på termos och svampkniv i fickan. Bästa svampplocket överfaller en helt plötsligt när man stannar till vid vägrenen för att kissa och det visar sig att man har hamnat i smörsoppshimlen. Och fast man har otroligt bråttom så måste man bara stanna och plocka och man får använda tröjan som bärkasse. Och största kärleken. Det är aldrig den tyste, snygge självsäkre killen som man har spanat in i månader. Nej! The love of your life är ju hans töntiga, korta kompis som man överhuvudtaget inte har lagt märke till. Men som man av en slump hamnar bredvid på en tråkig middag och man inser redan vid kaffet att man inte kan leva utan den här roliga, ömsinta och spännande mannen. Nu kan man ju tro att man kan försöka lura sig till sådana här maximala upplevelser. Det går inte! Man kan inte vara ute på sjön och medvetet strunta i att handla, så att man redan innan vet att det blir macka med räkost till middag. Då faller det. Nej man får helt enkelt bara vänta på att något oförberett ska inträffa. Oftast gör det inte det. Och under tiden så går åren och allting vissnar och dör. Anna Mannheimer Krönika i Två Dagar, Göteborgsposten

182 Lärare: SESSION 11 [u:] vs [e:].l.doc 1. MOS MES 2. ROS RES 3. TOR TER 4. TRO TRE 5. NOG NEG 6. BOT BET 7. KNOP KNEP 8. ROP REP 9. STON STEN 10. MOD MED 11. STOL STEL 12. BO BE 13. NOSA NESA 14. OK EK 15. TOG TEG 16. NOD NED 17. GROP GREP 18. KJOL KEL 19. SONA SENA 20. RODER REDER 3

183 Lärare: SESSION 11 [u:] vs [ L.DOC 1. GROV GRÄV 2. SVOR SVÄR 3. TOR TÄR 4. TRONA TRÄNA 5. TROR TRÄR 6. STOD STÄD 7. LOT LÄT 8. ROLIG RÄLIG 9. KROK KRÄK 10. TROLIG TRÄLIG 11. KLOR på tassar KLÄR 12. ROV RÄV 13. GROV GRÄV 14. NOSA NÄSA 15. TROGEN TRÄGEN 16. NOR NÄR 17. LOKA LÄKA 18. MOTA MÄTA 19. ROTA RÄTA 20. BOR BÄR 4

184 Lärare: SESSION 11 [u:] vs [ø:].p.doc 1. MOTA MÖTA 2. BOTA BÖTA 3. SOTA SÖTA 4. LOK LÖK 5. SNO SNÖ 6. KO KÖ 7. BONA BÖNA 8. LODA LÖDA 9. KROK KRÖK 10. KRONA KRÖNA 11. DOG DÖG 12. NOT NÖT 13. DOK DÖK 14. NOS NÖS 15. BOKA BÖKA 16. STON STÖN 17. MON MÖN 18. GROP GRÖP 19. ROTA RÖTA 20. STOP STÖP 5

185 Lärare: SESSION 11 [u:] vs [e:], [ä:] och FRÅN ELEVPÄRMEN Du ska få lyssna till fyra ord som presenteras efter varandra. Alla ord kanske inte finns i svenska språket, utan är påhittade. Ett av dem innehåller den långa vokalen o [u:] som i orden sol, nog och slog. De andra orden innehåller de långa vokalerna [e: ], [ ] och [ø:] Försök att hitta ordet med långt o, [u:]. Finns det i FÖRSTA, ANDRA, TREDJE eller FJÄRDE ordet?

186 Lärare: SESSION 11 OBS: Flera av orden finns inte i svenska språket. Lyssna bara till vokalen [u:]! LYSSNA FÖRST PÅ ALLA FYRA ORDEN. PÅ VILKEN PLATS KOMMER ORDET MED LÅNGT o [u: ]? SE:L SÄ:L SO:L SÖ:L 2. RÄ:K RÖ:K RE:K RO:K 3. MO:N ME:N MÖ:N MÄ:N 4. RO:TA RÖ:TA RÄ:TA RE:TA 5. BE:D BO:D BÄ:D BÖ:D 6. DÄ:N DE:N DÖ:N DO:N 7. RÖ:S RO:S RE:S RÄ:S 8. KNE:P KNÄ:P KNÖ:P KNO:P 9. STÄ:N STÖ:N STO:N STE:N 10. KÖ:L TJÄ:L KJO:L KE:L 11. RO:DA RE:DA RÄ:DA RÖ:DA 12. RÖ:DER RO:DER RÄ:DER RE:DER 13. STÄ:D STÖ:D STE:D STO:D 14. O:LA E:LA ÄLA Ö:LA 15. KLE:R KLO:R på tassar 7 KLÄ:R KLÖ:R 16. ME:TA MÖ:TA MO:TA MÄ:TA 17. NÄ:SA NÖ:SA NO:SA NE:SA 18. KRÖ:K KRÄ:K KRE:K KRO:K 19. BÄ:TA BO:TA BÖ:TA BE:TA 20. LO:DA LÄ:DA LE:DA LÖ:DA

187 Lärare: SESSION 11 Meningsmatris 1 FRÅN ELEVPÄRMEN

188 Lärare: SESSION 11 Meningsmatris 1 FEM STORA BLÅ PENNOR 2 FYRA SMÅ SVARTA NYCKLAR 3 SJU KORTA GULA LASTBILAR 4 TRE LÅNGA RÖDA PENNOR 5 FYRA SMÅ BLÅ TÅG 6 TRE LÅNGA GULA PENNOR 7 FEM STORA SVARTA PENNOR 8 SJU KORTA BLÅ LASTBILAR 9 FYRA SMÅ RÖDA NYCKLAR 10 SJU STORA GULA NYCKLAR 11 FYRA KORTA SVARTA TÅG 12 FEM SMÅ RÖDA LASTBILAR 13 SJU KORTA RÖDA TÅG 14 TRE LÅNGA BLÅ NYCKLAR 15 SJU KORTA BLÅ PENNOR 16 FEM SMÅ GULA TÅG 17 TRE LÅNGA SVARTA LASTBILAR 18 FYRA KORTA BLÅ TÅG 19 TRE STORA GULA NYCKLAR 20 FEM KORTA SVARTA PENNOR 21 SJU LÅNGA RÖDA LASTBILAR 22 FYRA SMÅ BLÅ PENNOR 23 TRE LÅNGA SVARTA NYCKLAR 24 FEM STORA RÖDA TÅG 9 TOTALT: /96

189 Lärare: SESSION 11 Meningar med olika tema FRÅN ELEVPÄRMEN Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har gemensamt tema. Den första delen handlar om något som många tycker om att prata om Sånt folk säger när de pratar om semestern. Den andra delen handlar om Sånt som folk säger när de pratar om pengar. Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 10

190 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. Lärare: SESSION 11 FRÅN ELEVPÄRMEN 1. Var snäll och säg det igen. 2. Säg det igen, långsamt och tydligt. 3. Var snäll och säg det på något annat sätt. 4. Ge mig ett nyckelord. 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet. 6. Vad handlar det om det du säger. 7. Skriv ned ett nyckelord. 8. Talar du om.? 11

191 Lärare: SESSION 11 Sånt folk säger om semestern 1. När har du semester i år? (6) 2. Jag tar semester när barnen slutat skolan. (7) 3. Barnen ska på sommarläger. (4) 4. Jag gillar att ta vintersemester. (5) 5. Vi ska på semester till Thailand i vinter. (8) 6. Jag har redan köpt biljetter. (5) 7. Vi har bokat hotell i en vecka, men vi kanske stannar längre. (12) 8. Jag kör ofta hundratals mil på semestern. (7) 9. Jag tar fyra veckors semester i sommar. (7) 10. Hur länge ska du vara borta? (6) 11. Flyger du eller kör du bil? (6) 12. Mina föräldrar ska åka på kryssning i år. (9) 13. Har du bokat biljetter? (4) 14. Barnen vill åka till Disneyland. (5) 15. Många åker till Asien på sommarsemester. (6) 16. Om du åker till Australien i januari, blir det mitt i sommaren. (12) 17. Har du varit i Florida? (5) 18. Om du vill ha billiga biljetter är det bäst att boka nu. (12) 19. Hur mycket kostar biljetterna? (4) 20. Jag ska tala med resebyrån i morgon. (7) 21. Min semester börjar på fredag. (5) 22. Vi ska till Paris några dagar och sedan åker vi till Rom. (12) 23. Hade du en bra semester? (5) 24. I år ska jag ta semester i februari för att åka skidor. (12) 25. Med buss tar det omkring åtta timmar, men det är billigt. (11) 12

192 Lärare: SESSION Har du tagit reseförsäkring? (4) 27. Sommarsemestern är alldeles för lång. (5) 28. Jag ska arbeta hela sommaren. (5) 29. Det är två år sedan jag hade semester senast. (9) 30. Min semester börjar efter midsommar. (5) 31. Ta kontakt med resebyrån. (4) 32. Flygturen tog fyra timmar. (4) 33. Vi badade varje dag. (4) 34. Jag hoppas att det inte blir regn den här semestern. (10) 35. Jag läser alltid tidningens resebilaga på söndagar. (7) 36. Min syster och hennes man ska hälsa på oss när de får semester. (13) 37. Jag längtar efter att åka upp till norrland i sommar. (10) 38. De billiga biljetterna är slut. (5) 39. Det är ett bra hotell, men det är väldigt dyrt. (10) 40. Jag tror de stannar hemma under semestern. (7) 41. Vi hade det underbart. (4) 42. Jag glömde att ta med kameran, så jag köpte en massa vykort. (12) 43. Vi ska åka till Spanien. (5) 44. Jag har aldrig åkt på kryssning, har du? (8) 45. De verkar alltid resa någonstans på semestern. (7) 46. Jag tar tre veckor nu och sparar en vecka till senare i år. (13) 47. Du ser ut att behöva semester. (6) 48. När sticker du iväg? (4) 49. Vem ser efter huset när ni är borta? (8) 50. Ha det så bra! (4) 13

193 Sånt folk säger om pengar Lärare: SESSION Hur mycket kostade det? (4) 2. Jag ska till banken senare i eftermiddag. (7) 3. Jag skriver en check. (4) 4. Jag måste låna lite pengar för att kunna betala. (9) 5. Vet du vad bankräntan ligger på? (6) 6. Vi ska öppna ett nytt konto. (6) 7. Jag fick svar från banken igår. (6) 8. Det kostade 300 kronor. (4) 9. Jag måste bli mer noga med mina pengar. (8) 10. Har du växel? (3) 11. Om du går på bio före klockan sex, kostar det bara 50 kronor. (13) 12. Hur mycket måste jag betala i skatt? (9) 13. Kan du växla 100 kronor? (5) 14. Bussbiljetten kostar 60 kronor, men tågbiljetten kostar 150. (8) 15. Alla de här räkningarna måste betalas före slutet av månaden. (10) 16. Elräkningen var på 2000 kronor förra månaden. (7) 17. Hur mycket måste du betala? (5) 18. Sätt in pengarna direkt på banken. (6) 19. Jag måste betala med kreditkort. (5) 20. Han vill veta om han får låna 500 kronor till slutet av veckan. (13) 21. Jag glömde betala räkningen. (4) 22. Jag försöker att betala av litet av skulden varje månad. (10) 23. Hon är fortfarande skyldig mig en massa pengar. (8) 24. Jag ska be chefen om löneförhöjning. (6) 25. Vi måste ordna mer pengar innan nästa vecka. (8) 14

194 Lärare: SESSION Jag har månadslön. (3) 27. Hur mycket är du beredd att betala för den? (9) 28. De begär alldeles för mycket för det där huset. (9) 29. Vill du betala kontant eller med kort? (7) 30. Jag har tyvärr ingen växel. (5) 31. Tröjan kostar 150 kronor mindre här, än i den andra affären. (11) 32. Om du handlar innan månaden är slut får du bra rabatt. (11) 33. Jag sätter in pengarna på mitt konto. (7) 34. Jag kontaktar banken så fort jag vet vad det kostar. (10) 35. Var har jag kontokortet? (4) 36. Jag tror jag har växel. (5) 37. Banken har öppet från kl. 11 till kl (9) 38. Använd inte kontokort om du har kontanter. (7) 39. Är boken billigare i den här affären? (7) 40. Hon ska skicka pengar i morgon bitti. (7) 41. Hennes mamma har skickat pengar. (5) 42. Hon har skickat en check med posten. (7) 43. Glöm inte växeln. (3) 44. Kom du ihåg att skicka in deklarationen i tid? (9) 45. Vilket telefonnummer är det till banken? (6) 46. Mikrovågsugnen kostade 400 kr mindre än jag trodde. (8) 47. Jag ska aldrig mer bära omkring på kontanter. (8) 48. Jag ska ansöka om ett nytt lån så snart jag kan. (11) 49. Fick du räkningen? (3) 50. Du kan betala allt nu eller dela upp betalningen på tre månader. (12) 15

195 LÄRARHANDLEDNING Session 12 Mål: Att introducera det bilabiala tonande nasalljudet [m], den bilabiala tonlösa klusilen [p], samt analysera hur de låter tillsammans med olika vokaler. Berättelse: Fridtjof Nansen. Del 2 Läraren läser. Eleven lyssnar efter [m]. Analytisk träning Övningarna bör presenteras enbart auditivt enligt ABX-modellen. Patienten behöver omedelbar feedback. PREABS26 PREABS07 Närvaro/frånvaro finalt [m] Närvaro/frånvaro initialt [m] Ny berättelse: Panik i p-hus Läraren läser. Eleven lyssnar efter [p]. Analytisk träning Övningarna bör presenteras enbart auditivt enligt ABX-modellen. Patienten behöver omedelbar feedback. PREABS22 PREABS01 COMANV02 COMANV01 Närvaro/frånvaro finalt [p] Närvaro/frånvaro initialt [p] Finalt [p] vs [m] Initialt [p] vs [m] Om patienten har svårt att klara dessa övningar kan det krävas extraövningar. Konsonanterna kan tydliggöras i speciell vokalmiljö /A:KA:/, /i:ki:/ och /o:ko:/ (K=konsonant). Om nödvändigt kan materialet först presenteras audiovisuellt med överdriven aspiration, till exempel /a:ma/ vs /a:p hh a:/. Ju säkrare patienten blir på att identifiera [p], desto mer bör du gå tillbaka till normal aspiration. Om det blir nödvändigt, kan det ibland vara till nytta för patienten att uppmärksamma när talenergin kommer i relation till stängningen av munnen. Peka på att ljudet från [m] uppstår medan läpparna sluts medan ljudet från rösten kommer igång efter att [p] släppts. Syntesträning Välj lämplig presentationstyp och miljö (tyst/brus) med hänsyn till patientens förmåga. Vardagsmeningar Dagens ämne handlar om Sånt som folk säger när de pratar om tid. Presentation av övningen: Se Lärarhandledning-Session 9 1

196 LÄRARHANDLEDNING Frågor och svar Ämnet behandlar Åland. En liten karta över de åländska öarna finns i elevhäftet. Speech Tracking Inledningsvis föreslås 2x5-minuters träning som presenteras audiovisuellt. Om patientens hastighet överskrider 50 ord/minut bör du överväga att övergå till auditiv presentation. Om patientens takt underskrider 20 ord/minut bör lättare material övervägas. 2

197 Lärare: SESSION 12 Fridtjof Nansen Del 2 Lyssna efter [m] Efter att långsamt ha drivit norrut, infrusna i isen under drygt ett år, insåg Nansen att Fram aldrig skulle komma tillräckligt nära nordpolen. I mars 1895 gav sig därför Nansen och Hjalmar Johansen iväg för att försöka nå nordpolen till fots. De tog med sig hundar, kajaker och slädar. Naturens makter tvingade dem att vända innan de nått nordpolen. Trots detta hade de kommit närmare polen än vad någon tidigare gjort. Nu kunde de dock inte hitta tillbaka till Fram. Vintern närmade sig, och de insåg att de måste hitta ett säkert ställe där de kunde tillbringa vintern. Stannade de kvar på isen skulle de inte överleva. Efter att under fem månaders tid vandrat och paddlat nästan 50 mil nådde de fram till en liten ö. Där byggde de en stenhydda som skulle bli deras hem under de följande nio månaderna. De överlevde vintern genom att äta isbjörnskött från djur som de jagat. 1

198 Lärare: SESSION 12 I maj 1896 lämnade de hyddan och fortsatte söderut. En månad senare fick de kontakt med en brittisk vetenskapsexpedition som höll till på en ö i närheten. Efter två månader kunde Nansen och Johansen gå iland från det brittiska skeppet i en liten nordnorsk hamn. Exakt samma dag, 13 augusti 1896, lossnade Fram ur packisens grepp och kunde påbörja seglingen tillbaka till Norge. Trots att expeditionen misslyckats med att nå nordpolen hyllades Nansen och hans män som hjältar. De hemförde mängder av vetenskapliga fakta om polarväder, strömmar och iakttagelser om djurlivet i polarområdet. Nansen utnämndes till professor i Zoologi vid Oslo universitet. Hans intresse övergick gradvis till studier av havsströmmar och 1908 blev han professor i Oceanografi vid samma universitet. Han hoppades kunna fortsätta med att leda vetenskapliga expeditioner. Att nå sydpolen var den stora drömmen. Men hans tjänster efterfrågades i andra sammanhang. Det gällde andra, och kanske viktigare uppgifter. Vid denna tid var Norge i union med Sverige. Nästan alla norrmän var missnöjda och 1905 röstade man för att bryta sig ut ur unionen. En mycket allvarlig politisk kris uppstod. Man var orolig för att kriget kunde bryta ut när som helst. Nansen åtog sig en mycket viktig roll som ambassadör för de norska idéerna. Han lyckades få stöd från många länder, inklusive Storbritannien. När krisen var över och 2

199 Lärare: SESSION 12 Norge, utan krigshandlingar, hade separerats från Sverige, blev Nansen utsedd till Norges ambassadör i London. Om han hade önskat hade han emellertid kunnat få en mycket viktigare roll. År 1905 tillfrågades han om han ville bli statsminister i Norge. Han avböjde erbjudandet. Man försökte då övertala honom att antingen bli kung eller president i landet. Även dessa erbjudanden tackade han nej till med hänvisning till att han var vetenskapsman och upptäcksresande, inte politiker. Ett annat skäl till att han avstod från politiskt engagemang var hans ambition att bli ledare för ytterligare en expedition, denna gång till sydpolen. För att nå Antarktis försäkrade han sig åter om tillgång till skeppet Fram. Efter en förfrågan från en annan norrman, Roald Amundsen, accepterade Nansen att denne kunde använda skeppet för en expedition i farvattnen norr om Sibirien. Men Amundsen satte i stället kurs söderut, mot Antarktis. Han blev därmed den förste som nådde sydpolen något, som Nansen själv planerat. Många människor undrade över hur Nansen skulle reagera när Amundsen återkom till Norge. Han hade ju vilselett Nansen och snuvat honom på den prestation som han själv drömt om att få utföra. Om Nansen kände sig förrådd eller ej avslöjades aldrig. Han applåderade Amundsens bedrift och gav honom i stället sitt fulla stöd. Fri översättning av Geoff Plants engelska text. 3

200 Lärare: SESSION 12 PREABS26L.DOC 1. HALM HALL 2. BALSAM BALSA 3. BARM BARR 4. BANTAM BANTA 5. MALM MALL 6. MIRJAM MIRJA 7. HARM HARR 8. HOLM HÅLL 9. SJÖBOM SJÖBO 10. PALM PALL 11. PERM PER = per kilo 12. SKALM SKALL 13. HAREM HARE 14. HJÄLM GÄLL 15. NAMNAM NAMNA 16. VÅGARM VÅGAR 17. REGIM REGI 18. SKÄLM SKÄLL 19. ÄLVARM ÄLVAR 20. ADAM ADA 4

201 Lärare: SESSION 12 PREABS07L.DOC 1. MACK ACK 2. MANTAL ANTAL 3. MOLA OLA 4. MASK ASK 5. MAKT AKT 6. MASTER ASTER 7. MALL ALL 8. MODS ODDS 9. MÄSS ESS 10. MALMAR ALMAR 11. MUDD UDD 12. MORD ORD 13. METERN ETERN 14. MYRA YRA 15. MARKEN ARKEN 16. MÄRR ÄRR 17. MÅLA ÅLA 18. MEKA EKA 19. MEST EST 20. MAMMOR AMMOR 5

202 Lärare: SESSION 12 Panik i p-hus Lyssna efter [p] När jag kör in i parkeringshus tror jag att jag kommer att krocka med väggarna, som ju kryper allt närmre. (Som sopkrossen i Stjärnornas krig, 1977.) När jag sedan kliver ur bilen, tror jag att Björnbusarna står beredda med kofötter och illvilja för att mörda, råna och räcka ut tungan åt mig. När jag letar efter hissen, tror jag att jag kommer att gå fel och vilse och sedan fastna i hissen som någon förstås har kissat och kräkts i. Och aldrig har jag parkeringsslantar! Därför parkerar jag alltid i parkeringshus. Man ska utmana sina demoner! Numera är jag en hejare på att köra rally i spiralbackar, tolka alla konstiga korsningar och backa ut ur minimala parkeringsfickor med otydliga streck. Min jättelånga kombi från 1987 har ännu inte ens nuddat alla Mercedesar och Roll Roycear som alltid parkerar bredvid mig med svindyra spoilers och extra extralysen och ickestänkta stänkskärmar. I söndags var jag hungrig i en lagom stor svensk stad i sina bästa år. Vimplar fladdrade över gågatorna. Men det enda som var öppet var parkeringshuset. Jag parkerade på plan 4 bredvid en dammig bil med punkteringar. (Filmmanus: undersök dammiga bilen. Bli jagad av osynlig förare. Glöm att du kan gömma dig mellan bilarna.) På hissdörren på plan 4 stod det: Vi hänvisar till hissarna på plan 3 och 5. 6

