Årsredovisning. Finaref AB. Org.nr:

Transkript

1 Årsredovisning Finaref AB 2011 Org.nr:

2 Finaref AB, org nr Årsredovisning för räkenskapsåret Styrelsen och verkställande direktören för Finaref AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sidan Förvaltningsberättelse 2 s resultaträkning och rapport över totalresultat 6 s balansräkning 7 s kassaflödesanalys 9 s resultaträkning och rapport över totalresultat 11 s balansräkning 12 s kassaflödesanalys 14 Bokslutskommentarer och noter 15 Bilaga Bilaga 1; Remuneration policy Finaref AB Alla belopp redovisas, om inte annat anges, i tusentals kronor (). Uppgifter inom parentes avser föregående år. Fastställelseintyg Undertecknad VD i Finaref AB intygar, dels att denna kopia av årsredovisningen överrensstämmer med orginalet, dels att resultaträkningen och balansräkningen fastställts på årsstämma den 10 maj Resultatdisposition beslöts enligt styrelsens förslag. Borås den 10 maj 2012 Ingebjörg Brown Sida 1 av 40

3 Förvaltningsberättelse Verksamheten Finaref AB är ett svenskt kreditmarknadsbolag och moderbolag inom Finaref Nordic- koncernen vilken bedriver verksamhet genom dotterbolag i Norge och Finland. I Sverige och Norge bedrivs verksamheterna med vederbörliga tillstånd från Finansinspektionen respektive Finanstilsynet. Verksamheten i såväl moderbolaget som i dotterbolagen är inriktad på att erbjuda privatpersoner in blancolån. Kunderna erbjuds även att ansöka om en kreditförsäkring som skydd mot ekonomiska effekter av långtidssjukdom och/eller dödsfall. Ägarförhållanden Finaref AB är sedan 2004 ett dotterbolag inom Crédit Agricole SA, org nr RCS med säte i Paris, Frankrike. Finaref AB är helägt av Credit Agricole Consumer Finance som är ett helägt dotterbolag till Crédit Agricole SA. Credit Agricole SA's årsredovisning finns att hämta på hemsidan Finaref AB har sitt huvudkontor på Ödegärdsgatan 6 i Borås, Sverige. Väsentliga händelser under året Verksamhetsåret 2011 började med att återhämtningen i ekonomin fortsatte från Under andra kvartalet 2011 började konjunkturen vända nedåt vilket påverkade den finansiella marknaden negativt framför allt under hösten I Norge har den, sedan i april 2010 uppstartade, nya produkten Balanselånet haft en positiv utveckling och förstärkt sin position på marknaden genom utökat antal marknadskanaler. Såväl moderbolaget som koncernen har sett en minskning av befarade och realiserade kreditvad som var förväntat. förluster under Minskningen mot 2010 är 37%. En fortsatt anpassning till Crédit Agricole Consumer Finance SA's avskrivningspolicy har gett en större andel avskrivningar av kundförluster än I december 2011 såldes den befintliga inkassoportföljen för den inaktiva produkten Extralaina i Finland. I juli 2011 avslutades verksamheten i Finaref AS dotterbolag VIAB AS som till dess bedrev inkasso verksamhet med tillstånd från Finanstillsynet som inkassobolag. Bolaget VIAB AS kommer att kvarstå som bolag samt som inkassobolag hos Finanstilsynet men ingen verksamhet förväntas att bedrivas under Den generella räntenivån för upplåning i alla tre valutor har ökat under Finaref koncernen har, i slutet av 2011, en genomsnittlig löptid på upplåningen på 4,2 år. Med en löptid på ny upplåning på mellan 1-7 år har den kortsiktiga ränterisken minimerats och den ökning av räntan som har gjorts under 2011 kommer att påverka koncernen först på längre sikt. lånar endast upp de belopp som krävs för utlåningsverksamheten. Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har skett efter balansdagen. Sida 2 av 40

