Informationsblad från ProLiv Väst Nr 73 Maj 2013 Årg 19. ProLiv Väst. Foto: Anita Lindgren. Basargatan Göteborg. Kontakttelefon:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Informationsblad från ProLiv Väst Nr 73 Maj 2013 Årg 19. ProLiv Väst. Foto: Anita Lindgren. Basargatan 6 411 17 Göteborg. Kontakttelefon: 0302-46768"

Transkript

1 PROLIVNYTT Informationsblad från ProLiv Väst Nr 73 Maj 2013 Årg 19 ProLiv Väst Basargatan Göteborg Kontakttelefon: E-post: Info@proliv.com Hemsida: Plusgironummer: Ansvarig utgivare: Christer Petersson Utgivningsbevis: 2283 Redaktör: Åke Lindgren Layout: Hans Sjölund Referat av artiklar ur andra källor om läke - medel och behandlingsmetoder innebär inga ställningstaganden eller rekommendationer från ProLiv Västs sida. ProLivNytt distribueras förutom till ProLiv Västs medlemmar också till medlem marna i ProLiv Wermlandia och CaPriN samt till personal inom sjukvården Foto: Anita Lindgren

2 Tillsammans kan vi besegra prostatacancern Just hemkommen från Stockholm och Prostatacancerförbundets årsstämma känns det som vi är på rätt väg inom Prostatacancerförbundet och dess 26 patientföreningar. Målet är att arbeta med att öka kunskapen om prostatacancer, stödverksamhet för drabbade och närstående, väcka opinion för ökad livskvalité och minskad dödlighet av prostatacancer samt att bidra till forskning och utveckling. Ett annat mål är att öka antalet medlemmar i föreningarna. Vi fortsätter också att arbeta för att alla i Sverige ska behandlas lika när det gäller att erhålla de livsförlängande mediciner som nu finns på marknaden. På kort tid har efterfrågan på patientmedverkan i olika sammanhang ökat väsentligt. Landsting och regioner ska utveckla cancervården vilket ger nya öppningar för påverkan. Därtill behöver vi höja uppmärksamheten om vår sjukdom bland politiker, beslutsfattare och allmänhet. För att uppnå detta har förbundet inbjudit representanter från de 26 patientföreningarna till en utbildningssatsning, LYFTET. På den första utbildningsdagen som ägde rum i Helsingborg den 10 april deltog våra nya styrelsemedlemmar Karl-Erik Gustafsson och Hans Brutsner samt undertecknad. Den 7 maj är det dags igen för en ny utbildningsdag i Helsingborg. Prostatacancerförbundet och rollen som företrädare var första dagens ämne och den 7 maj handlar det om sjukdomen och vården. Ett bra initiativ av förbundet. Nästa kvartalsmöte, som är den 21 maj, handlar om hur det är att leva med prostatacancer och hur sjukdomen påverkar vår livskvalitet. Det är angelägna frågor för oss medlemmar i ProLiv Väst, så missa inte detta möte. Medverkar gör Calle Waller, vice ordförande i Prostatacancerförbundet, samt professor Gunnar Steineck från Onkologiskt centrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Till slut, jag har med glädje och tacksamhet noterat att många medlemmar, utöver medlemsavgiften, betalar in ett extra bidrag till föreningen. Ett varmt tack för det! De pengarna ger ett värdefullt tillskott till föreningens ekonomi. Christer Petersson ordf. i ProLiv Väst Vill du ha snabb information från ProLiv Västs styrelse? Då ska du skicka ett mail till vårt kansli så registrerar vi din e-postadress i medlemsregistret. På så vis kan vi skicka information och inbjudningar till dig snabbt och billigt. Tveka inte! Skicka ett mail till oss redan i dag! Adressen är kansli@proliv.com Välkommen till ProLiv Västs hemsida! Webmaster är Åke Lindgren, som du gärna får kontakta på telefon eller via föreningens e-postadress info@proliv.com. Gå gärna in och titta på hemsidan! Där hittar du aktuell information om föreningen och om olika aktiviteter som är på gång. Adressen är: Du som är medlem i ProLiv Väst, hör av dig till mig eller till oss i styrelsen med dina synpunkter och förslag! Styrelsen vill ha en aktiv dialog med medlemmarna. 2

3 Försenad vår med Korgstolen 2013 Vet du att vi numera har en gul vägverksfärja som tar oss över Torsby fjärd och vi behöver inte längre betala för överfarten. Det känns trevligt att kunna bjuda ut folk till ön utan att de ska betala hundra kronor i färjeavgift. Det var extremt lågt vatten i Saltsjön under några veckor så det var lite klurigt att köra på och av den stora färjan. Kommer du ihåg att jag var orolig för att Marens vatten skulle rinna ut i Saltsjön? Ja, du var riktigt bekymrad. Alldeles i onödan. För det tog tid innan insjöisen smälte och då hade vattenståndet hunnit bli normalt igen. Naturen ordnade det där alldeles själv. Inte rann allt vatten ut, men mycket vatten var det i bäcken. Korgstolen knarrade lugnt. Den hade varit med förr. Nej, Korgstolen, nu behöver vi komma ut i solen en stund. Ska hämta renskinnet att lägga över ryggen på dig, så att du inte blir kall. Mmm. Man luras lätt av solvärmen, men enligt meteorologerna är det i alla fall vår nu. Ett lätt knirk hörs från den gamla stolen. Den ser sliten och dammig ut i det skarpa ljuset. När vi satt här ute senast låg det en rejäl snödriva här. Det minns jag väl och du kunde inte skyffla undan den. Korgstolen lät lite skadeglad i knirket. Jag försökte ju, men snöskyffeln var för vek. I botten på snödrivan låg en lång issula som var decimetertjock och ovanpå den ett grådaskigt snötäcke som var nästan lika hårt som isen. Men kommer du ihåg hur smältvattnet droppade i solskenet och hur dagsmejan bildade blixtrande iskristaller i alla regnbågens färger. Ja, det var fint, men i mannaminne har vintern aldrig varit så lång och så kall som i år. Knirket blev tydligt. Det har varit synd om alla fåglar och djur, som haft svårt att hitta mat. Ja, husmusen måtte ha varit hungrig som gett sig på att gnaga loss mattfransarna i storstugan. Inte mycket ätbart i dem, men kanske var de tänkta att bygga bo med. Jag hörde den. Korgstolen ryser till i solen. Den är söt, men kan väl hålla sig någon annan stans. Ni har varit snälla som under hela vintern fyllt på fröautomaten och hängt ut talgbollar. Stilla Korgstolen. Se på räcket där det ligger ost. Två koltrasthonor sitter näbb mot näbb och kivas om osten. Oj, nu blir det bråk. Den minsta får ge sig och flyga iväg. Korgstolen kunde inte hålla sig. Det rasslade till betänkligt. Foto: Torsten Sundberg Ja, men titta under mig. Koltrasthannen med sin gula näbb har upptäckt äppelbitarna, som fallit ner på verandagolvet. Han tycks inte vara det minsta rädd. Han går runt oss och pickar i sig frukten. Och se där kommer en hanne till. Jag blev lika förtjust. Hoppas, hoppas vi får trastungar i boet under taket även i år. Vi njöt av fågelkvittret, de lysande gula vintergäcken vid ekhäcken och de skira ljuslila snökrokusarna. Livet har återvänt från vinterdvalan. Lutad mot tallen stod stegen uppställd. Dags att klättra upp och göra rent i Skåneholken. Snart är väl blåmesen där med årets byggmateriel. Rådjuret åt upp vår snökrokus men lämnade kvar vårlök och blåsippor. CHRISTINA ÖRUM ProLiv Stockholm 3