203 Lärare: SESSION 12 Jag såg mig om. Ingenting här, ingenting där. Ingen trappa, ingen nödutgång. Jag kunde alltså inte fastna i hissen eftersom jag redan satt fast på plan 4! Hm. Jag satte mig i bilen igen och körde upp till plan 5 och tog hissen till gatuplanet därifrån. Väl ute på gågatan insåg jag att till och med korvalådan och hamburgerplejset var stängda. Var skulle jag äta? Vem skulle växla min hundring till parkeringsbetalningen? Hallå? (Ödsligt som i De överlevande, 1975.) Jag gick till p-huset igen, och utsattes då för Moment 22. En stor skylt förkunnade att jag för att få köra ut var tvungen att betala på plan 2, men i hissen stod det att plan 2 var avstängt. Väggarna och Björnbusarna närmade sig. Tillbaka i bilen på plan 5 hittade jag, mellan sätena, min sista femkrona. Jag gick ut samma väg som nyss, klev resolut ett halvt varv runt kvarteret, hittade en öppen dörr, tog trapporna upp till plan 2, som var hur öppet som helst. Lilla betalningsbiljetten åkte in i apparaten. Jahoo! Att betala: 1 kr. Endast jämna pengar. Åhå. /Lotten Bergman Publicerad i Sydsvenskan,

204 Lärare: SESSION 12 PREABS22L.DOC 1. DUMP DUM 2. STÄMP STÄM 3. KRYP KRY 4. KNARP KNARR 5. GLOP GLO 6. SOP SO 7. GÄSP GÄSS 8. VALP VALL 9. GROP GRO 10. SLUMP SLUM 11. KAMP KAM 12. STRÖP STRÖ 13. KOMP KOM 14. STOP STO 15. LOOP LO 16. RAMP RAMM 17. SENAP SENA 18. VISP VISS 19. SKALP SKALL 20. STAMP STAM 8

205 Lärare: SESSION 12 PREABS01L.DOC 1. PRÖVA RÖVA 2. PALMEN ALMEN 3. PEKADE EKADE 4. PAKTEN AKTEN 5. PROVA ROVA 6. PALLRA ALLRA 7. PANKA ANKA 8. PARKEN ARKEN 9. PILADE ILADE 10. PALTEN ALTEN 11. PUNGA UNGA 12. PANDAN ANDAN 13. PRUTA RUTA 14. PJÄSER JÄSER 15. PARIA ARIA 16. PROSA ROSA 17. PASTA ASTA 18. PANNAN ANNAN 19. PYRDE YRDE 20. PALLA ALLA 9

206 Lärare: SESSION 12 COMANV02L.DOC 1. GLAPP GLAM 2. HJÄLP HJÄLM 3. KLÄPP KLÄM 4. KRUPP KRUM 5. SKALP SKALM 6. SKÄRP SKÄRM 7. TRIPP TRIM 8. HALP HALM 9. KAPP KAM 10. KARP KARM 11. KOPP KOM 12. LAPP LAMM 13. LÄPP LÄM 14. PALP PALM 15. SIPP SIM 16. SOPP SOM 17. TUPP TUM 18. VARP VARM 19. RAP RAM 20. OPP OM 10

207 Lärare: SESSION 12 COMANV01L.DOC 1. PEKAR MEKAR 2. POSEN MÅSEN 3. POTTA MÅTTA 4. PANNA MANNA 5. PETER METER 6. PUSTA MUSTA 7. PANTA MANTA 8. POREN MOREN 9. PASSA MASSA 10. PEJLA MEJLA 11. PUCK MUCK 12. PECKA MECKA 13. PASTA MASTA 14. PINOR MINOR 15. PATER MATER 16. PILEN MILEN 17. PAXAD MAXAD 18. PINNE MINNE 19. PETA META 20. PINAN MINAN 11

208 Lärare: SESSION 12 Meningar med olika tema FRÅN ELEVPÄRMEN Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har gemensamt tema. Den första delen handlar om något som många tycker om att prata om Sånt folk säger när de pratar om tid. Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 12

209 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. Lärare: SESSION 12 FRÅN ELEVPÄRMEN 1. Var snäll och säg det igen. 2. Säg det igen, långsamt och tydligt. 3. Var snäll och säg det på något annat sätt. 4. Ge mig ett nyckelord. 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet. 6. Vad handlar det om det du säger. 7. Skriv ned ett nyckelord. 8. Talar du om.? 13

210 Lärare: SESSION 12 Sånt folk säger när de pratar om tid 1. När tänker du ta lunch idag? (6) 2. Vi ses i morgon klockan ett. (6) 3. Hur mycket är klockan? (4) 4. Jag åt frukost ungefär halv sju i morse. (8) 5. Vi börjar klockan åtta i morgon bitti. (7) 6. Klockan är kvart över två. (5) 7. Kom du ihåg att ställa väckarklockan? (6) 8. Vi måste stiga upp väldigt tidigt i morgon bitti. (9) 9. Hans mamma sa till honom att vara hemma före klockan 12. (11) 10. Har du tid nu? (4) 11. Jag har besök på torsdag morgon klockan 10. (8) 12. Hon slutade jobbet halv fyra idag. (7) 13. Jag måste vara hemma innan det blir mörkt. (8) 14. Det började regna klockan fem och håller på fortfarande. (9) 15. Vi ses halv tre. (4) 16. Den enda tid doktorn har är halv åtta i kväll. (10) 17. Är det en ny klocka? (5) 18. Jag vet inte vad klockan är. (6) 19. När tror du att du kommer hem? (7) 20. Jag måste ta ett tåg klockan åtta. (7) 21. Kom du ihåg att boka in besöket? (7) 22. Eldsvådan började strax före midnatt. (5) 23. Bröllopet blir klockan tre på söndagseftermiddagen. (6) 24. Jag tittar alltid på halvåttanyheterna. (5) 25. Jag önskar att jag hade mer tid att läsa. (9) 14

211 Lärare: SESSION Jag hörde att klockan i domkyrkan slog. (7) 27. De har alltid väderprognos fem minuter efter varje hel timma. (9) 28. Jag behöver en ny klocka. (5) 29. Varför är du så sen? (5) 30. Jag hoppas att du kommer i tid i morgon bitti. (10) 31. Jag blir försenad idag. (4) 32. Hur många timmar är det tills du åker? (8) 33. Mamma och pappa hälsar på ikväll. (6) 34. Du är tidig idag. (4) 35. Vi kom hem sent i går kväll på grund av ovädret. (11) 36. När började det snöa i morse? (6) 37. Se till att du inte blir sen! (7) 38. Klockan på kontoret går fem minuter för fort. (8) 39. Kan du kolla upp hur lång tid det tar att köra hit? (12) 40. Det var många som trodde att föreställningen började klockan 19. (10) 41. Kom inte för sent för filmen börjar halv åtta. (9) 42. Vi kommer att bli försenade. (5) 43. Pojken fick en ny klocka i födelsedagspresent. (7) 44. Jag blir bara borta fem minuter. (6) 45. Jag ringer när jag åker. (5) 46. Körningen tog ungefär tolv timmar. (5) 47. Ring mig om du blir sen. (6) 48. Vilken tid börjar du jobba? (5) 49. Jag behöver några timmar för att prata med dig. (9) 50. Han är alltid sen! (4) 15

212 Lärare: SESSION 12 Åland 1. Var ligger Åland? Åland ligger i Östersjön. Det är en ögrupp. Den ligger ungefär halvvägs mellan Sverige och Finland 2. Hur många öar består Åland av? Åland består av ungefär öar. En av öarna är större än de andra. Den är nästan fem mil från norr till söder. I ost-västlig riktning är den cirka 4,5 mil. Huvudön utgör 70% av den totala landytan. Öarna är väldigt låga. Högsta punkten ligger 132 m över havet. 3. Hur många bor på Åland? Folkmängden är runt personer. De bor på 50 av öarna. Övriga öar är obebodda. De flesta öar är för små eller klippiga för att någon ska kunna bo där. 4. Vad heter den största staden? Den heter Mariehamn. Staden har invånare. Mariehamn är en ganska ny stad. Den anlades av ryssarna De härskade över Åland vid den tiden. Ryssarna ville göra Åland till ett badparadis. 5. Vilket språk talar man? Det officiella språket är svenska. Över 90% av ålänningarna talar svenska till vardags. Många kan också tala finska, engelska och tyska. 16

213 Lärare: SESSION Är Åland självständigt eller tillhör det något land? Åland har tillhört Finland sedan Man garanterades då att få sköta sina egna angelägenheter. Ålänningarna talar svenska. Man har en egen flagga. Man trycker egna frimärken. Och man väljer ett eget parlament. Parlamentet ansvarar för utbildning, sjukvård och polisväsende. Åland väljer en representant i det finska parlamentet. Där beslutas om skatter, tullar och postservice. Domstolar, fängelser och övriga rättssystem hanteras av den finska regeringen. Lagtinget ansvarar för den lagstiftande makten på Åland. Medlemmarna i lagtinget väljs vart fjärde år. Valen är proportionella och demokratiska. Nu finns sju partigrupper representerade i lagtinget. Lagtinget utser en lokal regering: Landskapsregeringen. Den leds av regeringschefen. Han kallas lantråd. 7. Varför är ålänningarna så självstyrande? Åland har varit svenskspråkigt så länge man minns. I många hundra år var Åland och Finland del av det svenska riket. Förändringen kom Ryssarna erövrade Finland. De tog makten över Åland. En militärbas byggdes på Åland. Men under Krimkriget förstördes den av engelska och franska trupper. Vid fredsförhandlingarna bestämdes att Åland skulle bli en demilitariserad zon. Ryska revolutionen startade Då blev Finland och Åland självständiga. Men ålänningarna ville tillhöra Sverige. Man tog kontakt med den svenske kungen och regeringen. Finnarna ville inte godta frigörelsen. De ville behålla Åland. Men de kunde tillåta någon form av självbestämmande. Man tillfrågade Nationernas förbund. I juni 1921 bestämdes att Åland skulle tillhöra Finland. Finland accepterade visst självbestämmande. Åland fick ett eget parlament. Man fick också garantier för att svenskt språk och kultur skulle få finnas kvar. 17

214 Lärare: SESSION Hur länge har det bott människor på de åländska öarna? Man vet att människor kom via Finland till Åland för 6000 år sedan. De var jägare och fiskare. På 1500-talet före Kristus kom en ny invandringsvåg. Den här gången var det västerifrån. De nya invandrarna var bönder och hade boskap med sig. 9. Vilka är de viktigaste industrierna? Under många århundraden var sjöfart, fiske och jordbruk de viktigaste näringarna. Fisket är fortfarande viktigt. En tredjedel av Finlands fiskeflotta finns på Åland. Man har också fiskodlingar. Ett milt klimat och bördig jord gör Åland lämpligt för jordbruk. På senare tid har jordbruket specialiserats allt mer. Man odlar lök, äpplen, gurka, sockerbetor och potatis. Färjorna har öppnat nya möjligheter: turismen. På 60-talet besöktes Åland av människor årligen. Trettio år senare var besökarantalet över en miljon. Turism är nu en av de viktigaste industrierna. Sommarturisterna kommer från Sverige, Finland och Tyskland. Det skapar arbetstillfällen inom hotell- och restaurangbranschen. Många ålänningar arbetar på färjorna. 18

215 KARTA ÖVER ÅLAND Lärare: SESSION 12

216 LÄRARHANDLEDNING Session 13 Mål: Att introducera den bilabiala tonande klusilen [b], analysera hur den skiljer sig från den bilabiala tonlösa klusilen [p] och det bilabiala tonande nasalljudet [m] samt att undersöka hur dessa konsonanter låter tillsammans med olika vokaler Berättelse: Sviter av 70-talet Läraren läser. Eleven lyssnar efter [b]. Analytisk träning Övningarna bör presenteras enbart auditivt enligt ABX-modellen. Patienten behöver omedelbar feedback. PREABS04 CONMAN02 CONMAN01 CONV01 CONV04 Närvaro/frånvaro initialt [b] Finalt [b] vs [m] Initialt [b] vs [m] Finalt [b] vs [p] Initialt [b] vs [p] Om patienten har svårt att klara dessa övningar kan det krävas extraövningar. Konsonanterna kan tydliggöras i speciell vokalmiljö /a:ka:/, /i:ki:/ och /o:ko:/ (K = konsonant). Om nödvändigt kan materialet först presenteras audiovisuellt med överdriven aspiration, till exempel /a:ma/ vs /a:p hh a:/. Ju säkrare patienten blir på att identifiera [p], desto mer bör du gå tillbaka till normal aspiration. Om det blir nödvändigt, kan det ibland vara till nytta för patienten att uppmärksamma när talenergin kommer olika i förhållande till stängningen av munnen. [m] röstenergi medan läpparna är slutna. [b] en kort tystnad medan läpparna sluts, följt av ett snabbt utbrott av lågfrekvent talenergi när läpparna öppnas igen. [p] - en kort tystnad medan läpparna sluts. Läpparna öppnas åtföljt av en kort aspirationsfas. Utbrott av lågfrekvent talenergi sammanfaller med att läpparna öppnas inför nästa vokal. Syntesträning Välj lämplig presentationstyp och miljö (tyst/brus) med hänsyn till patientens förmåga. Vardagsmeningar Dagens två ämnen handlar om Sånt som folk säger när de pratar om mat. Presentation av övningen: Se Lärarhandledning-Session 9 1

217 LÄRARHANDLEDNING Frågor och svar Ämnet behandlar Monica Zetterlund: En stor sångerska. Ett fotografi av artisten finns även i elevhäftets frågeblad. Speech Tracking Inledningsvis föreslås 2x5-minuters träning som presenteras audiovisuellt. Om patientens hastighet överskrider 50 ord/minut bör du överväga att övergå till auditiv presentation. Om patientens takt underskrider 20 ord/minut bör lättare material övervägas. 2

218 Lärare: SESSION 13 Sviter av 70-talet Lyssna efter [b] Måste få dela med mig av mina mest plågsamma 70-talsminnen. Allvädersstövlarna kommer jag ihåg för mycket. Jag vill minnas (vill inte minnas, men gör det i alla fall) att jag tyckte att färgen påminde om sviskon. Jag hade ingen riktig koll på vilken färg sviskon hade - och har egentligen fortfarande inte det. Men sviskon lät äckligt, och sviskonfärgade var stövlarna. Bruna och lite onaturligt glansiga. Jag tror jag led mest av mina glasögon. Hornbågade glasögon som hade varit superhypade idag, ty de var trasiga och tejpade i mitten. Men då fanns det inget Harrypotterskt kultvärde i det. Inte heller fanns det något kultvärde i att ha en pottfrisyr. (Pottfrisyr är den frisyr man får när man vänder upp och ner på en potta, sätter den på någons huvud och klipper av allt som sticker ut nedanför pottkanten.) Jag hade pottfrisyr. Och det var min mamma som klippte den. Anledningen skulle kunna vara: "Ja, ja - din mamma hade väl inte råd" eller "hon tyckte väl hon kunde spara lite pengar". Bara det hade varit både grymt och snålt. Men om det bara hade varit så väl. Faktum var att min mamma var utbildad hårfrisörska... 1 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

219 Lärare: SESSION 13 Hårfrisörska!... Min pappa var kock - inte gav han oss frusna kålrötter och stekt kålpudding för det. Foga nu ihop pottfrisyren med trasiga, hornbågade glasögon. Lägg därtill lila manchesterbyxor, gröna gummistövlar och en ljuslila, farmorsstickad tröja. Det var på 70-talet som självmorden började sjunka i åldrarna. Barndepression blev ett begrepp att ta på allvar. Föräldrar sa till en: "Ta nu på dig ordentligt så du inte fryser." För de ville inte att man skulle bli förkyld. De sa aldrig: "Ta nu på dig snygga kläder så du inte ser töntig ut." För de ville inte att man skulle bli... omtyckt i skolan? Ärvda kläder från brorsan var nog inget som jag hängde upp mig så mycket på. Men det har väl en naturlig orsak. Vi var killar båda två. Det hade kanske varit värre om jag haft en storasyster och fått ärva kläder av henne. Men jag kan slå vad om att mina föräldrar skulle låtit mig göra det om jag haft en storasyster. Jag minns min barndom som långtråkig. Men när jag tänker tillbaka på hur jag bodde och vad jag gjorde så kan jag i dag inte fatta hur jag kan minnas den sådan. 2 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

220 Lärare: SESSION 13 Jag hade en bästis som jag alltid lekte med. Vi byggde kojor, hittade på äventyr i skogen och allt det där. Dessutom var hans pappa f.d. försäljningschef på BRIO i Osby. Då och då fick vi hem travar med leksaker gratis. Så det var bara att åka hem till kompisen och leka, jäklar i det! Fast jag brukade alltid ringa mamma och be henne hämta mig just när min kompis tyckte att det skulle vara jättekul om vi tog leksakstraktorer och lekte att den stora mattan i vardagsrummet var åker. Och sedan skulle vi plöja hela åkern. Det tyckte jag var tråkigt. Men det tyckte han var kul. Eller kul? Pedagogiskt nyttigt kanske. Jag vet inte vilka dunkla motiv som drev honom. Mina föräldrar hade hundkennel och hundpensionat. Vi hade också katter, ankor, höns, en gris och en mormor. Vi bodde mitt ute på landet. Intill vår tomt fanns en stor äng med massor av körsbärsträd. Hur kan min barndom ha varit långtråkig? Min bror hade till och med ett luftgevär och en moped som han byggt själv. Det måste ha varit min kompis leksakstraktorer som bidrog. Men det räcker inte. Hm. Tål att tänka på. Kanske var det 70 -talet. Skönt att det är över. 3 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

221 Lärare: SESSION 13 (Är det över? Vaknar ibland om nätterna med ett ryck - genomdränkt av svett - och skriker:"pottfrisyr!!!!".) Finns det en stödgrupp? Ur ett kåseri om att vara barn på 70-talet Av Freddi Lindqvist 4 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

222 Lärare: SESSION 13 PREABS04L.DOC 1. BABEL ABEL 2. BLODA LODA 3. BALAR ALAR 4. BLOCK LOCK 5. BANKA ANKA 6. BASTA ASTA 7. BLOGG LOGG 8. BLOSS LOSS 9. BENEN ENEN 10. BETSA ETSA 11. BLOTT LOTT 12. BILAR ILAR 13. BLUND LUND 14. BLÖDA LÖDA 15. BLÅSA LÅSA 16. BLAND LAND 17. BLÖJA LÖJA 18. BORDA ORDA 19. BLÄNK LÄNK 20. BLIND LIND 5 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

223 Lärare: SESSION 13 CONMAN02L.DOC 1. DUBB DUM 2. LABB LAMM 3. RIBB RIM 4. RUBB RUM 5. GRABB GRAM 6. VERB VÄRM 7. KRUBB KRUM 8. SKABB SKAM 9. STUBB STUM 10. SLABB SLAM 11. SLUBB SLUM 12. PROB PRÅM 13. SIAB SIAM 14. SKUBB SKUM 15. JABB JAMM 16. CABB KAM 17. ROBB ROM 18. WEBB VEM 19. LOB LOM 20. RABB RAMM 6 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

224 Lärare: SESSION 13 CONMAN01L.DOC 1. BORR MORR 2. BAL MAL 3. BILDA MILDA 4. BÖTA MÖTA 5. BAS MAS 6. BIO MIO 7. BALEN MALEN 8. BÄST MEST 9. BEN MEN 10. BAMBA MAMBA 11. BYT MYT 12. BENIG MENIG 13. BÅRD MÅRD 14. BIL MIL 15. BANNA MANNA 16. BOD MOD 17. BUMS MUMS 18. BACKA MACKA 19. BIN MIN 20. BETAT METAT 7 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

225 Lärare: SESSION 13 CONV01L.DOC 1. GLOB GLOP 2. JABB JAPP 3. KUBB KUPP 4. LABB LAPP 5. LOBB LOPP 6. MOBB MOPP 7. NABB NAPP 8. TABB TAPP 9. KLABB KLAPP 10. KLIBB KLIPP 11. KRUBB KRUPP 12. SLABB SLAPP 13. SNIBB SNIPP 14. DOBB DOPP 15. SNOBB SNOPP 16. CABB KAPP 17. LOOB LOOP 18. LUBB LUPP 19. RABB RAPP 20. SNABB SNAPP 8 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

