5. Länets transportsystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "5. Länets transportsystem"

Transkript

1 5. Länets transportsystem 5.1 Vägar Vägsystemet Västerbottens län har till följd av långa avstånd ett omfattande men glest vägnät med drygt kilometer statlig väg och cirka kilometer enskild väg med statsbidrag. Till detta kommer cirka mil enskild väg utan statsbidrag. En stor del av vägtransportsystemet är inte byggt och dimensionerat för de laster som tillåts i dag. Detta innebär tillsammans med tjälsäkringsproblemen att en stor del av vägnätet har en oacceptabel standard. På grund av vägarnas tillstånd är näringslivets och hushållens genomsnittliga transportkostnad högre i Västerbottens län än i de södra delarna av landet, vilket innebär konkurrensnackdelar. Det är orimligt att betydande delar av det statliga vägnätet har så låg standard. En nedre gräns - en skamgräns - för det statliga vägnätets standard bör definieras även på central nivå och fördelningen av medel bör anpassas till detta. Den undermåliga standarden på vissa vägar har allvarliga negativa konsekvenser för utvecklingsmöjligheterna i länet. Dels på grund av ovan beskrivna kostnadsfördyringar för näringsliv och hushåll, dels för att ett rimligt fungerande vägsystem - i alla dess delar - är en grundförutsättning för att bibehålla och utveckla verksamheter i ett så geografiskt stort län som Västerbotten. Länet har stora potentialer att utveckla besöksnäringen. En förutsättning för denna är att det är möjligt för turister att nå intressanta mål i framför allt Västerbottens läns inland och fjällregion. Dessa besöksmål kan i många fall vara belägna längs det finmaskiga vägnätet. En standard under skamgränsen avskräcker och hindrar därmed bland annat utvecklingsmöjligheterna för denna betydelsefulla näring. E4 har en stor betydelse för transportsystemets funktion i Västerbottens län och fungerar som en pulsåder för nord-sydliga transporter. Byggandet av förbifarter förbi Umeå och Skellefteå krävs såväl av framkomlighets- som miljöskäl. E12 fyller en viktig funktion för tillgängligheten för Västerbottens läns inland samt för samverkan kust-inland. E12 har också en viktig uppsamlande funktion för råvarutransporterna. En betydande höjning av E12:ans standard bör därför ske. E 12 måste även erhålla TEN-status, det vill säga bli en del i det transeuropeiska vägnätet. En utvecklad samverkan med Norge, Finland och nordvästra Ryssland är viktigt för länets tillväxt. Inlandsvägen - väg 45 - har stor strategisk betydelse för Västerbottens läns inland. Dels på grund av dess betydelse för samverkan mellan inlandskommunerna inom och utom länet, dels som transportled för besöksnäringen till inlandet. Den har också stor betydelse för kopplingarna med Norge, samt utgör tillsammans med E4 länk i en viktig kommunikationsled i ett nord-sydligt perspektiv. Dagens dåliga vägstandard är dock ett hinder för att Inlandsvägen skall kunna fylla sin funktion. Av stor betydelse för länets utveckling är att det finns tillräckligt bra vägförbindelser mellan länets alla centralorter så att en vidgning av arbetsmarknaderna underlättas. Ett hinder för att kunna nyttiggöra den potential som fjällkedjan utgör ur turistsynpunkt är de brister som finns på de riksgränsöverskridande vägarna mot Norge. I viss mån finns likartade brister, och felande länkar på vissa länsvägar. Näringslivets struktur med bland annat tunga råvarutransporter från inlandet i kombination med det glesa befolkningsmönstret, medför att vägtrafiksystemet har en avgörande betydelse för såväl näringslivets transporter som för persontransporterna. I många fall saknas också realistiska vägalternativ, då länet har ett glest vägnät i förhållande till sin yta. Nationella vägar I Västerbottens län ingår E4, E12 och väg 45 i det nationella vägnätet. Av det totala trafikarbetet Länstransportplan för Västerbottens län

2 i länet sker nästan hälften, 47 procent, på de nationella stamvägarna. E4 utgör länets viktigaste pulsåder för nord-sydliga tranporter. På E4 passerar i genomsnitt 5600 fordon per dygn, varav en betydande andel tung trafik. Vägen har en relativt god hastighetsstandard i förhållande till vägbredden. E4 har i huvudsak god standard söderifrån fram till Umeå. Sämre standard råder i synnerhet norr om Sikeå mot Skellefteå. Ny sträckning av E4 och E12 utanför Umeå centrum planeras i form av en ringled. E12 har en viktig funktion för de öst-västliga kopplingarna i stråket Mo i Rana-Umeå-Vasa. Vägen har en bristande vägstandard på framförallt delen Umeå-Lycksele och på avsnittet Hemavan-norska gränsen. Standarden är relativt god på avsnittet Lycksele-Storuman. Väg 45 är en pulsåder för inlandets transporter och har betydelse för samspelet mellan inlandskommunerna. Vägen har en relativt god hastighetsstandard i förhållande till vägbredden. Vägens största brister utgörs av allt för många snäva kurvor och krön kombinerat med eftersatt underhåll och dålig ytstandard. Standarden är så låg att nyttotrafiken för turism har svårighet att nyttja vägen för sina transporter. Regionala stråk/vägar Väg 90 Lokalisering: Väg 90 utgår från E4 vid Kramfors och ansluter till väg 45 i Meselefors 25 km söder om Vilhelmina. Vägen passerar länsgränsen mellan Västernorrlands och Västerbottens län söder om Hälla. Delsträckan genom Västerbottens län är 80 km lång. Den vanligaste hastigheten är 90 km/h, men även 110 km/h förekommer. Vägen trafikeras dagligen av 700 fordon och är 6,5 meter bred med partier på 7,5/ 8 meter. Funktion: Vägen fångar upp resor och transporter i nord-sydlig riktning och har främst en viktig roll som inlandsförbindelse, men fungerar även som förbindelse mellan inland och kust. Tillverkningsindustri, skogsindustri och petroleumtransporter utgör den dominerande delen av godstransporterna efter vägen. Gymnasiestuderande ungdom reser mellan Åsele och Malgomajskolans gymnasium i Vilhelmina. Vägen är viktig turistväg för besöksnäringen i Vilhelminafjällen. Vid Hälla ansluter väg 90 till väg 348 mot Örnsköldsvik. Väg 348 är viktig för näringslivets och turistnäringens transporter, främst mellan Örnsköldsvik och Åsele/Dorotea/ Vilhelmina. Kontakten med vattendrag ger natursköna avsnitt som är lämpliga för rekreation och rast. Brister: Vägstandarden mellan Åsele och Stenselkroken (15 km) är undermålig. Väg 90 har förhållandevis god vägytestandard, en mindre del bedöms som eftersatt underhåll. Väg 92 Lokalisering: Väg 92 utgår från E12 vid Vännäs och ansluter till väg 45 i Dorotea. Vägen är 178 km lång och domineras av hastigheten 110 km/ h men 90 km/h förekommer på en sträcka av 50 km mellan Bjurholm och Åsele. Vägen trafikeras dagligen av runt fordon. Vägbredden uppgår till 8 meter med partier på 6,5/7 meter. Funktion: Vägen fångar upp resor och transporter i öst-västlig riktning och har främst en viktig roll för Vilhelmina, Dorotea, Åsele och Bjurholms kontakter med Umeå kommun. Vägen har en viktig samverkansfunktion för dessa orter/kommuner och med Vännäs. Plastindustri i Vilhelmina, husvagnstillverkning i Dorotea, och metallindustri i Åsele är exempel på verksamheter med behov av godstransporter. Virkestransporter går till lokala sågverk, järnvägsterminal i Vännäs samt transporter till massaindustrier och större sågverk vid kusten. Natursköna avsnitt längs vägen inbjuder till rast och rekreation, vägen förmedlar turisttrafik från kust till inland och fjäll. Väg 92 tillhör också Konstvägen, där ett antal konstverk finns utplacerade längs ett stråk mellan kust och fjällvärld. Brister: Vägen har dålig vägytestandard på en mindre del vilket bedöms bero på eftersatt underhåll. Trafiksäkra parkeringsmöjligheter i anslutning till konstverken saknas till stor del. 40 Länstransportplan för Västerbottens län

