Lördagens förhandlingar den 6 april

Transkript

1 1

2 Lördagens förhandlingar den 6 april Kongressen öppnades klockan 8:30 Kongressen ajournerades klockan 12:13 Kongressen återupptog förhandlingarna klockan 13:15 Kongressen ajournerades för dagen klockan 16:59 Permission Presidiet beviljade följande permission: - Lejla Bajraktarevic beviljades permission lördagen 6 april klockan 08:30-17:00. Tal Anförande av Karl-Petter Thorwaldsson, klockan 11:45-12:10 Videohälsning Julia Gillard, premiärminister Australien klockan 8:35-8:37 Beslut om streck i debatten Kongressen beslutade att införa streck i debatten under punkt 16 klockan15:35. Talartidsbegränsning Kongressen beslutade att sätta talartiden till 1,5 minut under punkt 16 klockan 15:36. Dagordningens punkt 8 Val av partiorgan Föredragning och förslag Carin Jämtin, partisekreterare, föreslog kongressen besluta: att Kap 2, 6, moment 2, två första styckena får följande lydelse: Partikongress som hålls året före det år ordinarie val till riksdagen äger rum, väljer för fyra år en partistyrelse som består av de sju ordinarie ledamöterna av verkställande utskottet, samt därutöver 26 övriga ledamöter. Kongressen väljer dessutom suppleanter för partistyrelsens ordinarie ledamöter av vilka åtta ska utgöras av suppleanterna i verkställande utskottet, samt därutöver 15 övriga suppleanter. samt att Kap 2, 7, moment 2, första stycket får följande lydelse: Verkställande utskottet består av sju ordinarie ledamöter och åtta suppleanter. Beslut Kongressen beslutade: 2

3 att bifalla partisekreterarens förslag till stadgeändringar. Dagordningens punkt 8.3 Fem ledamöter i verkställande utskott Föredragning och förslag Berit Högman, valberedningens ordförande, föreslog kongressen att välja Karl-Petter Thorwaldsson, LO, Elvy Söderström, Västernorrland, Mikael Damberg, Stockholms län, Anneli Hulthén, Göteborg och Morgan Johansson, Skåne, till ordinarie ledamöter i verkställande utskottet. Beslut Kongressen beslutade: att välja Karl-Petter Thorwaldsson, LO, Elvy Söderström, Västernorrland, Mikael Damberg, Stockholms län, Anneli Hulthén, Göteborg och Morgan Johansson, Skåne, till ordinarie ledamöter i verkställande utskottet. Dagordningens punkt 8.4 Åtta suppleanter i verkställande utskott Föredragning och förslag Berit Högman, valberedningens ordförande, föreslog kongressen att välja Magdalena Andersson, Stockholms län, Ardalan Shekarabi, Uppsala län, Lena Micko, Östergötland, Tomas Eneroth, Kronoberg och Veronica Palm, Stockholm, Peter Hultqvist, Dalarna, Therese Guovelin, Hotell och Restaurang och Urban Ahlin, Skaraborg, till ordinarie ledamöter i verkställande utskottet. Beslut Kongressen beslutade: att välja Magdalena Andersson, Stockholms län, Ardalan Shekarabi, Uppsala län, Lena Micko, Östergötland, Tomas Eneroth, Kronoberg och Veronica Palm, Stockholm, Peter Hultqvist, Dalarna, Therese Guovelin, Hotell och Restaurang och Urban Ahlin, Skaraborg, till ordinarie ledamöter i verkställande utskottet. 3

4 Dagordningens punkt 10 Beslut om partistyrelsens förslag till politiska prioriteringar Dagordningens punkt 10.3 Framtidskontraktet, Med kunskaper växer Sverige (s ) Ordförande: Bosse Ringholm och Laila Naraghi Sekreterare: Joakim Edhborg och Mia Nikali Föredragande: Ibrahim Baylan Föredragning och förslag Ibrahim Baylan, partistyrelsen, föredrog partistyrelsens nya förslag till skrivningar i Framtidskontraktet, avsnittet Med kunskaper växer Sverige (s ): Partistyrelsens förslag till ny skrivning: Med kunskaper växer Sverige Människan är en skapande varelse som bygger värde och mening i gemenskap med andra. Alla människor ska kunna utvecklas efter sina styrkor och intressen. Först när ekonomiska, sociala och kulturella hinder rivs ner kan var och en utvecklas som han eller hon vill. Vi socialdemokrater vill skapa förutsättningar för att var och en av oss och vi alla tillsammans kan bli framgångsrika. Kunskap och bildning är nyckeln till människors frigörelse och samtidigt en förutsättning för en gynnsam ekonomisk utveckling. Det kräver en likvärdig skola för alla. Kunskap blir inte mindre för att den delas av fler tvärtom. Genom att investera i utbildning, forskning och innovation i hela landet rustar vi Sverige för morgondagens utmaningar. Sverige är och ska förbli en nation som satsar på kunskap och kompetens. Där ska grunden för vår konkurrenskraft ligga. Ska vi möta utmaningen som ett framtidsinriktat land måste vi prioritera investeringar i utbildning i dag. Vi vill se ett livslångt lärande där alla människor har tillgång till en högklassig utbildning genom hela livet, från förskola till högre utbildning och folkbildning, med goda möjligheter till kompetensutveckling och omskolning genom hela yrkeslivet. Grundläggande utbildning ska komma människor till del efter förutsättningar och egen förmåga, vara öppen för alla och bekostas av oss alla gemensamt. 4