226 Lärare: SESSION 13 CONV04L.DOC 1. PRYDD BRYDD 2. PACKA BACKA 3. PRESS BRÄSS 4. PADDA BADDA 5. POCKA BOCKA 6. PACKE BACKE 7. PLÖJA BLÖJA 8. PANDA BANDA 9. PUSSA BUSSA 10. PANKA BANKA 11. PLOCK BLOCK 12. PANNA BANNA 13. PLAST BLAST 14. PANTA BANTA 15. PLASK BLASK 16. PAREN BAREN 17. PILAR BILAR 18. PASTA BASTA 19. PETAR BETAR 20. PENNY BENNY 9 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

227 Lärare: SESSION 13 Meningar med tema FRÅN ELEVPÄRMEN Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har ett gemensamt tema. Sånt folk säger när de pratar om mat. Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 10 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

228 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. Lärare: SESSION 13 FRÅN ELEVPÄRMEN 1. Var snäll och säg det igen. 2. Säg det igen, långsamt och tydligt. 3. Var snäll och säg det på något annat sätt. 4. Ge mig ett nyckelord. 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet. 6. Vad handlar det om det du säger. 7. Skriv ned ett nyckelord. 8. Talar du om.? 11 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

229 Lärare: SESSION 13 Sånt man säger när man pratar om mat. (325 ord) 1. Vad ska ni äta ikväll? (5) 2. Det var länge sedan vi åt på den restaurangen. (9) 3. Vi äter kyckling. (3) 4. Mina barn gillar inte gröt. (5) 5. Jag måste gå och köpa lite frukt. (7) 6. Äpplena är fina just nu. (5) 7. Jag åt bara två skivor bröd till frukost. (8) 8. Vi ska gå ut och äta middag ikväll. (8) 9. Har du beställt maten? (4) 10. Jag är inte så hungrig ikväll. (6) 11. Vad blir det till middag? (5) 12. Vad vill du ha att dricka? (6) 13. Jag ska ta kycklingsallad. (4) 14. Tomaterna ser fina ut, men smakar ingenting. (7) 15. Var köpte du fisken? (4) 16. Jag tar en kopp kaffe. (5) 17. Vi försöker laga fisk åtminstone en gång i veckan. (9) 18. Jag älskar lutfisk med potatis, vit sås och gröna ärtor. (10) 19. Vi äter alltid matjessill på midsommar. (6) 20. Vi måste köpa mer potatis och lök. (7) 21. Har ni grädde och socker? (5) 22. Vi har beställt pizza till middag. (6) 23. Alla ska gå ut på lunch i morgon. (8) 24. På söndag har vi bjudit några vänner på middag. (9) 25. Jag köpte en stek i saluhallen. (6) 26. När jag hade ätit upp salladen ville jag inte ha något mer. (12) 27. Var snäll och skicka mig saltet. (6) 28. Vad vill ni ha att dricka till maten? (8) 29. Jag älskar tropiska frukter. (4) 30. Vill du ha lite glass till blåbärspajen? (7) 31. Mina pojkar vill alltid ha fisk till middag. (8) 32. Gillar du kinesisk mat? (4) 33. Vi ska äta lunch på thairestaurangen nästa fredag. (8) 34. Vad kostade maten? (3) 35. Vi behöver köpa apelsiner, äpplen och druvor. (7) 36. Gillar du gröna eller röda vindruvor bäst? (7) 37. Vi ska ha ananas till efterrätt. (6) 38. Jag önskar att jag kunde laga mat så här! (9) 12 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

230 Lärare: SESSION Jag ska prova receptet du gav mig. (7) 40. Vilken dressing vill du ha på salladen? (7) 41. Det är middag nu. (4) 42. Jag tar alltid med mig lunch till jobbet. (8) 43. Jag ska hämta kaffe, vill du ha? (7) 44. Min syster lär sig kinesisk matlagning på onsdagskvällar. (8) 45. Vill du ha mer? (5) 46. Jag ska ta lite soppa. (5) 47. Om du äter för mycket chips blir du tjock. (9) 48. Kom du ihåg att köpa bananer? (6) 49. Är du allergisk mot något? (5) 50. Min mamma är fantastisk på att laga mat. (8) 13 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

231 Lärare: SESSION 13 En stor sångerska Foto: Uggla 1. Vad heter hon? Hon heter Monica Zetterlund. 2. Varifrån kommer hon? Hon föddes i Hagfors i Värmland. Hennes pappa var målare och dragspelare. Han hette Bengt Nilsson. Mamman hette Greta Norén. Båda föräldrarna dog När föddes hon? Hon föddes den 20 september SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

232 Lärare: SESSION Vilken utbildning har hon? Hon gick i vanlig folkskola. Som flicka skadade hon sig i ryggen. Hon hade skolios. När hon föll från en hemmagjord trapets skadade hon sig i ryggen. Hon fick ligga länge i gipsvagga. Sedan måste hon bära korsett. Efter det blev hon aldrig riktigt bra i ryggen. 5. Hur började hennes karriär? Hennes första arbete var som telefonist på Televerket. Hon debuterade som sångerska i pappans orkester. Senare uppträdde hon med ett danskt storband vid Eldfesten i Hagfors. Hon anställdes på stående fot och följde med till Köpenhamn. Där spelades hennes första skivor in Har hon några barn? Hon var gift tre gånger. Den förste maken hette Torbjörn Zetterlund. Paret fick dottern Eva-Lena. 7. Hur många skivor har hon spelat in? Hon har spelat in 25 LP-skivor. Dessutom har hon gjort många EPskivor och singlar. Den mest kända jazzskivan gjordes med Bill Evans trio. Hon ansåg själv att det är den allra bästa. 8. Kan man se henne på film? Hon har medverkat i 17 kända svenska filmer. I Utvandrarfilmerna spelade hon sockenhoran Ulrika. 9. Har hon fått några utmärkelser? Hon har många utmärkelser. Bland annat har hon fått regeringens utmärkelse Illis Qorum för sina kulturella insatser. Hon har fått Bellmanpriset. Hon har även tilldelats kgl Musikaliska Akademiens jazzpris. 10. Lever hon nu? Nej, hon omkom vid en brand i sin lägenhet den 12 maj SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

233 LÄRARHANDLEDNING Session 14 Mål: Att introducera det apikoalveolara tonlösa frikativa sch-ljudet [ ], analysera hur det skiljer sig från det tonande apikodentala nasalljudet [n], klusilerna [p], [t] och [d] samt det tonlösa alveolara frikativa [s]. Berättelse: Det Gyllene Skinnet ur Barnbiblioteket Saga. Läraren läser. Eleven lyssnar efter [ ]. Analytisk träning Övningarna bör presenteras enbart auditivt enligt ABX-modellen. Patienten behöver omedelbar feedback. PREABS12 CONMANV18 CONMANV17 CONMANV16 CONMANV15 CONMAN15 CONMAN14 PLACE18 PLACE17 TEST06 Närvaro/frånvaro initialt [ ] Finalt [ ] vs [n] Initialt [n] vs [ ] Finalt [ ] vs [d] Initialt [d] vs [ ] Finalt [ ] vs [t] Initialt [t] vs [ ] Finalt [ ] vs [s] Initialt [ ] vs [s] Initialt [t] vs [s] vs [ ] Om patienten har svårt att klara dessa övningar kan det krävas extraövningar. Konsonanterna kan tydliggöras i speciell vokalmiljö /a:ka:/, /i:ki:/ och /o:ko:/ (K = konsonant). Kontrasten mellan [s] och [ ] blir förmodligen den svåraste att urskilja eftersom båda ljuden har liknande ljudkaraktäristik. Syntesträning Välj lämplig presentationstyp och miljö (tyst/brus) med hänsyn till patientens förmåga. Vardagsmeningar Dagens ämne handlar om litteratur: Sånt man kan säga när man pratar om bokläsning. Presentation av övningen: Se Lärarhandledning-Session 9 Frågor och svar Ämnet handlar om: Regalskeppet Vasa. Använd gärna svarsformuleringarna som faktaunderlag. Speech Tracking Inledningsvis föreslås 2x5-minuters träning som presenteras audiovisuellt. Om patientens hastighet överskrider 50 ord/minut bör du överväga att övergå till auditiv presentation. Om patientens takt underskrider 20 ord/minut bör lättare material övervägas. 1

234 Ur Barnbiblioteket Saga Det Gyllene Skinnet. Lyssna efter sh-ljudet [ ] Lärare: SESSION 14 Jason, den avsatte kungen av Jolkos son, skickades redan som liten gosse bort från föräldrahemmet för att uppfostras av den underligaste skollärare ni väl någonsin hört talas om. Denne man tillhörde nämligen det folkslag, som kallas centaurer. Han bodde i en grotta, hade en mans huvud och överkropp samt i övrigt en vit hästkropp. Han hette Kiron, och fast han såg så besynnerlig ut, var han en mycket erfaren och skicklig lärare och hade många lärjungar, som efteråt gjorde honom heder genom att bli ryktbara män. Herkules, som ni alla hört talas om, var en bland dem, likaså Akillevs, Filoktetes samt Eskulapius, som blivit vida ryktbar som läkare. Den gode Kiron lärde sina elever i stället för att skriva, läsa och räkna att spela på harpa, bota sjukdomar, nyttja svärd och sköld samt andra saker, som på den tiden ingingo i en god uppfostran. Formaterat MED-EL: 1 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

235 Lärare: SESSION 14 Jag har emellanåt misstänkt, att Kiron, när allt kom omkring, inte var skapad på annat sätt än vanligt folk. Men eftersom han var en snäll och glad gammal själ, hade han för vana att leka häst och skumpa omkring i skolrummet på alla fyra och låta de små skolgossarna rida på sin rygg. Och så, när lärjungarna i sin tur blivit gamla och gungade sina små barnbarn på knäet, berättade de för dem om sin egen barndoms alla lekar, och då inbillade sig småttingarna, att deras farfar fått sin uppfostran av en man, som var till hälften människa och till hälften häst. Små barn förstå inte alltid, vad som berättas för dem, och få ofta, som ni nog veta, så konstiga idéer i huvudet. Hur det nu är med den saken, har sagan alltid berättat, att Kiron hade en människas huvud och överkropp men för övrigt var skapad som en häst. Tänk er bara hur den gamle allvarlige herrn skumpade omkring i skolrummet och kanske trampade någon av småttingarna på tårna och viftade med svansen i stället för pekpinnen! Jag kan just undra hur mycket smeden tog betalt för en omgång skor åt honom! Jason bodde alltså i grottan hos den fyrfotade Kiron från det han var ett helt litet barn till dess han vuxit upp till yngling. Jag tvivlar inte på, att han blev en mycket skicklig harpspelare, kunnig i vapnens bruk och tämligen hemmastadd i läkekonsten och framför allt en duktig ryttare. Ty när det gällde att lära ungdomar att rida, måste Kiron ha varit överlägsen alla andra lärare. MED-EL: 2 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

236 Lärare: SESSION 14 Så gingo åren, och när Jason vuxit upp till en storväxt, kraftig yngling, beslöt han att söka sin lycka ute i vida världen utan att först fråga Kiron till råds eller ens tala om saken med honom. Detta var nog mycket oförståndigt, och jag hoppas, att ingen av er, mina små vänner, någonsin kommer att följa Jasons exempel. Men ser ni, det var på det sättet, att han under tiden fått reda på, att han var en kunglig prins, och att hans far, kung Eson, blivit störtad från sin tron av en viss Pelias, som nog också skulle ha mördat Jason, om inte gossen blivit gömd i centaurens grotta. Och nu, då han var stor, beslöt han att ta saken i egen hand och straffa den ondskefulle Pelias, som störtat hans gode fader från tronen och gjort sig själv till kung. Han tog ett spjut i vardera handen, kastade en leopardhud över axlarna för att skydda sig mot regnet och började sin vandring. Han var mycket stolt över sina sandaler, som en gång varit hans faders. De voro vackert broderade och fastgjordes vid fötterna med guldband. Han väckte uppseende, var han drog fram, och kvinnor och barn rusade ut, då han gick förbi, och undrade, vart den vackre ynglingen med leopardhuden och de fina sandalerna tänkte bege sig, och vilka hjältedåd han ämnade utföra med sina båda spjut. Barnbiblioteket Saga intar en central plats i den svenska barnbokslitteraturen. De första åren utkom serien häftesvis för att senare få sin klassiska röda inbindning. Den första upplagan, utgiven mellan 1899 och 1954, omfattar 256 verk. MED-EL: 3 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

237 Lärare: SESSION 14 PREABS12L.DOC 1. SKYR YR 2. SKIDA IDA 3. SJOK OK 4. SKED ED 5. SKÄGG ÄGG 6. SKETT ETT 7. SJAL AL 8. SKENA ENA 9. CHARM ARM 10. SKINN IN 11. SJÅ Å 12. SKER ER 13. SKJUT UT 14. SKÄRA ÄRA 15. SKYL YL 16. SJAS AS 17. SKÖL ÖL 18. CHARK ARK 19. SKÄRM ÄRM 20. SKEVA EVA MED-EL: 4 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

238 Lärare: SESSION 14 CONMANV18L.DOC 1. MARS MAN 2. HASCH HANN 3. FROSCH FRÅN 4. ESTERS ESTEN 5. SVISCH SVINN 6. MUSCH MUN 7. VINSCH VINN 8. FRÄSCH FRÄN 9. BILARS BILAN 10. MORS MON 11. TUSCH TUNN 12. FROSCH FRÅN 13. BRANSCH BRANN 14. ASKERS ASKEN 15. ORTERS ORTEN 16. VARS VANN 17. OSKARS ÅSKAN 18. BRORS BRON 19. DAMERS DAMEN 20. ANDARS ANDAN MED-EL: 5 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

239 Lärare: SESSION 14 CONMANV17L.DOC 1. NILS SKILS 2. NED SKED 3. NINA SKINA 4. NER SKER 5. NYTT SKYTT 6. NIA SHIA 7. NYMF SKYMF 8. NOR JOUR 9. NID SKID 10. NERV SKÄRV 11. NÖTT SKÖTT 12. NIPA SKIPA 13. NASA SJASA 14. NAPP SJAPP 15. NOCK SHOCK 16. NIT SKIT 17. NÄRA SKÄRA 18. NICK SKICK 19. NÖTA SKÖTA 20. NÄST GEST MED-EL: 6 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

240 Lärare: SESSION 14 CONMANV16L.DOC 1. BROSCH BRÅD 2. HÄRARS HÄRAD 3. FORS FORD 4. STÖRS STÖR 5. VINSCH VIND 6. MÅNARS MÅNAD 7. SNÖRS SNÖRD 8. VERS VÄRD 9. BÖRS BÖRD 10. HYRS HYRD 11. PUNSCH PUND 12. TÄRS TÄRD 13. MORS MORD 14. INFÖRS INFÖRD 15. BRANSCH BRAND 16. STYRS STYRD 17. BARS BAD 18. HÖRS HÖRD 19. GÄRS GERD 20. KÖRS KÖRD MED-EL: 7 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

241 Lärare: SESSION 14 CONMANV15L.DOC 1. DICK SKICK 2. DAL SJAL 3. DELA SKELA 4. DIVA SKIVA 5. DÖTT SKÖTT 6. DOK SJOK 7. DIN SKINN 8. DUBB SJUBB 9. DÄMT SKÄMT 10. DINA SKINA 11. DYR SKYR 12. DÖLJ SKÖLJ 13. DUKA SJUKA 14. DYN SKYN 15. DÖ SJÖ 16. DÄR SKÄR 17. DOPP SHOP 18. DIKT SKIKT 19. DUNK SJUNK 20. DINA SKINA MED-EL: 8 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

242 Lärare: SESSION 14 COMAN15L.DOC 1. PORS POTT 2. FÖRS FÖRT 3. MORS MOT 4. LOGE LÅT 5. BÄRS BERT 6. HYSCH HYTT 7. NORS NÅTT 8. LARS LAT 9. FARS =pappa FAT 10. YRS YRT 11. KURS KURT 12. FARS =pappa FART 13. KÖRS KÖRT 14. HASCH HATT 15. EDERS EDET 16. LÄRS LÄRT 17. HYRS HYRT 18. FARS = rolig teater FATT 19. ANNARS ANNAT 20. KÖRS KÖRT MED-EL: 9 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

243 Lärare: SESSION 14 COMAN14L.DOC 1. TÖAR SJÖAR 2. TACK SCHACK 3. TÄLT SKÄLLT 4. TAKT SCHAKT 5. TINA SKINA 6. TARM CHARM 7. TED SKEDD 8. TÄRA SKÄRA 9. TUNT SHUNT 10. TAPP SJAPP 11. TEMA SCHEMA 12. TOUR JOUR 13. TERM SKÄRM 14. TUNG SJUNG 15. TYLL SKYLL 16. TIDA SKIDA 17. TYDD SKYDD 18. TUTA SKJUTA 19. TIRA SKIRA 20. TEST GEST MED-EL: 10 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

244 Lärare: SESSION 14 PLACE18L.DOC 1. FARS = pappas FAS 2. GAGE GAS 3. RORS ROS 4. LUNCH LUNS 5. BROSCH BRÅS 6. KORS KOS = grekisk ö 7. LURS LUS 8. VARS VASS 9. LOGE LÅS 10. MORS MOS 11. ENARS ENAS 12. HIRS HISS 13. FARS = rolig teater FASS 14. FRÄSCH FRÄS 15. EKARS EKAS 16. HYRS HYS 17. RUSCH RUSS 18. PAGE PAS 19. ROUGE ROS 20. MARS MASS MED-EL: 11 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

245 Lärare: SESSION 14 PLACE17L.DOC 1. SKEDD SEDD 2. SKY SY 3. SHAH SA 4. SJÅ SÅ 5. SKINA SINA 6. SKÄR SÄR 7. SJAS SAS 8. SKINN SIN 9. SJAL SAL 10. SKENA SENA 11. SHIA SIA 12. SKÄL SÄL 13. SKELA SELA 14. SKIKT SIKT 15. SKIRA SIRA 16. SKYL SYL 17. SKEN SEN 18. SJÄL SÄL 19. SKÖT SÖT 20. SKIDA SIDA MED-EL: 12 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

246 Lärare: SESSION 14 TEST06.L.DOC 1 TA SA SHAH 2 TIRA SIRA SKIRA 3 TOTT SÅTT SHOT 4 TAPP ZAPP SJAPP 5 TER SER SKER 6 TY SY SKY 7 TAR TSAR CHAR 8 TAKT SAGT SCHAKT 9 TYLL SYLL SKYLL 10 TÅ SÅ SJÅ 11 TAL SAL SJAL 12 TIDA SIDA SKIDA 13 TOPP SOPP SHOP 14 TIA SIA SHIA 15 TUNT SUNT SHUNT 16 TYDD SYDD SKYDD 17 TÅAR SÅAR SJÅAR 18 TÄNK SÄNK SKÄNK 19 TEDD SEDD SKEDD 20 TAS SAS SJAS 21 TÄRA SÄRA SKÄRA MED-EL: 13 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

247 Lärare: SESSION 14 Meningar med tema FRÅN ELEVPÄRMEN Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har ett gemensamt tema. Sånt folk kan säga när de pratar om böcker och läsning. Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. MED-EL: 14 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

248 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. Lärare: SESSION 14 FRÅN ELEVPÄRMEN 1. Var snäll och säg det igen 2. Säg det igen, långsamt och tydligt 3. Var snäll och säg det på något annat sätt 4. Ge mig ett nyckelord 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet 6. Vad handlar det om det du säger 7. Skriv ned ett nyckelord 8. Talar du om.? MED-EL: 15 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

249 Lärare: SESSION 14 Sånt man kan säga när man pratar om bokläsning. 1. Har du läst den här boken? (6) 2. Vet du vad författaren heter? (5) 3. Många av hennes böcker finns på biblioteket. (7) 4. Vem skrev den boken? (4) 5. Det är bokrea nästa vecka. (5) 6. Jag gillar alla hennes böcker, utom den där. (8) 7. Jag älskar att läsa. (4) 8. Jag går till biblioteket åtminstone en gång i veckan. (9) 9. Det verkar som jag har mer tid att läsa på vintern. (11) 10. Den tidningen prenumererar jag på. (5) 11. Jag har inte så mycket tid att läsa nuförtiden. (9) 12. Var finns den boken? (4) 13. Jag läser alltid tidningen på söndagsmorgonen. (6) 14. Den boken har varit på topplistorna i drygt ett år nu. (11) 15. Jag väntar tills boken kommer ut som pocket innan jag köper den. (12) 16. Har du läst tidningen idag? (5) 17. Jag försökte läsa en av hans böcker, men jag gillade inte den. (12) 18. Det är en fantastisk bok. (5) 19. Jag längtar tills hennes nästa bok kommer ut. (8) 20. Han har skrivit fler än tjugo böcker och jag tycker alla är bra. (13) 21. Har du en ordbok? (4) 22. Min son älskar hans historiska böcker. (6) 23. Vi ska till biblioteket för att fråga efter hennes nya bok. (11) 24. Får jag låna din bok? (5) MED-EL: 16 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

