Analys av chaufförsresurser i den svenska lastbilsnäringen. Analysis of driver supply in the Swedish trucking industry

Transkript

1 Kandidatuppsats Statistiska institutionen Bachelor thesis, Department of Statistics Nr 2013:11 Analys av chaufförsresurser i den svenska lastbilsnäringen Analysis of driver supply in the Swedish trucking industry Michael Törnblom och Magnus Bråneryd Självständigt arbete 15 högskolepoäng inom Statistik III, vt 2013 Handledare: Göran Rundqvist

2 Sammanfattning Hur många lastbilschaufförer finns det i Sverige? Denna uppsats försöker ta reda på denna till synes enkla fråga utifrån utgångspunkten att SCB och företaget Statisticon AB har olika skattningar för denna siffra. SCB har en skattning på cirka lastbilsförare medan Statisticon har en skattning på drygt år 2011, alltså cirka det dubbla. Vad denna differens beror på undersöker vi närmre genom att grundligt gå igenom hela processflödet från indata till utdata hos både SCB:s och Statisticons tillvägagångssätt och följer modellen av ett flödesschema. I varje steg av denna process analyseras möjliga felkällor, som underoch övertäckning, definitionsskiljaktigheter kring målpopulation, bortfall, mörkertal och så vidare. Alltså är detta ett utredningsarbete där vi utgår från grundläggande undersökningsmetodik för att besvara frågeställningen. En delfråga i arbetet är även att ta reda på hur många som kommer att behöva genomföra en ny typ av utbildning för lastbilsförare, ett så kallat Yrkeskompetensbevis (YKB), som håller på att införas under en övergångsperiod fram till Detta innebär ännu en definitionsavgränsning med sina egna svårigheter. Resultatet av uppsatsen är i stort sett att skillnaderna i tillvägagångssätt mellan SCB och Statisticon är så stora att datat inte är jämförbart, av en mängd olika anledningar, men vi ger förslag till förbättringar i metodik och vidare forskning. Nyckelord: Lastbilschaufförer, lastbilsförare, lastbilar, undersökningsmetodik, yrkesregistret, yrkesförarkompetens, yrkeskompetensbevis, YKB Abstract How many truck drivers are there in Sweden? The aim of this study is to resolve this seemingly simple question. The Central Bureau of Statistics (SCB) has an estimate of about truck drivers, while Statisticon AB has their own estimate of , for the year 2011, which is almost exactly double of SCB s estimate. We try to figure out what this discrepancy between estimates depends on by thoroughly examining the whole process from input to output for both SCB and Statisticon and follow the model of a flow chart. In each stage of this process we analyze potential sources of error, for example differences in definitions, target populations, influences of non-response etc. Simply stated this is a research project involving basic survey methodology in order to answer the question. Another question we want answered is how many individuals will need to get an additional form of licensing (certificate of professional competence) for driving trucks professionally. This requires additional precision in definitions and brings along its own difficulties. The results of this study is that the differences in methodology between SCB and Statisticon are so large that it is not possible to compare their results in a reasonable way for many different reasons, though we give suggestions for improving methodology for the question at hand and suggestions for further study. Keywords: Truck drivers, trucks, lorries, survey methodology, certificate of professional competence

3 Förord Vi vill tacka vår handledare Göran Rundqvist på statistiska institutionen, Stockholms Universitet för den grundliga genomgången av arbetet och för alla förslag till förbättringar. Vi vill även tacka Johan Bring och Jenny Börlin på Statisticon AB som väglett oss under arbetets gång och försett oss med nödvändigt material för uppsatsen.

4 Innehåll 1. Inledning Tidigare forskning Centrala begrepp i lastbilsbranschen Statisticon Hur många lastbilschaufförer finns det? Population Ram Urval Datainsamling Analys och tolkning SCB Hur många lastbilschaufförer? Population Ram Urval Datainsamling Analys och tolkning Jämförande av tillvägagångssätt Population Ram Urval Datainsamling Analys och tolkning YKB Yrkeskompetensbevis YKB inom yrkesregistret YKB i Statisticons undersökning Totalt behov av YKB Komplikationer Diskussion Referenser Appendix... 21

5 1. Inledning Vi har på uppdrag av Statisticon AB blivit ombedda att försöka ta reda på hur många chaufförer av tunga lastbilar det finns i Sverige. Denna uppgift kan vid en första anblick verka enkel men det visar sig att det inte är så lätt som det verkar. Antalet lastbilsförare är egentligen en delfråga i ett annat sammanhang som vi nu ska beskriva. Statisticon AB jobbar åt en kund, TYA. TYA är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i transportsektorn. TYA är intresserade av hur många förare som kommer att behöva göra en viss ny typ av certifiering som kallas för YKB, Yrkeskompetensbevis, som förklaras mer utförligt längre ner. I korta drag är det en påbyggnadsutbildning som krävs utöver C/CE körkort för att vara behörig att köra tung lastbil i yrket och som håller på att införas under en övergångsperiod. TYA vill ha underlag i kontakter med kommuner och landsting rörande omfattningen av de utbildningsinsatser som kommer krävas för att klara av att utbilda alla som behöver detta kompetensbevis. År 2016 gäller att alla måste ha YKB för att vara behörig att köra tung lastbil i yrket Antal lastbilsförare Antal lastbilsförare SCB Statisticon Figur 1.1 Utgångsläget för oss är en diskrepans mellan SCB:s siffror från yrkesregistret och Statisticon ABs skattning av det totala antalet förare i Sverige. För att göra en rättvis jämförelse har vi använt oss av Statisticons undersökning från år 2011, eftersom SCB:s senast publicerade siffror är från detta år. Statisticon har en skattning på ca lastbilsförare, medan SCB i sitt yrkesregister har en siffra på förare. Om vi gör antagandet att alla tunga lastbilar i trafik är yrkesverksamma (mer om detta antagande senare), ger dessa siffror kvoter på 1,45 chaufförer per lastbil för Statisticon och 0,70 för SCB. Det är en stor skillnad och vi har fått uppdraget att redogöra för vilka orsaker som ligger bakom den stora differensen mellan yrkesregistret och Statisticons skattning, samt vilken siffra som bäst speglar verkligheten. 1

