fastigheten Norrsunda Krogsta 16:3 m fl (Tågdepå)

Transkript

1 Samrådshandling DNR BTN 2011/ :Ö ÄPBL 1987:10 NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för fastigheten Norrsunda Krogsta 16:3 m fl (Tågdepå) i Sigtuna kommun, Stockholms län Översiktskarta STADSBYGGNADSKONTORET maj 2014

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANBESKRIVNING PLANBESKRIVNING... 1 TILL DETALJPLANEN HÖR FÖLJANDE HANDLINGAR... 1 Planhandlingar... 1 Övriga handlingar... 1 DETALJPLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG... 2 Planförfarande... 2 MILJÖBEDÖMNING... 2 Behovsbedömning... 2 Sammanfattning av MKB... 2 PLANDATA... 4 Läge och areal... 4 Markägoförhållanden... 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 6 Regional planering... 6 Riksintressen... 7 Översiktsplan Planområdets läge... 8 Detaljplan... 9 Förordnanden... 9 Program för detaljplaneområdet Kommunala beslut i övrigt Övrigt FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Geoteknik och geohydrologi Radon Förorenad mark Kultur Befintlig bebyggelse Ny bebyggelse Gator och trafik Dagvatten Teknisk försörjning Störningar BARNPERSPEKTIV ADMINISTRATIVA FRÅGOR MEDVERKANDE ORGANISATORISKA FRÅGOR Preliminär tidplan Genomförandetid Ansvarsfördelning / Huvudmannaskap Tillstånd, anmälan Avtal FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Servitut, ledningsrätt Gemensamhetsanläggning Markavvattningsföretag EKONOMISKA FRÅGOR TEKNISKA FRÅGOR Tekniska utredningar Uppföljning och kontroll... 51

3 Detaljplan för fastigheten Norrsunda Krogsta 16:3 m fl (Tågdepå). i Sigtuna kommun, Stockholms län Samrådshandling PLANBESKRIVNING TILL DETALJPLANEN HÖR FÖLJANDE HANDLINGAR Planhandlingar Plankarta med bestämmelser Maj 2014 Planbeskrivning Maj 2014 Genomförandebeskrivning Maj 2014 Övriga handlingar Miljökonsekvensbeskrivning Maj 2014 Illustrationskarta Maj 2014 Programsamrådsredogörelse Maj 2014 Inventering och bedömning av naturvärde, WSP Geoteknik, Planerings PM, WSP Arkeologisk utredning, UV rapport 2012:3 Prediktering av verksamhetsbuller från bandepåer, WSP Detaljerad riskbedömning för detaljplan Norrsunda Krogsta 16:1, Sigtuna kommun, WSP Kulturmiljöutredning för Krogsta by inom riksintresseområdet för Skålhamravägen [K:AB 71], WSP Dagvattenutredning, Ramböll DNR BTN 2011/ :Ö 1

4 DETALJPLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplanen syftar till att möjliggöra järnvägsrelaterad verksamhet. Området planeras för att rymma tågdepåer med verkstäder. Intilliggande fjärrvärmeanläggning ska även ges möjlighet till spårförbindelse. Tillfart till området sker från norr via bro över järnvägen. Tågdepåerna förutsätter anslutning till ostkustbanan. Bäcken som passerar genom området ges en ny sträckning för att få tillräckliga ytor för depåerna och spåren. Skyddsområden anges som ska ge skydd mot störningar, både visuellt och mot buller. Från söder ska området kunna nås av gående och cyklande samt av räddningsfordon. Del av Krogsta gårdsbebyggelse kommer att tas bort medan några uthusbyggnader kan stå kvar. Passagen över järnvägen vid Krogsta gård kommer att stängas. Detaljplanen medger att en gc-bro kan anordnas över järnvägen. Området är idag odlad mark samt skogsklätt berg. Inom områdets södra del finns Krogsta gård. Området är ej planlagt. Planförfarande Planarbetet bedrivs med normalt förfarande och enligt Plan och Bygglagen 1987 då planuppdrag gavs MILJÖBEDÖMNING Behovsbedömning Behovsbedömning har skett och den anger att en miljöbedömning ska ske. Bygg- och trafiknämnden beslutade i juni 2011 att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska utföras. MKB har därför upprättats. Sammanfattning av MKB Detaljplaneförslagets betydande miljöpåverkan Sammanfattningsvis bedöms planförslagets genomförande, i synnerhet vid full utbyggd verksamhet, medföra stor lokal negativ påverkan för flera miljöaspekter. Framförallt närboende kan uppleva att den omfattande anläggningen ger ett negativt inslag i deras lokala boendemiljö, inte minst på grund av den potentiellt långa byggtiden. I andra närområden sker samtidigt en etablering och planering av andra verksamhetsområden vilket ur ett större perspektiv gör att planen bidrar till att ge en industriell prägel av ett större område. Skadeförbyggande åtgärder, försiktighetsåtgärder och en noggrann anpassning och estetisk utformning av anläggningen och dess skyddsområden av är således av största vikt för att minska den negativa påverkan. En väl fungerande infrastruktur och ett effektivt kollektivtrafiksystem är två av förutsättningarna för att Stockholmsregionen och i förlängningen hela Sverige, ska kunna fortsätta att utvecklas och för att transporter med bil ska begränsas. För att bedriva en bra järnvägstrafik krävs stödfunktioner i form av godsterminaler, depåer, uppställningsplatser och underhållsverkstäder på strategiska platser. Planens storlek och läge DNR BTN 2011/ :Ö 2

5 utmed Ostkustbanan, närhet till Arlanda och anslutande överlämningsbangård ger förutsättningar för att utnyttja marken till att samlokalisera både pendeltågsdepå och fjärrtågsdepå då man trafikeringsmässigt kan koppla depåområdet till den befintliga rangerbangården vid Brista. Planen bedöms ur det avseendet bidra till att utöka kapaciteten av järnvägsbunden kollektivtrafik i regionen och på sikt att klimatpåverkan kan minska genom minskade utsläpp av växthusgaser. Illustration: Bilden visar hur en depåbyggnad från norr, trafikeringsmässigt ansluts till befintlig bangård vid Brista Kraftvärmeverk. Miljöaspekter som behandlas Bidrag till miljömålsuppfyllelse Uppföljning De miljöaspekter som behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen är naturmiljö, kulturmiljö, landskapsbild och ljusförhållanden, rekreation och friluftsliv, buller, olycksrisker och säkerhet, klimat och resurshushållning, samt påverkan under byggtiden. Se vidare miljökonsekvensbeskrivningen. Detaljplaneförslaget bedöms främja miljömålet Begränsad klimatpåverkan och Ingen övergödning och motverka miljömålen Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv. Ett genomförande av detaljplanen bedöms såväl kunna främja som motverka måluppfyllelse för miljömålen Levande sjöar och vattendrag och God bebyggd miljö. Uppföljningen av detaljplanens betydande miljöpåverkan bör dels utvärdera utfallet av den beskrivna miljöpåverkan, dels i vilken mån föreslagna åtgärder genomförts i senare skeden. Uppföljning bedöms som särskilt viktig för Rosersbergsbäckens ekologiska funktion, buller från anläggningen och för hanteringen av dagvatten. Förslaget till uppföljning kommer att utvecklas till utställningen av detaljplanen och MKB:n. DNR BTN 2011/ :Ö 3

6 PLANDATA Läge och areal Planområdet omfattar ca 50 hektar och ligger väster om stambanan ca 1,5 km norr om Rosersbergs tätort. Planområdet gränsar i norr till verksamhetsområde med befintligt rangerområde, Brista. Detta verksamhetsområde inrymmer även ett kraftvärmeverk, en avfallsanläggning och en bränsledepå för flygbränsle. I öster avgränsas området av Ostkustbanan. I söder gränsar området till vägen förbi Krogsta Gård och ansluter i en spets till Ostkustbanan längst i söder. I väster avgränsas området av skogsmarken som tillhör Rosersbergs övningsområde. ROSERSBERG 1:1 Planområdet är markerat med röd linje. Markägoförhållanden Sedan kommunen beslutade om planläggning i februari 2011 har ägarbyten skett inom planområdet, nya fastighetsgränser har tillkommit och några fastighetsbeteckningar har ändrats, se karta nedan. Större delen av planområdet ligger inom Norrsunda-Krogsta 16:3 som tidigare benämndes Norrsunda-Krogsta 16:1. DNR BTN 2011/ :Ö 4

7 Planområdet omfattar del av fastigheten Norrsunda-Krogsta 16:3, hela Norrsunda-Krogsta 16:1, del av Norrsunda-Krogsta 16:2, del av Norrsunda-Krogsta 4:2, del av Norrsunda-Brista 2:8 samt del av Norrsunda-Brista 2:13. Planområdet gränsar till fastigheterna Rosersberg 1:1, Norrsunda- Krogsta 4:9, 4:4, 4:21, 11:1, Norrsunda-Brista 2:8, 2:13 samt järnvägsfastigheten. Inom Norrsunda-Brista 2:8 och 2:9 ligger Brista avfallsanläggning. Marken ägs av kommunen och arrenderas av RagnSells genom 30- årsavtal till 1 januari Övrig mark inom/i anslutning till planområdet ägs av företag eller privatpersoner. Dessutom berörs Krogsta-Wiggeby torrläggningsföretag. Fastigheter i området DNR BTN 2011/ :Ö 5

8 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Regional planering Den regionala översiktsplanen, RUFS 2010, antogs av landstingsfullmäktige år Tidsperspektivet för RUFS är 20 år (2030). Område för terminaler och anläggningar Energianläggning Avfallsanläggning Terminal Utdrag ur RUFS plankarta DNR BTN 2011/ :Ö 6

9 RUFS vision är att regionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Arlanda-Märsta är en av regionens nio stadskärnor. Arlanda flygplats är en dominerande arbetsplats, Arlanda stad är ett verksamhetsområde med inslag av externhandel, läget mitt emellan Uppsala och Stockholm ger området bra storregional tillgänglighet. Arlanda-Rosersberg är ett utvecklingsområde som logistikcentrum; område med potential för storskalig varuhantering och terminaler med stora omland. Kollektivtrafiksystemet ska utvecklas bland annat genom kombiterminal i Rosersberg och ombyggnad av Märsta station samt pendeltågsdepå i Märsta. Vägsystemet ska utvecklas bland annat genom trafikplats i Måby. Succesiva förbättringar bör ske inom det regionala cykelnätet. Brista och Högbytorp är tekniska försörjningsanläggningar av regional betydelse. Riksintressen Arlanda Planområdet Militärt övningsområde Skålhamravägen Ostkustbanan Utdrag ur översiktsplan 2014 med redovisning av riksintresseområden DNR BTN 2011/ :Ö 7

10 Kulturminnesvård Kommunikation Försvaret Sydost om detaljplaneområdet finns riksintresseområdet Skålhamravägen (AB 71). Landskapet här speglar en rik och komplex järnåldersbygd och dess fortsatta utveckling genom den tidiga medeltidens sockenbildning och 1600-talets säterier, med kontinuitet fram i dagens agrarlandskap. Centralbygd, herrgårdslandskap och vägsystem, med rötter i en forntida stormannabygd med anknytning till kungamakten. Området sträcker sig väst om järnvägen från Slottsvägen och upp till Krogsta Gård. Ostkustbanan och Arlanda flygplats är riksintressen för kommunikation. Detaljplaneområdet ansluter till området för Ostkustbanan. Detaljplaneområdet ligger inom Arlandas influensområde för buller. Försvaret är av riksintresse och Kungsängens skjutfält omfattas av detta. För skjutfältet finns ett område med förordnande enligt PBL 12 kap 4 vilket innebär att beslut om bygglov och förhandsbesked kan prövas av länsstyrelsen. Förordnandeområdet sträcker sig fram till ostkustbanan Översiktsplan 2014 Planområdets läge Utdrag ur översiktsplan 2014, rekommendationer för mark- och vattenanvändning Fs=Förändringsområde Fs, verksamheter V 1-4= Verksamheter DNR BTN 2011/ :Ö 8

11 Kommunens översiktsplan ÖP 2014 antogs av kommunfullmäktige den 15 maj 2014, 102. F betecknar förändringsområden där användningen förväntas förändras inom kort till medellång sikt. Fs1 Norrsunda-Krogsta söder om befintligt verksamhetsområde i Brista pågår detaljplanläggning för ett nytt verksamhetsområde för tåganknutna verksamheter, i första hand för en tågdepåanläggning. Planeringsförutsättningarna beaktas i pågående planarbete och utreds särskilt i miljökonsekvensbeskrivningen. Skogsområdet Norslunda-Gustavsborg, mellan ostkustbanan och väg 859 kan på längre sikt prövas för mindre verksamheter. Inom området finns spridd bostadsbebyggelse. Inom ramen för en framtida utveckling måste följande planeringsförutsättningar beaktas: Höga värden för friluftsliv för Rosersberg och närliggande bostäder. Området avvattnar Märstaån och Mälaren- Skarven där miljökvalitetsnormerna för vatten innebär att vattenkvaliteten måste förbättras Verksamhetsområden (V) betecknar områden där kommunen beslutat att det finns förutsättningar för förändrad markanvändning för i huvudsak verksamheter inom dessa har planprocessen redan inletts eller så finns det redan en detaljplan för området. Verksamhetsområden (V) har en mer precisavgränsning jämfört med förändringsområde verksamheter (Fs). Förändringsområden - verksamheter betecknar områden där kommunen ser möjlighet för vidare utveckling av verksamheter. Områdena V och Fs kan i vissa fall överlappa varandra. V1 Odensala tågdepå V2 Förlängning av Östra Bangatan V3 Måbyleden V4 Verksamheter vid Måby trafikplats Detaljplan Detaljplan Norr om detaljplaneområdet finns detaljplan för Brista kraftvärmeverk som vann laga kraft och som har 15 års genomförandetid. Bristaplanen anger markanvändningen industri samt trafikområde för järnväg. Detaljplaneområdet går delvis in i detaljplanen för Brista kraftvärmeverk, främst med anledning av att u-område behöver anges för flyttade ledningar samt att ett område för bäcken behöver anges. Därtill ändras användningen från Industri till Industri, spårbunden verksamhet för att förtydliga avsikten med området, samt att bestämmelserna om högsta höjd för skorstenar och om trädridåer tas bort. Bestämmelsen om högsta totalhöjd för byggnad kvarstår. Förordnanden För Kungsängens skjutfält finns förordnande enligt PBL 12 kap 4 vilket innebär att beslut om bygglov och förhandsbesked kan prövas av länsstyrelsen. Förordnande-området sträcker sig fram till DNR BTN 2011/ :Ö 9

12 ostkustbanan. I Arlandas närområde, ut till meters radie från respektive banända, tillåts generellt en maximalt tillåten byggnadshöjd på +86,5 meter vilket berör detaljplaneområdet. För att undvika reflexer som kan verka störande på flygverksamheten gäller vissa begränsningar i val av byggnadsmaterial i flygplatsens närområde. Området runt Norrsunda kyrka omfattas av skyddsföreskrifter i syfte att skydda landskapsbilden samt att skydda och vårda naturmiljön. De innebär inget absolut hinder för ny bebyggelse. Förordnanden enligt 19 NVL är utförda med stöd utav en äldre lagstiftning och omfattas idag av miljöbalken 7 kap. Rosersbergsbäcken omfattas inte av strandskydd. Program för detaljplaneområdet Kommunstyrelsen gav bygg- och trafiknämnden i uppdrag att upprätta detaljplan för del av fastigheten Norrsunda- Krogsta 16:1. (Anm: Nuvarande Norrsunda-Krogsta 16:3). Ett planprogram upprättades och samråd om detta skedde 6 juli - 2 september Programmet anger att detaljplanens syfte är att möjliggöra ett verksamhetsområde huvudsakligen för järnvägsanknutna verksamheter på delar av fastigheten Norrsunda-Brista 16:1 samt att förlänga det befintliga stickspåret i Brista verksamhetsområde söderut. Programmet redovisar på karta planområdets ungefärliga utbredning och att en skyddszon mellan de planerade verksamheterna och bostadsfastigheterna i Krogsta By ska finnas. Därtill anges de utredningar som erfordras i det kommande detaljplanearbetet. Programmet anger vidare att planen antas medföra betydande miljöpåverkan varför en miljöbedömning behöver ske. En samrådsredogörelse har upprättats där inkomna synpunkter redovisas och kommenteras. Vid programsamrådet framkom att de boende i Krogsta har starka erinringar mot förslaget och efterfrågar tydligare redovisning av förslagets innebörd. Detaljplaneförslaget planområdet skiljer sig från programområdet enligt följande: anpassning har skett i söder till järnvägsplanens område planområdet har utökats mot nordväst med anledning av bäckens omläggning planområdet har utökats till att omfatta ett område sydväst om Krogsta Gård med anledning av att vägen behöver flyttas något mot sydväst. Planområdet har utökats mot norr och del av Bristaplanens område ingår i planområdet. Kommunala beslut i övrigt Bygg- och trafiknämnden beslutade Upprättat förslag till program ska sändas ut för DNR BTN 2011/ :Ö 10

13 programsamråd enligt 5 kap. 20 plan- och bygglagen (1987:10) 2. En miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 11 miljöbalken (1998:808) ska utföras. Övrigt Fastighetsreglering har skett efter det att detaljplanearbetet inleddes. Större delen av planområdet ligger nu inom Norrsunda-Krogsta 16:3, se karta sid 5, varför detaljplanen nu benämns Detaljplan för fastigheten Norrsunda-Krogsta 16:3 m fl (Tågdepå). FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Mark, vegetation Planområdet är oexploaterat och består av ett kulturlandskap som domineras av åkermark med åkerholmar och anslutande skogsmark. Åkermarken i väst följer en dalgång med nord-sydlig sträckning. Rosersbergsbäcken avvattnar området. En mindre skogshöjd med blandskog med barr- och lövträd finns inom planområdet. Sydost om skogshöjden finns ytterligare ett åkermarksområde vid Krogsta Gård. Dalgångens lägsta nivå är ca + 17 m. Skogshöjden sträcker sig upp till ca + 39 m vilket är planområdets högsta nivå. Åkermarken i öster ligger på ca + 27 m. Dalgången sedd från norr Skogshöjden i östra planområdet Detaljplaneförslaget innebär att jordbruksmarken upphör att vara odlad. Skogshöjden i öster kommer att tas bort och marknivån inom det idag odlade området kommer att höjas. Områdets marknivåer kommer att anpassas till järnvägsspår som ansluter från ostkustbanan. Den södra delen av planområdet ska utformas för att fungera som ett skyddsområde för störningar från den nya verksamheten. Därvid kommer massor att läggas upp och utformas så att det ansluter till DNR BTN 2011/ :Ö 11

14 naturlandskapets former och utseende med naturlik plantering av växter och träd. Bäcken kommer att ledas om. Naturvärden Enligt Sigtuna naturinventering finns inga klassade naturobjekt inom planområdet. Kommunens naturinventering har behov av att uppdateras. ÖP 2014 redovisar områden med höga naturvärden. Enligt kommunens riktlinjer för grönområden, regionala gröna kilar och värdekärnor ska lokalisering av ny bebyggelse, anläggningar och verksamheter så långt möjligt undvikas. Skydd, buffertzoner och kompensation ska användas för att minska negativa effekter. I ekologiskt särskilt känsliga områden ska påverkan på ekologiska funktioner alltid beaktas i miljökonsekvensbeskrivningar, tillståndsfrågor och detaljplanering. Arealen av skyddad mark och vatten med höga naturvärden öka. Områden som ska skyddas för framtiden ska i första hand lokaliseras inom grönstrukturens helhetsområden. Vid ingrepp i känsliga miljöer ska en balanseringsprincip användas i tidigt skede. Kommunen bör verka för ett utökat samarbete med lantbrukare med syfte att behålla en lämplig hävd på värdefulla marker. Skogsstyrelsen anger en sumpskog i norra delen av området. Enligt Artportalen finns inga inrapporterade fynd av rödlistade arter. Utdrag ur ÖP 2014 Naturreservat och naturvärden Skyddsvärda områden som bör utredas för olika typer av skydd 1. Garnsvikens vatten och markmiljöer. 2,Skogsområden norr om Arlanda. 3,Vitberget Steninge 4, Utvidgning Västerängs naturreservat. 5, Lejden hagmarker. 6, Oxundasjöns vatten och markmiljöer. 7, Verkaåns dalgång. 8, Vallstanäs skogsområde. DNR BTN 2011/ :Ö 12

15 En naturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet genomfördes under hösten 2011 och våren 2012 (Inventering och bedömning av naturvärde, i samband med detaljplanering vid Norrsunda och Krogsta i Sigtuna kommun, , WSP). Rosersbergsbäcken, sedd mot norr Stig längs med västra skogskanten med utblick över dalgången Åkerholmarna i södra delen av dalgången Skogsparti på östra höjden Utredningen framför följande: Inga utpekade skyddsobjekt finns inom området. Åkermarken hyser inga högre naturvärden då det är en gödslad monokultur. Det finns dock sex stycken åkerholmar inom åkermarken och dessa innehåller vissa naturvärden. Åkerholmarnas skyddsvärde har bedömts som måttligt till lågt. Skogsområdet i östra delen består av heterogen barrskog där hällskog, sumpskog, delar med stort inslag av död ved, ungskog samt föryngringsyta förekommer. Tre delområden med vissa naturvärden i skogen har identifierats samt en skogsdunge i den norra delen av detaljplaneområdet. Dock har inget av dessa områden något högre naturvärde. Rosersbergsbäcken är antropogent (påverkad av mänskliga aktiviteter) påverkad och har bland annat rätats ut. Den omfattas sedan 1938 av ett aktivt dikningsföretag. DNR BTN 2011/ :Ö 13

16 Den samlade bedömningen är att detaljplanen kommer att ha en negativ påverkan på de naturvärden som finns inom detaljplaneområdet, framförallt de skogliga naturvärdena och åkerholmarna. Det är dock möjligt att inom området skapa nya naturmiljöer med förutsättningar för biologisk mångfald. Intill bäcken kan nya naturmiljöer skapas som på sikt i viss mån kompenserar förlusten av befintliga naturvärden. Åkerholmar, odlingsrösen och öppna diken i odlingslandskapet omfattas av generellt biotopskydd enligt miljöbalken (MB 7 kap 11 ). Om särskilda skäl finns kan länsstyrelsen ge dispens för åtgärder. Inom detaljplaneområdet har inga arter som omfattas av artskyddsförordningen påträffats. För de arter som finns/kan antas finnas inom området bedöms inte arternas fortlevnad i stort äventyras av exploateringen. Ansökan om dispens från biotopskyddet lämnas in till länsstyrelsen när detaljplanen ska genomföras. Miljön invid Rosersbergsbäcken och invid dagvattendammar samt nyanlagda skiljen till skydd mot störningar avses att utformas så naturlikt som möjligt. Detta kommer att studeras närmare inför utställningskedet av detaljplanearbetet. Översikt av området. Åkerholmarna är numrerade från 1-6. Fyra områden med naturvärden (NVÄ 1-4) identifierades liksom fuktsänkor (stjärnor och blått streck). Områdesgränserna för naturvärdesobjekt är ungefärliga. Utdrag ur naturvärdesinventeringen DNR BTN 2011/ :Ö 14

17 Vattendrag Rosersbergsbäcken är ett öppet dike som börjar uppe vid Rosersbergs samhälle. Bäcken rinner genom dalgången med åkermark norrut och mynnar i Märstaån som har sitt utlopp i Steningeviken. Bäcken är sannolikt belastad av närsalter. De känsligaste delarna är sannolikt Skvalet och recepienten Märstaån. Bäcken avvattnar planområdet. Rosersbergsbäcken behöver ges en ny sträckning för att tillräckligt utrymme ska kunna ges till den tänkta anläggningen inom planområdet. Bäcken flyttas längre västerut. Arbete med ny vattendom för bäcken pågår. På ett par ställen behöver kulvertering ske, dels under en väg, dels under det norra spårområdet. Bäcken är delvis kulverterad idag och de nya kulverteringarna motsvarar den gamla kulverteringen i längd. Uppdelning i flera delsträckor har eftersträvats för kulverteringen eftersom detta är bättre för vattenlevande arter än en enda lång. Detta har bland annat inneburit att den nya sträckningen för bäcken behöver passera områden med berg och sprängning för ny bäckfåra erfordras. Vandringshinder får ej tillkomma i bäcken. Bäcken kommer att ha olika utformning i olika delar av området. I södra delen kan bäcken ges ett mer slingrande förlopp med slänter som ansluter mot omgivande mark. I norra delen kommer bäcken att ha brantare anslutningar mot omgivande mark. Rekreation Skogsområdet norr om Krogsta gård används idag av närboende för skogspromenader, svamp- och bärplockning, hundrastning etcetera. Detta skogsområde kommer att försvinna i och med exploateringen. Skogsområdet väster om detaljplaneområdet nyttjas för rekreation av Krogstabor, Norrsundabor, Rosersbergsbor och även av Märstabor. Området ansluter mot området runt Rosersbergs slott. Skogsområdet är, tillsammans med odlingslandskapet, uppskattat som ett område med vacker omväxlande natur, med åkrar omgivna av slån och blommande träd, dungar med hassel och många vårblommor. På höstarna är skogen mycket rik på svamp. Området används flitigt för promenader, jogging, ridning, svampplockning med mera. Längs med den västra skogskanten löper en stig som tidigare ingick i Upplandsleden. Upplandsleden har numera ett nytt läge längre västerut. Skogsområdet nås idag via alternativa och naturnära promenad- och cykelvänliga vägar bland annat vägen förbi Krogsta Gård. Skogsområdet i väster kommer även fortsättningsvis att kunna nås via samma vägar som idag. För vägen förbi Krogsta Gård kommer närmiljön att förändras; på vägens norra sida kommer åkerlandskapet att ersättas av skyddsområdet som ska ges en naturlik utformning med kullar som kommer att planteras med träd och buskar. Bakom skyddsområdet kommer depåanläggningen att ligga. Geoteknik och geohydrologi Översiktlig geoteknisk undersökning har skett av planområdet (Planerings-PM Geoteknik, Rosersberg Krogsta, WSP, ). DNR BTN 2011/ :Ö 15

18 Fastmarkspartierna utgörs av morän på berg. Ytligt berg förekommer på flera platser. Moräntäcket bedöms vara relativt tunt och att ett bergschakt är nödvändigt för djupa schakter. Grundläggning bör inte innebära några större problem. Den västliga, lägre åkermarken utgörs av utdikad torvmark. Åkermarken bryts av enstaka fastmarkspartier med morän och berg. Jorden består av lös, varvig lera med inslag av silt och finsand. Leran underlagras av en sandig silt. I de sydliga, norra och västra delarna har djup till fast botten uppmätts till 6-7 m. I den centrala delen utgörs ytjorden av högförmultnad torv, här har djupet till fast botten uppmätts till 17 respektive 18 m. I den norra delen har den ytliga jorden torrskorpekaraktär, i övriga delar har ingen torrskorpelera påträffats. Den östra åkermarken består av lera med uppstickande kullar av fastmark. Lerans djup till fast botten är 4-6,5 m och är varvig med inslag av finsandskikt. Närmast ytan har leran torrskorpekaraktär. Mindre byggnader, parkeringsytor, vägar och banker kan grundläggas utan extraordinarie åtgärder. För större byggnader och anläggningar behövs pålning eller markförstärkning. Den västra jordbruksmarken har relativt högt grundvatten. Utan dikning skulle vattennivån ligga i höjd med markytan. Den östra jordbruksmarken har lägre grundvattennivåer relativt markytan. Sannolikt varierar grundvattennivåerna i den östra delen ganska kraftigt med årstiderna medan den västra delen mest styrs av dikningens nivå. Marken är sättningsbenägen. Flera metoder föreslås för grundläggning. Kompletterande utredningar erfordras inför utbyggnad av området. Radon Nästan all mark innehåller radongas. Risken för höga halter är störst vid byggande på genomsläpplig mark som grus, morän, närmast berg och sprickor i berg. Höga radonhalter förekommer i yngre bergarter samt i så kallade pegmatiter. Återfyllning med sprängsten under hus vid byggande ökar risken för höga radonhalter. Inom planområdet bedöms markområden med lera ha låg radonrisk medan övriga områden har normal radonrisk. För tänkt verksamhet behöver uppfyllnad ske och radonsäker lösning ska anordnas. Förekomsten av radon i mark har kartlagts i kommunen genom en översiktlig kartering som visar områden med låg risk, normal risk samt hög risk med avseende på markradonförekomst. Grovt kan indelningen motsvara lerområden (låg), moränområden (normal) och områden med grusåsar, pegmatit, vissa bergtyper (hög). Förorenad mark Marken inom planområdet är åkermark och skogsmark och bedöms ej vara förorenad. DNR BTN 2011/ :Ö 16

19 Kultur Kulturmiljö En utredning om kulturmiljön i området har tagits fram (Kulturmiljöutredning för Krogsta by inom riksintresseområdet för Skålhamravägen [K:AB 71], , WSP). Detaljplaneområdet ligger perifert i den centralbygd som är riksintresse för kulturmiljövården. Endast den södra delen av planområdet ingår i riksintresset, men den berörda åkermarken står i förbindelse med riskintresseområdets odlingslandskap. Samma åkermark sammanfaller också med en av områdets forntida vattenleder. Den relativt höga bevarandegraden av det förhistoriska hägnadssystemet, så kallade stensträngssystem, i området har stor betydelse för att förstå hur markorganisationen har sett ut i området för omkring år sedan. Med utgångspunkt från detta system av hägnader kan man konstatera att markorganisationen har varit i det närmaste detsamma under denna tidsperiod. Den mark som idag utgör åkermark återfinns som åker- och ängsmark på den äldsta generationen av kartor över Krogsta. Översiktskarta över planområdets kulturmiljövärden. Skrafferad markering är riksintresseområdet. Ytterligare stensträngar påträffades i samband med den arkeologiska utredningen som företogs i slutet av år 2011, se följande kartbild. Kartbild från Kulturmiljöutredningen DNR BTN 2011/ :Ö 17

20 Även bebyggelsemönstret och vägsystemet i området ha en lång kontinuitet. Bebyggelsen på Krogsta gamla bytomt och i Viggeby har legat på samma ställe sedan området koloniserades. Vägarna är ett tydligt komplement till de vattenleder som successivt grundades upp och som till slut inte längre gick att färdas på. Dagens bebyggelse inom planområdet är samlad till den södra delen av planområdet och är en del av riksintresseområdet. Här finns Krogsta gård med ekonomibyggnader och boningshus, en äldre parstuga och en villa av egnahemstyp från 1940-talet. Gårdsmiljön präglas av en successiv utbyggnad sedan 1800-talet fram till idag. Kopplingen till järnvägens utbyggnad är central för gårdens tillkomst. När norra stambanan drogs fram flyttades gården från Krogsta gamla bytomt till nuvarande plats. Järnvägen drogs igenom den gamla byn. I gårdens byggnadsbestånd ingår både byggnader som tidigare stod i den gamla byn och yngre tillägg. Eventuellt fanns redan en av Krogsta gårds ekonomibyggnader på plats när gården flyttades till det nuvarande läget. Parstugan är av särskilt intresse då den både är intressant som byggnadstyp och troligtvis ingick i den äldsta byn. Gårdsmiljön och dess utveckling är betydelsefull för förståelsen av byn Krogstas långa historia. Med dagens turtäthet är järnvägen ett mycket påtagligt inslag i både gårdsmiljön och Krogsta by. Planförslaget kan ses som ytterligare ett led i denna utveckling. Samma mönster av gradvis utbyggnad avspeglas också i den nuvarande byn som är belägen söder om planområdet. Merparten av bebyggelsen har tillkommit efter järnvägens utbyggnad. I slutet av 1800-talet fanns endast fyra boningshus på vägen mellan Krogsta gård och Lill Krogsta. Fornlämningar Arkeologisk utredning skedde i ett tidigt skede av detaljplanearbetet. Detaljplaneområdet har därefter utökats norrut. För den norra delen har arkeologisk utredning genomförts tidigare inom ramen för arbetet med Brista-planen. En arkeologisk utredning har skett av detaljplaneområdet (Stensträngar i Krogsta, Norrsunda Krogsta 16:1, Norrsunda socken i Uppland, Arkeologisk utredning, UV Rapport 2012:3, Katarina Appelgren). Vid fältinventeringen bedömdes sammanlagt 20 objekt som fornlämning och/eller möjlig fornlämning samt som övrig kulturhistorisk lämning. De till fornlämning bestämda objekten var fem stensträngar (objekten 1, 5, 8:1 2 och 14). De låg i huvudsak söder och sydöst om den tidigare kända stensträngen, Norrsunda 174:1. Sammanlagt sex objekt har bedömts som kulturhistorisk lämning (objekt 2, 3:1 2, 4, 10:1 3, 13 och 15). Dessa motsvarar odlingsrösen och ett område med äldre åkermark samt två hålvägar. Inget av de objekt (objekt 7, 16 21) som bedömts som möjligt boplatsläge visade sig hysa några spår av boplatslämningar. För att kontrollera de möjliga boplatslägena grävdes sammanlagt 18 schakt med grävmaskin men inget av antikvariskt intresse påträffades. Därtill har objekt 9 registrerats som är ett gränsmärke/postament. DNR BTN 2011/ :Ö 18

21 Samtliga fornlämningar inom detaljplaneområdet berörs av planförslaget och kommer att slutundersökas vilket innebär att de kommer att tas bort efter undersökning. Fornlämningar Utredningsområdet och resultatet av utredningen markerat på karta. Utdrag ur den arkeologiska utredningen UV Rapport 2012:3. DNR BTN 2011/ :Ö 19

22 Befintlig bebyggelse Krogsta Gård Krogsta Gård ligger i detaljplaneområdets sydöstra del. Gårdsbebyggelsen består av flera ekonomibyggnader för jordbruk samt ett par bostadshus. Ekonomibyggnaderna ligger i anslutning till vägen medan huvudbyggnaden ligger längst i söder. Detaljplaneförslaget innebär att en del byggnader närmast vägen kan vara kvar medan huvudbyggnaden, en större uthusbyggnad samt de två mindre bostadshusen längst i norr behöver tas bort för att ge plats för nya anläggningar. En av Krogsta Gårds ekonomibyggnader Bostadsbebyggelse vid Krogsta Sydväst om planområdet och Krogsta Gård ligger en bebyggelsegrupp på södersluttningen av skogshöjden. Söder om åkermarken ligger också en bebyggelsegrupp i en västsluttning. Krogstaborg ligger däremellan. I skogsbrynet i väster ligger några bostadshus. De friliggande bostadshusen är av varierande ålder. Tomterna är stora och har uppvuxna trädgårdar. Byggnader och bebyggelsemiljö vid Krogsta DNR BTN 2011/ :Ö 20

23 Översikt, bostadsbebyggelsen vid Krogsta Brista bränslemottagning Brista avfallsanläggning Brista kraftvärmeverk Brista bränslemottagning ligger norr om och i anslutning till planområdet invid Ostkustbanan. Anläggningen består av uppställningsspår för tankvagnar. Bränslet pumpas härifrån i rörledningar i mark till Arlanda bränsledepå. Brista avfallsanläggning, som ligger nordväst om planområdet, är den anläggning i Sigtuna kommun som är av störst betydelse för avfallshanteringen i Sigtuna. Här finns en omlastningsstation för hushållsavfall, en återvinningscentral där allmänheten och småföretagarna kan lämna sitt sorterade grovavfall, samt deponi. Arbete med tillståndsansökan för utökning av verksamhetsytorna pågår och besked väntas från länsstyrelsen under juni Deponin mottar och deponerar utsorterad deponifraktion från Stockholmsområdet samt osorterat grovavfall och industriavfall från Sigtuna kommun. Eftersom deponin inte uppfyller gällande EU-krav om bottentätning ska deponin avslutas. Sluttäckning av deponin är i stort sätt klar och väntas bli helt färdig under Deponins lakvattendammar ligger i direkt anslutning till planområdets västra del. Dammarna är uppbyggda av ren lera och har inga tillverkade tätskikt. Leran är alltid fuktig då vattennivån hålls relativt konstant för att förhindra uttorkning. Inga planer på förändring av dammarna finns i nuläget. Deponins sluttäckning medför att mängden lakvatten kommer att minska med tiden men dammarna behöver vara kvar under ett antal år. Brista kraftvärmeverk ligger norr om planområdet. Fortum ansvarar för verket. Kraftvärmeverket har byggts ut för att kunna eldas med det avfall som blir kvar när man har källsorterat soporna och tagit vara på det som går att materialåtervinna. Det nya verket togs i drift under DNR BTN 2011/ :Ö 21

24 Ny bebyggelse Val av etableringsplats för depån En förutsättning för att kunna bedriva bra järnvägstrafik är att det finns tillgång till stödfunktioner, till exempel underhållsverkstäder, terminaler, stationer, omloppsnära uppställning och depåer. Train Alliance Sweden AB:s affärsidé är att uppföra byggnader och anläggningar för stödfunktioner till järnvägstrafik. Utgångspunkter för Train Alliances val av etableringsplats har varit: Befolkningen i Stockholms län fortsätter att öka i rask takt; år 2011 med drygt invånare. Sigtuna kommun är en av de kommuner som ökar mest procentuellt sett. Stockholm är ett naturligt nav i Sverige och Skandinavien. Detta kräver rationella persontransporter till/från staden med järnväg, båt, bil och flyg men även bra persontransporter inom stadsregionen krävs. Resandet i form av pendeltåg, tunnelbana och buss är en mycket viktig del av en fungerande stad. Arlanda flygplats kommer att växa som arbetsplats för ca personer idag till närmare personer inom de närmaste 10 åren (exklusive resande med själva flyget). Det är en enorm siffra att hantera; ett stort antal människor ska varje dag till och från flygplatsen samtidigt som miljökraven är mycket hårda. Det ökade persontransportbehovet kan rent praktiskt lösas med masstransportmedel dvs. spårbunden trafik i form av pendelståg och utökade regionala och nationella tåganslutningar. Spårbunden kollektivtrafik är en miljövänlig lösning av transportbehovet. Utifrån ovanstående utgångspunkter sökte Train Alliance en lämplig plats med tillräckligt stor yta för en större järnvägsdepå längs med Ostkustbanan. Vid Brista fann de en lämplig plats. Här fanns redan en befintlig infrastruktur i form av spårväxlar, signalreglering och högspänning. Marken var redan delvis anpassad för järnvägsverksamhet och därmed skulle en ny anläggning effektivt kunna ansluta till existerande infrastruktur utan att ytterliga ingrepp efter Ostkustbanan var nödvändiga. Den beslutade byggnationen av överlämningsbangård för Rosersbergs industriområde i områdets södra del var även en fördel då anläggningen även kan få tillträde till Ostkustbanan i den södra delen. Platsens storlek innebär betydande kapacitet och den planerade depån kan därmed hantera alla olika resandetåg som förväntas trafikera området. Platsens storlek innebär att både depå för pendeltåg och depå för fjärrtåg ryms. Detta innebär att marken nyttjas effektivt (ytterligare en depå som tar mark i anspråk i närområdet behöver ej tillkomma) samtidigt som tekniska resurser kan samutnyttjas. Om ett spår anläggs som förbinder Arlandabanans norra del med Ostkustbanan och vidare mot Stockholm kan ett triangelspår fås. Tågrörelserna kan därmed effektiviseras och möjligheten att effektivt nyttja depån ökar. Detta gynnar Märsta i förhållande till om tågen enbart skulle gå Stockholm Arlanda Uppsala. DNR BTN 2011/ :Ö 22

25 En tågdepå vid Krogsta kan anslutas till Ostkustbanans huvudspår utan att nya växlar behöver läggas i Ostkustbanan. Via Brista bränsledepå föreslås att det nya depåområdet anslutas åt norr. Det föreslagna depåområdet för järnvägsfordon möjliggör att pendeltågens start och stopp på trafikdygnet blir i depå. Märsta stations utformning med bl.a. säckspår för pendeltågen gör att det under nuvarande förhållanden blir naturligt för pendeltågen att angöra depåområdet från norr. I söder ansluter detaljplanen till den järnvägsplan som upprättats för Rosersbergs överlämningsbangård som är under utbyggnad. Överlämningsbangården tillgodoser järnvägstrafikens behov för att effektivt nå de nya post- och kombiterminalerna vid Rosersberg. Den nya depån för järnvägsfordon föreslås i förslaget till detaljplan att trafikeringsmässigt anslutas direkt till Rosersbergs överlämningsbangård. Översiktsbild: Bilden ovan visar gränsen för järnvägsplanen och bilden under visar på samma kartutsnitt den nya anläggningen. Depåanläggningens inplacering i Rosersbergsområdet I närområdet till Rosersbergs villasamhället har flera förändringar skett under senare år, se kartbild på nästa sida. Att förändringar sker här visar att detta är ett attraktivt läge i Stockholmsregionen. Rosersbergs verksamhetsområde med många logistikföretag har vuxit fram sydväst om villasamhället. Verksamhetsområdet ska DNR BTN 2011/ :Ö 23

26 kompletteras med en kombiterminal. För denna behövs en överlämningsbangård. Därtill ska en väganslutning till E4 tillkomma och utbyggnad av denna pågår. Översikt över anläggningar som tillkommit/ska tillkomma i Rosersbergs närområde Norr om Rosersberg har Brista kraftvärmeverk byggt ut sin anläggning. Vid Ostkustbanan har Brista bränsledepå anlagts. Detaljplanen för kraftvärmeverket omfattar även ett område för verksamheter mellan avfallsanläggningen och järnvägen. En ny väganslutning med bro över Ostkustbanan har anläggs för biltrafiken till området med kraftvärmeverk, avfallsverksamhet, bränsledepå samt verksamhetsområde. Ett mindre arbetsområde planeras även öster om Rosersberg. Kommunen planerar för bostäder väster/norr om Rosersberg. Rosersberg ligger mellan Ostkustbanan och E4. Anläggningar som tillkommit/ska tillkomma är samtliga beroende av bra väg- och tågförbindelser. De är placerade inom ett område som sträcker sig längs med Ostkustbanan. DNR BTN 2011/ :Ö 24

27 Området norr om Slottsvägen är idag odlad mark och därmed ej bebyggt. Detta område bör förbli obebyggt och utgöra ett grönt stråk som förenar skogsområdet vid Rosersbergs slott med de öppna markerna öster om E4:an och som skiljer Rosersbergs villasamhälle från verksamhetsområdet i norr. Söder om Krogsta by planeras Krogsta landskapspark. I parken föreslås fler aktiviteter för idrott och rekreation. Vatten blir ett ledande tema och en våtmarkspark anläggs. Illustration: Krogsta landskapspark. Tillfarten till depåområdet har valts att förläggas mot norr. Depåområdet inordnar sig därmed i verksamhetsområdet med bränsledepå, kraftvärmeverk, avfallsanläggning samt tillkommande verksamheter inom detaljplanelagt område. Den nya bron över Ostkustbanan kommer att vara tillfart till detta verksamhetsområde. Om tillfarten till depåområdet förlagts från söder hade en ny väg behövts byggas. På sikt hade denna väg kunnat innebära att bebyggelse placerats i anslutning till vägen vilket skulle medföra att området byggts igen. Depåanläggningen Inom planområdet kommer järnvägsspår att anläggas samt byggnader att uppföras. Depåanläggningen är avsedd för underhåll och reparation av elektriska motorvagnståg. Detaljplanens byggrätt medger att anläggningar för både pendeltåg och fjärrtåg kan uppföras. Därtill ska även ett spår upp till Fortums anläggning kunna få plats inom området. Hela anläggningen kommer att vara inhägnad. En lösning med genomgående spår har valts för att anläggningen ska utnyttjas effektivt. Tågen kan angöra anläggningen både från söder och från norr. Från norr sker angöringen strax norr om Brista omlastningsstation och från söder sker angöringen via Rosersbergs överlämningsbangård. Illustrationsplanen visar en möjlig disponering av området. Det förslag som redovisas har följande koncept och avser fullt utnyttjad byggrätt; Pendeltågen anländer företrädesvis från norr och kommer till depån under lågtrafik det vill säga tidig natt och tidig morgon. Fjärrtågen anländer företrädesvis från söder och beräknas ha 16 st in- och utgångar per dygn fördelade över hela dygnet. Antalet fordonsrörelser vid fullt utbyggd depå uppskattas till ca 40 st. DNR BTN 2011/ :Ö 25

28 Fordonen kommer att angöra depån i låg fart i trappa 80 km/h från huvudsystem, 40 km/h på sidosystem samt 5 km/h på depspår. I de två depåbyggnaderna sker arbete i tre-skift året runt med underhåll av tåg; reparationer, städning av tåg, fordonstvätt, sanering med mera. Depåbyggnaderna inrymmer bland annat uppställningshall, verkstad, supportutrymmen såsom kontor, övernattning, ordercentral, lager och teknikutrymmen för anläggningen. Även lagerbyggnader planeras för lagerhållning av komponenter och skrymmande reservdelar. Mellan de större byggnader anläggs byggnader med svarv för tåghjul och mätstationer före och efter svarv-byggnaden. Fullt utbyggd anläggning kommer att ha cirka 300 anställda. Lagerbyggnader Byggnad för pendeltåg Byggnad för fjärrtåg Byggnaden innehåller: underhållsverkstad uppställningshall supportutrymmen komponentverkstad lagerutrymmen administrationslokaler personalutrymmen teknikutrymmen reningsanläggning för processvatten miljö- och återvinningsstation mittlinje för spårpar detaljplanegräns Tågdepåns byggnader med huvudsakligt innehåll detaljplanegräns staket DNR BTN 2011/ :Ö 26

29 Alternativ utformning av depåbyggnad. Byggnad för pendel- och fjärrtåg. detaljplanegräns staket Exempel på en alternativ disponering av föreslagen byggrätt där tågdepåns funktioner samlas i en sammanhållen byggnadsvolym. Uppställning av tåg erfordrar plan mark, och tågrörelser ställer krav på små lutningar och vissa radier i kurvor. Markjusteringar kommer därför att behövas för att få tillräckligt stora och plana ytor. Detaljplanen anger användningen T 1 = Depå för tåg med uppställningshallar, tvätthallar, verkstäder, lager för underhåll och reparation av spårfordon. Området i norr har en gällande detaljplan som i vissa delar behöver justeras varför del av den detaljplanen ingår i denna detaljplan. Markanvändningen anges här på samma sätt som i gällande detaljplan med J 1 = Industri, järnvägsanknuten verksamhet vilket inrymmer den tänkta användningen. Vagnshallarna kommer att ha höjden 16 meter till takfot. Inräknat fläktrum eller utrustning på taket når byggnaden höjden 20 m. För vagnshallarna anger detaljplanen en högsta totalhöjd om + 44 meter räknat från nollplanet utgående från att marknivån ligger på + 24 meter. Byggnaderna regleras även med högsta byggnadshöjd. Väster om vagnshallarna ska området kunna användas för lagerbyggnader och högsta byggnadshöjd beräknas vara 12 meter. För detta område anger detaljplanen en högsta byggnadshöjd om 36 meter från nollplanet utgående från att marknivån även här har nivån + 24 meter. Detaljplanen anger högsta marknivå +24 meter för området där byggnader kan placeras. För att få tillräckliga ytor för anläggningen så behöver Rosersbergsbäcken ledas om. Markområde anges för bäckens nya DNR BTN 2011/ :Ö 27

30 sträckning. För att minska anläggningens omgivningspåverkan mot söder avsätts markområden för skyddsområden som kommer att innehålla anlagda kullar med vegetation. Se vidare under rubrik Störningar; utbyggnad av området. Exempel utemiljö vid depåanläggning Berlin, källa: Train Alliance Exempel på depåbyggnad för pendeltåg källa: Train Alliance Exempel depåbyggnad invändigt (Leipzig), källa: Train Alliance Landskapsbild Landskapet kommer att anpassas efter anläggningens behov när det gäller terräng och vegetation. Befintlig gårdsbebyggelse inom planområdet tas bort och de nya byggnaderna har industriell karaktär. Miljömässiga äldre samband försvagas. Den nordsydliga dalgången med lång siktlinje i landskapet bryts av. Sambandet österut mot kyrkan försvagas i och med att vägförbindelsen i markplan utgår. Nya landskapsrum skapas i och med att skyddsområden anordnas med markmoduleringar och planteringar. Det öppna landskapet sydväst om Krogsta by behålls om jordbruket fortsätter. DNR BTN 2011/ :Ö 28

31 Vy mot norr från väg C där bäcken passerar vägen före utbyggnad av planområdet. Vy mot norr från väg C där bäcken passerar vägen. Skyddszon med markmodulering och naturlik plantering avslutar dalgången i norr. Fotomontaget visar uppvuxen vegetation. Vy mot nordost, fotopunkt vid Krogstaholms infart, före utbyggnad av planområdet DNR BTN 2011/ :Ö 29

32 Vy mot nordost, fotopunkt vid Krogstaholms infart. Skyddzon med plantering och bullerskärm skapar en ny avgränsning av landskapsrummet. Fotomontaget visar uppvuxen vegetation framför skärmen. Vy från väg nr 263 mot väster före utbyggnad av planområdet. Vy från väg nr 263 mot väster. Hallbyggnaderna kommer att vara synliga mot nordost. DNR BTN 2011/ :Ö 30

33 Gator och trafik Gatunät Vägnamn i området. Eftersom de mindre vägarna vid Krogsta saknar officiella namn har de här getts bokstavsbeteckningar så att hänvisning kan ske till dessa i texten. Biltrafik ska nå anläggningen från norr via den nya bron över Ostkustbanan. Banvaktarvägen kommer att användas som tillfartsväg och förlängas i ny sträckning in i området. Vägarna A, B och C kommer att behålla sin nuvarande funktion men väg B kommer att ges en delvis ny sträckning i kurvan vid Krogsta Gård. Anläggningen ska kunna nås från söder av räddningsfordon om den norra tillfarten stängs på grund av olycka. Väg A och B bedöms kunna nyttjas för detta. Den nuvarande järnvägsövergången vid Krogsta Gård kommer att stängas av trafik-säkerhetsskäl eftersom flera spår kommer till. Gång- och cykeltrafik För gående och cyklande ska anläggningen kunna nås även från söder via väg A och B. För att arbetande vid anläggningen som kommer via Rosersbergs station ska kunna nå sin arbetsplats trafiksäkert föreslås att en gång- och cykelväg att anordnas från DNR BTN 2011/ :Ö 31

34 anläggningen och ned till Rosersbergs station. Järnvägsövergången vid Krogsta gård kommer att stängas. Detaljplaneförslagets bestämmelser ger möjlighet till att anordna en planfri GC-väg över spårområdet. Kollektivtrafik Parkering Närmsta busslinje trafikerar Norrsundavägen, väg nr 859. Avståndet till närmsta busshållplats via bron över Ostkustbanan är ungefär lika långt som till Rosersbergs station. Anläggningen bedöms ej ge tillräckligt underlag för egen busslinje. Eventuellt kan feedertrafik på privat initiativ vara en möjlighet att förbättra kontakten mellan anläggningen och Rosersbergs station för de anställda och därmed minska bilberoendet. Parkering för depåanläggningens verksamhet anordnas i erforderlig omfattning inom anläggningens markområde. Dagvatten En dagvattenutredning har tagits fram för planområdet (Dagvattenutredning, Detaljplan Norrsunda Krogsta 16:3, Stockholm , Ramböll). Rosersbergsbäcken är recipient för planområdets dagvatten. Rosersbergsbäcken rinner ut i Märstaån som har sitt utlopp i Ekoln- Skarven som är en del av Mälaren. Planområdets dagvatten har Rosersbergsbäcken som recipient Rosersbergsbäcken mynnar i Märstaån som har Ekoln- Skarven som recipient. Sigtuna kommuns riktlinjer Dagvattenhanteringen ska ske på ett sätt som begränsar störningar för miljö eller byggnader. Hanteringen bör ge låga anläggnings- och driftkostnader. Dagvattnet ska synliggöras som ett mervärde i den fysiska miljön. Målet är att dagvattnet ska infiltreras lokalt, LOD (Lokalt omhändertagande av dagvatten). Om det inte är möjligt ska vattnet samlas upp och flödet utjämnas och fördröjas. Förorenat dagvatten från exempelvis parkeringar och industriområden ska även renas innan det leds till recipienten. DNR BTN 2011/ :Ö 32

35 Miljökvalitetsnormer Principlösning för omhändertagande av dagvatten EU:s vattendirektiv infördes i svensk lagstiftning år 2004 och benämns i Sverige för Vattenförvaltningen. Enligt denna har vattenförekomster getts miljökvalitetsnormer som uttrycker den kvalitet som en vattenförekomst ska ha uppnått vid en viss tidpunkt. Målet är att inga vattenförekomster ska försämras, helst ska de förbättras. Märstaån är en vattenförekomst enligt vattendirektivet. Märstaåns ekologiska status är klassad som måttlig och dess kemiska status är god. Märstaåns miljökvalitetsnorm är bestämd till god ekologisk status till år 2021 och god kemisk ytvattenstatus till år Ekoln-Skarven är också en vattenförekomst enligt vattendirektivet. Dess ekologiska status är otillfredsställande. Dess kemiska status är god. Miljökvalitetsnormen för Ekoln-Skarven är bestämd till fortsatt god ekologisk status till år 2021 och god kemisk ytvattenstatus år Mälaren omfattas av Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten enligt Naturvårdsverkets förteckning (2002:6). Varken miljökvalitetsnormer eller riktvärden uppnås i dagsläget. Utformningen av den framtida dagvattenhanteringen inom planområdet behöver vara sådan att belastningen inte ökas på vattenförekomsterna nedströms planområdet. Dagvattnet från planområdet behöver renas innan det släpps ut i Rosersbergsbäcken och dagvattenlösningen måste dimensioneras så att den får en tillräcklig reningskapacitet. I dagvattenutredningen har en principlösning för omhändertagandet av dagvattnet tagits fram och nödvändiga ytor för anläggande av dagvattendammar har avsatts i planen. Det finns goda möjligheter till såväl rening som fördröjning av dagvattnet inom verksamhetsområdet. Stora delar av området består av uppfyllnad av sprängsten vilket innebär fördröjning och rening. Mellan lera och sprängsten läggs en duk som fångar upp rester av oljespill. Vatten som infiltreras ner i marken renas ytterligare i marklagren. Transporttiden genom sprängstensfyllningen är lång vilket är positivt ur fördröjnings- och reningssynpunkt. Ett vegetationsklätt avskärande dike utmed den hårdgjorda ytan samlar upp dagvattnet och leder det till dammarna. Viss infiltrations sker även i diket. I två dammar samlas dagvattnet för rening och fördröjning. Takdagvatten, som betraktas som rent vatten, ska fördröjas innan det leds till Rosersbergsbäcken. Sprängstensfyllningen och dammarna innebär att det finns mycket goda förutsättningar att rena och fördröja dagvattnet före utsläpp till Rosersbergsbäcken. DNR BTN 2011/ :Ö 33

36 Principskiss över dagvattenhanteringen.. Utsläppen av näringsämnen och partiklar som idag sker från jordbruksmarken kommer i föreslagen detaljplan att minska till följd av förändrad markanvändning. Mängderna kommer minska ytterligare när dagvattnet renats i sprängstensmagasin och dammar och belastningen av näringsämnen på recipienterna Rosersbergsbäcken Märstaån och Mälaren beräknas att minska jämfört med idag. Det största problemet nedströms i Mälaren är övergödning varför det är av största vikt att dagvattnet renas från näringsämnena kväve och fosfor. Med föreslagen lösning för omhändertagande av dagvatten bedöms genomförandet av detaljplanen bidra till att nå Miljökvalitetsnormen God ekologisk status för recipienterna Märstaån och Ekoln-Skarven med avseende på näringsämnen till På samma sätt bedöms planen bidra till att miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten att kan uppnås för Mälaren. Dagvattnet förväntas innehålla olika typer av tungmetaller och oljeprodukter från spårområdet och hårdgjorda ytor. Efter rening får dessa halter inte vara så höga att nedströms liggande vattenförekomster får en försämrad status (ickeförsämringskravet). Den föreslagna lösningen visar på ett att det finns goda förutsättningar för rening av exempelvis tungmetaller. Genomförandet av detaljplanen bedöms därmed inte försämra den kemiska statusen på recipienterna. Exakt vilken reningseffektivitet som kommer att krävas avgörs av flera faktorer, bl.a. dagvattnets faktiska föroreningsinnehåll. Återkommande mätningar kommer att behövas för att kontrollera att reningen är tillräcklig. En effektiv rening av dagvattnet är en förutsättning för att miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna Märstaån och Ekoln - Skarven ska kunna följas. De exakta detaljerna kring hur dagvattenlösningen utformas hanteras i projekteringsskedet, när man vet i detalj hur verksamheten ska utformas. Den bästa och mest effektiva tekniska lösningen ska då väljas. Markägaren ska ansvara för dagvattenanläggningens tillkomst och för framtida underhåll och skötsel. Planbestämmelser för dagvatten Planbestämmelsen damm anger ett område i söder och ett område i norr där damm för dagvattenhantering kan anordnas. Planbestämmelse anger att dagvatten ska fördröjas inom kvartersmark så att avrinningskoefficienten inte överstiger 10 DNR BTN 2011/ :Ö 34

37 liter/sekund/ha vid nederbörd med återkomsttid 10 år. Planbestämmelse anger att dagvatten från takytor ej får blandas med annat (förorenat) dagvatten samt att övrigt dagvatten ska renas innan det når Rosersbergsbäcken. Planbestämmelse anger att godkänd dagvattenanläggning ska finnas innan bygglov ges. Planbestämmelsens innebörd är att innan bygglov för byggnader kan ges ska en lösning för hur dagvattnet ska hanteras presenteras och godkännas av kommunen. Tillkomsten av anläggningen ska även säkras så att garantier finns för att den blir utförd enligt vad som överenskommits mellan kommunen och markägaren. Dammarnas utformning Kontrollprogram Extrema väderförhållanden Dammar och svämningsytor har två syften; fördröjning och rening. Detaljutformningen av dammarna kommer att göras i projekteringsskedet. Följande ska beaktas vid utformningen: Dammarna bör utformats långsmala och med in-och utlopp långt ifrån varandra för att den hydrauliska effektiviteten ska bli så hög som möjligt. Utloppen bör konstrueras så att eventuell olja stannar kvar i dammen. Utloppen förses med stängningsanordning för att förhindra utsläpp av eventuella föroreningar vid en olycka. Körbar väg ska finnas till dammarna för deras skötsel och underhåll. Vegetation i dammar ökar reningseffekten och bidrar till en ökad biologisk mångfald. För bra rening och fördröjning erfordras en viss dammyta liksom dammvolym, se vidare dagvattenutredningen. Detaljplanens föreslagna damm-områden är tillräckligt stora för att inrymma denna yta och volym. Kontroll av dagvattenanläggningens funktion ska ske fortlöpande och program behöver upprättas för detta. Mätningar behöver ske där dagvattnet lämnar dammarna och övergår till Rosersbergsbäcken. Flera verksamhetsutövare har Rosersbergsbäcken som recipient; Brista bränsledepå, Brista avfallsanläggning, Brista kraftvärmeverk och Storbodaanstalten. Kontroll behöver ske upp- och nedströms utsläppspunkterna i bäcken för att kunna härleda eventuella utsläpp till rätt verksamhetsutövare. Ett samarbete mellan verksamhetsutövrna vid framtagande av kontrollprogram är därför aktuellt. Mätningar av vattnet i Rosersbergsbäcken före planområdet samt efter planområdet behöver även ske. Vid extrema väderförhållanden såsom stora regnmängder (dagvattenutredningen resonerar kring 100-årsregn) kommer flödet av dagvatten från planområdet att öka avsevärt. Dagvattenkulverten nedströms verksamhetsområdet kommer sannolikt att vara en trång sektor som innebär dämning uppströms. Dagvattendammarna planeras att ligga flera meter högre än bäcken vilket är positivt eftersom bäcken då inte kommer att svämma över till dammarna. Vid översvämning av dammarna leds vatten istället DNR BTN 2011/ :Ö 35

38 över markytan innan det når bäcken. Det innebär att fördröjning och viss rening av vattnet sker då det översilas över markytan. Den norra dammen kommer troligen att anslutas till kulverten. Eftersom anslutningen är en trång sektor kommer vatten att svämma upp på spårområdet och sjunka allt eftersom tillflödet avtar. Den stora sprängstensfyllningen kommer även att fördröja avrinningen. Eventuellt kommer en del partiklar att spolas med vid extrem nederbörd. För att minska utflödet av sediment från dammen bör tömning ske med ett visst intervall. Hur långt detta intervall bör vara bestäms genom sedimentmätning. Byggskedet Kontrollprogram för dagvattenhanteringen under byggskedet upprättas gemensamt med kommunens miljöenhet för att säkerställa att myndigheters krav följs. Skyddsåtgärder för att skydda naturmiljön utöver sedvanlig försiktighet vid anläggningsarbeten bör specificeras i bygghandling. Bäcken flyttas i ett tidigt skede av utbyggnaden till ett västligare läge. Dammarna och avskärande dike utmed bäcken behöver anordnas omedelbart efter att bäcken antagit sitt nya läge. När diket och dammarna är byggda kommer avrinnande dagvatten från byggnationen att samlas upp i diket och renas i damm. Provisoriska lösningar för dagvatten kan behöva anläggas innan dagvattnet kan ledas till dammarna för rening. Arbetsmoment som innebär påverkan på dagvatten är vattenbegjutning för att minska dammspridning, hantering av länsvatten vid sprängning, oljespill från maskiner. Vid eventuellt oljespill ska maskinoperatörer använda absorptionsdukar/medel samt säkerställa borttagande av utsläpp och vidta sedvanliga skyddsåtgärder. Hanteringen av länsvatten från sprängningsarbeten bestäms i samråd med VA-huvudmannen och Käppalaförbundet, se vidare dagvattenutredningen. I närområdet har det vid sprängningsarbete visat sig att berget innehåller arsenik. Om arsenik påträffas under sprängningsarbetet inom detaljplanen måste extra åtgärder vidtas. Teknisk försörjning Befintliga ledningar inom området Ett stråk med ledningar finns samlade i dalgångens mitt och sträcker sig från norr mot söder. I stråket finns huvudvattenledning som försörjer Sigtuna med vatten (Norrvatten) Två stycken större fjärrvärmeledningar (Fortum) Högspänningsledning (Vattenfall) Ett par optokablar (Vattenfall) Rikskabel för telefoni (Telia) Därtill finns en telefonledning som går diagonalt över området. Ledningarna är säkrade med ledningsrätt och med u-område i DNR BTN 2011/ :Ö 36

39 gällande detaljplan för Brista. Samtliga ledningar behöver flyttas till nytt läge längre västerut för att få tillräckligt utrymme för de nya anläggningarna. Den sträcka som berörs börjar ungefär vid vägen ned mot Bristaanläggningen och sträcker sig ner till södra delen av planområdet. För att den nya sträckningen ska kunna ges ett u-område behöver del av Brista detaljplan omarbetas och denna del har därför tagits med i föreliggande detaljplan. I västra delen av planområdet anges två u-områden. Inför utställningen kommer endast ett av dessa områden att anges. Vatten och spillvatten Anläggningen kommer att anslutas till allmänna vatten- och spillvattenledningar. För spillvatten sker anslutning till Brista spillvattentunnel norr om området. För vissa verksamheter inom anläggningen erfordras tillstånd och speciella avloppsanordningar och reningsanläggningar kommer att finnas med kontroll av spillvattnet innan det lämnar anläggningen till kommunal anläggning. DNR BTN 2011/ :Ö 37

40 Ledningar i området, ledningarna anges med heldragna linjer i färg. Värme El Anläggningens uppvärmning kan ske med fjärrvärme eller annat alternativ väljas. Anläggningen kommer att anslutas till det allmänna ledningsnätet med högspänningsledning som placeras i ledningsstråket. Placering av transformatorstation bestäms i senare skede varför detaljplanen ej DNR BTN 2011/ :Ö 38

41 anger ett läge för sådan. Planbestämmelse anger dock att mark ska upplåtas för transformatorstation inom kvartersmark. Avfall Verksamhetsutövaren ombesörjer avfallshanteringen från verksamheten. Störningar Utbyggnad av området De inledande arbetena är flyttning av befintliga ledningar till nya lägen samt flyttning av bäcken. Dessa arbeten sker i västra delen av planområdet och innebär schaktarbeten samt sprängning för bäcken i norr. Utbyggnaden av området planeras att ske från norr och mot söder. Åkermarken behöver först förstärkas vilket sker med kalkcementpelare samt pålning där byggnaderna ska uppföras. Efter förstärkning tas matjorden bort och förs till områden där markmodulering ska ske. Därefter behöver påfyllnad av bergsmassor ske för att få rätt nivå på marken. Sprängning och borttagande av berg sker för att få rätt marknivåer. Sprängningen sker likaså från norr mot söder. Fram till högsta punkt-linjen har nämnda arbeten skett i skydd av befintliga marknivåer. När högsta punktlinjen bryts igenom kommer anläggningsarbetena nära Krogsta bostadsbebyggelse. De arbeten som sker söder om högsta punkt-linjen förmodas erfordra bulleravskärmning för att riktvärden för byggbuller ej ska överskridas. De arbetsmoment som bedöms orsaka störningar är markförstärkningsåtgärder, sprängning, krossning av berg, samt transporter. Uppförandet av byggnader samt anläggandet av spår bedöms ej ge upphov till störningar. Alla transporter ska ske via områdets tillfart i norr. Tiden för utbyggnaden av området är idag svår att ange eftersom den beror av den operatör som ska hyra de anläggningar som uppförs och sådan är ej kontrakterad idag. För att minimera störningarna för de boende behöver bullerskärmen som anges i detaljplanen tillkomma i ett tidigt skede samt att uppbyggnad av skyddande vallar och plantering av dessa sker i tidigt skede. Vallarna är dock för sin uppbyggnad beroende av massor från området. Utbyggnad av bullerskärm i ett tidigt skede erfordrar transporter från söder. Om vallar och bullerskärm ej uppförts i tidigt skede kan det bli aktuellt med tillfälliga bullerskydd. Särskilda arbetsmoment kan även ges eget bullerskydd, t ex för krossanläggning. DNR BTN 2011/ :Ö 39

42 Områden där olika arbetsmoment sker Risk, farligt godstransporter En detaljerad riskbedömning har utförts för den tänkta användningen inom planområdet med depåer för persontåg (Detaljerad riksbedömning för detaljplan Norrsunda Krogsta 16:1, Sigtuna kommun, , WSP). Syftet med riskbedömningen är att utgöra underlag beträffande olycksrisker i den MKB som upprättas för detaljplanen. Målet är att fastställa om riskreducerande åtgärder krävs för att kunna genomföra föreslagen markanvändning, och om så är fallet föreslå lämpliga riskreducerande åtgärder. Uppskattade risknivåer för påverkan från planområdet mot omgivningen är låga, likväl som påverkan mot planområdet från Brista kraftvärmeverk och bränslemottagning. Beräknade individoch samhällsrisknivåer med avseende på trafiken på Ostkustbanan visar dock att riskreducerande åtgärder ändå måste övervägas för DNR BTN 2011/ :Ö 40

43 bebyggelsen på planområdet. Flera alternativ föreslås för riskreducerande åtgärder. Detaljplaneförslaget tillämpar en kombination av flera åtgärdsförslag; byggnader får ej placeras närmare ostkustbanan än 30 meter, Byggnaderna förses med avstängningsbar ventilation för att minska konsekvenserna vid långvariga utsläpp av exempelvis giftiga gaser Friskluftsintag till byggnadernas ventilationssystem placeras ej mot Ostkustbanan för att försvåra eller förhindra spridning av gaser in i byggnaderna. Utöver ovanstående bör även ytor inom 25 meter från Ostkustbanan utformas så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Detta regleras ej i planbestämmelse då en stor del av aktuell yta bedöms komma att användas för järnvägsspår och körväg. Med åtgärderna ovan bedöms risknivåerna inom planområdet vara acceptabelt låga. Identifierade risker med påverkan inom planområdet bedöms vara av sådan karaktär att de lämpligen hanteras i andra processer än detaljplanearbetet. Buller En bullerutredning har tagits fram för den tänkta verksamheten inom planområdet (Rapport: Fastighet Krogsta 16.1 Rosersberg, prediktering av verksamhetsbuller från bandepåer, , WSP Akustik). Bullret från verksamheten vid de planerade bandepåerna alstras dels av tågrörelser ut och in från depåerna samt av buller från fasta installationer i depåbyggnaderna exempelvis tvätthall och från- och tilluftfläktar. Det förekommer även regelbundna lastbilstransporter till verksamheten samt personbilstrafik. Verksamheten planeras pågå dygnet runt. Vid låga hastigheter är bullret generellt lågt från hjul/räl-kontakten. Det är istället bullret från enskilda tågrörelser på området i form av gnissel och slagljud vid växelpassager som kan vara mer störande. Även buller från installationer på tågen såsom kylfläktar, strömriktningutrustning och transmissionen kan upplevas störande till omgivningen. Gnistbildning mellan strömavtagare och kontaktledning samt tryckluftstötar från utrustning (bromsar, anordning för upp och nedfällning av strömavtagare) på tågen kan också skapa oönskade ljud från verksamheten. På depåbyggnaderna kommer det att finnas flera stationära bullerkällor såsom till- och frånluftsfläktar av olika slag. Fläktarna kan vara till för allmän ventilation av större eller mindre delar av depåernas utrymmen eller som punktutsug vid t.ex. svetsningsarbeten eller vid avfuktning av fordon. Beroende på ventilationsbehovet så kan fläktarnas drifttillstånd variera från normalläge till forcerad drift. Fläktar avses att placeras inne i byggnaderna men kommer sannolikt även till viss del att placeras på taken. Ventilationsöppningar i form av till- och frånluft- galler kommer även att förekomma på fasaderna. DNR BTN 2011/ :Ö 41

44 Bilden redovisar utbredningen av buller beräknade för två punkter, en i södra och en i norra delen av planområdet. Maximal ljudnivå har beräknats vilket är den situation som ställer högst krav på bullerreducerande åtgärder. Nattetid ska bullernivån vara lägre än 50 dba för att klara gällande riktvärden. Linjen som skiljer grönt färgfält från gult färgfält är gränslinje för 50 dba. Inom grönt och blått färgfält klaras riktvärdet. Vid bedömning av störande buller från depåer med spårsystem tillämpar man Naturvårdsverkets riktlinjer för industribuller ( Råd och Riktlinjer, RR 1978:5, rev. 1983, Externt industribuller - allmänna råd, Naturvårdsverket). Då hastigheten vid fordonsrörelserna på området kommer att vara låg DNR BTN 2011/ :Ö 42

45 så får inte färdbullret i sig en avgörande betydelse. Dock kan man räkna med kurvskrik och slagljud vid växelpassager. Förekomsten av dessa ljud hanteras i industribullerriktlinjerna vilket även gäller bullerimmissionen från depåernas stationära källor (fläktar). Eftersom ljudet ifrån kurv-och växelpassager är av tonal karaktär har beräkningarna utförts och bullerplank dimensionerats för att klara en skärpning med 5 db enligt Naturvårdsverkets riktlinjer, till 50 dba maxnivå nattetid kl Utförda bullerberäkningar redovisas på bullerkartor. Beräkningarna är utförda för 2 m höjd. Om berörda bostadshus är högre än enplanshus bör bullernivåer för högre höjder beräknas och eventuellt fönster och ventilationsdon ses över. Följande åtgärder föreslås för att myndigheternas riktvärden ej ska överskridas: En 6,8 meter hög bullerskärm/vall (från nuvarande marknivå räknat) vid spårområdets utkant i söder. Andelen skärm och vall har ingen avgörande betydelse då huvudsaken är utsträckning i längd och höjd. För några bostäder (MP1, MP2 och MP5) belägna öster om Ostkustbanan föreslås byte till fönster med högre ljudreduktion, även att konventionella friskluftsventiler ersätts till bullerreducerande typer. Kontroll behöver ske på plats för att se vilka fönstertyper och friskluftsventiler som byggnaderna har idag. Installation av smörjapparater på lämpliga platser för reduktion av momentana skrikljud vid växel och kurvpassage. Plankartan anger placering av bullerskärm samt bullerskärmens höjd. Sektion genom planområdet sedd från norr. Ostkustbanan, längst till vänster, ligger vid södra delen av planområdet högre än marken inom depåområdet (+24, markerat med färgad linje). På samma sätt ligger befintlig marknivå(+27) högre än depåområdet. Bullerskärmen (blå linje) ska vara 6,8 m hög. Bullerskärmen är placerad inom området som på plankartan har beteckningen skydd. Inom detta område kan markuppfyllnader ske för att mildra intrycket av bullerskärmen. I sektionen är sådan markuppfyllnad markerad med grön linje. Föreliggande bullerutredning är en inledande utredning. Inför detaljplanens utställningsskede kan en detaljering av bullerutredningen ske bland annat för att närmare studera bullerplankets höjd i olika lägen, för att studera nivåer vid olika DNR BTN 2011/ :Ö 43

46 byggnaders höjder, för att tillföra uppgifter om befintliga byggnaders fönster- och ventilationsutformning. Anläggningen innebär att en bergsformation tas ner. Denna har idag en bulleravskärmande effekt mot väster från Ostkustbanan. Den skyddar således skogsområdet västerut från buller från Ostkustbanan. Högsta markhöjd för berget är + 39 m. När hallarna för depån tillkommer så kommer dessa att avskärma buller från Ostkustbanan. Hallarnas högsta totalhöjd får enligt detaljplanen vara + 44 m. Hallarna kan även ha en längre utsträckning än bergsformationen. Uppförs hallarna i den omfattning som detaljplanen medger kommer de att skärma skogsområdet för buller i större utsträckning än bergsformationen idag. Vibrationer Belysning Tågen till depåerna kommer med relativt låg hastighet (60 km/tim) in mot området och sänker hastigheten till 5 km/tim inom planområdet. Dessa tåg bedöms i nuläget ej ge upphov till en förändrad situation vad avser vibrationer i området. Tågen på Ostkustbanan passerar planområdet i mycket högre hastigheter och torde vara främsta källan till eventuella vibrationer. Vibrationer fortplantar sig lättast i lera och den odöade marken är lerjord. Bebyggelsen i Krogsta by är placerad i huvudsak på en kulle med fastmark (berg och morän). Vibrationer har därför ej studerats särskilt med anledning av utbyggnadsplanerna. Belysningen kommer att synas nattetid i form av ett ljussken upp till 12 meters höjd. Söderut i dalgången skärmas depåområdet av träddungar. Uppvuxna träd är ca 12 meter och till en början när planteringen är ny syns belysningen men kommer att på sikt till större delen att skymmas av träden. I planområdets södra del är den sydligaste belysningsstolpen placerad ungefär i höjd med Krogsta Gårds huvudbyggnad. Här kommer belysningen att synas ovan bullerplanket. Främst kommer belysningen att synas mot nordost där det är ett öppet landskap. En bestämmelse om att åtgärder ska vidtas så att besvärande ljus från verksamheterna begränsas för att inte störa intilliggande bostäder införs på plankartan. Ett flertal sätt kan användas för att begränsa störande ljus: Armaturer som helt skärmar av ljuskällan så att inget ljus hamnar ovanför horisontalplanet kan användas. Inte mer ljus än nödvändigt nyttjas. Ju mindre ljusstyrka som kan användas, desto mindre reflektioner och bländning blir det. Använd ljuset på rätt ställen. Riktlinjen bör vara att inte belysa mer än det som ska belysas. Använd ljuset på rätt tider. Alla lampor behöver inte vara på dygnet runt. Använd därför inte bara fotoceller som känner av när det blir mörkt se till att tidsbegränsa användandet när det också faktiskt är mörkt. Använd rörelsedetektorer. Om man använder lampor för att avskräcka inbrott, är dessa mycket mer effektiva som avskräckningsmetod om man samtidigt använder rörelsedetektorer. Ett ljus som plötsligt tänds är både överraskande för tjuven och påkallar mer uppmärksamhet hos förbipasserande För att minska ljuseffekterna från anläggningen kan nämnas att DNR BTN 2011/ :Ö 44

47 DNR BTN 2011/ :Ö 45 hallbyggnadernas byggnadshöjd är ca 16 meter ( till takfot). Belysningen på byggnaderna är placerade på fasad under takfot. Den stolphöjd som anges för belysningen på stolpar är 12 m och således lägre än hallbyggnaderna. En vanlig stolphöjd för vägbelysning i stadsmiljö är 6-7 meter. Vid utformningen av förslaget ovan har belysning på höga master (25 m) undvikits.

48 DNR BTN 2011/ :Ö 46 Förslag till armaturer inom depåområdet och placering av dessa. Förslaget har tagits fram som underlag för studier av påverkan på omgivningen. Förändringar kan komma att ske i det fortsatta arbetet. Det är således inte den slutgiltiga lösningen.