250 Lärare: SESSION Vi har läst alla tidningarna, så du kan få dem om du vill. (13) 26. Hennes nya bok fick fina recensioner. (6) 27. Du kan låna den efter att jag läst den. (9) 28. Jag såg filmen innan jag läste boken. (7) 29. Min dotter älskar de böckerna. (5) 30. Den boken gav jag min mamma på födelsedagen. (8) 31. Försök att läsa den innan vi träffas nästa vecka. (9) 32. Det här är den nya boken. (6) 33. Jag läser alltid Dagens Nyheter på fredagar. (7) 34. Det är några saker jag måste läsa innan jag bestämmer mig. (11) 35. Min dotter måste läsa fem böcker till innan provet. (9) 36. Jag skulle gärna vilja ha den nya boken, men den är för dyr. (13) 37. Boken har ett ovanligt slut. (5) 38. Jag gillar reseskildringar. (3) 39. Om du vill veta mer om fenomenet borde du läsa de här böckerna. (13) 40. Lägg undan boken en stund. (5) 41. Jag köpte boken för att läsa på planet. (8) 42. Om du köper två böcker får du den tredje gratis. (10) 43. Jag läser en artikel i tidningen. (6) 44. Vi har prenumererat på Råd & Rön i några år nu. (11) 45. Jag har sagt till alla mina vänner att de borde läsa den boken. (13) 46. Flickan tittade i bilderboken. (4) 47. Den blev Årets Bok för fem år sedan. (8) 48. Jag läste den boken i skolan, men har glömt vad den handlade om. (13) 49. Har du läst deras brev? (5) 50. Jag söker efter en bok om musik. (7) MED-EL: 17 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

251 REGALSKEPPET VASA Lärare: SESSION 14 Bild hämtad från Vasamuseets hemsida: 1. Vilket slags fartyg var Vasa? Det var ett krigsfartyg. Hon byggdes i Sverige på 1600-talet. 2. Var byggdes hon? Vasa byggdes i Stockholm. Varvet låg på en ö mitt i staden. 3. När byggdes hon? Vasa började byggas år Det blev inte färdigt förrän sommaren Varför byggdes fartyget? Sverige var i krig med Polen. Gustaf II Adolf var kung i Sverige. Han var en stor militär ledare. Han ansåg att landet måste ha en stark flotta. Vasa skulle bli flottans viktigaste skepp. Man skulle imponera på övriga Europa. De skulle få se vilken stormakt Sverige var. Krig pågick i Europa. De tyska katolikerna slogs emot de protestantiska länderna. Kriget pågick i 30 år. Svenskarna var MED-EL: 18 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

252 Lärare: SESSION 14 protestanter. De drogs in i kriget Kungen förberedde landet för krig. Han ville bygga ut flottan innan man blev inblandad i kriget. 5. Varför behövde den svenske kungen en stark flotta? Det fanns flera skäl till det: A. Flottan skulle skydda Sverige från attacker. B. Flottan skulle frakta trupper och materiel till andra länder i Europa. C. Flottan skulle tjäna pengar. Man kunde ta tullar från handelsfartyg som ville till exempel till Polen. D. Flottan skulle angripa fientliga fartyg. 6. Hur stor var Vasa? Vasa var ett ovanligt stort skepp. Hon var 65 meter lång. Hon vägde över 1200 ton. Över 1000 ekar gick åt till bygget. Hela skeppet var utsmyckat med träskulpturer. De var målade i klara färger. Kungen ville att skeppet skulle imponera på fienden. Svenskarna skulle känna sig stolta över sin flotta. 7. Hur många kanoner fanns ombord? Totalt fanns 64 kanoner. Det fanns 48 stycken 24-punds kanoner, 8 stycken 3-pundare och två stycken 1-pundare. Hon hade också sex stormstycken. 8. Hur många master hade skeppet? Vasa hade tre master. Stormasten var högre än 45 meter. MED-EL: 19 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

253 Lärare: SESSION 14 Vasa byggdes för en besättning på 145 sjömän. De skulle segla skeppet och avfyra kanonerna vid strid. Dessutom kunde cirka 300 soldater fraktas. 9. När gjorde Vasa sin jungfruresa? Den första resan gjordes söndagen den 10 augusti Vad hände under den första seglingen? Många Stockholmare ville se när Vasa lämnade hamnen. Därför vet vi ganska väl vad som hände. Kaptenen beordrade sjömännen att sätta fyra segel. Sedan avfyrades en salut. Skeppet gled sakta ut ur hamnen. Trots den svaga vinden krängde hon illa. Vid Tegelviken tog en byig bris tag i seglen. Vasa lutade över åt ena sidan. Besättningen lyckades räta upp henne. Sedan kom en ny vindstöt som pressade omkull fartyget. Vatten började forsa in genom de öppna kanonportarna. Besättningen kunde inte göra något. Katastrofen var ett faktum. Vasa sjönk långsamt. Ett trettiotal av besättningen drunknade. Övriga räddades av småbåtar. 11. Hur långt hade Vasa kommit innan hon sjönk? Seglatsen pågick i 20 minuter. Hon seglade sammanlagt meter 12. Varför sjönk Vasa och vems fel var det? Kungen var i Tyskland. Han visste inget förrän efter två veckor. Han blev mycket arg. En undersökning skulle ske. De ansvariga skulle ställas till svars. Kaptenen arresterades. Han svor på att förlisningen inte var hans fel. Han svor också på att ingen i MED-EL: 20 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

254 Lärare: SESSION 14 besättningen var onykter. Kaptenen lade skulden på konstruktören. Vindarna som fällt Vasa hade varit måttliga. De kunde knappast ha varit något problem. Kaptenen ansåg att konstruktionen gjort fartyget instabilt. Masterna var för höga. Vasa hade alldeles för många och tunga kanoner. Innan jungfruresan försökte man testa stabiliteten. Trettio män fick springa från Vasas ena sida till den andra. När de sprungit tre gånger var de tvungna att sluta, annars hade Vasa kantrat. Den svenske amiralen såg detta. Han blev allvarligt oroad. Han önskade att kungen varit i Stockholm. Då hade han själv fått se vad som hände. Konstruktören dog Han kunde inte delge sin version. Man frågade ut två andra skeppsbyggare. De kunde heller inte ange vad som orsakade skeppsbrottet. En av dem berättade att kungen hade godkänt ritningarna. Han hade också bestämt hur många kanoner Vasa skulle ha. Kungen borde alltså delvis vara ansvarig. Men ingen var så dum att han hävdade detta. Man kom fram till en slutsats: Det gick inte att hitta någon ansvarig. Ingen fick något straff. De senaste studierna visar att tre personer borde dela på ansvaret. Amiralen hade sett hur ostadigt fartyget var. Han borde ha stoppat jungfruresan. Kungen hade godkänt ritningarna. Han hade också bestämt antalet kanoner. Skeppskonstruktören var också delansvarig, men han kunde inte testa konstruktionen innan Vasa byggts klart. Kungen hade beställt ett stort och starkt skepp. Det MED-EL: 21 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

255 Lärare: SESSION 14 hade skeppsbyggarna försökt åstadkomma. Men ingen hade byggt ett skepp som Vasa förut. Idag vet man att Vasa var för stort och oproportionerligt. Hon var ett experiment. Oturligt nog misslyckades hela experimentet. 13. Ombord fanns många värdefulla saker. Gjorde svenskarna några försök att få upp dem? Det svenskarna helst ville var att återfinna kanonerna. De var mycket värdefulla. Över 60 kanoner hade försvunnit vid olyckan. Problemet var att Vasa låg på 30 meters djup. Hur skulle man kunna dyka så djupt? 14. Hur lyckades bärgningsförsöken? Kanonerna kunde inte bärgas förrän En dykarklocka gjorde det möjligt att komma ned till botten. Den innehöll luft för en enda dykare. Han borde kunna vara under vatten i 30 minuter, men vattnet var för kallt. Ändå bar dykarna varma dräkter av läder. Med dem kunde man stanna nere i 15 minuter. Sedan tvingade kylan upp dykaren till ytan. 15. Vad hände efter det att kanonerna bärgats? Många kanoner kunde bärgas. Sedan glömdes Vasa. Till slut visste ingen exakt var hon sjönk. MED-EL: 22 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

256 Lärare: SESSION Vem var Anders Franzén? Han var svensk ingenjör. Han var intresserad av sjöstrider på 15- och 1600-talet. På 1950-talet började han söka efter Vasa. Han visste att skärgården har sötare vatten. Där kan inte skeppsmasken leva. På andra ställen skulle fartyget ätits upp. Först måste han finna vraket. Då skulle han hitta ett välbevarat skrov från talet. 17. Hur fick han reda på var vraket kunde finnas? Franzén undersökte arkiven. Han sökte efter anteckningar om platsen där Vasa sjönk. Det tog många år innan han hittade vraket. Han hade ett urholkat lod till hjälp. Det släppte han ned det från sin båt. När det träffat bottnen drog han upp det. Sedan undersökte han vad som fastnat i lodet. Lodningen pågick i åratal. Allt han fick upp var en massa skräp. Han hittade cyklar, julgranar och gamla spisar. Trots alla besvikelser fortsatte han att söka. Han visste att Vasa fanns i närheten. 18. Hur fann han slutligen vrakplatsen? Till sist fick han upp en bit av ek. Han visste att skeppet var byggt av ek. Men vraket låg 30 meter djupt. Några dagar senare fick han hjälp av dykare. Ett telefonsystem gjorde att dykaren kunde prata med båten. Franzén var ivrig att veta om det var Vasa. Dykaren sa: Jag ser ingenting. Det är kolmörkt här nere. Men jag känner något stort. Det är en skeppssida! Här är en kanonport! Och här en till! Det är två rader. Det måste vara Vasa. MED-EL: 23 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

257 Lärare: SESSION Hur tänkte man göra för att lyfta upp vraket? Nu hade man hittat Vasa. Man började diskutera hur man skulle få upp fartyget. Många ovanliga idéer föddes. Några tyckte att man skulle frysa vattnet till is. Då skulle man kunna såga ut isblocket. Sedan skulle det flyta upp till ytan av sig själv. Man kunde bogsera blocket iland och tina upp det. En annan ide var att fylla Vasa med bordtennisbollar. Då borde skeppet lyftas upp till ytan. 20. Vilken metod använde man till slut? Metoden man använde verkade farlig. Men det fungerade perfekt. Ingen blev skadad under lyftet. Dykare gick ned till bottnen. Man grävde tunnlar i leran under vraket. Genom tunnlarna drogs wirar upp till fartygen. Wirarna användes för att lyfta vraket till ytan. 21. När lyftes vraket ur vattnet? Första lyftet gjordes i augusti Men det var två år innan Vasa slutligen kom upp till ytan. Lyftet gjordes i sexton steg. Man ville vara säker på att inte skada något. Innan slutlyftet pluggade dykarna alla hål efter sönderrostade järnbultar i skrovet. Det tog två år att plugga alla hål. Till slut kom Vasa upp ovanför vattenytan. Det var den 24 april Då hade det gått 333 år sedan någon såg henne ovan vattnet. 22. Hur såg fartyget ut när det kom upp? Många bilder togs den dagen. Man blev förvånad över hur välbevarat fartyget var. Skrovet var fyllt av lera och vatten. Man pumpade ut vattnet innan Vasa kunde flyta själv. Hon hade behållit sin form efter 333 år på bottnen. MED-EL: 24 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

258 Lärare: SESSION Vilka fynd gjordes i och utanför vraket? Inuti Vasa fanns ett metertjockt lager av lera. Här fanns tusentals saker begravda. Det fanns kistor med kläder; tunnor med mat; stöpta ljus; knivar och lergods. Man hittade också skeppskatten. Vasa var som en gigantisk tidsmaskin. Den var full av saker från tidigt 1600-tal. Varje fynd skulle numreras och konserveras. På sjöbottnen hittade dykarna många snidade träskulpturer. De hade suttit på skrovet. Det bestod av småbitar. Vasa var som ett jättelikt pussel. Det stora problemet var att ingen visste hur det skulle se ut när det var färdigt. 24. Hur lång tid tog det innan skeppet hade konserverats? Konserveringen pågår fortfarande. Största svårigheten var att bevara sjödränkt trä. Om inget gjordes skulle det torka ut. Sedan skulle trät falla i bitar. Mindre trädelar lades i stora bad med konserveringsmedel. För det stora skeppet fanns inget bad. Man gjorde en specialbyggnad där skeppet sprayades med konserveringsmedel under 17 år. När allt trä var konserverat började pusslandet. Statyer sattes tillbaka på skrovet. Nya däck monterades. Här kunde besökarna promenera omkring. De kunde uppleva hur Vasa såg ut när hon åkte på jungfruresa. Bit för bit återfick hon sin forna skönhet. 25. Var finns regalskeppet Vasa numera? 1990 flyttades Vasa till ett nytt museum. Det ligger invid hamnen. Museet ligger inte långt från platsen där Vasa sjönk. MED-EL: 25 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

259 Lärare: SESSION Vad kan man titta på i museet? Museet är ganska mörkt. Det tar en stund för ögonen att vänja sig vid dunklet. Sedan upplever du en fantastisk vy. Du ser ett jättelikt krigsskepp med ståtliga skulpturer. Byggnaden har flera våningar och du kan se på skeppet från olika nivåer. Kanonportarna har restaurerats. Över varje port finns ett rytande lejonhuvud. Vasa var ett riktigt konstverk. Men hon var också ett krigsfartyg. Lejonen skulle antagligen skrämma fiendebesättningarna. 27. Är museet värt ett besök? Vasamuseet är en unik upplevelse. Att få se något som är så gammalt och så välbevarat. Du kan också titta på många av de saker man hittat. Du får en uppfattning om hur besättningen hade det ombord. MED-EL: 26 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

260 LÄRARHANDLEDNING Session 15 Mål: Att introducera det tonlösa palatoalveolara frikativet tj-ljudet [ç], analysera hur det skiljer sig från några andra alveolara och postalveolara konsonanter. Berättelse: Al Gore har tagit efter min metod Läraren läser. Eleven lyssnar efter tj-ljudet [ç]. Analytisk träning Övningarna bör presenteras enbart auditivt. Patienten behöver omedelbar feedback. PREABS16 CONPV03 CONMAP62 CONMAN12 CONMAN19 Närvaro/frånvaro initialt [ ] Initialt [d] vs [ç] Initialt [s] vs [ç] Initialt [ç]vs [ ] Initialt [t] vs [ç] Om patienten har svårt att klara dessa övningar kan det krävas extraövningar. Konsonanterna kan tydliggöras i speciell vokalmiljö /a:ka:/, /i:ki:/ och /o:ko:/. Kontrasten mellan [ ] och [ ] blir förmodligen den svåraste att urskilja eftersom båda ljuden har liknande ljudkaraktäristik. Syntesträning Välj lämplig presentationstyp och miljö (tyst/brus) med hänsyn till patientens förmåga. Vardagsmeningar Dagens ämne handlar om film: Sånt man kan säga när man går på bio. Presentation av övningen: Se Lärarhandledning-Session 9 Frågor och svar Ämnet handlar om: Island. Speech Tracking Inledningsvis föreslås 2x5-minuters träning som presenteras audiovisuellt. Om patientens hastighet överskrider 50 ord/minut bör du överväga att övergå till auditiv presentation. Om patientens takt underskrider 20 ord/minut bör lättare material övervägas. 1

261 Lärare: SESSION 15 OBS: Detta är ett kåseri och får bara läsas av folk som har humor! Lyssna efter tj-ljudet [ ] Al Gore har tagit efter min metod! Jag säger bara en sak Al Gore! Al Gore! Tänk vilken fin man! Vilken underbar kollega vi har fått, vi miljöarbetare. För oss som hållit på med miljöfrågor i många år, känns det här med Al Gore och hans film väldigt, väldigt roligt. Som ett stort genombrott i en ogenomtränglig stenmur! Al Gore är för miljöfrågorna vad Gorbatjov var för Berlinmuren. Den som bröt genom muren så att folk kunde röra på sig och sluta köra sina gamla Lador till bilar. Det är alltså så man ska göra för att lyckas i det här arbetet. Man ska skaffa sig ett namn och sedan göra en film. Precis så har jag också gjort. Al Gore och jag, vi har gjort så. Al har tagit efter min metod, kan man säga. Så här var det för mig, nämligen: Först arbetade jag som lokal nyhetsreporter i nära 20 år. Skrev och skrev mest om miljön. Jag serverade många obekväma sanningar om den dåliga stadsluften med alla 1

262 Lärare: SESSION 15 färjeutsläppen, om den goda jorden, om näringsläckage, om allt. Och jag fick minsann mitt namn i tidningen nästan varenda dag. Jag blev jättekänd. Hela Trelleborg visste vem jag var. Efter 20 års gnetande i tidningsvärlden var så tiden mogen att bli tjänsteman på kommunen. Agenda 21-samordnare. Det är tjusigt det! Minst lika fint som att vara presidentkandidat i USA! Nu har det gått sju år och jag har i dagarna fått en flik på kommunens hemsida, där det står klimat. Broschyrer har jag gjort också. Och jag är på bild på hemsidan! Funderar ni på hur många som kikat på detta? Nja. Någon är det väl. Jag vet, att min dotter varit inne på hemsidan en gång och att ett före detta kommunalråd varit där. Och så var det en tjej som hörde av sig. Kan ni tänka er, hon hade sökt på ordet klimakteriet och råkat skriva fel och så hade hon hamnat på min hemsida! Hon fattade ingenting! Nu har vi ju också fått veta av Al Gores kritiker att han minsann eldar på duktigt i sitt hus, att han har en skyhög elförbrukning. Ja? Och? Det är precis lika korkat att hoppa på det som när folk på ICA i Trelleborg tjafsar om att jag köper papptallrikar till jätteräkorna på fredagen. 2

263 Lärare: SESSION 15 Hur Al Gore och jag har det där hemma, i våra privata käll, det är ju ändå sånt som vi gör på vår FRITID. Vi miljöarbetare måste väl ha rätt till en fritid också! Tänk er själva. Jag ställer ALLTID upp på kommuninvånarna. Som nu när en dam på gatan frågade mig om inte jag kunde ta hand om hennes uttjänta batterier. Sedan dess har jag ALLTID en batteriholk hängande om halsen. Kika på hemsidan. Den ger en vink om slitet i mitt arbete. Här står man rätt upp och ner, på torget i Trelleborg, i tre dar i sträck på Miljövänliga veckan och tjatar och gnatar och predikar för folk vad de ska göra. Cykla till jobbet! Ta bussen! Släck lyset! Stäng kranen! Dra ut sladden! Källsortera! Byt fönster! Korta katten! Man blir så trött på sig själv, på sin egen röst så det är helt outhärdligt. Man håller på att spy, rent ut sagt. När jag kommer hem från en sådan omgång då är jag tvungen att sätta på 3

264 Lärare: SESSION 15 alla elementen och ställa upp alla fönster, öppna alla varmvattenkranar, spraya runt lite med Radar i köket och hälla lite målarfärgsrester i toaletten. Sedan tar jag ut bilen och kör några rundor. Till sist börjar jag att planera min nästa semesterresa till Thailand. Bara för att få känna att jag är som en helt vanlig människa. Och jag gör ju detta på min FRITID. Och det vet ju naturen. Naturen skulle väl aldrig missunna mig att ha lite roligt på min fritid! Jag som innerst inne är en stor miljövän och som gör så mycket bra saker för miljön i mitt ARBETE. Jag brukar kalla det som jag just beskrev för min balansakt. Balans, det är viktigt, nämligen. Ja, om jag inte gör min balansakt, då riskerar jag att gå ner mig i träsket riktigt och bli en riktig överkursare. En miljömissbrukare. Jag var på väg dit en gång. Man är på väg att bli en miljömissbrukare när man börjar göra saker för miljön i smyg. Som när man börjar sitta uppe på nätterna, när ingen ser, för att klippa remsor av gamla kläder till trasmattor. Om man återanvänder gamla valsedlar till komihåglappar när man går och handlar. Eller sparar gamla kolapapper i tron att man en gång ska göra påskpynt av dem. Man är riktigt illa ute när man börjar stiga upp tidigt i ottan på söndagsmorgnar för att gå på loppis och handla begagnade prylar, bara för att förhindra att de landar på tippen. Eller, ännu värre, när man ställer sig vid infarten på tippen och ber att få ta hand om prylar som folk ska slänga, 4

265 Lärare: SESSION 15 bara för att stoppa att de eldas upp. Jag vet en kollega som gjorde det gissa om hon brände ut sig! Vaddå? Vad jag menar med att man ska korta katten? Jo, om man har en katt i huset som ständigt vill springa in och ut genom dörren och det är kallt ute, då släpper man ju ut mindre värme om man har en kortare katt! Anitha Ljung Trelleborgs svar på Al Gore. Anitha Ljung är Agenda 21-samordnare i Trelleborgs kommun. (Enligt ) 5

266 Lärare: SESSION 15 PREABS16L.DOC 1. TJÖRNBO ÖRNBO 2. TJEJ EJ 3. KÖL ÖL 4. TJUR UR 5. KÖN ÖN 6. TJUT UT 7. TJALLA ALLA 8. TJUV UV 9. TJACK ACK 10. TJOCK OCH 11. KÄR ÄR 12. TJUVJAKT UVJAKT 13. TJÄRA ÄRA 14. TJIMMAR IMMAR 15. KEL EL 16. KILADE ILADE 17. KYLA YLA 18. TJÄLLEN ELLEN 19. TJORVAR ORVAR 20. KISA ISA 6