3 Väg 95 Lokalisering: Väg 95 utgår från E4 i Skellefteå och passerar länsgränsen till Norrbotten strax söder om Glommersträsk. Vägen fortsätter därefter upp till riksgränsen mot Norge (E6) och passerar bland annat igenom Arvidsjaur och Arjeplog. Vägen, som är 82 km lång inom Västerbottens län, domineras av hastigheten 110 km/h samt trafikeras dagligen av runt fordon med stora variationer på delsträckor ( fordon) Vägen är 8 meter bred med partier på 7,5 till 10 meter. Funktion: Vägen och dess förmåga att bära särskilt tunga transporter har en avgörande betydelse för gruvindustrin, all slig transporteras med lastbil. Gruvindustrin har skapat en för länet höjd andel verkstadsindustri i de berörda kommunerna. Vägen har en strategisk funktion som sammanbindande länk till Bodö, som är centrum för Nordland fylke i Norge. Vägen är också ett viktigt turiststråk, där besökare från Norge utgör en stor andel. Brister: Väg 95 har god vägytestandard, men har stora brister avseende framkomlighet, säkerhet och miljö i centrala Skellefteå. Belastningen av tung trafik är stor, bland annat till följd av malmtransporter samt transporter till/från Skellefteå hamn. I de centrala delarna av Skellefteå erfordras bland annat breddning, utbyggnad av planskildheter för gång- och cykeltrafikanter samt förbättrad koppling till E4. Väg 348 Se avsnitt om väg 90. Väg 352 Lokalisering: Väg 352 utgår från E4 i Örnsköldsvik och ansluter till väg 92 i Fredrika. Vägen passerar länsgränsen mellan Västernorrlands och Västerbottens län norr om Aspsele. Vägens längd är 100 km, delsträckan genom Västerbottens län är 27 km lång. Den vanligaste hastigheten är 90 km/h, men även 70 km/h förekommer. Vägen trafikeras dagligen av 130 fordon och är 6,5-7 meter bred. Funktion: Vägen fångar upp resor och transporter i nord-sydlig riktning och har främst en viktig roll som inlandsförbindelse, men fungerar även som förbindelse mellan inland och kust. Träindustriprodukter och skogsråvara utgör den dominerande delen av transporterna utefter väg 352. Brister: Inga större brister. Väg 353 Lokalisering: Väg 353 utgår från E4 vid Nordmaling och ansluter till väg 360/365 och E12 i Lycksele. Sträckan genom länet är 131 km lång. Den vanligaste hastigheten är 90 km/h, men även 70 km/h förekommer. Vägen trafikeras dagligen av fordon, närmast Lycksele cirka 1800 fordon. Vägen är cirka 6,5 meter bred. Funktion: Vägen fångar upp resor och transporter i nord-sydlig riktning och har främst en viktig roll som inlandsförbindelse, men fungerar även som förbindelse mellan inland och kust, där kopplingen till Botniabanan i Nordmaling är av stor betydelse. Tillverkningsindustri, trä- och skogsindustritransporter utgör den dominerande delen av godstransporterna utefter väg 353. Vägen är en viktig turistväg för besöksnäringen i Lapplandsfjällen. Brister: Delar av vägen har brister plan och profil. Väg 360 Lokalisering: Väg 360 förbinder Vilhelmina med Lycksele, de två största inlandskommunerna i länet. Avståndet mellan de båda kommunernas centralorter är 112 km och vägen sträcker sig i väst-östlig riktning. 90 km/h dominerar på vägen, långväga trafik uppgår endast till 250 fordon dagligen. Vid respektive tätort växer trafikvolymen något och uppgår till knappt 800 fordon. Vägbredden håller sig runt 6,5 meter. Funktion: Vägen har en viktig funktion för tillgängligheten till sjukhuset i Lycksele. Skogsråvara transporteras till Lycksele och Vilhelmina utefter vägen. Brister: Vägens ojämnheter och kurvor utgör ett hinder för ökad samverkan i triangelrelationen Lycksele, Vilhelmina och Storuman. Länstransportplan för Västerbottens län

4 Trafikflöden på det statliga vägnätet i Västerbottens län Tillåten hastighet i Västerbottens län 42 Länstransportplan för Västerbottens län

5 Slitlager på vägar i Västerbottens län Vägbredder i Västerbottens län Länstransportplan för Västerbottens län

6 Väg 363 Lokalisering: Väg 363 följer Vindelälvens dalgång och sträcker sig från Umeå vid kusten till väg 45 strax söder om Blattnicksele. Vägen sammanfaller med väg 45 på sträckan Blattnicksele- Sorsele för att därefter fortsätta fram till turistorten Ammarnäs. Vägen passerar kommunhuvudorterna Vindeln och Sorsele samt fem mindre tätorter. Väg 363 är 240 km lång upp till väg 45. Vägen domineras av 90 och 110 km/h sträckor och trafikeras av i genomsnitt 1000 fordon dagligen med en markant höjning vid kusten för att sjunka kraftigt mot inlandet. Vägbredden varierar mellan 6-7 meter. Funktion: Vägen har en viktig funktion för transporter från fjällen till kusten och är en av länets största transportleder för virkestransporter. Delen Umeå-Vindeln utgör ett viktigt stråk för arbetspendling och andra resor. Vägen leder längst i nordost till fjällorten Ammarnäs, som bildar centrum i Vindelfjällens naturreservat. Brister: Dålig trafiksäkerhetsstandard delen Umeå-Vindeln. Under senare år har successiva hastighetsnedsättningar inneburit att restiden ökat mellan Vindeln och Umeå. Detta innebär försämrad framkomlighet och transportkvalitet för såväl bussresenärer som bilister. Effekten blir försämrad samverkan inom Umeåregionen. Trafiksituationen i Vindelns tätort är bristfällig, bland annat avseende genomfartstrafik och järnvägspassage. Tillgänglighet till turism och rekreation tillgodoses i huvudsak med vägens nuvarande utformning norr om Rusksele, men vägens jämnhet är dålig. Brister i vägstandard avseende bredder och kurvighet finns i första hand på sträckan Nedre Rosinedal-Vindeln- Bodarna. Väg 364 Lokalisering: Väg 364 utgår från E4 i Umeå mot Burträsk och ansluter åter till E4 i Skellefteå. Sträckan genom länet är 130 km lång. Den vanligaste hastigheten är 90 km/h, men även sträckor med 70 km/h förekommer. Vägen trafikeras dagligen av 2000 fordon och är 6,5-9 meter bred. Funktion: Vägen fångar upp resor och transporter i nord-sydlig riktning parallellt med E4:an. Vägen har omfattande arbetspendling mellan främst Skellefteå och Burträsk. Tillverkningsindustri, skogsindustri och petroleumtransporter utgör dominerande delen av godstransporterna längs väg 364. Gymnasiestuderande ungdom reser till gymnasieskolor i respektive Umeå och Skellefteå. Brister: Dålig trafiksäkerhet på vissa avsnitt, dålig ytjämnhet på delar av sträckan samt behov av plan och profiljusteringar. Väg 365 Lokalisering: Väg 365 utgår från väg 92 öster om Åsele vid Älgsjö och passerar genom Lycksele samt nära Norsjö vid Norsjövallen för att slutligen passera länsgränsen till Norrbotten strax söder om Glommersträsk, där vägen ansluter till väg 95. Vägen är 190 km lång med en bredd mellan 6,5 och 8 meter. Hastigheten 110 km/h dominerar med en genomsnittlig trafikvolym dagligen på runt fordon. Funktion: Vägen har funktion som förbindelseled för orternas samverkan med Lycksele inom sjukvård och näringsliv. Skogsråvara transporteras mot Lycksele, men i huvudsak korsar virkesströmmarna vägen. Delen Lycksele-Norsjövallen ingår i förbindelsen Lycksele-Skellefteå och är viktig för transporter till och från träindustrin i Kvarnåsen och Lycksele. Brister: Stora brister i ytstandard finns på delen Åsele-Lycksele. I Lycksele tätort finns stora trafiksäkerhetsbrister, delsträckan genom Lycksele tillhör landets 100 farligaste vägsträckor. Väg 370 Lokalisering: Vägen knyter samman väg 95 vid Boliden med väg 363 vid Holmfors och väg 45 vid Blattnicksele och blir därmed en del i förbindelserna mellan Sorsele, Malå, Norsjö och Skellefteå. Den totala väglängden är 126 km varav två tredjedelar är tillåten för 110 km/h. Trafikvolymen varierar mellan 500 och fordon dagligen. Vägens bredd är mellan 6,5 och 9 meter. Funktion: Större delen av vägen ingår i transportsystemet för gruvdrift i Skelleftefältet, där särskilda krav ställs på vägens bärighet. Norsjö har träindustri och Malå har såg- och träindu- 44 Länstransportplan för Västerbottens län

7 stri. I Malå finns en större skidanläggning som ger rekreationsmöjligheter för ett större område. Utöver betydelsen för gruvindustrin och orternas samverkan har vägen en viktig funktion för turismen genom förbindelserna med fjällområdena i Ammarnäs, Tärnaby/Hemavan samt Bodö i Norge. Brister: På sträckan Malå-Lillholmträsk är såväl trafiksäkerheten som bärigheten dålig. Väg 372 Lokalisering: Väg 372 mellan Skellefteå och Skelleftehamn är 18 km lång. Hastigheten är 70/ 90 km/h på den 9 till 13 meter breda vägen. Trafikvolymen uppgår till mellan och fordon dagligen. Funktion: Vägen är mycket viktig för näringslivet och utgör samtidigt en del i Skellefteå kommuns expansionsplaner. Längs vägen finns flera större industrier, bostadsområden och i Skelleftehamn finns Rönnskärsverken och en hamnverksamhet som genererar en stor andel tung trafik. Vägens funktion motiverar god framkomlighet, separering av oskyddade trafikanter och goda förutsättningar för kollektivtrafik. Brister: Trafikfarliga korsningar, dålig framkomlighet på vissa delar samt oskyddade trafikanter. Vägsträckan tillhör de 100 farligaste i landet, med många och förhållandevis allvarliga olyckor. Vägarna 783/785 Lokalisering: Vägarna förbinder Sikseleberg, Risliden och Norsjö med varandra. Vägarna har en sammanlagd längd på 27 km. Trafikmängden uppgår till cirka 250 till 750 fordon dagligen, i riktning mot Norsjö. Hastighet 70 km/h, bredden varierar mellan 3 och 6 meter. Viktiga näringslivsvägar i Västerbottens län Länstransportplan för Västerbottens län