4 Framtida utveckling s utveckling för 2012 förväntas vara positiv trots det instabila konjunkturläget men med varianser mellan länderna. Kreditförlusterna förväntas öka som en följd av det generellt ostabila konjunkturläget och en förväntad minskad betalningsförmåga hos privat personer. Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Konjunkturen och finansmarknaden har utvecklats negativt under 2011 vilket förväntas påverka 2012 negativt. Den skärpning som genomförts av kreditregler under 2011 förväntas dock dämpa den negativa effekten något. Crédit Agricole SA är i dagsläget den enda finansiären för Finaref AB med dotterbolag. Finansieringen avser både långa lån för att bedriva verksamheten i respektive lokal valuta samt eventuellt behov av kapitaltillskott eller dylikt behov som uppstår. Befarade kreditförluster Bolagets modell för framtida befarade kundförluster följer anvisningarna i IAS 39 där det förväntade framtida kassaflödet på förfallna fordringar diskonteras med lånets effektiva ränta. Modellen uppdateras årligen med ny utfallsdata. Eftersom volymen på förfallna fordringar ökade 2009 kan den totala kostnaden för kreditförluster påverkas negativt i framtiden. Vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (kronor) Balanserade vinstmedel Årets vinst Styrelsen och verkställande direktören föreslår att Utdelning lämnas med I ny räkning balanseras Sida 3 av 40

5 Styrelsens yttrande om den föreslagna utdelningen Styrelsens uppfattning är att bolaget efter den föreslagna utdelningen kommer att kunna upprätthålla lagstadgad kapitaltäckning, att koncernen kan fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, att verksamheten fortsatt förväntas visa god lönsamhet samt att utdelningen därför är försvarbar med hänsyn till vad som anförs i ABL kap Utdelningen per aktie uppgår till 585 (426) SEK. Utdelningen beräknas att utbetalas den 31 maj Resultat och ställning Summa rörelseintäkter uppgick för perioden till MSEK 487,3 (477,0). Summa rörelseintäkter uppgick för perioden till MSEK 229,4 (197,5). Utlåning Nyutlåningen i koncernen för perioden uppgick till MSEK 830,9 (798,3) och för moderbolaget 194,4 (200,0). Likviditet och finansiering s likvida medel uppgick vid årets slut till MSEK 71,5 (48,9). Finaref-koncernen förfogar även över en koncernintern kreditlimit om MSEK 20 (20). Sida 4 av 40

6 KONCERNEN FLERÅRSÖVERSIKT () Resultat- och balansräkningar i sammandrag Resultaträkning Ränteintäkter Räntekostnader Övriga poster inom rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Kreditförluster Övriga poster inom rörelseresultatet Rörelseresultat Balansräkning Lånefordringar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Upplåning allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Nyckeltal % Soliditet 22,2% 20,5% 17,2% 17,4% 19,9% Enligt Basel II: Riskvägda tillgångar enligt Basel II Kapitalkrav enligt Pelare 1, Basel II Efter föreslagen utdelning: Kapitalbas enligt Pelare 1, Basel II, Överskott kapital enligt Basel II Medeltal anställda Nyutlåning under perioden, MSEK ,9 798,3 812, , ,6 Beträffande definitioner nyckeltal, se sidan 23. Sida 5 av 40

7 KONCERNENS RESULTATRÄKNING () Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Administrationskostnader Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat före skatt Överavskrivning Rörelseresultat före skatt Skatt Periodens resultat Rapport över totalresultat Periodens resultat Omräkningsdifferens Summa övrigt totalresultat för perioden Periodens totalresultat Not , Sida 6 av 40

8 KONCERNENS BALANSRÄKNING () Not TILLGÅNGAR Utlåning till kreditinstitut Lånefordringar *) 10, Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Övriga tillgångar Uppskjutna skattefordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar SKULDER OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder , Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserat resultat Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital *) Lånefordringar är till 100% utlåning till hushåll. Beträffande skattefordringar och skatteskulder, se not 14,16 och 18. För koncernen finns inga ställda säkerheter, panter eller ansvarsförbindelser per 31 december Sida 7 av 40

9 Förändringar av eget kapital i koncernen Övrigt Aktie- tillskjutet Balanserat 2010 kapital kapital Reserver resultat Totalt Vid årets början Övrigt totalresultat Periodens resultat Utdelning Vid periodens slut Vid årets början Övrigt totalresultat Periodens resultat Utdelning Vid periodens slut Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserat resultat Totalt Sida 8 av 40

10 KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS () Den löpande verksamheten Resultat före skatt Justering för icke likviditetspåverkande poster: Avskrivningar Summa icke likviditetspåverkande poster Betald inkomstskatt Kassaflöde från resultaträkningen Utlåning till moderbolag Amortering lånefordringar hushåll Nyutlåning lånefordringar hushåll Minskning av lånefordringar Minskning av skulder till kreditinstitut Ökning av övriga tillgångar och skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens början Kursdifferens på likvida medel Likvida medel vid periodens slut I likvida medel ingår saldo på plusgirokonton samt tillgodohavande på bankkonton Sida 9 av 40