267 Lärare: SESSION 15 COMPV03L.DOC 1. DÄCK KÄCK 2. DEJ TJEJ 3. DÖTT KÖTT 4. DELA KELA 5. DING TJING 6. DÄR KÄR 7. DUVA TJUVA 8. DEN KÄNN 9. DOCK TJOCK 10. DÖK KÖK 11. DUR TJUR 12. DIVA KIVA 13. DUS TJUS 14. DÖPA KÖPA 15. DÖN KÖN 16. DYRKA KYRKA 17. DÖR KÖR 18. DITT KITT 19. DATA TJATA 20. DIKA KIKA 7

268 Lärare: SESSION 15 CONMAP62L.DOC 1. SILEN KILEN 2. SA TJA 3. SINKA KINKA 4. SACKAR TJACKAR 5. SINA KINA 6. SO TJO 7. SENARE TJENARE 8. SISEL KISEL 9. SATTA CHATTA 10. SUGA TJUGA 11. SIKAR KIKAR 12. SISTA KISTA 13. SATAR TJATAR 14. SELADE KELADE 15. SANSAR CHANSAR 16. SEJEN TJEJEN 17. SOL KJOL 18. SURA TJURA 19. SITTA KITTA 20. SILON KILON 8

269 Lärare: SESSION 15 CONMAN12L.DOC 1. KINA SKINA 2. TJUTA SKJUTA 3. KÄLLA SKÄLLA 4. KÄRA SKÄRA 5. KÄRNA STJÄRNA 6. KINKA SKINKA 7. KÖR SKÖR 8. KÖTT SKÖTT 9. TJOCK CHOCK 10. KÖLD SKÖLD 11. KÖRD SKÖRD 12. KELA SKELA 13. KIVA SKIVA 14. KYLA SKYLA 15. KÄLA STJÄLA 16. KJELL SKÄLL 17. KÄRA SKÄRA 18. KÄRV SKÄRV 19. KYSST SJYST 20. KÄCKT SKÄKT 9

270 Lärare: SESSION 15 CONMAN19L.DOC 1. TACK TJACK 2. TÄRA KÄRA 3. TUT TJUT 4. TENN KÄNN 5. TING TJING 6. TIK KIK 7. TYSK KYSK 8. TÄCK KÄCK 9. TAFS TJAFS 10. TURA TJURA 11. TORVEN TJORVEN 12. TÄNT KÄNT 13. TIPP KIPP 14. TUTA TJUTA 15. TITT KITT 16. TINA KINA 17. TOA TJOA 18. TÅG TJOG 19. TÄND KÄND 20. TYSTA KYSSTA 10

271 Lärare: SESSION 15 Meningar med tema Från elevpärmen Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har ett gemensamt tema. Sånt folk kan säga när de pratar om att gå på bio. Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 11

272 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. Lärare: SESSION 15 FRÅN ELEVPÄRMEN 1. Var snäll och säg det igen. 2. Säg det igen, långsamt och tydligt. 3. Var snäll och säg det på något annat sätt. 4. Ge mig ett nyckelord. 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet? 6. Vad handlar det om det du säger? 7. Skriv ned ett nyckelord. 8. Talar du om.? 12

273 Lärare: SESSION 15 Sånt folk kan säga när de pratar om att gå på bio 1. Vad kommer det för nya filmer den här veckan? (9) 2. Har du sett hans nya film? (6) 3. Vad kostade biljetterna? (3) 4. Filmen börjar halv tre. (4) 5. Har du lust att gå på bio på lördag kväll? (10) 6. Det är en ny film. (5) 7. Vi försöker att se en film i veckan, om vi kan. (11) 8. Har den kommit på dvd nu? (6) 9. En ny biograf ska öppna i närheten av där vi bor. (11) 10. Vad tyckte du om filmen? (5) 11. Det är så många filmer jag vill se just nu. (10) 12. Min mamma älskar gamla filmer. (5) 13. I fredags hade de en mycket bra recension i tidningen. (10) 14. Filmen är väldigt populär, men jag gillade den inte alls. (10) 15. Om du går före klockan sex, är biljetterna mycket billigare. (10) 16. Jag köper biljetterna den här gången. (6) 17. Vi kom sent så vi missade de första tio minuterna av filmen. (12) 18. Mina barn älskade filmen. (4) 19. Jag tror att jag nog har sett filmen åtminstone tio gånger. (11) 20. Det är min älsklingsfilm. (4) 21. Det är alldeles för dyrt för familjer att gå på bio nuförtiden. (12) 22. Många väntar tills filmer kommer ut på dvd innan de ser dem. (12) 23. Det kostar bara 30 kronor att hyra en dvd. (9) 24. Vi ska snart gå och se den. (7) 25. Kolla i tidningen vilka filmer som går den här helgen. (10) 26. Mina barn älskade alla Star Wars -filmerna. (7) 13

274 Lärare: SESSION Jag möter dig utanför biografen 10 minuter innan filmen börjar. (10) 28. Du måste boka biljetter om du vill gå på bio på en lördagskväll. (13) 29. Har du sett några recensioner för den filmen? (8) 30. Uppföljaren var inte ens hälften så bra som originalfilmen. (9) 31. Har du någon favoritfilm? (4) 32. Har du biljetterna? (3) 33. Det var så mycket folk på bion att vi var tvungna att sitta allra längst fram. (16) 34. Tror du att jag gillade den? (6) 35. Vilken tid slutar filmen? (4) 36. Det är en bra film. (5) 37. Den var väldigt rolig. (4) 38. Vi har fribiljetter till filmen på fredag kväll. (8) 39. Ljudet var alldeles för högt. (5) 40. Jag förstod inte slutet riktigt. (5) 41. Jag har läst boken men inte sett filmen. (8) 42. Det var en lång kö med folk som väntade utanför biografen. (11) 43. Man måste vara där väldigt tidigt för att få en bra plats. (12) 44. Två biljetter, tack. (3) 45. Jag ska köpa godis. Vill du ha popcorn? (8) 46. Skynda på annars missar vi början på filmen. (8) 47. Det är en sorglig film, men den är väl värd att se. (12) 48. Den vann Oscar för bästa film för två år sedan. (10) 49. Filmen gjordes i Frankrike, så när vi såg den där var den inte textad. (14) 50. Slut! (1) 14

275 Lärare: SESSION 15 Island 1. Berätta var Island ligger. Det är en stor ö i nordatlanten. 2. Varför kallas Island ibland landet av is och eld? Elva procent av Island täcks av glaciärer. Isen kan vara upp till 975 meter tjock. Den största heter Vatnajökull. Island ligger också i ett område med stor vulkanisk aktivitet. Alla berg har vulkaniskt ursprung. Ingenstans på jorden har så mycket lava vällt upp ur jordskorpan. 3. Hur ofta har Island haft vulkanutbrott? De senaste femhundra åren har det varit vulkanutbrott vart femte år. Vissa har varit relativt små. Andra har varit mycket omfattande. 4. När kom det värsta kända utbrottet? Det värsta utbrottet kom vid slutet av 1700-talet. Vulkanen Lakigigar fick ett utbrott. Den sprutade ut drygt 12 miljoner kubikkilometer lava. Det är den största mängd lava som någonsin registrerats. Utbrottet fick katastrofala konsekvenser. 15

276 Lärare: SESSION 15 Giftiga gaser dödade boskap och växter. Ett moln bildades som skymde solen. Missväxten som följde ledde till en fruktansvärd hungersnöd. Ett enda utbrott medförde att 1/4 av Islands befolkning dog. 5. Har det varit några utbrott på senare tid? Ett av de mest kända utbrotten skedde Det skedde på Västmannaöarna. Öarna ligger utanför Islands sydkust. Ett utbrott på havsbottnen skapade en ny ö. Den kallas idag Surtsey. Ett annat utbrott kom tio år senare i samma område. Det förstörde omkring en tredjedel av närmaste stad. 6. Har man jordbävningar på Island? Stora jordbävningar förekommer en gång vart hundrade år. 7. Varför vill människor leva i ett så osäkert område med vulkaner och jordbävningar? Islänningarna har många fördelar av vulkanismen. De har tillgång till stora mängder hetvatten. Det varma vattnet används för uppvärmning av bostäder. Man kan också utvinna elektricitet. Ungefär 85% av uppvärmningen sker med naturligt hetvatten. Energin är helt ren. Island besväras inte av nedsmutsning som många andra länder. De heta källorna används också i växthus för odling av frukt och grönsaker. 16

277 Lärare: SESSION Hur många bor på Island? Trots att Island är en stor ö bor bara cirka invånare här. 9. Var bor de flesta? De flesta bor vid kusten. Där är det varmare. Inlandet är betydligt kallare. Många områden är karga och obeboeliga. 10. Vad heter huvudstaden? Den heter Reykjavik. Den ligger på den sydvästra kusten. 11. Hur stor är befolkningen i huvudstaden? Reykjavik har omkring invånare. Det är cirka 40% av Islands befolkning. 12. Vilka var de första invånarna på Island? De första som kom till Island var irländska munkar som kom någon gång på 400- eller 500-talet. 13. Vad hände med de första nybyggarna? Irländska munkar fanns troligen kvar på 800-talet. Då kom de första norska vikingarna. Vi vet inte vad som hände med munkarna. Men vissa tecken tyder på att de lämnade Island. De ville kanske inte bo tillsammans med vikingarna. 17

278 Lärare: SESSION Hur har arvet från vikingatiden överlevt på det moderna Island? Språket på Island liknar det fornnordiska språket. Det var vikingarnas språk. Islänningarna är mycket stolta över sitt vikingaarv. Här finns de gamla vikingasagorna som original. De berättar om deras stora hjältar. Kopior av vikingasagorna finns i hemmen och läses ofta. 15. Hur många fågelarter lever på Island? Omkring 70 fågelarter häckar på Island varje år. Vissa fåglar flyttar till ön för att häcka medan andra lever där året om. Många andra fåglar besöker Island. Man har sett 300 olika arter under årens lopp. De vanligaste fåglarna är sjöfåglar. 16. Vilka djur finns på Island? Island har aldrig haft förbindelse med någon av de större kontinenterna. Därför finns det få inhemska djur. Det enda djur nybyggarna fann var polarräven. Man fann också två olika arter av sälar. Isbjörn har ibland setts på Island. Men då är den bara på besök. Den är på väg över isen från Grönland. Andra isländska djur har förts dit av vikingar eller andra besökare. Det har ibland skett medvetet, ibland omedvetet. Till de nya arterna hör näbbmöss och husmöss, brunråtta, mink och ren. 18

279 Lärare: SESSION Vilket är det viktigaste boskapsdjuret på Island? Island har en unik stam av får. De härstammar från de får som vikingarna hade med sig på 800-talet. Fåren var väl anpassade för klimatet på Island. De klarade att överleva under de karga förhållandena på ön. Från fåren får man kött och en tjock, varm ull. Under flera hundra år var ull en av de viktigaste produkterna. Numera har en förändring skett. Begränsningar har införts. Man får bara lov att ha ett visst antal djur. Trots detta finns dubbelt så många får som människor på Island. 18. Vilken industri är viktigast? Fiskeindustrin är viktigast. Vattnen runt Island är fiskrika. Fiske har varit en viktig del i landets ekonomi i hundratals år. 19. Vilken är den viktigaste fisken? De viktigaste fiskarna är torsk, kolja, helgeflundra, rödspotta och sill. Man fångar även skaldjur, till exempel hummer och räkor. 20. I vilka avseenden är Island världsledande? I två avseenden är Island världsledande. I första hand gäller det tillverkning av torskleverolja. Det andra är antalet böcker som publiceras i relation till invånarantalet. 19

280 Elev: SESSION 15

281 LÄRARHANDLEDNING Session 16 Mål: Att introducera det tonlösa labiodentala frikativa [f], analysera hur det skiljer sig från några andra frikativa konsonanter och även hur det fungerar tillsammans med några kända vokaler. Berättelse: Färöarna Nordatlantens paradisöar Läraren läser. Eleven lyssnar efter f-ljud [f]. Analytisk träning Övningarna bör presenteras enbart auditivt. Patienten behöver omedelbar feedback. PREABS_F_L Närvaro/frånvaro initialt [f] INITIALT [f] vs [ ] INITIALT [f] vs [s] INITIALT [f] vs [t] INITIALT [f] vs [d] MEDIALT [ç] och [f].med [a:] [a: ç a] vs [a: f a] MEDIALT [ç] och [f].med [ :] [ :ç ] vs [ :f ] MEDIALT [ç] och [f].med [e:] [e:ç e] vs [e:f e] FINALT [ç] och [f].med [a:] [a: ç] vs [a: f] FINALT [ç] och [f].med [ :] [ :ç] vs [ :f] FINALT [ç] och [f].med [e:] [e:ç] vs [e:f] INITIALT [f] vs [ç] Syntesträning Välj lämplig presentationstyp och miljö (tyst/brus) med hänsyn till patientens förmåga. Vardagsmeningar Dagens ämne handlar om kläder: Sånt kan folk säga när de pratar om kläder. Presentation av övningen: Se Lärarhandledning-Session 9 Frågor och svar Ämnet handlar om Färöarna. Speech Tracking Inledningsvis föreslås 2x5-minuters träning som presenteras audiovisuellt. Om patientens hastighet överskrider 50 ord/minut bör du överväga att övergå till auditiv presentation. Om patientens takt underskrider 20 ord/minut bör lättare material övervägas. 1

282 Lärare: SESSION 16 Färöarna Nordatlantens paradisöar (Lyssna till [f]-ljuden) I Nordatlanten, någonstans mellan Shetlandsöarna och Island, går m/s Norröna in i en dimbank. Motorerna stryps, går ner i varv till en jämn lunk. Sakta och tyst glider vi fram. Det känns overkligt. Jag står på däck och ser tjockan bädda in fartyget, ser den flyta in över relingen som tjock rök. Uppe på bryggan spejar kaptenen framför sig. Han ser bara några tiotal meter framför den stora vita båten och får lita till sina instrument. En mistlur. Norrönas dova dunk. Tystnaden, eller rättare sagt lyssnandet ut mot Nordatlanten. Och dimman som står där. En vit vägg utanför relingen. Då plötsligt är det som om en väldig stennäve slår sig genom dimman. En hög svart klippa blir synlig. Hög och mäktig som om den lutade sig in över fartyget. Där sticker ännu en svart klippa ut som en nos genom tjockan. Och så en till... och en till. Dimman lättar, skingras som genom ett trollslag och plötsligt ligger Färöarna där framför mig....så är jag hemma igen. Mjölken smakar hö och torvrök. Kitteln sjuder sakligt över elden. Utanför sjunger obeskrivligt många miljoner ton vatten... /William Heinesen/ 1

283 Lärare: SESSION 16 M/s Norröna närmar sig sakta piren vid Tórshavn. Man kan se husen klättra uppför slänten mot den släta fjälltoppen vid Húsareyn. Det är ett dygn sedan vi avseglade från Bergen i Norge. Måsar kommer till mötes, glider längs relingen och kastar sig emellanåt upp i vilda saltomortaler. Förbi den svarta fartygsskorstenen med det runda röda märket: Smyril line - the North Atlantic Link. Färöarna består verkligen av många öar som är höga berg av hård sten. 18 klippöar utkastade på måfå i det nordatlantiska havet. Längst i söder Suduroy där irländska munkar levde någon gång på vikingatiden. Längst i norr Nordoyar, sex dramatiska öar sammanhållna av seglivat sjöfolk och samtidigt åtskilda av dybe og stærke Vandströmme. Om man placerar in Färöarna i det nordatlantiska havet så ser man att öarna ligger nästan mitt emellan Skottland och Island och cirka 575 km rakt ut från Norge. Färöarna har ungefär samma förhållande till Danmark, som Åland har till Finland fick landet visst självstyre. Det danska amtet, eller länet, avskaffades då och amtmannen ersattes av en riksombudsman. Lagtinget i Tórshavn fungerar som den lokala riksdagen och lagmannen är den som står i spetsen för regeringen. Trots att Tórshavn anses vara världens minsta huvudstad så tycker färingarna att den har blivit så ofantligt stor. Ungefär personer bor där. Den 1 januari 1991 bodde personer totalt på hela Färöarna. Det var en minskning med 1000 personer från föregående år och den drastiska minskningen fortsätter. 2

284 Lärare: SESSION 16 Men huvudstaden är det nav kring vilket det mesta cirklar. Man flyger visserligen både helikopter och reguljärt flyg från flygfältet långt ut på ön Vágar, men från Tórshavns hamn utgår både bussarna mot de norra delarna av Färöarna och färjorna till utlandet och de flesta öarna. Ur: Färöarna, Nordatlantens paradisöar av Bernt-Olov Andersson Norberg 1997 Text hämtad från 3

285 Lärare: SESSION 16 PREABS_F_L.DOC 1. FETT ETT 2. FNÖS NÖS 3. FAR AR 4. FLIN LIN 5. FANA ANA 6. FILA ILA 7. FJOL JOULE 8. FYR YR 9. FRID RID 10. FLOD LOD 11. FLAX LAX 12. FACK ACK 13. FEL EL 14. FÅN ÅN 15. FARM ARM 16. FLIK LIK 17. FATT ATT 18. FRAS RAS 19. FENA ENA 20. FRIS RIS 4

286 Lärare: SESSION 16 INITIALT [f] vs [ ]_L.DOC 1. FINA SKINA 2. FELA SKELA 3. FICK SKICK 4. FENA SKENA 5. FACK SCHACK 6. FILT SKILT 7. FUL SKJUL 8. FYAR SKYAR 9. FÄKTA SKÄKTA 10. FYNDA SKYNDA 11. FYLLT SKYLT 12. FIRAR SKIRAR 13. FAKTA SCHAKTA 14. FINNA SKINNA 15. FOCK CHOCK 16. FETT SKETT 17. FÄLLA SKÄLLA 18. FEST GEST 19. FINKA SKINKA 20. FÖRA SKÖRA 5

287 Lärare: SESSION 16 INITIALT [f] vs [s]_l.doc 01. FABEL SABEL 02. FENA SENA 03. FILA SILA 04. FATTA SATTA 05. FUGA SUGA 06. FUR SUR 07. FÖL SÖL 08. FAKTA SAKTA 09. FAMLA SAMLA 10. FELAS SELAS 11. FIKAR SIKAR 12. FEL SEL 13. FINKA SINKA 14. FINNE SINNE 15. FOCKA SOCKA 16. FILAR SILAR 17. FÄLL SÄLL 18. FINA SINA 19. FALSA SALSA 20. FÖLJA SÖLJA 6

288 Lärare: SESSION 16 INITIALT [f] vs [t]_l.doc 1. FULL TULL 2. FACK TACK 3. FÄRS TERS 4. FIRA TIRA 5. FALL TALL 6. FAJT TAJT 7. FERM TERM 8. FOTA TOTA 9. FALA TALA 10. FORD TORD 11. FUKT TUKT 12. FALK TALK 13. FARA TARA 14. FINA TINA 15. FAXA TAXA 16. FOLK TOLK 17. FEST TEST 18. FARM TARM 19. FETT TETT 20. FYLL TYLL 7

289 Lärare: SESSION 16 INITIALT [f] vs [d]_l.doc 1. FUKT DUKT 2. FART DART 3. FÄLLD DÄLD 4. FRAM DRAMM 5. FÖDA DÖDA 6. FISK DISK 7. FANA DANA 8. FYRA DYRA 9. FELA DELA 10. FÖRR DÖRR 11. FRAS DRAS 12. FEGA DEGA 13. FINA DINA 14. FOLK DOLK 15. FUGA DUGA 16. FANNS DANS 17. FIKA DIKA 18. FÖLJ DÖLJ 19. FUNK DUNK 20. FRÖS DRÖS 8

290 Lärare: SESSION 16 1: MEDIALT [ç] och [f].med [a:] / a:tj a/ / a: f a/ 2: MEDIALT [ç] och [f].med [ :] /ä:tj ä:/ /ä:f ä:/ 3: MEDIALT [ç] och [f].med [e:] /e:tj e:/ /e:f e:/ 4: FINALT [ç] och [f].med [a:] /a:tj / /a:f / 5: FINALT [ç] och [f].med [ :] /ä:tj / /ä:f / 6: FINALT [ç] och [f].med [e:] /e:tj / /e:f / 9

291 Lärare: SESSION 16 MEDIALT [ ] och [f].med [a:]_l.doc 1. a: tj a a: f a 2. a: tj a a: f a 3. a: tj a a: f a 4. a: tj a a: f a 5. a: tj a a: f a 6. a: tj a a: f a 7. a: tj a a: f a 8. a: tj a a: f a 9. a: tj a a: f a 10. a: tj a a: f a 11. a: tj a a: f a 12. a: tj a a: f a 13. a: tj a a: f a 14. a: tj a a: f a 15. a: tj a a: f a 16. a: tj a a: f a 17. a: tj a a: f a 18. a: tj a a: f a 19. a: tj a a: f a 20. a: tj a a: f a 10

292 Lärare: SESSION 16 MEDIALT [ ] och [f].med [ :]_L.DOC 1. : tj : f 2. : tj : f 3. : tj : f 4. : tj : f 5. : tj : f 6. : tj : f 7. : tj : f 8. : tj : f 9. : tj : f 10. : tj : f 11. : tj : f 12. : tj : f 13. : tj : f 14. : tj : f 15. : tj : f 16. : tj : f 17. : tj ä: f 18. ä: tj : f 19. : tj : f ä 20. : tj ä: : f 11