6 Eftersom Statisticon använder sig av en enkät för skattningen så har vi även fått i uppdrag att granska enkäten och i möjlig mån vidareutveckla denna och göra den mer pedagogisk för att minska eventuella missförstånd i fortsättningen. 1.1 Tidigare forskning Folk- och bostadsräkningen var en totalundersökning över Sveriges befolkning som genomfördes vart tionde år från 1860 till 1930 och vart femte år från 1930 fram till Det var en uttömmande enkät som skickades ut till alla folkbokförda svenskar innehållandes bl.a. yrkesuppgifter. Den senast genomförda räkningen var alltså 1990 där yrkeskod 641 bestående av last- och paketbilsförare uppgick till stycken. I denna siffra ingår även paketbilsförare, vilket innebär att det även omfattar lätta lastbilar och skåpbilar. Sedan dess har transportnäringen ökat markant vilket innebär att denna siffra inte speglar verkligheten idag. Sedan folk- och bostadsräkningen upphörde har Statistiska centralbyrån ansvarat för datainsamling och statistik över yrkeskategorier som sammanställs årligen i yrkesregistret. Denna är till skillnad från folk- och bostadsräkningen inte en totalundersökning. Statisticon AB har genomfört undersökningar om antal lastbilschaufförer sedan Det är 2011 års undersökning som denna uppsats avhandlar. 1.2 Centrala begrepp i lastbilsbranschen Med lastbilar och lastbilschaufförer i denna uppsats avses tunga lastbilar och förare av tunga lastbilar om inget annat anges. BA-företag: Företag anslutna till Biltrafikens Arbetsgivareförbund. Enbilsåkare: Egenföretagare som kör sin egen lastbil. Firmabilstrafik: Distribution av egna varor. Lastbilscentral: Fungerar som franchising, mindre företag som är anslutna och får körningar av lastbilscentralen. Förkortas LBC. SSYK-kod: I SCB:s yrkesregister delas arbeten upp i yrkesgrupper där varje grupp har en egen SSYK-kod. SSYK-kod 8323 är koden för lastbilsförare Tung lastbil: Lastbil vars totalvikt överskrider 3,5 ton. För dessa krävs C-körkort alternativt CE-körkort för att köra med släp. TYA: Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, ett samarbetsorgan mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i transportsektorn. TYA-företag är företag medlemmar i TYA. YKB: Yrkeskompetensbevis, utförligare förklaring under kapitel 5. Yrkesmässigt trafiktillstånd: Tillstånd från Transportstyrelsen som krävs för att få köra godstransporter åt andra mot betalning. 2

7 2. Statisticon Hur många lastbilschaufförer? Population: Alla lastilschaufförer Ram: BA-företagen Urval: Stratifierat urval Datainsamling: Enkät Analys och tolkning Figur 2.1 Ovan ses flödesschemat för Statisticons undersökning. Dessa steg kommer att redovisas var för sig och kritiskt granskas. 2.1 Hur många lastbilschaufförer finns det? Statisticon är ett statistikföretag och vår uppdragsgivare. De vill ha reda på hur många som kör tung lastbil i Sverige, oavsett hur mycket de kör. För att ta reda på hur många lastbilschaufförer det finns skickar de ut enkäter till BA-företag, där man bl.a. frågar hur många anställda lastbilschaufförer företagen har och hur många tunga lastbilar i trafik som finns i företaget. Med dessa siffror fås en kvotskattning av antal lastbilschaufförer per lastbil. För en skattning av antal lastbilschaufförer i Sverige används kvotskattningen multiplicerat med antal tunga lastbilar i trafik i riket. 2.2 Population Företaget vill ha reda på hur många som kör tung lastbil i Sverige. Deras definition på en lastbilschaufför är någon som kör tung lastbil i yrket. Oavsett hur mycket denne kör, så använder den lastbil och ska räknas med i statistiken. Syftet är att TYA, Statisticons kund, vill veta hur många det faktiskt är som har behov av sitt C- eller CE-körkort i yrket. 3