4 Behandling av avancerad prostatacancer Måndagen den 5 mars anordnade ProLiv Väst två föreläsningar på Handelshögskolan i Göteborg om behandling av avancerad prostatacancer. Inbjudna som föreläsare var professor Jan-Erik Damber samt onkologen Ingela Franck Lissbrant, båda från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Föreläsningarna genomfördes i samarbete med läkemedelsföretagen Sanofi och Janssen. Behandlingsalternativ vid återfall Jan-Erik Damber gick i sin föreläsning igenom de behandlingar som är aktuella vid avancerad prostatacancer. Med lokalt avancerad prostatacancer avses de fall där patienten har fått återfall i sjukdomen efter kurativt syftande behandling med operation eller strålning. En fråga är då om man ska sätta in hormonbehandlingen direkt när PSA börjar stiga eller om man ska avvakta tills PSA nått en viss nivå. I en studie som omfattade män fann man att det spelade inte någon roll om man satte in behandlingen tidigt eller sent. Tiden för utvecklingen av metastaser var densamma i båda fallen. Däremot lönade det sig att sätta in behandlingen tidigt i de fall PSA-värdet steg snabbt med en kort dubbleringstid. Risken för metastaser Risken för att utveckla metastaser är större ju högre PSA-värdet är. Risken ökar också om PSA-värdet har en snabb ökning och en kort dubbleringstid. Denosumab, som är ett nytt läkemedel som används för att förebygga frakturer på grund av benskörhet, har visat sig ha en förebyggande effekt också när det gäller skelettmetastaser för de patienter som har kort dubbleringstid för PSA. Läkemedlet är dock ännu inte godkänt för en sådan behandling. Hormonbehandling De patientgrupper som är aktuella för hormonbehandling är Patienter som har metastaser redan vid diagnosen. Patienter med lokalt avancerad sjukdom, där tumören inte bara finns i prostatan utan även utanför prostatan. Det kan då vara aktuellt med hormonbehandling i kombination med stålning eller kirurgi. Patienter som har fått återfall efter kirurgi eller strålning med högt PSA-värde och snabb ökning av detta värde. De typer av hormonbehandling som finns att tillgå är följande Kirurgisk kastration GnRH-agonistser (medicinsk kastrering) Antiandrogener Total androgenblockade (GnRH agonister + antiandroger) Östrogener (kvinnligt könshormon) Nya terapier GnRH blockerare Kirurgisk kastration innebär att man tar bort testiklarna. Det görs dock mera sällan i dag. I stället handlar det numera i de flesta fall om en medicinsk kastrering. Det sker genom en grupp av läkemedel som kallas GnRH-agonister. De ger en kastrationseffekt som är likvärdig med kirurgisk kastration. Exempel på läkemedel av denna typ är Zoladex, Enanton och Procren. Kastrationsbehandlingen leder ganska snabbt till att nivån på det manliga könshormonet testosteron går ned, dock inte till noll, eftersom testosteron bildas också i binjurarna. GnRH-läkemedlen används framför allt på patienter som har metastaser och där man vill uppnå en snabb kastrationseffekt. Biverkningar efter kastrationsbehandling Kastrationsbehandling är förenad med vissa biverkningar oavsett om den sker kirurgiskt eller medicinskt. Det handlar om förlust av sexuell lust. Man kan besväras av blodvallningar och svettningar på ungefär samma sätt som kvinnor drabbas efter menopausen. En annan vanlig biverkan är viktuppgång. Man kan också få lägre blodvärden, minskad muskelmassa och sämre fysisk kapacitet. Det är därför väldigt viktigt att den kastrerade mannen är fysiskt aktiv och rör sig 4

5 mycket för att motverka denna effekt. Detta kan till och med förlänga överlevnaden enligt studier som har gjorts. En mera ovanlig biverkan är att den kognitiva förmågan påverkas. Det förekommer också att mannen drabbas av depression. Osteoporos eller benskörhet är en annan biverkan. Behandlingen medför också en ökad risk för vissa metabola sjukdomar, bl.a. diabetes typ 2, samt hjärt- kärlsjukdomar. Den leder också i slutändan till en ökad dödlighet av annan orsak än prostatacancer. Nya läkemedel på gång När hormonbehandlingen inte längre fungerar talar man om kastrationsresistent sjukdom. Det är när PSA-värdet stiger trots att testosteronet ligger på kastrationsnivå. I dessa fall övergår Jan-Erik Damber man som regel till kemoterapi, d.v.s. behandling med cytostatika, som Ingela Franck Lissbrant kommer att ta upp i sin föreläsning. Men det har på senare tid också tillkommit andra läkemedel som kan sättas in vid kastrationsresistent prostatacancer. Dagens Medicin hade nyligen en artikel om nya läkemedel som är på gång. Det framkom där att av alla nya läkemedel som håller på att tas fram är så mycket som 30 procent cancerläkemedel. Det visar att de senaste årens forskning om tumörsjukdomar har haft en effekt. I en tio i topplista av dessa nya läkemedel kom en ny tumörbromsande medicin på andra plats. Det är läkemedlet Abirateron eller Zytiga. Som nummer åtta kom en ny form av mild hormonbehandling med det nya läkemedlet Enzalutamid. Zytiga Att prostatacancer blir kastrationsresistent beror på att tumörcellerna ändrar sig, så att de kan börja producera sitt eget hormon och kan då växa trots att testiklarna inte längre ger ifrån sig något testosteron. Zytiga verkar på det sättet att de stänger av produktionen av testosteron både i binjurarna och inne i cancercellerna. I en studie med patienter, som genomgått cytostatikabehandling, fann man att detta läkemedel gav en överlevnadsvinst på 4,6 månader jämfört med de patienter som fått sockerpiller. Detta är ett medelvärde. Många av patienterna hade en längre överlevnad och andra en kortare överlevnad. Och en tredjedel av patienterna i studien svarade inte alls på behandlingen. Zytiga har tidigare bara varit godkänt för behandling av patienter som genomgått cytostatikabehandling. Nu är läkemedlet också godkänt att användas före en sådan behandling. I en studie med patienter som blivit kastrationsresistenta och som hade metastaser satte man in Zytiga direkt efter det att patienten blivit kastrationsresistent. Man fann då en ökad överlevnad utan tillväxt av metastas på 8,3 månader jämfört med kontrollgruppen med sockerpiller. Också detta är ett medelvärde. Behandlingen hade också en tydlig effekt på den totala överlevnaden. Andra nya tumörbromsande läkemedel Det cancerläkemedel som kom på åttonde plats i Dagens Medicins tio i topplista, Enzalutamid, är inte godkänt i Sverige ännu, men däremot får det användas i USA för patienter med metastaser och som genomgått kemoterapi. Detta läkemedel tillhör gruppen antiandrogener men är oerhört mycket mera effektivt än de andra läkemedlen i denna grupp. För patienter med metastaser och som inte längre svarar på cytostatikabehandling ger detta läkemedel en överlevnadsvinst i storleken fem månader. Det har också relativt få biverkningar. Man räknar med att läkemedlet ska bli godkänt för användning även i Sverige under det närmaste året. Ett annat nytt lovande tumörbromsande läkemedel som är på gång heter Cabozantinib. I en nyligen avslutad fas III-studie har man sett en påtaglig minskning av tumörtillväxt i metastaser. Strålande läkemedel förlänger överlevnad En annan typ av läkemedel mot avancerad prostatacancer är Forts. på nästa sida 5

