Stora planer för små företag

Transkript

1 2011 års upplaga Stora planer för små företag detta gör EU för små och medelstora företag (SMF) Europeiska kommissionen Näringsliv

2 Europeisk webbplats för små och medelstora företag Vill du veta vad EU gör för att främja småföretag i Europa och på den globala marknaden och vad EU kan göra för ditt företag? All information från EU om och till SMF finns här på 21 språk, från praktiska råd till politikfrågor, från lokala kontaktpunkter till nätverkslänkar. Pengar, partner och offentliga kontrakt Att få finansiering Företagspartner och offentliga kontrakt Att dra nytta av marknaden EU:s marknadsregler Verksamhetssektorer Mänskliga resurser Innovation, forskning och upphovsrätt Miljö och företag Affärsverksamhet i länder utanför EU EUROPE DIRECT är en tjänst som hjälpe på dina frågor om Europeiska un Gratis telefonnummer (*) (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillå 800-nummer eller avgiftsbelägg EU:s politik för SMF och statistik EU:s politik för SMF Fakta och siffror Stöd Översättning och språkhjälp Kontaktpunkter och stödtjänster En stor mängd övrig information om Europeisk Internet via Europa-s Kataloguppgifter finn Luxemburg: Europeiska unione Kopiering tillåten TRYCKT PÅ PAPPER SOM ÅTERVUNNITS UTAN AN

3 EUROPE DIRECT är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte nummer eller avgiftsbelägger dem. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern ( Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2011 ISBN Doi: /10258 Europeiska unionen, 2011 Kopiering tillåten med angivande av källan. TRYCKT PÅ PAPPER SOM ÅTERVUNNITS UTAN ANVÄNDNING AV KLOR (PCF)

4 EUROPEISK WEBBPLATS FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG EU och ditt företag Varför vill vi hjälpa småföretagare? EU:s 23 miljoner små och medelstora företag (SMF) är själva grundstommen i EU:s ekonomi. Över 98 % av alla företag faller under detta begrepp. De svarar för två tredjedelar av alla jobb inom den privata sektorn och runt 80 % av de nya jobb som skapats under den senaste femårsperioden. Men just nu är det tufft för små företag. Problem med kassaflöde och byråkrati samtidigt med global lågkonjunktur innebär att företag kan behöva en hjälpande hand för att komma igenom denna svåra period. För att främja innovation och skapande av nya jobb gör EU allt som bara går för att underlätta för små och medelstora företag. policy-statistics/policy/ > Small Business Act (SBA) för Europa Vad är små och medelstora företag? Små och medelstora företag (SMF) är företag med färre än 250 anställda och som är självständiga gentemot större företag. Dessutom har de en årlig omsättning på högst 50 miljoner euro eller en årlig balansräkning på högst 43 miljoner euro. Små och medelstora företag delas in i tre kategorier: Mikroföretag med färre än tio anställda. Små företag med mellan 10 och 49 anställda. Medelstora företag med mellan 50 och 249 anställda. policy-statistics/facts/ > Definition av små och medelstora företag

5 SMF har en viktig roll när det gäller den ekonomiska återhämtningen i EU. Därför bör de uppmuntras i den utsträckning som det är möjligt. SBA syftar till just detta genom att hjälpa SMF att på ett enklare sätt få tillgång till finansiering och marknader, och genom att minska den administrativa bördan. Antonio Tajani, vice ordförande för EU-kommissionen, ansvarig för näringsliv och företagande Europeiska kommissionen

6 Vad är Small Business Act för Europa? Efter noggranna konsultationer lanserade Europeiska kommissionen i juni 2008 Small Business Act (SBA) för Europa. Det är ett omfattande åtgärdspaket som ska öka företagandet och göra livet lättare för småföretagare. SBA innehåller fyra förslag till lagstiftning, bland annat planer för tuffare tag mot sena betalningar. Medlemsländerna har också förbundit sig att följa tio SMF-vänliga principer, vilka ska fungera som riktlinjer för utformning och tillämpning av åtgärder både på EU-nivå och nationell nivå för att låta små och medelstora företag utveckla sin fulla potential. På vilket sätt blir det lättare? Principen Tänk småskaligt först står i centrum för Small Business Act. SMF-perspektivet ska vara centralt för alla nya åtgärder och säkerställa att ny lagstiftning inte försvårar för företagen. Tack vare den viktiga politiska roll som SBA fått har man kunnat stödja små och medelstora företag med flera miljarder euro genom olika projekt för finansiering. SBA omfattar åtgärder för att hjälpa småföretag att erhålla offentliga kontrakt och få tillgång till EU-finansiering för forskning. Regeringar ges också större svängrum när det gäller att ge stöd till småföretag utan att bryta mot reglerna för statligt stöd, och företagen uppmuntras att respektera förfallodagar för betalningar. genom att bekämpa rädslan för att misslyckas och uppmärksamma egenföretagare som är positiva förebilder. EU jobbar också för att hjälpa företag att få ut mer av den inre marknaden och dra fördel av den potential som finns i tillväxtekonomier. Att hålla koll på utvecklingen och se framåt Europeiska kommissionen följer nära sina egna och medlemsländernas framsteg när det gäller tillämpningen av SBA. I början av 2011 antog kommissionen en reviderad version av SBA. I denna har det ursprungliga budskapet förstärkts, samtidigt som förslagen moderniserats för att bättre svara mot det nya politiska och ekonomiska landskapet. Nya åtgärder för att bemöta angelägna utmaningar har också inkluderats policy-statistics/policy/ > Small Business Act (SBA) för Europa Allt detta ska göra det lättare att starta eget. Just nu slår EU också ett slag för mer entreprenörskap

7 Tänk småskaligt först Small Business Act (SBA) har som mål att sätta principen Tänk småskaligt först i centrum för EU:s och medlemsländernas politik. Detta innebär att man lyssnar på små och medelstora företag innan nya lagar införs, utreder effekten av lagstiftning på småföretag och hjälper företag i behov av stöd. Fotolia 4

8 SMF-testet Genom SBA hamnade små och medelstora företag i fokus för EU:s politik. Sedan januari 2009 har Europeiska kommissionen använt sig av ett obligatoriskt SMF-test för att undersöka hur nya åtgärder och lagar på EU-nivå påverkar småföretag. Ett antal medlemsländer använder sig nu även de av ett liknande test när de utarbetar sin politik och Europeiska kommissionen uppmanar andra länder i unionen att göra detsamma. I SBA föreslås att ny lagstiftning gör skillnad på mikroföretag, små, medelstora och stora företag för att garantera att bördor som läggs på företag fördelas i proportion till deras storlek. Små och medelstora företag kan få speciellt stöd och reducerade avgifter och beviljas undantag för att göra det lättare för dem att konkurrera med större företag. Ett exempel är Europeiska kommissionens förslag om att ge nationella regeringar valfrihet att undanta mikroföretag från reglerna om bokföring. Det ger medlemsländerna friheten att utforma bokföringsregler på ett sätt som gynnar mycket små företag, som ofta inte har stora bokföringsavdelningar med resurser att reda ut invecklade redovisningsregler. Upp emot 5,4 miljoner mikroföretag skulle gynnas av regler som bättre ser till deras behov, vilket i sin tur innebär en möjlighet att spara 6,3 miljarder euro inom EU. Europeiska kommissionen föreslår också att man i framtiden ska utföra speciella tester av lagstiftning inom sektorer med en stor andel små och medelstora företag. Minskad administrativ börda Om du frågar entreprenörer vad som håller dem tillbaka kommer de säkerligen att nämna byråkratin: alltför mycket värdefull tid går åt till pappersarbete i stället för utveckling av företaget. EU har åtagit sig att minska den administrativa bördan för företag med 25 % fram till År 2007 tillsatte Europeiska kommissionen en högnivågrupp av oberoende intressenter för administrativa bördor som rapporterar direkt till kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Gruppen har i uppgift att ge råd om hur detta ambitiösa mål ska uppnås. Det är mycket som står på spel. För enskilda företag kan mindre administration spara pengar och ge mer tid för annat arbete. För EU kan en dramatisk minskning av byråkratin innebära att BNP ökar med upp till 1,4 %. De åtgärder som redan genomförts beräknas spara omkring 7,6 miljarder euro. Fler åtgärder, som skulle kunna spara ytterligare 30,7 miljarder euro, är på gång så fort som de får grönt ljus från Europaparlamentet och medlemsländerna. policy-statistics/policy/ > Small Business Act (SBA) för Europa > Minskning av de administrativa bördorna Förenklade regler: momsfakturering Till och med de allra minsta företagen gör mer och mer av sin bokföring elektroniskt. Därför kom EU:s finansministrar i juli 2010 överens om nya regler som ska förenkla momsfakturering. Fram tills nu har komplicerade EU-regler om momsfakturering gjort det svårt att fakturera elektroniskt. Men detta är på väg att ändras. När direktivet träder i kraft kommer skattemyndigheter att godkänna elektroniska fakturor på samma villkor som pappersfakturor. Nya regler kommer också att införas för att undanröja rättsliga hinder för att skicka och spara elektroniska fakturor. Medlemsländerna har nu även möjlighet att införa ett valfritt system för bokföring enligt kontantmetoden för företag med en omsättning på under 2 miljoner euro. Detta ger små och medelstora företag möjlighet att vänta med att betala in moms till skattemyndigheten tills de fått betalt från sina kunder, vilket minskar problem med kassaflöde som annars kan drabba en del företag. Kommissionen beräknar att om pappersfakturor och e-fakturor blir likvärdiga kan man spara 18,4 miljarder euro inom EU om alla företag går över till elektronisk fakturering. most-of-market/rules/ > EU:s marknadsregler > Grundläggande information om företag policy-statistics/policy/ > Small Business Act (SBA) för Europa > SMF-test 5