8 Funktion: Vägarna har en viktig funktion för godstransporter, arbetspendling och turistnäringen. Brister: Dålig bärighet på delen 785 samt genom Ajaur. Väg 1088 Lokalisering: Väg 1088 utgår från väg 45 norr om Vilhelmina vid Storseleby och ansluter till det norska vägnätet i Skalmodal. Sträckan genom länet är 161 km lång. Omkring 30 km av sträckan är belagd. Den vanligaste hastigheten är 70 km/h. Vägen trafikeras dagligen av fordon och är till övervägande delen 3-4 meter bred. Funktion: Vägen fångar upp resor och transporter i öst- västlig riktning och har främst en viktig roll som inlandsförbindelse. Vägen är också viktig som riksgränsöverskridande väg mot Hattfjelldal och E6 i Norge. Standarden på norsk sida är avgjort bättre än på svensk sida. Vissa godstransporter, främst virke men även transporter för rennäringen utgör den dominerande delen av godstransporterna utefter väg Vägen är en viktig turistväg för besöksturismen i Vilhelminafjällen. Kontakten med vattendrag ger natursköna avsnitt som är lämpliga för rekreation och rast. Delsträckan Dikanäs-Skalmodal utgör en viktig delsträcka av Sagavägen. Brister: Nedsatt bärighet under våren, vägen har under vissa perioder varit totalavstängd på sträckan Kittelfjäll-Skalmodal. Väg 1116 Lokalisering: Väg 1116 utgår från E12 i Västansjö norr om Tärnaby och ansluter till det norska vägnätet vid Krutvattnet. Sträckan genom länet är 30 km lång. Den dominerande hastigheten är 90 km/h. Vägen trafikeras dagligen av cirka 300 fordon och är 6,5 meter bred. Funktion: Vägen är viktig som alternativ väg när väderläget begränsar framkomligheten på E12 mot Mo i Rana. Vägen fångar upp resor och transporter i öst- västlig riktning och har främst en viktig roll som riksgränsöverskridande väg. Tillverknings- och skogsindustritransporter utgör den dominerande delen av godstransporterna utefter väg Vägen har en viktig funktion för resande dels till fjällanläggningar i Tärnaby/ Hemavan, men också för resande till Hemavans flygplats från Hattfjelldalsområdet i Norge. Brister: Dålig bärighet. Väg 1132 Lokalisering: Vägen förbinder Sorsele med Ankarsund via Giltjaur. Sträckan är 66 km lång, med runt 6-7 meters bredd och en trafik på 100 till 700 fordon dagligen. Upplåten hastighet är 90 km/h. Funktion: Fungerar som diagonal koppling för samspelet Mo i Rana - norra delarna av Västerbottens län, vidare mot Norrbottens län, Finland och Ryssland. Brister: Inga av särskild betydelse. Lokala vägar I länet finns ett omfattande och finmaskigt nät av lokala vägar. De lokala statliga vägarna utgör huvuddelen av länets allmänna vägnät. Detta finmaskiga vägnät har mycket stor betydelse för näringslivets råvarutransporter samt för boende i glesbygd, men även för turism och rekreation. Enskilda vägar I länet finns ett mycket omfattande nät av enskilda vägar. Det enskilda vägnätet i Västerbottens län är cirka tre gånger längre än det statliga. Större delen är skogsbilvägar, men närmare 300 mil har direkta funktioner för bofasta. Vägarna har, liksom det lokala vägnätet, stor betydelse för rekreation och friluftsliv, samt för enskilda individers resmöjligheter och för exempelvis skogsbrukets och gruvnäringens transporter. Brister: De statliga bidragen för drift och underhåll som ges till enskilda vägar följer inte kostnadsutvecklingen, vilket medför successivt försämrad standard. Investeringsbehoven är stora, men då 30 procent skall finansieras av vägförening eller kommun, innebär detta behov av medel som är svåra att uppbringa. Detta innebär en stor risk att nödvändiga reinvesteringsåtgärder uteblir, med försämrad funktion som följd. 46 Länstransportplan för Västerbottens län

9 Bärighet Vägnätet är uppdelat på bärighetsklasserna BK1, BK2 och BK3. BK1 innebär full bärighet året runt, det vill säga 11,/18(19) tons axel/boggietryck och en totalvikt av 60 ton. BK2 innebär att vägen endast är tillåten för 10/16 tons axel/ boggietryck och en totalvikt av 51,4 ton. BK3 tillåter endast en belastning om högst 8/12 tons axel/boggietryck. Inom Västerbottens län finns cirka km BK1-vägar, km BK2-vägar och cirka 214 km BK3-vägar. Trafikarbetet är störst på BK1- vägnätet. BK2- och 3-vägarna utgör 16 procent av det totala allmänna vägnätet. 81 procent av BK2- och 3-vägarna är grusvägar. Näringslivets tunga transporter kräver vägar med hög bärighet. Vägar med lägre bärighet än BK 1 skapar merkostnader och försämrade konkurrensmöjligheter. Av det totala trafikarbetet på BK3-vägarna i Sverige sker cirka 40 procent på vägar i Västerbottens och Norrbottens län. Tjälsäkring Varje år avstängs en tredjedel av det allmänna vägnätet i Västerbottens län till följd av stora bärighetsproblem och tjällossning. Orsaken är en lång följd av år med eftersatt underhåll. Motsvarande andel avstängd väg i mellersta och södra Sverige är 11 procent. Eftersläpande underhåll Ett annat stort problem i länet och övriga norra Sverige är det som kallas eftersläpande underhåll. Det innebär att det inte finns resurser att underhålla vägarna i samma takt som de slits ner. Resultatet blir en kontinuerlig försämring av vägytans standard. 5.2 Järnvägar Järnvägssystemet Järnvägsnätet byggdes från början överlag med en lägre standard i norra Sverige än i övriga delar av landet, vilket medför lägre tillåten tågvikt i Västerbottens län än i södra Sverige och bitvis även begränsade hastigheter. Järnvägssystemet är uppbyggt med enkelspår, vilket medför kapacitetsproblem och störningar i trafiken vid trafikökningar. Utvecklad järnvägstrafik i Västerbottens län inrymmer stora potentialer och Botniabanan och Norrbotniabanan kommer att få stor betydelse för hela länet. Persontrafik bedrivs idag endast med nattåg, en trafikering som upphandlats genom Rikstrafiken. Sedan trafiken upphandlades för första gången år 1999 har nattågsresandet haft en avsevärd uppgång i norra Sverige. Inför Botniabanans förväntade trafikstart år 2010, har Rikstrafiken tillsammans med länstrafikbolagen i de fyra nordligaste länen, upphandlat Under perioden var årligen cirka 300 mil av vägnätet avstängt för tung trafik under cirka 50 dygn. Det vägnät som främst drabbas av bärighetsrestriktioner är det lokala vägnätet. Värst drabbat är grusvägarna med 75 procent av alla avstängda vägar. En mil allmän väg som stängs för tung trafik medför i genomsnitt att cirka fyra mil enskild väg inte kan nås. Den glesa befolkningsstrukturen och det basindustridominerade näringslivet ställer stora krav på att det finmaskiga vägnätet måste vara tillgängligt året runt. I de flesta fall finns varken alternativa vägar eller transportmedel att tillgå. Trafikreade järnvägar i norra banregionen. Länstransportplan för Västerbottens län

10 snabbusstrafik längs norrlandskusten med järnvägskoppling i Sundsvall. Syftet är att bygga upp ett starkt resandeunderlag inför Botniabanans trafikstart. Järnvägssystemet i norra Sverige har mycket stor betydelse för näringslivets godstransporter i norra Sverige och därmed för nationens ekonomi. Stambanan genom övre Norrland är ett av de viktigaste godstrafikstråken i Sverige. Tvärbanorna har en viktig funktion för transporterna mellan kust och inland. Mo i Rana till övriga Sverige samt ännu icke klarlagda transportbehov på grund av exploatering av mineralfyndigheter. I den föregående planeringsomgången pekade näringslivet särskilt på behovet av högre axellast och utökad lastprofil inom järnvägssystemet för att minska transportkostnaderna, i första hand kopplat till systemtransporter inom den tunga industrin i Sverige. Botniabanan och Norrbotniabanan Under planperioden kommer Botniabanan mellan Nyland och Umeå att färdigställas. Bygget påbörjades år 1999 och järnvägen beräknas tas i bruk år Denna 19 mil nya järnväg är en av de allra största infrastruktursatsningarna i Sverige i modern tid. Förutsättningar för transporter av gods och persontrafik förändras dramatiskt. Längs norrlandskusten upp till Umeå skapas helt nya förutsättningar för samverkan mellan kuststäderna. Järnvägen bildar inte bara en länk mellan norra och södra Sverige, utan även mellan det befintliga europeiska järnvägsnätet och det framväxande nätet i Ryssland och området kring Barents hav. Botniabanan är därmed av stor betydelse för såväl regionen som för hela Sverige och Europa. Järnvägen har stor betydelse för näringslivets godstransporter. Botniabanan bidrar till att skapa ett funktionellt dubbelspår till stambanan, vilket avsevärt ökar kapaciteten. Järnvägssystemet är viktigt för effektiva transporter för bland annat de mineral- och skogsbaserade näringarna. Järnvägen har också stor potential som ett resurssnålt, miljövänligt och säkert transportmedel. För Stambanan genom övre Norrland finns allvarliga brister, i synnerhet norr om Vännäs. För inlandet är utvecklingen av tvärbanan Hällnäs-Storuman av särskild betydelse. Betydelsen kan komma att öka med utökade transportbehov på grund av leveranser från För att Botniabanans funktion skall kunna garanteras krävs bland annat ombyggnad av resecentrum Umeå C, nybyggnad av resecentrum Öst i Umeå, nybyggnad av resecentrum i Nordmaling, samt en nybyggnad av regionaltågstation i Hörnefors. Det är också viktigt att goda förutsättningar ges för nyttjandet av dessa resecentrum, genom god tillgänglighet till bland annat anslutande gång- och cykelvägar, anslutningsvägar m.m. En ny godsterminal i Umeå krävs för att få en smidig hantering av de godsflöden som genereras i dag och som kan förväntas öka med Botniabanans färdigställande. Norrbotniabanan innebär en naturlig fortsättning av Botniabanan delen Umeå och Haparanda och innebär också att Botniabanans potential kan nyttjas fullt ut. I samband med regeringsbildningen år 2002 klargjordes att Norrbotniabanan skall byggas. Banverket har i sin utredning (Ny järnväg Umeå-Haparanda, underlags- 48 Länstransportplan för Västerbottens län