6 Alpharadin, som snart väntas bli godkänt för behandling av spridd prostatacancer. Det är ett radioaktivt alfastrålande läkemedel som testats på patienter med skelettmetastaser. Också här ser man en ökad överlevnad. Behandling med vaccin Det pågår också studier med olika typer av vacciner vid behandling av prostatacancer. Syftet med denna typ av behandling är att stärka immunförsvaret så att det angriper och dödar cancercellerna i kroppen. Det handlar alltså inte om vaccination av det slag som syftar till att förebygga olika typer av infektionssjukdomar utan om ett vaccin som ges i behandlingssyfte. Studier av detta slag pågår även vid Sahlgrenska sjukhuset. Ingela Franck Lissbrant Ett exempel på denna typ av läkemedel är Prostvac, som i en mindre fas 2-studie visat en betydande överlevnadsvinst på hela 8, 5 månader. Jan-Erik Damber avslutade med att framhålla att även om varje enskilt läkemedel bara ger en överlevnadsvinst på fyra, sex månader så kan en kombination av dessa läkemedel sammantaget komma att ge betydande vinster i överlevnad, där det kanske handlar om år. Men det kräver att sjukvården lär sig att använda de nya läkemedlen, att kombinera dem på ett bra sätt och att ta reda vilka patientgrupper som passar för behandlingen. Behandling av avancerad prostatacancer ur onkologens perspektiv Ingela Franck Lissbrant inledde med att framhålla att utvecklingen när det gäller behandlingen av avancerad prostatacancer har gått otroligt fort på senare tid. För tio år sedan 6 hade man inte mycket mer att erbjuda än en handpåläggning och möjligtvis en kortisonbehandling ett magiskt år 2004 är ett magiskt årtal för onkologin. Då kunde man för första gången visa att cellgiftsbehandling med det nya cytostatikaläkemedlet Docetaxel hade en symptomlindrande och överlevnadsförlängande effekt på metastaserad prostatacancer. Cancersjukvården står dock inför en gigantisk utmaning. Det gäller att rätt patient får rätt behandling vid rätt tidpunkt. Men för att kunna svara upp mot dessa krav är det absolut nödvändigt att patienterna involveras i studier i betydligt större utsträckning. I dag är det bara 1 2 procent av patienterna som deltar i någon form av studie om behandlingen av avancerad prostatacancer. Det krävs att sjukvården lär sig att använda alla de nya preparat som har kommit ut både när det gäller effekten av läkemedlen och de biverkningar som är förknippade med behandlingen. Det handlar dessutom i många fall om mycket dyra läkemedel - som exempel kostar en månads behandling av en patient med det nya läkemedlet Zytiga kronor - och därför är det rimligt att myndigheterna ställer krav på en uppföljning när det gäller vilken nytta dessa nya läkemedel har för patienten. En snabbkurs i tumörbiologi Innan Ingela Franck Lissbrant gick över till att beskriva hur cytostatikabehandling fungerar fick vi en snabbkurs i tumörbiologi. I våra kroppar sker ständigt ett utbyte av celler. Det är en helt normal process, som är mycket strikt reg lerad. Om celldelningen blir okontrollerad leder det till cancer. Inne i varje cell finns i cellkärnan ett styrsystem som reglerar hur celldelningen ska gå till. Det är där vårt DNA finns. Cancer uppkommer när cellkärnans DNA skadas, vilket leder till att celldelningen blir okontrollerad. Ingela förklarade detta med att gasen har hängt sig, bromsen fungerar inte och mekanikern är sjuk. Cancercellen utmärker sig genom sin oförmåga att

7 dö, vilket leder till okontrollerad tillväxt. Den blir okänslig för tillväxthämning. Dessutom lär sig cancercellen att skapa nya blodkärl, så att den kan ta sig ut i blodomloppet och på så sätt sprida sig till andra organ. Hur fungerar cytostatikabehandlingen? Cellgifterna fungerar genom att påverka arvsmassan inne i cancercellerna, så att celldelningen hämmas och cellerna dör. Behandlingen ges antingen genom dropp, som patienten får på öppenvårdsmottagningen var tredje vecka, eller med en tablett som patienten tar varje dag. Under behandlingstiden lägger man in pauser för att de friska cellerna i kroppen, som också påverkas av cellgifterna, ska kunna återhämta sig. Biverkningar efter cytostatikabehandling Eftersom även de normala cellerna påverkas av cellgifterna medför behandlingen ofta olika former av biverkningar som förlust av hår eller blåsor i munnens slemhinnor. Den ur medicinsk synpunkt farligaste biverkan av cellgiftsbehandling är påverkan på blodmärgen, vilket leder till dåliga blodvärden och hög infektionskänslighet. Det förekommer också att patienten drabbas av diarréer på grund av påverkan på tarmens slemhinnor. Illamående är en annan ganska vanlig biverkan, men det har man lyckats komma till rätta med på senare tid och är i dag inte något stort problem. Behandling med Docetaxel Det cellgift som i dag används mest är Docetaxel. Det har i studier visat sig ge en överlevnadsvinst på i genomsnitt tre månader, men det är viktigt att framhålla att detta är ett medelvärde. Ingela Franck Lissbrant har t.ex. en patient som avslutade sin cell giftsbe handling för ett och halvt år sedan och som fortfarande är i behandlingspaus. Docetaxel ger också symptomlindring. Det fungerar också som dörröppnare för andra nya läkemedel, som i många fall bara är godkända att användas efter avslutad cellgiftsbehandling. De patienter som får behandling med Docetaxel är män med spridd (metastaserad) prostatacancer, där kastrationsbehandling inte längre fungerar, och där patienten har symptom i form av smärta eller svullnader eller där PSA rör sig mycket snabbt och har kort dubbleringstid. Enligt de nya nationella riktlinjerna för behandling av prostatacancer som Socialstyrelsen håller på att ta fram har behandling med Docetaxel fått en mycket hög prioritet. Ny studie om användningen av cytostatikabehandling mot avancerad prostatacancer Ingela Franck Lissbrant redogjorde i sin föreläsning också för en studie som hon lett och som presenterats helt nyligen. Frågeställningen var hur stor andel av alla män som dog i prostatacancer mellan åren 2009 och 2010 som erhållit cytostatikabehandling. Man tittade också på i vilken mån behandlingsfrekvensen påverkades av patientens ålder, samsjuklighet, utbildningsnivå och bostadsort. Studien genomfördes genom en samkörning av två stora register, PCBaSe, som är en databas för klinisk epidemiologisk forskning om prostatacancer, samt Apoteket Farmacis register , där all cytostatikabehandling finns registrerad på individuell nivå med doser och behandlingsdatum. Det visade sig att av de 2677 män som dog i prostatacancer under Forts. på nästa sida 7

8 denna tid erhöll 556 (21 procent) någon typ av cytostatikabehandling under de sista åren av sina liv. Av dessa fick hälften cytostatika under de sista sex månaderna i livet och 20 procent så sent som under de två sista månaderna i livet. En cellgiftsbehandling i ett så sent skede kan starkt ifrågasättas, eftersom behandlingen då i många fall kan göra mer skada än nytta. Studien visade också att andelen av männen som fått cytostatikabehandling var större bland de som genomgått en primärt kurativ behandling (operation eller strålning), som var yngre än 70 år, som hade mindre samsjuklighet och som hade en hög utbildningsnivå. Ålder får i sig aldrig vara avgörande för vilken behandling som ska sättas in, men när det gäller cytostatikabehandling är det naturligtvis så att en man som är över 80 år har svårare att klara behandlingen. Men om han i övrigt har god hälsa och är allmänt pigg så finns det ingenting som hindrar att man prövar att ge cytostatikabehandling även till en sådan patient. Att också utbildningsnivå påverkar i vad mån patienten får behandling med cytostatika är naturligtvis inte bra, men det är viktigt att vi är medvetna om detta så att vi har möjlighet att göra något åt det. Det fanns också regionala skillnader när det gäller denna typ av behandling. Bl.a. visade studien att Västra Götalandsregionens användning av cytostatikabehandling låg på en ganska låg nivå. I dag har dock frekvensen av cytostatikabehandlingen i regionen ökat högst avsevärt. Slutsatsen är att studien tyder på en underbehandling av män mellan 70 och 80 år med avancerad prostatacancer och som för övrigt är friska. Dessutom ges behandlingen i många fall för sent. Slutligen finns det geografiska skillnader när det gäller denna typ av behandling som inte är acceptabla. Nya läkemedel Ingela Franck Lissbrant kom också in på de nya läkemedlen som är på gång. Cabazitaxel är ett nytt sådant cytostatikaläkemedel som är en vidareutveckling av Docetaxel. Det ges till män 8 Några medarbetare vid den uroonkologiska mottagningen med metastaserad, kastrationsresistent prostatacancer som inte längre svarar på behandling med Docetaxel. Enligt en studie ger det 2,4 månaders överlevnadsförlängning i genomsnitt. Även detta läkemedel är, som all cytostatikabehandling, förenat med biverkningar som trötthet, infektionskänslighet och diarré. Behandling med Cabazitaxel ges för närvarande inte inom Västra Götalandsregionen. Det beror på att kostnaderna anses vara för höga i förhållande till den effekt som läkemedlet ger. Zytiga är ett annat nytt läkemedel som har kommit under senare tid. Det har varit mycket omdiskuterat på grund av de höga kostnaderna för läkemedlet och på många håll i landet har man inte fått använda det. Västra Götalandsregionen är en av de få regioner i landet som har haft i gång behandling med Zytiga under hela förra året. Det ger en genomsnittlig överlevnadsvinst på 4,8 månader. Biverkningar förekommer i form av trötthet, ödem (svullna ben), kaliumbrist och i några fall diarré. Ingela Franck Lissbrant berörde också de nya läkemedlen Enzalutamid och Alpharadin, som Jan-Erik Damber var inne på. Hur arbetar man vid den uroonkologiska mottagningen på Sahlgrenska sjukhuset? Avslutningsvis berättade Ingela Franck Lissbrant, nu tillsammans med urologsjuksköterskan Christina Hansson, om arbetet vid den uroonkologiska mottagningen på Sahlgrenska sjukhuset. En viktig del är den multidisciplinära konfe-