9 Fotolia Allt på ett ställe Föreställ dig detta: Du ser en nisch, du har en idé och du vill starta ett nytt företag. Du är otålig att lansera din nya produkt eller tjänst på marknaden så snart som möjligt, men din entusiasm får sig en törn på grund av byråkratin. Detta händer alltför ofta men nu ska det bli ändring. EU vet att företagare konfronteras med tidsödande processer och alltför mycket pappersarbete när de vill starta ett företag. Efter SBA:s tillkomst har medlemsländerna ansträngt sig för att minska den tid och de pengar som går åt till att starta ett företag. Nu tar det i medeltal nio dagar att starta ett privat aktiebolag (jämfört med 12 dagar 2007) och det kostar 399 euro (jämfört med 485 euro 2007), och man räknar med ytterligare framsteg efter Europeiska kommissionen utvidgar också projektet för att förkorta tiden som det tar att få affärslicenser och tillstånd till max en månad. Det kan vara frustrerande att behöva gå till flera olika myndigheter för att registrera ett företag. Än så länge har 18 medlemsländer byggt upp kontaktpunkter där allt finns samlat under ett tak, så att det är möjligt att starta ett företag med ett enda besök. Regeringarna lär av varandra när det gäller att underlätta för dig att komma igång. I Bulgarien har nio procedurer för att starta företag gjorts om till en enda. Tyskland har förenklat sin företagslagstiftning så att fler invånare kan uppmuntras att göra verklighet av sina affärsidéer. Hos Sloveniens elektroniska kontaktpunkt tar det högst tre dagar att registrera ett företag. På detta sparar slovenska SMF 10,2 miljoner euro per år. En samlad kontaktpunkt finns också i 22 länder för att hjälpa de företag som vill sälja tjänster över gränserna. Europeiska kommissionen arbetar tillsammans med medlemsländerna för att göra dessa till fullt utvecklade, användarvänliga e-förvaltningsportaler, så att nystartade såväl som etablerade företag kan lägga mindre tid på pappersarbete. Tillämpningen av engångsprincipen gör att företag inte behöver skicka in samma information flera gånger till olika myndigheter av licens-, skatte- eller statistikskäl. policy-statistics/policy/ > Förbättra företagsklimatet: starta, driva och utveckla företag > Startförfarande OCH most-of-market/economic-sectors/ > Tjänster 6

10 Var inte rädd att försöka igen Många företagare råkar i svårigheter när de först försöker starta eget, men blir senare mycket framgångsrika. Trots detta är nära hälften av alla i EU tveksamma till att göra affärer med någon som tidigare misslyckats, och konkurslagstiftningen gör det svårt att starta om. Konkurser ligger bakom 15 % av alla företagsnedläggningar små och medelstora företag berörs varje år, och med dem 2,8 miljoner arbetstillfällen. Under 2009 inträffade i de flesta EU-länderna långt fler konkurser än vanligt som en följd av den globala finanskrisen och ekonomiska lågkonjunkturen. I SBA uppmanas nationella regeringar att göra det möjligt för ärliga företagare att gå igenom det rättsliga förfarandet för att avsluta ett företag på högst ett år. Europeiska kommissionen vill underlätta utbytet av bästa praxis mellan medlemsländerna inom detta område. I de flesta EU-länder får nu de som startar igen samma behandling som helt nystartade företag, också vad gäller möjligheten att få EU-stöd. Belgien, Finland, Irland, Spanien och Storbritannien har redan vidtagit åtgärder för att förkorta konkursförfarandet, även om medlemsländerna har mycket kvar att göra när det gäller detta. policy-statistics/policy/ > Förbättra företagsklimatet: starta, driva och utveckla företag > En andra chans i affärer Förutom den sociala stämpeln man kan få på sig om man misslyckas, kan företagare som vill få en andra chans hindras av konkursförfarandet i allt mellan fyra månader och nio år, beroende på vilket medlemsland de befinner sig i. Trots att studier visar att företagare lär sig av sina misstag underskattar samhället ofta potentialen hos dem som startar upp på nytt. Fotolia Fotolia 7

11 Tillgång till kapital Även innan den ekonomiska lågkonjunkturen hade en del småföretag svårt att skaffa kapital för expansion eller innovation. Vare sig det gäller ett billån för att kunna starta en budfirma eller riskkapital till ett nystartat bioteknikföretag, har små och medelstora företag ofta problem med finansieringen. Fotolia 8

12 Bankerna i många länder har blivit ännu mer försiktiga med att låna ut pengar till företag efter 2008 års finanskris, vilket gör att företagen fått det ännu svårare. Vi måste se till att små och medelstora företag får tillgång till det kapital de behöver. Europeiska kommissionen har inrättat ett finansieringsforum för små och medelstora företag, där organisationer som företräder SMF, banker och andra finansinstitut möts regelbundet för att diskutera hur man bäst kan ta sig an både nuvarande problem och strukturella problem på lång sikt när det gäller finansiering av småföretag. funding-partners-public/finance/ > Allmänt om stöd > Bättre tillgång till finansiering Bättre tillgång till lån De flesta företag inom EU är beroende av banklån för sin externa finansiering. Men det kan vara svårt att få lån, särskilt om företaget saknar säkerhet eller inte kan intyga att de har lång erfarenhet eller kredithistoria. EU ger stöd till finansiella mellanhänder i medlemsländerna, såsom banker, leasingföretag, garantifonder, ömsesidiga garantiinstitutioner, utvecklingsbanker eller andra typer av finansinstitut som erbjuder små och medelstora företag lånegarantier. Detta minskar riskerna och gör att de kan ge mer kredit till småföretag än de annars skulle ha kunnat. SMF-garantin inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) hanteras av Europeiska investeringsfonden (EIF) på kommissionens vägnar. Mellan 1998 och 2010 drog nästan en halv miljon småföretag nytta av garantier från EU:s finansiella instrument. tillgången till lån och eget kapital för små och medelstora företag där man ser brister på marknaden. Varje euro som spenderas genererar i medeltal sex euro i riskkapital eller upp till 40 euro i banklån. Därmed förväntas CIP 2013 ha genererat runt 30 miljarder euro i ny finansiering för små och medelstora företag från finansinstitut och ha hjälpt företag. funding-partners-public/finance/ > Kapital, lån och bankgarantier > Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) - finansiella instrument OCH funding-partners-public/finance/ >Ansöka om pengar > Access2finance - direkt tillträde till nationella finansiella intermediärer Mikrokrediter Ökad tillgång till mikrokrediter (dvs. lån på upp till euro) gör att fler startar nya företag, stimulerar ekonomisk tillväxt och öppnar dörrar för människor som annars inte skulle ha samma möjligheter. För företagare kan det ofta vara svårt att få låna små belopp eftersom många banker ser mikrokrediter som en verksamhet med hög risk och låg vinst, och deras kostnader för att låna ut ett litet belopp är proportionellt sett höga. För att lösa dessa problem finns det i många av EU:s medlemsländer finansinstitut som specialiserar sig på mikrokrediter. EU arbetar aktivt för att underlätta för medlemsländer och regioner att förbättra entreprenörers tillgång till mikrokrediter, och försöker även uppmuntra utbyte av god praxis. erbjuder EU mikrokreditgarantier. Programmet administreras av Europeiska investeringsfonden (EIF) och i regionerna genom strukturfonderna via JEREMIE-initiativet (Gemensamma europeiska resurser för mikroföretag och medelstora företag). JASMINE-initiativet (Gemensamt program till stöd för mikrofinansinstitutioner i Europa) är särskilt till för socialt utestängda personer och människor från etniska minoriteter som vill bli egenföretagare. Slutligen finns också EU:s progressinstrument för mikrokrediter (EPMF) som ger mikrokrediter främst till människor som förlorat sitt jobb och vill starta eget. funding-partners-public/finance/ > Kapital, lån och bankgarantier Ekonomisk hjälp från Europeiska investeringsbanken (EIB) Europeiska investeringsbanken (EIB) är EU:s bank för långfristiga lån. Sedan 2008 riktar banken in sig på att hjälpa små och medelstora företag med deras finansiering. EIB har öronmärkt 30 miljarder euro för små och medelstora företag mellan 2008 och Detta oöverträffade åtagande för företagandet har lett till att miljarder euro förts vidare till SMF genom affärsbanker sedan oktober Banken har också anslagit 1 miljard euro till hybridkapital, en kombination av lån och eget kapital ( mezzaninfinansiering ) som ska delas ut av Europeiska investeringsfonden (EIF). funding-partners-public/finance/ > Kapital, lån och bankgarantier > Europeiska investeringsbankens (EIB) lån till små och medelstora företag CIP, som har funnits sedan 2007, har en budget på över en miljard euro för att underlätta Genom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) för perioden

13 Fotolia Eget kapital Riskkapital är det kapital ett företag har tillgång till i ett tidigt skede (under start och utveckling). Innovativa småföretag som vill satsa på expansion behöver skaffa kapital (riskkapitalinvesteringar) från utomstående källor, då de inte har egna tillgångar eller inte kan få lån. Många investerare är dock ovilliga att investera i nystartade eller innovativa företag på grund av hög risk och höga transaktionskostnader, eller för att de anser att den beräknade vinsten inte väger upp risken. Kommissionen har ett nära samarbete med medlemsländerna för att effektivisera marknaderna för riskkapitalinvestering så att hållbara projekt kan finna passande investerare, och även för att skapa en öppnare och mer konkurrenskraftig gemensam marknad för riskkapital inom EU. Kommissionen har för avsikt att uppmuntra medlemsländerna att lära av god praxis genom att stödja investeringar från affärsänglar, i synnerhet över gränserna, och genom samarbete med riskkapitalfonder. Genom de finansiella instrumenten inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) vill EU öka företagens tillgång till riskkapital. Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF) erbjuder riskkapital till småföretag under starteller expansionsfasen. funding-partners-public/finance/ > Kapital, lån och bankgarantier > Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) - finansiella instrument Mezzaninfinansiering Europeiska kommissionen vill också förbättra EU-marknaderna för finansprodukter som är en kombination av lån och eget kapital. Denna s.k. mezzaninfinansiering passar för att stödja företag i många olika skeden, till exempel då de växer eller under en överlåtelse. funding-partners-public/finance/ > Allmänt om stöd > Bättre tillgång till finansiering 10

14 Bättre kassaflöde: att bekämpa sena betalningar Tillgången till kapital är ett stort problem för företag. Liknande problem uppstår då företagen inte får betalt i tid från sina kunder. Hur lång tid det tar att få betalt efter att en faktura skickats ut varierar stort inom EU. I många länder orsakar väntan på betalning stora problem för små och medelstora företag. Därför nåddes inom EU en överenskommelse i oktober 2010 om att modernisera direktivet om sena betalningar för att utöka skyddet för fordringsägare, oftast små och medelstora företag, samtidigt som avtalsfriheten respekteras. Offentliga myndigheter ska betala räkningar inom 30 dagar eller betala en minimiränta som fastställs på EU-nivå. Denna åtgärd förväntas resultera i att företagen får tillgång till 180 miljarder extra i likvida medel. most-of-market/rules/ > Grundläggande information om företag > Bekämpande av sena betalningar Bättre tillgång till forskningsfinansiering Kommissionen arbetar vidare med att öka små och medelstora företags tillgång till det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling (FP7). För att försäkra sig om att 15 % av budgeten för samarbetsprogrammet inom ramen för FP7 (dvs. 5 miljarder euro) går direkt till små och medelstora företag ska kommissionen hålla upphandlingar särskilt för SMF med en budget som enbart får användas till detta, och erbjuder också hjälp till användarna, fler informationskampanjer och aktiviteter för att öka medvetenheten om upphandlingarna. Bidragsöverenskommelsen i FP7 har ändrats så att ett företag behåller sin SMF-status under ett projekts hela livslängd, i stället för att straffa företaget om det växer snabbt. Ett antal förslag till förenklingar som kommissionen utarbetade i april 2010 håller nu på att sättas i verket och dessa blir en viktig del i att göra FP7 mer användarvänligt. funding-partners-public/finance/ > Innovation, forskning och teknik I medlemsländerna: hjälp till små och medelstora företag För att underlätta den ekonomiska återhämtningen antog EU 2009 vissa tillfälliga ändringar av reglerna för statligt stöd som gör det enklare för medlemsländerna att stödja sina småföretagare. Kommissionen har också förenklat reglerna för statligt stöd till små och medelstora företag. Nu finns en handbok om regler för statliga stöd till små och medelstora företag som ger offentliga myndigheter en kortfattad översikt över hur de kan stödja SMF i enlighet med de omarbetade reglerna. http: //ec.europa.eu/small-business/ most-of-market/rules/ > Konkurrensregler > Handbok om regler för statliga stöd till SMF Stärkt europeisk sammanhållning Det mesta av EU-stödet till små och medelstora företag fördelas inom ramen för sammanhållningspolitiken. 55 miljarder euro har anslagits för stöd till företag under perioden Nära 50 % av summan, dvs. runt 27 miljarder, ska gå direkt till små och medelstora företag. Resten ska användas för stöd till produktiva investeringar som inte bestäms utifrån storleken på företaget, men en stor del av dessa pengar bör också komma småföretagen till del. Europeiska socialfonden (ESF) inser vikten av den roll som de mindre företagen har i att skapa nya arbetstillfällen och fonden fokuserar på att ge direkt hjälp till företag, särskilt SMF, för att hjälpa dem anpassa sig till förändrade marknadsvillkor. 14 extra miljarder kommer att gå till detta. Hur stor del av stödet som går till små och medelstora företag varierar mellan medlemsländerna utifrån nationella behov och prioriteringar. Verksamhet med inriktning på SMF som stöds är till exempel förbättrad tillgång till finansiering, ökad användning av IKT, ökad regional och lokal kapacitet till innovation och FoU, bättre företagsinfrastruktur och stödtjänster för SMF, främjande av samarbete (t.ex. för tekniköverföring) mellan företag, forskningsinstitut och myndigheter inom samma region eller mellan regioner som ligger inom samma land eller överskrider nationsgränserna ökad användning av innovativ och miljöinriktad teknik och förvaltningssystem för SMF, främjande av entreprenörskap och utbildning inriktad på detta och förbättrad potential vad gäller mänskliga resurser inom SMF. funding-partners-public/finance/ > Företagsinvesteringar 11

15 Att främja entreprenörskap Att göra entreprenörskap mer populärt bland EU:s invånare är en central del av Small Business Act (SBA) för Europa. Ett antal program finns redan för att informera om karriärmöjligheter för blivande företagare och för att uppmuntra människor i alla åldrar och med olika ursprung att upptäcka de spännande möjligheter som entreprenörskapet erbjuder. Europeiska kommissionen Europeiska kommissionen Europeiska kommissionen Europeiska kommissionen 12

16 En Eurobarometer-undersökning från 2010 visar att bara 45 % av EU-invånarna hellre vill vara egenföretagare än anställda, jämfört med 55 % i USA och 75 % av kineserna. Genom att stödja nätverk (t.ex. för kvinnliga företagare), stärka undervisningen för företagare samt underlätta rörlighet och utbyte av god praxis visar EU att det tar allvarligt på utmaningen att främja entreprenörskap. policy-statistics/policy/ >Främja entreprenörskap Europeisk SMF-vecka I maj 2009, bara 12 månader efter att Europeiska kommissionen publicerade Small Business Act, hölls den första europeiska SMF-veckan. Genom aktiviteter i 36 länder hamnade entreprenörerna i strålkastarljuset. Personer från affärsvärlden kunde knyta viktiga kontakter samtidigt som entreprenörskapet blev mer synligt för allmänheten. Under den andra europeiska SMF-veckan, i maj 2010, deltog uppskattningsvis 3,2 miljoner personer i mer än aktiviteter. De fick information om stödstrukturer för små och medelstora företag, och entreprenörernas bidrag till välfärd, jobbskapande, innovation och konkurrenskraft inom EU fick ett erkännande. Europeiska SMF-veckan kommer också att hållas policy-statistics/policy/ > Främja entreprenörskap > Europeisk SME-vecka Utbyte av god praxis Att hjälpa beslutfattare att lära av varandra är en central del i EU:s försök att främja entreprenörskap. Europeiska kommissionen arbetar tillsammans med medlemsländerna för att hitta exempel på hur bra SMF-åtgärder kan spridas. En databas för god praxis har upprättats för att visa exempel på hur principerna i Small Business Act har tillämpats med lyckat resultat. Mer än 600 exempel på god praxis har samlats in av deltagarländerna under de senaste tio åren. Beslutsfattare kan inspireras av andras erfarenhet och använda sig av denna kunskap lokalt. Till exempel rapporterade Belgien 2009 att deras ekologibidrag till företag som jobbar med grön teknik hade tillkommit med inspiration från liknande projekt i Nederländerna. Estland i sin tur utarbetade sin nya process för företag som är nära konkurs efter att ha sett hur man går tillväga i Tyskland, Finland och Österrike. Denna korsbefruktning av idéer har spritt sig utanför EU:s gränser, till kandidatländer och regeringar i områden i närheten av EU. policy-statistics/policy/ > God praxis Europeiska näringslivspriser De europeiska näringslivspriserna, som delades ut av Europeiska kommissionen för första gången 2006, identifierar och belönar goda insatser bland offentliga myndigheter när det gäller att främja entreprenörskap och småföretagande. Varje år deltar mer än 300 initiativ i nationella deltävlingar innan en välmeriterad europeisk jury väljer ut de bästa bidragen på EU-nivå. Tävlingen lyfter fram bästa praxis när det gäller att främja entreprenörskap och småföretagande på lokal, regional och nationell nivå års vinnare av juryns stora pris var projektet Entrepreneurs in Residence som genomfördes av Agence Régionale de Développement des Territoires d Auvergne (Centrum för regional utveckling i Auvergne) i Frankrike. Projektet lockade entreprenörer att starta upp nya företag i en region som ofta anses vara alltför lantlig och svårtillgänglig. Deltagarna i projektet får specialutformat stöd och anpassad finansiering då de startar upp företaget, vilket har gett 600 nya jobb i regionen. policy-statistics/policy/ > God praxis > Europeiska näringslivspriser Erasmus för unga entreprenörer Att lära från en erfaren entreprenör kan hjälpa dig att lyckas när du startar upp ditt eget företag. EU stöder därför unga människor med spännande idéer som vill bli upplärda av en företagare som redan är bekant med branschen. Genom programmet Erasmus för unga entreprenörer skickas nya entreprenörer ut för att arbeta med ett SMF-företag i ett annat EU-land, där de får lära sig hur man sköter ett företag. Entreprenörerna som tar emot dem delar med sig av sin kunskap om hur man löser problem och bygger upp ett stabilt företag. Programmet hjälper människor att upptäcka den inre marknadens fördelar och uppmuntrar entreprenörer att se möjligheterna utanför sitt eget land. Efter en period på upp till sex månader utanför sitt hemland, kommer de unga entreprenörerna tillbaka hem med en finputsad affärsplan och ett värdefullt kontaktnät. 13

17 Under projektets första 21 månader, 2009 och 2010, deltog 724 entreprenörer i utbytesprogrammet. Under de närmsta åren planeras ca 800 utbyten, som berör entreprenörer, varje år. Entreprenör på resande fot Luca Poli, en företagsam italiensk kirurg tillbringade tre månader i Spanien där han jobbade på ett hälsocenter som drivs av Francine Huaman, en serie-entreprenör. Jag hade funderat på att starta eget i över två år men det tar tid att utveckla sina idéer, samla ihop pengar, hitta lokaler osv. När jag fick chans att delta i Erasmus-programmet hade jag redan utvecklat en idé men den behövde fortfarande lite finputsning. Jag var i Spanien mellan juli och september och lärde mig av en erfaren entreprenör och använde programmet som ett tillfälle att testa mina idéer, berättade Poli för oss. Att minska klyftorna mellan könen Att nå ut till potentiella entreprenörer med information om hur man startar företag, att uppmärksamma positiva förebilder och att sätta människor i kontakt med mentorer kan vara lika viktigt som tillgång till finansiering och minskad byråkrati, särskilt när det gäller att få kvinnor att ta fasta på möjligheter till företagande. EU vill hjälpa kvinnor att få tillgång till all den information som de behöver för att kunna starta ett eget företag. Därför finns det europeiska nätverket för ambassadörer för kvinnors företagande sedan Det är en grupp med 250 framgångsrika europeiska affärskvinnor som informerar på skolor, universitet, företag och genom media för att inspirera kvinnor i alla åldrar att starta eget. De fungerar som förebilder genom att dela med sig av sina erfarenheter. Europeiska kommissionen håller också på att bygga upp ett mentorsnätverk för kvinnliga entreprenörer för att öka nya kvinnliga företagares möjligheter att bygga upp en hållbar och framgångsrik verksamhet genom att erbjuda kvinnor med högskoleexamen skräddarsydda, praktiska verktyg genom portalen Women@Business. policy-statistics/policy/ > Främja entreprenörskap > Kvinnliga entreprenörer Det var jätteroligt att ta emot Luca i mitt hälsocenter. Det gick så bra att jag kommer att vara värdentreprenör igen i framtiden, sa Huaman om sin upplevelse. policy-statistics/policy/ > Främja entreprenörskap > Erasmus för unga entreprenörer Luciana Delle Donne, Officina Creativa Soc. Coop Sociale, Italien Europeiska kommissionen 14

18 Fotolia Utbildning inför entreprenörskap Genom entreprenörskap får du viktiga kunskaper att bära med dig hela livet. Du blir bättre på att tänka kreativt, bedöma och ta risker och blir mer uppfinningsrik. Entreprenörskap är förmågan att gå från tanke till handling. I en tid då utbildning blir mer och mer kompetensbaserad får entreprenörskap allt högre status i många av medlemsländerna. På vissa håll finns entreprenörskap nu med i läroplanen för utbildning på gymnasienivå, och i runt en tredjedel av länderna utarbetas just nu nationella strategier eller handlingsplaner för entreprenörsutbildningar. Men i vissa medlemsländer återstår ännu mycket att göra. Det är inte bara på gymnasienivå som man lär ut entreprenörskap, utan det gör man även på yrkesutbildningar i en majoritet av EUländerna, även om det fortfarande finns en hel del kvar att göra. Inom högre utbildning är det fortfarande ofta bara de som studerar ekonomi och handel som får lära sig entreprenörskap. I Asturien i Spanien driver gymnasieelever miniföretag för import och export, som en del av regionens läroplan. Undersökningar visar att ca 16 % av eleverna som driver miniföretag under skolgången startar eget senare i livet. På Dublin Institute of Technology i Irland måste studenterna anordna ett välgörenhetsevenemang i stället för att skriva tentamen i entreprenörskap. På universitetet i Strathclyde i Storbritannien undervisas studenterna på den praktiskt inriktade musikutbildningen i entreprenörskap, eftersom många av dem som tar en musikexamen sedan blir egenföretagare. Europeiska kommissionen arbetar tillsammans med medlemsländerna för att se till att lärare får utbildning i hur man lär ut entreprenörskap och har tillgång till aktuella läromedel inom ämnet. policy-statistics/policy/ > Främja entreprenörskap > Utbildning och yrkesutbildning inför entreprenörskap 15

19 Tillgång till marknaden Att dra fördel av EU: s inre marknad På EU:s inre marknad finns 500 miljoner konsumenter men alltför många små och medelstora företag är bara verksamma inom sitt eget lands gränser. EU satsar nu stort på att fullborda den inre marknaden för att frigöra unionens enorma potential. Den inre marknadsakten, som presenterades av Europeiska kommissionen i oktober 2010, är ett omfattande åtgärdspaket inriktat på att undanröja hinder för handel över nationsgränserna i EU. Den kommer att minska skillnader mellan nationella regler, göra upprepande av samma processer i olika länder överflödiga och fylla igen luckorna i informationen om affärsmöjligheter. Akten innehåller speciella åtgärder som kommer att hjälpa små och medelstora företag att finna nya affärsidéer och affärsmodeller, få bättre tillgång till finansiering, sälja varor och tjänster över gränserna och verka i en mindre byråkratisk miljö. most-of-market/rules/ > Affärer över gränserna i EU > En inre marknadsakt Förenklad bolagsrätt Ett av de bästa sätten att öka handeln över gränserna är att tillåta små och medelstora företag att vara verksamma i hela EU utan att behöva registrera bolag i varje land där de är aktiva. Europeiska kommissionen har föreslagit en ny företagsform, privat Europabolag, som kommer att riva hinder för den inre marknaden. policy-statistics/policy/ > Förbättra företagsklimatet: starta, driva och utveckla företag > Privat Europabolag Att sälja tjänster EU:s tjänstedirektiv som trädde i kraft i slutet av 2009 kommer att bli en stor hjälp för de företag som vill sälja tjänster över gränserna. Direktivet gör det lättare att starta ett tjänsteföretag som kan vara verksamt inom hela EU, och låter företagen ordna formaliteter som miljötillstånd och andra tillstånd genom en enda kontaktpunkt i varje medlemsland. most-of-market/economic-sectors/ > Tjänster Anpassning till standarder För småföretag kan det skapa problem att behöva anpassa sig till olika europeiska standarder. Företagen behöver veta mer om standarder och hur de kan påverka deras verksamhet. För att förenkla för företagen finns nu en webbsida där information om standarder och hur de påverkar olika sektorer publiceras. Man jobbar också på att sätta upp en informationstjänst och en webbportal för standarder. Europeiska kommissionen har också investerat i initiativ som tagits fram för att involvera små och medelstora företag i att ta fram nya standarder, och för att hjälpa småföretag att försvara sina intressen. most-of-market/rules/ > Standarder > Standardisering och SMF Immaterialrätt Ofta är de mest värdefulla tillgångarna för ett litet företag inte fysiska utan immateriella. Att slå vakt om denna viktiga tillgång är av stor vikt då ett företag vill slå sig in på en ny marknad. En av EU:s högsta prioriteringar i sin strävan att stödja små och medelstora företag och fullborda den inre marknaden är att utarbeta ett användarvänligt system för att skydda immateriella tillgångar, till ett överkomligt pris. EU vill ha ett enda europeiskt patent och 16

20 en domstol för patenttvister. Detta skulle minska småföretagens kostnader och göra rättssystemet mer förutsägbart. Kostnaden för att registrera ett varumärke i hela unionen har redan sänkts tack vare en politisk överenskommelse om att sänka avgifterna med 40 % och att förenkla registreringsförfarandet. Informationstjänsten IPR helpdesk ger gratis hjälp via e-post, och på tjänstens webbsida finns information om olika frågor gällande immaterialrätt i projekt som stöds av EU. För alla SMF finns en särskild IPR helpdesk i Kina som ger expertråd om immaterialrätt i eller med anknytning till Kina. innovation-research-copyright/ > Immaterialrätt Att vinna offentliga upphandlingar EU är fast beslutet att se till att små och medelstora företag kan utnyttja sin fulla potential genom att få ta del i många av de offentliga upphandlingarna inom EU. Enligt den senaste forskningen får dessa företag 34 % av alla offentliga kontrakt som utannonseras inom EU, men deras bidrag till ekonomin i stort är 52 %. Kommissionen har tagit fram en handledning med bästa praxis för medlemsländerna och upphandlande myndigheter, med exempel på hur man kan öka tillgången för SMF till offentliga kontrakt. Enterprise Europe Network arbetar också för att informera företagen och underlätta dialogen mellan offentliga myndigheter och SMF. Kommissionen vill också öka klarheten och tydligheten när det gäller möjligheterna att få offentliga kontrakt och göra det enklare för företag att lämna anbud i andra länder. Till exempel är det bara obligatoriskt att publicera offentliga kontrakt över en viss storleksgräns på EU-webbsidan Tenders Electronic Daily (TED), men nu kan offentliga myndigheter om de vill också publicera mindre kontrakt på sidan. Systemet e-certis hjälper företag och myndigheter att förstå vilka dokument som behövs för att kunna tillgodogöra sig de möjligheter till offentliga kontrakt som finns runtom i EU. TED:s nätverktyg för att hitta affärspartner kommer också att lanseras under Denna utveckling stämmer väl överens med den ökande trenden att ta del av information och dokumentation om upphandlingar på elektronisk väg. Under 2007 använde 58 % av upphandlarna och 42 % av företagen e-upphandlingsverktyg, men 2010 hade siffran stigit till 73 % respektive 82 %. business-procurement/ > Offentliga kontrakt Innovation: nyckeln till framgång Vill du ha en större andel av den lokala marknaden, expandera i en annan del av EU eller testa dina vingar på framväxande marknader? Nyckeln till framgång är ofta att kunna presentera en innovativ produkt. Men innovation handlar inte bara om högteknologiska produkter. Det kan lika gärna handla om nya affärsmodeller, design, varumärkesprofilering eller tjänster. Initiativet Innovationsunionen, som presenterades av EU i oktober 2010, är en plan för att styra forskning och innovationsåtgärder mot de huvudsakliga utmaningar som vi måste ta oss an: klimatförändringar, energieffektivitet och demografisk utveckling. I detta finns också en stor ekonomisk potential. Innovationsunionen ska öka vår takt när det gäller att komma på, utveckla och producera lösningar och integrera dem i invånarnas dagliga liv. Den ska också ta bort de flaskhalsar som för närvarande hindrar idéer att nå marknaden, som dyr patentregistrering, marknadsfragmentering, begränsad tillgång till riskkapital och brist på kvalificerad arbetskraft. Genombrott och Nobelpris för europeiska uppfinnare Den nederländske fysikern Andre Geim och hans brittiske kollega Konstantin Novoselov tilldelades 2010 års Nobelpris i fysik för sitt arbete med grafen, ett nytt kolmaterial med endast en atoms tjocklek, vilket inte bara är det tunnaste materialet någonsin men även det starkaste. Denna banbrytande forskning kan komma till användning på många sätt, som för att tillverka blixtsnabba, superlätta grafentransistorer, eller genomskinliga pekskärmar, solceller och ljuspaneler. De två forskarnas arbete finansierades delvis av EU:s ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP). innovation-research-copyright/ > Innovation och FoU > EU:s innovationspolitik 17