11 MODERBOLAGET FLERÅRSÖVERSIKT () Resultat- och balansräkningar i sammandrag Resultaträkning Ränteintäkter Räntekostnader Övriga poster inom rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Kreditförluster Övriga poster inom rörelseresultatet Rörelseresultat Balansräkning Utlåning till kreditinstitut Lånefordringar Aktier och andelar i koncernföretag Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Övriga skulder Obeskattad reserv Eget kapital Summa skulder och eget kapital Ränteint FOY: Ränteint FOY: Ränteint FOY: Ränteint FOY: Utlåning FOY: Utlåning FOY: Utlåning FOY: Utlåning FOY: Nyckeltal % Soliditet 55,6% 51,6% 32,6% 21,1% 23,4% Enligt Basel II: Riskvägda tillgångar enligt Basel II Kapitalkrav enligt Pelare 1, Basel II Efter föreslagen utdelning: Kapitalbas enligt Pelare 1, Basel II, Överskott kapital enligt Basel II Medeltal anställda Nyutlåning under perioden, MSEK ,4 200,0 192,0 312,9 339,7 Beträffande definitioner nyckeltal, se sidan 23. Sida 10 av 40

12 MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING () Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Not Anteciperade utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Administrationskostnader Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat före bokslutsdispositioner Bokslutsdisposition Rörelseresultat före skatt Skatt Periodens resultat Rapport över totalresultat Periodens resultat Periodens totalresultat 2, , Sida 11 av 40

13 MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING Not TILLGÅNGAR Utlåning till kreditinstitut Lånefordringar 10, Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Övriga tillgångar Aktier och andelar i koncernföretag Uppskjutna skattefordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar SKULDER OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut Övriga skulder 13, Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder Obeskattade reserver Aktiekapital ( aktier) Reservfond Balanserad vinst Periodens resultat Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Beträffande skattefordringar och skatteskulder, se not 14,16 och 18. För moderbolaget finns inga ställda säkerheter, panter eller ansvarsförbindelser per 31 december Sida 12 av 40

14 Förändringar av eget kapital i moderbolaget 2010 Vid årets början Periodens resultat Disposition av föregående års vinst Utdelning Vid periodens slut Aktiekapital Reservfond Balanserad vinst Periodens resultat Totalt Vid årets början Periodens resultat Disposition av föregående års vinst Utdelning Vid periodens slut Aktiekapital Reservfond Balanserad vinst Periodens resultat Totalt Sida 13 av 40

15 MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYS () Den löpande verksamheten Resultat före bokslutsdisp o skatt Justering för icke likviditetspåverkande poster: Anteciperad utdelning Överavskrivningar Avskrivningar Summa icke likviditetspåverkande poster Betald inkomstskatt Kassaflöde från resultaträkningen Amortering lånefordringar hushåll Nyutlåning lånefordringar hushåll Minskning av lånefordring Finaref OY Ökning av lånefordringar Minskning av lånefordring Finaref AS Minskning av utlåning till kreditinstitut Ökning av skulder till kreditinstitut Minskning av övriga tillgångar och skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut I likvida medel ingår saldo på plusgirokonton samt tillgodohavande på bankkonton. Sida 14 av 40