293 Lärare: SESSION 16 MEDIALT [ ] och [f].med [e:]_l.doc 1. e: tj e e: f e 2. e: tj e e: f e 3. e: tj e e: f e 4. e: tj e e: f e 5. e: tj e e: f e 6. e: tj e e: f e 7. e: tj e e: f e: 8. e: tj e: e: f e 9. e: tj e e: f e 10. e: tj e e: f e 11. e: tj e e: f e 12. e: tj e e: f e 13. e: tj e e: f e 14. e: tj e e: f e 15. e: tj e e: f e 16. e: tj e e: f e 17. e: tj e e: f e 18. e: tj e e: f e 19. e: tj e e: f e 20. e: tj e e: f e 12

294 Lärare: SESSION 16 FINALT [ ] och [f].med [a:]_l.doc 1. a: tj a: f 2. a: tj a: f 3. a: tj a: f 4. a: tj a: f 5. a: tj a: f 6. a: tj a: f 7. a: tj a: f 8. a: tj a: f 9. a: tj a: f 10. a: tj a: f 11. a: tj a: f 12. a: tj a: f 13. a: tj a: f 14. a: tj a: f 15. a: tj a: f 16. a: tj a: f 17. a: tj a: f 18. a: tj a: f 19. a: tj a: f 20. a: tj a: f 13

295 Lärare: SESSION 16 FINALT [ ] och [f].med [ :]_L.DOC 1. : tj : f 2. : tj : f 3. : tj : f 4. : tj : f 5. : tj : f 6. : tj : f 7. : tj : f 8. : tj : f 9. : tj : f 10. : tj : f 11. : tj : f 12. : tj : f 13. : tj : f 14. : tj : f 15. : tj : f 16. : tj : f 17. : tj : f 18. : tj : f 19. : tj : f 20. : tj : f 14

296 Lärare: SESSION 16 FINALT [ ] och [f].med [e:]_l.doc 1. e: tj e: f 2. e: tj e: f 3. e: tj e: f 4. e: tj e: f 5. e: tj e: f 6. e: tj e: f 7. e: tj e: f 8. e: tj e: f 9. e: tj e: f 10. e: tj e: f 11. e: tj e: f 12. e: tj e: f 13. e: tj e: f 14. e: tj e: f 15. e: tj e: f 16. e: tj e: f 17. e: tj e: f 18. e: tj e: f 19. e: tj e: f 20. e: tj e: f 15

297 Lärare: SESSION 16 INITIALT [f] vs [ ]_L.DOC 1. FATT CHATT 2. FELA KELA 3. FUGA TJUGA 4. FENA TJENA 5. FACK TJACK 6. FÄLL TJÄLL 7. FINA KINA 8. FÖTT KÖTT 9. FIKA KIKA 10. FANNS CHANS 11. FÖLA KÖLA 12. FAT TJAT 13. FÖRDE KÖRDE 14. FINNA KINNA 15. FOCK TJOCK 16. FILA KILA 17. FÄLLA KÄLLA 18. FURA TJURA 19. FINKA KINKA 20. FÖRA KÖRA 16

298 Lärare: SESSION 16 Meningar med tema Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har ett gemensamt tema. Sånt folk kan säga när de pratar om kläder. Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 17

299 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. Lärare: SESSION Var snäll och säg det igen. 2. Säg det igen, långsamt och tydligt. 3. Var snäll och säg det på ett annat sätt. 4. Ge mig ett nyckelord. 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet? 6. Vad handlar det om det du säger? 7. Skriv ned ett nyckelord. 8. Talar du om.? 18

300 Lärare: SESSION 16 Sånt folk kan säga när de pratar om kläder 1. Den klänningen tycker jag om. (5) 2. Vilken storlek har du? (4) 3. Jag måste lämna tillbaka byxorna; de är för stora för mig. (11) 4. Finns kjolen i en större storlek? (6) 5. Det är en ny tröja. (5) 6. Det är kallt ute, du måste ha kappa. (8) 7. Finns den här storleken i andra färger? (7) 8. Jag måste köpa ett nytt bälte till byxorna. (8) 9. Hur mycket kostar skjortan? (4) 10. Den färgen passar dig. (4) 11. Jag tar med kostymen till kemtvätten i morgon bitti. (9) 12. Köpte du överrocken på Dressman? (6) 13. Vi har rea på skjortorna just nu. (7) 14. Jag behöver köpa nya sommarkläder. (5) 15. Jag har en ny kjol. (5) 16. Jag har tvättat allt, men jag hade inte tid att stryka. (11) 17. Tvillingarna hade identiska kläder. (4) 18. Hon har röd kjol och blå topp. (7) 19. Var köpte du tröjan? (5) 20. Barnen hade T-shirts och shorts. (5) 21. Idag är det alldeles för varmt för att ha långkalsonger. (10) 22. Vad ska du ha på dig på bröllopet? (8) 23. Den nya katalogen har massor av fina kläder, men det är alldeles för dyrt för mig. (16) 24. Han hade vit skjorta och blå slips. (7) 25. Jag behöver köpa en ny vårjacka. (6) 19

301 Lärare: SESSION Jag har tappat en knapp i skjortan. (7) 27. Jag har bara en kostym. (5) 28. Jag ville ha en annan färg, men de hade inte något i min storlek. (14) 29. På etiketten står det att kappan ska kemtvättas. (8) 30. Hon ska köpa nya sommarkläder. (5) 31. Min röda tröja skulle passa bra tillsammans med den kjolen. (10) 32. Det är svårt att hitta skjortor i min storlek. (9) 33. Den här klänningen är i storlek 42. (5) 34. Vi måste köpa nya byxor till honom, de här är alldeles för korta. (13) 35. Min son har alltid jeans och T-shirt. (7) 36. Den här gamla rocken ska klara åtminstone ett år till. (10) 37. Läderjackan är ny. (3) 38. Jag spillde lite vin på min nya skjorta. (8) 39. Han har alltid kostym i jobbet. (6) 40. Vet du hur mycket en ny jacka kostar? (8) 41. Har ni någonting i min storlek? (6) 42. Barnkläder är väldigt dyra. (4) 43. Om du har tid kan du väl försöka hinna köpa en ny jacka idag. (14) 44. Alla som jobbar på banken har uniform. (7) 45. Jag behöver köpa lite nya kläder innan jag går på semester. (11) 46. Har ni slipsar? (3) 47. Jag vill köpa en blommig klänning. (6) 48. Vilken storlek tror du kan passa deras nya baby? (9) 49. Jag tror att jag ska ha samma kläder som på bröllopet. (11) 50. Annars vet jag inte vad jag ska ha på mig. (10) 20

302 Lärare: SESSION 16 Färöarna 1. Var ligger öarna? De ligger i Nordatlanten, ungefär mellan Skottland och Island. Öarna ligger ungefär 58 mil utanför Norge. 2. Hur stora är Färöarna? Färöarna består av 18 öar. Avståndet från den nordligaste punkten till den sydligaste är 11 mil. Från den västligaste punkten till den ostligaste är det 7,5 mil. Högsta punkten är ett fjäll som är 882 meter högt. 3. Hur många invånare lever på öarna? Idag bor cirka personer på öarna. Men det finns får! 4. När kom de första människorna till Färöarna? Man tror att de första människorna kom omkring år 650. De första var troligen irländska munkar. Man kunde segla från Irland på två dygn vid gynnsamma vindar. Något århundrade senare kom norska vikingar till öarna. 21

303 Lärare: SESSION Hur är klimatet? Det är atlantiskt klimat. Golfströmmen gör att det är milt året runt. Hamnarna är isfria. Om det snöar, tinar snön snabbt bort. På vintern är det i medeltal +3 grader. Medeltemperaturen på sommaren är 11 grader. Regn faller cirka 28 dagar om året. Det kommer mest som korta skurar. Den mesta nederbörden kommer på hösten och vintern. 6. Är öarna självständiga? Nej, de lyder under Danmark. Men de har visst självstyre. Relationen liknar den som Åland har med Finland. Men man har egen flagga och egna frimärken. Dessutom är man inte med i EU. 7. Finns det odlingsbar mark? Jordbruk var tidigare den viktigaste näringen på Färöarna. Idag odlas mest korn, hö, potatis och en del rovor. Spannmålsodlingen började avta under 1900-talet. Det enda sädesslag som mognar är sexradigt korn. Det odlades för brödsädens och halmens skull. Numera köps all säd från Danmark. 8. Vilken är den viktigaste näringen? Havsfiske är den viktigaste näringen. Fiskeflottan består av 189 fartyg. Fiskprodukter svarar för nästan 100 % av exporten. Levnadsstandarden är hög. Två bilar per familj är mer regel än undantag. Men man har levt över sina tillgångar. Många förnödenheter måste importeras. Statsbudgeten har visat stora underskott. 9. Var får ungdomar sin utbildning? Skolsystemet har sjuårig obligatorisk grundskola. Barnen har läroplikt från 7 år. Det finns också möjlighet att gå klasserna 8 och 9. Det finns gymnasium på ögruppen. Om man vill studera vidare finns några högskoleutbildningar. Man kan även läsa vissa kurser på universitet. 10. Finns det dagstidningar på ön? Det finns sex dagstidningar. De ges ut 1-5 gånger i veckan. De säljer drygt exemplar tillsammans. Den äldsta och största tidningen ges ut med fyra nummer per vecka i exemplar. Tidningen etablerades

304 LÄRARHANDLEDNING Session 17 Mål: Att introducera och jämföra den tonande velara klusilen [g], den tonlösa velara klusilen [k] och den tonande velara tonande nasalen [ ]. Berättelse: Grekiska sagor: Zevs : Läraren läser. Eleven lyssnar efter k-ljud [k]. De första människorna : Läraren läser. Eleven lyssnar efter g-ljud [g]. Pallas Athena : Läraren läser. Eleven lyssnar efter ng-ljud [ ]. Analytisk träning Övningarna bör presenteras enbart auditivt. Patienten behöver omedelbar feedback. FINALT [k] och [g].och [ ] med [a] /ack/ vs /agg/ vs /a / FINALT [k] och [g].och [ ] med [ ] / ck/ vs / gg/ vs / / FINALT [k] och [g].och [ ] med [i] / I ck/ vs / I gg/ vs / I / MEDIALT [k] och [g].och [ ] med [a] /acka/ vs /agga/ vs /a a/ MEDIALT [k] och [g].och [ ] med [ ] / ck e/ vs / gg e/ vs / e/ MEDIALT [k] och [g].och [ ] med [I] / I ck I / vs / I gg I / vs / I I / TACTRAINKG01 Finalt [k] vs [g] COMANV08 Finalt [k] vs [g] vs [ ] CONV06 Initialt [k] vs [g] Syntesträning Välj lämplig presentationstyp och miljö (tyst/brus) med hänsyn till patientens förmåga. Vardagsmeningar Dagens ämne handlar om film: Sånt folk pratar om när det gäller blanketter. Presentation av övningen: Se Lärarhandledning-Session 9 Frågor och svar Ämnet handlar om: Svenskbygderna i USA. Speech Tracking Inledningsvis föreslås 2x5-minuters träning som presenteras audiovisuellt. Om patientens hastighet överskrider 50 ord/minut bör du överväga att övergå till auditiv presentation. Om patientens takt underskrider 20 ord/minut bör lättare material övervägas. 1

305 GREKISKA SAGOR. Lärare: SESSION 17 berättade av Hedda (Hedvig Elisabet) Anderson, f Freudenthal ( ). Hon skrev Grekiska sagor Den har kommit ut i många upplagor. Zevs. Lyssna efter [k] Den förnämste bland alla grekernas gudomligheter var Zevs, ljusets och himmelens gud, vilken härskade över allt i naturen. Hans fader var Kronos, tidens Gud, och Rea hette hans moder. Kronos hade blivit spådd, att en av hans söner en dag skulle beröva honom väldet över världen. På det att denna spådom inte skulle gå i fullbordan, uppslukade han alla de söner, som hans maka Rea födde. Men då Zevs blev född, den sjunde i ordningen, beslöt Rea att genom list rädda denne sin son. Hon tog en sten, inlindade den i den späde gudasonens lindakläder, lämnade den till sin make Kronos och bad honom sluka även denne sin son. Kronos slukade stenen i den tanke, att det var barnet, och Zevs var räddad. Av sin moder sändes nu Zevs hemligen till ön Kreta, där han på Idaberget uppfostrades bland herdarna och deras hjordar. En get närde honom med sin mjölk, och bina matade honom med sin honung. Och på det att barnets skrik inte skulle nå dess faders öra, befallde Rea öns invånare att överrösta barnets stämma genom bullrande vapenklang. 1

306 Lärare: SESSION 17 På Kreta växte Zevs upp till en kraftig gudayngling. Och snart började han tänka på att störta sin fader från tronen och själv ta hans rike. Från tidernas morgon hade starka makter funnits, vilka var väldiga medhjälpare vid gudarnas strider. Till dessa makter eller väsen hörde titanerna, giganterna och cykloperna. Dessa sistnämnda var utrustade med blott ett öga, vilket satt mitt i pannan. Skönheten hade de således inte fått på sin lott, men hjälpsamma och mäktiga var de, och villigt betjänade de Zevs vid alla hans företag. Då de hörde, att Zevs ämnade bekriga sin fader, smidde de med glädje åt honom det vapen han behövde, nämligen en ljungande blixtstråle. Det var med hjälp av denna, som det lyckades Zevs att snart förjaga Kronos från tronen. Sedan detta var gjort, tog Zevs herradömet över världen i sina händer. Men icke ens han fick ensam råda. Rea hade tvingat sin make att återgiva henne tvenne av de söner han hade uppslukat. Med dessa sina bröder måste Zevs dela makten. Poseidon, den äldste, blev herre över havet, och Hades, den yngre, fick härska i underjorden. 2

307 Lärare: SESSION 17 De första människorna. Lyssna efter [g] Vid denna tid fanns ännu inga människor på jorden. Prometevs, en av titanerna, danade en gång några människobilder av lera och gjorde dem sedan levande. Men då dessa varelser ingenting hade fått från himmelen, liknade de djur mer än människor och blev dömda av Zevs att förgås. Prometevs försökte då att bringa ned från himmeln det som hans skapelser behövde, för att bli verkliga människor. Han steg hemligen dit upp och stal något av den himmelska eld, som där förvarades. Denna gömde han i en ihålig stav, gav den till de jordevarelser han hade danat och lärde dem att bruka den till eget gagn. Men i Zevs' ögon var detta en stor förbrytelse. Och hårt blev titanen straffad därför. På berget Kaukasus lät Zevs vid en klippa fastsmida Prometevs och ditsände sedan en gam, som dagligen hackade i sig hans lever, vilken dock varje natt växte till igen. Därefter utförde Zevs sitt beslut att förgöra de av Prometevs danade människorna. Han lät uppkomma på jorden en så väldig flod, att den dränkte hela släktet utom Prometevs' egen son, Deukalion, och dennes hustru, Pyra. Dessa makar räddade sig på ett skepp, som Deukalion på sin faders tillsägelse hade byggt, innan floden kom. Nio dagar och nio nätter drev skeppet omkring på böljorna, tills det slutligen stannade på berget Parnassus. Här steg de båda makarna ut 3

308 Lärare: SESSION 17 ur skeppet, offrade ett tackoffer åt Zevs och bönföll honom om att låta ett nytt släkte uppkomma på jorden. Till svar på denna bön befallde Zevs, att Deukalion och hans maka skulle kasta den stora modern jordens ben bakom sin rygg. Deukalion och Pyrra, som förstod gudens mening, tog då stenar upp från marken och kastade dem över sina skuldror. De stenar, som Deukalion kastade, förvandlades till män, och de, som Pyrra kastade, blev kvinnor. På detta sätt befolkades jorden med ett nytt människosläkte. 4

309 Pallas Atena, vishetens gudinna Lärare: SESSION 17 Lyssna efter ng-ljudet [ Det var en tid, då Zevs ständigt plågades av en svår värk i sitt huvud. Från denna plåga, ville han bli fri till vad pris som helst. Han befallde därför sin son Hefaistos att med en bila klyva hans värkande huvud. Hefaistos lydde befallningen, och se, därvid skedde ett under, som kom himmel och jord att bäva, havet att svalla och dagen att fördunklas. Pallas Atena (Minerva), vishetens gudinna, framsprang levande och fullt beväpnad ur Zevs' huvud. Åt denna sin himmelska dotter gav Zevs en gudomlig makt, större än alla hennes medsystrars. Hon stod sin fader nära, spridande liv och ljus omkring sig. Alla jordens riken beskyddade hon och främjade deras väl i både krig och fred. Hon ledsagade de kämpar, som drog ut i krig, eldade dem till modig strid, förlänade dem seger och byte och höll sin skyddande hand över deras hem. Pallas Atena gjorde också en mängd uppfinningar till landets bästa. Plogen och räfsan uppfann hon, även konsten att spinna, väva och sy. Dessutom vårdade hon människornas hälsa, skänkte frisk luft, avlägsnade sjukdomar och befordrade de ungas goda utveckling. Inte underligt att stora och högtidliga fester firades varje år i Aten till Pallas Atenas ära. 5

310 Lärare: SESSION 17 FINALT [k] och [g].och [ ] med [a]_p.doc Repetera ordet och peka: /ack/ /agg/ /ang/ 6

311 Lärare: SESSION 17 FINALT [k] och [g].och [ ] med [a]_l.doc 1. /ack/ /agg/ /ang/ 2. /ack/ /agg/ /ang/ 3. /ack/ /agg/ /ang/ 4. /ack/ /agg/ /ang/ 5. /ack/ /agg/ /ang/ 6. /ack/ /agg/ /ang/ 7. /ack/ /agg/ /ang/ 8. /ack/ /agg/ /ang/ 9. /ack/ /agg/ /ang/ 10. /ack/ /agg/ /ang/ 11. /ack/ /agg/ /ang/ 12. /ack/ /agg/ /ang/ 13. /ack/ /agg/ /ang/ 14. /ack/ /agg/ /ang/ 15. /ack/ /agg/ /ang/ 16. /ack/ /agg/ /ang/ 17. /ack/ /agg/ /ang/ 18. /ack/ /agg/ /ang/ 7

312 Lärare: SESSION 17 FINALT [k] och [g].och [ ] med [ ]_P.DOC Repetera ordet och peka: /äck/ /ägg/ /äng/ 8

313 Lärare: SESSION 17 FINALT [k] och [g].och [ ] med [ ]_L.DOC 1. / ck/ / gg/ / ng/ 2. / ck/ / gg/ / ng/ 3. / ck/ / gg/ / ng/ 4. / ck/ / gg/ / ng/ 5. / ck/ / gg/ / ng/ 6. / ck/ / gg/ / ng/ 7. / ck/ / gg/ / ng/ 8. / ck/ / gg/ / ng/ 9. / ck/ / gg/ / ng/ 10. / ck/ / gg/ / ng/ 11. / ck/ / gg/ / ng/ 12. / ck/ / gg/ / ng/ 13. / ck/ / gg/ 14. / ck/ / gg/ / ng/ 15. / ck/ / gg/ / ng/ 16. / ck/ / gg/ / ng/ 17. / ck/ / gg/ / ng/ 18. / ck/ / gg/ / ng/ 9

314 Lärare: SESSION 17 FINALT [k] och [g].och [ ] med [i]_p.doc Repetera ordet och peka: /ick/ /igg/ /ing/ 10

315 Lärare: SESSION 17 FINALT [k] och [g].och [ ] med [I]_L.DOC 1. / I ck/ / I gg/ /ing/ 2. / I ck/ / I gg/ /ing/ 3. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 4. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 5. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 6. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 7. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 8. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 9. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 10. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 11. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 12. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 13. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 14. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 15. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 16. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 17. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 18. / I ck/ / I gg/ / I ng/ 11

316 Lärare: SESSION 17 MEDIALT [k] och [g].och [ ] med [a]_p.doc Repetera ordet och peka: /acka/ /agga/ /anga/ 12

317 Lärare: SESSION 17 MEDIALT [k] och [g].och [ ] med [a]_l.doc 1. /acka/ /agga/ /anga/ 2. /acka/ /agga/ /anga/ 3. /acka/ /agga/ /anga/ 4. /acka/ /agga/ /anga/ 5. /acka/ /agga/ /anga/ 6. /acka/ /agga/ /anga/ 7. /acka/ /agga/ /anga/ 8. /acka/ /agga/ /anga/ 9. /acka/ /agga/ /anga/ 10. /acka/ /agga/ /anga/ 11. /acka/ /agga/ /anga/ 12. /acka/ /agga/ /anga/ 13. /acka/ /agga/ /anga/ 14. /acka/ /agga/ /anga/ 15. /acka/ /agga/ /anga/ 16. /acka/ /agga/ /anga/ 17. /acka/ /agga/ /anga/ 18. /acka/ /agga/ /anga/ 13