11 Dagens restider Med Botniabanan och Norrbotninabanan Med Botniabanan och Norrbotniabanan skapas en ny världsbild när det gäller möjligheterna att samverka längs norrlandskusten. De geografiska avstånden minskar dramatiskt när tidsavstånden i många fall halveras. rapport ) om Norrbotniabanan konstaterat att denna krävs för att eliminera kapacitetsproblemen mellan Luleå och Umeå. I samma utredning anges att Norrbotniabanan utgör en förutsättning för att skapa en attraktiv kollektivtrafik längs norrlandskusten. Restiderna mellan orterna längs norrlandskusten kan halveras. En mycket stor förbättring sker för Skellefteå som idag är Sveriges största tätort som helt saknar persontågsförbindelser. De nordvästra delarna av Ryssland utgör en potentiell utvecklingsmarknad i Västerbottens läns närhet. Etablering av godstrafik mellan Norge, Sverige och nordvästra Ryssland är en av de mest angelägna åtgärderna för att utveckla det öst-västliga handelsutbytet. I regeringens beslut om den nationella banhållningsplanen i februari 2004 ingår en första etapp av Norrbotniabanan med byggstart år Tre miljarder kronor har avsatts för detta och Banverket har föreslagit att som första etapp bygga sträckan Piteå-Skellefteå. Stambanan genom övre Norrland Stambanan genom övre Norrland går från Bräcke, via Långsele och Vännäs/Umeå, till Boden och Luleå. Järnvägen färdigställdes under 1890-talet. Sträckan Långsele-Vännäs är det standardmässigt sämsta avsnittet på hela banan på grund av långa och branta stigningar samt tvära kurvor, vilket begränsar tågvikterna och hastigheten. Banan är enkelspårig och omledningsmöjligheter till/från övre Norrland saknas varför sårbarheten i järnvägssystemet är mycket stor. Det höga kapacitetsutnyttjandet gör också att banan är känslig för trafikstörningar. Åtgärder för att öka kapaciteten är därför av mycket stor betydelse, inte minst mot bakgrund av att efterfrågan ökar på transporter från industrin i norra Norrland. Kapaciteten är maximalt utnyttjad på de tider transportköparna efterfrågar, speciellt kl , men även under vissa tider på dagen. Den sammanlagda tiden som tågen i genomsnitt står stilla på grund av planerade och oplanerade möten uppgår på avsnittet Bollnäs-Vännäs till i genomsnitt 37 timmar per dygn. Länstransportplan för Västerbottens län

12 De långa avstånden i kombination med beskrivna begränsningar på tågvikter och kapacitet innebär högre transportkostnader på upp till 30 procent för näringslivet, vilket påverkar konkurrenskraften negativt för de norrländska företagen. Persontransporterna på stambanan är idag av begränsad omfattning. Detta beror framför allt på att banan inte är kustnära och därmed inte passerar där huvuddelen av människorna bor. Behov godstrafik Uppgradering till Stax 25 ton och 8 tons metervikt, samt utökad lastprofil på sträckorna: Vännäs-Bastuträsk (spårbyte pågår, uppgradering till Stax 25 ton sker i samband spårbytet, hanteras inom delprojektet vidmakthållande/utbyte) Långsele-Mellansel-Vännäs (åtgärder för Stax 25 ton samordnas med det spårbyte som måste göras inom planperioden , och hanteras inom delprojektet vidmakthållande/utbyte) Vännäs-Umeå, kapacitetsåtgärder. Bastuträsk-Boden (höjning av metervikt till 8 ton samt utökad lastprofil - Stax 25 ton med metervikt 6,4 ton tillåts redan). Ombyggnad av Vännäs bangård, inklusive åtgärder för Stax 25 ton. Ny godsbangård i Umeå som anläggs strax nordväst om dagens placering. Behov kapacitet Prioriterade åtgärder på kort sikt är kapacitetshöjande åtgärder vid Brattby (Vännäs- Brännland) och Vännäs Norra (Vännäs- Tväråbäck) på delsträckan Boden-Umeå. Med dessa åtgärder blir kapacitetsutnyttjandet strax under 80 procent sett över hela dygnet. Trots dessa åtgärder är det stora svårigheter att bedriva trafik utan stor störningskänslighet. Möjligheten att utöka trafiken är mycket begränsad och det är svårt att bedriva ett effektivt underhåll av banan eller genomföra större banarbeten. På delen Boden-Umeå krävs därmed ytterligare kapacitetsförstärkningar, dels genom en förtätning av antalet mötesstationer, samt dels genom att befintliga mötesstationer förlängs, bland annat för anpassning till ARE-tågen. De senare förändringarna har endast en marginell påverkan på kapacitetsutnyttjandet, såvida inte tåglängderna ökar till 750 meter då åtgärderna istället blir av akut karaktär. Under förutsättning att Norrbotniabanan genomförs planenligt bedöms att antalet nya mötesstationer kan hållas nere längs stambanan genom övre Norrland. Behov persontrafik Anpassning till Botniabanetrafiken, främst spåråtgärder, vilket även medför ett behov av ombyggnad av plattformar och plattformsförbindelser. Hållplats för resandeutbyte, Vännäs Östra, samt utbyggnad av mötesstationer på delsträckan Tväråbäck-Brännland. Under första halvan av planperioden bör behov av särskilda utredningsresurser avsättas för att undersöka möjligheterna till spåråtgärder för ökad hastighet för persontåg på delsträckan Umeå-Vännäs, bland annat rälsförhöjning, kurv- och linjerätningar. Förslag som tidigare ej kunnat motiveras samhällsekonomiskt bör ses över och prövas i ett perspektiv med utökad trafik tack vare Botniabanan, bland annat linjerätning över E12 i Norrfors. Tvärbanor Tvärbanorna, är oftast start/målpunkter för tunga och frekventa systemtransporter av både råvaror och färdigprodukter och fyller därigenom en mycket viktig funktion i järnvägssystemet. Tvärbanorna i norra Sverige tillför stomnätet laster på i storleksordningen 8 miljoner nettoton/år. Det är angeläget att standarden upprätthålls och förbättras där det motiveras av nuvarande eller prognostiserad trafikomfattning. Tvärbanorna i Västerbottens län har enbart godstrafik och är enkelspåriga. Samtliga banor saknar ATC (Automatic Traffic Control). Umeå-Holmsund Banan är 16 km lång, byggd år 1922 Godstransporterna består i huvudsak av papper, vedråvara, sågade trävaror samt vagnslaster och uppgick år 2002 till omkring 1 miljon årston. Efter den upprustning och elektrifiering som skett de senaste åren har banan en god teknisk standard. Genom 50 Länstransportplan för Västerbottens län

13 föregående länstransportplan ( ) har banan även utrustats med fjärrblockering och fått ATC. Tillåten axellast är 22,5 ton och tillåten hastighet 70 km/h. Följande behov noteras: Tillåten axellast 25 ton. Bangårdskapaciteten i Holmsund behöver förbättras för att klara ökad trafik. Ny timmerterminal krävs i samband med bygget av Botniabanan. Utredning av möjliga hastighetshöjande åtgärder för persontrafik. Förbättrad koppling till Umeå hamn. Hällnäs-Storuman Banan är 167 km lång och är enkelspårig. Banan byggdes under 1920-talet. Tillåten axellast är 22,5 ton Hällnäs-Storuman. Tillåten hastighet är km/h. Under de senaste åren har sträckan Hällnäs-Lycksele rustats upp med omfattande bankbreddning, dränering, slipers och rälsbyten samt makadamisering på de viktigaste avsnitten. På sträckan Lycksele-Storuman har upprustning skett genom föregående länstransportplan och standarden är förbättrad. Banan har betydelse för den skogsbaserade industrin och årligen transporteras cirka ton skogsråvara längs banan. Banan torde öka i betydelse när Botniabanan byggs, eftersom trafiken längs länsjärnvägen kommer att få tillgänglighet bland annat till pappers- och massaindustrin i Västernorrland. Därtill kan i ett längre tidsperspektiv transporter av såväl biobränslen som malm bli aktuella. Sett från såväl miljö- som trafiksäkerhetssynpunkt är det angeläget att trafiken längs tvärbanan kan fortgå. För att järnvägstrafiken längs tvärbanan långsiktigt skall kunna vara konkurrenskraftig gentemot lastbilstrafiken erfordras standardhöjande åtgärder efter hela sträckan. Den upprustning som skett under de senaste åren har skapat nya förutsättningar att trafikera tvärbanan med regionala snabbtåg. Till exempel skulle restiden Lycksele- Umeå kunna minska betydligt jämfört med buss eller bil, vilket skulle skapa nya förutsättningar för daglig samverkan. Följande behov kan noteras: Uppgradering till Stax 25 ton och 8 tons metervikt. Utbyggnaden kan ske etappvis. Elektrifiering, på lång sikt. Automatiserat trafikstyrningssystem (fjärrblockering/linjeblockering inklusive ATC eller ETCS-LC), kombinerat med två till tre mötesstationer: Lycksele, samt en mötesstation på delsträckan Hällnäs- Lycksele och eventuellt en mötesstation på delsträckan Lycksele-Storuman på längre sikt. Behoven/kraven för ett automatiserat system är att kunna fjärrstyra trafiken på hela sträckan Hällnäs-Storuman från en manöverplats i Boden. Utredning av möjliga hastighetshöjande åtgärder för framtida persontrafik. Signalåtgärder och spåråtgärder, bland annat rälsförhöjning, kurv- och linjerätningar bör studeras. Bastuträsk-Rönnskär Banan är 64,3 km lång, och byggdes i början av 1900-talet. Under de senaste åren har omfattande spårupprustning skett till helsvetsat spår och uppgradering till 25 tons axellast samt elektrifiering. Metervikt (6,4 ton/m) och tågvikt (1100 ton) är dock fortfarande begränsad. Tillåten hastighet är km/h. I Bastuträsk där banan ansluter till stambanan har ett så kallat triangelspår byggts under senare år för att medge direkttåg söderut från Skellefteå/Rönnskär och omvänt utan tidskrävande växlingsrörelser i Bastuträsk. Trafiken består idag enbart av godstrafik och utgörs volymmässigt till största delen av systemtransporter för Bolidens räkning - i form av transporter av kopparslig från Aitikgruvan utanför Gällivare och andra insatsvaror till Rönnskärsverken. Produkterna från Rönnskärsverket transporteras främst med den så kallade Kopparpendeln till Helsingborg för vidareförädling. Vagnslasttrafik förekommer också på sträckan. Kapaciteten har höjts avsevärt vid Rönnskärsverket, vilket också förväntas påverka volymerna på transporter längs järnvägen. Länstransportplan för Västerbottens län

