EXAMENSARBETE. Grundläggningsmetoder för mindre broar. En teknisk och ekonomisk studie ANNA NILSSON KRISTOFFER TORÉN CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET

Transkript

1 2003:122 CIV EXAMENSARBETE Grundläggningsmetoder för mindre broar En teknisk och ekonomisk studie ANNA NILSSON KRISTOFFER TORÉN CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Institutionen för Väg- och vattenbyggnad Avdelningen för Geoteknik 2003:122 CIV ISSN: ISRN: LTU - EX / SE

2 Förord Förord Som en del i utbildningen i Väg- och Vattenbyggnadsteknik vid Luleå tekniska universitet (LTU) ingår att genomföra ett examensarbete motsvarande 20 högskolepoäng. Resultatet av detta arbete presenteras i denna rapport. Arbetet är knutet till avdelningen för Geoteknik på institutionen för Väg- och Vattenbyggnad. Arbetet handlar om alternativa grundläggningsmetoder för mindre plattrambroar, avseende tekniska och ekonomiska aspekter. Vägbroarna är belägna i Norrbottens och Västerbottens län. Examensarbetet initierades av Vägverket Region Norr. På Vägverket har Anders Stenlund fungerat som handledare och givit oss möjligheten att genomföra ett mycket intressant examensarbete. På Luleå tekniska universitet, avdelningen för Geoteknik, har handledare och examinator Bo Westerberg givit oss stort stöd och massor av goda råd. Vi vill även tacka Sven Fransson, Vägverket Produktion Anläggning, Gunnar Zweifel, Vägverket Region Norr, Jan-Olof Lampinen, NCC Construction, Bo Wikström, Vägverket Produktion Anläggning och Lennart Wäppling, PEAB, som alla bidragit med stort engagemang. Vi vill också rikta ett tack till Byggforum Nord som givit oss ett stipendium för vårt arbete. Sist men inte minst vill vi ge ett tack till alla som på ett eller annat sätt bidragit till vårt examensarbete. Luleå i april 2003 Anna Nilsson & Kristoffer Torén I

3 II Grundläggningsmetoder för mindre broar - en teknisk och ekonomisk studie

4 Sammanfattning Sammanfattning I Norrbottens och Västerbottens län finns det över 1800 broar i det allmänna vägnätet och flertalet av dessa är betongbroar. Även om brobeståndet underhålls kontinuerligt är det ibland nödvändigt att byta ut en bro. Utöver detta tillkommer nya broar i samband med nya vägsträckningar och förbättringar av trafiksäkerheten. Dessa åtgärder är en stor kostnad för samhället och därför är det viktigt att broarna byggs på det mest tekniskt och ekonomiskt optimala sättet. Denna undersökning baseras på studier av 15 stycken mindre plattrambroar belägna i Norrbottens och Västerbottens län. För dessa broar har insamling och sammanställning av data såsom kalkyler, geotekniska undersökningar och ritningar genomförts. Detta för att få en uppfattning om hur kostnader fördelas på olika konstruktionsdelar i de specifika broprojekten. Huvudsyftet med examensarbetet är att försöka skapa ett erfarenhetsunderlag, med avseende på kostnader och tekniska lösningar, som skall kunna användas för bedömning av framtida brobyggnationer. Undersökningen inriktas på grundläggningsmetoder för mindre plattrambroar och vilken betydelse grundläggningsmetoden har för produktionskostnaden. I examensarbetet har jämförelser gjorts mellan följande grundläggningsmetoder: torrhetsgjuten bottenplatta undervattensgjuten bottenplatta tätplatta med kvarsittande spont och torrhetsgjuten bottenplatta förhöjd grundläggning med torrhetsgjuten bottenplatta integrerade landfästen Från studien kan konstateras att den grundläggningsmetod som har det högsta kvadratmeterpriset är tätplatta med kvarsittande spont och torrhetsgjuten bottenplatta tätt följd av undervattensgjuten bottenplatta. Det billigaste sättet att grundlägga en bro är med den relativt nya metoden med integrerade landfästen. För en del broar är grundläggningskostnaden en stor andel av hela projektets kostnad. Andra faktorer, som t.ex. höjden på bron och intilliggande bankar, kan också ha stor inverkan på priset. Det har även framkommit att de geotekniska undersökningarna har stor betydelse för att få en bra grundläggning till rätt pris. Från detta examensarbete kan konstateras att det i större utsträckning måste tas del av de geotekniska undersökningarna och att de yttre förutsättningarna skall studeras noggrant för att komma fram till den bästa grundläggningsmetoden. Till hjälp finns då den erfarenhetsåterföring som denna rapport utgör. III

5 IV Grundläggningsmetoder för mindre broar - en teknisk och ekonomisk studie

6 Abstract Abstract In the Norrbotten and Västerbotten administrative provinces, in northern Sweden, there are more than 1800 bridges in the public road network, and the majority of the bridges are made of concrete. Even if the bridges are continuously maintained it is sometimes necessary to replace an existing bridge. Over and above this new bridges will be built due to new distances and improvements of the road safety. These acts are a large cost for the society and therefore its very important that the bridges are built in a technical and economical optimal way. This investigation is based on 15 smaller bridges located in the Norrbotten and Västerbotten administrative provinces. Collection and putting together of data, e.g. cost estimates, geotechnical examinations and drawings, has been conducted for these bridges. This has been done in order to understand how the costs are related to different parts of the specific bridge projects. The main purpose of this master thesis work is to form a basis of experience, concerning costs and technical solutions, which can be used for future bridge construction projects. The investigation is focused on foundation of bridges and the meaning the foundation method has for the cost of production. In this work comparisons have been made between the following foundation methods: concrete plate construction above water concrete plate construction under water tight plate with remaining sheet piling and concrete plate construction enhanced foundation with concrete plate construction integrated abutments From the study it can be concluded that the method that has the highest cost per square meter is the one with tight plate and the second highest cost is for the concrete plate construction under water. The cheapest way to make a foundation of a bridge is to use the (in Sweden) relatively new method with integrated abutments. For some bridges the cost for foundation is a great share of the cost for the whole project. Other factors, like the height of the bridge and the embankments, will also affect the price. It has been found that the geotechnical investigations have great importance to get a good result to the right price. From this investigation it can be concluded that it is necessary to use the geotechnical investigations to a large extent and to study the external conditions more intensively. This has to been done in order to find the best foundation method. A support for this analysis is the results of this report. V

7 VI Grundläggningsmetoder för mindre broar - en teknisk och ekonomisk studie

8 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förord I Sammanfattning III Abstract V Innehållsförteckning VII 1 Inledning Bakgrund Syfte och mål Metod Avgränsningar 2 2 Historik 3 3 Brotyper Inledning Rambro Plattrambro Balkrambro Plattbro Balkbro Valvbro Bågbro Bågskivbro Rörbro Hängbro och Snedkabelbro Klaffbro Svängbro Lyftbro 13 4 Broprojektering Inledning Förstudie Vägutredning Arbetsplan Vattendom Bygghandling Geotekniska undersökningar 17 VII

9 Grundläggningsmetoder för mindre broar - en teknisk och ekonomisk studie 5 Grundläggningsmetoder Inledning Grundläggning med undervattensgjuten bottenplatta Grundläggning med tätplatta med kvarsittande spont och torrhetsgjuten bottenplatta Grundläggning med torrhetsgjuten bottenplatta Förhöjd grundläggning med torrhetsgjuten bottenplatta Grundläggning med pålning Integrerade landfästen Vad är integrerade landfästen? Begränsningar 30 6 Erfarenheter Fördelar och nackdelar vid brobyggnation Fördyringar av brobyggnationer Erfarenheter av grundläggning med integrerade landfästen Framtiden 36 7 Studerade broar Inledning Bro Bro Bro Bro Bro Bro Bro Bro Bro 9 (Bro A) Bro 10 (Bro B) Bro Bro Bro 13 (Bro C) Bro 14 (Bro D) Bro Bro A (Bro 9) Bro B (Bro 10) Bro C (Bro 13) 58 VIII

10 Innehållsförteckning 7.20 Bro D (Bro 14) 59 8 Resultat och analys Inledning Del Del Del Slutsatser 69 Ordlista 71 Referenser 73 IX

11 X Grundläggningsmetoder för mindre broar - en teknisk och ekonomisk studie

12 Kapitel 1 Inledning 1 Inledning 1.1 Bakgrund Vid nyproduktion av mindre broar är idag betongbroar det vanligaste valet. Betongbroar väljs huvudsakligen beroende på att de inte kräver speciellt mycket underhåll i jämförelse med t.ex. stål- och träbroar. Det finns flera olika typer av betongbroar. Valet av brotyp är viktigt och inte helt enkelt eftersom det är flera faktorer som styr detta. Till att börja med skall olika utredningar utföras som fastställer behovet av en bro och brons storlek och placering. För att få en enkel och billig grundläggning är det viktigt med utförliga och genomtänkta geotekniska undersökningar. Utgående ifrån resultaten av dessa undersökningar väljs den brotyp och grundläggningsmetod som är mest lämpad på den aktuella platsen. Gamla broar byts ut exempelvis för att de inte har tillräcklig bärighet eller beständighet eller att de utgör hinder för fiskvandring. Nya broar byggs ständigt i Sverige och det kan ibland vara svårt i planeringsskedet att veta vad de kostar. I detta sammanhang skulle det vara värdefullt att ha en erfarenhetsbasis att använda. I föreliggande arbete avses att försöka skapa ett sådant underlag baserat på tidigare utförda projekt. 1.2 Syfte och mål I samband med att allt fler vägbroar byts ut mot nya är det av intresse att hitta billiga och tekniskt acceptabla lösningar för de nya broarna. Detta underlättas om erfarenheter från tidigare brobyten kan nyttjas. Huvudsyftet med examensarbetet är att försöka skapa ett erfarenhetsunderlag, med avseende på kostnader och tekniska lösningar, som skall kunna användas för bedömning av framtida brobyggnationer. Detta underlag skapas genom att studera tidigare genomförda projekt huvudsakligen med avseende på vald grundläggningsmetod, produktionsmetoder och kostnader. I detta examensarbete är förhoppningen att bedömningar skall kunna göras avseende vad som gjort ett projekt dyrt eller billigt, varför vissa grundläggningsmetoder blir billigare än andra, och varför en del broar är mer komplicerade att bygga än andra. Fokus i arbetet ligger på tekniska frågeställningar och kostnader kopplat till grundläggningsmetod för broar. Målet med undersökningen är att ge Vägverket Region ett underlag för projektering av framtida brobyggnationer med avseende på kostnader och tekniska lösningar. Vad gäller grundläggningsmetod avses huvudsakligen valet mellan torrhetsgjuten och undervattensgjuten bottenplatta. Det är även av intresse att få en uppfattning om de givna förutsättningarna såsom topografi, geotekniska förhållanden och vattennivåer har påverkat brons konstruktiva utformning. Vidare är det viktigt att veta om det uppstod problem i samband med grundläggningen och i så fall vad de bestod av och vad de i sin tur gav för konsekvenser. 1

13 Grundläggningsmetoder för mindre broar - en teknisk och ekonomisk studie 1.3 Metod Arbetet som redovisas i denna rapport baseras på studier av 15 stycken broar, vilka är belägna i Norrbottens och Västerbottens län. Arbetet fokuseras på mindre plattrambroar som är grundlagda med torr- eller undervattensgjuten bottenplatta. Med detta som utgångspunkt insamlas data som berör de valda broarna. Den information som studeras berör huvudsakligen områdena grundläggning och geotekniska aspekter samt kostnader som rör både hela broprojektet och detaljer på brons olika delar. I den första delen av studien jämförs de 15 broarna med varandra. Broarna uppdelas efter grundläggningsmetoderna undervattensgjuten bottenplatta och torrhetsgjuten bottenplatta. Jämförelserna baseras på det insamlade materialet. Den andra delen av undersökningen inriktas på 4 stycken av broarna grundlagda med undervattensgjuten bottenplatta. Där presenteras 2 stycken alternativa grundläggningsmetoder för varje bro. Dessa är förhöjd grundläggning med torrhetsgjuten bottenplatta samt tätplatta med kvarsittande spont och torrhetsgjuten bottenplatta. För dessa beräknas kostnader för att sedan jämföras med varandra. Vid kostnadsberäkning för dessa alternativa lösningar görs vissa förenklingar eftersom det annars medför att alltför många parametrar varieras och därmed görs det hela mera komplicerat och dyrt att jämföra. I den tredje och sista delen görs ekonomiska jämförelser mellan de fyra konventionella metoderna torrhetsgjuten bottenplatta, undervattensgjuten bottenplatta, tätplatta med kvarsittande spont och torrhetsgjuten bottenplatta, förhöjd grundläggning med torrhetsgjuten bottenplatta samt den för Sverige nya metoden med integrerade landfästen. 1.4 Avgränsningar Rapporten grundar sig på mindre plattrambroar som är belägna i Norrbottens och Västerbottens län och är byggda under åren 2001 och 2002 eller under produktion år Broarna är grundlagda med undervattensgjuten eller torrhetsgjuten bottenplatta och har spännvidder upp till 20 meter. Studien gäller 15 vägbroar som är byggda av tre olika entreprenörer. Broarna har valts ut i samråd med Vägverket Region Norr. Den typ av information om valda broar som ska presenteras i denna rapport har tagits fram tillsammans med Vägverket. För att få fram den nödvändiga informationen har konfidentiella handlingar studerats. 2