8 2.3 Ram Företag med anställda lastbilschaufförer BA-företag Figur 2.2 Statisticon använder sig av Biltrafikens Arbetsgivareförbunds företagsregister. Enligt Statisticon utgör lastbilsförare i BA-företagen lite mer än en fjärdedel av rikets totala antal. Vid tidpunkten för undersökningen fanns i registret sammanlagt företag med totalt anställda. Antalet anställda är inte detsamma som antal lastbilschaufförer anställda. Genom det stratifierade urvalet som förklaras senare skattades antal chaufförer i BAföretagen till Av medlemmarna i BA finns företag som inte har någon lastbilschaufför alls anställd och därför exkluderas enkäter från dessa företag. 2.4 Urval En totalundersökning görs på BA-företag med fem eller fler anställda, vilket uppgick till 1713 stycken våren Av de företag som har mindre än fem anställda görs ett stratifierat urval på sju olika stratum fördelade på geografisk region. Urvalet uppgår till 294 skickade enkäter till företag med 0-4 anställda för att uppnå en total urvalsstorlek på Dessa fördelas jämnt mellan respektive stratum. Det betyder att 42 enkäter skickas ut till varje stratum bland företag med 0-4 anställda. Efter bortfall och exkludering av företag utan anställda lastbilschaufförer uppgick antal svarande till Vi ställer oss frågande till valet av ett jämnt fördelat stratifierat urval istället för ett proportionellt stratifierat urval med tanke på storleksskillnaderna mellan de olika stratumen och att det förenklar för uträkningen av punktskattning och varians. Med tanke på de förenklingar som kan göras med ett proportionellt urval. Jämnt fördelade stratum anses också vara ( &uid= &uid=60&sid= ) 4

9 Stratumstorlekar Figur 2.3 Som vi kan se skiljer sig stratumstorlekarna åt väsentligt. 2.5 Datainsamling Statisticon skickar årligen ut enkäten Enkät om arbetskrafts- och utbildningsbehov inom lastbilsförarområdet på uppdrag av TYA. Vi har som sagt blivit ombedda att gå igenom och ge förslag till förbättringar av enkäten med utgångspunkt i enkätens syfte; nämligen att få klarhet i arbetskrafts- och utbildningsbehovet inom lastbilsförarområdet. Förutom dess namn så inleds enkäten av en ruta med viktiga definitioner för förståelsen av hur man ska tolka frågorna i enkäten: Definitioner: Med förare avser vi i denna undersökning förare som kör tung lastbil (över 3,5 ton). Frågorna avser nuvarande förhållanden, dvs. april 2013, om inget annat anges. Detta anser vi vara mycket bra för tydligheten och minimerar risken att blanda ihop förare av lätta lastbilar med förare av tunga. Dock kan redan första frågan ge upphov till en del förvirring. Den lyder: Här består den eventuella förvirringen hos respondenten kring vilka som ska räknas som anställda. Det kan vara oklart för respondenten hur denne skulle räkna eventuella inhyrda förare. Om företaget har uteslutande inhyrd personal och räknar dem som anställda så finns det risk att företaget fortsätter med enkäten fastän den borde avslutas efter den första frågan. Vårt förslag här är att man förtydligar genom att lägga till t.ex. (inhyrda lastbilsförare räknas ej som anställda) i frågan så att det inte råder någon tveksamhet. Dessutom föreslår vi att man istället för att avsluta enkäten ombeds att hoppa till en senare fråga som frågar hur många inhyrda man i genomsnitt har på vardagar. Vi kommer till detta längre ner. 5

10 Fråga 2 lyder: Alltså, om respondenten uppfattar inhyrd personal från t.ex. bemanningsföretag som anställda, då kommer antalet bli högre än det egentliga. Å andra sidan, om de inte uppfattar bemanningsföretag som anställda, vilket är enkätens mening, blir siffran lägre. Risken finns alltså att siffran för antalet anställda blir högre än den egentligen skulle vara om det inte fanns någon tveksamhet kring avsikten med frågan. Högst upp i enkäten är definitionen av lastbilsförare angiven. Vi anser dock att man kan förtydliga att det är just förare av tunga lastbilar genom att i varje fråga rörande lastbilsförare upprepa denna definition för säkerhets skull. Fråga 10 lyder: Speciellt fråga b) vittnar om att man är ute efter antal egna anställda och inte inhyrda från bemanningsföretag, men detta framgår alltså inte förrän såhär sent i enkäten och som respondent tänker man antagligen inte så mycket på det. Detta är ytterligare en grund för osäkerhet och något som behöver förtydligas i kommande enkäter. Enkäten och undersökningen exkluderar helt inhyrd personal. Ett förslag till komplettering av enkäten samt ett förtydligande av ovanstående tveksamhet är att dels explicit förklara att 6

11 inhyrd personal från exempelvis bemanningsföretag inte ska ingå i begreppet anställd. Och dels att lägga till en fråga där man undrar över hur många inhyrda lastbilsförare företaget har. Då skulle man kunna undvika den förvirring som råder kring begreppet anställd, samtidigt som man får mer information. Dessutom, eftersom antalet inhyrd personal kan variera mycket och inte säger så mycket om antal arbetade timmar, så skulle man även kunna fråga om genomsnittlig arbetstid per vecka för de inhyrda, alternativt enbart föregående veckas sammanlagda arbetstid för inhyrd personal. Det senare är antagligen att föredra för enkelhetens skull. Nackdelen med dessa frågeställningar är främst att enkäten blir lite mer komplicerad för respondenten. Detta anser vi dock kan vara motiverat med hänvisning till ovanstående resonemang. En svårighet att ta hänsyn till ligger i antalet inhyrda arbetare. Eftersom de inhyrda inte nödvändigtvis behöver vara bundna till just en arbetsplats, utan kan flytta runt från dag till dag, så kan de bli räknade flera gånger, hos olika företag. Detta är en övertäckning som måste tas med i beräkningarna om man vill få fram antalet som behöver YKB. En annan nackdel är den begränsade kvalitetskontrollen av de insamlade uppgifterna. Det görs t.ex. ingen outlieranalys vilket gör att statistiken kan bli snedvriden. Dessutom ges inga incitament i form av t.ex. presenter eller lotter till respondenterna för att minska bortfallet vilket vi anser borde införas. I stratum 7 var det t.ex. bara 24 som svarade (varav 11 giltiga) av de 42 som fick enkäter skickade till sig. Det här gör att centrala gränsvärdessatsen ej kan tillämpas och leder till ett större urvalsfel. För de respondenter som svarat att de har lastbilschaufförer anställda men sedan inte gett uppgift på antingen antal lastbilar eller anställda chaufförer ingår i urvalet med ett imputerat värde för den saknade uppgiften. Det imputerade värdet är medelvärdet i respektive stratum. 2.6 Analys och tolkning Utifrån dessa enkäter framkom att skattningen för antal anställda lastbilschaufförer i BAföretag var ca och att BA-företagen ägde ca tunga lastbilar. Därmed fås skattningen av kvoten chaufför per lastbil som vid den här tidpunkten var 1,45. Antal tunga lastbilar i trafik var år Med Statisticons egen metod räknar vi: 1,45 * = Men Statisticons skattning för 2011 var ca , det beror på att de använde sig av antalet lastbilar i trafik för år 2010 eftersom antal tunga lastbilar för 2011 inte hade publicerats vid tidpunkten för skattningen. 7

12 3. SCB Hur många lastbilschaufförer? Population: Lastbilschaufförer Ram Urval Datainsamling Analys och tolkning Figur 3.1 Flödesschemat för SCB:s yrkesregister visas ovan i Figur 3.1. Dessa steg kommer att redovisas var för sig och kritiskt granskas. 3.1 Hur många lastbilschaufförer? Vi kommer i huvudsak fokusera på informationen i SCB:s så kallade yrkesregister där antalet lastbilsförare sägs vara år Yrkesregistret är ett register över antal anställda inom olika yrkesgrupper i Sverige. Det finns ett bortfall på 4% för hela yrkesregistret Varje yrkesgrupp har en SSYK-kod (standard för svensk yrkesklassificering), som är en internationellt använd klassificering. SSYK-kod 8323 ska inkludera alla anställda chaufförer av tunga lastbilar enligt SCB. Alla typer av lastbilsförare redogörs för under Appendix. Yrkesregistret är huvudsakligen en totalundersökning som utförs på årlig basis men inom den privata sektorn förekommer i vissa fall urvalsundersökningar. 3.2 Population Yrkesregistrets målpopulation, alltså den population man avser att undersöka är alla personer bosatta i riket. Det är huvudsaklig sysselsättning baserat på inkomst som styr vilken yrkesgrupp man tillhör. Det betyder att populationen för SCB är individer med lastbilschaufför som huvudsaklig sysselsättning (beräknat på inkomst). En person som t.ex. arbetar som snickare 70% och som lastbilschaufför 30% kommer alltså att räknas som snickare och inte lastbilsförare, vilket är viktigt att känna till. 8

13 3.3 Ram Rampopulationen för yrkesregistret, alltså den population man i praktiken har tillgång till, är alla folkbokförda personer i Sverige den 31/12 innevarande år och avgränsas med hjälp av RTB, Registret över totalbefolkningen som SCB förvaltar. RTB innehåller samtliga folkbokförda personer i riket den 31/12 och uppdateras dagligen med uppgifter från Skatteverket (SCB, Yrkesregistret med yrkesstatistik 2011, sid 9). Skillnaden mellan mål- och rampopulation är de som flyttar ut ur respektive in i landet, men vars uppgifter i folkbokföringen inte hunnit uppdateras vid årsskiftet. RTB klassificerar element på två olika sätt. Yrkesverksamma, samt förvärvsarbetande. Kategorin yrkesverksamma innehåller samtliga personer som är 16 år och äldre och har tjänat över ett basbelopp under aktuellt år. Förvärvsarbetande innehåller samtliga personer som är över 16 år och är klassade som sysselsatta enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken RAMS. RAMS definition på förvärvsarbetande är: den som har arbetat minst en timme per vecka i november (SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 2009, sid 11). Den siffra på knappt i yrkesregistret är räknat på förvärvsarbetande och är den med större antal av de två definitionerna. 3.4 Urval Samtliga företag med fler än 500 anställda totalundersöks, men bland företag med färre än 500 anställda görs ett urval. Urvalet uppgick till drygt företag år 2011 (SCB, Lönestrukturstatistik, privat sektor (SLP) 2011, sid 11). Yrkesuppgifter från företag utanför lönestatistiken, i huvudsak mindre företag och organisationer med 2-19 anställda, samlas fortlöpande in av SCB med hjälp av en särskild yrkesenkät under vår och höst. Cirka företag undersöks årligen enligt ett rullande schema. Under en period av fyra till fem år undersöks samtliga företag (SCB, Yrkesregistret med yrkesstatistik, sid 5). Yrkesregistrets dokumentation (SCB, Yrkesregistret med yrkesstatistik 2011, sid 5) anger att uppgifter samlas in fortlöpande från organisationer med 1-19 anställda, vilket motsäger en annan del av dokumentationen. Enligt dokumentet Yrkesstrukturen i Sverige (SCB, 2011, sid 29) gäller att: Företag med en anställd och egenföretagare undersöks för närvarande i mycket begränsad omfattning, varför yrkesuppgifter för personer som arbetar i dessa företag har stort bortfall i registret. Vidare saknas i stor utsträckning yrkesuppgifter för sysselsatta personer som är projektanställda, betingsanställda, anställda med lönebidrag, förtroendevalda, under 18 år eller över 64 år. Dessa kategorier ingår inte i lönestrukturstatistikens population. Efter kontakt med SCB har vi fått bekräftat att detta är ett fel i dokumentationen och att det bör stå anställda och inte 1-19 som det gör nu (Muntlig källa: Susanne Gullberg Brännström). Eftersom det finns många lastbilsföretag med endast en anställd så kan det påverka siffrorna. 9

14 3.5 Datainsamling Uppgifter samlas in genom enkätundersökning bland företag med anställda. År 2011 samlades ca 8000 enkäter in som skickats till denna typ av företag. Imputering har gjorts på enbilsåkare eftersom de ej ingår i enkätundersökningen. Denna imputation representerar av de anställda lastbilschaufförerna i landet. Men enligt SÅ, Sveriges Åkeriföretag, fanns det enbilsåkare inom lastbilsnäringen i Sverige 2011 (SÅ, Fakta om åkerinäringen, sid 10). Detta är märkligt och kan vara värt att titta närmre på i framtida forskning. 3.6 Analys och tolkning SCB har i yrkesregistret fått fram en siffra på individer med lastbilschaufför som huvudsaklig sysselsättning. SCB har en gedigen metodik och vi har ingen direkt kritik mot deras process. Däremot ställer vi oss frågan om siffran verkar rimlig, med tanke på att antalet tunga lastbilar i trafik enligt Trafikanalys siffror uppgår till Detta resulterar ju i en kvot under 1 vilket kan verka orimligt på grund av lönsamhetsaspekter. En möjlig förklaring kan vara att SCB endast inkluderar de som har lastbilsförare som huvudsaklig sysselsättning. För att uppnå en kvot över 1 måste det dock ändå finnas minst ca personer med lastbilsförare som sekundär sysselsättning. Men det finns som sagt ytterligare komplikationer med skattningarna (se Komplikationer, kapitel 6). 10

15 4. Jämförande av tillvägagångssätt 4.1 Population Skillnader i målpopulationen är den viktigaste orsaken till differensen mellan Statisticon och SCB:s uppgifter om antal lastbilsförare i Sverige. Antal som har lastbilsförare som huvudsaklig sysselsättning Antal som kör lastbil Antal som får köra lastbil Figur 4.1 Statisticons målpopulation är den mittersta definitionen i figur 4.1 till skillnad från SCB:s yrkesregister där den övre definitionen utgör deras population. Redan i det här stadiet noterar vi en viktig orsak till diskrepansen i siffrorna. Att SCB och Statisticon har samma målpopulationer är en grundförutsättning för att kunna få jämförbara resultat. Syftet med yrkesregistret och Statisticons undersökning skiljer sig åt. För vårt syfte, att undersöka hur många som kör lastbil i Sverige, har Statisticons undersökning högre validitet. Antal som får köra lastbil (innehavare av C-körkort) var ca år 2011 (Transportstyrelsen, Statistik över körkortsinnehavare efter behörighet). 4.2 Ram I Statisticons undersökning avgränsas målpopulationen med en ram som endast omfattar medlemmar i Biltrafikens Arbetsgivareförbund. Denna är tänkt att vara representativ för hela branschen. Vi gör antagandet att enbilsåkare har en kvot på 1. Huruvida detta antagande är försvarbart kan ifrågasättas. Till exempel i hur stor omfattning enbilsåkare ingår i urvalet och vilken kvot de har eller om firmabilstrafik har samma kvot. Vi antar att enbilsåkare har en kvot på 1 (lastbilförare/lastbil), vilket gör att Statisticons kvotskattning blir högre än den borde vara. 11

16 4.3 Urval Båda gör totalundersökning för de större företagen i respektive register. I yrkesregistret görs totalundersökning på företag med fler än 500 anställda och i Statisticon på företag med 5 eller fler anställda. Statisticon gör ett stratifierat urval av de mindre företagen efter geografisk region. Yrkesregistret delar in företagen som ej totalundersöks i tre kategorier: anställda, 2-19 anställda och 1 anställd. Noggrannheten avtar med antal anställda. SCB har större resurser för att minska bortfall samt bättre och mer standardiserade kontroller av insamlat data i just den här undersökningen. 4.4 Datainsamling På grund av Statisticons begränsade resurser görs inte kontroller i samma omfattning som i yrkesregistret. Detta är till fördel för SCB:s siffror. Eftersom Statisticons enkät inte använts under lika lång tidsperiod så kan man också anta att SCB:s enkät är mer förfinad i sin pedagogik. 4.5 Analys och tolkning Eftersom syftet skiljer sig mellan SCB:s och Statisticons undersökningar så uppstår vissa komplikationer i jämförandet mellan dessa. För vår frågeställning om hur många lastbilsförare det finns i Sverige enligt Statisticons definition anser vi att deras skattning är mest användbar. 12

17 5. YKB Yrkeskompetensbevis Den 10 september 2009 började lagen om yrkeskompetensbevis att gälla i Sverige liksom i 30 andra europeiska länder. Det innebär att alla som kör tung lastbil samt busschaufförer måste fullfölja en utbildning för att få köra yrkesmässigt. Vi koncentrerar oss endast på lastbilschaufförer som behöver YKB och undantar busschaufförer, eftersom det är vad kunden efterfrågar. Chaufförer som utbildats efter den 10 september 2009 och som avser att arbeta som lastbilschaufförer måste genomgå en särskild grundutbildning och även en fortbildningskurs var femte år. Förare som tagit sitt C/CE-körkort före tillämpning av lagen slipper genomgå grundutbildningen med hänvisning till hävdvunnen rätt, men måste däremot fortfarande genomgå fortbildningskursen senast 10 september 2016 och sedan var femte år. Fortbildningskursen är på minst 35 timmar, som antingen kan vara koncentrerad under en vecka eller uppdelad på fem tillfällen. Det här innebär att totalt en arbetsvecka måste offras från ordinarie arbetsuppgifter. Företag väntar gärna in i det sista för att förlora så lite som möjligt på chaufförerna som måste genomgå fortbildningen. Det finns dock vissa undantag för YKB: Undantag 4 Denna lag ska inte tillämpas på förare av fordon 1. vars högsta tillåtna hastighet inte överstiger 45 kilometer i timmen, 2. som används av eller står under kontroll av Försvarsmakten, Kustbevakningen, Tullverket, räddningstjänsten eller polisen, 3. som provas eller förflyttas på väg i samband med tekniskt utvecklingsarbete, reparation eller underhåll, 4. som är nya eller ombyggda och ännu inte har tagits i drift i transportverksamhet, 5. som används i nödsituationer eller för räddningsinsatser, 6. som används vid övningskörning enligt författningar om körkort eller körträning för yrkeskompetensbevis enligt denna lag, 7. som används för icke-kommersiell persontransport eller för godstransport för privat bruk, eller 8. som används för att transportera material och utrustning som föraren ska använda i sitt arbete, under förutsättning att framförandet av fordonet inte är förarens huvudsakliga sysselsättning. (Notisum, Lag (2007:1157) om yrkesförarkompetens) Alltså är det många av Sveriges yrkesverksamma lastbilschaufförer som inte behöver YKButbildningen. Med andra ord kan vi konstatera att de som behöver YKB är de som har lastbilschaufför som huvudsysselsättning och de som kör gods mot betalning. Inte bara de som är anställda som chaufförer kan behöva YKB. I mindre företag kan även annan personal behöva YKB, för att ha möjlighet att hoppa in om nödvändigt. 13

18 Tabell 5.1 uppgifter från Transportstyrelsen från år Utryckningsfordon, väghållningsfordon och fordon i uthyrningsrörelse är en liten del av undantagen, men det stora mörkertalet är undantagen för punkt nummer YKB inom yrkesregistret Som tidigare nämnts behöver alla med lastbilschaufför som huvudsysselsättning YKB (förutom undantagen), samt de som kör gods mot betalning. Den enda gruppen som inte ingår i yrkesregistrets SSYK-kod 8323, men behöver YKB för lastbil är de som kör gods mot betalning men inte har lastbilschaufför som huvudsysselsättning. I yrkesregistret ingår alla med lastbilschaufför som huvudsysselsättning. Om vi jämför yrkesregistrets definition och vilka som har behov av YKB finner vi att det är mycket få av de i yrkesregistret som tillhör undantagen för YKB. 5.2 YKB i Statisticons undersökning I Statisticons undersökning inkluderas alla som kör lastbil oavsett om det är deras huvudsysselsättning eller inte. De som är i behov av YKB är enbart de som kör gods mot betalning eller har lastbilschaufför som huvudsaklig sysselsättning. I urvalet förutsätter vi att alla har lastbilschaufför som huvudsaklig sysselsättning eftersom det är vad BA är till för. Men utanför urvalet, i firmabilstrafik, är antal med lastbilschaufför som huvudsysselsättning ett mörkertal. En undersökning där ramen inkluderar firmabilstrafik är att föredra för att bilda en uppfattning av hur många i den gruppen som är i behov av YKB. De som kör godstrafik och de som kör tung lastbil som huvudsaklig sysselsättning behöver alltså YKB. Enligt Trafikanalys fanns det lastbilar i godstrafik år 2011 (Trafikanalys, Fordon 2011). Om kvoten för dessa enligt Statisticons skattning antas vara ca 1,45 behöver ca förare av dessa bilar YKB. Av resterande lastbilar omfattas ca 5000 lastbilar av undantagen för utryckningsfordon och väghållningsfordon samt borträkning av uthyrningsfordon. Av återstående ca lastbilar behöver endast de med lastbilschaufför som huvudsaklig sysselsättning YKB. 14

19 5.3 Totalt behov av YKB Även personer som inte har lastbilschaufför som huvudsaklig sysselsättning kan behöva YKB för att ha möjlighet att köra godstransporter mot betalning vid behov, t.ex. administrativ personal som inte vanligtvis kör lastbil. Dessa utgör ett mörkertal som vi förhoppningsvis kan få en skattning för med en ny fråga i enkäten. Av alla individer med lastbilsförare som huvudsaklig sysselsättning är det inte många som omfattas av undantagen vilket är något som beror på själva utformningen av dessa. Det är personer med lastbilschaufför som huvudsaklig sysselsättning som ingår i yrkesregistret. Till dessa behöver läggas de som har behov av YKB i sin sekundära sysselsättning (se avsnittet Huvudsaklig sysselsättning, kapitel 6). 15

20 6. Komplikationer Det finns flera orsaker till osäkerhet för bådas undersökningar med avseende på antal lastbilschaufförer. Nedan redogörs för de komplikationer som uppstår kring skattningen av antal lastbilsförare samt behovet av YKB i Sverige. Utländska åkare Ett potentiellt problem är omfattningen av utländska chaufförer som kör i Sverige. Ett ökande problem är s.k. falska egenföretagare, vilket innebär att svenska åkerier hyr in främst utländska egenföretagare som i praktiken används som anställda. I yrkesregistret ska endast folkbokförda svenskar inkluderas. Därför är utländska åkare inget problem för SCB:s undersökning. Däremot kan man fråga sig hur relevant yrkesregistrets definition är på en föränderlig arbetsmarknad inom lastbilsnäringen. För Statisticons undersökning kan detta ha betydelse beroende på deras definition av Hur många lastbilschaufförer som finns i Sverige. Om det är intressant med att ta reda på hur många lastbilschaufförer som är anställda i ett svenskt företag så är det inget problem i sig. Däremot om man vill veta hur många som kör lastbil i Sverige en genomsnittlig dag kan det ha en påverkan beroende på syftet med frågan. Om syftet är att ha underlag främst för utbildningsinsatser i Sverige så är det inget problem, eftersom de utländska förarna förutsätts få utbildning i sitt hemland. Vidare så är det svårt att ta reda på hur många utländska förare som kör svenskregistrerade lastbilar och vice versa, vilket kommer påverka kvoten som Statisticon får fram. Att köra inrikes transporter i ett annat land kallas för cabotage. Det finns EUgemensamma bestämmelser för hur många sådana transporter som utländskt etablerade åkare får göra i Sverige. Utländska chaufförer får bara köra tre transporter inom Sverige under en period på sju dagar. Just nu pågår forskning på Lunds universitet vars första resultat visar på ett utbrett fusk med detta (Lunds Universitet, Cabotagestudien). En nyligen släppt LO-rapport tar också upp transportsektorns problem med utländskt stationerade företag med utländska arbetare som jobbar i Sverige (LO, Vinnare och förlorare - Om konkurrens med arbetskraftskostnader inom EU). Detta problem kan bidra till de låga siffrorna av förare jämfört med lastbilar. Antal lastbilar i riket Statisticon gör i sin undersökning antagandet att alla svenskregistrerade påställda tunga lastbilar körs i yrkesmässig trafik, vilka uppgår till stycken år 2011 enligt Trafikanalys (Trafikanalys, Fordon 2011). Det här antagandet beror till stor del på syftet med undersökningen. Till exempel finns det tunga lastbilar för uthyrning och lastbilar som används privat, dessa bilar bör inte räknas med som yrkesverksamma 16

21 för att inte dubbelräkna chaufförer och för att de eventuellt inte används yrkesmässigt. Men hur många som inte används till yrkesmässig trafik är okänt och svårt att få reda på. Enligt Transportstyrelsen finns det idag lastbilar för uthyrning i Sverige. Detta kan alltså inte påverka någon betydande del av skattningen. Enligt Trafikanalys senaste Fordonsrapport (2012) kördes alla svenska lastbilar i trafik under året yrkesmässig eller firmabilstrafik. Men av dessa var privatägda. Deras siffror är hämtade från fordonsregistret som tillhandahålls av Transportstyrelsen. De gör alltså antagandet att alla privatägda tunga lastbilar används i yrkestrafik. Efter kontakt med Transportstyrelsen uppger de att tunga lastbilar i trafik som ej körs i yrkestrafik ägs av privatpersoner, år Det här motsäger Trafikanalys Fordonsrapport och det finns inga tydliga förklaringar varför denna differens uppstått. Detta visar på svårigheten att få tag på tillförlitliga uppgifter när olika myndigheter uppger olika siffror. Dessa siffror är från olika år, men det förklarar antagligen inte någon nämnvärd del av differensen. Huvudsaklig sysselsättning Definitionen av huvudsaklig sysselsättning enligt YKB-bestämmelserna är inte tydligt definierade och har ännu inte prövats i svenska domstolar, så ännu finns inget prejudikat. Beroende på hur domstolarna tolkar definitionen ändras antalet individer med lastbilsförare som huvudsaklig sysselsättning och därmed behovet av YKB. Yrkesregistrets definition angående huvudsaklig sysselsättning är en fördel för vår frågeställning om hur många som är i behov av fortbildning för YKB, men bidrar med en undertäckning i vår frågeställning för hur många som yrkesmässigt kör lastbil i Sverige oavsett mängd. Det finns möjligheter att via en specialbeställning från SCB begära ut uppgifter om sekundär sysselsättning. Denna statistik kan bidra med att öka antalet lastbilsförare i viss mån. Man måste dock ha i åtanke att alla som har lastbilsförare som sekundär sysselsättning inte slipper ha YKB om de kör godstransporter (se undantag från YKB, kapitel 5), vilket inte SCB:s siffror tar hänsyn till. Detta innebär att den sekundära sysselsättningsstatistiken kan var intressant även för att ta reda på hur många som behöver YKB. Att begära en specialbeställning från SCB kostar pengar men är möjligt att genomföra. Kvotantagandet I sina antaganden lägger Statisticon också till att alla BA-företag har samma kvot (lastbilsförare/lastbilar) som resterande branschen. Firmabilsföretag ingår inte i urvalet och kan tänkas ha en annan kvot. Dessutom kan olika typer av transporter ha olika kvoter enligt Statisticon. Detta bidrar till osäkerheten i skattningen. 17

22 Inhyrd personal är också ett problem för skattningen, som inte efterfrågas i enkäten. Dessa ingår inte i Statisticons metod, och på grund av detta fås en undertäckning om Statisticon vill inkludera inhyrda chaufförer. Mer om detta i granskningen av enkäten under rubriken datainsamling. Vidare kan antagandet om samma kvot för enbilsåkare ifrågasättas. Statisticon har använt samma kvot för enbilsåkare som för urvalet. Vi ställer oss frågan om detta antagande är rimligt. Definitionen av en enbilsåkare är en egenföretagare som kör sin egen lastbil, därför stämmer uppenbarligen inte antagandet eftersom kvoten då blir 1. Vi problematiserar dock med ett exempel. Om en enbilsåkare blir sjuk, måste denne be någon annan att köra dennes last. Därför kommer möjligtvis någon annan att köra dennes bil. Då kan kvoten bli högre än 1, men samtidigt är det troligt att den som hjälper den sjuke enbilsåkaren även kan köra andra lastbilar och skulle då bli räknad två gånger. Då blir kvoten högre än 1. Enligt SÅ, Sveriges Åkeriföretag, fanns enbilsåkare år 2011 (SÅ, Fakta om åkerinäringen, sid 9). Om kvoten skulle antas vara 1 istället som i undersökningen: 1,45, då skulle skattningen av antalet lastbilsförare i riket minska med 2178 stycken. Ytterligare en potentiell osäkerhetskälla är att flera av de största företagen, t.ex. NCC, DHL och Schenker inte har svarat på enkäten. Designproblem Eftersom vi utgår ifrån sekundärdata kan vi inte påverka deras definitioner eller frågor i enkäter. Det gör att vi hela tiden måste kompensera för dessa skiljaktigheter vilket inte alltid är lätt eller ens möjligt. Vi har redan visat på möjliga problem i Statisticons enkät. Men även SCB:s uppgifter hade man kunnat komplettera för att få grundligare information om detta specifika område. Statisticons enkäter skickas också enbart ut till BA-företag, eftersom kunden TYA enbart är intresserad av just denna grupp eftersom de bara ger YKB utbildning till de BA-anslutna företagen. Detta är självklart inte önskvärt utifrån den bredare frågeställningen hur det ser ut i hela branschen, t.ex. pga. kvotantagandet (se ovan). Svartarbete Man måste ha i åtanke att det förekommer en del svartarbete i branschen. Enligt Sveriges Åkerier och fackförbundet Transport tappar staten årligen 70 miljarder i skatteintäkter pga. svartarbete (Transport, Stora risker med svarta jobb). Det är av naturen svårt att veta omfattningen av detta problem. Detta bidrar ytterligare till en osäkerhet i skattningen, främst eftersom dessa förare inte lär vara representerade i SCB:s yrkesregister. 18

23 7. Diskussion Som vi påvisat så ger uppsatsens frågeställningar upphov till flertalet lösa trådar, där många är svåra att få några tydliga svar på. Det finns svårigheter på många olika nivåer och visar på behovet av design från grunden av en undersökning utifrån ett givet ändamål med egna klara definitioner. Vi har inte haft tid eller resurser att genomföra en sådan storskalig undersökning som detta skulle innebära utan varit tvungna att använda oss av tidigare publicerat material. Detta har inneburit flertalet svårigheter i att nå fram till ett specifikt resultat. Det är möjligt att skapa konfidensintervall på kvotskattningar genom Gauss approximation eller Taylorutvecklingar. Vi har dock valt att inte inkludera ett sådant konfidensintervall för Statisticons kvotskattning pga. felkällor som är av betydligt större vikt än själva urvalsfelen. 19

24 Referenser LO, Landsorganisationen i Sverige Vinnare och förlorare - Om konkurrens med arbetskraftskostnader inom EU, re%20och%20f%c3%b6rlorare_webb.pdf Lunds Universitet Cabotagestudien, Notisum Lag (2007:1157) om yrkesförarkompetens, SCB, Statistiska centralbyrån Yrkesregistret med yrkesstatistik, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), Lönestrukturstatistik, privat sektor (SLP), Yrkesstrukturen i Sverige, Muntlig källa: Susanne Gullberg Brännström SÅ, Sveriges Åkeriföretag Fakta om åkerinäringen, Trafikanalys Fordon Transport Stora risker med svarta jobb Transportstyrelsen Statistik över körkortsinnehavare efter behörighet,

25 Appendix I yrkesregistret ingår dessa anställningsformer i SSYK-koden för lastbilsförare, 8323: betongpumpförare, bilbärgare, billots, bohags- och flyttbilsförare, bokbussförare, bulkbilsförare, bärgare, lastbilschaufförer, långtradarchaufförer, distributionschaufför, djurtransportförare, dragbilsförare, dumperförare, fjärrbilsförare, kranbilsförare, liftdumperoch lastväxlarförare, renhållningsarbetare, lastbilsförare, renhållningsförare, skogstransportförare, slamsugare, sopbilsförare, sopåkare, specialtransportförare, sug- och spolbilsförare, tankbilschaufför, timmerbilschaufför, försäljningsutkörare, utlandsförare lastbil, åkare, ölutkörare. 21