14 Följande behov kan noteras: Automatiserat trafikstyrningssystem genom fjärrblockering och linjeblockering inklusive ATC eller ETCS-LC, kombinerat med mötesstationer. Kraven för ett automatiserat system är att kunna fjärrstyra trafiken på sträckan Bastuträsk-Skelleftehamn-Rönnskärsverken från Boden Trafikledningscentral, samt att Skelleftehamns station ska kunna avbemannas. Kraftigare elförsörjning för att möjliggöra trafik med flera tåg samtidigt. Utredning av möjliga hastighetshöjande åtgärder för persontrafik. Eventuellt behov av anpassning av Skellefteå station. Inlandsbanan Banan förvaltas av IBAB, som ägs av kommunerna längs Inlandsbanan. Banan är upprustad för bärigheten 22,5 ton på delavsnitt som har tyngre godstransporter, men har brister på övriga avsnitt. Banan används idag bland annat för systemtågtransporter av timmer mellan Arvidsjaur-Östersund Under de senaste åren har godsvolymerna ökat betydligt och idag transporteras sammanlagt 1 miljon ton netto på banan. Sommartid förekommer turisttrafik längs delar av banan, vilket har betydelse för berörda kommuner. eftersom flyget i de flesta fall är enda transportalternativet för långväga resor. De planer som finns på en förlängning av rullbanan vid Umeå flygplats bör genomföras, bland annat av miljöskäl. För utvecklingen av passagerartrafiken vid Skellefteå flygplats krävs ytterligare insatser. För att bättre tillvarata potentialen i tvärled, t.ex. i Norge och Finland, erfordras bättre transportmöjligheter. Ett utvecklat tvärflyg, exempelvis Bodö-Hemavan-Umeå-Vasa, är intressant i detta avseende. Chartertrafik bedrivs från framför allt Umeå och Skellefteå flygplatser mot Medelhavsområdet, men även till Storuman och Hemavan från Stockholm och från Europa. Tillgängligheten till Arlanda är av central betydelse. De senaste årens nedgång i passagerarantalet torde kunna vändas relativt snabbt, bland annat beroende av den allmänna konjunkturen. Regeringen har angivit att statligt stöd till banhållningen i syfte att stödja godstrafiken på Inlandsbanan bör fortsätta tills vidare. Stödet omprövas årligen och beräknas utifrån bland annat trafikbelastning och behovet av underhållsinsatser. I första hand noteras behov av bärighetsåtgärder i angränsande län, samt införande av nytt trafikstyrningssystem. 5.3 Flyg Det geografiska läget med långa avstånd inom Norrland samt till övriga Sverige och omvärlden innebär att flyget har stor betydelse för länets utveckling och konkurrenskraft. Resbenägenheten med flyg är hög i norra Sverige, Det nordiska flygsystemet är i hög grad inriktat på respektive lands huvudstadsregion. Detta är utpräglat för flygförbindelserna i Västerbottens län. 52 Länstransportplan för Västerbottens län

15 Länets flygrelationer samt passagerarflöden år 2002 Stockholm/ Stockholm/ Kiruna Östersund Luleå Göteborg Utrikes Arlanda Bomma via Bromma Umeå Skellefteå Lycksele Vilhelmina Storuman Hemavan* * Endast trafik under delar av året. (ökning med passagerare jämfört med år 2001).Källa: Luftfartsverket. Den köbildning som varit har också avhjälpts genom utbyggnaden av den tredje rullbanan. En fjärde rullbana är av betydelse för Västerbottens län, varför det är väsentligt att en god beredskap finns för byggandet av denna. Det interna norrlandsflyget sker med begränsat linjeutbud och begränsad turtäthet. Prisnivåerna är ofta höga vilket är negativt både för tjänsteresenärer som privatresenärer. Sedan år 2002 trafikeras även Bromma flygplats från Umeå med fem dubbelturer dagligen. I Västerbottens län finns sex flygplatser med reguljär flygtrafik. Umeå och Skellefteå är statliga medan Lycksele, Vilhelmina och Hemavan är kommunala. Storumans flygplats i Gunnarn ägs av Fortifikationsverket och hyrs av försvarsmakten. Flygplatsen drivs av Storumans kommun. Staten ger idag ett stöd till kommunalt drivna flygplatser i form av ett driftbidrag - så kallat MUG-stöd. Cirka 30 miljoner kronor av totalt 105 miljoner kronor går till flygplatserna i Västerbottens län. Under år 2002 genomförde Rikstrafiken en upphandling av flygtrafik som är företagsekonomiskt olönsam men av mycket stor betydelse för samhällets funktion. I Västerbottens län berörs Lycksele, Vilhelmina, Storuman och Hemavan flygplatser. Under senare år har fysiska insatser gjorts för att utveckla de kommunala flygplatserna. Ytterligare behov av insatser kvarstår. År 2002 låg Umeå flygplats, med totalt passagerare, på sjätte plats i Sverige avseende passagerarantalet. Skellefteå flygplats hade totalt passagerare. Lycksele flygplats hade totalt passagerare under år Direktförbindelser finns till Arlanda med två dubbelturer per vardag. Flygplatsen har god standard, men utvecklingsbehoven är stora. Angelägna åtgärder är breddning och förlängning av banor samt om- och tillbyggnad av terminalen. Vilhelmina flygplats hade totalt passagerare under år 2002 I samverkan med Lycksele flygplats bedrivs trafik med två dubbelturer till Arlanda per vardag. Även i Vilhelmina finns utvecklingsbehov, bland annat en förlängning av rullbanan. Flygplatsen i Storuman hade totalt passagerare under år I samverkan med Arvidsjaurs flygplats bedrivs flygtrafik till Arlanda med två dubbelturer per vardag. Under vårvintersäsongen trafikeras Storuman även med två extra dubbelturer per vecka med större flygplan av typ MD-82 för vinterturismen. Flygplatsen har en bra standard. Behov finns av breddad stråkyta för trafikering med större plan för charterflyg. Flygplatsen i Hemavan trafikeras under vintern med tre dubbelturer per vecka till Arlanda. Hemavan hade år 2002 totalt passagerare, vilket är en ökning med drygt passagerare jämfört med år Vid Hemavans Länstransportplan för Västerbottens län

16 flygplats finns behov av ytterligare investeringar, bland annat hjälpmedel för instrumentlandning. 5.4 Hamnar/sjöfart Sjöfarten, som utgör ett trafiksäkert och miljövänligt transportmedel, transporterar 95 procent av det exporterade tonnaget från länet. Kvarkentrafiken, förbindelsen mellan Umeå och Vasa, utgör en viktig åretruntförbindelsen med och utgör en länk i E12-stråket. Den är mycket angelägen att bibehålla och utveckla både för gods- och persontransporter. Den skattefria försäljningen har tidigare haft stor betydelse för rederiets lönsamhet. Eftersom denna upphört krävs insatser för att långsiktigt säkerställa färjetrafiken. I norra Sveriges hamnar hanteras årligen cirka 14 miljoner ton gods. Hälften hanteras i Luleå hamn. Det täta stråket av hamnar och godsvolymer längs norrlandskusten visar på nödvändigheten av en fungerande isbrytarverksamhet längs hela norra Sveriges kust. EU:s påbörjade satsning på att överflytta transportvolymer från mark- till sjötransporter kan komma att påverka även sjöfarten i norra Sverige. Forest och export av svenskt papper. År 1998 var passagerarantalet drygt I samband med att tax-free-försäljningen upphörde 1999 har persontrafiken gått ned avsevärt och uppgick år 2002 till cirka passagerare, medan godstrafikflödena i stort bibehållits. År 1999 transporterades lastbilar vilket sjönk till år Samtidigt transporterades lastbilar mellan Vasa och Härnösand, en trafik som påbörjades först år Denna linje är numera nedlagd. Med utbyggnaden av Botniabanan och Öresundsbron kan en ny transportled för finska transporter till/från europeiska kontinenten uppstå. Denna omställning, som utretts av Kvarkenrådet, kan komma att leda till investeringsbehov vid terminalen i Holmsund. Passagerarfärjorna har särskild betydelse för såväl turismen som för godstransporter i tvärled, eftersom huvuddelen av handelsfartygens transporter sker i nord-sydlig riktning. Hamnarna har med sitt geografiska och sitt speciella transportsätt inga egna transporter utan utgör alltid en del i en transportkedja. Man är därför helt beroende av att kopplingen till järnvägs- och vägtransporter fungerar på ett smidigt och snabbt I Västerbottens län finns sex hamnar. Sjöfarten står för 95 procent av all utrikes export från Västerbottens län räknat i ton gods. Utgående volymer utgörs i huvudsak av vidareförädlade varor. Inkommande volymer består i huvudsak av råvaror till industrin. År 2001 hanterades i Skellefteå hamn, inklusive Rönnskärsverkens hamn och Kåge hamn (med mycket små volymer) 3,2 miljoner ton gods och Umeå 1,8 miljoner ton. Det finns därutöver hamn i Rundvik med mindre volymer som betjänar Rundviksverken i Nordmalings kommun. I Nordmalings tätort finns dessutom en mindre hamn. Umeå, Skellefteå, Kåge och Nordmalings hamnar drivs i kommunal regi, Rönnskärs och Rundviks hamnar är företagsägda. Isbrytning sker i statlig regi. Kvarkentrafiken, färjeförbindelsen mellan Umeå och Vasa, har stor betydelse för samspelet i västöstlig riktning och i synnerhet för godstransporter över Kvarken, bland annat för industriföretag med verksamhet i båda länderna, t.ex. Partek Möjligheterna för näringslivet att nyttja olika transportslag ökar effektiviteten och därmed konkurrenskraften. Att lyfta över godstransporter från väg till järnväg och sjöfart är också bra för miljön och för alla andra som skall färdas på vägarna. 54 Länstransportplan för Västerbottens län

17 sätt för att styckegods till Norrland på ett väsentligt utökat sätt söker sig till sjöfart. I Skellefteå hamn är behoven främst: Utökade magasins- och lagerutrymmen. I Umeå hamn är behoven främst: Uträtning av kurva på E12 i anslutning till Hillskär. Därigenom skapas nya förutsättningar för nyttjande av hela hamnområdet genom att behovet av dispenstransporter av mobilkranar försvinner. Samtidigt skapas också nya möjligheter att bygga ett nytt elektrifierat järnvägsspår ut till Hillskär. Kaj för bulkgodshantering samt ombyggnad av järnvägsanslutning i anslutning till kajen. Utökad yta för containerhantering med biloch järnvägsanslutning. Helikopterplatta i anslutning till färjeterminalen. Genom denna skapas en kortare flygsträcka till Finland. Möjlighet till anslutning av helikopter från isbrytarna och utgångspunkt för räddningshelikopter i samband med räddningsoperationer. 5.5 Godsterminaler Terminalfunktioner av olika slag har stor betydelse för effektiviteten i de olika transportsystemen samt för samspelet dessa emellan. Terminalfrågor avser i flertalet fall olika slags kollektiva lösningar för person- och godstransporter och är därför fördelaktiga sett från miljöoch säkerhetssynpunkt. I länet finns idag kombiterminaler i Umeå och Skellefteå. Utvecklingspotentialerna är stora, då kombitransporterna successivt ökar i effektivitet och konkurrenskraft till följd av pågående tekniska utveckling samtidigt som miljövänligheten är hög. Botniabanan innebär att nuvarande godsbangård i Umeå måste flyttas ut från centrum. Detta dels av rena säkerhets- och miljöskäl, men även för att ge utrymme för det nya resecentrum med nya perronger som krävs för Botniabanan. Ett nytt läge planeras på Västerslätts industriområde norr om väg 363. Det är av mycket stor betydelse att den nya godsbangården med spåranslutningar och planskildheter genomförs sammanhållet och färdigställs så att trafikökningen av bland annat Botniabanan inte skapar en orimlig trafiksituation på de lokala kommunala och statliga vägnäten. 5.6 Regional persontrafik Regional busstrafik För Västerbottens län är kollektivtrafiken - idag ihuvudsak med buss - en viktig förutsättning för länets funktion och har dessutom miljömässiga fördelar. Bussförbindelserna skapar möjligheter för samverkan mellan orter i länet och angränsande områden. Goda kollektiva förbindelser är av stor betydelse för studerande och utgör därmed en viktig förutsättning för kompetensutveckling för länets invånare. För möjlighet till arbetspendling mellan bostadsort och arbetsplats är kollektivtrafiken en nödvändig förutsättning för många. Detta gäller även för tillgängligheten till såväl kommersiell som offentlig service. För företagen i Västerbottens inland har bussgodstransporterna stor betydelse. Ett väl fungerande och utbrett busslinjenät med godstransportkapacitet är nödvändigt för många av länets företag och verksamheter. För att utveckla kollektivtrafikens olika funktioner är det av stor vikt med fortsatt utveckling av terminaler, busshållplatser, framkomlighetsskapande åtgärder, samt utvecklingen av fordonens funktion och utformning. Byggandet av Botniabanan och Norrbotniabanan innebär generellt förbättrade möjligheter till kollektivresande. Det är av avgörande betydelse att man får till stånd attraktiva resecentrum längs banan, med god samordning mellan transportslagen. Länstrafiken i Västerbotten AB ansvarar för den lokala och regionala busstrafiken i länet. Linjenätet är väl förgrenat och man håller varje vardag igång cirka 240 linjer samt cirka 250 områ- Länstransportplan för Västerbottens län

18 den med avropsstyrd trafik. Under 2002 genomfördes cirka 4,3 miljoner resor i regional trafik, exklusive tätortstrafiken i Umeå, Skellefteå och Lycksele. Utvecklingen under de senaste åren har varit positiv och trenden ser ut att fortsätta. Ekonomiskt är dock läget inte lika ljust, med stora kostnadsökningar och bara en liten ökning av intäkterna. Trafiken bedrivs med cirka 300 fordon, och mer än 50 procent av alla turer utfördes med tillgänglighetsanpassade fordon år I stort sett alla fordon är utrustade med säkerhetsbälte. Länstrafiken i Västerbottens län bedriver, i samarbete med länstrafiken i Jämtlands län och i Norrbottens län, längs väg 45 även interregional trafik som ersättning för den tidigare trafiken på Inlandsbanan. Trafiken fyller en viktig funktion främst för koppling till den interregionala tågtrafiken till och från Östersund. Bidragen för ersättningstrafik för Inlandsbanan utgår inte längre utan trafiken konkurrerar med övrig trafikering inom länstrafikbolagen. Trafik för främst interregionala kopplingar bedrivs på de flesta stomlinjerna inom Västerbottens län i form av ett samverkande trafiksystem med stöd från Rikstrafiken. Längs Norrlandskusten bedrivs i samarbete med länstrafiken i Norrbottens län och Västernorrlands län expressbusstrafik mellan Haparanda/Luleå-Umeå-Sundsvall, med upp till 13 dubbelturer varje dag. Mellan Umeå och Mo Med nya, bättre resmöjligheter t.ex. genom Botniabanan och Norrbotniabanan kommer förhoppningsvis fler att åka kollektivt. Till nytta för trafiksäkerheten och miljön! i Rana i Norge kör länstrafiken internationell trafik med en dubbeltur alla dagar året runt. Länstrafiken har som ambition att integrera alla kollektiva trafiksystem, i första hand planerings,- upphandlings- och informationsmässigt, men även för hantering av taxor och biljetter. Karaktäristiskt för den regionala busstrafiken i norra Sverige är kombinationen av person- och godstransporter, som är en viktig förutsättning för att kunna bedriva busstrafik i glesbygden. Terminaler för persontrafik och gods finns i varje kommuncentrum. Busstationen i Umeå är länets viktigaste knutpunkt och tar varje vardag emot cirka resenärer. Stationen är räknat i ton gods landets största bussgodsterminal med drygt ton per år och omsätter cirka 12 miljoner kronor per år. Även Lycksele har ett nytt modernt resecentrum med cirka årliga resenärer och relativt stora volymer bussgods. Utveckling av resecentrum i Vilhelmina och Skellefteå är angelägna för att utveckla samspelet med övrig regional trafik, inomkommunal trafik och bussgodsverksamheten. Norrlandsresan är ett samarbete mellan de fyra nordligaste länen som tillskapades i mitten på 1980-talet. Systemet innebär att man kan resa med buss i ett område som utgör drygt halva Sverige, på en och samma biljett, enhetlig taxa, med en enhetlig tidtabell, med ett minimum av bussbyten, gemensamma taxebestämmelser och en enhetlig information och marknadsföring. Samarbetet har också inneburit ett för alla fyra län enhetligt biljettmaskinsystem samt statistiksystem. Även på bussgodsområdet har stora ansträngningar och investeringar gjorts för att underlätta för interregionala bussgodstransporter. Under åren har Norrlandsresan varit föremål för en mängd utredningar, undersökningar och marknadsförings- och försäljningsinsatser och utgjort en stor och fundamental del av de berörda länstrafikbolagens totala arbete. Det interregionala resandet i systemets enskilda små delar är inte särskilt omfattande och därför svårt att statistiskt påvisa linjevis eller turvis. Totalt sett har dock Norrlandsresan en mycket stor be- 56 Länstransportplan för Västerbottens län