5 Förskolan är starten på det livslånga lärandet. Förskolan ska kännetecknas av trygghet, lek och lärande. Vi vill successivt fortsätta bygga ut den allmänna förskolan så att den är öppen för alla på heltid, oavsett vad föräldrarna gör. Förskolans roll ska stärkas för att nå en mer likvärdig skolstart för alla barn. De små barnens lust och möjligheter att lära ska tas tillvara. Kvaliteten i förskolan ska stärkas. Förskoleklassen har blivit en uppskattad skolform som vi vill göra obligatorisk. Det innebär att skolstarten sker redan vid sex års ålder. Varje enskild elevs kunskapsutveckling ska systematiskt följas upp och löpande utvärderas från första årskurs. Brister ska upptäckas i tid och resurser och insatser sättas in. Elever som har lätt för sig ska få större utmaningar. Skolans uppdrag är att ge alla elever gedigna kunskaper, en demokratisk och social fostran och lust att vilja lära mer. I dagens skola är den största utmaningen att höja kunskapsresultaten. Vi vill skapa en modern kunskapsskola med kvalitet och kreativitet i centrum. Varje barn ska ges möjlighet att växa och utvecklas som individ. Alla skolor ska vara bra skolor. Det kräver ett skolsystem där den enskilde elevens utveckling står i centrum. Tyvärr har utvecklingen i den svenska skolan under en lång följd av år gått åt fel håll. För sjätte året i rad sjunker resultaten i grundskolan och färre elever är behöriga att komma in på gymnasieskolans nationella program. Vi har även tappat vår tidigare tätposition vad gäller en likvärdig skola. I Sverige spelar elevens socioekonomiska bakgrund numera lika stor roll för läsförmågan som i Tyskland och USA. Den ökande skolsegregationen är en av huvudförklaringarna till de sjunkande kunskapsresultaten. Detta är ett stort misslyckande för skolpolitiken vars mål ska vara att hjälpa varje elev att nå sin fulla potential. För att vända den negativa utvecklingen och i stället nå framgång med skolan krävs investeringar i lärarna och fokus på kunskap och lärande, mindre klasser, ökad likvärdighet och minskade sociala klyftor i skolan samt fokus på de framtidskompetenser som eleverna behöver som medborgare och löntagare/företagare. Det enskilt viktigaste för elevernas resultat är att de möter skickliga och engagerade lärare som har bra förutsättningar att bedriva en god undervisning. Ökande kunskapsresultat i den svenska skolan kräver att många ambitiösa och duktiga studenter väljer att utbilda sig till lärare. Då ska det också löna sig att utbilda sig till och arbeta som lärare. Vi vill se en ökad professionalisering av läraryrket med lärare som har rätt till en systematisk kompetensutveckling, har gott om tid att bedriva och utveckla undervisningen samt bra villkor genom karriärutveckling. Skolans verksamhet och skolpolitiken ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet. Den pedagogiska forskningen behöver utvecklas, användas men också bedrivas av lärare. Skolledare ska vara välutbildade och ha tid att vara pedagogiska ledare. Sverige ska ha en lärarutbildning i världsklass för att kunna få bra lärare. 5