9 Anhöriggruppen SOM ANHÖRIGA BLIR ÄVEN VI PÅVERKADE av sjukdomen. På anhörigmöten i ProLiv Väst får vi möjlighet att byta erfarenheter och stödja varandra. Att skaffa sig information om sjukdomen och behandlingen är för många anhöriga ett bra sätt att hantera den nya situationen. Praktiska problem är också bra att få ventilera. Våra urologsköterskor, Christina Hansson och Marianne Sanderoth från Sahlgrenska sjukhuset deltar i våra möten. Gruppen är öppen, du börjar och slutar när du själv känner för det. Vi träffas nästa gång den 22 maj kl Gruppen håller till i Bröstcancerföreningen Johannas lokal, Stampgatan 38. Välkommen att ringa Barbro Eliason för mer information. E-postadr. barbro@eliason.se. Barbro Eliason rensen, som man har en gång varje vecka och som innebär att alla kompetenser finns samlade på ett ställe. På dessa konferenser deltar alla onkologer och urologer som är i tjänst och där har man en gemensam genomgång av de fall som är anmälda till konferensen. Det gäller både botande behandling och behandling av avancerad prostatacancer. Man har också särskilda mottagningar för män med avancerad prostatacancer som får cytostatika, hormonbehandling eller strålbehandling och dessutom en särskild mottagning för män med avancerad prostatacancer som får strålbehandling i smärtlindrande syfte. Ordnat införande av nya läkemedel I Västra Götalandsregionen har man ett särskilt system för införande av nya dyra läkemedel som kallas ordnat införande. En ansökan om ett sådant ordnat införande gjordes 2012 för läkemedlet Zytiga. Ansökan omfattade 70 patienter vid Sahlgrenska sjukhuset och för detta beviljade regionen 42 miljoner kronor. För att följa upp effekten av läkemedlet och göra en utvärdering av biverkningar har man öppnat en särskild mottagning för de män som får behandling med Zytiga. Utvärderingen har visat att procent av patienterna har nytta eller god nytta av behandlingen, medan procent inte svarar alls på behandlingen. Biverkningarna är i allmänhet milda. Det kan handla om trötthet och svullna ben. Men många patienter upplever att de blivit betydligt piggare av behandlingen. En biverkan är kaliumbrist och påverkan på levern. Det är därför viktigt att dessa patienter följs upp noga. Nytt klinikregister Ingela Franck Lissbrant avslutade sin föreläsning med att berätta att man på Sahlgrenska sjukhuset och i övriga Sverige planerar att inrätta ett särskilt klinikregister för alla patienter med avancerad prostatacancer, där alla behandlingar skall följas upp på ett ordnat sätt. Utmaningen är att rätt patient får rätt behandling vid rätt tidpunkt. Och för det krävs det mera forskning, både ute i laboratorierna och genom kliniska studier. Och viktigast av allt: vi måste öka patienternas delaktighet i vården. Åke Lindgren Referent Rättelse Förra numret av ProLivNytt innehöll bl.a. ett referat av Mattias Lorentzons föreläsning om osteoporos på kvartalsmötet den 23 november. Tyvärr hade det smugit in sig ett fel i avsnittet om betydelsen av kalcium och vitaminer på sidan 11. I rubriken står det B-vitamin. Det ska vara D-vitamin och ingenting annat! Samma fel finns på några andra ställen i detta avsnitt. Redaktören ber om överseende för detta 9

10 Kvartalsmöte och ProLiv Västs årsmöte Lördagen den 23 mars hade ProLiv Väst årets första kvartalsmöte, som också var föreningens årsmöte. Vi höll till på Dalheimers Hus, som mer eller mindre har blivit ProLiv Västs stamlokus på senare tid och där vi ofta har våra medlemsmöten. Kvartalsmötet inleddes med att föreningens vice ordförande Jan Trönsdal hälsade alla välkomna och informerade kort om föreningen. Därefter var det dags för vår gästföreläsare Maria Hedelin från Sahlgrenska akademin. Hon forskar om kostens betydelse för utvecklingen av prostatacancer och detta var också ämnet för hennes föreläsning. Föreläsningen refereras på annan plats i detta nummer. Efter Maria Hedelin äntrades scenen av vissångarna Hadar Kronberg och Peeter Wijk som underhöll oss med sång och musik. Efter paus med fika och fralla och småprat medlemmarna emellan vidtog föreningens årsmöte. Det handlade som brukligt om den ekonomiska årssammanställningen med verksamhetsberättelse, resultatrapport och balansrapport samt revisionsrapport avseende verksamhetsåret Resultatrapporten visade på ett överskott om för år Samtliga handlingar godkändes av årsmötet, som också beviljade styrelsen ansvarsfrihet för förvaltningen under En nyhet denna gång var att årsmötet på förslag av styrelsen beslutade om en höjning av medlemsavgifterna från och med 2014 till 200 kronor för vanliga medlemmar och 100 kronor för anhörigmedlemmar. Årsmötet godkände också styrelsens förslag till verksamhetsplan och budget för Till årsmötet hör också val av ny styrelse. Christer Petersson valdes till ordförande även för år Omval blev det också på samtligt ordinarie styrelseposter utom när det gäller Rolf Andersson, som lämnat styrelsen under I hans ställe valdes tidigare suppleanten Carl-Åke Ahlqvist. Bland suppleanterna omvaldes Birgitta Johansson, medan det blev nya suppleanter efter Carl-Åke Ahlqvist samt efter Lars Fernqvist, som avböjt omval. De nya suppleanterna heter Hans Brutsner och Karl-Erik Gustavsson, som presenteras här nedan. I den nya styrelsen för år 2013 ingår följaktligen följande personer (mandatperiod inom parantes): Christer Petersson (ordförande för 2013) Carl-Åke Ahlqvist ( ) Eric Johansson ( ) Åke Lindgren ( ) Styrbjörn Olsson ( ) Bertil Sahlin ( ) Jan Trönsdal ( ) Birgitta Johansson (suppleant 2013) Hans Brutsner (suppleant 2013) Karl-Erik Gustavsson (suppleant 2013) Nya ledamöter i ProLiv Västs styrelse Karl-Erik Gustavsson är född i Kungsladugård, Göteborg. Han är utbildad byggnadsingenjör och hade sina första arbetsuppgifter som byggkonsult i Göteborg och därefter några år som planeringsingenjör i Malmö. Han har sedan tjänstgjort som teknisk revisor i Göteborgs stadsrevision, en befattning som omfattade granskning av de kommunala bolagens och förvaltningarnas bygginvesteringar och främst var inriktad på upphandlingar och entreprenadavtal. 10