19 tydelse för resmöjligheterna i det aktuella området som i huvudsak utgörs av extrem glesbygd. Persontågstrafik I dagsläget (2004) bedrivs endast interregional persontrafik med nattåg längs stambanan genom övre Norrland till och från Västerbottens län. Sedan år 1999 har nattågstrafiken upphandlats av Rikstrafiken. Antalet resande har ökat betydligt. Genom ändrat trafikupplägg går två av nattågen via Umeå vilket har inneburit ett förbättrat resande. Trafiken utgörs i nuläget av tre nattåg, två mot Stockholm och det tredje mot Göteborg. För resor norrut mot Luleå/Kiruna/Narvik fortsätter tågen som dagtåg. I samband med Botniabanans beräknade trafikstart år 2010 kommer den regionala och interregionala persontågstrafiken att öka högst avsevärt. För att tillvarata potentialerna av snabbtågstrafik på Botniabanan erfordras att respektive resecentrum ges ett väl avvägt läge och en funktionell utformning. I länet planeras resecentrum i Umeå vid nuvarande stationsläge i centrala Umeå, i anslutning till Norrlands Universitetssjukhus/ Umeå universitet samt i Nordmaling. I Hörnefors byggs en regionaltågstation. Även samordningen mellan länstrafik och lokaltrafik har stor betydelse för resandeutvecklingen. De resecentrum som skall byggas för Botniabanan måste få tillräckligt bra funktion vad gäller övergången mellan de olika transportslagen - särskilt buss och bil - för att järnvägsresandet skall bli ett tillräckligt lockande alternativ. För godstransporterna innebär utvecklade terminalfunktioner i kombination med utvecklade trafikutbud större valmöjligheter och förbättrad marknadstillgänglighet för transportköpare. Ett ökad utbud av olika former transporttjänster medför ökad konkurrens och normalt sänkta transportkostnader, vilket generellt är av stor betydelse för länets näringsliv. Förbättrade terminalfunktioner stärker särskilt konkurrenskraften för järnvägstransporter och sjöfart. Detta innebär också positiva effekter för såväl miljön som för trafiksäkerheten. Under de senaste åren har samverkansorganisationen Norrtåg bildats för att driva frågan om snabbtågstrafik i norra Sverige samt behoven av nödvändiga järnvägsinvesteringar. Samarbetet kan få stor betydelse för järnvägstrafikens utveckling. 5.7 Samordning av trafikslagen För att dra maximal nytta av de olika transportslagens funktioner krävs en samordning mellan dessa. För personresandet är samordningen mellan kollektivtrafik och bil, flyg, gång och cykeltrafik central för att uppnå effektivitet i systemen och öka andelen kollektivresande. Länstransportplan för Västerbottens län

20 58 Länstransportplan för Västerbottens län

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

Kapacitetsutredningen

Kapacitetsutredningen Kapacitetsutredningen Inspel från planupprättarna i Västerbotten och Norrbotten Hearing 22 mars 2012 Skellefteå Bo-Erik Ekblom, Länsstyrelsen Norrbotten Mårten Edberg, Region Västerbotten Gruvnäringen

Läs mer

BILAGA 4 SAMMANSTÄLLNING VIKTIGASTE PRIORITERADE FUNKTIONER EFTER MÅLOMRÅDE

BILAGA 4 SAMMANSTÄLLNING VIKTIGASTE PRIORITERADE FUNKTIONER EFTER MÅLOMRÅDE BILAGA 4 SAMMANSTÄLLNING VIKTIGASTE PRIORITERADE FUNKTIONER EFTER MÅLOMRÅDE Deltagarna fick gruppvis ta fram de funktioner de ansåg viktiga inom regionen på ett 00, 040 och 050 års perspektiv. Efter varje

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88: T82. av Hans Dau (m) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p. 1987/88: 50) Järnvägar

Motion till riksdagen 1987/88: T82. av Hans Dau (m) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p. 1987/88: 50) Järnvägar Motion till riksdagen 1987/88: T82 av Hans Dau (m) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p. 1987/88: 50) Den trafikpolitiska propositionen är ett tjockt aktstycke med många olika både synpunkter och

Läs mer

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Hearing inriktningsproposition 30 mars Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand

Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand Sveriges längsta flaskhals Ostkustbanan har blivit en flaskhals i hela det nationella transportsystemet. Med dubbelspår skulle kapaciteten fyrdubblas och

Läs mer

Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen

Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen Fyrstegsprincipen 1. Åtgärd som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt.

Läs mer

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:956 av Isak From och Helén Pettersson i Umeå (S) Öst-västliga kommunikationer

Motion till riksdagen: 2014/15:956 av Isak From och Helén Pettersson i Umeå (S) Öst-västliga kommunikationer Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:956 av Isak From och Helén Pettersson i Umeå (S) Öst-västliga kommunikationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

Läs mer

4 Mälarstäder

4 Mälarstäder 4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby)

Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby) PM Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...4 1.3

Läs mer

Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg

Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg Kommunstyrelsen 2007-05-14 89 181 Plan- och tillväxtutskottet 2007-04-23 49 90 Banverket, Vägverket, Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen 07.39 21 majks19 Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner

Läs mer

Infrastrukturplaner i Sverige

Infrastrukturplaner i Sverige Infrastrukturplaner i Sverige Mårten Edberg Infrastrukturstrateg Stråkrådet E12 3-4 juni i Vasa Två planstrukturer under upprättande Nationell plan (gemensam för fyra trafikverk) - Hanterar investeringar

Läs mer

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Handledning Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel:

Läs mer

Trafikverkets flygutredning (dnr TRV2016/96125)

Trafikverkets flygutredning (dnr TRV2016/96125) 1 (5) YTTRANDE 2017-11-30 17RV343-2 Trafikverket Bosse Andersson bosse.andersson@trafikverket.se Trafikverkets flygutredning (dnr TRV2016/96125) har beretts möjlighet att lämna yttrande ovan rubricerade

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304)

Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304) 2012-03-27 Till Trafikverket Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304) Norrbottens läns landsting och Kommunförbundet Norrbotten har beretts möjligheter att yttra sig över kapacitetsutredningen.

Läs mer

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 1(6) Datum Diarienummer 2012-11-28 RS120433 TILL TRAFIKVERKET REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2014-2025 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress:

Läs mer

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF).

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). 2016-01-30 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). Tillväxtberedningen är ett gemensamt

Läs mer

Den bredare korridoren

Den bredare korridoren Den bredare korridoren Förslag till samverkan i Mellersta norden, Mo i Rana 12 november 2015 Göran Hallin Håkan Ottosson Jonas Hugosson Bakgrunden De nordiska ländernas transportsystem präglas av en tydlig

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag

Läs mer

Inlandsbanans projekt Inlandslänken

Inlandsbanans projekt Inlandslänken Inlandsbanans projekt Inlandslänken Möjligheter med en upprustad bana tillväxt och hållbar utveckling inlandet Näringslivet Ökad järnvägstransportkapacitet i hela Norrland och minskad störningskänslighet.

Läs mer

11 Nordmaling Umeå Tur med avgång kl 06.35 från Vasaplan tidigareläggs och avgår kl 06.30.

11 Nordmaling Umeå Tur med avgång kl 06.35 från Vasaplan tidigareläggs och avgår kl 06.30. Information från Länstrafiken i Västerbotten. #3.2014 Sid 1 (December 2014) Ny tidtabell Från och med den 14 december byter vi som bekant tidtabell. Nedan följer ett urval av de viktigaste förändringarna

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162 KOMMUNIKATIONER Allmänt Kommunens utgångspunkter: Tillgång till goda kommunikationer är av yttersta betydelse för utvecklingen av näringslivet och för möjligheten att bo och leva i Lysekil. Det är därför

Läs mer

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för

Läs mer

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Flygplatsöversyn Dir. 2006:60 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av det samlade svenska

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag

Läs mer

INLANDSVÄGEN SYD uppföljning av åtgärdsplaneringen för

INLANDSVÄGEN SYD uppföljning av åtgärdsplaneringen för INLANDSVÄGEN SYD uppföljning av åtgärdsplaneringen för 2004-2015 BAKGRUND OCH SYFTE Under planeringen för nu gällande planer fick ett gemensamt vägnummer, riksväg 26, som sträcker sig mellan Halmstad och

Läs mer

Förslag till nationell plan för transportsystemet augusti Kompl. med bilder. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.

Förslag till nationell plan för transportsystemet augusti Kompl. med bilder. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Kompl. med bilder 31 augusti 2017 Modernt, effektivt och hållbart transportsystem 2 Uppdrag och utgångspunkter

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Sida: 1 (4) Detta beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Allmänt Ådalsbanan är den 18 mil långa järnvägen mellan Sundsvall och Långsele via Timrå, Härnösand och Kramfors. Ådalsbanan

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:870 av Isak From och Helén Pettersson i Umeå (båda S) Nordiskt samarbete för de öst-västliga kommunikationerna

Motion till riksdagen 2015/16:870 av Isak From och Helén Pettersson i Umeå (båda S) Nordiskt samarbete för de öst-västliga kommunikationerna Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:870 av Isak From och Helén Pettersson i Umeå (båda S) Nordiskt samarbete för de öst-västliga kommunikationerna Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

norrstyrelsen Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur

norrstyrelsen Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur norrstyrelsen rapport 2009: 20 Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Aktuella affärsmöjligheter i regionen Jörgen Simu, distriktschef

Aktuella affärsmöjligheter i regionen Jörgen Simu, distriktschef Aktuella affärsmöjligheter i regionen 2017 Jörgen Simu, distriktschef 1 Investering distrikt Nord 300 projekt fördelade på tre enheter; AC, BD samt nationell Nord 2 miljarder kronor i projekten Projekt

Läs mer

PM angående statens investeringar i regionala järnvägar i Västra Götaland. Nästan hälften av Västra Götalands järnvägsnät saknar investeringspengar

PM angående statens investeringar i regionala järnvägar i Västra Götaland. Nästan hälften av Västra Götalands järnvägsnät saknar investeringspengar 2016-08-30 Jan Efraimsson PM angående statens investeringar i regionala järnvägar i Västra Götaland Nästan hälften av Västra Götalands järnvägsnät saknar investeringspengar I den nuvarande nationella infrastrukturplanen

Läs mer

Trafikförändringar

Trafikförändringar Information från Länstrafiken i Västerbotten Trafikförändringar 2012-12-09 Detta är ett dokument som beskriver trafikförändringar i regionala busstrafiken från den 9 december 2012. Alla tidsjusteringar

Läs mer

BUSSGODSTIDTABELL FRÅN SKELLEFTEÅ BUSSTATION

BUSSGODSTIDTABELL FRÅN SKELLEFTEÅ BUSSTATION Abborrträsk 09.45 14.50 ja 09.30 Abborrträsk 14.20 15.45 ja 14.00 Adak 11.45 15.55 till Malå nej 11.30 Endast under skolåret Ammarnäs 09.45 17.00 Ej F (via Arvidsjaur) ja 09.30 Ammarnäs 16.15 12.25 ja

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet REGIONUTVECKLINGSUTSKOTTET YTTRANDE Sida 1 (6) Dnr: 03363-2017 Regeringskansliet Näringsdepartementet Dnr: N2017/05430/TIF Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Region

Läs mer

Valideringsarbetet i Palt Nord (Västerbotten och Norrbotten) har under detta skede bestått av:

Valideringsarbetet i Palt Nord (Västerbotten och Norrbotten) har under detta skede bestått av: 2017-09-28 Bakgrund... 1 Befolkning... 2 Trafikmängder... 3 Färdmedelsval... 3 Biltrafikflöden... 4 Redovisning med scattergram... 4 Redovisning i kartor... 5 Kommentar... 8 Bussresor... 8 Järnvägsresor...