6 En annan viktig förutsättning för att vända utvecklingen i skolan är att minska klasserna, särskilt i de lägre årskurserna. Forskning visar att klasstorlek har betydelse, särskilt för yngre elever när det gäller resultaten i skolan. Skolan ska aktivt bidra till att utjämna människors livschanser. Samhällets insatser för en likvärdig och sammanhållen skola behöver stärkas och den tilltagande skolsegregationen motverkas. Alla kommuner ska fördela resurser till skolan efter elevernas behov utifrån socioekonomiska kriterier. De skickligaste lärarna ska attraheras till skolor med lägst resultat. Läxhjälp ska finnas för alla elever. Alla skolor ska, liksom högskolor och universitet, ges i uppdrag att ha en bred rekrytering. Avgifter ska inte förekomma i grundskolan. För att motverka den växande skolsegregationen och för att säkerställa att barn och ungdomar med olika bakgrund och förutsättningar möts och ges likvärdiga chanser, krävs att kommunerna som ansvariga för skolan får möjlighet att aktivt planera när och var nya skolor ska etableras. Kommunerna ska ges ett avgörande inflytande vid nyetableringar. Det ska krävas ett samarbetsavtal med den offentliga huvudmannen för att etablera en ny fristående skola. Staten ska därtill säkra den nationella likvärdigheten vid tillståndsprövningen av nya fristående skolor. För att höja resultaten i skolan behöver skolan ha höga positiva förväntningar på alla elever. Genom att satsa på alla elever ökar också förutsättningarna för att fler ska nå toppresultat i skolan. Elever med funktionsnedsättning ska ges det stöd de behöver för att lyckas i skolan. Den nya teknikens möjligheter att utveckla lärandet ska tas tillvara fullt ut. Fritidshemmen ska hålla hög kvalitet och vara en integrerad del i skolan. I skolan finns betydande skillnader i prestationer, upplevelser och preferenser mellan flickor och pojkar. Pojkar presterar i genomsnitt sämre än flickor, Programvalen till gymnasiet är könsstereotypa särskilt till de yrkesförberedande programmen. Flickor är mer stressade i skolan och mår generellt sämre i tonåren. Elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen är viktiga resurser i skolan för att stödja såväl flickor som pojkar. Det är en viktig utmaning för skolan att bryta könsnormer. Om jämställdhetsarbetet i skolan och i utbildningssystemet i övrigt ska bli effektivt måste det bedrivas kontinuerligt enligt principen om jämställdhetsintegrering. Vi vill också aktivt verka för fler män i pedagogiska yrken i förskolan och grundskolans tidiga år. Dagens gymnasieskola står inför helt andra utmaningar än vad som gällde för bara några årtionden sedan. I dag krävs en gymnasieutbildning för att få ett jobb och för att klara sig i ett allt mer komplext och kunskapsintensivt samhälle. Det blir tydligt inte minst när man studerar ungdomars långtidsarbetslöshet. Den viktigaste orsaken till att ungdomar är långvarigt arbetslösa är bristande utbildning. Dagens och framtidens arbetsliv och samhälle kräver gedigna kunskaper av alla. Det är ett naturligt nästa steg att gymnasieskolan blir en del av den obligatoriska skolutbildning i Sverige som alla ungdomar går. Alla gymnasieutbildningar ska ha en bred och gemensam kunskapsbas och ge behörighet till högre utbildning. Alla elever ska kunna välja mellan tydliga 6

7 inriktningar som syftar till vidare studier eller direkt till ett yrke. Alla yrkesprogram ska ha en tydlig koppling till relevant bransch på arbetsmarknaden som bygger på ett samarbete mellan huvudmän, branscher och företag. Satsningar på utbildning och forskning gör att vi bättre kan förstå den värld vi lever i och också göra den bättre. Ett demokratiskt samhälle behöver självständiga lärosäten och forskare som förutsättningslöst analyserar och ifrågasätter samt värnar den fria och skapande tanken. Sverige ska ha en världsledande utbildningsnivå i hela befolkningen. En växande andel av jobben kommer att kräva en högre utbildning. Sverige behöver tillhöra de länder i världen som har högst andel med högre utbildning. Vi har inte råd att tappa i andel välutbildade jämfört med andra länder. Det är också avgörande att rekryteringen till högskolan breddas. Alla människors förmåga ska tas tillvara oavsett deras sociala eller etniska bakgrund. Allt annat är ett orättvist slöseri för såväl samhället som den enskilda. För att kunna driva morgondagens forskning och innovation så behöver Sverige ett större internationellt utbyte. Införandet av studieavgifter har kraftigt reducerat antalet utomeuropeiska studenter. För att öka utbytet med andra delar av världen, och möjliggöra för fler studenter att stanna i Sverige för att arbeta och forska, behöver en andel av studieplatserna öppnas för utomeuropeiska studenter. Utgångspunkten ska vara att studier i Sverige är avgiftsfria. Sverige har inte råd med en ojämställd akademi där kvinnor inte når toppositioner. Vi vill öka jämställdheten inom akademin, inte minst vid fördelningen av forskningsmedel. En grundförutsättning för framgångsrik forskning är forskarnas arbetsvillkor. Därför vill vi se att alla doktorander anställs från första dagen. Högskolor och universitet ska finnas i hela landet och byggas ut ytterligare. Att forskning och utbildning bedrivs i hela landet bidrar till tillväxt och välfärd i alla Sveriges regioner. Forskning vid alla lärosäten har en avgörande betydelse för kvaliteten i den högre utbildningen. Vi vill ha en mångfald i högskolelandskapet där lärosäten med olika profil ges utrymme att utvecklas. Både våra större lärosäten och de mindre inom specialiserade områden ska hålla hög klass på såväl avancerad utbildning som forskning. Sverige behöver välja en väg för sin forsknings- och innovationspolitik som främjar svenskt deltagande i den främsta internationella kunskapsutvecklingen, och ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv samtidigt som den möter hela bredden av utmaningar, regionalt, nationellt och globalt. En långsiktig och sammanhållen forsknings- och innovationspolitik är en förutsättning för att lärosätena ska kunna bedriva ett strategiskt arbete och satsa på nya osäkra projekt som kan leda till vetenskapliga kunskapssprång. Forskningen i Sverige ska både erbjuda framstående grundforskning och framtidsinriktad tillämpad forskning som sker i nära samverkan mellan näringsliv och akademi. 7

8 Socialdemokratins viktigaste prioriteringar inför den kommande mandatperioden är därför: Stärk förskolan. Det är centralt att förskolan fokuserar på lärande och fördjupat arbete med läroplanen. Barns rätt till heltid i förskola oavsett vad deras föräldrar gör ska successiv byggas ut och allmän förskola ska införas från två års ålder. Vårdnadsbidraget ska avskaffas och kvaliteten i pedagogisk omsorg ska höjas. Barnomsorg på kvällar, nätter och helger ska finnas tillgängligt för dem som behöver. Alla elever ska nå målen i grundskolan. Utvecklingen med sjunkande resultat i skolan måste vändas. Som ett mål på vägen vill vi till år 2020 halvera andelen elever i grundskolan som inte är behöriga att börja på något av gymnasiets nationella program, från i dag drygt tolv till sex procent. Klasstorlekarna ska minska i de lägre årskurserna. Ett program för kvalitetssäkring av den svenska skolan ska tas fram. Skolornas resultat ska utvärderas varje år och det ska finnas en skyldighet att åtgärda brister. Skolor som inte möter kvalitetskraven ska ytterst kunna stängas. Den nya teknikens möjligheter att utveckla lärandet ska tas tillvara fullt ut i skolan. Skapa en skola utan sociala klyftor. Resurser till skolor ska fördelas efter elevernas förutsättningar och behov. Varje barn ska ha rätt till det stöd han eller hon behöver för att nå kunskapsmålen och utvecklas efter sina förutsättningar. Läxhjälp ska erbjudas till alla barn. Förskoleklassen för sexåringar ska göras obligatorisk. Investera i lärare och skolledare. Läraryrket ska utvecklas genom kompetensutveckling och ökade karriärmöjligheter. Skolledares pedagogiska ledaruppdrag ska sättas i förgrunden. Vi vill göra lärarutbildningen attraktiv och underlätta för fler studenter med annan utbildningsbakgrund eller som redan är yrkesverksamma att skaffa sig en lärarutbildning och arbeta som lärare i skolan. Alla ska ha en fullständig gymnasieexamen före 25 års ålder. Som ett mål på vägen vill vi till år 2020 halvera andelen unga mellan 18 och 24 år som inte har en gymnasieexamen eller studerar för att få det. Gymnasieskolan ska göras obligatorisk. Gymnasiets yrkesprogram ska göras om till yrkescollege i en nära samverkan med arbetslivet. Alla som vill och är behöriga ska ha möjlighet att studera på yrkeshögskolan eller högskolan. Vårt mål är att hälften av åringarna ska ha genomgått en minst tvåårig högre utbildning (högskola och yrkeshögskola) år Alla gymnasieutbildningar ska ge behörighet till högre utbildning. Högskolor och universitet ska finnas i hela landet, Yrkeshögskolan ska byggas ut och kvaliteten i den högre utbildningen ska stärkas. Sverige ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. En strategisk samverkan mellan offentlig sektor, akademi och näringsliv ska utvecklas. Kvinnor och män ska ha samma möjlighet att göra forskarkarriär. Unga forskare ska erbjudas goda villkor och doktorander anställas från första dagen. 8

9 Förslag och beslut TO Sida Rad Förslagsställare Distrikt Förslag Föredragandes Kongressens förslag beslut Stefan Jönsson Kronoberg efter yrke byt ut yrkesprogram mot Avslag Bifall PS gymnasieprogram Helena Frisk Örebro län Att meningen Barnomsorg på kvällar, nätter Avslag Bifall och helger ska finnas tillgängligt för dem som behöver byts ut mot: Kommuner ska ha lagstadgad skyldighet att erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger Ola Palmgren Kronoberg Tillägg: Därför behöver trygghetssystemen för Avslag Bifall PS studenter förbättras Martin Lind Örebro län Chanser ändras till möjligheter Faller Lotta Åman Norrbotten Tillägg: tidiga insatser är nödvändiga för att alla Avslag Bifall PS barn ska få rätt stöd Soraya Zarza- Bohuslän Att flytta stycket till sidan 11 rad 27: Avslag Bifall PS Lundberg "En annan viktig förutsättning för att vända utvecklingen i förskolan samt skolan är att minska grupperna och klasserna, särskilt för barn och elever i de lägre åldrarna. Forskning visar att gruppstorlek och klasstorlek har stor betydelse särskilt när det gäller resultat i skolan." Jan Bohman Dalarna Tillägg: Forskning och utbildning på de regionala Avslag Bifall PS lärosätena bör ges en koppling till regionens näringsliv och utvecklingsplaner, Styrelserna måste ges en bred regional förankring Katarina Hansson Örebro län Strykning: Barnomsorg på kväller, nätter och helger ska finnas tillgängliga för de som behöver. Ersätts med: Kommuner ska ha lagstadgad skyldighet att erbjuda barnomsorg på kvällar, Avslag Bifall 9

10 nätter och helger Ing-Marie Elfström Stockholms län Att meningen Barnomsorg på kvällar, nätter Avslag Bifall och helger ska finnas tillgängligt för dem som behöver byts ut mot: Kommuner ska ha lagstadgad skyldighet att erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger Kerstin Engle Skåne Att meningen Barnomsorg på kvällar, nätter Avslag Bifall och helger ska finnas tillgängligt för dem som behöver byts ut mot: Kommuner ska ha lagstadgad skyldighet att erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger Jan Bohman Dalarna Tillägg efter: Satsning på utbildning och Avslag Bifall PS forskning Lägg till bildning Anton Waara Jämtlands län fler lärare och Avslag Bifall PS Anton Waara Jämtlands län likvärdiga förutsättningar till Avslag Bifall PS Anton Waara Jämtlands län Stryk meningen De skickligaste lärarna Avslag Bifall PS Anton Waara Jämtlands län Tillägg: Därför krävs det kraftfulla insatser för Avslag Bifall PS att ge alla ungdomar likvärdiga förutsättningar att delta i gymnasieutbildning Leif Hansson Norra Älvsborg... en ny fristående förskola eller skola. Faller Erik Nilsson Stockholm För att elever som anländer till Sverige under Avslag Bifall sin skoltid ska kunna nå kunskapsmålen så krävs väsentligt mer resurser än för genomsnittseleven. Staten måste bidra till finansiering så att kommuner med många nyanlända elever kan klara att erbjuda ett bra mottagande och undervisning för dessa Maria Norell Värmland Tillägg: lekens betydelse för lärandet och ett Avslag Bifall PS Sven-Erik Lindestam Gävleborg fördjupat arbete med läroplanen Att meningen Barnomsorg på kvällar, nätter och helger ska finnas tillgängligt för dem som behöver byts ut mot: Kommuner ska ha Avslag Bifall 10

11 lagstadgad skyldighet att erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger Monica Enarsson Dalarna Tillägg: fackliga organisationer Avslag Bifall Dagordningens punkt 16 Motioner och partistyrelsens utlåtanden på område F Med kunskaper växer Sverige Motioner och utlåtanden som rör förskola och barnomsorg (UF1), grundskola och gymnasieskola (UF2) samt högre utbildning och forskning (UF3). Ordförande: Bosse Ringholm och Laila Naraghi Sekreterare: Joakim Edhborg och Mia Nikali Föredragande: Ibrahim Baylan, Anna Johansson och Heléne Fritzon Partistyrelsens förslag till ny skrivning: Ändringar i partistyrelsens utlåtaden på område F Med kunskaper växer Sverige Förändringar av partistyrelsens utlåtande UF1 och UF2 - Skolbarnomsorg ska ändras till fritidshem på samtliga ställen. Förändringar av partistyrelsens utlåtande UF2 Sid 68, rad 34 Strykning: De individuella utvecklingsplanerna ska utvecklas till ett kontrakt mellan skolan, eleven och hemmet. Sid 69, rad 33 Strykning: Elev ska dock fortfarande kunna välja en annan skola. Tillägg: Elev ska ha rätt att välja en annan skola. 11

12 Sid 70, rad 8 Strykning: Partistyrelsen kommer noga att bevaka frågan vidare. Tillägg: Partistyrelsen anser att grundskolan ska vara avgiftsfri. Sid 72, rad 37 Tillägg: Elevernas inflytande behöver stärkas. Elever som är delaktiga och får ta ansvar skapar också en tryggare skola och en bra studiemiljö. Förändringar av partistyrelsens utlåtande UF3 Sid 251, rad 17 Strykning: Högskolorna bör säkerställa att kunskap om hbt återfinns i utbildningsprogram för program som leder till yrken som jobbar med människor, såsom lärare, socionom och psykolog. Tillägg: Kunskap om hbt ska finnas i utbildningsprogram som leder till tjänsteyrken som är direkt riktade mot människor som lärare, socionom och psykolog. Sid , rad 37 Strykning: Högskoleutbildning ska vara avgiftsfri för svenska och europeiska studenter. Tredjelandsstudenter som inte ingår i utbytesprogram ska från och med 1 juli 2012 betala avgift för studier vid svenska lärosäten. Inför höstterminen 2012 har 1350 nya tredjelandsstudenter påbörjat en avgiftsbelagd högskoleutbildning. Partistyrelsen ser problemet med att studieavgifter lett till att färre tredjelandsstudenter kommer till Sverige men ser också att antalet studenter ökar. Det är fem procent fler än år 2011 som påbörjat en avgiftsbelagd högskoleutbildning. Det finns anledning att se över avgifternas nivå och möjligheterna till stipendier så att fler begåvade unga kvinnor och män kan komma till Sverige och studera. Det är en stor tillgång för Sverige att studenter kommer även från utomeuropeiska länder för att studera och kanske stanna kvar för att forska och arbeta. Tillägg: För att kunna driva morgondagens forskning och innovation så behöver Sverige ett större internationellt utbyte. Införandet av studieavgifter har 12

13 kraftigt reducerat antalet utomeuropeiska studenter. För att öka utbytet med andra delar av världen, och möjliggöra för fler studenter att stanna i Sverige för att arbeta och forska, behöver en andel av studieplatserna öppnas för utomeuropeiska studenter. Utgångspunkten ska vara att studier i Sverige är avgiftsfria. Ändrade att-satser: Partistyrelsen ändrar sitt förslag för följande att-satser från avslag till besvarade: 182:1 183:1 191:2 204:1 217:1 Förslag och beslut TO Motion Förslagsställare Distrikt Förslag PS förslag Föredragandes förslag Kongressens beslut 1 F80:1 Charlotta Svanberg Kronoberg Bifall Besvarad Bifall PS Bifall PS 2 F55:1 Nina Burchardt Gävleborg Bifall Besvarad Bifall PS Bifall PS 2 F156:1 Nina Burchardt Gävleborg Bifall Besvarad Bifall PS Bifall PS 3 F50:4 Chatarina Ståhl Västmanland Bifall Bifall Bifall Bifall PS 4 F2:2 Joachim Fors Skåne Bifall Besvarad Bifall Bifall PS 5 F2:2 Joakim Hagberg Göteborg Bifall Besvarad Bifall Bifall PS 6 F182:1 Emma Johansson Kronoberg Bifall Avslag Bifall PS Bifall PS 7 F2:2 Ing-Marie Elfström Stockholms län Bifall Besvarad Bifall Bifall PS 8 F2:2 Alfonso Morales Stockholms län Bifall Besvarad Bifall Bifall PS 9 F47:1 Monica Enarsson Dalarna Bifall Bevarad Bifall Bifall PS 9 F47:2 Monica Enarsson Dalarna Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS 10 F2:2 Per Carlsson Älvsborgs södra Bifall Besvarad Bifall Bifall PS 10 F3 Per Carlsson Älvsborgs södra Bifall Besvarad Bifall Bifall PS 10 F4 Per Carlsson Älvsborgs södra Bifall Besvarad Bifall Bifall PS 11 F43:1 Jeanette Qvist Halland Bifall Avslagen Bifall PS Bifall PS 12 F47:1 Soraya Zarsa Lundberg Bohuslän Bifall Besvarad Bifall Bifall PS 13

14 12 F47:2 Soraya Zarsa Lundberg Bohuslän Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS 12 F2:2 Soraya Zarsa Lundberg Bohuslän Bifall Besvarad Bifall Bifall PS 12 F156:1 Soraya Zarsa Lundberg Bohuslän Bifall Besvarad Bifall PS Bifall PS 13 F120:1 Lennart Sohlberg Dalarna Bifall Avslag Bifall PS Bifall PS Kongressen beslutade att i övrigt fastställa partistyrelsens utlåtande över motionerna inom området 16 Med kunskaper växer Sverige. Dagordningens punkt 22 Motioner och partistyrelsens utlåtanden på område L Ökad trygghet och minskad brottslighet Dagordningens punkt 22.1 En effektivare brottsbekämpning Motioner och utlåtanden som rör ekonomisk och grov organiserad brottslighet (UL1), polisfrågor (UL2) samt området bekämpa övergrepp mot kvinnor och barn (UL3). Ordförande: Bosse Ringholm och Laila Naraghi Sekreterare: Joakim Edhborg och Mia Nikali Föredragande: Morgan Johansson och Mattias Ottosson Förslag och beslut TO Motion Förslagsställare Distrikt Förslag PS förslag Föredragandes förslag Kongressens beslut 1 L20:1 Helene Nilsson Kalmar län Bifall Besvarad Bifall Bifall PS 1 L21:1 Helene Nilsson Kalmar län Bifall Besvarad Bifall Bifall PS 1 L22:1 Helene Nilsson Kalmar län Bifall Besvarad Bifall Bifall PS 1 L23:1 Helene Nilsson Kalmar län Bifall Besvarad Bifall Bifall PS 1 L24:1 Helene Nilsson Kalmar län Bifall Besvarad Bifall Bifall PS 1 L25:1 Helene Nilsson Kalmar län Bifall Besvarad Bifall Bifall PS 2 L20:1 Linda Svahn Örebro län Bifall Besvarad Bifall Bifall PS 2 L21:1 Linda Svahn Örebro län Bifall Besvarad Bifall Bifall PS 2 L22:1 Linda Svahn Örebro län Bifall Besvarad Bifall Bifall PS 14

15 2 L23:1 Linda Svahn Örebro län Bifall Besvarad Bifall Bifall PS 2 L24:1 Linda Svahn Örebro län Bifall Besvarad Bifall Bifall PS 2 L25:1 Linda Svahn Örebro län Bifall Besvarad Bifall Bifall PS Kongressen beslutade att i övrigt fastställa partistyrelsens utlåtande över motionerna inom området Ökad trygghet och minskad brottslighet. Dagordningens punkt 22.2 Ett kriminalpolitiskt helhetsperspektiv Motioner och utlåtanden som rör straff och kriminalvård (UL4), integration (UL5) samt domstolsfrågor och nämndemän (UL6). Ordförande: Bosse Ringholm och Laila Naraghi Sekreterare: Joakim Edhborg och Mia Nikali Föredragande: Morgan Johansson och Mattias Ottosson Förslag och beslut TO Motion Förslagsställare Distrikt Förslag PS förslag Föredragandes förslag Kongressens beslut 1 Ann Britt Grunewald Dalarna Bifall PS 2 L41 Conny J Johansson Göteborg Bifall Avslag Avslag Bifall PS 3 L45:1 Christina Johansson Halland Bifall Bifall Bifall Bifall PS 4 L44:1 Bror Perjus Stockholms län Bifall Avslag Avslag Bifall PS Kongressen beslutade att i övrigt fastställa partistyrelsens utlåtande över motionerna inom området Ett kriminalpolitiskt helhetsperspektiv. Dagordningens punkt 20 Motioner och partistyrelsens utlåtanden på område J Ekonomisk trygghet Föredragande: Lena Hallengren och Tomas Eneroth Ordförande: Ulla Lindqvist, Björn Sundin 15

16 Sekreterare: Oskar Magnusson, Pernilla Östberg Dagordningens punkt 20.1 Motioner och partistyrelsens utlåtanden som rör Sjukförsäkring och rehabilitering (UJ1) TO Motion Förslagsställare Distrikt Förslag PS förslag Föredragandes förslag Kongressens beslut 1 J4:1 Dan Gabrielsson Skaraborg Bifall Avslag Avslag Bifall PS. Med röstsiffrorna , 3 avstod. 2 J14:1 Jimmy Jansson Södermanland Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS 3 J48:2 Markus Blomberg Skåne Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS 3 J48:4 Markus Blomberg Skåne Bifall Avslag Avslag Bifall PS. Med röstsiffrorna , 3 avstod. 4 J77 Kenneth Andersson Västerbotten Bifall PS Besvarad Besvarad Bifall PS 5 J17:1 Fredrik Rönning Dalarna Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS 6 J26:11 Gunn Bredstedt Östergötland Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS 7 J32:1 Anna Skarsjö Göteborg Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS 8 J31:1 Petra Larsson Stockholm Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS 8 J31:2 Petra Larsson Stockholm Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS 9 J22:1 Monica Enarsson Dalarna Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS 10 J4:1 Jonas Nilsson Norra Älvsborg Bifall Avslag Avslag Bifall PS. Med röstsiffrorna , 3 avstod. Kongressen beslutade att i övrigt fastställa partistyrelsens utlåtande över motionerna inom området 20.1 Sjukförsäkring och rehabilitering. Dagordningens punkt 20.2 Motioner och partistyrelsens utlåtanden som rör Pensioner (UJ2) TO Motion Förslagsställare Distrikt Förslag PS förslag Föredragandes förslag Kongressens beslut 1 J99:2 Siw Wittgren Ahl Göteborg Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS. Med röstsiffrorna avstod 16

17 2 J102:3 Markus Blomberg Skåne Bifall Avslag Avslag Bifall PS 2 J102:4 Markus Blomberg Skåne Bifall Avslag Avslag Bifall PS 2 J90:2 Markus Blomberg Skåne Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS 3 J99:2 Gert Anderson Göteborg Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS. Med röstsiffrorna avstod Kongressen beslutade att i övrigt fastställa partistyrelsens utlåtande över motionerna inom området 20.2 Pensioner. Dagordningens punkt 20.3 Motioner och partistyrelsens utlåtanden som rör Ekonomisk trygghet för familjer med barn (UJ3), En modern föräldraförsäkring (UJ4), Familjerätt (UJ5), Barnkonventionen (UJ6) Partistyrelsens förslag till ny skrivning: Nytt förslag till skrivningar rörande föräldraförsäkringen i Framtidskontraktet Barn behöver en nära relation till sina föräldrar. Därför är det viktigt med ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Dessutom förbättras kvinnors ställning på arbetsmarknaden när alla förväntar sig att både kvinnor och män är hemma när barnen är små. För att utjämna skillnader i lön och arbetsvillkor krävs en förändring i uttaget av föräldrapenningen. Vi socialdemokrater vill att föräldraförsäkringen ska delas lika mellan föräldrarna. Som ett steg på vägen ska den delas i tre lika delar. Socialdemokratins viktigaste prioriteringar inför den kommande mandatperioden är därför - jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Avgörande steg ska tas så att ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen uppnås redan under nästa mandatperiod. Ett sätt är att knyta en ytterligare månad inom föräldraförsäkringen till respektive förälder. Förslag och beslut rörande skrivningar i framtidskontraktet TO Förslagsställare Distrikt Förslag PS förslag 1 Marlene Burwick Uppsala Län Bifall PS 2 Åsa Westlund Stockholms län Bifall PS 3 Maj Marlene Michaela Leo Östergötland Bifall PS 4 Annelie Karlsson Skåne Bifall PS 5 Lena Sommestad S-kvinnor Bifall PS Föredragandes förslag Kongressens beslut 17

18 6 Jonas Lennarthson Dalarna Bifall PS 7 Desiré Törnqvist Jönköpings län Bifall PS 8 Ing-Marie Elfström Stockholms län Bifall PS 9 Rikard Andersson Bohuslän Bifall PS 10 My Alnebratt Göteborg Bifall PS 11 Anette Lingmerth Kalmar Bifall PS 13 Jens Orback Stockholm Bifall PS 14 Erica Parkås Norra Älvsborg Bifall PS 15 Angelica Johannesson Jämtlands län Bifall PS, med tillägg: I första meningen i andra stycket. "För att utjämna skillnader i lön och arbetsvillkor krävs ett intensivt arbete av arbetsmarknadens parter och en förändring i uttaget av föräldrapenningen". Avslag Avslag Bifall PS 16 Chaterina Holmberg Blekinge Bifall PS 17 Henrietta Serrate Kronoberg Bifall PS 18 Elisabeth Brandt Ygeman Stockholm Bifall PS 19 Marino Johan Wallsten Västmanland Bifall, samt bifall till PS förslag Besvarad Besvarad Bifall PS 20 Moa Neuman Stockholm Bifall PS 21 Eva Trygg Lindh Östergötland Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS 22 Håkan Linnarsson Göteborg Bifall PS 23 Anders Lundell Kalmar län Bifall PS 24 Jacob Sandgren Södermanland Bifall PS 25 Ola Möller Skåne Bifall PS 26 Katarina Nyberg Finn Jämtland Bifall PS 27 Jytte Guteland Stockholm Bifall PS 28 Elina Gustavsson Blekinge Bifall PS 29 Yvonne Stålnacke Norrbotten Bifall PS 30 Jan Anders Palmqvist Blekinge Bifall PS 31 Jenny Breslin Gävleborg Bifall PS, med tillägg: Dessutom förbättras jämställdheten på arbetsmarknaden när arbetsgivaren vet att båda föräldrarna är Bifall Bifall Bifall PS 18

19 hemma när barnen är små. 32 Jan Johansson Västerbotten Avslag till PS reviderade förslag i Framtidskontraktet. 33 Gabriel Wikström SSU Bifall PS 34 Jonatan Hermansson Östergötland Bifall PS 35 Mattias Josefsson Älvsborgs södra Bifall PS 36 Zenitha Nordfjell Västernorrland Bifall PS 42 Jenny Breslin Gävleborg Bifall PS, med tilläggsyrkan sid 2, rad 2: Dessutom förbättras jämställdheten på arbetsmarknaden när arbetsgivaren vet att båda föräldrarna är hemma när barnen är små. Avslag Avslag Bifall PS Bifall Bifall Bifall PS Kongressen beslutade att i övrigt fastställa avsnittet Framtidskontraktet, En bra välfärd gör att människor växer och jobben blir fler. Förslag och beslut rörande motioner TO Motion Förslagsställare Distrikt Förslag PS förslag Föredragandes Kongressens förslag beslut 15 J128:1 Frida Trollmyr Skåne Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS 15 J128: 2 Frida Trollmyr Skåne Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS 15 J128: 3 Frida Trollmyr Skåne Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS 15 J128:4 Frida Trollmyr Skåne Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS 20 J132:2 Erica Parkås Norra Älvsborg Bifall PS 27 J118:1 Marino Johan Västmanland Bifall, samt bifall till PS förslag Besvarad Besvarad Bifall PS Wallsten 29 J119:1 Eva Trygg Lindh Östergötland Bifall Besvarad Besvarad Bifall PS 32 J125:1 Jan Johansson Västerbotten Bifall Besvarad Avslag Bifall PS 42 Sid 2, Bifall Bifall Bifall PS rad 2. Jenny Breslin Gävleborg Bifall PS, med tilläggsyrkan: Dessutom förbättras jämställdheten på arbetsmarknaden när arbetsgivaren vet att båda föräldrarna är hemma när barnen är små. 19

20 Kongressen beslutade att i övrigt fastställa partistyrelsens utlåtande över motionerna inom området 20.3 Ekonomisk trygghet för familjer med barn, En modern föräldraförsäkring, Familjerätt samt Barnkonventionen. 20