318 Lärare: SESSION 17 MEDIALT [k] och [g].och [ ] med [ ]_P.DOC Repetera ordet och peka: /äcke/ /ägge/ /änge/ 14

319 Lärare: SESSION 17 MEDIALT [k] och [g].och [ ] med [ ]_L.DOC 1. / cke/ / gge/ / nge/ 2. / cke/ / gge/ / nge/ 3. / cke/ / gge/ / nge/ 4. / cke/ / gge/ / nge/ 5. / cke/ / gge/ / nge/ 6. / cke/ / gge/ / nge/ 7. / cke/ / gge/ / nge/ 8. / cke/ / gge/ / nge/ 9. / cke/ / gge/ / nge/ 10. / cke/ / gge/ / nge/ 11. / cke/ / gge/ / nge/ 12. / cke/ / gge/ / nge/ 13. / cke/ / gge/ / nge/ 14. / cke/ / gge/ / nge/ 15. / cke/ / gge/ / nge/ 16. / cke/ / gge/ / nge/ 17. / cke/ / gge/ / nge/ 18. / cke/ / gge/ / nge/ 15

320 Lärare: SESSION 17 MEDIALT [k] och [g].och [ ] med [I]_P.DOC Repetera ordet och peka: /icki/ /iggi/ /ingi/ 16

321 Lärare: SESSION 17 MEDIALT [k] och [g].och [ ] med [I]_L.DOC 1. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 2. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 3. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 4. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 5. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 6. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 7. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 8. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 9. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 10. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 11. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 12. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 13. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 14. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 15. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 16. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 17. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 18. / I ck I/ / I gg I/ / I ng I/ 17

322 Lärare: SESSION 17 TACTRAINKG01.L 1. GICK JIGG 2. SLACK SLAGG 3. HÄCK HÄGG 4. DRACK DRAGG 5. KOCK KOGG 6. MUCK MUGG 7. LACK LAGG 8. TICK TIGG 9. LOCK LOGG 10. VÄCK VÄGG 11. PLACK PLAGG 12. LÄCK LÄGG 13. BLOCK BLOGG 14. RACK RAGG 15. FLACK FLAGG 16. RYCK RYGG 17. SNACK SNAGG 18. TACK TAGG 19. STYCK STYGG 20. TRYCK TRYGG 18

323 Lärare: SESSION 17 COMANV08_P.DOC 1. TACK TAGG TANG 2. DOCK DOGG DÅNG 3. TICK TIGG TING 4. FOCK FOGG FÅNG 5. STICK STIGG STING 6. HÄCK HÄGG HÄNG 7. KLACK KLAGG KLANG 8. LOCK LOGG LÅNG 9. DRACK DRAGG DRANG 10. PLACK PLAGG PLANG 11. RACK RAGG RANG 12. STYCK STYGG STYNG 13. SLACK SLAGG SLANG 14. STOCK STOGG STÅNG 15. SLÄCK SLÄGG SLÄNG 16. FLACK FLAGG FLANG 17. TRYCK TRYGG TRYNG 18. FRACK FRAGG FRANC Kursiverade ord: Finns förmodligen ej i svenska språket. 19

324 Lärare: SESSION 17 CONV06_P.DOC 1. KAV GAV 2. KRAN GRAN 3. KAPA GAPA 4. KLO GLO 5. KULA GULA 6. KNY GNY 7. KALA GALA 8. KASA GASA 9. KRY GRY 10. KATT GATT 11. KÅR GÅR 12. KANA GHANA 13. KOJA GOJA 14. KLAS GLAS 15. KOSA GOSA 16. KAST GAST 17. KOLV GOLV 18. KASK GASK 19. KRAV GRAV 20. KRIS GRIS 20

325 Lärare: SESSION 17 Meningar med tema Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har ett gemensamt tema. Sånt folk kan prata om när det gäller blanketter. Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 21

326 Lärare: SESSION 17 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. 1. Var snäll och säg det igen. 2. Säg det igen, långsamt och tydligt. 3. Var snäll och säg det på ett annat sätt. 4. Ge mig ett nyckelord. 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet. 6. Vad handlar det om det du säger. 7. Skriv ned ett nyckelord. 8. Talar du om.? 22

327 Lärare: SESSION 17 Sånt folk kan prata om när det gäller blanketter 1. Har du fyllt i en sån här förut? (8) 2. Var noggrann när du fyller i den här blanketten. (9) 3. Vi behöver tre kopior. (4) 4. Skriv ditt förnamn med stora bokstäver längst upp på första sidan. (11) 5. Vad heter du i förnamn? (5) 6. Har du flera förnamn? (4) 7. Hur stavar du ditt förnamn? (5) 8. Skriv din postadress här. (4) 9. Vad har du för postnummer? (5) 10. Vi behöver ditt telefonnummer hemma och på arbetet. (8) 11. Jag behöver ett personbevis. (4) 12. Vilket år är du född? (5) 13. Vilken månad är du född? (5) 14. Vilket land är du född i? (6) 15. Skriv din mors och fars namn i de rutorna. (9) 16. Vad har du för personnummer? (5) 17. Var gick du i grundskolan?. (5) 18. Var gick du i gymnasiet? (5) 19. Har du akademisk examen? (4) 20. Vilket år var det? (4) 21. Det står att du ska kryssa i den rutan om du gått på högskola. (14) 22. De vill ha en komplett lista över alla arbeten du haft sedan du slutade grundskolan. (15) 23. När började du arbeta? (4) 24. Vad hette företaget? (3) 25. Hur länge arbetade du där? (5) 26. Vilka arbetar du hos nu? (5) 27. Hur länge har du jobbat för dem? (7) 28. Hur mycket tjänade du förra året? (6) 29. Fick du några extraförsäkringar? (4) 30. Är du gift eller ensamstående? 5) 31. Vad heter din maka/make? (4) 32. Hur länge har ni varit gifta? (6) 33. Har ni några barn? (4) 34. Är det pojkar eller flickor? (5) 35. Hur gamla är barnen? (4) 36. När fyller din make/maka år? (5) 37. Den här delen måste du läsa noga innan du fyller i den. (12) 38. Jag undrar om du inte har skrivit fel här. (9) 39. Oroa dig inte för det nu, vi ordnar det senare. 10) 40. Du måste skaffa fram de andra papperen någon gång nästa vecka så jag får se dem. (16) 23

328 Lärare: SESSION Det är några frågor som verkar konstiga på den här blanketten. (11) 42. Du behöver ha fyra kopior av den här blanketten. (9) 43. Skicka in tre av dem och behåll den fjärde själv. (10) 44. Glöm inte att skriva datum. (5) 45. Du måste skicka in pengar tillsammans med blanketten. (8) 46. När de har läst detta blir du ombedd att komma tillbaka för en intervju. (14) 47. Skriv ditt namn här. (4) 48. Har du samlat in alla papper nu? (7) 49. Lägg alltsammans i det här kuvertet. (6) 50. Du borde ha ett svar inom fyra veckor. (8) 24

329 Lärare: SESSION 17 Svenskbygderna i USA 1. Vad menas egentligen med svenskbygderna? Det är orter där många svenskar bosatt sig. I första hand tänker man på Minnesota. Där bosatte sig en stor del av de svenska nybyggarna. Idag finns svenskbygder i nästan varje stat. 2. Finns det svenskättlingar på ostkusten? I staten Maine finns ättlingar till invandrade svenskar. Här finns ortsnamnet Stockholm. Här finns också ett Vestmanland. Och här låg New Sweden. 25

330 Lärare: SESSION Vad var New Sweden? Det var en svensk koloni i Nordamerika. Den grundades Kolonin låg i nuvarande Delaware. Fortet, Christina, ligger i nuvarande Wilmington. Kolonin överlämnades till holländarna Men svenskarna fanns kvar i området. Kyrkan, Old Swede Church, finns kvar vid fortet. 4. Varför reste svenskarna från hemlandet? Nuförtiden är det ju många invandrare som söker sig till Sverige. En orsak är krig och lidande. En annan är dålig ekonomi och fattigdom. Under 1800-talet och början av 1900-talet var Sverige ett fattigt land. Drömmen om ett bättre liv fick svenskar att lämna hus och hem, släktingar och vänner som ekonomiska.flyktingar. 5. Vem var Gunnar Johansson? Han var torparson från Kvarnstad på Öland. Där föddes han Som yngling oroade han sig starkt för sin framtid. Det var så fattigt. Han berättar att de for till Stockholm om vårarna för att söka arbete. De fick sova under presenningar. Jakten på arbete blev resultatlös. Efter ett par veckor fick de vända tillbaka till Öland beslöt han sig för att lämna Sverige för att söka utkomst i Amerika. 6. Hur många svenskar utvandrade till Amerika? Ungefär 1,5 miljoner svenskar emigrerade under åren Vad innebar omställningen? Det var en stor omställning. De flesta hade inte varit längre än inom hemkommunen. De var tvungna att sälja de få tillhörigheter de hade. Pengarna användes till att köpa en Amerikabiljett av en utvandraragent. Den vanskliga sjöresan tog flera veckor. Amerika var ett okänt land med många faror. Dessutom tillkom språksvårigheterna. 26

331 Lärare: SESSION Förlorade man kontakten med hemlandet? Nej, de flesta skrev brev till anhöriga i det gamla landet. Släktingar i Sverige skrev brev tillbaka till Amerika. De informerade om händelser i hembygden. Hemmavarande svenskar fick kännedom om orter och förhållanden i Nordamerika. Så småningom lärde man känna affärer, gator och gränder i Chicago. Man visste mer om dem än kvarteren i Borgholm. 9. Hur gick det för svenskarna i Amerika? Det gick kanske som för dagens invandrare i Sverige. Många klarade sig väldigt bra. För andra gick det sämre. Många integrerades i det amerikanska samhället. Andra blev ständiga främlingar och plågades av svår hemlängtan. Banden med hembygden bröts inte utan vidare. Vissa planerade att stanna en tidsbegränsad period. Man skulle tjäna pengar. Pengarna skulle användas till att köpa en gård därhemma. 10. Hur gick det för Gunnar Johansson, ölänningen? Efter återkomsten till Öland uttryckte han det så här: Det var ändå ett tvång där ute. Man var inte sin egen. Och det skulle inte varit så roligt att ha det så hela livet. 27

332 Lärare: SESSION 17 28

333

334 LÄRARHANDLEDNING Session 18 Mål: Att introducera det tonande labiodentala frikativa [v]och jämföra med det tonlösa labiodentala frikativa [f]. Berättelse: Vikingar : Läraren läser. Eleven lyssnar efter [v] Analytisk träning Övningarna bör presenteras enbart auditivt. Patienten behöver omedelbar feedback. PRESABSIV Närvaro/frånvaro av initialt [v] PRESABSIF Närvaro/frånvaro av initialt [f] TACTRAINFVi Initialt [f] vs [v] TACTRAINFVma Medialt [f] vs [v] i /a: K a: / TACTRAINFVmu Medialt [f] vs [v] i /u: K u: / TACTRAINFVmi Medialt [f] vs [v] i /i: K i: / Syntesträning Välj lämplig presentationstyp och miljö (tyst/brus) med hänsyn till patientens förmåga. Vardagsmeningar Dagens ämne handlar om film: Sånt folk kan säga när de pratar om böcker. Presentation av övningen: Se Handledning-Session 9 Frågor och svar Ämnet handlar om: Carl Nielsen. Speech Tracking Inledningsvis föreslås 2x5-minuters träning som presenteras audiovisuellt. Om patientens hastighet överskrider 50 ord/minut bör du överväga att övergå till auditiv presentation. Om patientens takt underskrider 20 ord/minut bör lättare material övervägas. 1

335 Lärare: SESSION 18 VIKINGAR Lyssna till [v] De människor som levde i Skandinavien mellan ungefär efter Kristus har kommit att kallas vikingar, och tidsperioden just för vikingatiden. Ordet viking tros betyda från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla sig vid vikar och fjordar. I vikingatidens Europa kom ordet att betyda pirat, eftersom nordborna blev mest kända för sina plundringståg. Men vikingarna var också mycket skickliga handelsmän, hantverkare, berättare, diplomater och upptäcksresande. Man talade samma språk, fornnordiska, över hela Skandinavien men det fanns aldrig en enda enad vikinganation. Det var gott om hövdingar och småkungar som skaffat sig makt över större eller mindre landområden genom erövring. Gränserna för sådana riken växlade i omfång eller upphörde allt efter den som hade makten. Den som ena dagen var hövding kunde plötsligt dödas i ett slagsmål eller ett fältslag, och någon annan, ofta just den som dödat hövdingen, tog över. Vikingarna levde ett mycket våldsamt liv, och stora delar av deras tillvaro präglades av våld. Man gjorde gärna upp i dueller man mot 1

336 Lärare: SESSION 18 man, som inte ansågs avslutade förrän den ene var död. Men då var också konflikten löst, åtminstone för stunden. En släkting till den dräpte var i sin fulla rätt att bli upprörd och försöka ge igen. På det här viset kunde hela familjer utplåna varandra genom mord och strider som varade i generationer. Hämnd var en hederssak för vikingarna. Samtidigt var de också kapabla att visa stor tillgivenhet och trohet till sina vänner, hövdingar och familjer. De var antagligen mer kärleksfulla och förlåtande än de kristna medeltidsriddarna, till exempel. Vikingarna hade också stort sinne för humor, och tyckte om att berätta och lyssna på spännande och underhållande historier. En bra historieberättare hade högt anseende i vikingasamhället. Vikingarna dyrkade en sorts gudar som kallas för asar. De var mäktiga och ofta skoningslösa, men hade flera mänskliga drag. Detta gjorde det lätt för vikingarna att tro på sina gudar, och många av dem betraktades nästan som goda kamrater följeslagare på resan, så att säga. Överguden hette Oden. Han valde vilka av de döda som skulle få sitta i hans sal Valhall och festa dagarna i ända. Det var vikingarnas uppfattning om paradiset. Den mest populära guden var annars Tor, som hade makt över åskan. Hans stridshammare Mjölner bars som ett smycke runt halsen, liksom de kristna bar ett kors. 2

337 Lärare: SESSION 18 Under dessa plundringståg tog man sig fram med skepp. Vikingarna var skickliga båtbyggare och sjömän. De reste över hela Europa och en bra bit in i Asien. Så småningom tog de sig också till Nordamerika. Under dessa resor ställde de till med mycket elände, men knöt också nya kontakter och öppnade handelsvägar. På många ställen stannade man kvar och bildade kolonier som så småningom växte till hela städer. I slutet av vikingatiden började allt fler skandinaver gå över till den kristna tron. Slaget vid Hastings 1066 brukar räknas som vikingatidens sista stund. Då invaderade de franska vikingaättlingarna normanderna England och tog makten där. Ungefär 30 år senare gav sig riddare av på det första korståget till Jerusalem, och samhället i hela Europa hade fått en annan uppbyggnad. Ur Vikingarnas historia 3

338 Lärare: SESSION 18 PRESABSIV.L 1. VAL AL 2. VID ID 3. VÅR ÅR 4. VÄN ÄN 5. VAGN AGN 6. VEKA EKA 7. VIDA IDA 8. VRAK RAK 9. VÄGG ÄGG 10. VÖRT ÖRT 11. VAX AX 12. VEK EK 13. VIS IS 14. VAKT AKT 15. VETT ETT 16. VINN IN 17. VRÅN RÅN 18. VÄGA ÄGA 19. VÄRM ÄRM 20. VARV ARV 4

339 Lärare: SESSION 18 PRESABSIF.L 1. FAX AX 2. FANN ANN 3. FEL EL 4. FLAT LAT 5. FYR YR 6. FÅS ÅS 7. FARM ARM 8. FLEN LEN 9. FRIS RIS 10. FÅR ÅR 11. FART ART 12. FNÖS NÖS 13. FACK ACK 14. FIKA ICA 15. FOCK OCH 16. FRID RID 17. FETT ETT 18. FANA ANA 19. FINN IN 20. FRAS RAS 5

340 Lärare: SESSION 18 TACTRAINFVi.L 1. FAR VAR 2. FET VET 3. FIN VIN 4. FÅR VÅR 5. FADD VADD 6. FEGA VEGA 7. FEST VÄST 8. FILA VILA 9. FORD VÅRD 10. FÄLG VÄLJ 11. FAS VAS 12. FIK VIK 13. FALK VALK 14. FEJA VÄJA 15. FILT VILT 16. FÅTT VÅTT 17. FÄLT VÄLT 18. FAX VAX 19. FELA VELA 20. FINK VINK 6

341 Lärare: SESSION 18 TACTRAINFVma.P Repetera ordet och peka på den konsonant du hör: /f/ /v/ 7

342 Lärare: SESSION 18 TACTRAINFVma.L 1. /a: f a / / a: v a / 2. /a: f a / / a: v a / 3. /a: f a / / a: v a / 4. /a: f a / / a: v a / 5. /a: f a / / a: v a / 6. /a: f a / / a: v a / 7. /a: f a / / a: v a / 8. /a: f a / / a: v a / 9. /a: f a / / a: v a / 10. /a: f a / / a: v a / 11. /a: f a / / a: v a / 12. /a: f a / / a: v a / 13. /a: f a / / a: v a / 14. /a: f a / / a: v a / 15. /a: f a / / a: v a / 16. /a: f a / / a: v a / 17. /a: f a / / a: v a / 18. /a: f a / / a: v a / 19. /a: f a / / a: v a / 20. /a: f a / / a: v a / 8

343 Lärare: SESSION 18 TACTRAINFVmu.P Repetera ordet och peka på den konsonant du hör: /f/ /v/ 9

344 Lärare: SESSION 18 TACTRAINFVmu.L 1. /u: f u / /u: v u / 2. /u: f u / /u: v u / 3. /u: f u / /u: v u / 4. /u: f u / /u: v u / 5. /u: f u / /u: v u / 6. /u: f u / /u: v u / 7. /u: f u / /u: v u / 8. /u: f u / /u: v u / 9. /u: f u / /u: v u / 10. /u: f u / /u: v u / 11. /u: f u / /u: v u / 12. /u: f u / /u: v u / 13. /u: f u / /u: v u / 14. /u: f u / /u: v u / 15. /u: f u / /u: v u / 16. /u: f u / /u: v u / 17. /u: f u / /u: v u / 18. /u: f u / /u: v u / 19. /u: f u / /u: v u / 20. /u: f u / /u: v u / 10

345 Lärare: SESSION 18 TACTRAINFVmi.P Repetera ordet och peka på den konsonant du hör: /f/ /v/ 11

346 Lärare: SESSION 18 TACTRAINFVmi.L 1. /i: f I / /i: v I / 2. /i: f I / /i: v I / 3. /i: f I / /i: v I / 4. /i: f I / /i: v I / 5. /i: f I / /i: v I / 6. /i: f I / /i: v I / 7. /i: f I / /i: v I / 8. /i: f I / /i: v I / 9. /i: f I / /i: v I / 10. /i: f I / /i: v I / 11. /i: f I / /i: v I / 12. /i: f I / /i: v I / 13. /i: f I / /i: v I / 14. /i: f I / /i: v I / 15. /i: f I / /i: v I / 16. /i: f I / //i: v I / 17. /i: f I / /i: v I / 18. /i: f I // //i: v I / 19. /i: f I / /i: v I / 20. /i: f I / /i: v I / 12

347 Lärare: SESSION 18 Meningar med tema Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har ett gemensamt tema. Sånt folk kan säga när det handlar om böcker. Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 13

348 Lärare: SESSION 18 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. 1. Var snäll och säg det igen. 2. Säg det igen, långsamt och tydligt. 3. Var snäll och säg det på ett annat sätt. 4. Ge mig ett nyckelord. 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet? 6. Vad handlar det om det du säger? 7. Skriv ned ett nyckelord. 8. Talar du om.? 14

349 Lärare: SESSION 18 Sånt folk kan prata om när det gäller böcker 1. Boken är nyutkommen. (3) 2. Har du läst boken? (4) 3. Jag beställde boken på internet. (5) 4. Jag vet vad boken heter, men jag vet inte vem som har skrivit den. (14) 5. Vem skrev boken? (3) 6. Det är en av mina favoritböcker. (6) 7. Jag läste den när jag var barn. (7) 8. Jag lånade boken på biblioteket i förra veckan, men jag har inte haft tid att läsa den. (17) 9. Får jag låna boken när du har läst ut den? (10) 10. Vem är din favoritförfattare? (4) 11. Det är många som tycker om den boken. (8) 12. Jag läste den för länge sedan, men jag kommer inte ihåg hur den slutar. (14) 13. Det är en mycket intressant berättelse. (6) 14. Jag gillar att läsa på bussen. (6) 15. Det verkar som om jag aldrig får tid att läsa ut boken. (12) 16. Vad kostar boken? (3) 17. Det är REA på den nya bokhandeln. (7) 18. Böcker är alldeles för dyra nuförtiden. (6) 19. Kom du ihåg att lämna tillbaka boken på biblioteket? (9) 20. Jag ska försöka att läsa färdigt boken under helgen. (9) 21. Vi ska ge honom boken i födelsedagspresent. (7) 22. Biblioteket har precis fått in många nya böcker. (8) 23. Tror du att jag kommer att gilla den boken? (9) 24. Min bror sa att den var väldigt bra. (8) 25. Sätt tillbaka boken i bokhyllan när du är klar med den. (11) 26. Hon har skrivit många spännande böcker, men detta är den bästa. (11) 27. Söndagstidningen har många artiklar om böcker den här veckan. (9) 28. Du måste läsa ut den snabbt. (6) 29. Den är spännande, men jag tycker att den är för lång. (11) 30. Vad håller du på att läsa nu? (7) 31. Du får låna den när jag läst ut den. (9) 32. Jag läser alltid mycket under semestern. (6) 33. Jag älskar att läsa. (4) 34. Glöm inte att lämna tillbaka böckerna i tid, annars får du böter. (12) 35. Jag har haft boken en dryg vecka över tiden. (9) 36. Mina barn har läst alla dessa böcker. (7) 37. Hennes nya bok kommer ut i nästa vecka. (8) 38. Jag kan köpa boken åt dig. (6) 39. Jag har läst om hennes nya bok, men jag har inte kunnat få tag på ett exemplar. (17) 40. Jag har sett filmen men inte läst boken. (8) 41. Jag läser första kapitlet för att se vad jag tycker om den. (12) 42. Den var så spännande att jag läste halva natten. (9) 43. Min syster äger boken. (4) 44. Den blir mycket billigare när den kommer ut som pocket. (10) 15