11 Inovembernumret av ProLivNytt (nr 71) skrev vi om det nya bromsläkemedlet Zytiga mot avancerad prostatacancer. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) beslutade i maj att läkemedlet inte ska ingå i högkostnadsskyddet. Zytiga har dock kunnat användas vid vissa landsting, dock inte i alla, som ett slutenvårdsläkemedel, där respektive sjukvårdsklinik tar hela kostnaden. Så har det varit i Västra Götalandsregionen, som för år 2012 anslog 42 miljoner för ändamålet. I december har emellertid NLT-gruppen, gruppen för nya läkemedelsterapier vid Sveriges Kommuner och Landsting, kommit överens med läkemedelsföretaget Janssen, som marknadsför läkemedlet, om ett rabatterat pris för detta. NLT rekommenderar därmed Sveriges landsting att använda Zytiga, vilket skapar förutsättningar för en likvärdig behandling i hela landet. Janssen ska nu diskutera överenskommelsen med vart och ett av landets 21 landsting. Alla landsting kommer att få samma erbjudande, men får själva ta ställning till om de vill skriva på ett avtal. Zytiga får användas i tidigare skede av prostatacancer Nyligen har publicerats en ny studie som visar att Zytiga också har en plats i behandlingen innan cellgift används och därmed kan göra nytta hos betydligt fler patienter. Nytt om Zytiga Det här är spännande data. Zytiga är ett skonsamt läkemedel och om det var tillgängligt i den här sjukdomsfasen skulle det sannolikt bli en standardbehandling, säger Jan-Erik Damber, professor och överläkare vid urologiska kliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Effekten på den progressionsfria överlevnaden är den bästa hittills som visats av något läkemedel i den här patientgruppen. Även effekten på total överlevnad är tydlig, men den är svårare att säkerställa, bland annat eftersom många patienter i kontrollgruppen övergår till Zytiga då deras sjukdom försämras, säger Jan- Erik Damber, som själv deltagit i studien som prövare. Zytiga fick nyligen klartecken från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA för användning på indikationen som den aktuella studien undersökt. Detta innebär att den nya indikationen godkänns i tre nordiska länder som är medlemmar i Europeiska unionen, nämligen Danmark, Finland och Sverige. Åke Lindgren Källa: Dagens Medicin Hans Brutsner har arbetat med marknadsföring och information under hela sitt yrkesverksamma liv. Den första kontakten han hade med en urolog skedde i utlandet. Läkaren tog sig tid och beskrev prostatans funktion i minsta detalj. Här hemma hade Hans tagit PSA prov sedan en tid tillbaka. Nu visade det sig att prostatan var det inga problem med och han har alltså inte prostatacancer. Men hans okunskap i ämnet gjorde honom intresserad. Han hoppas kunna bidra med några idéer hur Pro- Liv Väst ska sprida information om prostatacancer på ett effektivt sätt. En stark lokal patientförening kan bidra med intressanta föredrag, har möjlighet att påverka sjukhuspolitiker och kan bidra ekonomiskt till forskningen. Åke Lindgren 11

12 Kostens betydelse för utvecklingen av prostatacancer Till ProLiv Västs kvartalsmöte den 23 mars hade vi bjudit in kostspecialisten och forskaren Maria Hedelin att föreläsa om koststens betydelse för utvecklingen av prostatacancer. Maria Hedelin var en av mottagarna av Pro- Liv Västs forskningsbidrag för år Marias föreläsning handlade om vad forskningen i dag tror dels om kostens betydelse för uppkomsten av prostatacancer, dels vilken betydelse den kan ha för den som redan har diagnosen prostatacancer. Hon är sedan 2008 knuten till enheten för klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs Universitet. Inte bara kosten utan också genetiska faktorer har betydelse Förutom kostfrågorna intresserar sig Maria också för de genetiska aspekterna på prostatacancer, som också är en del i hennes forskning. Den mänskliga arvsmassan, genomet, är uppbyggd av ungefär gener. Människans arvsmassa skiljer sig bara en procent från chimpanserna och samma region av arvsmassan skiljer sig mindre än 0,1 procent mellan två olika personer. Och trots detta är vi alla så olika både till utseende och när det gäller vilka sjukdomar vi får. Genetiska variationer kan bero på mutationer, som t.ex. kan leda till uppkomsten av Downs Syndrom, men de är inte så vanliga. Däremot kan många variationer i genuppsättningen bero på s.k. polymorfier. Det är när en 12 Maria Hedelin del av en viss gen avviker hos mer än en procent av populationen. Som exempel kan nämnas en variation i lactasgenen, som innebär att man blir laktosintolerant, d.v.s. inte tål att dricka mjölk och andra mjölkprodukter. Även ärftligheten spelar roll Cirka 10 procent av alla fall av prostatacancer kan förklaras av ärftlighet. Den som har nära släktingar med prostatacancer har 2 4 gånger ökad risk att få sjukdomen. Risken ökar om många i familjen har eller har haft prostatacancer. Ålder vid diagnos påverkar också risken. Den ökar också om det är en bror som har eller har haft prostatacancer jämfört med om det är fadern. liksom geografi och etnicitet Förekomsten av prostatacancer varierar också geografiskt och mellan olika etniska grupper. Svarta män i USA är den grupp människor som drabbas mest av prostatacancer. Därefter kommer vita män i USA, Kanada, Sverige och Australien. Kina, Japan och övriga östasiatiska länder har den lägsta förekomsten av prostatacancer. Japaner som flyttar till USA har dock, efter att ha bott där i två generationer, samma risk som amerikanarna att drabbas av sjukdomen. Och detta tror man beror på ändrade kostvanor. Forskningen om kostens betydelse för cancer Det har forskats mycket kring frågorna om kostens betydelse för utvecklingen av cancer. Animaliska produkter och mättat fett anses medföra ökad risk för uppkomsten av prostatacancer. Det finns också teorier om att även mjölkprodukter och kalcium ger ökad risk, men detta är man mera osäker om. Det som skyddar mot uppkomsten av prostatacancer är vitamin A, D och E, lycopen, som finns i tomater, fytoöstrogener, grönsaker, selen, karotenoider samt fisk och omega 3.

13 Fytoöstrogener är ett ämne som man upptäckte i samband med att man undersökte orsaken till att en del får blev infertila. Man såg att fåren åt väldigt mycket klöver och förstod då att det måste finnas något ämne i klövern som var orsaken till att fåren blev infertila. Man hittade då fytoöstrogen, som är ett ämne som liknar kvinnligt könshormon. Och i de länder som har låg frekvens av prostatacancer äter man en kost som är rik på detta ämne. Prostatacancer är en hormonberoende sjukdom och eftersom fytoöstrogen har en hormonell effekt på människan påverkar det cancern genom att hämma tumörtillväxten. Födoämnen som är rika på fytoöstrogener är soja, bönor, linser, linfrö, råg, fullkornsprodukter, andra frön, bär, grönsaker, frukt och rött vin. Studie om riskfaktorer för att insjukna i prostatacancer I sina doktorandstudier gjorde Maria en studie där hon tittade på riskfaktorer för att insjukna i prostatacancer. I studien ingick en grupp män som hade prostatacancer och en annan grupp som inte hade denna sjukdom. Dessa fick redogöra för vad de hade ätit. Det framkom då att de män som hade ett högt intag av bönor, sojaprodukter, linfrö, solrosfrö, bär och jordnötter hade 26 procent minskad risk att insjukna i prostatacancer. Vidare studerade hon hur genuppsättning såg ut hos de män som hade ett högt intag av dessa födoämnen. Det visade sig att de män som hade en viss typ av gen (TT) inte hade någon riskreduktion alls genom högt intag av fytoöstrogenrika livsmedel, medan män med en annan gentyp (TC&CC) hade en riskreduktion om 57 procent jämfört med de män som hade lågt intag av dessa livsmedel. Eftersom många tidigare studier om kostens betydelse för uppkomsten av cancer inte har tagit hänsyn till genuppsättningen, har resultaten blivit missvisande genom att utfallet så att säga har spätts ut av de fall där kosten haft låg effekt på grund av en ogynnsam genuppsättning. Fet fisk minskar risken för att drabbas av prostatacancer Maria gick sedan in på vilken påverkan intag av fisk har när det gäller att minska risken för att insjukna i prostatacancer. Det handlar om lax och andra feta fiskar. I sin studie fann Maria att konsumtion av lax 1 3 gånger per månad leder till en riskreduktion om 28 procent jämfört med den som aldrig äter lax. Äter man lax en eller flera gånger i veckan ökar riskreduktionen till 43 procent. Den som äter laxfisk och andra feta fiskar som strömming och makrill 2 eller fler gånger per vecka har en riskreduktion om 36 procent jämfört med den som aldrig äter sådan fisk. Ökar man intaget till 3 4 gånger per vecka blir riskreduktionen 43 procent och för den som äter sådan fisk 5 gånger per vecka uppgår riskreduktionen till 64 procent. Även här studerades genuppsättningen hos de män som hade ett högt intag av fet fisk. De män som hade genotypen TT hade ingen riskreduktion alls vare sig de åt lax 1 3 gånger i månaden eller så ofta som en eller flera gånger i veckan. De män som hade genotypen TC&CC och som hade detta intag av lax fick däremot en riskreduktion om 62 respektive 72 procent. Faktorer som är av betydelse för den som har prostatacancer? Maria gick sedan in på vilken påverkan livsstilen har för den som redan har prostatacancer. Vad man vet är att fetma ökar risken för avancerad prostatacancer och att man dör i sjukdomen. Metabola syndrom som högt blodtryck, övervikt och hög insu- Forts. på nästa sida 13