14 Kapitel 2 Historik 2 Historik Alla broar i världen, även de enklaste, är uppbyggda på samma vis, Browne, De bygger på materialets förmåga att övervinna och utnyttja de krafter som de utsätts för, figur 2.1. Krafterna kan delas upp i tre grupper: brons egentyngd, vilande last trafiken som rör sig på bron, rörlig last yttre krafter såsom vind, vatten eller jordbävningar De första broarna var mycket korta och bestod oftast av ett enda spann, Ahlberg och Spade, Byggnadsmaterialet var sten och trä, dvs. material som hämtades direkt från naturen. Broar som var byggda på det viset räckte till för den tidens krav. När människan inte längre rörde sig till fots utan började använda sig av häst och vagn ställdes nya krav på brokonstruktionerna. Nu skulle de vara både längre och starkare. Detta krävde nya konstruktionsmaterial, stål och betong började användas som konstruktionsmaterial runt förra sekelskiftet. Dessa material medförde både längre och bärkraftigare spann än vad som kunde byggas med trä och sten. Under de första årtiondena på 1900-talet byggdes många valvbroar av betong i Sverige. En viktig eller rättare sagt avgörande faktor i broteknikens framväxt var upptäckten av cement, Browne, Denna gjordes redan på romartiden men skulle dö ut och inte återupptäckas förrän i slutet av 1700-talet. Då utvecklades ett vattenfast cement som liknade romarnas pozzolana. Under början av 1800-talet hade det gjorts försök att förstärka betongen genom att gjuta in järn, Browne, Det är en allmän uppfattning att den mera regelbundna användningen av armerad betong inleddes 1867 av en fransk trädgårdsmästare. Han tog patent på en metod för att göra stora krukor för växter av cementbruk som förstärktes med ett nät av järntråd kom betong till användning vid ett brobygge för första gången i vårt land, Ahlberg och Spade, Detta var till en järnvägsbro för nordvästra stambanan producerades det första svenska cementet i en fabrik i Lomma. Betong kom att betraktas som en ersättning för sten och därför kom de första betongbroarna att byggas i valvbågsform, Browne, År 1875 byggdes världens första armerade bro, den tunna bågbron byggdes i Frankrike, Wittfoht, Armering av betongen är möjlig tack vare att betongen och stålet har samma värmeutvidgningskoefficient. I armerad betong tar betongen upp tryckkrafterna och armeringen tar upp dragkrafterna. I början av de armerade broarnas historia byggde man inte de mest optimala konstruktionerna men det kom det att bli ändring på under krigsåren, Ahlberg och Spade, Det ökade transportbehovet under denna period medförde tyngre laster och högre hastigheter vilket i sin tur medförde krav på större och starkare broar. Under krigsperioden fanns också annan användning av brobyggnadsmaterialet, stålet behövdes till kanonerna och cementet till fortifikationen. Detta ledde till materialbrist och ökade priser. Nu kom kunskapen om att optimera och beräkna konstruktioner till användning, allt för att material skulle sparas. Det är under denna tid som stålarmering av betong börjar användas på allvar och många väg- och järnvägsbroar utfördes i det nya konstruktionsmaterialet. 3

15 Grundläggningsmetoder för mindre broar - en teknisk och ekonomisk studie Med tiden har betongen vid sidan av stålet utvecklats till industrisamhällets viktigaste byggmaterial, Ahlberg och Spade, Betongen har sina fördelar i att den lätt går att forma till alla möjliga sorters konstruktioner. Med armering kan betongen gott och väl jämföras med stålet i styrka och beständighet. Figur 2.1 Gammal valvbro med två valv av natursten, Ahlberg och Spade,

16 Kapitel 3 Brotyper 3 Brotyper 3.1 Inledning Vid uppförandet av broar är det många faktorer som skall beaktas. Generellt placeras bron för att underlätta så mycket som möjligt för trafiken och transportbehoven, Troitsky, I tätorter är det därför viktigt med en studie av trafikflödet mellan olika delar. Andra viktiga aspekter vid valet av brons placering är de geotekniska förutsättningarna, längden på bron samt typ av bro, Vägverket, Vidare är det viktigt med de topografiska förhållandena, eftersom de ibland underlättar vid byggandet av tillfartsramper, samt att den segelfria höjden för bron blir tillräcklig, Troitsky, För att intrånget i den omgivande miljön ska bli så minimalt som möjligt är det viktigt att studera t.ex. hur vattendrag förändras vid en brobyggnation, Vägverket, En bro delas upp i olika delar, överbyggnad och underbyggnad, Vägverket, Överbyggnaden har till uppgift att överföra trafiklasten med hjälp av huvudbärverket, t.ex. balkar eller platta, och sekundärbärverket, t.ex. brobaneplatta mellan balkar, ner till underbygganden. Underbyggnaden överför sedan lasten ner till grunden. På de broar som har någon form av lager vid upplagen, utgör underkanten av lagret gränsen mellan över- och underbyggnad. Vid t.ex. rambroar kan det däremot vara svårare att skilja mellan överrespektive underbyggnad, eftersom det är ihopgjutet. Då får gjutfogen mellan ramben och brobaneplatta utgöra gränsen. Ibland kan gjutfogen saknas och då är gränsen vid votens avslutning i frontmuren. Pålelement, grusskift och vingmurar fastgjutna i frontmuren tillhör underbyggnaden. I Sverige är den idag vanligaste bron av betong. De mindre broarna är oftast någon form av rambro. När broarna blir större är det även vanligt med kombinationer av betong och synligt stål så kallade samverkansbroar. En liten inblick i vanligt förekommande broar redovisas nedan. 3.2 Rambro Av alla Sveriges broar är det rambron som är den vanligaste typen. Den står för cirka hälften av dagens broar. Rambron kan delas in i två olika varianter, plattrambro och balkrambro, Vägverket, Rambroar med ett spann är vanligast eftersom den byggmetoden oftast är tekniskt och ekonomiskt fördelaktigare, Vägverket,

17 Grundläggningsmetoder för mindre broar - en teknisk och ekonomisk studie 3.3 Plattrambro Plattrambron är konstruerad så att brobanan är fast inspänd, ihopgjuten och ihoparmerad, i brons frontmur eller ramben, som i sin tur vilar på bottenplattorna, Vägverket, Slakarmerade plattrambroar utförs i spännvidder upp till ca m, se figur 3.1. Används istället förspänd armering kan spännvidden ökas till ca 35 m. Figur 3.1 Plattrambro över väg, Vägverket, Balkrambro Balkrambron har samma typ av konstruktion som plattrambron, Vägverket, Brons överbyggnad är däremot utformad som en balkkonstruktion, figur 3.2. Detta medför en större konstruktionshöjd. Bron är oftast slakarmerad och kan då användas i spännvidder upp till ca m. Används förspänd armering kan bron byggas med spann upp till m. Idag byggs det nästan inga slakarmerade balkrambroar, Vägverket, De har blivit ersatta av plattrambron i de kortare spännvidderna, och när det blir längre spännvidder används i huvudsak balkbron. Figur Balkrambro över Leduån vid Olofsfors bruk, Ahlberg och Spade, 2001.

18 Kapitel 3 Brotyper 3.5 Plattbro Plattbron används där konstruktionshöjden är begränsad och där det är korta spännvidder, Vägverket, Bärverket består av en platta som oftast är lika tjock över hela längden, figur 3.3. Bron ligger fritt upplagd, oftast som enspannsbro, eller kontinuerlig över flera stöd. Brolängden kan vara upp till 25 m, men kan ökas till 35 m om den spännarmeras. Figur 3.3 Plattbro över E4 Vånafjärden. 7

19 Grundläggningsmetoder för mindre broar - en teknisk och ekonomisk studie 3.6 Balkbro Balkbron har samma form av upplag som plattbron, men är förstärkt av balkar under farbanan, för att klara större spännvidder och belastningar, se figur 3.4. För spännvidder upp till ca 25 m används armerad betong, Vägverket, Utnyttjas förspänd armering är spännvidderna från ca 20 m och uppåt. Idag används svetsade stålbalkar till broar från ca 35 m, eftersom de är mer ekonomiska än betongbalkar. Stålbalkar används också som bärande del. Dessa kan i vissa fall vara bättre att använda vid byggande över vattendrag, eftersom det inte behövs någon form för balkarna, Vägverket, Ibland används lådbalkar för att klara stora spännvidder, låga konstruktionshöjder och om bron blir utsatt för vridande moment. Lådbalken kan vara gjord av betong eller stål. Ibland används lådbalkar för att få en estetiskt mer tilltalande bro. Vanligtvis används brobaneplatta av betong. För att få samverkan mellan brobaneplattan och stålbalken svetsas bultar fast på balkens eller lådans överkant, så kallad studs. Figur 3.4 Balkbro över Byske älv vid Grönbo. 8

20 Kapitel 3 Brotyper 3.7 Valvbro Valvbroarna byggdes från början av natursten men med tiden började man använda huggen sten, Vägverket, Efter det så användes bruk i fogarna för att till sist byggas helt i betong. En del valvbroar av betong har klätts in av sten för att likna de äldre broarna byggda av sten, se figur 3.5. Den bärande delen på valvbroarna är valvet. Där utnyttjas stenens tryckhållfasthet, och det är endast tryckkrafter som tas upp i valvet. Valvet hålls uppe av brostöden, viket i sin tur kräver att de ska ha en mycket bra grundläggning. Ovanpå valvet byggs väggar längs sidorna. Därefter fylls jord och sten innanför väggarna och på valvet. När fyllen är färdig läggs sten eller grus överst som överbyggnad. Figur 3.5 Valvbro över Gullspångsälven vid Gullspång, Ahlberg och Spade,

21 Grundläggningsmetoder för mindre broar - en teknisk och ekonomisk studie 3.8 Bågbro Bågbroar är en utveckling av valvbroar, Vägverket, Istället för jord och sten på valvet så används betongpelare för att bära upp farbanan, se figur 3.6. Bågbroar kan även ha farbanan under bågen och då hänger farbanan i vajrar under bågen. Bågbron användes tidigare när spännvidderna var över 60 m, men har nu konkurrerats ut av spännarmerade betongbroar, Vägverket, Av estetiska skäl kan ibland en bågbro väljas som alternativ till en spännarmerad betongbro. Figur 3.6 Bågbro över Svärdsjövattendraget vid Hökviken, Ahlberg och Spade,

22 Kapitel 3 Brotyper 3.9 Bågskivbro Bågskivbron är en variant av bågbron, Vägverket, Brobanan ligger på vertikala murar som i sin tur står på bågarna, se figur 3.7. Figur 3.7 Bågskivbro över Indalsälven vid Kattstrupeforsen, Ahlberg och Spade, Rörbro Större rörbroar är ofta av valsad varmförzinkad korrugerad stålplåt med spännvidder upp till 7 m, Vägverket, Vanligtvis är spännvidderna mindre, se figur 3.8. Funktionen hos rörbron är en samverkan mellan plåten och kringfyllningen. Till rörbroar med mindre spännvidd används armerad betong. Då är det betongen som tar upp större delen av lasten. Figur 3.8 Rörbro med stensättning, Vägverket,

23 Grundläggningsmetoder för mindre broar - en teknisk och ekonomisk studie 3.11 Hängbro och Snedkabelbro Hängbron har två parallella kablar som hängs upp mellan par av pyloner, Vägverket, Från dessa kablar hänger stag som fästs i brobanan. Snedkabelbron har flera kablar från pylontornen som brobanan hängs upp i, se figur 3.9. Både hängbroar och snedkabelbroar används endast vid mycket stora spännvidder, eftersom de är betydligt dyrare att uppföra. Figur 3.9 Snedkabelbro över Faxälven vid Strömsund, Ahlberg och Spade Klaffbro Klaffbron är en öppningsbar bro som sitter fast i en axel vid brostödet, Vägverket, När bron öppnas vrids den kring axeln som en vågarm med en längre arm över farleden och en kortare arm med en motvikt, se figur Man skiljer på enkelklaffbro och dubbelklaffbro. Enkelklaffbron har bara en klaff som ligger på ett anslagslager i anslagsänden. Dubbelklaffbron har två klaffar med reglar där dom möts för att ta upp tvärkrafter mellan brodelarna. Figur Klaffbro över Göta kanal i Borensberg, Vägverket, 1996.

24 Kapitel 3 Brotyper 3.13 Svängbro Svängbron har ett stöd mitt på bron, så kallad likarmad svängbro. Stödet kan förskjutas åt ena sidan och bron kallas då för olikarmad svängbro, Vägverket, Båda typerna har en vertikal axel som gör att de kan vridas runt stödet så farleden blir öppen för trafik, se figur För att den olikarmade svängbron ska vara i jämvikt placeras en motvikt i den kortare delen. Figur 3.11 Svängbro i Kungsör, Vägverket, Lyftbro Lyftbron består av ett fritt upplagt spann, Vägverket, För att öppna bron lyfts spannet rakt upp, se figur Detta medför att det blir en begränsad segelfri höjd. Figur 3.12 Lyftbro över Södertälje kanal, Vägverket,

25 14 Grundläggningsmetoder för mindre broar - en teknisk och ekonomisk studie

26 Kapitel 4 Broprojektering 4 Broprojektering 4.1 Inledning Vid projektering av vägprojekt är broprojekteringen en del av vägprojekteringen, Vägverket, Målet med projekteringen är att få den bästa utformningen och läget för bron och dess tillfarter. Detta görs då huvudsakligen utifrån terrängförhållanden, hydrologiska förhållanden, utrymmeskrav, väggeometri och geotekniska förutsättningar. Givetvis får estetik och miljöoch trafiksäkerhetskrav inte glömmas bort. Under projekteringsskedet är de ekonomiska aspekterna och de tekniska lösningarna av stor betydelse för val av brotyp och det är inte självklart att den mest ekonomiska lösningen är den tekniskt sett mest optimala utformningen, Vägverket, Brolängden bestäms normalt av utsträckningen av det hinder som ska överbyggas, Vägverket, De geotekniska förhållandena spelar stor roll vid kostnadsjämförelsen. Förutom att de kan ge kostnader för bankförstärkning inverkar de i hög grad på kostnaderna för brons ändstöd. Inte sällan kan en måttlig förlängning av bron ge en ekonomisk mer fördelaktig grundläggning av ändstödet med anslutande bank. Ekonomiska bedömningar av brolängden är normalt aktuella endast vid besvärliga grundläggningsförhållanden. Vid bankar med normala höjder och utan markförstärkning är brokostnaden större än bankkostnaden. De olika faserna i projekteringen redovisas nedan. 4.2 Förstudie I förstudien görs en inventering och problemsammanställning i samråd med berörda parter såsom länsstyrelser och kommuner, Vägverket, Det är bara i enstaka fall som broar diskuteras i detta skede, oftast i så fall för att bedöma lönsamheten på olika alternativ och behovet till fortsatta utredningar. Förstudien ger bara en översiktligt kostnad där topografiska och geologiska kartor används för att få ungerfärliga kvadratmeterpriser för de olika delarna. 4.3 Vägutredning När vägutredningen tar vid jämförs olika brotyper och brolägen för de större broarna utifrån tekniskt och ekonomiskt hänseende, Vägverket, Det är först nu som den riktiga broutredningen utförs, även om underlagen inte är fullständiga. Vad beträffar vägen så finns det möjligheter att påverka dess läge i både profil och plan under detta skede. Både brotyp och brokostnader är starkt beroende av grundläggningsförhållandena och därför måste en översiktlig geoteknisk undersökning utföras. För att resultatet ska bli så bra som möjligt måste utredningen utföras tillsammans med både geotekniker och vägprojektörer. I broutredningen är det vanligt att man skissar på hur olika brotyper kan se ut samt val av grundläggningsmetod. Vidare fastställs de yttre förutsättningarna och eventuella placeringar av brostöd. De mest intressanta broalternativen kostnadsuppskattas. 15

27 Grundläggningsmetoder för mindre broar - en teknisk och ekonomisk studie Under broutredningen är det viktigt att inte låsa fler krav än nödvändigt, eftersom det i senare skeden, till exempel i detaljprojekteringen, kan tillkomma nya faktorer att beakta. Vidare kan även anbudsgivares egna förslag under upphandlingen vara mer fördelaktigare än de som var tänkta från början. Det är även viktigt att kontakta andra myndigheter såsom Banverket och Sjöfartsverket när broarna berör dessa myndigheters verksamhet. 4.4 Arbetsplan Arbetsplanen upprättas för att redovisa erforderligt vägområde, investeringskostnader och miljökonsekvenser, Vägverket, Arbetsplanen görs av Vägverket i samråd med berörda markägare och andra intressenter. I detta skede bestäms grundläggningsmetod utifrån de i brolägena gjorda översiktliga geotekniska undersökningarna. Därefter uppskattar projektören hur aktuella laster såsom trafiklaster, istryck, jordtryck, temperaturrörelser med mera, påverkar bron. Utifrån detta utformas bron för att sedan kostnadsuppskattas. För att redovisa aktuell bro och eventuella olika alternativa broförslag visas dessa på en förslagsskiss i plan, elevation och sektion med angivna mått. Tekniska uppgifter redovisas i ett Teknisk PM. 4.5 Vattendom Om bron ska korsa ett vattendrag, en sjö eller något annat vattenområde måste Vägverket i regel söka tillstånd hos Vattendomstolen för att få uppföra bron och göra erforderliga schakter, utfyllningar med mera som medför arbete i vatten enligt Vattenlagen, Vägverket, Ansökan lämnas in så fort förslagsskissen är färdig. I ansökan redovisas ritningar och uppgifter som berör brons geometriska utformning och utbredning med tillhörande arbeten. Ibland kan vattendomen medföra vissa förändringar av broförslaget och då arbetas det in i bygghandlingen. 4.6 Bygghandling I bygghandlingen redovisas alla projekteringshandlingar som krävs för att bygga bron, Vägverket, Det kan vara ritningar, mängdförteckningar, beskrivningar med mera. För att detaljutforma de föreslagna grundläggningsmetoderna med anslutande bankar utförs detaljerade geotekniska undersökningar. I Teknisk Beskrivning, geoteknik (TBb/geo) redovisas de geotekniska undersökningarna och förutsättningarna för den valda grundläggningsmetoden. När det är fastställt vilket broförslag som ska användas ritas det upp och utöver brons grundläggningsmetod specificeras även detaljer såsom beläggning, formsättning, räckestyp, ytavlopp, mot- och kringfyllningar, konbeklädnad med mera. Broprojektören ska även upprätta en Teknisk Beskrivning Bro (TBb). I den definieras krav på brons konstruktion och byggande. Det anges även förutsättningar för hur entreprenören ska utforma sina eventuella förslag som sidoanbud. 16

28 Kapitel 4 Broprojektering 4.7 Geotekniska undersökningar Huvuddelen av innehållet i detta avsnitt är hämtat från Vägverket, Geotekniska undersökningar som utförs tidigt i projekteringsprocessen skall koncentreras till den del av projektet där de stora kostnaderna bedöms ligga. De geotekniska problemen och kostnaderna kan ibland minskas genom flyttning av väglinjen i plan eller genom ändring i profilhöjd. Dessa ändringar är mycket enklare och billigare att genomföra i ett tidigt projekteringsskede. Möjligheten att hitta optimala lösningar under projekteringen blir naturligtvis större om de olika projektörerna för väg, bro och geo samarbetar på ett tidigt skede i projektet. Med de krav som ställs idag på att bygga broar till rätt kvalitet och kostnad är det nödvändigt att basera projektering och byggande på faktiska geotekniska förhållanden. En geoteknisk utredning ska lämna projekteringsgruppen tillräcklig information för val av broläge, brotyp, brolängd och placering av brostöd. Valet av dessa försvåras av att det inte bara är tekniska och ekonomiska parametrar som spelar in utan att det även ska tas hänsyn till miljön, markägare osv. Geotekniska undersökningar för broar utförs i två eller tre steg där det första steget är en översiktlig undersökning som utförs i samband med framtagandet av förstudie och vägutredning. Den översiktliga undersökningen utgörs vanligen av studier av befintligt material såsom topografiska, geologiska och geohydrologiska kartor, flygbilder och tidigare utförda geotekniska undersökningar om sådana finns. När en översiktlig bild skapats från befintligt material av de geotekniska förhållandena utförs en okulär besiktning. Geoteknisk fältundersökning utförs inte i samband med förstudie och endast i undantagsfall i samband med vägutredning. I det fall det görs en geoteknisk fältundersökning i samband med vägutredningen är då mycket svåra geotekniska förhållanden kan förväntas och/eller då alternativa brolägen har så olika geotekniska förutsättningar att valet av broläget bedöms få stor ekonomisk betydelse för projektet. Den geotekniska redovisningen i förstudien inarbetas i texten och utgörs av: en kort sammanfattning av de geotekniska förutsättningarna Den geotekniska redovisningen i vägutredningen inarbetas i texten och utgörs av: en översiktlig beskrivning av geotekniska förhållanden tillsammans med en bedömning om speciella geokonstruktioner och grundläggningsmetod georådskarta Det andra steget avser en mer detaljerad undersökning som utförs i samband med framtagandet av arbetsplan och den förslagsskiss för bron som tas fram i arbetsplaneskedet. Den geotekniska undersökningen omfattar: okulär besiktning (om årstiden är den rätta) sondering för bestämning av jordlagrens mäktighet och relativa fasthet samt bergnivåer och pålstoppsnivåer i förekommande fall. Sonderingar kan i stor utsträckning även användas för utvärdering av friktionsvinklar och E-moduler. 17

29 Grundläggningsmetoder för mindre broar - en teknisk och ekonomisk studie provtagning för okulär- och laboratoriebestämning av de olika jordlagrens sammansättning. Vid grundläggning i leriga jordar görs även laboratoriebestämning av jordens hållfasthets- och deformationsegenskaper grundvattensobservationer för bestämning av grundvatten- och portrycksnivåer och deras variationer med tiden i vissa fall görs in-situ mätningar för att direkt i fält bestämma de olika jordlagrens hållfasthets- och deformationsegenskaper Den geotekniska redovisningen i arbetsplanen omfattar: en separat upprättad teknisk PM/geoteknik som beskriver de geotekniska förutsättningarna, val av grundläggningsmetod, grundläggningsnivåer, behov av erosionsskydd etc. Beskrivningsnivån är övergripande utan detaljer kring utförande och tolkade resultat. resultat från fält- och laboratorieundersökningar lämnas till beställaren men ingår inte i den upprättade arbetsplanen Det tredje steget utförs vid upprättandet av bygghandling och den förslagsritning som ingår här. Den geotekniska undersökningen är en eventuell komplettering till den undersökning som gjordes i arbetsplaneskedet och kan i många fall uteslutas om befintligt underlag bedöms vara tillräckligt. Om undersökningen måste kompletteras omfattar den: förtätning av den undersökning som utfördes i arbetsplaneskedet och eventuellt fler laboratorieanalyserade jordprover i vissa fall ger de vanligaste undersökningarna inte tillräckligt säkert underlag. Då används metoder som eftersträvar att likna de metoder som används i utförandeskedet. Detta kan exempelvis vara provpumpning, provpålning, provgropsgrävning och friläggande av bergyta. övriga undersökningar som i förekommande fall kan bli aktuella är t.ex. mätning av pågående jordrörelser och upptagning av bergkärnor Av de geotekniska utredningarna ska följande kunna utvärderas: totalstabilitet hur brostöd skall grundläggas och utföras med hänsyn till jord- och grundvattenförhållanden utformning av erosionsskydd i vattendrag tillfartsbankars, slänters och koners utformning inklusive material och utförande metod- och maskinval för grundläggningsarbeten behov och utformning av eventuella provisorier eller förbifarter under byggskedet de jordrelaterade dimensioneringsparametrar som krävs för att dimensionera och konstruera bron Den geotekniska redovisningen i bygghandlingen omfattar: teknisk beskrivning bro/geoteknik (TBb/geo) där de geotekniska förhållandena tillsammans med utvärderingar enligt ovan beskrivs i detalj. Samtliga sonderingar och provtagningar redovisas i plan och sektioner. För att göra redovisningen så överskådlig som möjligt görs detta med delar av förslagsritningen som underlag. 18

30 Kapitel 4 Broprojektering rapport Geoteknik (RGeo) där samtliga undersökningar från fält och laboratorier redovisas utan tolkningar När det gäller geotekniska undersökningar för bro över vatten så finns det speciella faktorer som ska beaktas: för bedömning av erosionsförhållandena erfordras kännedom om följande faktorer: - strömningsförhållanden - vattendragets sektion före och efter brobyggnaden - karakteristiska vattenföringar och vattenstånd - isförhållanden, isgång - bottenmaterialets egenskaper och sammansättning - vågförhållanden av vind eller båttrafik vattendjupet och djupet till fastare bottenlager påverkar spannindelningen och därmed brokostnaden projekteringen av eventuella mellanstöd kräver i vissa fall bottenbesiktning av dykare för beskrivning av erosionsförhållanden, bottenförhållanden, blockförekomst och andra hinder undersökningarna skall utgöra underlag för prövning i vattendomstol Kontroll och uppföljning kan även ske under bygg- och driftskedet. Detta sker exempelvis genom att under byggskedet kontrollera jordens sammansättning och att under bygg- och driftskedet kontrollera jords, broars, tillfarters samt kringliggande byggnaders rörelser. Detta gäller både rörelser i horisontal och vertikalled. 19

31 20 Grundläggningsmetoder för mindre broar - en teknisk och ekonomisk studie

32 Kapitel 5 Grundläggningsmetoder 5 Grundläggningsmetoder 5.1 Inledning Vid grundläggning av broar och viadukter är det mycket viktigt med en geoteknisk undersökning för att kunna bedöma jordmaterialets hållfasthets- och deformationsegenskaper. Dessa typer av konstruktioner är mycket känsliga för eventuella sättingar, Bernander et al., Det ogynnsammaste fallet är om sättningarna blir ojämna eller om det sker stödpunktsförskjutningar. Då kan stora oönskade spänningar uppstå i bron och det finns risk att konstruktionen inte kommer att klara de belastningskrav som är ställda. Sonderingar görs därför på varje grundläggningsställe. Sonderingar utförs i varje stödpunkt och de brukar kombineras med en bergkontroll. Nivån på grundvattnet eller fritt vatten har också stor betydelse. Den geotekniska undersökningen och utredningen ska ge information om hur stora sättningar som kan förväntas, tjälsäkert djup, jordlagerföljd och geotekniska parametrar. Dessa parametrar ligger sedan till grund för valet av grundläggningstyp och lämpliga grundläggingsnivåer. Grundundersökningen skall även kartlägga eventuella stabilitesproblem för brobankarna samt riskerna för erosion. Lämplig grundläggningsmetod bedöms med ledning av resultat från den geotekniska utredningen, Vägverket, Då väljs den grundläggningsmetod som är mest förmånlig och ger bro med anslutande vägbankar en säker funktion. I Teknisk beskrivning, geoteknik (TBb/geo) ska förutsättningarna för den valda grundläggningsmetoden vara helt klargjorda och grundläggningsmetoden samt nivån för grundläggningen beror bland annat på: grundförhållandena som ger underlag för beräkning av bärförmåga, stabilitet, sättningar mm. grundvattenytans eller den fria vattenytans läge tjälsäkert djup brotyp tillfartsbankarna och deras grundläggning arbetsutförande närhet till befintliga konstruktioner Det är ofta en fördel om grundläggningsarbetena kan utföras i torrhet, Vägverket, Ligger grundvattenytan över eller i grundläggningsnivån sänks den temporärt till minst 0,5 m under grundläggningsnivån. Även vid grundläggning under en fri vattenyta är det en fördel om bottenplattan kan gjutas i torrhet. Vid mindre vattendjup är det ofta möjligt att först gjuta en tätplatta med kvarsittande spont som är tillräckligt tjock för att förhindra att den lyfts upp vid länspumpning innanför sponten. 5.2 Grundläggning med undervattensgjuten bottenplatta Vid grundläggning med en undervattensgjuten bottenplatta, se figur 5.1, är det många aspekter som måste beaktas. Till att börja med så är det inte helt enkelt att schakta under vatten, eftersom det är mycket svårt att se hur resultatet blir. Då måste grävmaskinisten gräva på känsla och rutin för att få en så jämn schaktbotten som möjligt så den bara är att jämna av med grus. Ett problem är att det är svårt att avgöra om ett block som ligger alldeles i nivå med grundläggningsdjupet skall tas bort eller om det ska få ligga kvar. Är det en liten sten kan det vara bra att ta bort den, men är det ett stort block kan det få förödande konsekvenser, eftersom 21

33 Grundläggningsmetoder för mindre broar - en teknisk och ekonomisk studie det då blir en stor grop på grundläggningsnivån. Då måste schakten bli så djup att gropen elimineras. Detta leder då i sin tur till en avsevärt större grusfyll som är mycket svår att komprimera. Alternativet är att bottenplattan placeras på den djupare nivån, men då kommer hela brons utformning att förändras med nya konstruktionsutformningar som följd. När schaktarbetena är färdiga är det dags för iordningställande av form för bottenplattan. Då används ofta en så kallad spontlåda, se figur 5.2. Den byggs färdig på land och med hjälp av en lyftkran placeras den på önskad plats på den färdiga grusfyllen. Spontlådan görs oftast av trä, och för att den inte ska flyta upp monteras bottenplattans armering fast i lådan. Förtagningsjärn som används för att fästa frontmuren i bottenplattan monteras antingen tillsammans med bottenplattans armering eller så stoppas dessa ned när all betong är ifylld. Det kan vara bättre att placera de vertikala förtagningsjärnen efteråt eftersom det då inte ställs samma krav på placeringen av spontlådan och därmed förtagningarna på rätt plats gentemot frontmuren. Ibland kan det finnas behov att suga bort rester av slam på grusfyllen innan gjutning kan ske. För att göra det används en metod som kallas för mammutsugning. Då används ett så kallat mammutrör som drivs av tryckluft och med hjälp av ejektorverkan sugs slammet upp från botten, se figur 5.3. Denna metod kan även användas för undervattensschakt. Men då får stenarna inte vara alltför stora. Då spontlådorna är på plats är det dags för gjutningen. Vi undervattensgjutningar används betong som är lämpad för detta. För att betongen inte ska blandas ut med vattnet kan tillsatsmedel (antiutvaskningsmedel) tillsättas. Det fungerar så att betongen håller ihop mer och det finns då ingen risk att den späds ut med vattnet. Detta medel gör att betongen nästan blir dubbelt så dyr per kubikmeter. Enligt BRO 2002 måste antiutvaskningsmedel användas om det förutsätts statisk armering i bottenplattan eller om de vertikala förtagingsjärnen behöver bockas i underkanten av bottenplattan. För att gjutningen ska gå bra används en betongpump. Den underlättar gjutarbetet och gör att det är lättare att fylla betong från botten av bottenplattan. Efter användning av betongpumpen ska den rengöras och om det då är tillsatsmedel i betongen är pumparna svåra att rengöra och det medför en extrakostnad. Det är viktigt att fylla betongen från botten i spontlådan och låta betongen tryckas uppåt av pumpen. Annars kommer betongen att spädas med vattnet vilket medför att den inte kommer att behålla de kvalitetskrav som är ställda. I vissa fall kan retarder behövas i betongen för att den inte ska härda för fort. Detta på grund av att en allt för hastig härdning i en gjutning med stora dimensioner kan ge upphov till sprickor eftersom det uppstår stora temperaturskillnader från ytterkanten och in mot mitten. När gjutarbetet är färdigt är det bara att vänta tills bottenplattan har stelnat. Då pumpas det vatten som är ovanför bottenplattan bort så att det kan tas prover på att betongen har den homogenitet som erfordras. När detta är godkänt så fortsätter formsättningsarbetet för frontmur och vingar. Ofta är bottenplattan vid undervattensgjutningar relativt tjock. Detta beror på att det finns risk för att bottenplattan trycks upp när vattnet i spontlådan pumpas bort, så kallad bottenupptryckning. En annan anledning att bottenplattan blir relativt tjock är att en armerad bottenplatta, vilket är det mest vanliga, måste påvisas vara osprucken i brottstadiet. Hål görs i sponten på den nivå som det omgivande vattnet ej får överstiga pga. risk för bottenupptryckning. Bottenplattan har en armeringsmatta i underkant för att motverka sprickor. 22

34 Kapitel 5 Grundläggningsmetoder Kantbalk Vinge VY Ramben Bottenplatta Makadam Figur 5.1 Grundläggning med undervattensgjuten bottenplatta. Figur 5.2 Spontlåda för undervattensgjuten bottenplatta. 23

35 Grundläggningsmetoder för mindre broar - en teknisk och ekonomisk studie Figur 5.3 Utrustning för schakt under vatten med så kallad mammutsugning. 5.3 Grundläggning med tätplatta med kvarsittande spont och torrhetsgjuten bottenplatta Denna typ av grundläggning är väldigt lik utförandet för undervattensgjuten bottenplatta. Det som skiljer sig är att en tätplatta först gjuts under vatten på samma sätt som för undervattensgjuten bottenplatta, se figur 5.4. Därefter pumpas vattnet bort i spontlådan och då kan formsättningsarbetet för bottenplattan utföras, och därmed kan gjutningen ske i torrhet. Tätplattan räknas beräkningsmässigt inte som betong utan som grusfyll och måste därmed vara bredare än bottenplattan. Om kvarsittande spont används kan tätplattans yttermått minskas betydligt och därmed åtgår det mindre betong än om sponten tas bort. Därefter fortsätter arbetena på vanligt vis med övriga konstruktionsdelar. Kantbalk Vinge VY Ramben Bottenplatta Tätplatta Figur 5.4 Spont Makadam Grundläggning med tätplatta med kvarsittande spont och torrhetsgjuten bottenplatta. 24

36 Kapitel 5 Grundläggningsmetoder 5.4 Grundläggning med torrhetsgjuten bottenplatta Vid grundläggning med torrhetsgjuten bottenplatta är grundvattennivån eller det fria vattnets nivå beläget på samma nivå eller lägre i jämförelse med bottenplattans underkant, se figur 5.5. Ibland kan dock vattennivån vara något högre, men då måste någon form av invallning ske som kan stänga ute vattnet, samt en pumpgrop för att hålla vattennivån på det önskade djupet. Detta är en vansklig åtgärd, eftersom det vatten som strömmar upp från botten på grundläggningen kan föra med sig material. Detta kan leda till att jordskelettet blir porösare och i värsta fall kan marken bli så underminerad att en plattgrundläggning inte är genomförbar. Fördelen med gjutning i torrhet är att schaktarbetena oftast är relativt lätta att genomföra och de övriga arbetena som formsättning, armering och gjutning blir enklare än om de skulle göras i anslutning till vatten, se figur 5.6. Kantbalk Vinge Ramben Bottenplatta VY Makadam Figur 5.5 Grundläggning med torrhetsgjuten bottenplatta. 25

37 Grundläggningsmetoder för mindre broar - en teknisk och ekonomisk studie Figur 5.6 Formsättning och armering av torrhetsgjuten bottenplatta. Här är de vertikala förtagningsjärnen på plats. 26

38 Kapitel 5 Grundläggningsmetoder 5.5 Förhöjd grundläggning med torrhetsgjuten bottenplatta En åtgärd för att kunna gjuta i torrhet är att fylla upp där bottenplattan ska vara med sprängsten, se figur 5.7. Detta görs då så att gruset kommer ovanför vattenytan. Det kan ibland vara svårt att komprimera denna fyll till önskat resultat, speciellt under vattenytan. Detta kan avhjälpas med en hydraulisk driven komprimator som sitter på en grävmaskin. När fyllen når ovan vattnet kan en vält med fördel användas för komprimering av den sista pallen. Torrhetsgjutna bottenplattor armeras både i över och underkant samt bygelarmering, så kallad statiskt armerad. Detta medför en mindre tjocklek hos plattan. Kantbalk Vinge Ramben Bottenplatta VY Sprängsten Figur 5.7 Förhöjd grundläggning med torrhetsgjuten bottenplatta. 5.6 Grundläggning med pålning Ibland krävs pålning för att uppnå önskad bärighet på ett brostöd. Utförandet för detta skiljer från fall till fall. Generellt schaktas det först till önskad grundläggningsnivå, Vägverket, Därefter pålas erfoderligt antal pålar som sedan gjuts in i bottenplattan, se figur 5.8. Ibland kan det vara nödvändigt med bortschaktning av befintliga massor och återfylla med grus i stället. Detta för att pålarna och bottenplattan ska få nog med stöd. Pålgrundläggningar är ofta relativt kostsamma, och då speciellt pålning i vatten. Vid pålning i vatten är det därför viktigt att projektören utreder pålningens utförbarhet och pålgruppens storlek. Den vanligaste typen av pålar som används är betongpålar, Vägverket Om jorden är blockrik och om det finns risk för vattensprängning eller om betongpålar medför stora jordrörelser används stålpålar. Ibland används stålrörspålar och när dessa är pålade till önskat djup fylls de med armering och betong. Användningsområdet för dessa är vid speciella grundläggningsförhållanden, till exempel vid förhöjd grundläggning i vatten, dvs. när det är för djupt att grundlägga på botten av t.ex. en sjö. Då byggs en form runt toppen av pålarna där det sedan gjuts en bottenplatta. Vid pålade stöd i vatten kan det vara lämpligt att gjuta bottenplattan i torrhet innanför spont. Detta görs då enklast genom att först gjuta en tätplatta och sen länspumpa. I vissa fall är det 27