Handlingsplan för Kungsbacka kommuns miljöarbete Antagen
|
|
- Cecilia Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handlingsplan för Kungsbacka kommuns miljöarbete Antagen
2 Inledning Handlingsplanen utgår från Miljömål för Kungsbacka som antogs av kommunfullmäktige i februari 2008 och en nulägesanalys kring miljön i kommunen som togs fram under våren Miljökommunikation ska vara ett naturligt inslag i vårt miljöarbete. Det innebär att vi i Kungsbacka kommun berättar om våra ambitioner och tydliggör vad vi tillsammans kan göra för miljön i Kungsbacka. Visionen för Kungsbacka kommun säger att Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun och för att uppnå just detta måste vi arbeta vidare med våra miljömål och fokusera tydligare inom ett antal områden. Med handlingsplanen vill Kungsbacka kommun berätta hur vi planerar och formar det goda samhället. Miljömål Handlingsplanen ska se till att vi uppnår Kungsbacka kommuns miljömål. Den föreslår prioriteringar i miljöarbetet som Kungsbacka kommun tycker måste eller borde göras. Kungsbackas miljömål utgår från de nationella miljömålen: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Kungsbacka kommun har beslutat om 67 miljömål. 35 av dem rör det geografiska området Kungsbacka och 32 av dem rör den kommunala verksamheten. Fokusområden, initiativ och aktiviteter Handlingsplanen pekar ut fem områden som är särskilt väsentliga för att Kungsbacka kommuns miljömål ska kunna uppnås. Inom varje område finns tre initiativ. Varje initiativ är uppdelat i flera aktiviteter som ska diskuteras varje gång budgeten behandlas. När det finns tid och resurser för en aktivitet så blir den en del av budgeten och blir ett projekt. På det viset kan vi fokusera på de utvalda områden som en viss situation kräver. Vi skiljer på interna aktiveter där kommunen har det huvudsakliga ansvaret för att initiera, driva och förverkliga och externa som andra aktörer ansvarar för men där kommunen är katalysator. Då vi anger att aktiviteter är interna menar vi att det företrädesvis är den kommunala organisationen som kan agera för att nå resultat. På motsvarande vis avser vi med externa aktiviteter att andra aktörer, företag, organisationer, föreningar eller rentav individer har det huvudsakliga ansvaret för att nå framgång. I många fall anger vi både en intern och extern aktör som ansvarig, och detta speglar sannolikt verkligheten bäst. Det är genom samverkan och samspel som vi kommer att uppnå bäst resultat med denna handlingsplan. På nästa sida ser du en sammanställning över fokusområden, initiativ och aktiviteter för vårt miljöarbete. 2
3 Sidan 4 Persontransport Varutransport Samhällsplanering Tillgänglighet Riktlinjer för resor Resmönster Riktlinjer för fordon Cykel Logistikutveckling Samordnad varudistribution Tillgänglighetsstrategi Grönstruktur Sidan 6 Energianvändning Energiproduktion Infrastruktur Energi Strategi för energieffektivisering Energirådgivning Energi- och klimatplan Vindkraft Biogas Småskalig energiproduktion Solenergi Smarta nät Resiliens/robusthet Sidan 8 Upphandling Kretslopp Markresurs Resursnyttjande Tillämpningsanvisningar Hållbarhetskriterier Livscykelanalys/livscykelkostnad Återbruk Avfallshantering Konsumtionsmönster Prioritering vid exploatering Skyddad mark Sidan 11 Ekologisk status Dricksvatten Klimatanpassning Vatten Sanering enskilda avlopp Kalkning Minska kemikalieanvändningen Säkrad tillgång Skydd grundvatten Anläggning våtmarker Klimatanpassningsplan Sidan 13 Brukande av mark Konsumtion Producenter Livsmedel Lokal livsmedelsproduktion Beakta bra jordbruksmark vid planläggning Stadsjord Minskat svinn Vegetariskt Certifierat ekologisk Kvalitet Lokal och regional produktion * Resiliens betyder i detta fall infrastruktursystemets långsiktiga förmåga att klara av förändringar och kunna utvecklas. ** Stadsjord handlar om lokal odling och lokal mat i stadsnära områden. 3
4 Tillgänglighet I begreppet tillgänglighet ingår trafik, resor, transporter och rörlighet men också aspekten att vi bör kunna ha tillgång till olika samhällsnyttor utan att nödvändigtvis förflytta oss. Det kan till exempel röra sig om möjligheten att arbeta hemma viss tid eller att ha tillgång till olika kommunala e-tjänster. När det gäller trafiken finns det utmaningar när det gäller luftkvalitet, buller och säkerhet men också hälsa och trängsel. Här är det viktigt med kontinuerlig uppföljning och planering av olika aktiviteter. För att möta de här utmaningarna behöver vi också fortsätta utvecklingen av kollektivtrafiken men också diskutera i vidare termer kring resande och rörelse. Tack vare kommunens planmonopol kan vi skapa förutsättningar för förtätning som är en viktig aspekt av tillgänglighet. På detaljnivå kan det handla om gemensamma överenskommelser som en tillgänglighetsstrategi och riktlinjer för resande. 65 procent av koldioxidutsläppen i Kungsbacka kommer från trafiken enligt 2008 års siffror och trots många insatser så ökar trafikens bidrag till koldioxidutsläpp totalt. Ökningarna beror framförallt på ökande volymer av gods i samhället och där finns kopplingen till fokusområdet resursnyttjande. Fokus på tillgänglighet kommer också att vara viktigt under de närmaste åren i regionen när det västsvenska paketet genomförs. Inte minst kommer systemet med trängselskatt att påverka förutsättningarna väsentligt. Lokala miljömål Antalet kollektivtrafikresor ska öka i förhållande till antalet bilresor. Tillgängligheten skall öka för gående och cyklande. De utsläpp av CO 2 som sker genom den kommunala verksamhetens transporter och tjänsteresor ska minska med 30% fram till år 2020 jämfört med 1990 års nivå. Halterna av kvävedioxid, partiklar och bensen som har sitt ursprung i trafiken ska minska jämfört med år 2005, särskilt i Kungsbackas tätort och tätortsnära områden. Tätortsnära skogar ska tillgängliggöras. Initiativ Persontransport t Varutransport Samhällsplanering Kommunen har stora möjligheter att direkt förändra Samhällsplanering också möjligheter och och förbättra de kommunala verksamheternas Varutransport resande, men här finns naturligtvis förpliktelser att arbeta med förändringar som berör hela samhället. Kommunen kan Samhällsplanering agera som samordnare och katalysator och se över de lokala och regionala förutsättningarna. Kommunen kan skapa förutsättningar för det goda, hållbara samhället genom planer, visioner, byggande och beskrivningar. 4
5 Foto: Hannah Larsson Aktiviteter Aktivitet Beskrivning Intern/Extern Riktlinjer för resor Uppdatera, förnya, tillämpa Intern Persontransport Resmönster Kunskap-, attityd- och beteendepåverkan, ny teknik Samhällsplanering drivmedel, Varutransport Riktlinjer för fordon Nya riktlinjer, förnyelsebara bilpool Extern/Intern Intern Cykel Strategi för cykelfrämjande, cykelförmåner, beteendepåverkan Intern/Extern Varutransport Logistikutveckling Beteendepåverkan, initiera näringslivssamverkan Samhällsplanering Kommunala organisationen, Innerstaden Samordnad varudistribution Extern Intern/Extern Samhällsplanering Tillgänglighetsstrategi Grönstruktur Inom ramen för Uthållig kommun, trafik, rörlighet, tillgång till service Tillgången till gröna ytor, parker som mötesplatser, Mistra Urban Futures Intern Intern * Mistra Urban Futures är ett nystartat centrum för hållbar stadsutveckling där bland annat GR, Chalmers och Göteborgs stad ingår. 5
6 Energi Produktion, distribution och konsumtion av energi är förutsättningar för i princip alla verksamheter. Kopplingen är här även tydlig till kommunens pågående arbete med energieffektivisering samt pågående arbete med en ny energi- och klimatplan. Kommunens egen energianvändning har vi direkt rådighet över och energieffektiviseringsinsatser här ger ofta direkt återkoppling i form av minskade kostnader. Tekniska innovationer och förfiningar av system ger oss bra förutsättningar för effektivisering men det är mycket väsentligt att samtidigt arbeta med beteendepåverkan och beteendeförändring. Energiproduktion kommer att vara mycket centralt när vi bygger framtidens samhälle. När vi blir mindre beroende av olja kommer flera andra former av energi att behövas som till exempel vindkraft, vågkraft, solenergi och olika former av biobränslen. Likaså kommer säkerhetsaspekterna samt närhetsprinciperna vara väsentliga delar i framtidens energisystem. Kostnaden för energi har stigit kontinuerligt de senaste åren, och eftersom både det nationella och det internationella energisystemet står inför betydande förändringar de kommande åren finns inga tecken på att priset kommer att falla. Hushållning av energi är centralt och som även EU befäster då man fastställer nya skarpa krav på energi prestanda hos byggnader. Det tar vi fasta på i Kungsbacka kommun. Energiförsörjningen är en synnerligen samhällsviktig funktion och en väsentlig aspekt avseende energisystemet är dess motståndskraft, flexibilitet och förmåga att klara av förändringar eller påfrestningar. Sammanfattningsvis brukar man då tala om ett systems resiliens. Det kan handla om ekosystem, samhällen eller som vi valt här, energisystemets resiliens. Robustheten hos vårt energisystem, dess resiliens, kommer att vara en fråga av stor betydelse under kommande år. Lokala miljömål Utsläppen av fossil koldioxid per innevånare i kommunen ska till år 2020 minska med 20 procent jämfört med 2004 års nivå. Användningen av tillförd energi i bostäder och lokaler avseende uppvärmning, tappvarmvatten, hushålls- och driftsel ska minskas med 20 procent per innevånare mellan 2006 och Elförbrukningen per invånare ska minska med 20 procent mellan 2006 och Organiskt hushållsavfall, slam och kanske även stallgödsel ska användas för produktion av biogas. Initiativ Energiproduktion Energianvändning Energianvändning berör den kommunala organisationens egna energieffektiviseringar Energiproduktion energi- och klimatplan tar vi även ett helhetsgrepp över energi- och och den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Genom Infrastruktur arbetet med klimatfrågan med avseende på det geografiska området Kungsbacka. Energiproduktion i större skala är ingen kommunal verksamhet men kommunen kan agera pådrivare för att främja förnyelsebar energiproduktion. Genom nya krav enligt EU-direktiv på Infrastruktur nära noll-energibyggnader har kommunen och privata byggmästare ett stort ansvar för att minimera det externa tillskottet av energi genom lokal energiproduktion i form av solceller eller annan närproduktion. Kommunägda Eksta Bostads AB producerar energi, då oftast i form av närvärme. Infrastruktur Distributionsnäten för energi, både avseende värme och el, sköts av externa aktörer i Kungsbacka till största del. Kommunen kan här främja och underlätta utvecklingen av energiinfrastrukturen genom samverkan med externa aktörer. 6
7 Aktiviteter Foto: Hannah Larsson Aktivitet Beskrivning Intern/Extern Energianvändning Strategi för energieffektivisering Kommuninternt projekt i samverkan Intern med Energimyndigheten Energirådgivning Upprätthålla och utveckla, beteendepåverkan Infrastruktur Extern/Intern Energiproduktion Energi- och klimatplan Mål för minskad energianvändning Extern/Intern och minskade koldioxidutsläpp i Kungsbacka Småskalig energiproduktion Solenergi Energiproduktion Vindkraft Biogas Infrastruktur Översiktsplan för vindkraft, stimulera ny teknik Insamling av organiskt hushållsavfall, stimuleringsåtgärder Stimuleringsåtgärder, lokala initiativ, tillstånd Nya affärsmodeller, samverkan energibolag/samhälle Intern/Extern Intern/Extern Intern/Extern Extern Smarta nät Samverkan nät-/energibolag, elfordon, ny teknik Extern Infrastruktur Resiliens /robusthet Beredskap energistörningar, backupsystem, anpassning och beteendepåverkan Extern/Intern 7
8 Foto: Adam Folcker Resursnyttjande Med resursnyttjande menar vi i första hand volymen varor och material som vi hanterar i kommunen och samhället i stort. Det har alltid varit ekonomiskt sunt att vara sparsam med sina resurser och kommer att bli ännu viktigare när vi närmar oss ett samhälle där resursbrist och knapphet är vardag. Kretslopp måste bli en viktigare del av samhällets verksamhet. Hur väl vi lyckas återbruka varor, hur vi klarar av att återvinna och i sista hand också energiutvinna våra resurser blir avgörande för samhällsutvecklingen. Som en betydande inköpare kan kommunen göra stor skillnad genom att sätta tydliga miljökrav vid upphandlingar. För att nå framgång inom miljöområdet bör man arbeta offensivt med miljökrav i upphandlingen. Kommunen har en nyckelroll eftersom den genom sin upphandling kan driva på utvecklingen. Här är vi hjälpta av Miljöstyrningsrådets olika nivåer på upphandlingskrav: baskrav, avancerade krav och spjutspetskrav. Vi kan inte alltid tillämpa spjutspetskrav i alla våra upphandlingar men vi bör göra aktiva val och arbeta enligt en långsiktig plan. Lokala miljömål Kommunala inköp av varor och tjänster ska göras med hänsyn till begränsad klimatpåverkan. Substitutionsprincipen ska alltid gälla vid upphandling, förvaltning och drift. Substitutionsprincipen, som innebär att hälso- och miljöfarliga produkter och ämnen byts ut mot miljövänligare, ska vara vägledande för hushåll och verksamheter. Kommunen ska delta i identifieringen av förorenad mark samt se till att den undersöks och vid behov saneras. Vid planering och tillståndsgivning ska hänsyn tas till sjöar, vattendrag och deras strandzoner. För områden med höga naturvärden ska långsiktigt skydd upprättas. Skyddet för skogar med höga naturvärden ska vara starkt och långsiktigt. Vid planering och exploatering ska hänsyn tas till skogar med höga natur- och kulturhistoriska värden. Tätortsnära skogar ska tillgängliggöras. Kommunen ska i sin verksamhet välja varor och tjänster så att mängden avfall minimeras. Kommunens värdefulla natur- och kulturmiljöer ska bevaras och skötas så att biologiska värden säkerställs. Vid planering och exploatering ska hänsyn tas till värdet av god jordbruksmark samt ängs- och betesmarkernas natur- och kulturvärden. 8
9 Initiativ Vi behöver vara tydligare och kraftfullare i miljökraven i våra upphandlingar och Upphandling dessutom måste Kretslopp vi vara ense om hur kraven ska tillämpas. Markresurs Kretslopp Här finns det stora samverkansmöjligheter mellan kommunen, kommuninvånarna och näringslivet. Markresurs Markresurs Den kommunala organisationen måste ta ett fastare grepp kring hur vi ska använda kommunens ytor. Det kan avse starkt skydd av nyckelområden i naturen såväl som hänsynstagande till natur- och kulturmiljöer i planprocessen. Aktiviteter Aktivitet Beskrivning Intern/Extern Tillämpningsanvisningar Krav och riktlinjer vid upphandling Intern Hållbarhetskriterier Nytt, övergripande system för Intern Upphandling Kretsloppuppföljning Markresurs Livscykelanalys/ Livscykelkostnad Livscykelanalys/Livscykelkostnad vid köp av tjänster och produkter Intern Kretslopp Återbruk Utveckling av pågående projekt, Intern/Extern initiera enligt kretsloppsparken.nu Avfallshantering Påverka genom regional avfallsplan Markresurs Extern Konsumtionsmönster Informationsinsatser, samverkan näringsliv Extern/Intern Markresurs Prioritering vid exploatering Skyddad mark Riktlinjer och prioriteringar av mark Mål/riktlinjer avseende markbruk, se över skyddsområden Intern Intern 9
10 10
11 Vatten Havet och sjöarna i Kungsbacka kommun har stor betydelse för vår livsmiljö, särskilt när det gäller rekreation och friluftsliv. Förutom den rent livsnödvändiga aspekten med tillgång till bra dricksvatten är rena och friska vatten viktiga för såväl näringsliv som turism. När vattenmyndigheten gjorde sin klassning 2009 visade det sig att cirka 60 procent av vattnen har lägre än god ekologisk status. Av de 16 kustvattenförekomsterna har fyra otillfredsställande status och resten har måttlig ekologisk status. Målet är att alla vattenförekomster ska ha god ekologisk status Övergödning är det stora problemet. Orsakerna är många, men stora bidrag kommer från jord- och skogsbruk, dåliga avlopp och nedfall från luften. Det krävs en bättre uppföljning för att få en tydlig bild av utsläpp av övergödande ämnen med mera. Här finns en tydlig koppling till fokusområdet för livsmedel och möjligheten till samordning. Försurning är ett annat allvarligt problem i Kungsbackas sjöar och vattendrag. Den hålls i schack genom kalkning, vilket är ett slags konstgjord andning. Vattenmyndigheten gjorde 2009 även en klassning av kommunens två grundvattenområden, Fjärås Bräcka, Kustområde och Förlanda, Kustområde. Båda områdena har god kvantitativ och kemisk status. Dricksvattnet i Kungsbacka kommun kommer huvudsakligen från Lygnern vid Fjärås Bräcka och uppfyller Livsmedelsverkets krav med god marginal. Lokala miljömål Utsläppen av svavel och kväve ska minska så att mark, sjöar och vattendrag kan återhämta sig. Användningen av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter ska minska. Substitutionsprincipen, som innebär att hälso- och miljöfarliga produkter och ämnen byts ut mot miljövänligare, ska vara vägledande för hushåll och verksamheter. Sjöar, vattendrag och kustnära vatten ska ha god ekologisk status. Utsläppen av övergödande ämnen från enskilda avlopp, reningsverk, jordbruk och trafik ska minska i relation till 2006 års utsläpp. En prioritering av åtgärder för utsläpp av näringsämnen ska göras utifrån de källor som har störst påverkan på Kungsbacka- fjordens ekologiska status. Sjöar och vattendrag ska ha god ekologisk status. Insatser ska göras för att bibehålla och stärka bestånden av lax och öring. Vid planering och tillståndsgivning ska hänsyn tas till sjöar, vattendrag och deras strandzoner. Kommunens grundvatten med betydelse för vattenförsörjning, markstabilitet och växt och djurliv ska långsiktigt säkras. Grundvattenkvaliteten ska vara god. Förlusten av biologisk mångfald ska hejdas. Foto: Anna Rehnberg 11
12 Initiativ Ekologisk status Dricksvatten I Kungsbacka har det kommunala dricksvattnet god kvalitet. I Sverige ser många ett bra dricksvatten Klimatanpassning ökar. Studier av enskilda brunnar visar att många brunnar har dålig som en självklarhet men en ökad nederbörd gör att risken för försämrad kvalitet status. Man har också uppmätt kemikalierester i grundvattnet. Klimatanpassning För att nå god ekologisk status i våra sjöar, vattendrag och i våra kustnära vatten i Kungsbacka kommun krävs det omfattande åtgärder. Klimatanpassning och vilka åtgärder vi ska prio- Vi behöver också mäta och följa upp bland Dricksvatten annat vilka utsläppskällor som finns ritera. Övergödning är den största orsaken till att vi inte når god ekologisk status i våra vatten. Till och från har vi extremt väder som kan vara ett tecken på att klimatet förändras. En anpassning till ett förändrat klimat är en viktig framtidsfråga. Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att ansvara för klimatanpassningsfrågorna på regional nivå och stödja kommunerna i deras arbete med klimatanpassning. Kommunerna har här en nyckelroll och behöver vara väl förberedd på olika scenarier. Aktiviteter Aktivitet Beskrivning Intern/Extern Ekologisk status Sanering enskilda avlopp Kalkning Dricksvatten Dricksvatten Minska kemikalieanvändningen Cirka 3000 enskilda avlopp som inte Intern/Extern klarar dagens krav på rening Utan kalkning blir våra sjöar försurade. Klimatanpassning sker, Intern/Extern Minskning av försurande ämnen men återhämtningstiden är lång Ändrade konsumtionsmönster Extern/Intern Säkrad tillgång Skyddsbestämmelser Intern Klimatanpassning Långsiktigt skydda grundvatten och Skydd grundvatten Intern/Extern enskilda vattentäkter Klimatanpassningsplan Klimatanpassning Anläggning våtmarker Utökad våtmarksareal för kväve- och fosforreduktion, flödesutjämning och biologisk mångfald Ett strategiskt arbete med förebyggande åtgärder. Extern/Intern Intern 12
13 Livsmedel Kungsbacka kommun är en stor livsmedelsinköpare och livsmedelskvalitet är en viktig fråga. Kvalitet kan vara kopplat till hur men också var produkten framställs. Det finns möjlighet att göra upphandlingar som skapar förutsättningar för lokala livsmedelproducenter. Men det ställer rejäla krav på kommunen som uppköpare. Kungsbacka kommun är en stor konsument och på så sätt en viktig aktör för producenterna. Dialog och långsiktiga gemensamma mål med lokala och regionala aktörer blir en fråga att arbeta med om vi vill skapa ett långsiktigt hållbart livsmedelssystem. Kungsbackas historiska odlings- och jordbrukstradition skulle dessutom kunna förstärkas och det lokala samhället mera hållbart genom utveckling av livsmedelsnäringen. Dessutom är naturligtvis livsmedel en avgörande faktor i ett resilient samhälle. En viktig fråga i framtiden blir satsningar på stadsnära odlingar och andra möjligheter till livsmedelsproduktion. Att öka andelen certifierad ekologiska livsmedel är ett av kommunfullmäktiges prioriterade mål sedan Genom aktiva insatser har vi ökat andelen från noll till över tolv procent. Ansträngningarna har gett resultat men behöver kompletteras med nya åtgärder och idéer. Lokala miljömål Utsläppen av svavel och kväve ska minska så att mark, sjöar och vattendrag kan återhämta sig. Användningen av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter ska minska. Substitutionsprincipen, som innebär att hälso- och miljöfarliga produkter och ämnen byts ut mot miljövänligare, ska vara vägledande för hushåll och verksamheter. Sjöar, vattendrag och kustnära vatten ska ha god ekologisk status. Utsläppen av övergödande ämnen från enskilda avlopp, reningsverk, jordbruk och trafik ska minska i relation till 2006 års utsläpp. En prioritering av åtgärder för utsläpp av näringsämnen ska göras utifrån de källor som har störst påverkan på Kungsbacka- fjordens ekologiska status. Kommunens grundvatten med betydelse för vattenförsörjning, markstabilitet och växt och djurliv ska långsiktigt säkras. Grundvattenkvaliteten ska vara god. Vid brukande av mark ska hänsyn tas till ängs- och betesmarkernas natur- och kulturvärden. Den ekologiska produktionen (enligt EU:s definition) ska år 2011 ha ökat till 12% av åkermarksarealen. Vid kommunala inköp ska andelen certifierade ekologiska livsmedel senast år 2011 uppgå till 25%. Vid kommunala inköp ska andelen närproducerade livsmedel öka. Förlusten av biologisk mångfald ska hejdas. Kommunens värdefulla natur- och kulturmiljöer ska bevaras och skötas så att biologiska värden säkerställs. 13
14 Initiativ Brukande av mark Hur vi brukar marken är delvis en kommunal angelägenhet och ingår i samhällsplaneringen. Jordbruksmark är en viktig resurs och kommer på grund av klimatförändringen troligen att bli än mer betydelsefull. Globalt sett är frågan om livsmedelsproduktion Konsumtion extremt viktig. Ett framtidsscenario Producenter kan vara att områden som nu är brukbara blir obrukbara till följd av översvämningar, extrem torka eller extrem nederbörd. Även Sverige kan drabbas och vi behöver göra en omställning av jordbruket. Det är därför en viktig fråga hur vi hanterar jordbruksmarken idag. Konsumtion Producenter Att aktivt arbeta med konsumtionsmönster är en del av kommunens arbete. När konsumenterna Producenter gör sina val, är det betydelsefullt vilka val de gör, oavsett om man är enskild kommuninvånare eller en så stor konsument som kommunen. En kommun kan hjälpa till att skapa bra förutsättningar för lokala och regionala livsmedelproducenter, bland annat genom sin upphandling. Det är synnerligen viktigt med en dialog med livsmedelsproducenter och det offentliga på lokal och regional nivå. Staden är full av dåligt utnyttjade landskap. Att använda mark till så kallad stadsnära odling är hållbart och ett sätt att ge kommuninvånare möjlighet att odla. Aktiviteter Aktivitet Beskrivning Intern/Extern Brukande av mark Lokal livsmedelproduktion Beakta bra jordbruksmark vid planläggning Konsumtion Stadsjord Stimulera till lokal livsmedelproduktion. Internt skapa förutsättningar för lokala producenter att avyttra sina varor Utgå från klassificering av jordbruksmark Producenter Använda sig av tätortsnära mark för odling. Lokal livsmedelsförsörjning grunden för ett hållbart samhälle Extern/Intern Intern Extern/Intern Minskat svinn Matsvinn i kommunal verksamhet. Intern/Extern Matavfall blir biogas Vegetariskt Koppling till klimatsmart mat Intern/Extern Konsumtion Certifierat ekologisk Att verka för ett ekologiskt jordbruk. Producenter Internt arbeta för att nå målen avseende certifierade ekologiska livsmedel Kvalitet Avseende miljö, etik och djurskydd vid upphandling Intern/Extern Intern Producenter Lokal och regional produktion Verka för en lokal och regional livsmedelproduktion Extern/Intern 14
15 Foto: Anna Rehnberg Indikatorer och uppföljning Först och främst kommer aktiviteterna i handlingsplanen att följas upp genom att se om de har budgeterats och initierats som projekt. Det är sedan på projektnivå som man måste sätta upp kvantitativa mål som sedan i sin tur återrapporteras inom ramen för handlingsplanen. I miljömålen för Kungsbacka finns beslut på vad som ska mätas och att resultatet ska presenteras i en miljörapport för varje mandatperiod. För att underlätta när resultaten ska analyseras och rapporten ska skrivas är det viktigt med kontinuerliga mätningar enligt handlingsplanen. I augusti varje år utvärderar vi alla aktiviteter inför det kommande budgetarbetet. Miljökommunikation För att få bra effekt på insatserna är det mycket väsentligt att kommunicera vad vi gör, både internt och externt. Att kommunicera miljöfrågor handlar inte bara om information, det handlar också om dialog med flera olika aktörer såsom näringsliv och olika organisationer. Det är också viktigt att använda olika typer av utbildningsinsatser för att förstärka kommunens miljöarbete. I den interna miljökommunikationen har förvaltningarnas miljösamordnare och miljöombud en viktig roll. Aktivt arbete med kungsbacka.se är sannolikt det viktigaste sättet att informera medborgarna om miljöarbetet i kommunen. Att utveckla området miljö på kommunens webbplats är angeläget, lämplig tidpunkt är i samband med nya kungsbacka.se. För att informera om framsteg, utveckling och viktiga händelser internt så är naturligtvis Insidan en mycket viktig plattform. Kommunikationen med invånarna och medarbetarna måste vara kontinuerlig, relevant och intressant. Här handlar det inte bara om att informera om pågående eller avklarade projekt utan om att upplysa, inspirera och mana till medverkan inom olika områden som är väsentliga för en hållbar samhällsutveckling. Samhällsplanering Kommunen har många roller och ansvarsområden i det lokala hållbarhetsarbetet. Vi har ansvar för den fysiska planeringen. Där läggs grunden för en hållbar utveckling av kommunen. Frågor som hur och var vi bygger, hur vi planerar för hållbara transporter och hur vi använder resursen mark är kanske de mest betydelsefulla i planeringsarbetet av framtidens hållbara samhälle. Alla fokusområden i handlingsplanen har någon koppling till samhällsplanering vilket belyser den särställning som samhällsplanering har i den kommunala verksamheten. 15
16 16
17 Miljömål för Kungsbacka Miljömålen för Kungsbacka antogs i kommunfullmäktige i februari De är uppdelade i lokala miljömål vilka berör Kungsbacka som geografisk enhet och miljömål för den kommunala verksamheten. Kungsbackas miljömål utgår från de nationella miljömålen, vilket även de regionala miljömålen gör. Läs mer på och BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN 1. Utsläppen av fossil koldioxid per invånare i kommunen ska till år 2020 minska med 20 % jämfört med 2004 års nivå. 2. Användningen av tillförd energi i bostäder och lokaler för uppvärmning, tappvarmvatten, hushålls- och driftsel ska minskas med 20 % per innevånare mellan 2006 och Antalet kollektivtrafikresor ska öka i förhållande till antalet bilresor. 4. Tillgängligheten ska öka för gående och cyklande. 1. Användningen av tillförd energi i lokaler för uppvärmning, tappvarmvatten, och driftsel ska minskas med 20 % per kvadratmeter mellan 2006 och De utsläpp av koldioxid som sker genom den kommunala verksamhetens transporter och tjänsteresor ska minska med 30 % fram till år 2020 jämfört med 1990 års nivå. 3. Kommunala inköp av varor och tjänster ska göras med hänsyn till begränsad klimatpåverkan. FRISK LUFT 1. Halterna av kvävedioxid, partiklar och bensen som har sitt ursprung i trafiken ska minska jämfört med år 2005, särskilt i Kungsbackas tätort och tätortsnära områden. 1. Utsläppen av kvävedioxid, partiklar och bensen från den kommunala verksamhetens fordons- och maskinpark ska minska. BARA NATURLIG FÖRSURNING 1. Utsläppen av svavel och kväve ska minska så att mark, sjöar och vattendrag kan återhämta sig. 2. Kungsbackas sjöar och vattendrag som hotas av försurning ska kalkas regelbundet. GIFTFRI MILJÖ 1. Användningen av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter ska minska. 2. Substitutionsprincipen, som innebär att hälso- och miljöfarliga produkter och ämnen byts ut mot miljövänligare, ska vara vägledande för hushåll och verksamheter. 3. Utsläppen av tungmetaller som bly, kadmium och kvicksilver ska minska. 4. Utsläppen av läkemedel ska minska. 1. Kommunen ska delta i identifieringen av förorenad mark samt se till att den undersöks och vid behov saneras. 2. Substitutionsprincipen ska alltid gälla vid upphandling, förvaltning och drift. 3. Riktlinjer för omhändertagande av dagvatten ska tas fram. 4. Verksamheter med utsläpp av kvicksilver, bly och kadmium ska ges information om krav på hantering av verksamhetsavfall och information angående sanering. Foto: Hannah Larsson
18 SKYDDANDE OZONSKIKT 1. Köldmedier ska väljas så att ozonskiktet och klimatet inte påverkas negativt. 2. Till år 2011 ska användningen av ozonnedbrytande ämnen, även HCFC, ha upphört i alla köldmedieanläggningar. 1. Till år 2011 ska användningen av ozonnedbrytande ämnen, även HCFC, ha upphört i alla köldmedieanläggningar inom den kommunala verksamheten. SÄKER STRÅLMILJÖ 1. År 2020 ska antalet årliga fall av hudcancer orsakade av UV-strålning vara lägre än år Kommunens verksamheter ska leda till minskad strålrisk. INGEN ÖVERGÖDNING 1. Sjöar, vattendrag och kustnära vatten ska ha god ekologisk status. 2. Utsläppen av övergödande ämnen från enskilda avlopp, reningsverk, jordbruk och trafik ska minska i relation till 2006 års utsläpp. 3. En prioritering av åtgärder för utsläpp av näringsämnen ska göras utifrån de källor som har störst påverkan på Kungsbackafjordens ekologiska status. LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG 1. Sjöar och vattendrag ska ha god ekologisk status. 2. Insatser ska göras för att bibehålla och stärka bestånden av lax och öring. 1. Vid planering och tillståndsgivning ska hänsyn tas till sjöar, vattendrag och deras strandzoner. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET 1. Kommunens grundvatten med betydelse för vattenförsörjning, markstabilitet och växt och djurliv ska lång siktigt säkras. 2. Grundvattenkvaliteten ska vara god. 1. Senast år 2009 ska kommunens viktigaste grundvattentäkter, Fjärås Bräcka, Gällinge och Öjersbo, ha skyddsbestämmelser i enlighet med gällande svenska normer. 2. Grundvatten ska skyddas vid planering och exploatering. 3. Uttag av grundvatten ska inte ske vid sådana nivåer att saltvatteninträngning uppstår. HAV I BALANS, med levande kust och skärgård 1. Kustnära vatten, som till exempel Kungsbackafjorden, ska ha god ekologisk status. 2. Den biologiska mångfalden, inklusive fiskebestånden, ska öka i kustnära vatten. 3. För områden med höga naturvärden ska långsiktigt skydd upprättas. MYLLRANDE VÅTMARKER 1. Antalet våtmarker ska öka. 1. Vid planering och exploatering ska våtmarker inte påverkas negativt. 2. Stödja markägare som vill anlägga våtmarker i lämpliga områden, till exempel genom rådgivning. LEVANDE SKOGAR 1. Skyddet för skogar med höga naturvärden ska vara starkt och långsiktigt. 2. Skogar med höga naturvärden ska värnas. Skogsmiljöer med särskilt bevarandevärde är ädellövskogar, och lövsumpskogar. 3. Växter och djur ska kunna sprida sig naturligt i gröna korridorer
19 1. Vid planering och exploatering ska hänsyn tas till skogar med höga natur- och kulturhistoriska värden. 2. Tätortsnära skogar ska tillgängliggöras. ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP 1. Vid brukande av mark ska hänsyn tas till ängs- och betesmarkernas natur- och kulturvärden. 2. Den ekologiska produktionen, enligt EU:s definition, ska år 2011 ha ökat till 12 % av åkermarksarealen. 1. Vid kommunala inköp ska andelen certifierade ekologiska livsmedel senast år 2011 uppgå till 25 %. 2. Vid kommunala inköp ska andelen närproducerade livsmedel öka. 3. Vid planering och exploatering ska hänsyn tas till värdet av god jordbruksmark samt ängs- och betesmarkernas natur- och kulturvärden. Miljömål för hushållning och kretslopp 1. Allt avfall ska källsorteras. 2. Organiskt hushållsavfall, slam och kanske även stall gödsel ska användas för produktion av biogas. 1. Avloppsslammet från reningsverket eller en eventuell biogasanläggning, ska vara av sådan kvalitet att det ska kunna spridas över åkermark. 2. Alla kommunala fastigheter ska senast år 2011 ha utrustning som medger fullständig källsortering. 3. Kommunen ska i sin verksamhet välja varor och tjänster så att mängden avfall minimeras. ETT RIKT VÄXT OCH DJURLIV 1. Förlusten av biologisk mångfald ska hejdas. 2. Kommunens värdefulla natur- och kulturmiljöer ska bevaras och skötas så att biologiska värden säkerställs. GOD BEBYGGD MILJÖ Miljömål för bebyggelse, infrastruktur och energianvändning 1. Elförbrukningen per innevånare ska minska med 20 % mellan 2006 och Nya bostäder och verksamheter ska alltid planeras så att behoven av biltransporter minskas. 2. Tätorterna ska ha en utvecklad och kvalitativ grönstruktur för hälsa, natur- och kulturmiljö samt rekreation. 3. Inför planarbete i områden där äldre byggnader finns, ska en kulturhistorisk utredning göras. Stöd finns i den inventering av kulturhistoriska byggnader som genomförts av Länsstyrelsen. 4. Kommunen ska verka för utbyggnad av förnyelsebar energi. 5. Alla nybyggda bostäder inom planlagt område bör senast år 2015 vara utformade så att byggnadens energi användning uppgår till högst 90 kwh/m 2 och år. 6. I detaljplaner ska energianvändningen styras till förnyelsebara energikällor. 7. Trafikbullret ska minska kontinuerligt, särskilt i kommunens tätbefolkade områden. 8. Byggnader där människor vistas ska ha radonhalter som understiger gränsvärdet 200 Bq/m 3 luft.
20 Ur Kungsbackas vision Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kommun Kungsbacka Telefon
Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merÖ vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Läs mermiljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merMiljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merVad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Läs merGotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
Läs merMiljörapport UPPFÖLJNING AV KUNGSBACKA KOMMUNS MILJÖMÅL JUNI 2014 KUNGSBACKA KOMMUN
Miljörapport UPPFÖLJNING AV KUNGSBACKA KOMMUNS MILJÖ JUNI 2014 KUNGSBACKA KOMMUN Datum: 20140615 Beställare: Kungsbacka kommun Konsult: Ramböll Sverige AB Foto framsida: Hannah Larsson www.kungsbacka.se/miljorapporter
Läs merGrundläggande Miljökunskap
Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling
Läs merJONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
Läs merBilaga 5 Miljöbedömning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merLokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22
Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt
Läs merBILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
Läs merVad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?
miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )
Läs merLångsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete
Läs merMiljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merHaparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merÖverenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Läs merTrollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö
Läs merLIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.
Läs merStrategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Läs merGenomförandeplan - beslutade åtgärder 2014
Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merMiljöpolicy. Krokoms kommun
Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...
Läs merMiljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merÖverenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merGod bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Läs merÅtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
Läs merMiljömål för Kungsbacka 2008 2015
Miljömål för Kungsbacka 2008 2015 KUNGSBACKA KOMMUN Kungsbacka ska utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Ur Vision för Kungsbacka Mer information Miljörapport 2006 som beskriver
Läs merKonkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar
1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera
Läs merBILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018
BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 Kommunfullmäktige Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målredovisning Miljöprogrammet... 3 Kommunfullmäktige, Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 2(10)
Läs merMILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merför dig, dina grannar och Gotlands framtid.
för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs merÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun
Läs mermiljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag
miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag 1 miljöprogram 2020 Det du just nu håller i din hand är kortversionen av miljöprogrammet för Klippans kommun. Miljöprogram för Klippans kommun 2020 är ett
Läs merVi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merGenerationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR
Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Läs merÅtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är
Läs merSamråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Läs merDialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog
Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av
Läs merMiljöstrategi för Strängnäs kommun
Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-05-25 72 Gäller fr o m: 2015-05-26 Myndighet: Diarienummer: Ersätter: Ansvarig: Samhällsbyggnadsnämnden SBN/2015:157 Miljöpolicy KS/2002:329 Samhällsbyggnadskontoret STYRDOKUMENT
Läs merUndersökning av planens miljöpåverkan
Undersökning Samhällsbyggnad Handläggare Xxxx Xxxx 201X-XX-XX Diarienummer: 201X-XXXX Undersökning av planens miljöpåverkan Detaljplan för inom kommundelen/stadsdelen/serviceorten kommun, Västerbottens
Läs merMiljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar
Miljöarbete i Lunds kommun 2018-11-07 Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar Goda exempel - Lund Sveriges bästa avfallskommun 2017 och årets
Läs merProgramhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20
Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael
Läs merMiljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal
Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som
Läs merETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Läs merÖverenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merMiljömålen i Västerbottens län
Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merSvenska pärlor Världsnaturfonden WWF
TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser
Läs merMiljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera - och klimatutmaningar! Nu skrivs överenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt och synliggöra kommunernas och Landstinget
Läs merKlimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad:
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad: 20171213 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade
Läs merMiljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Läs merMiljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24
Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Referens: Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Ställningstagande Samhällsbyggnad, plan bedömer att planen innebär betydande miljöpåverkan.
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merMiljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern
Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan
Läs merPolitiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015
Politiskt seminarium Torsås 25 februari 2015 Ett gott liv i en livskraftig kommun Nya politiker Ny politiskt majoritet Lära känna varandra Fortsätta samverkan mellan Torsås kommun och Kustmiljögruppen
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merVA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)
6 juli 2017 VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2017-10-30, 187 Dokumentägare: Kommundirektör Dokumentnamn:
Läs merHållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen
Hållbarhets- utmaningar i staden Anna Ledin, miljöförvaltningen Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Anna Ledin, miljöförvaltningen Bakgrund Miljökemist forskare och undervisare på: Linköpings
Läs merPOLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Läs merMiljöbokslut. Foto: Daniel Helsing
Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri
Läs merEnergi- och miljöplan
Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat
Läs merTrollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Miljömålssystemets nivåer Generationsmålet Miljökvalitetsmålen Preciseringar Etappmålen Regionala tilläggsmål ILLUSTRATIONER TOBIAS FLYGAR Lokala/kommunala miljömål Prognosen för att
Läs merTEKNISK FÖRSÖRJNING ENERGI
ENERGI Övergripande mål med anknytning till energi EU:s klimatmål till 2020 Nationella energimål Regionala energimål Regionala energi och klimatmål för Skåne TOMELILLA KOMMUN Fossilbränslefritt Förutom
Läs merLänsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Läs merGöteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018
Göteborgs Stads miljöprogram 2013-2020 Aktualiserat 2018 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare,
Läs merKoppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen
i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt
Läs merKlimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade bilden av kommunens
Läs mer- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.
1 (5) Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer 20101201 Kommunstyrelsen POLITISKA VERKSAMHETSMÅL FÖR MILJÖ Förklaring av politiska verksamhetsmål De politiska verksamhetsmålen skall stödja de politiska
Läs merMiljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen
Läs merVI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne
VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5
Läs merKonsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå
KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merMiljöprogram, Del 3 Handlingsplan. Vaggeryds kommun
Miljöprogram, Del 3 Handlingsplan Vaggeryds kommun 1 Innehåll Innehåll...2 Del 3 Handlingsplan... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Läsanvisning... 3 Handlingsplan... 4 Åtgärdsöversikt... 5 Avsnitt
Läs mer