14 linkänslighet ökar risken för aggressiv sjukdom. Fysisk aktivitet däremot minskar risken för att få en aggressiv prostatacancer. Kost som kan påverka tillväxten av en prostatacancertumör När det gäller studier om kostens betydelse för tillväxten av en prostatacancertumör är det viktigt att studien är randomiserad. Det innebär att man har en grupp män som äter en viss kost och en annan grupp män som inte äter denna kost. Och så jämför man utfallet mellan dessa två grupper. Man har bl.a. tittat på fytoöstrogener och funnit att PSA sjunker när man äter kost som är rik på detta ämne. Men dessa studier är för små för att man ska kunna dra några säkra slutsatser. Intag av grönt te har man också studerat. Problemet här är att det inte är särskilt många som dricker grönt te och dessutom innehåller det ganska små koncentrationer av fytoöstrogen. Man har därför renodlat teet och torkat det till pulver som försökspersonerna fick inta. Men även dessa studier är för små för att man ska kunna dra några slutsatser när det gäller påverkan på cancertumören. Granatäpplen har varit mycket i ropet, men där har man hittills bara studerat effekten i djurförsök, så man vet inte om konsumtion av denna frukt har någon effekt på en cancertumör hos människan. Selen är ett ämne som prövats i studier i form av tabletter. En del studier har visat positiva resultat, andra inte. Några studier har inte visat några resultat över huvud taget. Lykopen, som finns i tomat och andra röda grönsaker, har också studerats och här har resultaten varit ganska bra. Vissa produkter tror man skulle kunna öka risken för cancertillväxt. De födoämnen som man har studerat är mjölk, kalcium, kött, fett och kolhydrater. Man är dock osäker på om denna typ av kost har någon inverkan på utvecklingen av en cancertumör. Vilka slutsatser kan dras? Gemensamt för de studier som gjorts om kostens betydelse för prostatacancer är att de är små och att uppföljningstiden är förhållandevis 14 kort, från några veckor till på sin höjd några månader. En studie hade en uppföljningstid på nio månader, men där hade man tyvärr tagit med många olika saker utöver kosten, som fysisk träning, mindfulness och yoga. PSA sjönk för de män som följde detta program men man kunde inte veta om det var kosten eller någon av de andra aktiviteterna som var orsaken till sänkningen. Ett annat problem med att studera kostens inverkan på prostatacancer är att PSA bara är en surrogatmarkör för tumörtillväxt och inte säger så mycket om själva cancern. Forskningen behöver därför få fram en bättre markör för cancertillväxten. Annars är studierna lätta att genomföra; de flesta som deltar i denna typ av studier följer den anbefallda dieten och är mycket motiverade. Sammantaget visar studierna ändå, tillsammans med resultaten från studierna om kostens betydelse för uppkomsten av prostatacancer, att levnadsvanor har en påverkan på cancertillväxt. Men fler studier behöver göras! Studier om kostvanor efter diagnos I en studie som kallas LAPPRO har man frågat män som fått diagnosen prostatacancer om de hade ändrat sina matvanor efter diagnosen. På det svarade 10 procent Ja. Problemet här är att man har ändra sin kost efter eget huvud och det är inte alls så säkert att man då valt rätt kost. Maria har också undersökt intaget av vitaminer, mineraler och kosttillskott. Det visade sig att bland män med prostatacancer var andelen som åt kosttillskott 48 procent, medan andelen bland män som inte hade denna sjukdom var 38 procent. Bland män med ett hälsosamt kostmönster låg intaget på 61 procent bland män med prostatacancer och på 48 procent bland de män som inte hade prostatacancer. Rekommendationer om kost På en hemsida som American Institute for Cancer Research har lämnas följande rekommendationer när det gäller att undvika att drabbas av cancer: Var så smal som möjligt utan att vara underviktig. Var fysiskt aktiv åtminstone 30 minuter varje dag.

15 Undvik söta drycker och begränsa konsumtionen av energirik kost. Ät mycket grönsaker, frukt, fullkornsprodukter och bönor. Begränsa konsumtionen av rött kött som nötkött, fläsk och lammkött och undvik processade köttprodukter. Om man använder alkohol bör konsumtionen begränsas till två glas vin om dagen för män och ett glas vin om dagen för kvinnor. Minska intaget av salt. I rekommendationerna avråder man från att använda kosttillskott. Maria Hedelin avtackas av föreningens sekreterare Åke Lindgren På hemsidan framförs också att dessa rekommendationer också gäller för den som redan har fått diagnosen prostatacancer. När det gäller kosttillskott finns det en studie i Finland, där man hade gett kosttillskottet betakaroten till ett antal män. Det visade sig då att de män som hade lungcancer blev sjukare och dog fortare och dessutom var det fler män i denna grupp som utvecklade lungcancer under studien. Bland de män som hade prostatacancer och som åt betakaroten var också dödligheten större än bland de män som inte fick detta kosttillskott. Fler studier behöver göras! Maria planerar att genomföra en s.k. interventionsstudie bland män med prostatacancer. Syftet är att öka kunskapen om kostens betydelse för prostatacancerns uppkomst och för tumörtillväxt, så att läkarna ska kunna ge adekvata råd om kost till sina patienter. Många män med prostatacancer använder kosttillskott och är troligen motiverade att delta i en sådan här studie. I Danmark gjordes en studie om kostens betydelse för den som har prostatacancer, kallad Nils-studien. Det var en förstudie som hade till syfte att undersöka om upplägget fungerade. Studien innefattade män mellan 45 och 70 år som var nydiagnosticerade med prostatacancer men som inte gick under någon behandling. Männen delades upp i två grupper. Den ena gruppen män uppmanades att äta 180 gram fullkornsråg varje dag samt att träna minst 45 minuter tre gånger i veckan. Den andra gruppen män fick inga kostråd men uppmanades att promenera steg varje dag. Resultaten av studien, som inte är statistiskt säkerställda, visade att bland männen i interventionsgruppen hade 9 av 14 lägre eller stabilt PSA efter uppföljningen. De hade också minskat i midjemått och fått bättre syreupptagningsförmåga. Bland männen i kontrollgruppen hade 4 av 7 lägre eller stabilt PSA. Skillnaden mellan grupperna är inte särskilt stor men det kan bero på att även männen i kontrollgruppen hade börjat äta mera råg. Maria avslutade sin föreläsning med att ge oss följande kostråd: Ät mycket av grönsaker, tomater, soja, bönor, råg och fet fisk. Undvik mättat fett, raffinerade kolhydrater (socker och godis), rött kött. Ät inte kosttillskott Ha en hälsosam vikt och var fysiskt aktiv. Åke Lindgren Referent Föreläsningen är inspelad på DVDskiva, som finns för utlåning till våra medlemmar. Den kan beställas hos Åke Lindgren på telefon eller via e-post ake.lindgren36@gmail.com 15