350 Lärare: SESSION Glöm inte boken. (3) 46. Om du får tag i boken på biblioteket borde du läsa den. (12) 47. Hur många gånger har din son läst boken? (8) 48. Hon är en av världens mest populära författare, men jag har inte läst en bok av henne. (17) 49. Har du inte läst ut boken än? (7) 50. Tror du att jag skulle uppskatta boken? (7) 16

351 Lärare: SESSION 18 Carl Nielsen Vem var Carl Nielsen? Han var kompositör. Han levde i Danmark. Det var under senare delen av 1800-talet och under början av 1900-talet. När föddes han? Han föddes 9 juni Var föddes han? I en by ungefär en mil söder om Odense. Staden är idag betydande. Den ligger centralt i Danmark, på ön Fyn. Finns det andra berömda danskar som kommer härifrån? Ja, i Odense föddes en av 1800-talets största danskar. Han hette Hans Christian Andersen. Vilka likheter finns mellan de två männen? Båda hade enkel bakgrund. Andersens far var skomakare. Nielsens var husmålare. Båda lämnade hemmet och reste till Köpenhamn. Andersen var 14 år. Han försökte bli dansare eller skådespelare. Nielsen reste hemifrån när han var 18 år. Han ville bli kompositör. Nielsens ambitioner lyckades. Andersen misslyckades. Men senare blev Andersen berömd som sagoförfattare. Kom Nielsen från en musikalisk familj? Ja, hans far spelade fiol på bröllop och fester. Fadern var även kornettspelare. Han spelade i den lokala orkestern. 17

352 Lärare: SESSION 18 Vilket instrument spelade han? Han började tidigt att spela fiol. Tillsammans med pappan uppträdde han vid fester. Vilket var hans första jobb och varför lämnade han det? Hans första jobb var som lärling hos specerihandlaren. Hans far tyckte att han skulle lära sig spela blåsinstrument så att han kunde han bli militärmusiker. När han var fjorton sökte han till militärmusiken i Odense. Han var den yngste kandidaten. Trots detta vann han uttagningen. Han anställdes i orkestern. Hur länge spelade han i Odense militärorkester? Han stannade kvar tills han åkte till Köpenhamn som artonåring. Han sökte utbildning vid musikkonservatoriet i Köpenhamn. Vad studerade han på musikkonservatoriet? Hans huvudinstrument var violinen. Men han var mest intresserad av musikteori och komposition. När skrev han sina första kompositioner? Redan som åttaåring skrev han sina första melodier. Det var några dansmelodier. Medan han arbetade i Odense började han spela piano. Han komponerade också. Hans första verk intresserade beundrare. De bekostade studierna i Köpenhamn. Vid 23 års ålder framfördes ett av hans verk offentligt. Det var på Tivoli i Köpenhamn. Verket uppskattades. Det är fortfarande populärt i Danmark. Kunde Nielsen leva på sina kompositioner? Nielsens mål var att bli kompositör. Han insåg att inkomsterna inte skulle räcka sökte han till opera- och balettorkestern vid kungliga teatern. Han spelade i orkestern till Fortsatte han att komponera som orkestermusiker? Ja, han skrev sina mest berömda verk då. Till exempel de två första symfonierna. Han skrev också operan Saul och David. Hur många symfonier skrev han, och när kom de till? Under 33 år skrev han sex symfonier. Den första kom den andra Den tredje Den fjärde Den femte Den sjätte och sista kom

353 Lärare: SESSION 18 Skrev han flera operor? Han komponerade sin andra opera Den hette Maskerad. Idén kom från ett verk av Ludvig Holberg. Han är fortfarande en av Danmarks största dramatiker. Vad gjorde han när han lämnat orkestern 1905? 1908 blev han dirigent vid kungliga teaterns orkester. Han fortsatte fram till Han hade också flera andra uppdrag i den danska musikvärlden. Blev Nielsen erkänd under sin livstid? Nielsen klagade ofta över att hans verk inte blev tillräckligt uppskattade. Han kände att hans ställning i samhället inte motsvarade hans bedrifter. Tyvärr insåg man inte hans genialitet förrän efter döden Varför kallades den fjärde symfonin den outsläckliga? Han ansåg att musiken var levande. Därför skulle den finnas för evigt. Fortsatte Nielsen att komponera hela sitt liv? Nielsen fortsatte att komponera hela sitt liv talet var mycket produktiv tid. Mot slutet försämrades dock hälsan. När dog han? Carl Nielsen dog Han var då 76 år. 19

354 LÄRARHANDLEDNING Session 19 Mål: Att introducera den tonande alveolara laterala approximanten [l] och jämföra med den tonande bilabiala nasalen [m] och den tonande alveolara nasalen [n]. Berättelse: Fisketuren : Läraren läser. Eleven lyssnar efter [l] Analytisk träning Övningarna bör presenteras enbart auditivt. Patienten behöver omedelbar feedback. PRESABS-I-L PRESABS-F-L Initialt [l] vs [m]. Initialt [l] vs [n]. Närvaro/frånvaro av initialt [l] Närvaro/frånvaro av finalt [l] Syntesträning Välj lämplig presentationstyp och miljö (tyst/brus) med hänsyn till patientens förmåga. Meningsmatris 1: Patienten får ett blad som innehåller bilder av ord som kan kombineras till olika fraser. Matrisen i övningen visar siffror, färger och bilder som representerar de olika alternativen (se bild av meningsmatriserna i pärmen). Se för övrigt lärarhandledning till session 9. FEM TOM LILA LASTBIL NIO HALVFULL MÖRKBLÅ FLASKA ELVA FULL GUL GUMMIFLOTTE FEMTON ÖVERFULL LJUSBLÅ GLAS Vardagsmeningar Dagens ämne handlar om film: Sånt folk kan säga när det handlar om skolan. Presentation av övningen: Se Lärarhandledning-Session 9 Frågor och svar Ämnet handlar om: Cuba. Observera att de svar som finns angivna är avsedda som förslag till fakta som läraren kan använda i lämplig form. Speech Tracking Inledningsvis föreslås 2x5-minuters träning som presenteras audiovisuellt. Om patientens hastighet överskrider 50 ord/minut bör du överväga att övergå till auditiv presentation. Om patientens takt underskrider 20 ord/minut bör lättare material övervägas. 1

355 Lärare: SESSION 19 Fisketuren Lyssna efter [l] Det är vindstilla och vattnet är spegelblankt av den neråtgående solen. Jag tar ett till kraftfullt och långsamt årtag. Spetsen på spöet böjs lätt varje gång båten far framåt. Luften är frisk och klar, den är lätt att andas in. Jag tittar på dimman som rullar över vattnet, och njuter av den svala nattluften. Det enda ljud som hörs är några fåglar och när årorna spräcker vattenytan. Jag stannar till, drar snabbt fram min mobiltelefon. Den höga signalen tjuter i tystnaden. Jag stänger av telefonen och lägger tillbaka den i fickan. Jag drar en djup suck, lättad över tystnaden, sedan fortsätter jag. Spöet böjs till en båge. Jag släpper snabbt årorna och sträcker mig efter den, men när jag når spöet och gör mothugget så slaknar linan. Jag vevar in och en röd/vit liten wobbler kommer upp till ytan efter en stund. Jag tar upp den och kastar ut igen, hoppas på att den fortfarande simmar runt där någonstans. Men efter en stund av invevningar och utkast så inser jag att den inte kommer att hugga igen. Jag kastar ut och sätter mig ner och fortsätter att ro. Jag passerar en liten, liten ö i mitten på sjön. På ön ryms det knappt två stycken stora tallar och tre små björkar. Man ser fortfarande resterna av kojan jag byggde där när jag var liten. Jag hade använt den till att sova i, på mina långa fisketurer. Jag ler åt minnena och fortsätter att ro. Det känns som jag kan ro hur långt som helst. 1

356 Lärare: SESSION 19 Nu är det så mörkt det kan bli på sommaren och jag glider mjukt genom vassen på väg mot stranden. Jag drar upp båten på ön så att jag är säker på att den inte glider ner i vattnet och tar ut sakerna som ligger i båten. Fem stycken blev det på wobblern, tre abborrar och två gäddor. Jag bär upp sakerna uppför en liten kulle med utsikt över sjön. Jag lägger mina saker bredvid eldstaden utav stenar som jag byggde för många år sedan. Jag börjar leta efter torra pinnar och tändmaterial. Det går lätt att tända virket jag samlat ihop. Jag tar upp en Bullenspilsnerkorvburk ur väskan och lägger den på en sten vid elden för att kokas. Jag sitter vid elden, någorlunda mätt och rätt så trött. Jag vrider på mig så jag får värmen i ryggen och kurar ihop mig i sovsäcken. Jag tittar upp mot himlen en sista gång och tänker: Det här är livet! Publicerad av Tim Eriksson i Novell.nu 2

357 Lärare: SESSION 19 PRESABS-I-L.L 1. LAV AV 2. LENA ENA 3. LILA ILA 4. LAX AX 5. LÅN ÅN 6. LOK OK 7. LOCK OCH 8. LÖN ÖN 9. LED ED 10. LOJA OJA 11. LUT UT 12. LAPA APA 13. LEVA EVA 14. LORT ORT 15. LÅT ÅT 16. LUR UR 17. LARM ARM 18. LÄT ÄT 19. LAND AND 20. LIDA IDA 3

358 Lärare: SESSION 19 PRESABS-F-L.L 1. BETEL BETE 2. SKAL SKA 3. MEJL MEJ 4. TAGEL TAGE 5. JUL JU 6. GAMMAL GAMMA 7. SKYL SKY 8. IDEL IDE 9. HASSEL HASSE 10. KJOL TJO 11. OXEL OXE 12. KRAKEL KRAKE 13. STOL STO 14. TVÅL TVÅ 15. STÅL STÅ 16. SPEL SPE 17. SKRÅL SKRÅ 18. ANTAL ANTA 19. VRÅL VRÅ 20. KOBBEL KOBBE 4

359 Lärare: SESSION 19 Initialt [l] vs [m].l 1. LAS MAS 2. LOJ MOJ 3. LÄT MÄT 4. LER MER 5. LAT MAT 6. LÅG MÅG 7. LOS MOS 8. LÖN MÖN 9. LED MED 10. LOA MOA 11. LÅR MÅR 12. LAX MAX 13. LUS MUS 14. LIN MIN 15. LOT MOT 16. LÅN MÅN 17. LOD MOD 18. LYR MYR 19. LON MON 20. LUR MUR 5

360 Lärare: SESSION 19 Initialt [l] vs [n].l 1. LYTT NYTT 2. LABB NABB 3. LÄRA NÄRA 4. LIPA NIPA 5. LEKA NEKA 6. LÄTT NÄTT 7. LYSA NYSA 8. LEJD NEJD 9. LAGG NAGG 10. LÅTA NÅTA 11. LINA NINA 12. LOBB NOBB 13. LÄSA NÄSA 14. LITA NITA 15. LOCK NOCK 16. LÖDD NÖDD 17. LYSS NYSS 18. LOVA NOVA 19. LÖJA NÖJA 20. LOLA NÅLA 6

361 Lärare: SESSION 19 Meningsmatris

362 Lärare: SESSION 19 Meningsmatris 1 1 NIO FULLA GULA GUMMIFLOTTAR 2 FEM TOMMA MÖRKBLÅ LASTBILAR 3 FEMTON HALVFULLA LJUSBLÅ FLASKOR 4 ELVA TOMMA GULA GLAS 5 ELVA ÖVERFULLA LILA GLAS 6 FEM ÖVERFULLA GULA GUMMIFLOTTAR 7 FEMTON TOMMA LILA FLASKOR 8 NIO FULLA LJUSBLÅ GLAS 9 NIO HALVFULLA LILA LASTBILAR 10 FEM TOMMA MÖRKBLÅ GUMMIFLOTTAR 11 ELVA ÖVERFULLA MÖRKBLÅ LASTBILAR 12 NIO FULLA GULA GLAS 13 FEMTON FULLA LILA FLASKOR 14 ELVA TOMMA LJUSBLÅ LASTBILAR 15 NIO ÖVERFULLA LILA GLAS 16 FEM HALVFULLA GULA FLASKOR 17 NIO FULLA LJUSBLÅ GUMMIFLOTTAR 18 ELVA FULLA MÖRKBLÅ GUMMIFLOTTAR 19 FEMTON TOMMA GULA GLAS 20 ELVA HALVFULLA MÖRKBLÅ GLAS 21 FEM ÖVERFULLA LJUSBLÅ FLASKOR 22 NIO FULLA GULA LASTBILAR 23 FEM TOMMA LILA GLAS 24 FEMTON TOMMA GULA GUMMIFLOTTAR 8 TOTALT: /96

363 Lärare: SESSION 19 Meningar med tema Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har ett gemensamt tema. Sånt folk kan säga när det handlar om skolan Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 9

364 Lärare: SESSION 19 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. 1. Var snäll och säg det igen. 2. Säg det igen, långsamt och tydligt. 3. Var snäll och säg det på ett annat sätt. 4. Ge mig ett nyckelord. 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet? 6. Vad handlar det om det du säger? 7. Skriv ned ett nyckelord. 8. Talar du om.? 10

365 Lärare: SESSION 19 Sånt folk kan prata om när det gäller skolan 1. Hon var min lärare när jag gick i fyran (9) 2. Var gick du i lågstadiet? (5) 3. Min bror går sista året på gymnasiet. (7) 4. Gå till skolan nu! (4) 5. Kom ihåg att borsta tänderna och kamma håret innan du går till skolan. (12) 6. I år har det kommit fyra nya lärare till skolan. (10) 7. Skolan har fått ny rektor. (5) 8. Vilken skola går din son i? (6) 9. Tror du att barnen har roligare i skolan nuförtiden? (9) 10. Det är dags att gå till skolan! (7) 11. En del av barnen åker skolbuss. (6) 12. Vi har bara fem minuters väg att gå till skolan. (10) 13. Idag slutar skolan klockan 12. (4) 14. Alla lärare ska ha möte. (5) 15. När slutar skolan på fredag eftermiddag? (5) 16. Barnen ska på utflykt till djurparken nästa vecka. (8) 17. Eleverna har lunch klockan varje dag. (9) 18. Vad tycker barnen om den nya läraren? (7) 19. Den nye rektorn har varit lärare i ungefär fem år. (10) 20. Skolan är slut! (3) 21. Sommarlovet börjar om tre veckor. (5) 22. Har du träffat de nya lärarna? (6) 23. Jag försöker alltid att vara med på föräldramötena. (8) 24. Vad har du för favoritämne i skolan? (7) 25. Barnen ska få sina slutbetyg på fredag. (7) 26. Skolan har ett vetenskapsläger för femteklassare varje år. (8) 27. Hur gillar du din nye lärare? (6) 28. Examensceremonin hålls på torsdag kväll klockan sju. (7) 29. Vi har ett möte med lärarinnan i morgon bitti. (9) 30. Har du kommit ihåg att skriva på ledighetsansökan? (8) 31. När börjar skolan? (3) 32. Vilket gymnasium gick du på? (5) 33. Glöm inte att det är möte på skolan i morgon kväll. (11) 34. Vi ses efter skolan. (4) 35. Bussen går från hållplatsen klockan halv åtta varje morgon. (9) 36. Skolorkestern övar varje eftermiddag. (4) 37. I fjol fick läraren förlängd anställning. (6) 38. Vi ses på skolan. (4) 39. Polisen verkar känna till namnet på alla elever i skolan. (10) 40. Musikläraren är på skolan måndagar, onsdagar och fredagar. (8) 41. Skolan ska ha utomhusbasar på lördag. (6) 42. Jag hittade boken på skolbiblioteket. (5) 43. Hon har undervisat i denna skola i mer än tjugo år. (11) 44. Vet du vad läraren heter? (5) 45. Barnen har precis gått till skolan. (6) 11

366 Lärare: SESSION 19 Cuba 1. Var ligger Cuba? Cuba är den största staten i Västindien. Norr om Cuba ligger Bahamas och USA. Västerut ligger Mexiko. I söder ligger Jamaika. I sydöst finns Haiti. 2. Är Cuba ett stort land? Landet har ungefär en fjärdedel av Sveriges yta. Huvudön är någon kortare än Sverige. Cubas längd är ungefär 4/5 av avståndet mellan Treriksröset och Smygehuk. Men ön är bara cirka 10 mil bred. 3. Hur många människor bor på ön? Många välbärgade cubaner flydde till USA efter den kubanska revolutionen Trots detta har Cuba drygt 11 miljoner invånare. 4. Vem var den förste europé som kom till ön? Christoffer Columbus upptäckte ön Öarna var bebodda av kubanska indianer. Ön var lätt att erövra. Indianerna gjorde inte mycket motstånd. Spanjorerna behärskade Cuba i över fyrahundra år och grundade bland annat Havanna. Landet blev självständigt Den besattes ganska snart av USA genom två diktatorer. Den siste diktatorn hette Batista. Han besegrades 1959 av Fidel Castro och Che Guevara. 12

367 Lärare: SESSION Hur gick det efter revolutionen? Castro blev Cubas ledare. En kampanj mot analfabetismen startades. Alla skulle få lära sig läsa och skriva. En jordbruksreform inleddes. Staten övertog ägandet av de stora plantagerna. Många plantager ägdes av amerikaner som blev förbittrade och flydde började en amerikansk bojkott mot Cuba. Den hindrade export av socker och import av olja. De tidigare banden till Sovjetunionen stärktes. Efter Sovjets fall på 90-talet hamnade Cuba i stora ekonomiska svårigheter. Men landet börjar nu återkomma efter decennier av internationell isolering. 6. Hur klarar sig den vanlige cubanen? Cuba har tillhört de fattigaste länderna i världen. Men landet har börjat resa sig ur svårigheterna. Bostäder och baslivsmedel är billiga. Sjukvård och utbildning är gratis. Turismen har på sista tiden seglat upp som den viktigaste näringen. Den ger landet goda inkomster. Regeringen har infört en konvertibel turistpeso som motsvarar en dollar. Många cubaner som arbetar nära turisterna har då fått en chans att öka sin levnadsstandard. Klyftorna tenderar att öka igen mellan fattiga och rika. 7. Vad kan man göra på Cuba som turist? Kubanerna är pratsamma och sociala. Gatorna sjuder av liv. Musik hörs överallt. Det finns gott om skickliga musikanter och sångare. Dansen är en del av det dagliga livet. Alla städer har ett trubadurhus där lokala band spelar. Dit går man för att dansa. Arvet från kolonialtiden märks tydligt i stadsbebyggelsen talet var en guldålder för arkitekturen. Då dominerade barockstilen. På gatorna rullar gamla amerikanska bilar från och 40-talet. Kubanerna har tvingats att bli skickliga bilmekaniker. De måste själva tillverka reservdelar efter den amerikanska bojkotten. Landskapet, floran och faunan är bedårande. Klimatet är tropiskt, men man svalkas ändå av havsbrisen. 8. Vilken tid på året bör man besöka Cuba? Det är lättare att säga när man inte ska åka dit. Under augusti till oktober är det orkansäsong. Då är det olämpligt att vistas som turist på Cuba. I genomsnitt drabbas Cuba av en orkan per säsong. Man har regnperiod mellan maj och oktober. Mellan november och april brukar det vara torrperiod. 13

368 Lärare: SESSION Vad heter statschefen? Den 31 juli 2006 överlämnade Fidel Castro ansvaret för landet till sin bror. Han heter Raúl Castro och var då vicepresident. Fidel hade blivit svårt sjuk. Han behövde en tarmoperation. Den 19 februari 2008 kom ett meddelande från Fidel till det kubanska folket: Han tänkte inte ställa upp som presidentkandidat i det kommande valet. Så det blev Raúl Castro som skulle leda landet. 10. Hur gick det sedan? Sedan försvarsminister Raúl Castro övertagit presidentposten 2008 genomfördes vissa reformer, bland annat decentralisering av ekonomiska frågor till lokala organ, bland annat decentralisering av ekonomiska frågor till lokala organ, ökade löneklyftor samt legalisering av privata mikrovågsugnar, persondatorer och DVD-spelare. De sista fångarna från Kubavåren frisläpptes 2010 varav flera deporterades till exil i Spanien. I juli 2012 dödades landets ledande regimkritiker Oswaldo Paya i en krasch med en lastbil. Hans familj höll Castroregimen som ansvarig för händelsen, medan andra oppositionella stött teorin om en olycka. (Sista stycket; Wikipedia ) 14

369 Cuba Elev: SESSION 19