Utvärdering av gång- och ståhjälpmedel NF-Walker

Transkript

1 Forsknings- och utvecklingsenheten BULLETIN Nr 3/2010 Utvärdering av gång- och ståhjälpmedel NF-Walker

2 Verksamhet: Författare: Utgivning: Hjälpmedelsverksamheten Heléne Bengtsson December 2010 av Forsknings- och utvecklingsenheten, ISBN: Layout: Ulla Götesson Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne 2

3 Sammanfattning Inom Habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen, Region Skåne, är det viktigt att på olika sätt kunna ge stöd åt barn med funktionsnedsättning för att de ska utvecklas till så självständiga personer som möjligt. Ett moment i barns utveckling kan vara att lära sig gå. Detta arbete utvärderar gång- och ståhjälpmedel NF-Walker. Syftet med arbetet är tudelat. Det är för det första att undersöka hur och i vilken grad NF-Walker används samt för det andra att få fram erfarenheter och åsikter kring hjälpmedlet från ordinatörer och andra sjukgymnaster som har kommit i kontakt med NF- Walker. För att kunna kartlägga barnens användning av NF-Walker gjordes sökningar av ordinatörer och dokumentation kring brukarnas utprovning/uppföljning av NF- Walker i Munin och SESAM. För att granska sjukgymnasternas erfarenheter av hjälpmedlet skickades enkäter ut till 27 sjukgymnaster. Av de totalt 38 barn som ordinerats en NF-Walker är det 24 som har återlämnat den och 14 som tränar med den fortfarande. Hälften av dessa använder den minst fem dagar i veckan och har den placerad på skola/fritids/dagis. Fem barn har sin NF-Walker stående hemma och använder den två till fyra gånger i veckan. Ett par av barnen som också har den placerad hemma använder den framförallt på helger och lov. Arbetet diskuterar också vilka kriterier som sjukgymnasterna tar hänsyn till inför en ordination av NF-Walker för att kunna nå ett så optimalt resultat som möjligt. Det viktigaste kriteriet är att förvissa sig om att barnet och dess nätverk är välmotiverade för den aktiva träning som NF-Walker kräver. Det upplevs också viktigt att kontrollera att det finns tid och plats för träning med NF-Walker samt en plan för hur den praktiskt ska användas. Barnets motoriska förmåga måste vara adekvat för denna typ av träning. Ett annat kriterium, som sjukgymnasterna tar hänsyn till inför träning, är en realistisk målsättning med hjälpmedlet. Den funktionella statusen har förbättrats för en tredjedel av de 38 barnen i studien efter träning med NF-Walker. Denna grupp har förbättrat sin gång genom att mer eller mindre klara reciprok gång. Andra fördelar som har framkommit efter träningen är att kontrakturer har blivit mindre och att barnet fått ökad muskelstyrka, minskad spänning samt bättre stabilitet och positionering på grund av det upprätta ståendet. Aktivitetsmönstret hos barnet kan också förbättras när barnet kommer i stående ställning och själv kan förflytta sig i önskad riktning. Ett viktigt moment i samband med NF-Walker är den regelbundna uppföljningen ungefär var fjärde månad. Samtliga sjukgymnaster menar att uppföljningarna är nödvändiga och ser mycket positivt på dem. 3

4 Innehåll Inledning...5 Varför är det så viktigt att stå och gå...5 Hjälpmedlet NF-Walker...5 Design och funktion...5 Kostnader...7 Ordination och uppföljning...7 Syfte...8 Metod...8 Resultat...9 Barnens användning av NF-Walker...9 Sjukgymnasternas erfarenheter av NF-Walker...13 Diskussion...19 Implementring...20 Referenser...22 Bilagor...23 Bilaga 1. Frågeformulär till dig som ordinerar NF-Walker...23 Publikationer utgivna genom FoU-enheten...26 Rapporter...26 Korta rapporter...29 Sammanställningar av forskning...29 Bulletiner

5 Inledning Varför det är viktigt att stå och gå Ett gång- och ståhjälpmedel har inte enbart en viktig fysisk funktion utan kan även ha en psykosocial funktion för. Det barn, som ges möjlighet att komma upp till stående, får ett annat perspektiv än vid liggande eller sittande. Barnet får en bättre möjlighet att utforska omvärlden och kan bli mer självbestämmande (Nordström & Ekenberg, 2009). Den sociala gemenskapen kan underlättas då barnet får en helt annan överblick över sin omgivning och kommer upp i ögonhöjd med andra barn. Den stående kroppsställningen kan också underlätta barnets huvudkontroll och ge barnet ökad bålstabilitet. Detta kan leda till förbättrad andning och, som en följd därav, bättre talförmåga och bättre förmåga att äta och dricka (Winnberg-Lindqvist et al 1999). Även hand- och armfunktion hos vissa barn med svåra rörelsehinder kan förbättras då barnet kommer upp i stående ställning (Paulsson & Winnberg-Lindqvist, 1997). Hjälpmedlet NF-Walker Design och funktion NF-Walker, som tillverkas av EO-funktion i Norge, är ett dynamiskt gång- och ståhjälpmedel för barn och ungdomar som kan anpassas och justeras i förhållande till barnets storlek, funktionsnedsättning och målsättning. Detta hjälpmedel är uppbyggt av ett ortossystem samt ett tillhörande underställ/ underrede. Ortosen består av lätta metallstänger, som fästes på sidan av barnets ben och förkortas eller förlängs efter behov. Stängerna avslutas med en fästanordning under barnets sko. När metallstängerna är på plats flyttas barnet till underredet. I detta underrede fäster man barnet med hjälp av bälten och resårband på sådant sätt, att barnet kan stå upp eller inta gångställning. Målet med gångställningen i NF-Walker är, att den ska ge träning till ett reciprokt gångmönster 1. På underredet finns det hjul och justerbar fjädring. Fjädringen kan justeras så att barnets vikt avlastas mer eller mindre. Hjulen ger möjlighet till att köra eller gå med hjälpmedlet inomhus, även utomhus om underlaget är slätt. Underredet har dessutom bromsar, vilket gör hjälpmedlet till rörligt ståhjälpmedel (EO-funktions hemsida). NF-Walker har visat sig vara effektiv för barn med CP, MMC och andra diagnoser. Den goda effekten har kunnat uppnås eftersom konstruktionen av NF- Walker är sådan, att barnet kan få full belastning med så stor del av kroppstyngden som möjligt i stående men framför allt även i gående. Denna tyngd ger barnet en optimal belastning på skelettet och god ledposition. Vid åstadkommen reciprok förflyttning ger det barnet ökad muskelstyrka, ökad cirkulation och en effektiv, aktiv töjning av korta muskler med den egna kroppsvikten som belastning (EO-funktions hemsida). Hjälpmedlet har en stor understödsyta, för att 1 Normal gång med växelvis benpendling. 5

6 vara stabilt när barnet står eller förflyttar sig. Detta gör att hjälpmedlet kräver mycket utrymme, framför allt när barnet förflyttar sig. Det kan medföra att NF- Walker inte alltid kan användas i hemmet utan endast i skolan eller på dagis/ fritids där det brukar finnas mer svängrum. NF-Walker finns i två storlekar. Den mindre modellen M5 (figur 1) kan anpassas till barn i ålder från två och ett halvt år till ca13 år som har en längd mellan 80 och 140 cm. Den är godkänd för brukare upp till 150 cm i längd och 50 kg i vikt. Den större modellen XR5 (figur 2) passar personer som är cm långa och väger mellan 40 och 80 kg. Barnet kan använda samma NF-Walker under en längre tid, då den går att anpassa efterhand som barnet växer. Denna anpassning utförs av representant från EO-funktion, för att ansvarsgaranti för utförd service ska gälla. Figur 1: NF-Walker M5 Figur 2: NF-Walker XR5 Källa: EO-Funktion AB, Tillstånd till publicerade bilder har beviljats. 6

7 Kostnader Grundpriset för en NF-Walker år 2010 är kronor för M5-modellen och kronor för XR5- modellen. För att barnet ska få den optimala inställningen för gångträning i NF-Walker kan det behövas ett eller flera tillbehör. 20 av de 21 NF-Walker som i nuläget är tillgängliga eller i bruk inom Hjälpmedelsverksamheten i Region Skåne har extra tillbehör, för vilka tillbehörskostnader blir aktuella (tabell 1). Andra utgifter för detta hjälpmedel är kostnader för de regelbundna uppföljningarna/justeringstillfällena. Tabell 1: Tillbehörskostnader för NF-Walker från EO-funktion Prisintervall Antal kr kr kr kr kr kr kr kr kr 2 N=21 Ordination och uppföljning Inom Region Skåne har sjukgymnast ordinationsrätten till NF-Walker med hjälpmedelskonsulent som utprovare (Hjälpmedelshandboken). Detta särskilda tillägg med hjälpmedelskonsulenten som utprovare görs i de fall då både ordinatörens och hjälpmedelskonsulentens kompetens krävs för att ordination av speciellt hjälpmedel ska leda till en optimal och säker lösning. Inför ordinationen av NF-Walker ska det vara uteslutet att barnet med funktionsnedsättning kan använda andra, enklare gånghjälpmedel (Hjälpmedelshandboken). Ordinatören ska också överväga om NF-Walker är ett relevant val då detta hjälpmedel kräver stora utrymmen och större personella insatser kring barnet. En målsättning som är angiven i hjälpmedelshandboken är att NF-Walker ska användas fem dagar i veckan och minst en timme åt gången. NF-Walker är ett förhållandevis dyrt hjälpmedel, och därför har nätverksgruppen inom barnhjälpmedel, Hjälpmedelsverksamheten Region Skåne, bestämt att brukaren endast kan få en NF-Walker. Denna får sedan flyttas mellan användningsplatserna. 7

8 Ordinatören ansvarar för att barnet tränar och använder hjälpmedlet enligt de mål som har satts upp. Även om själva träningen utförs av annan person, kvarstår ansvaret hos ordinatören. Uppföljningsansvaret ligger på ordinatören som även ska överväga om ytterligare insatser krävs för att kunna nå målet (Hjälpmedelshandboken). Det görs regelbundna uppföljningar, ungefär var fjärde månad av NF- Walker, då representant från EO-funktion träffar barnet och gör justeringar på hjälpmedlet. Vid dessa tillfällen medverkar även ordinatör/behandlande sjukgymnast, hjälpmedelskonsulent och förälder/personal. Syfte Syftet med denna studie är tudelat: För det första att undersöka hur och i vilken grad hjälpmedlet NF-Walker används vid Hjälpmedelsverksamheten inom Region Skåne. För det andra att studera sjukgymnasternas erfarenheter av hjälpmedlet. Enligt vilka kriterier ordineras hjälpmedlet NF-Walker? Metod Inför denna studie har en enkät skickats ut till 27 sjukgymnaster inom Region Skåne vilka har ordinerat eller kommit i kontakt med NF-Walker. Dessa sjukgymnaster har arbetat inom Region Skåne alltsedan hjälpmedlet kom in i sortimentet Frågorna i enkäten till sjukgymnasterna skapades i dialog med nätverksgruppen inom barnhjälpmedel, Hjälpmedelsverksamheten Region Skåne och rörde bland annat vilka urvalskriterier man utgår från vid ordinationen, målsättningar, hjälpmedlets effekt samt åsikter om de regelbundna uppföljningarna (bilaga 1). 20 enkäter besvarades, fyra sjukgymnaster tog kontakt och förklarade att de av olika anledningar inte kunde besvara enkäten och övriga tre enkäter förblev obesvarade. Enkäterna till sjukgymnasterna har kodats så inga enskilda svarspersoner kan identifieras. För att kunna kartlägga barnens användning av NF-Walker gjordes sökningar av ordinationer och dokumentation kring brukarnas utprovning/uppföljning av NF- Walker 3. Sökningen utgick ifrån Hjälpmedelsverksamhetens datasystem SESAM samt Habilitering & Hjälpmedels journalsystem Munin. Namnen på sjukgymnasterna som utfrågats för denna studie har hittats i datasystemet SESAM. Sökningarna i SESAM och Munin gällde följande variabler: antal NF-Walker som anskaffats inom Region Skåne, i vilken omfattning dessa hjälpmedel används, de berörda barnens/ungdomarnas ålder, barnens/ungdomarnas kön, enhetstillhörighet samt antalet återlämnade NF-Walker. Slutligen undersöktes även om de barn som återlämnat NF-Walker uppnått sina uppställda mål. SESAM har även använts för att sammanställa kostnaderna kring NF-Walker. 3 Sökningen gjordes med tillstånd av berörda verksamhetschefer vid Habilitering & Hjälpmedel inom Region Skåne. 8

9 Resultat Barnens användning av NF-Walker Från till maj 2010 har det totalt införskaffats 27 stycken NF-Walker inom Region Skåne. 23 är av den mindre modellen M5 och fyra av den större RX5-modellen. Utav dessa 27 är 14 i användning, sju disponibla och sex skrotade (1 maj 2010). 23 av samtliga införskaffade NF-Walker har i stort sett varit oavbrutet ordinerade till någon brukare. Fyra NF-Walker, som köptes in åren 2003 och 2004, har varit tillgängliga för ordination mellan ett år och ett år och sju månader sedan de köptes in. Tabell 2: Antal inköpta NF-Walker till Region Skåne från år 2001 till 2009 År Totalt Antal Barnen börjar använda NF-Walker mellan två och elva års ålder; endast ett fåtal är över tolv år. Det är en majoritet pojkar som ordineras detta hjälpmedel (tabell 3). Det ordineras ofta till barn med cerebral pares som i Sverige drabbar cirka 200 barn i varje årskull. Det är vanligare att pojkar än flickor får CP (Neuroguiden). Tabell 3: Kön och ålder när barnen börjar använda NF-Walker Ålder Totalt Pojke Flicka N=38 Inom Region Skånes Hjälpmedelsverksamhet finns det fem hjälpmedelsenheter. Utav de 38 barn som har eller har haft en NF-Walker kommer de flesta, 13 barn, från Malmö hjälpmedelsenhet, medan tio av barnen kommer från Lunds, åtta från Kristianstads, sex från Helsingborgs och ett barn från Ystads hjälpmedelsenhet. 4 Det köptes in tre NF-Walker som prov, år , innan produkten kom in i hjälpmedelssortimentet

10 Av de 38 barn som ordinerats NF-Walker använder 14 fortfarande hjälpmedlet medan 24 har återlämnat det (tabell 4). Tabell 4: Användningstid av NF-Walker för barn som idag använder den och barn som har återlämnat den Tid i månader Totalt Används Återlämnats N=38 Fyra barn av dessa 24 har återlämnat NF-Walker efter att de uppnått sina uppsatta mål. Dessa barn har använt hjälpmedlet i 17 månader, två och ett halvt år, fyra och ett halvt år respektive fem och ett halvt år. Övriga 20 barn har återlämnat NF-Walker då ordinatören tillsammans med barnet och anhörig inte sett att barnet gjort framsteg i den omfattning som skulle leda till att nå uppsatta mål. I dessa fall har barnen använt NF-Walker från fyra månader till fyra och ett halvt år (tabell 4). Hur ofta använder barnen NF-Walker? Utav samtliga 38 barn, som fått ordinerat NF-Walker, är det 17 som använder/har använt den fem gånger eller mer per vecka. En klar majoritet av dessa barn har NF-Walker placerad på skola/fritids/ dagis. Åtta barn använder NF-Walker två till fyra gånger per vecka; utav dem är det tre som har den enbart i skolan och lika många använder den enbart hemma. Två barn använder NF-Walker både i skolan och i hemmet. Fem barn använder NF-Walker någon gång per vecka eller mer sällan och har den placerad antingen hemma eller på skola/dagis. Två av dem har sin NF-Walker hemma och använder den endast under helger och sommarledigheten. För resterande åtta brukare framkommer inte användningsgrad och placering i journalen. De uppsatta målen har noterats i journalen för varje barn. Målen är likartade för barnen som använder sin NF-Walker och för de barn som har återlämnat denna. Den vanligaste målformuleringen är att barnet ska kunna utveckla ett rätt och fungerande gående eller ett korrekt gångmönster. Vidare finns som uppsatta mål att barnet ska kunna kontrollera sin rörlighet och funktion generellt, att barnet ska träna sitt stående och gående och kunna belasta benen. Uppsatta mål för en åtgärd ska vara mätbara, men i barnens journal finns det endast en formulering som visar på att ett mätbart mål definierats. Ordinatören skriver: att utveckla gångförmåga, ett fåtal steg till en början. Här mäts alltså uppfyllt mål i antal steg. Utav de 14 barn som idag använder NF-Walker gör nio barn ännu framsteg. För fem barn är det fortfarande mer tveksamt om detta är det rätta hjälpmedlet för att uppnå målet. Av de 24 barn som har återlämnat sin utprovade NF-Walker är det tre barn som mer eller mindre har uppnått det uppsatta målet. Övriga 21 barn som har återlämnat NF-Walker har inte kunnat uppnå det uppsatta målet av olika anledningar. Fyra barn har återlämnat NF-Walker då de inte har kunnat fortsätta 10

11 på grund av smärtor och kontrakturer i fötter eller ben. Tre barn har lämnat tillbaka hjälpmedlet, eftersom de har haft för dålig bålbalans eller fått ökade okontrollerade rörelser, som hindrat utveckling av gångmönster. Andra svårigheter som gjort att fem barn återlämnat NF-Walker är problem med överflyttningen i och ur den samt brist på tid för träning. Nio barn vill inte eller har inte klarat av att utveckla ett gående med hjälp av NF-Walker och har därför återlämnat detta hjälpmedel. Diagnosen cerebral pares (CP) med funktionsnedsättningarna dyskinetisk cp och spastisk diplegi är vanligast hos de barn som provar NF-Walker för att kunna utveckla sitt gående och stående. Det är dock flera andra diagnoser/ funktionsnedsättningar som kan ha nytta av detta hjälpmedel (tabell 5). Tabell 5: Diagnoser/funktionsnedsättningar som har varit aktuella för ordination av NF-Walker Diagnos/problem Antal Cerebral pares 4 N=38 Dyskinetisk cp 13 Spastisk diplegi 8 Ataktisk cp 1 Tetrapares/plegi 2 Hemipares 1 Grav utvecklingsstörning med ospec. rörelseinskränkning 3 Retts 2 Medfödd missbildning 2 Spinal muskelatrofi 1 Deletion 1 Individuell uppföljning av NF-Walker görs ungefär var fjärde månad så länge barnet har sin NF-Walker. Denna regelbundna kontroll och justering på NF- Walker behövs efterhand som barnet växer. Hjälpmedlet måste ha den bästa möjliga inställningen för att kunna få fram den optimala användningen. Inom Region Skåne har man löst detta praktiskt, genom att man träffar barnet med anhörig/personlig assistent, ordinatör, hjälpmedelskonsulent och representant från EO-funktion vid den hjälpmedelsenhet barnet tillhör. Vid detta tillfälle diskuteras hur det har gått och planeras för fortsatt träning. Representanten från tillverkningsföretaget EO-funktion, som är den enda som får göra ändringarna, är med i diskussionen och gör justeringarna på NF-Walker 5. 5 Utgår ifrån Borås. 11

12 Antalet uppföljningar för de barn som har återlämnat sin NF-Walker har varit mellan två och 22 per barn; medianen är 5,5 uppföljningar (figur 3). De som ännu använder NF-Walker har varit med om två till 28 uppföljningar per barn; medianen är nio uppföljningar (figur 4). Figur 3: Antal uppföljningstillfällen för barn som har återlämnat sin NF-Walker. N=24 Figur 4: Antal uppföljningstillfällen för barn som ännu har sin NF-Walker. N=14 12

13 Sjukgymnasternas erfarenheter av NF-Walker Totalt har 20 sjukgymnaster svarat på enkäten. 17 av dessa har ordinerat en till tre NF-Walker per person. Tre sjukgymnaster har inte själva ordinerat hjälpmedlet men har erfarenhet av det då de varit i kontakt med barn som använder NF-Walker (tabell 6). Tabell 6: Antal ordinationer/sjukgymnast Antal ordinationer Antal sjukgymnaster Ej ordinerat 3 N=20 Inledningsvis efterfrågas det i enkäten vem som har initierat gång- och ståhjälpmedlet NF-Walker för barnet, när inget annat gånghjälpmedel har fungerat. Enkäten visar att detta oftast görs av behandlande sjukgymnast. I sex fall är föräldrarna med och initierar att deras barn ska få prova NF-Walker. Ett barn tog själv initiativ till att använda NF-Walker då han hade sett andra barn i skolan med detta hjälpmedel och blivit intresserad av det. Enkätsvaren visar att barn med cerebral pares är den diagnosgrupp som sjukgymnasterna ser har mest nytta av NF-Walker. Barnen kan ha olika funktionsnedsättningar såsom bilateral spasticitet, dystoni, atetos och ataxi och behöver hjälp med gångträning. Barn med opererad rhizotomi kan också ha nytta av detta hjälpmedel för att träna upp gångförmågan efter operation. Även barn, som har den motoriska förmågan att gå men som inte förstår hur man ska göra för att få till ett normalt gående, kan bli hjälpta av NF-Walker för att på detta sätt bana in ett gångmönster. För att kunna nå bästa resultat med NF-Walker bör ordinatören ta hänsyn till olika förutsättningar samt utreda och förbereda väl inför ordination. Det kriterium som flest sjukgymnaster anger som det viktigaste är att både barnet och dess nätverk är välmotiverade för den aktiva träning som NF-Walker innebär. Ett annat kriterium, som flera sjukgymnaster anger, är att man bör undersöka hur NF-Walker ska användas. Det är viktigt att kontrollera att det finns plats för en NF-Walker och att det finns den tid som krävs för aktiv träning. Barnets motoriska förmåga är också ett kriterium som beaktas. Enstaka sjukgymnaster lyfter i sina svar fram barnets ålder, förflyttningen i och ur NF-Walker samt förmåga att formulera en adekvat målsättning som kriterier man tar hänsyn till inför ordination. 13

14 Den planerade målsättningen med NF-Walker, formulerad av ordinatören, stämmer inte alltid överens med de mål som föräldrar/skola/dagis har med hjälpmedelsanvändningen, svarar flera sjukgymnaster i enkäten. En sjukgymnast förklarar det med att målen kan i start och i grund vara överensstämmande, men familjen kan tolka in mer än vad vi talat om och nätverksgruppen tycker sig inte ha tid. En annan kommentar gäller hur sjukgymnasten och barnets nätverk ställer upp olika mål samt har olika tidsramar för när målen ska ha uppnåtts. Sjukgymnasten skriver, att nätverket har ofta ett avlastningsinriktat mål som gäller här och nu, medan sjukgymnasten har ett mer kroppsmål [fysiskt funktionsmål] inplanerat och ett mer långsiktigt mål. Ett problem som också nämns är, att överhuvudtaget, hjälpmedelsanvändningen och skolans planering, stämmer inte ofta överens. Åtta sjukgymnaster svarar, att deras målsättning överensstämmer med det som framförs från föräldrar/skola/dagis och kommenterar sitt svar med att de annars inte skulle kunna nå målet. I enkäten efterfrågas också om de planerade målen med NF-Walker är lätta att uppnå. De flesta, tio sjukgymnaster, anger att det planerade målet inte har uppfyllts med NF-Walker. Tre sjukgymnaster anger att målen är uppfyllda medan resterande inte har svarat på denna fråga. Enligt enkäten är svårigheterna att få barnets nätverk att ta sig tid att prioritera träning med NF-Walker den största anledningen till att uppsatt mål med NF- Walker inte alltid uppnås. En sjukgymnast beskriver problemet för ett barn med att det tar tid att sätta på den och båda föräldrarna måste vara hemma för att den ska kunna användas. Bland svaren framhålls även vikten av vuxennärvaro vid träningen av detta hjälpmedel så barnet förstår och går i NF-Walkern. Sjukgymnasterna motiverar det med att det är mycket svårt att lära sig att svänga/vända med NF-Walkern eller att det är svårt att få den absolut rätta inställningen som gör att gången blir så energisnål som möjligt och blir det inte rätt, så barnet direkt får in den rätta tekniken, tappar barnet lätt motivationen. Andra anledningar till att målet inte har kunnat uppnås har varit att barnet har varit sjukt en längre tid, fått en fysisk oförmåga, vuxit ur föregående inställning av hjälpmedlet eller att en lång vinter varit till hinder för de barn som endast vill använda sin NF-Walker utomhus. Sjukgymnasten skriver: Då blir det uppehåll i träningen som är svår att komma igång efter. Det framkommer också att det kan vara svårt att veta om målet kan uppfyllas, då man inte alltid kan förutse om barnets fysiska funktion passar för detta hjälpmedel ett barn blev mer hindrad än hjälpt av NF-Walker eller har NF-Walker bestående effekt eller bara så länge barnet har hjälpmedlet, gör det svårt att formulera målsättningen. Två sjukgymnaster påtalar svårigheten med att formulera mål: det primära uppsatta målet t.ex. att kunna förflytta sig uppnås, men även andra effekter som bålstyrka/kontroll kan konstateras men är inte med i uppsatt mål. Då målen med NF-Walker-träningen däremot uppfyllts är en förklaring till detta att barnet hade ett motiverat nätverk samt lämplig fysisk miljö, vilket gjorde att barnet fick kläm på tekniken. En annan anledning till lyckat resultat som nämns är, att NF-Walkern har funktionen att ge barnet den tydliga styrningen, alignement, som sker oavbrutet i detta hjälpmedel. En sjukgymnast svarar att en anledning till att målen uppnåtts är att man från början har satt rimliga mål som inte är så svåruppnådda. 14

15 I enkäten finns även en fråga om huruvida barnet har förändrats rent funktionellt efter användningen av NF-Walker. Nio sjukgymnaster har inte upplevt någon funktionell förändring hos de barn som de ordinerat hjälpmedlet till. Deras kommentarer är: rörelseinskränkningen har inte förvärrats, inte mindre kontrakturer, barnet står inte så länge. Fem sjukgymnaster upplever positiv effekt då barn har uppnått bättre gångmönster, som kan överföras till andra gåenden eller som varar ett tag. Vidare är deras erfarenhet att barnen får mindre kontrakturer, minskade spänningar, ökad muskelstyrka samt bättre stabilitet och positionering på grund av det upprätta ståendet. Enkäten efterfrågar också, huruvida barnet bevarar det intränade reciproka gångmönstret när han/hon lämnar NF-Walker (tabell 7). Tabell 7: Bevarat reciprokt gångmönster Ja 5 Nej 4 Ibland/delvis 2 Vet ej 6 Ej svar 3 N=20 Tabellen visar att sju sjukgymnaster svarat ibland/delvis eller ja på frågan om barnet bevarat intränat reciprokt gångmönster. Fyra har svarat nekande på frågan medan resterande nio inte har svarat på frågan alls eller svarat att de inte vet om reciprokt gångmönster bevarats. En anledning till att gångmönstret inte helt har bevarats är att barnet litar för mycket på vuxenstödet, barnet är själv inte så noga med tyngdpunkt och kroppsriktning, behöver inte bry sig. En sjukgymnast anger att barnet går i reciprokt gångmönster men inte så uttalat som i NF-Walker. Några av sjukgymnasterna svarar att barnen hade ett reciprokt gångmönster, innan träning med NF-Walker började, men gick okoordinerat med benen eller hade nedsatt bålbalans. Dessa barn har kunnat träna in ett bättre gångmönster med hjälp av NF-Walker där gången har blivit mer styrd. I enkäten frågas också efter huruvida sjukgymnasterna upplever att barnen, som använder NF-Walker, har fått ett förändrat aktivitetsmönster (tabell 8). Tabell 8: Förändrat aktivitetsmönster. Ja 4 Nej 8 Ibland/delvis 2 Vet ej 4 Ej svar 2 N=20 15

16 Åtta sjukgymnaster svarar att de inte upplever att träningen med NF-Walker ger någon ökad aktivitetsnivå hos de barn som de har haft hand om. De förklarar detta med att NF-Walker är svårmanövrerad och att det krävs fysisk förmåga hos barnet. För att kunna förflytta sig i rummet krävs det större ansträngning. Detta kan vara en anledning till att några barn mest blir stående i NF- Walker då de inte själva klarar av förflyttningen. Fyra andra sjukgymnaster svarar däremot att de har upplevt att barnen fått ett förändrat aktivitetsmönster, att barnen fått ökad frihet, valmöjlighet och ökad delaktighet. En sjukgymnast beskriver detta: absolut, har en kille och en tjej som styr sina själv och kan ta sig dit de själv vill. En annan fördel som nämns är att barnet lättare kan komma intill bordet än med annat gånghjälpmedel av samma typ. Två sjukgymnaster anger att aktivitetsmönstret delvis blivit bättre, då barnet kommer upp i stående ställning, men NF-Walker ger också ett begränsat omfång då det är svårt att styra och vända med den. Två sjukgymnaster som svarar vet ej menar att barnen borde få ett förändrat aktivitetsmönster och att det är ett av syftena med gångträningen. Hur NF-Walker används med inriktning på användningsplats och hur länge barnet står/går i den vid varje tillfälle förändras inte så ofta, enligt enkätsvaren. Fyra sjukgymnaster nämner att ändringar av tid eller plats har gjorts. En sjukgymnast påtalar att NF-Walkern flyttas efterhand som skolschemat förändras inom skolan. Även personalstyrkan kring barnet kan variera, detta gör att användningstiden förändras. För ett barn har användningstiden minskat då personalen har varit tveksamma till NF-Walker, de anser att det tar för lång tid att hjälpa barnet. Det framkommer även att det kan uppstå problem i barnets hem, där det är planerat att NF-Walker ska användas. För ett barn flyttades därför NF-Walker till förskolan, där den nu används mindre. En annan kommentar beskriver att användningsplatsen förändrades för en pojke, eftersom han var mer motiverad att undersöka omgivningen utomhus än inomhus. Hjälpmedlet NF-Walker återlämnas då det uppsatta målet har uppnåtts eller då man har fått avbryta träningen av andra anledningar. 13 sjukgymnaster har erfarenhet av mer än ett barn som har återlämnat NF-Walker. Fem av dessa 13 påtalar att de har haft barn som efter några års träning med NF-Walker har återlämnat den, därför att de lärt sig gå och övergått till annat gånghjälpmedel. Fyra andra sjukgymnaster har haft barn som återlämnat den av andra anledningar. Dessa var: barnet ville inte gå i den längre/kunde inte gå, barnet kände sig inte lika fri i den som i ett annat gånghjälpmedel, barnet växte och fick för långa hävarmar i NF-Walkern samt barnet kom inte längre i sin utveckling. Det framkommer även, att två sjukgymnaster har haft barn som efter två års träning kommit fram till att NF-Walker inte var ett passande hjälpmedel eftersom de uppsatta målen för hjälpmedlet inte var realistiska. Fyra sjukgymnaster har erfarenhet av barn som återlämnat NF-Walker då barnen inte kunde utvecklas mer av olika anledningar. Några barn har aldrig lärt sig svänga, de klarar bara att gå rakt fram och blir därför omotiverade att fortsätta träningen. Ett annat problem som framkommer är att barn växer under träningstiden och blir för tunga att hjälpa i och ur. Detta gör att förflyttningarna 16

17 inte fungerar för vare sig barnet eller nätverket. Problem med smärta i fötterna när NF-Walker används har, trots justeringar, gjort att träningen fått avbrytas efter 18 månader för ett barn. Tre sjukgymnaster har erfarenhet av barn vars nätverk inte anser sig ha tid att träna barnet och därför väljer att lämna tillbaka NF-Walker. Detta beror på att det är svårt att hinna träna med NF-Walker i vardagen koordinerat med annan träning och att familjen tycker det är krångligt. I två fall ser sjukgymnasterna tidigt att barnens fysiska funktion har försämrats efter ordinationen av NF-Walker eller att barnet hindrades mer av hjälpmedlet än att den gjorde nytta. Då detta uppdagades återlämnades NF-Walker efter ett par månader. De barn som lämnat tillbaka NF-Walker använder oftast MiniWalk 6 eller May- Walk istället. Andra gånghjälpmedel som enstaka barn har övergått till är bakåtvänd rollator eller Bronco 7, där barnet själv kan hålla sig fysiskt aktiv utan krav på specifikt gående. För enstaka barn fungerar inget gånghjälpmedel och de går istället enbart med levande stöd eller är beroende av en rullstol för sin förflyttning. I enkäten efterfrågas hur den regelbundna uppföljningen av NF-Walker upplevs. Alla sjukgymnasterna tycker att uppföljningen är bra, nödvändig och meningsfull och menar att det är viktigt att fortsätta med denna rutin. Det framkommer att det är bra tillfällen att diskutera om hjälpmedlet fungerar för barnet. Samtidigt ges möjlighet att planera användandet av hjälpmedlet från gång till gång tillsammans med berörda. Annars är den viktigaste funktionen vid uppföljningen att justera NF-Walker så den passar barnet. Detta moment, påtalar en sjukgymnast, tar lång tid men samtidigt mycket viktig för att barnet ska kunna gå med den. Det är bra att man inte själv ska justera NF-Walker, anser en sjukgymnast, att folk inte själva får peta på den. Men ibland behöver det göras en justering mellan de planerade tillfällena och då anser många att representanten från EO-funktion är för långt borta: då vore det bra om en tekniker i Skåne skulle kunna åka ut och göra en justering. Ett problem som framkom i samband med uppföljningarna är att det kan vara svårt att transportera NF-Walkern för dem som har en mindre bil. Slutligen efterfrågas sjukgymnasternas positiva och negativa åsikter kring NF- Walker. Bland de positiva åsikterna poängteras att NF-Walker ger en unik möjlighet till förflyttning. Barnet får ett mer belastande gående eller en mer belastande stående ställning och stimulans till utsträckning av hela kroppen samt en bra upprätt position. Detta möjliggör bra, riktiga steg. Men för att NF-Walker ska fungera nämner en sjukgymnast att det är viktigt att hitta rätt barn, barnet bör ha mycket specifika behov och det ska finnas klara syften och mål uppsatta. Detta hjälpmedel borde oftare ges till barn i lägre ålder, redan vid två års ålder, anser en sjukgymnast. En annan sjukgymnast påtalar att NF-Walkern kan fungera bra om det finns god motivation och plats för användning. En anledning till att en 6 Miniwalk och Maywalk från Mayday Aid AB 7 Bronco från Etac Sverige AB 17

18 sjukgymnast har valt NF-Walker som gånghjälpmedel till lite äldre pojkar är, att de får ont i skrevet när de använder t.ex. MayWalk. De kan bättre guida fram mer tyngd i benen med hjälp av NF-Walkern. Vidare ges som kommentar att NF-Walker är ett bra hjälpmedel under en kortare fas och lagom för de barn som går fem till tio meter. De negativa kommentarer kring NF-Walker som nämns rör passform, uppföljningstillfällen, användningsområden och ekonomiska aspekter. Det krävs perfekt passform för att NF-Walker ska fungera, men att det måste vara en representant från EO-funktion som ska göra justeringarna upplevs negativt. Om ändringar behöver göras på grund av att barnet har vuxit, kan det medföra en tids väntan och därmed ett avbrott i träningen. Skulle vara bättre om sjukgymnast fick justera tillsammans med Hjälpmedel, anser en sjukgymnast. Uppföljningstillfällena upplevs långa för barnet och inte så kul, anser en sjukgymnast. Det framkommer även önskemål om att uppföljningen bör ske lokalt för barnet och barnets nätverk, då man kan se hjälpmedlet i användning i sin rätta miljö. NF-Walker upplevs ha en begränsad användning, då den kan vara svår att svänga med för flera barn, och några i ett barns nätverk anser, att det är krångligt att placera barnet i den. Ytterligare en negativ kommentar från en sjukgymnast är, att det är ett mycket dyrt hjälpmedel i inköp och alla uppföljningstillfällen, då representanten även ska ha milersättning. 18

19 Diskussion Detta arbete visar att enkäten har gett svar på de frågor som blev aktuella vid den inledande dialogen med barnnätverksgruppen inom Hjälpmedelsverksamheten i Region Skåne. Frågorna gällde bland annat vilka urvalskriterier man tar hänsyn till inför ordinationen, målsättningar vid ordinationen, hjälpmedlets effekt samt åsikter om de regelbundna uppföljningarna. 20 av 27 sjukgymnaster svarade på enkäten, vilket tyder på att ämnet upplevs som angeläget. De av Region Skåne inköpta NF-Walker-hjälpmedlen används flitigt men det är ett begränsat antal barn som fått prova dem. Det visar att sjukgymnasterna ordinerar dessa hjälpmedel först då man inte lyckats nå framgång med annat förflyttningshjälpmedel. Dock blir det inte alltid ett positivt resultat heller med NF-Walker. Därför är det viktigt att alla kriterier beaktas inför en ordination av hjälpmedlet i fråga. De kriterier som sjukgymnasterna anser som viktigast inför utprovningen av NF-Walker är att förvissa sig om att barnet och barnets nätverk är motiverade och att det finns plats och tid för träningen med detta hjälpmedel. NF-Walker ställer stora tidskrav på nätverket, framförallt i början, för att barnet ska få in rätt teknik och rätt position för det reciproka gångmönstret. Stödet från ordinatören är viktigt i inledningsskedet för både barnet och nätverket, så att träningen stimulerar till lek eller aktivitet och så att barnet känner sig delaktigt och inte tappar motivationen att använda hjälpmedlet. Ju snabbare barnet får in den rätta tekniken med NF-Walker, desto mindre kraft och energi behöver barnet använda för att hantera den mer självständigt. För att få fram den rätta tekniken bör barnet, enligt Forsberg m.fl. (2008), få in en regelbunden träning, att stå och gå ca 30 minuter per gång två till tre gånger per dag. Detta kan vara svårt att kombinera med annan träning och aktiviteter i barnets vardag där en vuxen person måste vara aktiv. Därför är en individuell målsättning med god planering som är realistisk och konkret genomförbar viktig, för både ordinatör, barnet och dess nätverk såväl hemma som på skola/fritids/dagis. Detta kan vara svårt då ordinatören och barnets nätverk kan utgå från skilda problem, men tydliga mätbara delmål borde kunna skapas gemensamt. För att barnets nätverk aktivt ska kunna medverka vid förslag på delmål, bör föräldrar/assistenter/ lärare vara väl insatta i NF-Walkers fördelar och nackdelar. Ett annat kriterium som också är viktigt inför en ordination av NF-Walker är att barnets motoriska förmåga har beaktats så att barnet ska kunna klara en förflyttning i sitt hjälpmedel. Ett kriterium, som inte alla ordinatörer uppger att man tar hänsyn till inför ordinationen, är hur barnets nätverk klarar att förflytta barnet i och ur NF-Walker. För mindre barn är det oftast inga problem då de inte väger så mycket, men för de större barnen kan det bli svårigheter. Detta kan också uppfattas på skilda sätt av olika personer i barnens nätverk. Om nätverket upplever förflyttningen i och ur hjälpmedlet som något jobbigt och för tidskrävande, finns risken att även barnet förlorar motivation för träningen. Därför bör ordinatören redan i inledningsfasen förbereda nätverket på att det eventuellt kan bli aktuellt med någon typ av lyfthjälpmedel i samband med NF-Walker och ta reda på om det 19

20 finns intresse och plats för det. Om NF-Walker ska användas regelbundet, som Forsberg m.fl. (2008) rekommenderar för bästa resultat, kan det innebära att hjälpmedlet behöver förflyttas mellan olika platser. Då bör även ett lyfthjälpmedel vara med i planeringen. Inför ordination av NF-Walker till ett barn är hjälpmedelskonsulenten en tillgång bl.a. som diskussionspartner till ordinatören. De tillfrågade sjukgymnasterna har inte så stor erfarenhet av NF-Walker i och med att de bara har ordinerat mellan en och tre sådana hjälpmedel under sin yrkesverksamma tid inom barnhabiliteringen. Hjälpmedelskonsulenterna inom Region Skåne kan ge stöd och hålla en mer gemensam policy, då de har regelbundna träffar för att diskutera aktuella ärenden. Samtliga sjukgymnaster upplever uppföljningstillfällena som mycket positiva. Det är tillfällen till att diskutera barnets problem och möjligheter med NF- Walker. För att ytterligare utveckla uppföljningstillfällena kunde man formulera realistiska mätbara mål vid dessa tillfällen eftersom alla då är närvarande. Dessa mål kunde bedömas och dokumenteras vid varje uppföljningstillfälle. Detta skulle innebära att även barnet och närstående fick dokumentation på barnets utveckling med NF-Walker. En annan intressant reflexion som framkommit i analysen är, att uppföljningarna gärna kunde ske i den miljö där hjälpmedlet används. På så sätt kunde man lättare se om placeringen av hjälpmedlet är optimalt och ge bättre, mer konkreta träningsförslag. Ett framtida utvecklingsförslag är att det också skulle finnas möjlighet att göra mindre justeringar av hjälpmedlet mellan de planerade uppföljningarna med EOfunktion. Denna justeringshjälp kunde ges av tekniker på respektive hjälpmedelsenhet. På grund av tillverkarens garanti för utförd service av hjälpmedlet är denna delegering emellertid inte möjlig för närvarande. Implementering Ur en kostnadsaspekt är NF-Walker ett dyrare hjälpmedel både i inköp och vid hantering i jämförelse med andra gånghjälpmedel som flera barn använder. Exempelvis kostar en Miniwalk kronor och en Maywalk kronor (enl. Hjälpmedels datasystem SESAM i juni 2010). För att få fram en bättre funktion för barnet finns det också tillbehör till dessa gånghjälpmedel. NF-Walker är emellertid idag det enda gånghjälpmedel som aktivt initierar och tränar in ett reciprokt gångmönster, något som kan vara grunden för att barnet ska få ett bättre gående längre fram i tiden. 20

21 Resultatet av detta arbete kommer att delges Hjälpmedelsverksamhetens nätverksgrupp för barnhjälpmedel för en fortsatt diskussion hur man kan förändra och förbättra arbetet kring NF-Walker. Det är viktigt att detta hjälpmedel kan bli till gagn för de barn som har de rätta förutsättningarna. De viktigaste kriterierna inför ordination av NF-Walker är: ett motiverat barn, en grundläggande motorisk förmåga hos barnet som underlättar hanteringen av NF-Walker, en fungerande förflyttning i och ur NF-Walker, ett motiverat nätverk, tillgänglig tid i vardagen, fysisk plats för hantering och användning av hjälpmedlet, planerad träning av hjälpmedlet som inspirerar till lek eller aktivitet, ett fungerande samarbete med erfaren hjälpmedelskonsulent gällande NF- Walker, mätbara delmål som hela nätverket är överens om. 21

22 Referenser Forsberg, A., André, F., Lorin, K., Resare, E. & Nilsagård, Y. (2008). Ståträning för personer med cerebral pares. Scriptum, 12/2008 Nordström, B. & Ekenberg, L. (2009). Ståhjälpmedel Är ståendet en mänsklig rättighet eller en medicinsk behandling? Socialmedicinsk tidskrift, 2/2009. Paulsson, K. & Winnberg-Lindqvist, P. (1997). Från hinder till möjligheter - om hjälpmedel ur ett barnperspektiv. RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, Stockholm. Winnberg- Lindqvist, P., Holm, S. & Edlund, N. H. (1999). Låt Stå! Hjälpmedelsinstitutet Stockholm. Internetkällor: EO-funktion. [ Hjälpmedelshandboken [ Neuroguiden. [

23 Bilaga 1. Frågeformulär till dig som ordinerar NF-Walker 1. Hur många NF-Walker har du ordinerat? 1 st. 2 st. 3 st. 4 st. 5 st. 2. Vilka diagnosgrupper eller funktionsnedsättningar kan vara aktuella då du ordinerar en NF-Walker? 3. Vem har tagit initiativet till att hjälpmedel ska ordineras? 4. Vilka kriterier är viktiga att ta hänsyn till inför en ordination? (Exempelvis motivation, barnets ålder, användningsmöjlighet m.m.) 5. Är din planerade målsättning med NF-Walker, alltid överensstämmande med föräldrars/ lärares/dagispersonals/personlig assistents målsättning? Ja Nej Kommentar: 6 a. Upplever du att de mål/delmål som satts upp för brukaren/barnet är lätta att uppnå? Ja Nej 23

24 6 b. Varför uppfylls de uppsatta målen? 6 c. Varför uppfylls inte de uppsatta målen? 7. Tycker du att barnet förändras rent funktionellt efter att barnet börjat använda NF-Walker? (Exempelvis annat gångmönster, mindre kontrakturer, muskelstyrkan m.m.) 8. Vid förändring till reciprokt gångmönster med hjälp av NF-Walker, bevaras detta när barnet övergår till annat gånghjälpmedel? Ja Nej Kommentar: 9. Upplever du, utifrån dina erfarenheter, att hjälpmedlet NF-Walker bidrar till att barnet får ett förändrat aktivitetsmönster? (Exempelvis mer nyfiken på sin omgivning, tar mer initiativ, ökad delaktighet m.m.) 10 a. Har barnet bytt användningsplats och användningstid/vecka under tiden som hjälpmedlet använts? Ja Nej 24

25 10 b. Om ja, hur har plats och användningstid förändrats? 11 a. Om du har upplevt att en NF-Walker återlämnats, under hur lång tid provades den innan återlämnandet? 11 b. Varför återlämnades den? 11 c. Vilket gånghjälpmedel ordinerades barnet som ersättning för NF-Walker? 12. Hur upplever Du den obligatoriska uppföljningen var tredje månad? 13. Övriga åsikter om NF-Walker, positiva och negativa: Tack för hjälpen! 25

26 Publikationer utgivna genom FoU-enheten Rapporter Nr 1/2002, Föräldrars upplevelse av delaktighet. En fokusgruppsundersökning. Gunilla Hultberg, ISBN: X Nr 2/2002, Döva i Skåne. Från projekt till regionalt resursteam för döva. Lena Göransson och Sven-Erik Malmström, ISBN Nr 1/2003, Barns upplevelser av delaktighet i sin habilitering. Carina Bolin, Petra Bovide Lindén och Stefan Persson, ISBN Nr 2/2003, Farvatten och blindskär i barnhabilitering. Examinationspaper från en påbyggnadsutbildning. Magnus Larsson och Britta Högberg (red.), ISBN Nr 3/2003 Tid till eget ansvar? Tidsplanering i förskola/skola och dess inverkan på aktivitet och delaktighet för barn och ungdomar födda med ryggmärgsbråck. Eva Svensson, ISBN Nr 1/2004 Från bildterapi till Cor ad Cor inom barn- och ungdomshabiliteringen. Agneta Sofiadotter och Lotta Anderson, ISBN , ISSN Nr 2/2004 Nätverksbaserad målinriktad intensiv träning NIT. Ulrika Edin, Carita Smyth och Magnus Larsson, ISBN , ISSN Nr 1/2005, Hur taktil massage påverkar ungdomar med smärtproblematik. Eva Svensson och Inger Bille Hansen, ISBN , ISSN Nr 2/2005, Habiliteringen i Malmö. Så växte den fram. Ingrid Bjerre och Kerstin Ödlund, ISBN Nr 3/2005, Hur använder barn med autism pekdator som alternativ kommunikation? Sju fallstudier. Anja Morell, ISBN , ISSN Nr 4/2005, Cirkus - en annorlunda träningsform för barn och ungdomar inom habiliteringen. Katarina Lauruschkus, Anette Wennström och Björn Harrysson ISBN , ISSN Nr 1/2006, Hanen föräldrautbildning - en utvärdering. Pernille Holck, ISBN , ISSN Nr 2/2006, AKK med hjälp av pekdator för barn med autism. En metodutveckling baserad på tre fallstudier. Anja Morell, ISBN , ISSN Nr 3/2006, Utvidgad bedömning - en metod att förstå ett barns autism. Ann Skillö, ISBN , ISSN Nr 4/2006, Det sociala livet kring ett bilvrak. Vanlighetens attraktion i en fritidsaktivitet för ungdomar i habilitering. David Wästerfors, ISBN , ISSN

27 Nr 1/2007, Ordinerade samtalsapparater - brukares användning och tillfredsställelse. Anna Månsson, ISBN , ISSN Nr 2/2007, Intensiv målinriktad motorisk träning på hästryggen. Ingalill Larsson, ISBN , ISSN Nr 3/2007, Habilitering af børn i et familiecentreret perspektiv. En undersøgelse af Habiliteringsplanering i Region Skåne. Lisbeth Torp-Pedersen, ISBN , ISSN Nr 4/2007, Tidsbegränsade, intensiva, fokuserade, målinriktade och nätverksbaserade insatser på Barn- och ungdomshabiliteringen i Region Skåne. CI, COPE, Hanen, IBT, NIT och TIF i ett föräldra- och personalperspektiv. Carita Smyth, ISBN , ISSN Nr 5/2007, Att vara ung med funktionsnedsättning. En studie om ungdomar med lindrig mental retardation respektive Aspergers syndrom ur två synvinklar: Exekutiva vardagsfunktioner och psykisk hälsa/självbild. Pia Tallberg, ISBN , ISSN Nr 6/2007, Att införa ett salutogent arbetssätt inom Barn- och ungdomshabiliteringen. Processledarnas och medarbetarnas perspektiv. Kaarina Ivakko, ISBN , ISSN Nr 7/2007, Träning av arbetsminnet med RoboMemo. Åtta fallstudier av ungdomar med autismspektrumtillstånd. Birgitta Bryngelson och Peter Björling, ISBN , ISSN Nr 8/2007, RoboMemo en utvärdering av arbetsminnesträning för barn med ADHD. Irina Landin, ISBN , ISSN Nr 9/2007, ReMemo, ett minnesträningsprogram för Vuxenhabiliteringens målgrupp? Eva Regnert, Anna Lindström och Catarina Cronberg, ISBN , ISSN Nr 10/2007, Jag har en egen vilja och egen talan. Brukares upplevelser av tillgänglighet, bemötande och delaktighet vid Vuxenhabiliteringen. i Region Skåne. Christina Regefalk, ISBN , ISSN Nr 11/2007, Finns det genvägar till Internet? En studie av hur fem personer med kognitiva begränsningar använder sig av modern teknik. Björn Harrysson, ISBN , ISSN Nr 1/2008, CI-terapi - en intensiv målinriktad träningsform för barn med cerebral pares - hemiplegi. Lena Arnryd, Margareta Dike och Kristina Orban, ISBN , ISSN Nr 2/2008, Implementering av kompensatoriska datorprogram i undervisningen - belyst ur specialpedagogers perspektiv. Gunvor Damsby, ISBN , ISSN

28 Nr 1/2009, KMK (Kartläggning med kort) - ett visuellt samtalsstöd. Ulrika Bondesson och Anna Bäckström, ISBN Nr 2/2009, Uppföljning av studien RoboMemo - Utvärdering av arbetsminnesträning för barn med ADHD. Irina Landin, ISBN Nr 3/2009, Jag och mitt föräldraskap - ett samtalsstöd till föräldrar vars barn har Funktionsnedsättning. Birgitta Bryngfors, Anna Bäckström och Charlotta Greiff, ISBN Nr 4/2009, Tinnitus Retraining Therapy - en effektiv metod vid tinnitusrehabilitering. Marie-Louise Grahn och Berit Josefsson, ISBN Nr 5/2009, Uppföljning av arbetsminnesträning - RoboMemo för barn med autism- Spektrumstörning. Birgitta Bryngelson, ISBN Nr 6/2009, SpeechEasy ett hjälpmedel för talflyt. Nöjdhet, användning och effekter. Eva Alenbratt, ISBN Nr 7/2009, Spel som lust och träning - om tv- och datorspel för barn och ungdomar i habilitering. David Wästerfors, ISBN Nr 8/2009, Webbenkät en metodutveckling för att stärka delaktigheten i dövteamets Verksamhet. Sofia Martinsson, ISBN Nr 1/2010, Hur ridsjukgymnastik påverkar barns välbefinnande. Utvärdering av behandling genom barns, föräldrars och personalens upplevelser. Margaritis Skouras, ISBN Nr 2/2010, Arbetsminnesträning med RoboMemo efter förvärvad hjärnskada. Tre fallstudier. Sara Bergman, Barbro Bergman, ISBN Nr 3/2010, Spegel, spegel i gruppen här - säg mig vem jag är Jenny Bergh och Thomas Larsson, ISBN Nr 4/2010, Hur upplevs hjälpmedlet Handi av ungdomar med kognitiva funktionsnedsättningar och deras närstående? Helén Bengtsson, ISBN Nr 5/2010, Mindfulness vid besvär av tinnitus. Catherine Höij och Marie-Louise Grahn, ISBN Nr 6/2010, Strategier för implementering - en analys av goda exempel i Habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen. Kerstin Liljedahl och Stine Thorsted, ISBN Nr 7/2010, Alla tror att det är krig.... Om barns och vuxnas förhållande till tv- och datorspel i habilitering. David Wästerfors, ISBN