16 Tisdagen den 5 mars höll Kicki Klaesson, medicine doktor och legitimerad sjuksköterska från Lidköping, sin omtyckta föreläsning om Kvinnors och mäns upplevelser av sin sexualitet efter behandling av bröst- och prostatacancer. Vi var som vanligt på Café Strandgatan 20 i Halmstad. Till träffen var även bröstcancerföreningen Johannas medlemmar inbjudna. Den 21 mars hade CaPriN sitt årsmöte på Strandgatan 20 i Halmstad. Till Ny ordförande efter avgående Rolf Johansson, Varberg, valdes Lars Axelsson, Halmstad. Till vice ordförande utsåg styrelsen på det efterföljande konstituerande styrelsemötet Gert-Ove Abrahamsson, Getinge. Till sekreterare utsågs Hans Zetterling. Nya i styrelsen är Morgan Bäck och Hans Trygg, bägge från Varberg. Efter årsstämman höll Björn Molin ett föredrag om sin bok Minnen från andra världskriget. Nu vill vi berätta. Hallänningar minns. Innan årsmötet tog vid hade på särskild inbjudan cirka tio nytillkomna (under 2012) medlemmar samlats för en ömsesidig presentation och träff med styrelsen. Vi från styrelsen berättade hur den arbetar och informerade om vårens kommande programpunkter. De nya medlemmarna fick också titta på föreningens broschyr- och litteraturinnehav m.m. Det hela Rapport från CaPriN blev mycket uppskattat. Den 25 april 2013 var det dags för nästa föredrag, som hölls av urologen Kerstin Åslund, Sundsvall Sjukhus. Hon är också ledamot i Prostatacancerförbundets styrelse. Hennes ämne hade rubriken När cancern blir tuff. Det hela gick av stapeln i Folkets Hus i Varberg. Föreningen bjöd på kaffe. Föredraget var en repris på det mycket uppskattade föredraget som Kerstin höll i Halmstad den 5 maj Styrelsen vill också passa på att göra reklam för vårresan den 28 maj. Anmäl er snarast till kassören Sven-Eric Carlsson. Denna gång blir det en buss- och båtresa till Hamburgersund i Bohuslän. Båten som ska ta oss dit heter M/S Nolhåtten. För närmare detaljer om tidtabell och pris se tidigare utskickat medlemsmeddelande eller gå in på vår hemsida Kicki Klaesson med Björn Molin Med vänliga hälsningar Hans Zetterling Vi behöver annonsörer till vår tidning och hemsidan. Har du några idéer kontakta vårt kansli, telefon eller e-postadress kansli@proliv.se 16

17 Senaste nytt från ProLiv Wermlandia Den 23 mars hade ProLiv Wermlandia sitt årsmöte. Avgående ordförande Alf Nilsson öppnade årsmötet och höll en parentation över de medlemmar som avlidit sedan föregående årsmöte. Därefter överlämnade han ordförandeskapet till Johnny Persson att leda årsmötesförhandlingarna. Förutom genomgång av sedvanliga årsmöteshandlingar förrättades val till bl.a. styrelse. Efter det att styrelsen konstituerat sig fick den följande utseende: Ordförande på 1 år Hans Bäckfalk Vice ordförande Johnny Persson Sekreterare Anita Jacobson Kassör Ledamöter på 2 år Håkan Albinder Kjell-Owe Larsson Håkan Florin Per-Olof Johansson Suppleanter på 1 år Kjell Björk Jan-Erik Eriksson Kjell Platon Har du frågor om cancer? Cancerfondens informations- och stödlinje O2O Mötet hölls på Terrassen i Mariebergsskogen, Karlstad. Innan mötesförhandlingarna började, berättade Håkan Florin sin historia om sin prostatacancer. Under efterföljande middag bjöd länsrådet och trubaduren Björn Sandborgh på sång, musik och historier. Verksamheten under 2013 har som mål bl.a. att öka medlemsantalet, öka aktiviteterna i länet, bilda distrikt/kretsar/avdelningar i länets olika delar, öka sponsringen från näringsliv/myndigheter/organisationer. I Värmland finns idag män med diagnosen prostatacancer. ProLiv Wermlandias medlemsantal är i dag 226. Drygt män med diagnosen behöver oss som en samtalspartner och stöd, vi behöver dem som medlemmar för att lyckas med våra mål och ambitioner och inte minst med att synliggöra våra problem och den ojämlika vården runt om i landet. Höstens stora satsning på prostataveckan blir i Värmland en satsning på en prostatamånad! I Kristinehamn har aktiviteterna dragit igång. Primus motor för denna och kommande aktiviteter är Kenneth Hermansson. På ICA Maxi informerades den 13 april om prostatacancer, Blå Bandet såldes och pengar samlades in. Resultatet blev också fyra till fem presumtiva medlemmar, av vilka två erbjöd sig att medverka i kommande aktiviteter. Arbetsgrupper har bildats för att jobba med distrikt/kretsar/avdelningar och sponsring. Styrelsens ambitioner förutsätter att vi lyckas med att öka medlemsantalet och aktiviteterna i länet. Vi vill därför pröva även denna väg att be om medlemmarnas hjälp! Ni som bor i västra, norra, mellersta och södra delarna av länet, hör av er till undertecknad eller någon i styrelsen. Vi behöver er hjälp! Hans Bäckfalk Tfn E-post: hans.backfalk@comhem.se www infostodlinjen@cancerfonden.se 17

Måndagen den 5 mars anordnade ProLiv

Måndagen den 5 mars anordnade ProLiv Behandling av avancerad prostatacancer Måndagen den 5 mars anordnade ProLiv Väst två föreläsningar på Handelshögskolan i Göteborg om behandling av avancerad prostatacancer. Inbjudna som föreläsare var

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

På kvartalsmötet i mars, som var i anslutning

På kvartalsmötet i mars, som var i anslutning Avancerad prostatacancer en ny vår? På kvartalsmötet i mars, som var i anslutning till föreningens årsmöte, fick medlemmarna lyssna på två intressanta föreläsningar. Det var två forskare från Sahlgrenska

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone)

Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone) Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans vävnader. Prostatacancer är ofta en långsamt växande cancer

Läs mer

På ProLiv Västs kvartalsmöte i maj hade föreningen

På ProLiv Västs kvartalsmöte i maj hade föreningen Nyheter inom prostatacancerforskningen På ProLiv Västs kvartalsmöte i maj hade föreningen besök av professor Jan-Erik Damber från Sahlgrenska Universitetssjukhuset som föreläste om nyheter inom prostatacancerforskningen.

