NLL Regionala beredningens verksamhetsrapport 2013

Transkript

1 NLL Regionala beredningens verksamhetsrapport 2013

2 Innehåll Uppdrag och avgränsingar 1 Metod 2 Vägar i Norrbotten 3 Beredningens analys: Vägar 5 Järnvägar i Norrbotten 6 Beredningens analys: Järnvägar 8 Sjöfarten i Norrbotten 9 Beredningens analys: Sjöfarten 10 Sammanfattning och debattfrågor till landstingsfullmäktige: Uppdraget kommunikation 2012 och

3 Morgondagens kommunikationer Regionala beredningens verksamhetsrapport 2013 Regionala beredningens uppdrag är att öka landstingsfullmäktiges kunskaper inom det regionala utvecklingsområdet. Disposition På följande sätt är innehållet i rapporten disponerat: Uppdrag och avgränsningar Metod Tack till Vägar i Norrbotten Järnvägar i Norrbotten Sjöfarten i Norrbotten Sammanfattning och debattfrågor till landstingsfullmäktige: Uppdraget kommunikation 2012 och 2013 Debattfrågor Förslag Ledamöter i beredningen Ledamöternas aktiviteter Ekonomisk redovisning Återkoppling Uppdrag och avgränsningar Under 2012 påbörjade regionala beredningen sitt uppdrag: Morgondagens kommunikationer. Fokus låg på vilken betydelse kommunikationerna har för tillväxten i länet samt för förverkligandet av landstingets vision om att norrbottningarna ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. I uppdraget ingick också att belysa vad konsumenter och producenterna anser om befintliga och framtida behov av kommunikationer samt hur frågan kan kopplas till miljöaspekten och landstingsplanens mål om en attraktiv region. För att uppdraget skulle bli hanterbart både för ledamöterna i beredningen och för de producenter och konsumenter som man träffat i dialogen har uppdraget avgränsats av beredningen. Avgränsningen innebar att fokus för 2012 års uppdrag har varit It/Telekom och flyget i länet. 1

4 Uppdraget 2013 Under 2013 har regionala beredningen fortsatt med kommunikationsuppdraget men har då valt att lägga fokus på vägar, järnvägar och sjöfart. Beredningen har under rubriken Sammanfattning och debattfrågor till landstingsfullmäktige diskuterat och summerat hela uppdraget, det vill säga både 2012 och 2013, samt uppmärksamma de frågor beredningen vill lyfta till fullmäktige. Metod Beredningen har haft som ambition att ägna den största delen av de tilldelade 15 dagarna i dialog runt om i länet precis som tidigare år, vilket man lyckats med. Under beredningens första möte beslutades hur uppdraget skulle avgränsas för att bli hanterbart att arbeta med samt vem/vilka som skulle besökas och samtidigt fördela besöken runt om i länet. Beredningen har haft en omfattande kunskapsintroduktion av och med olika aktörer inom kommunikationsproduktionen i länet tillsammans med landstingets regionala enhet och experter inom- och utanför länet. Regionala enheten har stöttat beredningen på olika sätt genom hela uppdraget. Dialogen har innefattat besök hos/med olika aktörer, producenter och konsumenter av kommunikation, med fokus vägar, järnvägar och sjöfart (se tacklista). Dialogtillfällena har i några fall kombinerats med interna beredningsmöten, andra gånger har ledamöterna bjudit in gäster från olika verksamheter till beredningsmötet eller själva åkt runt i länet för besök. Regionala beredningens arbetssätt innebär att kunskapsuppbyggnaden sker löpande genom hela uppdraget. Norrbotniabanan AB Länstrafiken Sveaskog Trafikverket Bogserbåten: Viscaria Northland Schenker Luleå hamn Inlandsbanan Bottenvikens stuveri LTU Älvsbyhus NTF Tack till Kollektivtrafikmyndigheten Smurfit Kappa Piteå hamn Bilfrakt Green Cargo Sjöfartsverkets isbrytare Atle Swedavia Handelskammaren Bussgods Trafikverket Polarbröd Sjöfartsverket Länsstyrelsen 2

5 Vägar i Norrbotten Sverige är ett avlångt land som är starkt beroende av effektiva och optimerade transporter. Utan transporter stannar Sverige. Utvecklingen av både person- och godstrafik på länets vägar är viktiga. Många av vägarna är i stort behov av investeringar. Europaväg 10 Europaväg 10 är en sträcka på 850 kilometer som börjar i Å i Norge och avslutas i Luleå. 470 kilometer av sträckan är i Sverige. Europaväg 10 är en nationell stamväg med stor betydelse för människor och företag. Den binder samman Norrbottenkusten, Kiruna/Gällivare och norra Norge. Vägen är av riksintresse då den tillgodoser funktionella ortssamband, likväl som näringslivsmässiga behov såväl regionalt, nationellt som internationellt gjorde Motormännens riksförbund en bedömning av Europaväg 10 enligt den europeiska Euro RAP-standarden. Bedömningen bygger på olycksstatistik och en bedömning av faktorer som på-/avfarter, mötesseparering och sidoområdesskydd för att avgöra skade- och dödsrisken vid en olycka. Bedömningen klassar väg Europaväg 10 som en av de fem farligaste vägarna i landet. Genom gruvnäringens kraftiga expansion i Malmfälten och ökad samordning av den samhälleliga servicen bland annat inom vård och utbildning har pendlingstrafiken ökat väsentligt på vägen och förväntas öka ytterligare. Likaså har den tunga trafiken ökat kraftigt, såväl nationella som internationella transporter. Delar av vägsträckan är även tungt trafikerad av skogsnäringen. Standard och trafiksäkerhet är i stort behov av förbättring. Det nödvändiga vägunderhållet är mycket eftersatt, i synnerhet vinterunderhållet. Den angelägna regionala utvecklingen hämmas i dag allvarligt av de mycket omfattande framkomlighets- och trafiksäkerhetsbrister som finns längs vägen. 1 Kilometerskatten Kilometerskatt innebär att varje fordon betalar skatt för sin faktiska körsträcka och att skattens nivå varierar mellan olika typer av fordon beroende på vilka kostnader i form av miljöpåverkan, olyckor och vägslitage som de ger upphov till. Skatten kan också differentieras geografiskt och tidsmässigt för att återspegla olika vägars egenskaper och förekomst av trängsel på dem. Syftet med en kilometerskatt är att effektivisera transportsystemet genom att begränsa samhällets kostnader i form av miljöskador, olyckor, slitage med mera. 1 Riksdagen 2011/12:313 3

6 Tidigare hade Sverige en enkel form av kilometerskatt för dieseldrivna fordon, inklusive personbilar. Den avskaffades 1993 inför Sveriges inträde i EU. I Europa har Tyskland, Österrike, Schweiz och nyligen även Tjeckien infört kilometerskatt för tunga fordon (över 3,5 eller 12 ton) på hela eller delar av sina vägnät. Flera andra länder har beslutat följa deras exempel. I Storbritannien planeras nu en kilometerskatt för alla fordon. Drygt 40 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från transportsektorn, inkluderat utrikes flyg och sjöfart. En stor del av denna klimatpåverkan kommer från lastbilstrafiken. Koldioxidutsläpp från lastbilarna ökar stadigt, dels på grund av allt fler lastbilar och allt tyngre lastbilar, dels på grund av en avsaknad effektivitetsutveckling med avseende på koldioxid. Varor transporteras allt längre idag. Lastbilarna står för nästan 40 procent av det inhemska godstransportarbetet i Sverige. 2 Prognos för godstransporter Sedan mitten av 1970-talet har det inhemska godstransportarbetet (tonkilometer) ökat något långsammare än BNP. I en prognos av SIKA räknar man med att godstransportarbetet (mätt i tonkilometer) kommer att öka med 30 procent för väg, 22 procent för järnväg, 15 procent för lastfartyg och 34 procent för färjor mellan 2001 och För transportslagen gemensamt innebär detta en ökning med 23 procent på 20 år. Volymen mätt i värde förväntas komma att i det närmaste fördubblas jämfört med Mätt i ton stannar däremot tillväxten, enligt SIKA, på 17 procent. 3 Miljöfrågan Transporterna står för en tredjedel av de svenska klimatutsläppen och påverkar flertalet miljömål negativt. Lastbilstrafikens klimatpåverkande utsläpp har nästan tredubblats de senaste tjugo åren. Personbilstrafiken har också ökat, men inte lika mycket. Dessutom har personbilarnas bränsleförbrukning sjunkit. Ett skäl till att den tunga trafiken växer så snabbt är att den är subventionerad. Ett antal utredningar på svensk och europeisk nivå visar att de skatter som tas ut av lastbilarna inte räcker för att betala de kostnader trafiken orsakar samhället i form av avgaser, olyckor, vägslitage, buller. En kilometerskatt skulle kunna innebära att svenska lastbilar konkurrerade mera jämställt med utländska fordon som idag, helt lagligt, kör genom Sverige i stort sett helt skattefritt. 4 2 Riksdagen 2009/10:135 3 Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA 4 kilometerskattbraformiljonbraforekonomin.pdf 4

7 Beredningens analys: Vägar Beredningen anser att länets vägar är en nationell angelägenhet både för yrkestrafik men också för turismen till och från Norrbotten. Beredningen erfar att det finns ett stort tryck på länets vägar men att lite pengar finns prioriterade för de mest utsatta och slitna sträckorna i länet. Prioritering bör särskilt läggas på Europaväg 10:s sträcka från Morjärv och norrut där mycket tung trafik finns på vägen dygnet runt. Även mycket utländsk trafik befinner sig på denna sträcka. Vägstandarden på Europaväg 10 är i dag undermålig en Europaväg. Det sker många incidenter dagligen. Det beror på att vägen är tungt trafikerad, inte minst av tung/bred trafik, omkörningssträckorna är för få och vägen både för smal och kurvig. Godstransporter via länets vägar möjliggör en direkt fraktväg till kunden, en leverans just in time vilket andra transportmedel inte kan garantera idag. Nästan alla beredningen träffat i dialogen har lyft frågan om den höjda fraktavgiften i samband med ett eventuellt införande av kilometerskatten och påpekat hur denna försvårar konkurrensen för företagare i Norrbotten. Utländska åkare som kör svenska transporter utgör en hård konkurrens för transportbranschen i länet. Illegalt cabotage 5 är ett ökande problem då slutkunden ofta kortsiktigt tjänar på denna billigare form av transportsätt. Ett alternativ som skogsindustrin gör försök med är projektet ett lass till där man förlänger det befintliga ekipaget för att lasta ännu mer gods. Beredningen erfar att många transportföretag tar allt större hänsyn till mer miljövänliga alternativ allt eftersom kunderna kräver detta. Kortare transportsträckor med maximal last eftersträvas ständigt för att spara pengar, tid och miljö. Godsterminaler med samlastning är viktiga för effektivare samordning på länets vägar, detta kommer i sin tur att tvinga fram billigare och miljövänligare transporter av gods- såväl som persontransporter. Beredningen anser att en fördel finns i att samordna gods- och persontrafik. Allt fler aktörer upptäcker möjligheten med exempelvis handeln via nätet, som växer varje dag och kräver ökade godstransporter. Det är viktigt att Norrbotten har en god infrastruktur i den växande globala näthandeln. Beredningen anser att det är nödvändigt för en fortsatt konkurrenskraftig gods- och persontrafik i länet att åtgärder tas skyndsamt för att förbättra Europaväg 10 skick. Även det finmaskiga vägnätet, angränsande till riksoch europavägarna, är viktigt för Norrbottens utveckling. 5 Cabotage [kabɔta: ʒ] (franska bildning till caboter 'idka kustfart', troligen av spanska cabo 'udde'), kustfart, att segla från hamn till hamn utan att gå ut på det öppna havet. I internationell rätt brukar cabotage innebära en rättighet för ett utländskt företag att utföra inrikes transporter (till lands, till sjöss eller i luften) inom ett annat land. Källa ne.se 5

8 Järnvägar i Norrbotten Norrbottens järnvägssystem är uppbyggt med enkelspår, vilket medför kapacitetsproblem och störningar i trafiken. Med den faktiska- och förväntade trafikökningen kommer situationen förvärras ytterligare och i rask takt närma sig kapacitetstaket. Utvecklande åtgärder på befintlig järnväg i Norrbotten inrymmer stora potentialer och byggandet av Norrbotniabanan Umeå Luleå i kombination med övriga åtgärder inom den Botniska korridoren kommer att få stor betydelse både nationellt och regionalt. 6 Sverige är ett exportberoende land. 50 procent av landets BNP är direkt relaterat till den export vi har. En mycket viktig del av denna export utgörs av malmer och mineraler, inte minst järnmalm från gruvorna i Kiruna, Malmberget och Pajala. För att exporten av dessa produkter ska fundera är företagen i Norrbotten och landet beroende av den infrastruktur som finns för fungerande transporter från gruvan och ut i välden. 7 Kapacitetsutredningen Trafikverket har på regeringens uppdrag analyserat åtgärder för att öka kapacitet och effektivitet i transportsystemet. Transportsystemet står de närmaste decennierna inför en kraftig ökning av trafiken. Den svenska råvaru- och tillverkningsindustrin ska forsla sina produkter inom och utanför landets gränser. Besöksnäringen ska fortsätta växa. Utländska besökare ska kunna resa till och inom landet. Vi ska kunna resa till släkt, vänner och besöksmål samt färdas till och från jobbet på ett smidigt, grönt och tryggt sätt. Att transportsystemet fungerar och är robust och hållbart är en förutsättning för att detta ska fungera. Kapacitetsutredningen har fokuserat på åtgärder och inriktningar som ger mer kapacitet, främjar effektiva övergångar mellan olika trafikslag och bidrar till en bättre användning av det befintliga transportsystemet. Trafikverket har tagit fram underlag för åren och med en utblick till år I utredningen föreslår Trafikverket att åtgärder inom drift och underhåll samt reinvesteringar och trimning har högsta prioritet inom transportsystemet. Trafikverket föreslår också alternativa nivåer för investeringar där merparten av tillgängliga medel bör satsas på järnvägen. En utgångspunkt för arbetet har varit Nationell plan för transportsystemet för åren En annan utgångspunkt är fyrstegsprincipen där det första steget är att tänka om, att påverka behovet av transporter och val av transportsätt. Det andra steget är att optimera dagens system, det tredje att bygga om i systemet och först i fjärde steget att bygga nytt. Exempel på det första steget kan vara att bättre utnyttja sjöfartens möjligheter samt buss som komplement till spårbunden trafik. Att optimera systemet kan vara reversibla körfält i stället för nya flerfiliga vägar, eller differentierade banavgifter som främjar effektiviteten. Under det år som kapacitetsutredningen har arbetat har synpunkter från andra aktörer i transportsystemet kontinuerligt samlats in genom hearingar och remissomgångar. 8 6 Länstransportplanen för Norrbottens län , länsstyrelsen Norrbotten 7 Riksdagen 2012/13: T404 8 Trafikverket/ Länstransportplanen för Norrbottens län , länsstyrelsen Norrbotten 6

9 Transport på järnväg är ofta det enda alternativet för basindustrin eftersom godsslag, tillförlitlighet, leveransfrekvens och tidsfaktorn för kapitalbindning är avgörande. Europas basindustri fraktar högvärdiga och strategiska produkter med tåg, från råvara i norr med successiv förädling i andra delar i Sverige och till de stora marknaderna i söder. Godstransporterna är en kritisk faktor om Sverige ska kunna konkurrera och vara en del av Europas gränsöverskridande produktions- och förädlingskedjor. Kapacitetsbristen på järnväg är ett stort hot mot tillväxten i Sverige, och i Europa. Det är en allvarlig brist i systemet att långa sträckor är enkelspåriga och därmed ytterst känsliga för avbrott. 9 Beslut i EU Transporterna av gods är något av en utvecklingsförutsättning för Sverige och dess finansiella tillväxt. Svensk basindustri ropar efter mer kapacitet på järnvägen. Därför är stora satsningar i det strategiska godsjärnvägsnätet en av de viktigaste långsiktiga investeringarna som Sverige kan göra för svensk ekonomi. Kapaciteten behöver höjas med 50 procent innan 2025 för att möta industrins behov. En nationell godsstrategi för att säkra upp järnvägsnätets funktion för godstransporter behövs. Utifrån detta nationella perspektiv bör ett strategiskt nät prioriteras. Företagen planerar för en 50-procentig trafikökning detta är inget framtidsscenario utan en reell situation som kraftigt kommer att förvärra dagens redan allvarliga kapacitetsbrist. Järnvägen i norr är en integrerad del av det nationella och internationella järnvägssystemet. Kapacitetsbrister i norr är allvarliga för de nationella transporterna och brister i söder påverkar godstransporter från norr. Systemsynen är avgörande. De brister och störningar som finns i norra Sverige är mycket allvarliga redan idag och med tanke på den industriella expansion som pågår så måste dessa behov stillas om inte den framtida svenska tillväxten ska hämmas. 10 Idag finns det ett antal viktiga stråk som inte finns med i den aktuella planen: Utbyggnad av dubbelspår på Ostkustbanan, Bergslagen både väster om Vänern och godsstråket genom Bergsslagen, Norrbotniabanan Umeå-Luleå, förstärkt kapacitet Malmbanan, dubbelspår hela vägen Mjölby Hallsberg samt åtgärder in mot Göteborg är några exempel. En modern järnväg i norra Sverige är en nyckel för fortsatt tillväxt i Sverige kommer svaveldirektivet att få konsekvenser för sjötransporterna. En överföring av gods från den svenska sjöfarten till järnväg och väg bedöms som trolig men även tillkommande transporter via Sverige från den finska sjöfarten är möjlig. Här måste planeringen ske i ett systemperspektiv där både den nord-sydliga och de öst-västliga järnvägsstråken tas med. En höjd kilometerskatt och ökande bränslepriser kan ytterligare förstärka denna överflyttning med påföljande kapacitetsproblematik Länstransportplanen för Norrbottens län , länsstyrelsen Norrbotten 10 Länstransportplanen för Norrbottens län , länsstyrelsen Norrbotten 11 Länstransportplanen för Norrbottens län , länsstyrelsen Norrbotten 7

10 Beredningens analys: Järnvägar Beredningen kan konstatera att bankapacitets brister i mellan- och södra Sverige också påverkar tågtrafiken i vårt län. Det har skett en större expansion och efterfrågan vad gäller frakt på järnväg i Norrbotten än förväntat. Kapacitetsutredningen är missvisande och beredningen befarar att det grundar sig i att det inte funnits utrymme för frakt via järnväg (eller väldigt begränsad tillgång till detta) vilket inneburit att detta transportalternativ inte efterfrågats av länets distributörer. Höjda banavgifter och deras utformning är ett problem för mindre speditörer och minskar nyttjandet av järnvägen. Genom att samordna olika producenter och fylla tågvagnarna med gods sparar man både pengar och miljö. Dessutom minskar slitaget på vägarna. Beredningen anser att det finns ett behov av samordning i större utsträckning inom järnvägen. En kapacitetshöjning av den befintliga stambanan skulle lösa det akuta transportbehovet i väntan på Norrbotniabanan. Beredningen anser också att en upprusning av inlandsbanan skulle avlasta stambanan. De utländska vägtransportörerna konkurrerar hårt med järnvägstransporterna. Den ökande näthandeln ställer allt större krav på infrastrukturen gällande frakt av varor. Beredningen erfar att en gränsöverskridande tågtrafik måste möjliggöras med hjälp av andra omlastningsmöjligheter eller spårviddsväxlare (så att spårvidden anpassas efter standarden i respektive land). Regionala beredningen anser vidare att det finns stora brister i infrastrukturen kring länets gruvor. Malmbanan mellan Kiruna och Narvik behöver byggas ut till dubbelspår. Dubbelspåret bör anläggas i första hand på sträckan Kiruna Narvik men även på sträckan Kiruna Luleå. Med dessa satsningar skulle svenska järnprodukter kunna komma ut på världsmarknaden på ett effektivare och mer miljövänligt sätt. Beredningen ser många utvecklingsmöjligheter för länets järnvägar. Särskilt utifrån miljö- och ekonomiskt perspektiv. Industrin expanderar och kräver ett förstärkt järnvägsnät. Satsningar på transport och logistiklösningar skulle locka fler företag att etablera verksamhet i länet. 8

11 Sjöfarten i Norrbotten 2012 hanterades 155 miljoner ton gods i de svenska hamnarna och det var en ökning jämfört med året innan. Den största godshanteringen skedde i Göteborg, medan Luleå hamnade på en femte plats och Piteå näst sist av totalt 25 hamnar. 12 Svaveldirektivet Svaveldirektivet innehåller EU:s gemensamma regler om vilken svavelhalt vissa bränslen får innehålla. Den senaste ändringen av direktivet innebar att EU genomförde de skärpningar av kraven på svavelhalten i marina bränslen som 2008 antogs av FN:s sjöfartsorgan IMO (International Maritime Organisation) genom en ändring av bilaga VI i MARPOL-konventionen. Konventionen och direktivet innehåller preciserade begränsningar för högsta tillåtna svavelinnehåll i fartygsbränsle, vilket från 2012 skall vara 3,5 procent och gälla globalt. Då konventionen är gällande internationell rätt som är bindande för IMO:s medlemsländer var införandet i EU-rätten i praktiken endast ett beslut om att de två regelverken ska stämma överens. För sjöfarten betyder beslutet att fartygen måste ersätta dagens bränslen med hög svavelhalt till destillatbränslen som är dyrare. Kritik mot direktivet har kommit från delar av näringslivet, inte minst rederierna och basindustrin. Nordiska kritiker har bland annat fokuserat på svårigheten att minska utsläppen så snabbt, att mer transporter kommer att gå på land istället för till havs, och att sjötransporterna kan komma att gå andra vägar än genom Östersjön. En stor del av kritiken handlar också om att Östersjöländerna, på grund av de hårdare reglerna där, kommer att missgynnas och att det kommer att slå mot dessa länders ekonomi. 13 Länets hamnar: Kalix, Luleå och Piteå Länets hamnar är väldigt viktiga för länets stora exportörer. Kalix- och Piteå hamn hanterar idag huvudsakligen papper och pappersmassa samt förnödenheter till och från Smurfit Kappa i Piteå och Billerud Korsnäs i Karlsborg. Bulkvaror, ved och flis är andra förekommande godsslag. Luleå hamn är en av Sveriges fem största hamnar och Sveriges största hamn för torrt bulkgods. Varje år omsätts mer än nio miljoner ton gods, i huvudsak bulkgods i hamnen. Luleå Hamn består av fem hamndelar. Victoriahamnen och Uddebo oljehamn är allmänna kajer. Cementas anläggning för lossning av cement och LKAB:s utlastningskaj för malm vid Sandskär är industrikajer. Dessutom används den gamla malmhamnen vid Svartön som kajplats för isbrytare och kryssningsfartyg. Hamnens moderna anläggningar gör det möjligt att hantera alla sorters bulkgods och styckegods. Luleå Hamn anlöps varje år av omkring 600 fartyg varav en betydande del har en lastförmåga, dödvikt, om mer än ton. 12 Statistiska centralbyrån 12:5 13 Direktiv 1999/32/EG, senast ändrat genom direktiv 2012/33/EG 9

12 Beredningens analys: Sjöfarten Muddringen av Luleå hamn, för mer kapacitet i Luleås farled samt norra kvarken, utreds nu i en förstudie. Beredningen erfar att muddringen skulle ge Luleå hamn många fördelar och möjligheter till utveckling för länets företagare. Det skulle möjliggöra fler och större fartyg som fraktar exempelvis malm, istället för att det fraktas via Narviks hamn. Luleå hamn är strategiskt viktig på europamarknaden. För att ha en fullt fungerande hamn och att den ska uppnå sin fulla kapacitet har isbrytarna en viktig roll. Isbrytarna möjliggör att de största fraktbåtarna når hamnen. Isbrytarna är viktiga för sjöfarten generellt och i synnerhet för att hålla länets hamnar öppna året om. Utvecklingen av sjöfarten i länet hänger på att länet samarbetar i större utsträckning än idag. Större fartyg, effektivare transporter och modernare isbrytare behövs för att sjöfarten i länet ska utvecklas och finnas kvar i framtiden. Den planerade satsningen på Luleå hamn siktar på att nå en fördubbling av godskapaciteten till år 2020 genom att muddra farleden och höja kapaciteten och lönsamheten för industrin. Beredningen anser övergripande att länets kommuner och företag bör kommunicera och samarbeta med varandra i mycket större utsträckning vad gäller transport och logistik i länet. Sammanfattning och debattfrågor till landstingsfullmäktige: Uppdraget kommunikation 2012 och 2013 Regionala beredningen har sammanfattat uppdraget 2012 (It och flyg) samt 2013 (vägar, järnvägar och sjöfart). Beredningen har även beslutat att uppmärksamma några debattfrågor. Norrbotten är helt beroende av sina kommunikationer. Flyg, bredband, vägar, järnvägar och sjöfart har alla en nyckelroll att spela i länets fortlevnad. Vi lever i ett stort, glesbefolkat län där kommunikationer är livsviktiga för både producenter och konsumenter, för att bo och verka i länet. Beredningen kan konstatera att fler investeringar och ett bättre samarbete mellan olika aktörer är ett måste för länets tillväxt. Beredningen kan konstatera att Norrbotten befinner sig i ett mycket starkt expansivt läge med en växande ekonomi - en av landets största - med en ökad sysselsättning och växande befolkning. Näringslivet satsar miljardbelopp, bland annat LKAB, som de närmaste åren planerar att investera 35 miljarder kronor. Denna positiva tillväxt måste följas upp med satsningar på en bra infrastruktur och transportsektor. Fram till 2025 planeras satsningar på närmare 200 miljarder kronor i landet men endast en bråkdel av pengarna hamnar i länet. Vad beredningen erfar så skulle en kapacitetshöjning på norra stambanan genom Norrbotten hjälpa till att på kort sikt klara av de akuta transportbehoven i väntan på Norrbotniabanan. Det finns och efterfrågas ökad kapacitet på Malmbanan och i Luleå hamn för att möta ett ökat exportbehov av malm. 10

13 Det finns också ett stort behov av förbättringar på länets Europavägar och då särskilt Europaväg 10. Morgondagens kommunikationer vägar, järnvägar och sjöfart Vilken betydelse har kommunikationerna för tillväxten i länet? Vägar, järnvägar och sjöfart är ryggraden för länets fortlevnad. Både producenter och konsumenter är beroende av att kommunikationer fungerade i Norrbotten. Regionala beredningen menar att tillväxten i länet skulle stagnera om inte infrastrukturen fungerar. Det finns dock väldigt mycket kvar att göra gällande vägar, järnvägar och sjöfart i länet, fler möjligheter finns för samarbete och utveckling av samtliga kommunikationer i Norrbotten. Vad anser konsumenter och producenter av kommunikation? Både producenter och konsumenter av kommunikation i länet är beroende av detta sätt att kommunicera, både regionalt och nationellt. Både vad gäller person- och godstrafik. Vägar och järnvägar i länet är eftersatta när det gäller underhåll och investeringar. Prioriteringar för vägar och järnvägar i Norrbotten är inte tillräckliga och inte heller de kommande planerna visar på någon märkbar förändring. Hur kopplas frågan om kommunikationer till miljöfrågan? Regionala beredningen upplever att både producenter och konsumenter av väg, järnväg och sjöfart är intresserade och villiga att satsa på mer hållbaraoch miljövänliga lösningar. För producenterna finns vinster att göra vad gäller exempelvis att arbeta mer med returfrakt där man samarbetar mellan speditörerna för att fylla vagnar/lastutrymmen med varor i båda riktningarna, till och från konsumenten. För konsumenterna är det allt viktigare med minskade avstånd för frakt av varor, dels för att minska kostnader för den som är konsument men också minska koldioxidutsläpp. Hur ser framtidens behov av kommunikation i länet ut? Regionala beredningen kan konstatera att stora satsningar kommer att behöva genomföras för utvecklingen av länets vägar, järnvägar och sjöfart framöver. Stora investeringar och samordning mellan länets olika aktörer kommer att krävas för att säkra länets fortsatta kommunikationer, både inom länet och med övriga omvärlden. Morgondagens kommunikationer flyg och It Vilken betydelse har kommunikationerna för tillväxten i länet? Kommunikationerna har en enorm betydelse för tillväxten i länet. Beredningen kan tydligt se att länsborna är väldigt beroende av att kunna kommunicera med omvärlden genom It, Telekom och flyg, både i sitt yrkesliv och på sin fritid. Beredningen anser att det dock fortfarande finns mycket att utveckla inom kommunikationen i Norrbotten för att ytterligare förstärka och förbättra förutsättningarna för länsborna, särskilt för de som bor i glesbygd. 11

14 Vad anser konsumenter och producenter av kommunikation? Både producenter och konsumenter av kommunikation i länet är beroende av detta sätt att kommunicera, både regionalt och nationellt. Producenterna av kommunikation ligger i framkant, särskilt vad gäller exempelvis bredband men anser att det fortfarande finns utvecklingspotential för framtiden. Konsumenterna är likvärdigt beroende av kommunikationerna precis som producenterna och använder dessa på dagligbasis. Hur kopplas frågan om kommunikationer till miljöfrågan? It och Telekom är förhållandevis ganska miljövänliga alternativ till kommunikation i länet. Beredningen kan konstatera att miljöaspekten är viktig för producenterna av kommunikation (alla former av kommunikation som uppdraget behandlat). Beredningen kan också konstatera att miljöaspekten är mindre viktig för konsumenterna av flygtrafik, här är miljöfrågan sekundär till vilka förutsättningar flygtrafiken innebär för konsumenten i arbetet såväl som på fritiden. Hur ser framtidens behov av kommunikation i länet ut? Regionala beredningen kan konstatera att framtiden innebär en utveckling av kommunikationen i Norrbotten. Stora investeringar och en hel del samordning kring kommunikationerna kommer att krävas av både producenter och konsumenter i framtiden. Debattfrågor Beredningen har under sina medborgardialoger gjort en del observationer och reflektioner som ledamöterna vill delge fullmäktige inför debatten: Har det skett någon förändring i riksdagens ansvar för landets infrastruktur när länets kommuner numer måste låna ut kommunala skattemedel för att få till stånd förbättringar i vägnätet då verket inte själva har resurser? Det blev ett nej till regionbildning; Vad får det för konsekvenser för våra kommunikationer? Vad gör kommunerna och länsstyrelsen nu efter beskedet? Vad skulle det innebära för länet om vi får ett nej från EU-kommissionen till att ge statliga bidrag till de kommunala flygplatserna? Under dialogmötena har beredningen frekvent stött på frågor kring Norrbotniabanans vara eller icke vara. Med tanke på den fakta och de argument som framförts till beredningen under dialogtillfällena om Norrbotniabanans betydelse och hur lönsam investeringen kommer att vara vill beredningen väcka frågan; Varför går det så långsamt att driva frågan? Norrbotniabanan slåss om investeringsmedel tillsammans med de befolkningstäta delar av landet där det finns bansträckningar som behöver kapacitetsökningar; Är länet för politisk svagt i förhållande till Mälardalen och storstäderna? Bör vi ändra vår fortsatta strategi i arbetet att förverkliga Norrbotniabanan? 12

15 Förslag Regionala beredningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra åt landstingsstyrelsen: Att landstingsstyrelsen, där det är möjligt, föreslår åtgärder för landstingets verksamhet som gynnar utvecklingen inom de områden som regionala beredningen uppmärksammat och har förbättringspotential. Ledamöter i beredningen Beredningen har under verksamhetsåret bestått av följande ledamöter: Lennart Thörnlund (S), ordförande Erkki Haarala (S) Maria Partanen (S) Bente Moen Åkerholm (S) Roland Nirlén (S) Lars Renberg(S) Kati Jääskeläinen (V) Mats Dahlberg (MP) Anders Sundström (NS) Sead Maglic (NS) Bo Hultin (M) Anders Josefsson (M) Gunnar Selberg/Per Arne Kerttu (C) Ledamöternas aktiviteter Regionala beredningen har hållit 6 egna sammanträden under arbetsåret. Beredningen har samlats för 14 gemensamma dialogdagar i länet. Beredningens ledamöter har sammanlagt ägnat 118 dagar åt beredningsarbetet under Ekonomisk redovisning Regionala beredningen Budget Utfall Resultat Arvoden och övriga personalkostnader Omkostnader för möte, information, återkoppling mm Summa Den ekonomiska redovisningen omfattar perioden november september 2013 Återkoppling Regionala beredningen kommer att delta på återkopplingsdagen som gemensamt anordnas för samtliga beredningar. Beredningen kommer att återkoppla till de dialogbesök som genomförts under året, skicka ut verksamhetsrapporten samt bjuda in till det seminarietillfälle som beredningen anordnar i samband med fullmäktige. 13

16 Tidigare uppdrag 2012: Morgondagens kommunikationer 2011: Kultur hinder och möjligheter samt betydelse för tillväxten : Tillväxtbranscher 2020? Slutrapport: Hinder och möjligheter för länets test- och övningsverksamhet, 2009 Delrapport: Hinder och möjligheter för länets upplevelsenäring och energiutveckling, : Norrbotten - en attraktiv region för alla? Ett arbete om könsidentitet, sexuell läggning, funktionshinder och ålder 2007: Integrationens och mångfaldens betydelse för tillväxten Ett arbete om nya svenskar i länet 2006: Återkoppling : Hur skapas förutsättningar för branscher som uppfattas som framgångsrika eller har potential att bli det? Hur ska villkoren utvecklas för att både män och kvinnor ska ha samma förutsättningar att bo kvar eller flytta till regionen? 2003: Nyföretagandets villkor samt kulturutbudet i länet 2002: Att kvalitativt utvärdera landstingets satsningar inom näringslivsutveckling respektive kultur. 2001: Att ta reda på norrbottningarnas åsikter i regionala utvecklingsfrågor

17 Anteckningar

18