16 BOKSLUTSKOMMENTARER OCH NOTER REDOVISNINGSPRINCIPER Alla bolag redovisar i lokal valuta och koncernredovisningen redovisas i SEK, som är företagets funktionella valuta. Allmänna redovisningsprinciper och moderföretagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Årsredovisningen följer dessutom Finansinspektionens rekommendationer. I enlighet med FFFS 2009:11 upprättas koncernredovisningen för Finaref-koncernen utifrån International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar som utfärdats av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de fastställts. Ändringar i redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper är förenliga med föregående år, med undantag för att antal nya och ändrade IFRS standarder samt nya IFRIC tolkningar gällande från och med 1 janauri Inga av dessa har haft någon påverkan på koncernens finansiella position eller resultat. Nya standarder, tillägg och tolkningar som i dagsläget har bedömts ej påverka koncernens redovisning: IAS 24 Upplysningar om närstående - Ändring Ändringen klargör definitionen av närstående parter för att underlätta identifieringen av sådana relationer och eliminera inkonsekvenser i tillämpningen. IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering, klassificering av teckningsrätter - Ändring Definitionen av vad som är skuld ändras vilket innebär att t ex teckningsoptioner som ett företag ger ut och där teckningsbeloppet är bestämt i en annan valuta än bolagets funktionella valuta kommer att vara ett kapitalinstrument om det ges ut pro rata till existerande ägare. IFRIC 14 Förskottsbetalning av lägsta fonderingskrav - Ändring Ändringen ger vägledning vid bedömning av återvinningsvärdet för en "nettopensionstillgång". Ändringen tillåter ett företag att redovisa en förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav som en tillgång. g IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument Tolkningen redogör för hur ett företag ska redovisa omförhandlade villkor för en finansiell skuld som resulterar i att företaget emitterar egetkapitalinstrument till en långivare och som helt eller delvis utsläcker den finansiella skulden. antog ovanstående förändringar 1 januari De har inte haft någon påverkan på koncernens finansiella position eller resultat. Nya redovisningsprinciper för koncernen som ska tillämpas från 1 januari 2012 eller därefter avser att tillämpa nedanstående nya standarder, ändringar och tolkningar då de träder i kraft. Ingen förtidstillämpning har skett. Nya standarder, tillägg och tolkningar som bedöms ha en påverkan på koncernens finansiella position eller resultat: IFRS 9 Financial Instruments: Recognition and Measurement Denna standard är en del i en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden IAS39. Standarden innebär en minskning av antalet värderingskategorier för finansiella tillgångar och innebär att huvudkategorierna för redovisning är till anskaffningsvärde (upplupet anskaffningsvärde) respektive verkligt värde via resultaträkningen. För vissa investeringar i eget kapitalinstrument finns möjligheten att redovisa till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringen redovisad direkt i övrigt totalresultat, där ingen överföring sker till periodens resultat vid avyttring. Sida 15 av 40

17 Standarden kommer att kompletteras med regler om nedskrivningar, säkringsredovisning och borttagande ur balansräkningen. IFRS 9 kommer troligen att tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2015 eller senare. I avvaktan på att alla delar av standarden blir färdiga har koncernen ej utvärderat effekterna av den nya standarden. IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures - Ändring IFRS 7 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2012 eller senare. Tillägget innebär att ytterligare kvantitativa och kvalitativa upplysningar lämnas vid borttagande av finansiella instrument ur balansräkningen. Om en överföring av tillgångar inte resulterar i borttagande av sin helhet ska detta upplysas om. På samma sätt, om företaget behåller sitt engagemang i den borttagna tillgången ska företaget även upplysa om detta. Tillämpningen av den nya standarden kommer att påverka koncernens upplysningar avseende finansiella instrument. IFRS 13 Verkligt värde värdering IFRS 13 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. IFRS 13 beskriver hur verkligt värde skall beräknas när ett sådant skall eller får användas i enlighet med enskilda IFRS standards. Den nya standarden förtydligar definitionen av verkligt värde. Upplysningar skall lämnas avseende vilka värderingsmodeller som tillämpas samt vilken information (data) som används i vissa modeller samt hur värderingen har givit upphov till effekter i resultaträkningen. IFRS 13 förväntas i dagsläget inte ha någon väsentlig påverkan på hur koncernen beräknar verkligt värde, men kan komma att påverka koncernens upplysningar avseende finansiella instrument. IAS 1 Presentation av övrigt totalresultat - Ändring Den ändrade IAS 1 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2012 eller senare. Förändringen innebär att de grupper av transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat förändras. Poster som skall återföras resultatet skall redovisas separat. Förslaget ändrar inte på det faktiska innehållet i övrigt totalresultat utan enbart uppställningsformatet. Ikraftträdandet av ändringen kommer att påverka koncernens uppställningsform av övrigt totalresultat. IAS 19 Ersättning till anställda - Ändring IAS 19 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Förslaget innebär betydande förändringar avseende redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner. Bland annat försvinner möjligheten att periodisera aktuariella vinster och förluster som en del av "korridoren". Dessa skall istället löpande redovisas i övrigt totalresultat. Känslighetsanalyser skall upprättas med avseende på rimliga förändringar i samtliga antaganden som gjorts vid beräkningen av pensionsskulden. Ändringen kommer inte att påverka redovisningen då enbart avgiftsbestämda pensionsplaner föreligger. Nya standarder, tillägg och tolkningar som i dagsläget har bedömts ej påverka koncernens redovisning IAS 12 Inkomstskatter - Ändring IAS 12 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2012 eller senare. Ändringen av IAS12 påverkar beräkning av uppskjuten skatt på fastigheter som värderas till sina verkliga värden. har i dagsläget inga fastigheter som värderas till verkligt värde varpå ändringen ej kommer att påverka koncernredovisningen. IFRS 10 Koncernredovisning och IAS 27 Separata finansiella rapporter IFRS 10 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Förändringen avser hur ett företag skall gå tillväga för att avgöra om bestämmande inflytande föreligger och således huruvida ett företag ska konsolideras. Standarden bedöms i dagsläget inte ha någon påverkan på koncernens nuvarande bedömning av vilka företag som konsolideras och därmed ej heller på koncernens finansiella rapporter. Sida 16 av 40

18 IFRS 11 Gemensamma arrangemang, IAS 28 Intressebolag och Joint ventures IFRS 11 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. IFRS 11 behandlar redovisningen av gemensamma arrangemang, som definieras som ett kontraktuellt arrangemang där två eller fler parter har ett gemensamt bestämmande inflytande. äger inga andelar i verksamheter som faller under definitionen gemensamt arrangemang varpå standarden inte har någon påverkan på koncernens finansiella rapporter. IFRS 12 upplysningar om innehav i andra enheter IFRS 12 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Standarden behandlar upplysningskrav för företag som äger andelar i dotterbolag med betydande andel icke bestämmande inflytande, intresseföretag, gemensamma arrangemang och strukturerade enheter. Syftet är att en läsare ska kunna göra en egen bedömning angående konsolidering av dessa enheter, samt vilken eventuell risk som är förknippat med ägandet. äger i dagsläget inga andelar sådana enheter som faller under beskrivningen ovan, varpå standarden ej förväntas ha någon påverkan på koncernens finansiella rapporter. Koncernredovisning Koncernredovisningen är upprättad enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). tillämpar därigenom IFRS. Dotterbolagen konsolideras in i koncernen genom förvärvsmetoden. Detta innebär att eliminering av dotterbolagsaktiernas anskaffningskostnad sker mot, vid förvärvstillfället, förvärvad andel av dotterbolagets egna kapital. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. Påverkan på koncernens eget kapital som uppstår genom variationer i balansdagens kurs redovisas i övrigt totalresultat. Efter varje kvartal sammanställs vinsterna i dotterbolagen i Finland och Norge. Samtliga dotterföretag ägs till 100 % av moderbolaget. Samtliga aktier i dotterföretag är därmed sammanhängande orealiserade vinster vilka elimineras i sin helhet. Samtliga dotterföretag ägs till 100 % av moderbolaget. Samtliga aktier i dotterföretag är onoterade. Bedömningar och uppskattningar Att upprätta finansiella rapporter i enlighet med IFRS kräver att företagets ledning gör bedömningar, uppskattningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciper och redovisning av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. De uppskattningar och antaganden som görs är baserade på historiska erfarenheter och andra eventuella faktorer som under rådande förhållanden anses vara rimliga. Resultatet av dessa bedömningar, uppskattningar och antaganden används för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder vars värde inte annars framgår tydligt från andra källor. Dessa bedömningar och uppskattningar ses över regelbundet och eventuella ändringar redovisas i den period ändringen görs. Verkliga utfall kan avvika från dessa bedömningar och uppskattningar. Valutaomräkning Omräkning av de utländska dotterföretagens resultaträkning räknas vid bokslutet om till koncernens rapporteringsvaluta med hjälp av den genomsnittliga valutakursen. Omräkning av balansräkningen, exkluderat nettovinst för dotterbolagen, görs enligt balansdagens kurs. Denna kurs erhålles från Crédit Agricole Consolidation department. Sida 17 av 40

19 Finansiella instrument innehar finansiella tillgångar och skulder. Värderingsgrund Årsredovisningen baseras på historiska anskaffningsvärden, förutom för derivat där verkligt värde används, om inte annat anges. Beräkning av kreditförluster Risker för kundförluster hanteras genom avsättningar. Fordringar upptas i balansräkningen till det värde som beräknas inflyta. Avsättning för befarade förluster sker genom en gruppvis objektiv värdering av fordringarna, vilka har likartad kreditrisk. Historisk information ligger till grund för storleken på avsättningarna, då modellen för avsättningar uppdateras årligen med ny historisk data. Reservering görs på de fordringar mot hushåll som ej fullgjort sina betalningsförpliktelser. En viss procentsats, enligt värderingsmodellen, reserveras på de fordringar som ej betalas utan aviserats med krav. Detta gäller även upplupen ränta. Om sedan fordran kvarligger som obetald överförs fordran till inkasso och en högre procentsats reserveras. I detta skeende rubriceras fordran som oreglerad. Modellen för beräkning av avsättning för kundförluster följer IAS 39. Fordringar som överförs till långtidsbevakning redovisas som konstaterade kreditförluster. Influtna medel på tidigare konstaterade kreditförluster redovisas under denna post i resultaträkningen. Aktieutdelning Utdelning har skett under 2011 till respektive bolags ägare. Totalt sett ska 95% av hela koncernens vinst delas ut. Detta innebär att 95% av vinsten plockas ur respektive bolag för att betala ut till ägaren. Denna betalning sker under förutsättningen att koncernen håller kapitalbibehållandekravet på 10% som ställs enligt Basel II. Under 2011 utbetalades Ksek för räkenskapsåret För 2011 beräknas det betalas ut Ksek och betalningen beräknas att genomföras i maj Lånefordringar Lånefordringar avser de fordringar som bolagen har på hushåll i de nordiska länderna. Värdering sker med avdrag för nedskrivningsbehov enligt specifikationer nedan. En lånefordran uppkommer när utbetalning skett till kund. En fordran för ränta och avgift uppkommer när krav för dessa aviserats. Som finansiell tillgång finns fordran kvar tills betalning skett eller kreditförlust konstaterats. Utlåning sker in blanco, väl fördelat över befolkningen på de marknader koncernen verkar. Hälften av utlåningen sker i Finland och den andra hälften är jämnt fördelat mellan Sverige och Norge. Utlåningen är till 100% mot hushåll. Ränteintäkter och räntekostnader Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda tjänster i den löpande verksamheten. redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla de uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Marknadsrisk Derivatinstrument används för att eliminera ränterisk, valutarisk och aktiekursrisk och är avsedda att behållas till slutförfallodagen. Värdering görs individuellt och redovisas till verkligt värde, om inte annat anges. Under 2011 har det inte skett någon handel med derivat. Sida 18 av 40

20 Kapitalförvaltning Ingen aktiv kapitalförvaltning förekommer. lånar enbart upp de likvida medel som behövs för den löpande verksamheten. Skatt Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatt redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital, varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i det egna kapitalet. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som gäller per balansdagen. Här ingår även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas med utgångspunkt från temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas även på eventuella underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den mån det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Provision En provisionsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt samt att de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Provisionsintäkter består av premier för försäkringar, uppläggnings-, påminnelse och aviavgifter. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader inklusive löner, bonus, provisioner, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också kontorsomkostnader, datakostnader, arvoden och övriga administrationskostnader. Immateriella tillgångar En immateriell tillgång är en identifierbar icke-monetär tillgång som saknar fysisk substans. Immateriella tillgångar som identifieras och värderas separat från goodwill vid rörelseförvärv utgörs främst av licenser. Anskaffningsvärdet för denna typ av immateriella tillgångar utgörs av verkligt värde vid förvärvstidpunkten beräknad enligt vedertagen värderingsmetodik. Separat förvärvade immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Samtliga immateriella tillgångarna skrivs av linjärt över sina bedömda nyttjandeperioder som omprövas vid varje bokslutstillfälle. Avskrivningen påbörjas när tillgången är tillgänglig för att tas i bruk. Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde, justerat med eventuellt tillkommande utgifter, efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Datorutrustning skrivs av enligt plan över 3 år, kontorsutrustning över 5 år, medan övriga tillgångar skrivs av enligt plan över 6 år. Nedskrivning av immateriella och materiella tillgångar Om det finns interna eller externa indikatorer för Finarefkoncernen på att en tillgång har minskat i värde skall tillgången prövas för nedskrivningsbehov. För tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, inklusive goodwill, utförs en sådan nedskrivningsprövning minst årligen, vare sig det finns tecken på nedskrivningsbehov eller inte. Sida 19 av 40