Läs mer

UPPDRAGSNUMMER

UPPDRAGSNUMMER PM VÄGTRAFIK Detaljplan industrispår i Rundvik, Nordmaling. Bakgrund och syfte Detaljplanen syftar till att skapa planmässiga förutsättningar till att koppla på ett industrispår till befintlig växel på

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Yttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning

Yttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning Kommunstyrelsen 2009-10-12 186 490 Arbets- och personalutskottet 2009-09-28 196 422 Dnr 09.534-50 oktks15 Yttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare)

Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare) PM Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

8 Effekter och konsekvenser

8 Effekter och konsekvenser 8 Effekter och konsekvenser Vid avgränsningen av korridorerna har hänsyn tagits till omgivningsintressena för att redan i inledningsskedet minimera konsekvenserna av en järnvägssträckning. De områden som

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2017 Kvartal 4

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2017 Kvartal 4 Norrtågs kvalitetsredovisning År Kvartal 4 1 Kvalitetsrapport kvartal 4 7 % Resandeökning Vi är glada över att närmare 1,5 miljoner resenärer väljer att resa med Norrtåg. Jämfört med trafikstarten 212

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

YTTRANDE. Bergs kommuns prioriterade infrastrukturobjekt till ny regional plan för transportinfrastrukturen

YTTRANDE. Bergs kommuns prioriterade infrastrukturobjekt till ny regional plan för transportinfrastrukturen YTTRANDE Datum Diarienummer 1 (5) 2016/238 Ert datum Er beteckning Administrativa avdelningen Region Jämtland Härjedalen Box 654 831 27 Östersund Bergs kommuns prioriterade infrastrukturobjekt till ny

Läs mer

Infram ger godset en röst 27 mars 2019

Infram ger godset en röst 27 mars 2019 Godstransporter i Sverige Krister Sandberg Infram ger godset en röst 27 mars 2019 Godsmängd per trafikslag 2016 Tusentals ton 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Inrikes Utrikes Totalt Sjöfart

Läs mer

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad

Läs mer

3. Transportpolitiska mål

3. Transportpolitiska mål 3. Transportpolitiska mål 3.1 Tillgängligt transportsystem Vägverket definierar tillgänglighet som den lätthet med vilken medborgare, näringsliv och offentliga organisationer kan nå det utbud och de aktiviteter

Läs mer

BILAGA 2 SAMMANSTÄLLNING BRISTER OCH UTMANINGAR

BILAGA 2 SAMMANSTÄLLNING BRISTER OCH UTMANINGAR BILAGA 2 SAMMANSTÄLLNING BRISTER OCH UTMANINGAR Deltagarna fick gruppvis ta fram vilka brister och utmaningar de ansåg fanns i regionen. på workshop. Lycksele 2016 06 07 Luleå 2016 06 08 1 Brister och

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet

Yttrande över Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet PM-Yttrande N2017/05430/TIF Sven Magnusson, VD SLPAB-2017-00072 Yttrande över Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Sundsvall Logistikpark AB har fått möjlighet att

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Region Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder

Region Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder Datum Diarienummer 2012-03-21 RS120115 Regionkontoret Josefin Selander Avdelningschef, infrastruktur 035-17 98 25 Trafikverket Region Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna

Läs mer

Trosa kommun har tagit del av remissmaterialet och kommunens synpunkter framgår av detta brev.

Trosa kommun har tagit del av remissmaterialet och kommunens synpunkter framgår av detta brev. Hans-Erik Eriksson Koordinator för Ostlänken 0156-520 35 hans-erik.eriksson@trosa.se Datum 2016-03-11 Diarienummer KS 2016/14 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se peter.kalliopuro@regeringskansliet.se

Läs mer

JÄRNVÄGS- INVESTERINGAR

JÄRNVÄGS- INVESTERINGAR JÄRNVÄGS- INVESTERINGAR Rolf Haraldsson Strategisk planerare, projektledare Joel Sultan Nationell planerare Från ägarens mål till genomförande Transportpolitiska mål Inriktnings-planering Infrastrukturproposition

Läs mer

Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner

Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner Vi bidrar till svensk tillväxt. Samtidigt som klimatmålen nås. Västra Götaland är Sveriges industriella och logistiska nav och står

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Hamnstrategi. Bakgrund

Hamnstrategi. Bakgrund Samhällsbyggnadschef Bruno Nilsson Hamnstrategi Antagen av kommunfullmäktige 2018-09-24, 159 Bakgrund Västerviks läge vid Östersjön ger goda förutsättningar för att fungera som en länk i ett större transportsystem.

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

Kapacitetsbrister - fyra trafikslag. Lennart Lennefors Einar Tufvesson

Kapacitetsbrister - fyra trafikslag. Lennart Lennefors Einar Tufvesson Kapacitetsbrister - fyra trafikslag Lennart Lennefors Einar Tufvesson Vad styr järnvägens kapacitet? Enkelspår: avstånd mellan mötesspår Dubbelspår: blandning av tåg och uppehållsbild Mötesstationernas

Läs mer

Kvalitetsrapport 2018 Kvartal 4

Kvalitetsrapport 2018 Kvartal 4 Kvalitetsrapport 2018 Kvartal 4 1 Innehållsförteckning 2018 Ett tufft år för Norrtåg, men nu går vi mot ständiga förbättringar... 3 Robust infrastruktur En förutsättning för ökat resande... 4 Linje för

Läs mer

Prioritering av tillgängliga potter i Länstransportplan 2010-2021 för Västerbottens län

Prioritering av tillgängliga potter i Länstransportplan 2010-2021 för Västerbottens län TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Dnr: 12RV0375 Arbetsutskottet/Förbundsstyrelsen Prioritering av tillgängliga potter i Länstransportplan 2010-2021 för Västerbottens län Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE

FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt transportsystem är en förutsättning för hållbar tillväxt där regional tillgänglighet påverkar arbetsmarknad,

Läs mer

Umeå tätorts centrum utom cityområdena Bostad. Umeå tätorts yttre cityområde Bostad. Umeå tätorts inre cityområde Bostad

Umeå tätorts centrum utom cityområdena Bostad. Umeå tätorts yttre cityområde Bostad. Umeå tätorts inre cityområde Bostad Sida: 1 ( 9 ) 2401 2480094 Umeå tätorts centrum utom cityområdena 2480095 Umeå tätorts yttre cityområde 2480096 Umeå tätorts inre cityområde 2480098 Umeå tätorts inre delar utom city- och centrumområdena

Läs mer

Medfinansiering Inlandsbanan tredje spåret

Medfinansiering Inlandsbanan tredje spåret Kommunledningsförvaltningen Peter Eskebrink,0550-85836 peter.eskebrink@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2016-03-09 Ks/2016:62 Sida 1(1) Kommunstyrelsen Medfinansiering Inlandsbanan tredje spåret

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

Inledning 2012-03-23. Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge

Inledning 2012-03-23. Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge Yttrande över Trafikverkets rapporter Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag på lösningar fram till

Läs mer

väg E 45 Älvängen-Trollhättan x x väg Riksväg 73 Älgviken-Fors x x järnväg Haparandabanan x x 1015

väg E 45 Älvängen-Trollhättan x x väg Riksväg 73 Älgviken-Fors x x järnväg Haparandabanan x x 1015 Promemoria 2008-09-12 Näringsdepartementet Regeringens närtidssatsning på vägar och järnväg 2009-2010 Regeringen anser att det är viktigt att sätta fart på förbättringarna i trafiksystemet så att resultat

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet 2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans

Läs mer

Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt

Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt Järnvägens roll i transportförsörjningen 2 Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt Narvik Riksgränsen Kiruna Gällivare Kiruna-Luleå under 3 timmar Luleå och Kallax flygplats

Läs mer

Västsvensk infrastruktur

Västsvensk infrastruktur Enskild motion S1892 Motion till riksdagen 2018/19:2123 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Västsvensk infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Yttrande Engström Eva

Yttrande Engström Eva 1 / 6 Yttrande Datum 2017-11-27 341-6247-2017 Engström Eva 010-2253395 n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Dnr (anges vid skriftväxling) Förslag till nationell plan

Läs mer

Trafikutredning Hallerna, Stenungsund Utredning rörande övergripande trafikförsörjning på Hallerna

Trafikutredning Hallerna, Stenungsund Utredning rörande övergripande trafikförsörjning på Hallerna Trafikutredning Hallerna, Stenungsund Utredning rörande övergripande trafikförsörjning på Hallerna Beställare: Stenungsunds kommun 444 82 STENUNGSUND Beställarens representant: Kristina Hellström Konsult:

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

För kvalitet, klimat och tillväxt

För kvalitet, klimat och tillväxt För kvalitet, klimat och tillväxt SEKO:s järnvägspolitiska program, kortversion april 2012 SEKOs krav för en fungerande järnväg: Mer kontroll av marknaden Den svenska järnvägen har under de senast 20

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer