Att söka tillstånd för vattenverksamhet

Transkript

1 1 (19) Att söka tillstånd för vattenverksamhet Foto: Länsstyrelsen samt Roger Lundberg (flygbild) Version

2 2 (19) Inledning Vi lever i en tid där många av jordens invånare har ett materiellt välstånd som aldrig förekommit tidigare i historien. Detta välstånd bygger till stor del på att vi konsumerar naturresurser i snabbare takt än de nybildas. Sverige är ett av de många länder som slagit fast att vi måste uppnå en hållbar utveckling för att kunna lämna efter oss en god livsmiljö även till kommande generationer. Den svenska miljöbalken (MB) inleds med just denna målsättning bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Det är viktigt att ta fasta på denna målsättning under den kommande tillståndsprövningen. Det är många regler som ska tillämpas vid en tillståndsprövning. Syftet med alla dessa är att de ska bidra till en förbättring av människors hälsa och miljön. Den här broschyren är tänkt som ett stöd för dig som ska söka tillstånd för vattenverksamhet hos mark- och miljödomstolen. Ärenden som prövas av Länsstyrelsen följer dock samma steg fram till dess att ansökan lämnas in. Kraven på innehåll i ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen är också desamma. Vid frågor kontakta enheten för Vatten på Länsstyrelsen. Tillstånd för vattenverksamhet, vad gäller? Huvudregeln är att vattenverksamheter kräver tillstånd Regler om vattenverksamhet finns i 11 kap. miljöbalken (1998:808). Vattenverksamhet är enligt huvudregeln tillståndspliktig. Det finns undantag vilket kan vara att vattenverksamheten är anmälningspliktig eller att det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Vilka verksamheter som är anmälningspliktiga framgår av 19 i Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. Tillstånd till markavvattning och förbud mot markavvattning Enligt miljöbalken får markavvattning inte ske utan tillstånd. I södra länsdelen gäller förbud mot markavvattning. I detta område måste man först ha dispens från förbudet innan tillstånd kan ges. På Länsstyrelsens webbplats finns mer information om markavvattning. Urminnes hävd och äldre tillstånd mm Som tillstånd till vattenanläggningar åberopas inte sällan s.k. "urminnes hävd". Begreppet "urminnes hävd" fanns i äldre jordabalken och avsåg något som gällt i minst 90 år. Begreppet togs bort i och med den nya jordabalken och försvann således Nu kan "Urminnes hävd" bara gälla för anläggning som anlagts före 1882 och i de delar den inte ändrats därefter. Hävd kan ge rättigheter till fastighet, egendom och servitutsliknande rättigheter såsom att få dämma över annans fastighet. Institutet urminnes hävd kan ge ett skydd gentemot andra enskilda intressen t.ex. om någon annan hävdar äganderätt till en egendom, damm eller liknande men kan inte användas i fråga om verksamhet (t.ex. kraftproduktion). Frågan om tillstånd till vattenverksamhet och tillståndets rättskraft regleras i 11 respektive 24 kapitlet i miljöbalken. Övergångsbestämmelser till dessa bestämmelser finns i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken (MP). Enligt 5 MP ska tillstånd, dispenser m.m.

3 3 (19) som har meddelats enligt tidigare lagar fortsätta att gälla. I 24 kap. 1 miljöbalken anges också att dessa bestämmelser endast gäller tillstånd som har meddelats. Det måste alltså finnas en dom eller ett beslut som visar att en vattenkraftsanläggning har tillstånd till både anläggningen och driften (t.ex. kraftproduktionen) för att den ska omfattas av rättskraften i 24 kap. 1 miljöbalken. De rättigheter som uppkommit genom urminnes hävd har inte meddelats genom beslut och har således inte rättskraften av ett tillstånd, enligt resonemanget ovan. Vanliga former av förändring är att en övergång skett från direktdrift av en kvarn eller en såg till produktion av elkraft eller att vattnet numera används i en industriprocess, t.ex. kylning. Tillstånd till en vattenverksamhet eller vattenanläggning kan också ha lämnats enligt dikningslagen eller enligt vattenlagen (vattendomar). En rätt enligt privilegiebrev utgör en särskild rättighet att förfoga över vattnet men kan inte jämställas med ett tillstånd enligt miljöbalken (Mark- och miljödomstolens dom den 9 april 2012 M2350-1). Laga skifte (1827) och Storskifte (1757) nämns ofta i samband med urminnes hävd och vattenkraft. Dessa bestämmelser gällde frågor om fastigheter. Dessa lagar nämns inte i övergångsbestämmelserna till miljöbalken eftersom dessa berör fastighetslagstiftning och inte miljölagstiftning. Därför kan man inte utifrån laga skifte och storskifte säga om det finns ett tillstånd till en damm, kvarn eller vattenkraftverk. Av dom eller tillstånd följer rättskraft, d.v.s. reglerande av rättigheter och skyldigheter mot tredje man. Exakt hur långt rättskraften sträcker sig varierar med vad som är prövat i respektive ärende. Nytt tillstånd ska därför sökas för hela verksamheten om en ändring av en redan tillståndsprövad vattenverksamhet inte ryms inom tillståndet, om ändringen är för omfattande eller när det anmäls många ändringar, även om respektive ändring i sig inryms inom kriterierna för anmälan. Enligt miljöbalken finns alltid möjligheten att frivilligt söka tillstånd. En fördel med sådant tillstånd är just rättskraften, att förhållanden till tredje man blir reglerade. När är det möjligt med omprövning av ett tillstånd? En kommun eller ett vattenförbund kan begära omprövning av vattenverksamheter till förmån för den allmänna miljövården eller hälsovården eller för att främja fisket. Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten, Kammarkollegiet och Länsstyrelsen har också möjlighet att ansöka om omprövning av tillstånd. Har betydande skador uppkommit för enskild eller något allmänt intresse får begäran om ändringar (gällande verksamhetens omfattning, ändring av villkor, upphävande villkor, nya villkor) göras för att förebygga eller minska framtida skador. Den som lider skada när vattenhushållningsbestämmelser saknas eller när meddelade bestämmelser är ofullständiga kan föra talan i mark- och miljödomstolen som får fastställa sådana bestämmelser som är ägnade att för framtiden förebygga eller minska skador.

4 4 (19) Tillståndsprocessen Frånsett den formella processen som beskrivs nedan i detta dokument är det många gånger ändamålsenligt att kontakta Länsstyrelsen i ett tidigt skede medan ramarna för anläggningar och verksamhet fortfarande diskuteras. Det kan t.ex. gälla vilken omfattning prövningen bör få beroende på vilka verksamheter och anläggningar som ingår, omfattning av miljöskyddsåtgärder och den samhällsekonomiska nyttan. Detta för att undvika kostsamma och långdragna processer t.ex. p.g.a. bristande samrådsunderlag eller att samråds- och tillståndprocessen avgränsas för snävt. Bilden nedan visar de olika steg som ingår i en tillståndsprövning. En närmare beskrivning finns på de kommande sidorna. SAMRÅDSPROCESSEN OCH INLÄMNANDE AV SAMRÅDSREDOGÖRELSE (sid 5-7) ANSÖKAN OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING UPPRÄTTAS OCH LÄMNAS IN (sid 8-9) EV. KOMPLETTERING (sid 10) Kungörelse och remiss (sid 10) SÖKANDE BEMÖTER INKOMNA SYNPUNKTER (sid 10) Mark- och miljödomstolen (eller Länsstyrelsen) tar beslut (sid 10) RÄTT ATT ÖVERKLAGA (sid 10)

5 5 (19) Samrådsprocessen (steg 1-5) Syftet med samrådsprocessen är följande: Ge verksamhetsutövaren tidig kunskap om kända eller befarade omständigheter som kan utgöra hinder för tillstånd. Klargöra problemställningar i projektet. Klargöra om alternativa lösningar eller lokaliseringar behöver utredas och redovisas. Ge allmänheten möjligheter att påverka i ett tidigt skede. Möjliggöra en relevant avgränsning av sakfrågor som behöver belysas i ansökan och miljökonsekvensbeskrivning. Att klarlägga om verksamheten kan antas medföra betydande eller ej betydande miljöpåverkan begrepp i miljöbalken som styr samrådets fortsättning. Det är verksamhetsutövaren (VU) som har ansvaret för att genomföra samrådet och att det sker på ett sätt som uppfyller lagens krav. Brister i samrådsförfarandet kan leda till att ansökan avvisas eller att ärendet vid ett eventuellt överklagande till mark- och miljödomstolen återförvisas för ny prövning. Verksamhetens bedömda miljöpåverkan styr vilken omfattning samrådet ska ha. Det finns två nivåer och vilken nivå som ska tillämpas avgörs av om verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. För vissa typer av verksamheter är det fastställt genom 3 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar att de alltid ska anses medföra betydande miljöpåverkan. I övriga fall beslutar länsstyrelsen om vad som ska gälla. 1. Underlag skickas in till länsstyrelsen Verksamhetsutövaren (VU) kontaktar Länsstyrelsen och informerar om sina planer. Verksamhetsutövaren avtalar tid med Länsstyrelsen och kommunens miljönämnd för ett samrådsmöte. Senast 3 veckor före samrådsmötet förser verksamhetsutövaren Länsstyrelsen och kommunens miljönämnd med skriftligt underlag om den planerade verksamheten. Antingen via e-post till berörd handläggare eller via vanlig post. På webben finns uppgifter om berörda handläggare på Länsstyrelsen: Underlaget som ska skickas till Länsstyrelsen bör innehålla följande uppgifter: Administrativa uppgifter sökandens namn, adress, telefonnummer, organisationsnummer, fastighetsbeteckning, fastighetsägare och kontaktperson. Planförhållanden situationsplan (karta) och övriga planförhållanden (detaljplan, områdesplan, översiktsplan m.m.). Lokalisering beskrivning den planerade verksamhetens lokalisering, avstånd till närboende, andra anläggningar, verksamheter och påverkansområde samt alternativa lägen för lokalisering. Verksamheten typ av vattenverksamhet, utformning, driftprocesser, drifttider, omfattning, råvaror etc. Anläggningar beskrivning av befintliga eller tillkommande vattenanläggningar inkl. manöveranordningar t.ex. grundvattenrör, pumpstation, ledning, kraftverk, damm inkl. utskovsanordningar och dammsäkerhet, faunapassage/fiskväg, dike, bro, trumma. Förutsedd miljöpåverkan miljöpåverkan på luft, mark, vatten, djur- och växtliv samt människors hälsa inom det område som kan påverkas. Genomförda och pågående miljöundersökningar i området för bedömning av effekten på miljön av den planerade verksamheten. Påverkan på hydrologi (t.ex. flöden, reglering, bortpumpning), morfologi

6 6 (19) (t.ex. vandringshinder, sprängning, grävning) och biologi (vandringshinder, dämning). Hantering och användning av kemikalier, utsläpp till vatten, avfall (mängd och hantering), transporter (antal per dygn, transportslag), buller, lukt etc. 2. Myndighetssamråd Verksamhetsutövaren håller samråd med Länsstyrelsen och kommunens miljönämnd, helst vid ett och samma tillfälle och gärna på platsen för den planerade verksamheten. Exempel på dagordning som kan användas på samrådsmötet framgår av Bilaga 2 sidan 11. Dagordningen finns som word-format på Länsstyrelsens hemsida: ( Vid samrådet diskuteras - förutom den planerade verksamheten och dess miljökonsekvenser - hur den fortsatta prövningen går till. Bl.a. diskuteras vilka i omgivningen som kan anses vara särskilt berörda och därför bör ingå i samrådskretsen, hur samrådet med dessa kan genomföras. Länsstyrelsen informerar om kända allmänna intressen (naturvårds-, plan-, fiske-, kulturmiljöoch miljöskyddsfrågor samt frågor som berör förorenade områden och EU:s ramdirektiv för vatten). Information detta finns i VISS och Länsstyrelsens webb-gis: Där kan skyddsvärda områden i närheten som t.ex. Natura 2000, naturreservat, nationalpark, riksintressen, fornminnen samt misstänkt föroreningsskadade områden i närheten hittas. Där kan information om vattendrags och sjöars status hittas utifrån biologi, hydromorfologi och kemi. Under samrådet diskuteras vad som bör ingå i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) och ansökan. Länsstyrelsen ska också under samrådet verka för att MKB:n får den inriktning och omfattning som behövs. Miljökonsekvensbeskrivningen ska stå i proportion till verksamhetens miljöpåverkan. Om sökande tagit fram ett utkast till MKB kan det användas som diskussionsunderlag. Vad som bör ingå i en MKB framgår längre fram. 3. Samråd med övriga berörda VU ska samråda med den samrådskrets som bedöms vara aktuell. Ägare till angränsande mark- eller vattenområde, närboende, fiskerättsinnehavare, ägare till vattenanläggningar i närheten, verksamheter med vattenuttag, kraftverk, fiskodlingar, båtklubbar, fiskevårdsområdesföreningar, miljöföreningar, eventuella närbelägna industrier, affärer, skolor m.m. bör alltid räknas till enskilda som kan antas bli särskilt berörda (se exempel i bilaga 5). Samrådet ska behandla verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt innehåll och utformning av miljökonsekvensbeskrivningen. För verksamheter som antas medföra en betydande miljöpåverkan är en större samrådskrets obligatorisk, vilket innebär att samråd även ska ske med övriga statliga myndigheter (se exempel i bilaga 6), de kommuner, den allmänhet och de organisationer, som kan bli berörda. Detta diskuteras under myndighetssamrådet. De särskilt berörda enskilda bör kallas skriftligt till ett samrådsmöte, medan allmänheten i övrigt och organisationer inbjuds genom annons i ortspressen.

7 7 (19) De brev som delas ut, och/eller de annonser som sätts in i aktuella tidningar, ska innehålla en kortfattad sammanfattning av underlaget till samrådet (lokalisering, omfattning, utformning och förutsedd miljöpåverkan) samt en hänvisning till var man kan få ytterligare information. I informationen uppmanas mottagarna att lämna synpunkter och ställa frågor. Av informationen ska det framgå hur, när och till vem frågor kan ställas och eventuella synpunkter lämnas. Glöm inte att ange ett sista svarsdatum! Ett förslag till utformning av skriftlig information till särskilt berörda finns i Bilaga 3 (sidan 14). I de fall det är aktuellt med samråd med övriga statliga myndigheter (exempel på övriga myndigheter, se Bilaga 5 på sidan 18-19) sker detta lämpligen genom att skriftlig kontakt tas med myndigheten och att underlagsmaterialet skickas in. På samma sätt kan samråden med organisationer ske. Om ärendet berör många eller om uppenbara konflikter finns kan Länsstyrelsen delta vid samrådsmötet med särskilt berörda. Länsstyrelsens roll är endast att ta del av synpunkter och redogöra för prövningsprocessen. 4. Vattenverksamheter som alltid antas medföra betydande miljöpåverkan (3 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar) Vid nyetablering av vissa vattenverksamheter fattar inte Länsstyrelsen något beslut om betydande miljöpåverkan efter samrådet. Det beror på att dessa verksamheter (vilka ingår i 3 punkt 3 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar som t.ex. vattenkraftverk, vattenöverledning av mer än fem procent av normal lågvattenmängd i berörda områden, muddring i bl.a. farled samt vissa verksamheter som omfattas av regeringens tillåtlighetsprövning) per automatik antas medföra en betydande miljöpåverkan och en större samrådskrets är därmed obligatorisk. Detta antecknas i sammanträdesprotokollet. Efter samrådsprocessen upprättar VU en samrådsredogörelse som bifogas ansökan (den behöver inte skickas in separat till Länsstyrelsen). Samrådsprocessen avslutas i detta fall med att Länsstyrelsen skickar ett meddelande om fortsatt utökat samråd. 5. Övriga vattenverksamheter (bilaga 2 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivning) För övriga verksamheter (som inte ingår i 3 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar, se punkt 4) ska Länsstyrelsen besluta om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan med stöd av kriterierna i bilaga 2 till förordningen. En samrådsredogörelse ska därför skickas in till Länsstyrelsen efter det att samråd med myndigheterna och enskilda berörda har hållits. Innehåll i samrådsredogörelsen: vilka som informerats hur de informerats synpunkter som framkommit och de eventuella justeringar av de ursprungliga planerna som VU tänker göra med anledning av inkomna synpunkter anteckningar från möten kopior på informationsutskick, tidningsannonser m.m. bifogas de synpunkter som har framförts av kommunens miljönämnd och Länsstyrelsen under myndighetssamrådet ska också framgå

8 8 (19) Samrådsredogörelsen skickas till berörd handläggare via e-post eller till Länsstyrelsen i Örebro län, Vattenenheten, ÖREBRO. Inför beslutet ska Länsstyrelsen göra en analys med hjälp av både den inskickade samrådsredogörelsen och sådant material som finns på Länsstyrelsen. Om Länsstyrelsen beslutar att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan är det obligatoriskt att samråda med en större krets (se punkt 3). Beslutet kan inte överklagas. Bedömningen av om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte kan i vissa fall ske redan på myndighetssamrådet och då kan VU genomföra samråd med den större kretsen och sedan skicka in samrådsredogörelsen så att formellt beslut om betydande miljöpåverkan kan tas. Ansökningshandlingar (steg 6-7) När samrådets steg är klara upprättas ansökningshandlingar. Ansökan ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska vara väl avgränsad och kunna läsas fristående. Den ska därför utformas som ett separat dokument. Tillståndsansökan bör göras senast inom ca ett år efter samrådet. Om längre tid har gått ska nytt samråd genomföras. 6. En ansökan bör innehålla: Ritningar och tekniska beskrivningar Miljökonsekvensbeskrivning (se punkt 7) Förslag till skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått Kommentarer till de allmänna hänsynsreglerna (se Bilaga 4 sidan 14-15) Yrkanden och förslag till villkor samt motivering till dessa. T.ex. vattenståndsnivåer, peglar, minimivattenföring, faunapassager, avbördningsförmåga/dammsäkerhet, vattenmängder, område för vattenuttag, avfalls- och kemikaliehantering och förvaring, buller, lukt, kontrollprogram för miljöpåverkan under arbetsskede och driftskede. Samhällsekonomisk lönsamhet enligt 11 kap. 6 miljöbalken. Strömfallsfastighet (gäller vattenkraftverk) Rådighet, dvs rätten att disponera vatten eller vattenområde för den sökta verksamheten eller åtgärden Förslag till övervakning och kontroll av verksamheten, för arbetsskede och driftskede Icke-teknisk sammanfattning Ersättningsbelopp som föreslås för dem som på något sätt lider skada av sökt vattenverksamhet

9 9 (19) 7. Miljökonsekvensbeskrivning En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska innehålla en beskrivning av de direkta och indirekta effekter och konsekvenser på människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser som den sökta verksamheten kan antas få (6 kap 7 MB, förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar SFS 1998:905). Miljökonsekvensbeskrivningens omfattning ska stå i proportion till verksamhetens miljöpåverkan. MKB:n bifogas ansökan. Illustration från MKB-centrum, Sveriges Lantbruksuniversitet. I de fall verksamheten per automatik anses innebära betydande miljöpåverkan och då Länsstyrelsen beslutat att verksamheten har betydande miljöpåverkan ska MKB:n omfatta vad som framgår i 6 kap. 7 MB. I övriga fall ska MKB:n minst omfatta de delar som angivits i samrådsprocessen. MKB:ns omfattning ska anpassas till verksamhetens art och omfattning. Nedan finns en exempellista som visar vad kan krävas för att uppfylla 6 kap 7, punkter kan både behöva läggas till och dras ifrån: Beskrivning av anläggningar, verksamheter eller åtgärder med uppgifter om lokalisering, utformning, omfattning och påverkansområde. Beskrivning av vattendragets eller sjöns status enligt de kriterier som finns inom EU:s ramdirektiv för vatten. Hur det ska undvikas att verksamheten medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Beskriv aktuell status i den/de av verksamheten eller åtgärden berörda vattenförekomster samt gällande miljökvalitetsnorm-/er för dessa. Skriv skälet till aktuell status, om vattenförekomsten inte uppnår god/hög status anges orsaken. Ange om planerad verksamhet bidrar till att miljökvalitetsnormen kan uppnås eller om den medför någon risk för att miljökvalitetsnormen inte kommer att uppnås. Beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas t.ex. minimivattenföring, galler, faunapassager, föroreningsskydd, avfalls- och kemikaliehantering, biotopvårdande åtgärder, sedimentationsbassäng, fångdamm, grumlingsskydd och dammsäkerhet. Uppgifter för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa och miljön samt hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden väntas medföra. T.ex. genom att redovisa och analysera genomförda miljöundersökningar och beskriv vilka motstående allmänna och enskilda intressen som kan beröras med anledning av önskad lokalisering. Exempel på allmänna intressen är riksintressen, naturvårdsintressen och kulturmiljö. Enskilda intressen är t.ex. ägare till angränsande mark- eller vattenområde, närboende, fiskerättsinnehavare, ägare till vattenanläggningar i närheten, verksamheter med vattenuttag, kraftverk, fiskodlingar, båtklubbar, fiskevårdsområdesföreningar, eventuella närbelägna industrier. Redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ valts, dels en be-

10 10 (19) skrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd (nollalternativ). Samrådsredogörelse enligt punkt 5. Icke teknisk sammanfattning av uppgifterna i ovanstående punkter. Mark- och miljödomstolar (Steg 8) Ansökningshandlingarna och miljökonsekvensbeskrivningen skickas till mark- och miljödomstolen med undantag för ansökan om tillstånd för markavvattning. Följande markoch miljödomstolar gäller för Örebro län: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt prövar ärenden i Örebro län inom kommunerna Hallsberg, Kumla, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora och Örebro. Adress. Box 1104, NACKA STRAND; Tel: , E-post: mmd.nacka@dom.se Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt prövar ärenden i Örebro län inom kommunerna Askersund, Degerfors, Hällefors, Karlskoga och Laxå. Adress: Box 1070, VÄNERSBORG; Tel: , E-post: mmd.vanersborg@dom.se Ansökan om tillstånd för markavvattning skickas till Länsstyrelsen Örebro län, Vattenenheten, ÖREBRO som antingen fattar beslut om tillstånd eller skickar ansökan vidare till aktuell mark- och miljödomstol. Det fortsatta förfarandet på mark- och miljödomstolen är att domstolen vid behov ålägger sökanden att komplettera ansökan. Ansökan kungörs sedan i ortspressen och allmänheten ges tillfälle att yttra sig till mark- och miljödomstolen. Yttranden begärs också in från t.ex. länsstyrelsen, kommunens miljönämnd, Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten, Kammarkollegiet m.fl. De inkomna yttrandena granskas av mark- och miljödomstolen och sökanden ges möjlighet att bemöta dem. Därefter genomförs vanligtvis syn och förhandling på den aktuella platsen. Till förhandlingen kallas förutom sökande även länsstyrelsen, kommunen och andra berörda. Mark- och miljödomstolen fattar sitt beslut som kan överklagas av verksamhetsutövaren, grannar och andra berörda. Det är Mark- och miljööverdomstolen som avgör överklagandet. Ansökan om tillstånd för markavvattning hanteras på motsvarande sätt av tillståndsmyndigheten, dvs Länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen. Kontakta Länsstyrelsen för mer information. Mark- och miljödomstolen tar ut en prövningsavgift i samband med prövning enligt miljöbalken. Länsstyrelsen, andra myndigheter och berörda kan begära kostandsersättning vid prövningen i mark- och miljödomstolen.

11 11 (19) BILAGA 1 Tillstånd enligt miljöbalken Myndighetssamråd Samråd med särskilt berörda Beslut om betydande eller ej betydande miljöpåverkan Ev. Utökat samråd MKB och ansökan lämnas till mark- och miljödomstolen Ev. komplettering Kungörelse och remiss Sökande bemöter inkomna synpunkter BESLUT Rätt att överklaga

12 12 (19) BILAGA 2 Dagordning för samråd med Länsstyrelsen 1. Välkommen, inledning, presentationsrunda, minnesanteckningar 2. VU: Dagordningens upplägg 3. Lst: Information om syftet med samrådet och tillståndsprövningen samt hur samrådsprocessen går till 4. VU: Redovisning av planerad verksamhet 5. VU: Redovisning av bedömd påverkan på miljö och hälsa 6. Lst: Diskussion kring inkommet samrådsunderlag 7. Diskussion inför samråd med särskilt berörda 8. Lst: Innehåll i ansökan till mark- och miljödomstolen 9. Lokalisering, nollalternativ och andra alternativ 10. Lst: Allmänna intressen inkl. miljömål och miljökvalitetsnormer 11. Lst: Betydande miljöpåverkan eller ej? 12. Lst: Avgifter 13. Lst: Ev. generella bestämmelser 14. Lst: Tillhörande verksamhet 15. VU: Yrkanden 16. VU: Rundvandring

13 13 (19) BILAGA 3 Exempel på informationsskrift till särskilt berörda under samrådsskedet Information och samråd om planerad anläggning för på fastigheten.. Planerad verksamhet Här ges en kort beskrivning av befintlig och planerad vattenverksamhet. Ange översiktligt vilken vattenverksamhet som är tänkt att bedrivas, utformning, omfattning, råvaror, produkter, processer, drifttider, transporter till och från verksamheten etc. Förslag till lokalisering Här ges en presentation av den lokalisering som bolaget för närvarande anser lämpligast. Ange de viktigaste motiven för den föreslagna lokaliseringen. En kartskiss bör bifogas. Förutsedd miljöpåverkan Ange översiktligt de natur- och miljöeffekter som bedöms uppkomma av den planerade verksamheten. Genomförda och pågående miljöundersökningar i området för bedömning av effekten på miljön av den planerade verksamheten. Hantering och användning av kemikalier, utsläpp till vatten, avfall (mängd och hantering), transporter (antal per dygn, transportslag), buller, lukt etc. Även ev. inverkan på kulturmiljöer bör tas med. Uppgifter om verksamhetsutövaren/företaget Ange adress, telefonnummer, kontaktperson m.m. som de berörda behöver känna till. Verksamheten kommer att tillståndsprövas enligt miljöbalken. OBS denna text bör alltid vara med! Den verksamhet som vi planerar är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Prövningen omfattar en rad moment som syftar till att ge berörda parter möjlighet att påverka kommande beslut. Denna information är ett led i samrådsprocessen. Den ska genomföras innan ansökan upprättas och ges in till mark- och miljödomstolen. Sökanden ska lämna upplysningar till de berörda så att de ges möjlighet att fråga och lämna synpunkter. Den här informationsskriften är avsedd att tillgodose upplysningsskyldigheten. Välj ett av nedanstående alternativ Alt 1: Om du vill ha ytterligare information och tillfälle att ställa frågor och framföra synpunkter är du välkommen att ta kontakt med NN på telefon XXXX senast den XXXX. Du är också välkommen att lämna allmänna upplysningar om sådant som vi bör känna till i vår fortsatta planering. Du kan också skicka in dina synpunkter till oss på adressen... De ska vara oss tillhanda senast den. Alt 2: Vi kommer att ha ett samrådsmöte kl..den i Du är välkommen till mötet för att få ytterligare information och tillfälle att framföra synpunkter, förslag och invändningar. Du är också välkommen att lämna allmänna upplysningar om sådant som vi bör känna till i vår fortsatta planering. Har du inte möjlighet att närvara vid mötet så kan du lämna dina synpunkter till NN på telefon XXXX senast den XXXX. Du kan

14 14 (19) också skicka in dina synpunkter till oss på adressen.. De ska vara oss tillhanda senast den. Kartskiss med föreslagen lokalisering Följande text nedan bör alltid vara med: För dig som är berörd av verksamheten är det viktigt att känna till hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken går till i fortsättningen. Här ges en kortfattad resumé. För utförligare information se eller kontakta Länsstyrelsen. Det som framkommer under samrådet sammanfattas av sökanden i en samrådsredogörelse och lämnas in till Länsstyrelsen. Efter att samråd genomförts upprättar sökanden en miljökonsekvensbeskrivning som tillsammans med ansökan lämnas in till mark- och miljödomstolen. Vid behov åläggs sökanden att komplettera ansökan. Ansökan kungörs i ortspressen och allmänheten ges tillfälle att yttra sig till mark- och miljödomstolen. Om du har synpunkter är det viktigt att du skriftligen inkommer med dina synpunkter i detta skede. Mark- och miljödomstolen begär också in yttranden från kommunens miljönämnd m.fl. Inkomna yttranden granskas och sökanden ges möjlighet att bemöta dem. Mark- och miljödomstolen fattar beslut. Beslutet kan överklagas av verksamhetsutövaren, grannar och andra berörda. Överklagande avgörs av Miljööverdomstolen. Underskrift av verksamhetsutövaren

15 15 (19) BILAGA 4 Allmänna hänsynsregler Verksamhetsutövaren är skyldig att visa att Miljöbalkens allmänna hänsynsregler följs. Hänsynsreglerna återfinns i 2 kap. Miljöbalken, och kan sammanfattas så här: Bevisbörderegeln. Den som bedriver eller avser att driva en verksamhet har bevisbördan för att visa att miljöbalkens hänsynsregler iakttas. Kunskapskravet. Den som bedriver en verksamhet ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Om erforderlig kunskap inte finns dokumenterad kan det innebära att egna utredningar och undersökningar måste genomföras. Verksamhetsutövaren ska: - I den dagliga skötseln ha kunskap om den tekniska utrustningens funktion och egenskaper (teknisk kunskap) - I tillämpliga delar ha kunskap om miljöbalken och dess förordningar (juridisk kunskap) - Förstå verksamhetens påverkan på sjöar och vattendrag genom bl.a. undersökningar (miljömässig kunskap) Försiktighetsprincipen. Det ställs krav på att alla som bedriver en verksamhet ska vidta de försiktighetsmått som behövs för att undvika olägenhet eller skada för människors hälsa eller miljön. Det är risken för negativ påverkan som medför skyldighet att vidta åtgärder. Denna grundläggande hänsynsregel avser inte bara miljöstörningar, som exempelvis utsläpp och buller, utan även utarmande av värdefulla natur- och kulturmiljöer eller misshushållning med naturresurser, energi eller material. Detta gäller såväl i arbetsskedet som i driftskedet Försiktighetsprincipen är tillämplig t.ex. i fråga om minimivattenföring, faunapassage, dammsäkerhet och andra effekter på hälsa eller miljö. Bästa möjliga teknik. För yrkesmässig verksamhet ska bästa möjliga teknik användas för att förebygga skador på miljön. Med detta avses både den använda teknologin och det sätt på vilket en anläggning konstrueras, underhålls, drivs samt hur den avvecklas. Tekniken måste från teknisk och ekonomisk synpunkt vara industriellt möjlig att använda inom branschen. Den ska finnas tillgänglig och inte bara förekomma på experimentstadiet. Den behöver dock inte finnas i Sverige. Kostnaden får dock inte vara oskälig i förhållande till miljövinsten. Bästa möjliga teknik gäller t.ex. val av turbin, pumpar, spaltvidd, lutning samt placering av gallret så att den negativa påverkan på fisk minimeras. Bästa lokalisering. Platsen för en verksamhet ska vara lämplig med hänsyn till miljöbalkens mål (1 kap 1 ) och dess hushållningsbestämmelser (3 och 4 kap). Platsen ska också väljas så att verksamheten kan bedrivas med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Lokaliseringsregeln gäller givetvis vid ny verksamhet men även vid utvidgningar och omprövningar av befintliga verksamheter. Hushållning och kretslopp. Den som bedriver en verksamhet ska använda råvaror och energi så effektivt som möjligt och utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Vid bedömning ska nyproducerat respektive återvunnet materials totala miljöpåverkan vägas mot

16 16 (19) varandra i ett vaggan-till-graven-perspektiv. I första hand ska förnybara energikällor användas. Produktvalsprincipen. Man ska välja sådana kemiska produkter och varor som är minst skadliga för miljön. Skälighetsregeln. För de hänsynsregler som nu återgivits gäller att de ska uppfyllas i den mån det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Ansvar att avhjälpa skador Den som orsakat skada för miljön ansvarar för att avhjälpa den. Stoppregeln. En verksamhet får inte bedrivas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt.

17 17 (19) BILAGA 5 Organisationer Fiskevårdsområdesföreningar Webbplats: Frövi Fågelklubb Webbplats: Naturskyddsföreningen, länsförbund och lokalföreningar Webbplats: Nora biologiska föreningen Webbplats: Närkes Ornitologiska Förening Webbplats: Telefon: ordf. Börje Karlsson , E-post: borje.k@gmail.com Karlskoga Ornitologiska Förening c/o Jan Anderson, Sadelvägen Karlskoga Värmlands Botaniska Förening Telefon: , Owe Nilsson E-post: owe.kga@telia.com Älvräddarnas samorganisation Webbplats: E-post: kontakt@alvraddarna.se Örebro läns botaniska sällskap Webbplats: Telefon: , Per Erik Persson E-post: pererikpersson@spray.se

18 18 (19) BILAGA 6 Statliga myndigheter och övriga länkar För att söka mer information kan följande länkar användas: Boverket Hemsida: Telefon: Bättre plats för arbete: planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet Boverkets allmänna råd: 1995:5. Försvarsmakten Hemsida: Telefon: Havs- och Vattenmyndigheten Postadress: Box Göteborg Tel: E-post: havochvatten@havochvatten.se Hemsida: Länsstyrelsen Örebro län Örebro Stortorget 22 Telefon: (växel) Telefax: Hemsida: Här finns länkar till bl.a. de fem vattenmyndigheterna (som arbetar med EU:s vattendirektiv), Länsstyrelsens miljömålsarbete och Svenska Kraftnät (som är central myndighet för dammsäkerhet) Kammarkollegiet Webbplats: Telefon: Kemikalieinspektionen Hemsida: Telefon Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB Hemsida: Telefon: Naturvårdsverket Hemsida: Telefon: Ger ut s.k. Fakta- och Branschfaktablad och Allmänna Råd för olika verksamhetstyper. Trafikverket Hemsida:

19 19 (19) Telefon: Transportstyrelsen Hemsida: Telefon: Skogsstyrelsen Hemsida: Telefon: Statens Geologiska undersökningar (SGU) Hemsida: Telefon: Statens Geotekniska institut (SGI) Hemsida: Telefon: Övriga länkar Lagtexter Hemsida: Telefon: Lagtexter kan beställas från Fritzes/Norstedts Juridik AB, Kundtjänst, Stockholm.