Läs mer

TILL DIG MED HUDMELANOM

TILL DIG MED HUDMELANOM TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs

Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs Nya grepp inom prostatacancervården Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs hemmaarena Dalheimers Hus. Som föreläsare hade vi bjudit in professor Jan-Erik Damber. Det var ett välbesökt möte, cirka

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2014

Verksamhetsberättelse för 2014 1 Verksamhetsberättelse för 2014 Styrelsen för ProLiv Väst Prostatacancerförening lämnar följande verksamhetsberättelse för 2014 års verksamhet. Föreningens styrelse m.m. Följande personer har under året

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION Patientinformation till dig som behandlas med Casodex vid prostatacancer Urinblåsa Prostata Yttre slutmuskel Urinrör Penis Sädesledare

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2012

Verksamhetsberättelse för 2012 1 Verksamhetsberättelse för 2012 Styrelsen för ProLiv Väst Prostatacancerförening lämnar följande verksamhetsberättelse för 2012 års verksamhet. Föreningens styrelse m.m. Följande personer har ingått i

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Bakgrundsfakta kring prostatacancer Statistik, behandling och diagnos

Bakgrundsfakta kring prostatacancer Statistik, behandling och diagnos Bakgrundsfakta kring prostatacancer Statistik, behandling och diagnos Kastrering - patientens val? Presseminarium den 17 juni 2005 Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige AB Detta pressmaterial och

Läs mer

PROTOKOLL från ÅRSMÖTE mars på Metropols Konferenscenter, Sundsvall

PROTOKOLL från ÅRSMÖTE mars på Metropols Konferenscenter, Sundsvall PROTOKOLL från ÅRSMÖTE 2013 21 mars på Metropols Konferenscenter, Sundsvall Närvarande: 80-talet röstberättigade medlemmar. 1 Årsmötets öppnande Ordföranden Sture Henningsohn hälsade alla välkomna. Sture

Läs mer

Modern prostatacancerbehandling. en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj

Modern prostatacancerbehandling. en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj Modern prostatacancerbehandling en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj Lördagen den 19 maj var det dags för ProLiv Västs andra kvartalsmöte 2012. Som föreläsare hade vi bjudit in överläkaren

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Du ska få cytostatika

Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika FÖRE BEHANDLINGEN Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika. Cytostatika är medicin mot cancer. FÖRE BEHANDLINGEN När det är din tur När ditt namn ropas upp är det din tur att få

Läs mer

ZYTIGA. (abirateronacetat) PATIENTINFORMATION För dig som har ordinerats ZYTIGA

ZYTIGA. (abirateronacetat) PATIENTINFORMATION För dig som har ordinerats ZYTIGA Finska Prostate Cancer Association Mer information om prostatacancer och dess behandlingar. Prostatacancerföreningen har patientföreningar över hela landet. En kontakt förfrågan kan skickas via www.propo.fi

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION Patientinformation till dig som behandlas med Zoladex vid prostatacancer Urinblåsa Prostata Yttre slutmuskel Urinrör Penis Sädesledare

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Förvaltningsberättelse för år 2011

Förvaltningsberättelse för år 2011 Förvaltningsberättelse för år 2011 Träpatronernas styrelse får härmed avge sin förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 201 inkluderande resultat- och balansräkning. Träpatronerna fyller nio år i mars

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

SPF seniorerna Toarp Dalsjöfors Protokoll från Årsmöte den 12 febr 2018 i Toarps församlingshem

SPF seniorerna Toarp Dalsjöfors Protokoll från Årsmöte den 12 febr 2018 i Toarps församlingshem SPF seniorerna Toarp Dalsjöfors Protokoll från Årsmöte den 12 febr 2018 i Toarps församlingshem Inledning Ordförande Lars Åhman hälsade medlemmarna välkomna till årsmötet. Drygt 100 personer. Parentation

Läs mer

Blodcancerföreningen i Stockholms län

Blodcancerföreningen i Stockholms län Verksamhetsplan 2014 Blodcancerföreningen i Stockholms Län Blodcancerföreningen i Stockholm Län har för närvarande 526 medlemmar. Medlemmar är blodcancersjuka och deras anhöriga och närstående. Sedan hösten

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Kallelse till. Tid: Fredagen den 5 februari 2010 kl 19.00. Lekeberga Gård, Lekeberga

Kallelse till. Tid: Fredagen den 5 februari 2010 kl 19.00. Lekeberga Gård, Lekeberga Kallelse till i Tid: Fredagen den 5 februari 2010 kl 19.00 Plats: Lekeberga Gård, Lekeberga Klubben bjuder på kaffe, smörgåstårta och underhållning. (glöm inte ange om du är allergisk mot något livsmedel)

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Brachybehandling vid prostatacancer

Brachybehandling vid prostatacancer ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Brachybehandling vid prostatacancer Behandling av prostatacancer Prostatacancer kan i de flesta fall botas med strålning, under förutsättning att ingen

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17

kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17 kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17 Det behövs mycket mer kunskap om seneffekter hos personer som överlevt barncancer. Och kunskapen behöver också spridas

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:92 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:36 av Cecilia Carpelan m.fl. (fp) om att erbjuda HER2-test vid bröstcancer vid samtliga sjukhus Föredragande landstingsråd: Birgitta

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 1 Förbundets namn och ställning Förbundets namn är Svenska Vitiligoförbundet. Förbundet är religiöst och partipolitiskt obundet. Förbundet har sitt säte

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Varje år drabbas mer än en halv miljon män i världen av prostatacancer. Bara i Sverige räknar man med att 7-9 000 män i år kommer att insjukna. Det gör prostatacancer

Läs mer

Detta var ämnet för en föreläsning på ProLiv

Detta var ämnet för en föreläsning på ProLiv Detta var ämnet för en föreläsning på ProLiv Västs kvartalsmöte i Skövde den 27 september. Föreläsare var överläkaren Bengt Johansson från Örebro Universitetssjukhus. Ett 50-tal personer hade mött upp,

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

Häftigt blås på ProLiv Västs årsmöte!! Per Wetterlundh i Sir Bourbon Dixieland Band. Informationsblad från ProLiv Väst Nr 65 Maj 2011 Årg 17

Häftigt blås på ProLiv Västs årsmöte!! Per Wetterlundh i Sir Bourbon Dixieland Band. Informationsblad från ProLiv Väst Nr 65 Maj 2011 Årg 17 PROLIVNYTT Informationsblad från ProLiv Väst Nr 65 Maj 2011 Årg 17 ProLiv Väst Basargatan 6 411 17 Göteborg Kontakttelefon: 0302-46768 E-post: Info@proliv.com Hemsida: www.proliv.com Plusgironummer: 9209234-5

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor

Hälsosamma levnadsvanor Hälsosamma levnadsvanor för dig som har eller har haft cancer Inledning Vad vi äter, dricker, hur vi rör på oss och om vi röker har stor betydelse för vår hälsa både på kort och lång sikt. Socialstyrelsen

Läs mer

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum Träning, näring, funktion och välbefinnande Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum Vad kommer jag prata om? Betydelsen av att kombinera träning med rätt näring Vad säger senaste

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Vi bygger för cancervården

Vi bygger för cancervården Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som

Läs mer

Dina levnadsvanor din hälsa

Dina levnadsvanor din hälsa Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp.

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp. EC 60/75 Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även friska,

Läs mer

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08 VITAMINER MINERALER IGU Idrottsliga Gymnasieutbildningar, för Gymnasiet, Uppland Uppsala Dagens program Vitaminer & mineralers funktion Behöver idrottare tillskott? Antioxidanter Fria radikaler kostråd

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-02-11

BESLUT. Datum 2009-02-11 BESLUT 1 (5) Datum 2009-02-11 Vår beteckning SÖKANDE WYETH AB Box 1822 171 24 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Vem får prostatacancer?

Vem får prostatacancer? Vem får prostatacancer? Henrik Grönberg Professor, överläkare i onkologi Institutionen för strålningsvetenskaper Jag har fått uppgiften att försöka förklara vem som får prostatacancer. Kunde jag svara

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med

Läs mer

Prostatacancer nu och om 10 år

Prostatacancer nu och om 10 år 1 Prostatacancer nu och om 10 år Så löd rubriken på professor Ralph Peekers föreläsning på ProLiv Västs årsmöte på Dalheimers Hus den 15 mars. Ralph Peeker är knuten till urologenheten på Sahlgrenska sjukhuset,

Läs mer

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren bygger på den tredje expertrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) utgiven i maj 2018. WCRF har identifierat olika

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Hälsotest. Namn: E-mail: Telefon: Datum: www.inspirilla.com / www.nillaskitchen.com

Hälsotest. Namn: E-mail: Telefon: Datum: www.inspirilla.com / www.nillaskitchen.com 1 Hälsotest Namn: E-mail: Telefon: Datum: 2 Bakgrundsdata 1 Kön q Man q Kvinna 2 Hur gammal är du? q 56 år eller äldre q 46 55 år q 36 45 år q 26 35 år q 25 år eller yngre 3a Vilket är Ditt civilstånd?

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer