Lyssningsnivåer i surround

Transkript

1 2004:016 C-UPPSATS Lyssningsnivåer i surround MAGNUS NILSSON MUSIKHÖGSKOLAN I PITEÅ Ljudteknik Vetenskaplig handledare: Jan Berg 2004:016 ISSN: ISRN: LTU - CUPP / SE

2 Sammanfattning Författare Magnus Nilsson Luleå Tekniska Universitet/Musikhögskolan i Piteå År 2003 Handledare Jan Berg, Musikhögskolan i Piteå Syftet med detta arbete är att undersöka A-ljudteknikers lyssningsnivåer i förhållande till konsumenters lyssningsnivåer. Undersökningen av konsumenternas lyssningsnivå sker i konsumenternas hemmiljö, och undersökningen av teknikerna sker i kontrollrumsmiljö. För att arbetet ska vara så nära verkligheten som möjligt återspeglar testmaterialet programutbudet från SVT. Testmaterialet är producerat i formatet Dolby Digital 5.1. Arbetet visar att skillnaderna i lyssningsnivå mellan konsumenter och ljudtekniker är 8,5 db. Det finns också en skillnad mellan män och kvinnors lyssningsnivå på 5 db. Vidare visar det sig att en absolut referens för medelkonsumentens lyssningsnivå är svår att fastställa eftersom den absoluta nivån är programberoende.

3 Förord Detta arbete har bedrivits i samarbete med Andreas Renhorn. Jag kommer att till stor del inrikta mig på att beskriva skillnaden i lyssningsnivå mellan de olika grupperna vi har testat, med stor vikt på A-ljudtekniker och konsumenter. Andreas kommer att gå in mer på skillnaden mellan lyssningsexemplen. I arbetet har jag haft hjälp av Jan Berg på Musikhögskolan i Piteå och Ulf Bodemark och Erik Lundbeck på Sveriges Television i Stockholm. Jag vill rikta ett speciellt stort tack till Andreas Renhorn som hjälpt mig med grafer och beräkningar i MATLAB.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Förord Innehållsförteckning 1 Inledning Teknisk bakgrund Högtalarnas placering Kompatibla surroundsystem LFE och bass management Lyssningsmiljöer Programmaterial Inspelningsnivåer Högtalarkalibrering Dolby Digital som Professionell kodning och avkodning Produktionsmiljö Dekoder Kompatibilitet Encoding Bakgrund Syfte Metod Tillvägagångssätt Testmaterial Generering av testmaterial Nivåmätning Val av testpersoner Val av lyssningsmiljö Konsumenternas lyssningsmiljö Kontrollrumsmiljö Konstruerad hemmamiljö Testrutiner Testdata... 15

5 9 Resultat Lyssningsnivåer Skillnaden mellan män och kvinnor Programmaterialets nivåer Dialnorm och referensnivåer Kalibrering av inslagen Slutsatser Fördelar och begränsningar Analys av rapportens resultat och tillförlitlighet Tillämpningar Rekommendationer för fortsatt arbete Referenslista Bilagor Bilaga 1 - Samlade uppmätta lyssningsnivåer Bilaga 2 Medelvärden och teknikers lyssningsnivåer Bilaga 3 - Uppmätta nivåer Bilaga 4 Boxplottar Bilaga 5 Variansanalys på alla grupper... 33

6 1 Inledning Detta arbete är ett samarbete med Sveriges Television (SVT) i Stockholm. Arbetet går ut på att undersöka konsumenters lyssningsnivåer i surround. Konsumenternas lyssningsnivåer ska jämföras i förhållande till A-ljudteknikers lyssningsnivåer för att komma fram till om det finns en referensnivå för konsumenter. Testmaterialet kommer från SVT och återspeglar programutbudet för att göra arbetet så nära verkligheten som möjligt. Eftersom trenden går mot att mer och mer program sänds i Dolby Digital 5.1 kommer testmaterialet uteslutande spelas upp i detta format. [Fintling, Johan ] Arbetet har bedrivits i Piteå med bas på Musikhögskolan, och i Stockholm med bas på Sveriges Television. 1

7 2 Teknisk bakgrund I undersökningen har det visat sig att konsumenter inte har så mycket kunskap om dolby digital 5.1. Konsumenten vet inte hur högtalarna ska placeras, eller hur systemet ska kalibreras. Eftersom undersökningen uteslutande behandlar Dolby Digital 5.1 så kommer i detta kapitel en teknisk bakgrund om Dolby Digital i allmänhet. Materialet i den tekniska bakgrunden är hämtat från Dolby Digital laboratories manual, Dolby Digitals encoding guidelines och från Dolbys rekommendationer. 2.1 Högtalarnas placering Ett stort problem hemma hos konsumenten är högtalarnas placering. Högtalarna är ofta placerade på ställen så att de inte är synliga. Högtalarna placeras bakom soffan, uppe på bokhyllan eller bakom en gardin. Detta kan vara ett stort problem om man vill ha bra taluppfattbarhet, men detta kommer inte behandlas i denna undersökning. Genom åren har det förekommit en rad olika förslag på hur en standard för surroundhögtalares placering ska se ut. Idag kan ITU 1 -R BS betraktas som den gällande standarden, se figur 1. Den utgår från 5.1-systemet, som innebär fem högtalare med full bandbredd, och en bandbegränsad högtalare för ljudeffekter. Högtalarnas placering utgår från den traditionella högtalarplaceringen för tvåkanals stereo, vänster/höger placerade +/- 30 från mitten, med samma avstånd mellan högtalarna som avståndet mellan en högtalare och lyssnaren. Centerhögtalaren placeras på samma avstånd från lyssnaren mitt mellan vänster och höger högtalare. Surroundhögtalarna placeras +/-110 på samma avstånd från lyssnaren. Högtalaren för effektkanalen (LFE) placeras inte för långt från de övriga högtalarna. Det finns som sagt en rad olika förslag på hur högtalarna ska placeras, och även antalet högtalare kan variera, men dessa uppställningar behandlas inte här. 1 International Telecommunication Union 2

8 Left Center Right Left Surround Right Surround Figur 1. ITU-R BS standarduppställning för surroundlyssning. 2.2 Kompatibla surroundsystem Det finns olika sätt att enkoda material för surrounduppspelning. Det vanligaste sättet är Dolby Digital, med sex diskreta kanaler varav LFE-kanalen är bandbegränsad till 120 Hz. Ett annat liknande format är DTS, som också har sex diskreta kanaler varav en bandbegränsad LFE-kanal. Ett äldre system är Dolby Pro Logic, där all information kodas och lagras på två kanaler, och vid uppspelningen, via en dekoder packas upp till vänster, mitten, höger och till surroundhögtalarna. Informationen i surroundhögtalarna är den samma för båda högtalare. 2.3 LFE och bass management Bass management är ett sätt att göra surroundanläggningen mindre. Genom att låta de lägre frekvenserna gå till en subbas behöver man inte ha full bandbredd på alla högtalare. Subbasen används även av LFE-kanalen som förstärks 10 db. Att materialet i de fem diskreta kanalerna mixas till samma högtalare kan innebära stora problem om den som producerat materialet inte är medveten om hur ett bass management-system fungerar. Det är också viktigt att förstå skillnaden mellan LFE, som är till för ljudeffekter, och bass management. 3

9 2.4 Lyssningsmiljöer Placeringen av högtalare är viktigt, inte bara hur högtalarna är placerade inbördes, men också i vilket rum och var i rummet de är placerade. En subbas i ett hörn kan innebära en kraftig förstärkning av lägre frekvenser. En högtalare placerad nära en reflekterande yta innebär förstärkning av högre frekvenser. Rummets form och akustik påverkar hur ljudet uppfattas, liksom var i rummet lyssnaren sitter. Bakgrundsljud, som exempelvis bilar, airconditioner, datorer, hör till andra faktorer som påverkar hur ljudet uppfattas. [Multichannel Surround Sound systems and operations, AES technical dokument 2001] 2.5 Programmaterial Det finns olika standard för i vilken ordning de olika kanalerna kommer. Inom filmbranschen tillämpas L-C-R-LS-RS. ITU-standard för kanalschema Kanal Signal Kommentar 1 L (vänster) 2 R (höger) 3 C (mitten) 4 LFE (effektkanal) Extra subbas och effektkanal 5 LS (vänster surround) -3 db vid mono surround 6 RS (höger surround) -3 db vid mono surround 7 Fritt val vid programutbyte Tex. vänster kanal av en 2/0 stereo mix. 8 Fritt val vid programutbyte Tex. höger kanal av en 2/0 stereo mix. Tabell Inspelningsnivåer ITU och EBU rekommenderar en digital kalibreringsnivå, L AS, på -18 dbfs, medan SMPTE rekommenderar en L AS på -20 dbfs (1 khz ton, RMS). Tillåten maxnivå, L PMS, är normalt 9 db under klippnivå. Inom mastring och i vissa filmsammanhang använder man en nivå upp till 0 dbfs. [Holman 1999] 2.7 Högtalarkalibrering Efter att varje försöksperson var klar med lyssningstestet (läs kap 5 Metod) gjordes en mätning av kalibreringen av högtalarna. Just för kalibrering av högtalare så har det låga frekvenserna inte så stor betydelse enligt tidigare forskning [Suokuisma, Zacharov & Beck, 1998]. Syftet med undersökningen var inte att kalibrera högtalare, så därför gjordes aldrig någon analys av mätningarna när subbasen var med. Några kommentarer 4

10 från testpersoner som har bass management 2 var att dom tyckte att Rapport var en aning basigt. Vissa hemmabiosystem som har bass management har svårigheter att återge material med basinnehåll. Tal som inte är högpassfiltrerat tappar mycket av uppfattbarheten. Konsumenter med stort intresse för surround är ofta noggrannare med kalibrering och placering av högtalarna. För en mer ingående förklaring i ämnet hänvisas till 5.1-Channel Produktion Guidelines av Dolby Laboratories eller En studie av konsumenters lyssningsnivåer i surround utgiven av Andreas Renhorn, Musikhögskolan i Piteå/Luleå Tekniska Universitet. Överlag var kalibrering av konsumenternas utrustning bra men det fanns de som inte hade kalibrerat sin utrustning. T.ex. en försöksperson hade centerhögtalaren 10dB starkare än övriga högtalare. Syftet med att kalibrera högtalarna relativt varandra är att säkerställa så att programmaterialet spelas upp så nära producentens önskemål som möjligt. Detta är välkänt för 2 kanals stereo. För detta krävs: Att nivån i lyssningspositionen är lika för alla högtalare. Att lyssnaren sitter symetrisk i förhållande till högtalarna så att signalen når lyssnaren samtidigt. I dagens 5.1-multikanalssystem används tre kanaler för frontinformation och två kanaler för surroundinformation. Detta ger ytterligare faktorer: fram - bak lokalisering, ambient/surroundnivå, och balansen mellan de två surround kanalerna. Rätt kalibrering är därför viktigare i ett multikanalsystem än i ett 2 kanals stereo system. [ Suokuisma, Zacharov & Beck, 1998] 2.8 Dolby Digital som Professionell kodning och avkodning Dolby Digital är ett sätt att komprimera ljud och sedan distribuera det till 6 diskreta signaler. Hela dolby digitalströmmen för 6 kanaler har en bandbredd på 384 kb/s med en komprimering på 12 ggr. Detta motsvarar hälften av en mono linjär PCM-källa 16 bit, 48 khz som har en bandbredd på 768kb/s ( 384*12 = 768kb/ s ). I Dolby Digital har man 6 en bandbredd från 3 Hz till 20.7 khz till alla 5 huvudhögtalare. LFE kanalen har ett frekvensomfång på 3 Hz till 120 Hz. 2 I en surroundanläggning med små högtalare används subbasen för att ta hand om all lågfrekvent information. 5

11 2.8.1 Produktionsmiljö Det finns många sätt att konfigurera en produktionsmiljö för Dolby Digital. De huvudsakliga komponenterna som är med i kedjan för att koda/avkoda är: Digitalt media Linjärt PCM-ljud L R C LFE Ls Rs Dolby Digital enkoder Produktion/Sändning Dator el. liknande Dolby Digital dekoder Figur 2.Allmänt Dolby Digital encoding system Den linjära PCM källan kan vara en digital lagringsenhet t ex DAT, CD etc. En Dolby Digital encoder kan vara vilken professionell encoder som helst, men den måste vara licenserad och godkänd av Dolby Laboratories och ha en Dolby Digital-symbol. I produktion och/eller sändning distribueras signalen vidare till konsumenter. En dator eller liknande enhet med ett interface som klarar av att ta emot en ac3- signal kan användas. En Dolby Digital dekoder krävs för att kunna lyssna på signalen Dekoder Det finns två typer av dekodrar från Dolby Digital: Den ena typen är byggd för att klara av ett format, och dekodern är inbyggd i produkten. Ett exempel på detta är en DVDspelare. Den andra typen är dekodrar som är byggda för att klara av flera format, där Dolby Digital är ett av dem. Exempel på detta är hemmabioförstärkare. Många DVD spelare, satellitdekoders, kabel-tv-boxar etc. har bara två kanaler ut. Dessa använder sig av Dialog Normalization (förklaras i Encoding). Alla dekodrar använder sig av Lt/Rt downmix, Lo/Ro downmix är option. I flerkanals A/V-förstärkare, receivers och förförstärkare finns dessutom bass management-möjligheter. 6

12 2.8.3 Kompatibilitet Ett material som är kodat för flera kanaler måste gå att spela upp på alla dekoders i de olika produktkategorierna, även de som bara har två ljudutgångar. Digital Pass Through 5.1 diskreta kanaler Dolby Digital Encoder En bitström till många mottagare Disc Internet Broadcast Lt/Rt Downmix Dolby Surround Pro Logic HiFi Video Stereo Downmix Stereo, Hörlurar Mono Downmix TV RF (antenn) ingång Figur 3. Ljudkedja för Dolby Digital-kodad signal. 5.1 diskreta kanaler: Den kodade bitströmmen går till ett A/V system med en 5.1 Dolby Digital decoder. Det finns även DVD spelare med inbyggd Dolby Digital decoder och 5.1 diskret utgång. Surround Downmix (Lt/Rt): Bitströmmen mixas ner till ett två kanals Dolby Surround Lt/Rt kompatibelt format, som sedan kan spelas upp i ett Dolby Pro Logic Surround-system. Stereo Downmix (Lo/Ro): Bitströmmen mixas ner till stereo med olika valmöjligheter för Center och Surround informationen. Mono Downmix: Bitströmmen mixas ner till mono, som sedan spelas upp på exempelvis en TV. I en del fall är informationen presenterad precis som den är tillverkad, i andra fall så är den nermixad (downmix) och i andra fall är den uppmixad, dvs. presenterad i fler kanaler än vad den är tillverkad i, med hjälp av en matrix dekoder, en Dolby Surround Pro Logic dekoder. [Dolby digital professional encoding guidelines] 7

13 2.8.4 Encoding Kanalnivåer Följande beskrivning är överensstämmande med ITU-R-standarden. För konsumenter och Dvd-produktionsstudios, är tanken att det ska vara lika ljudtryck från alla högtalare. Detta gäller dock inte LFE kanalen, som är bandbegränsad mellan 3 Hz-120 Hz, och förstärkt +10 db SPL. I filmsammanhang är surroundhögtalarna förstärkta med +3 db SPL, detta för att kompensera för filmsalongernas -3 db SPL. Dialog Normalization (dialnorm) Dialnormvärdet visar dialogens medelnivå i ett material. Dialnorm fungerar som en automatisk volymkontroll. Det ska hjälpa konsumenter till en jämnare nivå mellan programmen. Ett exempel: Tänk dig att du skiftar mellan flera olika program med olika nivåer. Nivåerna är mätt L Aeq. Ett nyhetsprogram -14 dbfs En actionfilm -28 dbfs En rockkonsert -8 dbfs En klassisk konsert -25 dbfs Om du ställer in lyssningsnivån efter nyhetsprogrammet och sen byter till actionfilmen så kommer lyssningsnivån att sjunka -14 dbfs. Om du nu ställer in lyssningsnivån efter actionfilmen och byter till rockkonserten kommer rockkonserten att spelas +20 dbfs starkare. I exemplet ovan skulle en Dolby Digital-dekoder sänka nivån på nyhetsreportaget med 17 db, sänka nivån på actionfilmen med 3 db, sänka rockkonsertens nivå med 23 db och den klassiska konserten med 6 db. Alla program skulle då ha Dolby Digitals referensnivå på -31 dbfs. När materialet ska enkodas mäter man nivån på dialogen med en Dolby Digital LM100 nivåmätare. Värdet anges vid enkodningen och används av dekodern för att justera nivån vid uppspelning. Skalan för dialnorm är från -1 dbfs ner till -31 dbfs. Ett dialnormvärde på -31 db betyder att ingen nivåförändring sker i dekodern vid uppspelning. Center Downmix level När ett surroundmaterial ska mixas till två kanaler anger man nivån för centerkanalen med parametern Lo/Ro. Parametern bestämmer centerkanalens nivå i förhållande till 8

14 höger och vänster kanal. Lo/Ro påverkar inte nivåerna i Lt/Rt-mixen (surroundkanalernas nivå). Valmöjligheten finns bara när man använder de tre frontkanalerna, och endast när man ska koda 3/0, 3/1 eller 3/2. Center Downmix Level Mix koefficient -3.0 db db db Tabell 2. Surround Downmix Level Parametern Surround Downmix Level Lt/Rt bestämmer nivån för surroundkanalernas nivå i förhållande till höger och vänster kanal. Parametern påverkar inte nivåerna i Lo/Ro-mixen (centerkanalens nivå). Valmöjligheten finns bara när man använder surround kanalerna, och endast när man ska koda 2/1, 2/2, 3/1 eller 3/2. Surround Downmix Level Mix koefficient -3.0 db db db Tabell 3. 9

15 3 Bakgrund Det finns få studier som behandlar referens av lyssningsnivåer. I litteratur kan man stöta på godtyckliga värden på lyssningsnivåer, men utan att redovisa hur dom har kommit fram till den nivån [Holman, 1999]. I detta arbete redovisas konsumenters och A- ljudteknikers lyssningsnivåer. Vad som har kommit fram under sökning av material för detta arbete, är att det finns gott om studier i kalibrering av ljudsystem, men oftast handlar det om att uppnå fasriktighet och spektral balans. Suokuisma & Zacharov & Bech har forskat kring det och vill man veta mer kan man läsa om det i Multichannel Level Alignment, Part 1, Suokuisma & Zacharov & Bech, [1998]. Figur 4 visar Lika-hörnivå-kurvor (ISO 226). Lika-hörnivå-kurvorna (ISO 226) visar hur örat uppfattar olika frekvenser vid olika ljudnivåer, vilket medför att lyssningsnivån Figur 4. Fletcher-Munsons lika-hör-nivåkurvor. Källa: spelar stor roll för hur ett material uppfattas. Ett exempel: Om man lyssnar med 50dB vid 1000Hz. För att uppleva 100Hz lika starkt måste man öka volymen till 65dB, och för att uppleva 10000Hz måste man öka volymen till 60dB. Om man däremot lyssnar på 1000Hz vid 90dB, kommer 100Hz tonen att uppfattas lika starkt vid 90 db och 10000Hz tonen måste ökas till 100dB för att uppfattas lika stark. Det visar på att man uppfattar ljudet olika vid olika lyssningsnivåer. Det är en av anledningarna till att Sveriges Television har efterlyst en studie av lyssningsnivåer bland konsumenter. Sveriges Television har även frågat efter att A-ljudtekniker skulle få en uppfattning om sina nivåer i förhållande till konsumenten. 10

16 Om det finns en ljudnivå som är generell för konsumenter skulle detta kunna vara till hjälp för tekniker som referensnivå vid produktion. Enligt Erik Lundbeck på SVT kommer det ofta klagomål från konsumenter att det är dåligt ljud och svårt att höra vad som sägs i TV [Lundbeck, 2003]. Det är svårt för tekniker som sitter i en väl kontrollerad miljö att veta hur det låter och hur starkt konsumenter lyssnar i deras hemmiljö. Detta arbete ska vara en hjälp för teknikerna att få en bild av konsumentens lyssningsnivå. Eftersom trenden går mot att mer och mer program sänds i Dolby Digital 5.1 kommer testmaterialet som används i detta arbete, uteslutande spelas upp i detta format [Fintling, Johan /teknik/dvd.asp 2001]. 4 Syfte Syftet med arbetet är att ta reda på om det finns en standardlyssningsnivå bland konsumenter när de tittar på TV. Syftet är också att se om konsumenters lyssningsnivå skiljer sig från A-ljudteknikers lyssningsnivå. Vidare kan varje individuell A- ljudtekniker på SVT få en uppfattning om sina lyssningsnivåer i förhållande till konsumenten. Det är viktigt att undersökningen av konsumenternas lyssningsnivå sker i deras hemmiljö, och undersökningen av teknikerna sker i kontrollrumsmiljö. I arbetet ingår även en testgrupp i konstruerad hemmamiljö, dvs. ett vardagsrum har byggts upp och hela gruppen gör lyssningstesten i samma rum. Ytterligare en grupp har testats i samma kontrollrumsmiljö som ljudteknikerna. Testmaterialet kommer från SVT och återspeglar programutbudet för att göra arbetet så nära verkligheten som möjligt. 5 Metod För att undersöka vilken ljudnivå konsumenter brukar ha när de lyssnar/tittar på TV, presenteras ett kort ljudexempel. Lyssnaren får ställa in den lyssningsnivå som han/hon anser vara en normal lyssningsnivå. Den lyssningsnivå de vanligtvis har när de tittar på TV. Lyssnaren håller själv i fjärrkontrollen och får på så sätt ställa in den lyssningsnivå lyssnaren önskar. När testpersonen är nöjd med lyssningsnivån spelas en kalibrerad brussignal upp, som mäts med en SPL-mätare i lyssningspositionen. Därefter spelas nästa exempel upp och testpersonen ska på nytt ställa in lyssningsnivån. Efter varje exempel spelas brussignalen upp för att mäta lyssningsnivån. Proceduren fortsätter tills alla exempel är spelade. Testmaterialet är sammanställt på DVD. 11

17 De personer som gör testerna värvas genom annonsering i videobutiker och i TV- och radioaffärer. Under tre dagar testas ljudtekniker och annan personal i ett kontrollrum på SVT Stockholm. Personer kommer också att testas i ett rum på Musikhögskolan i Piteå som är speciellt uppbyggt för testet. De olika grupperna kommer att jämföras med varandra, och mätvärdena kommer att sammanställas och analyseras med variansanalys i MATLAB och Excel för att få fram medelvärden och standardavvikelser. 6 Tillvägagångssätt 6.1 Testmaterial För att få ett testmaterial som återspeglar programutbudet så bra som möjligt utan att testet blir för omfattande valdes sex olika exempel, var och ett representerande sin egen kategori. Valet av testmaterial gjordes i samråd med Ulf Bodemark och Erik Lundbeck på SVT i Stockholm. Kategori Inslag Tid (min:sek) Klassisk musik Svansjön 1:59 Spelfilm Spring för livet 3:54 Nyheter/Tal Rapport (med påannonsering) 4:16 Underhållning (musik) Så ska det låta 1:30 Drama Jesus lever 3:17 Popkonsert U2 2:27 Tabell 4. Testexempel. Svansjön är från en DVD utgiven av BBC Opus Arte med Kungliga baletten från operan i Stockholm. Spring för livet är en dramathriller producerad av SVT Drama och Danmarks Radio, och distribueras av Camera Film. Rapport, Så ska det låta och Jesus lever är taget direkt från Sveriges Televisions arkiv. Inslaget med U2 kommer från DVD:n Elevation 2001 Tour Live At Boston. Varje inslag är mellan två och fyra minuter. 6.2 Generering av testmaterial Förutsättningarna för att göra lyssningstest hemma hos testpersoner är att de har en surroundanläggning, samt en DVD-spelare, eftersom testmaterialet är sammanställt på DVD. Innan den slutliga undersökningen genomfördes gjordes ett antal försökstest för att komma fram till ett lämpligt testmaterial. I försökstesten undersöktes testmaterial, olika typer av brus, vägningskurvor vid mätning av lyssningsnivåer, komprimering av 12

18 bild, ac-3 kodning av ljud, lämplig längd på testet och mycket annat. Att helt enkelt göra bort de flesta misstagen innan den slutliga undersökningen. Det testmaterial som användes i den slutgiltiga testen är hämtat från DVD-skivor. Svansjön, Spring för livet och U2 kodades inte om, med undantag för bilden på materialet från U2. Dolby Digitalkoden från skivorna användes i testen (de dialnorm-värden som fanns ändrades inte). Övrigt material från SVT levererades på Betacam (bild) och DA-88 (ljud). Bilden konverterades till mpeg-2-format för DVD. Materialet på DA-88-bandet överfördes till dator och kodades till ac-3-format. Dialnorm sattes till -31 db. Referensnivån för materialet på DA-88-banden är -18 dbfs. Bruset som användes för att mäta den lyssningsnivå lyssnaren ställt in vid testet är skärt brus, filtrerat med ett högpassfilter vid 500 Hz, 18 db/oktav och lågpassfiltrerat vid 2 khz, 18 db/oktav. [Suokuisma & Zacharov & Bech, 1998] Detta för att få undvika lågfrekvent ljud i rummet som kommer under Schroeder-frekvensen (runt 500Hz i ett normalt rum) Minimera positioneringseffekter i ljudfältet vid högre frekvenser För att få en tillräckligt bred testsignal för att ta hänsyn till högtalaren. Därefter normaliserades bruset till -20 dbfs RMS. Skärt brus är en slumpsignal vars effekt är avtagande med ökande frekvens, så att den innehåller lika mycket energi per oktav inom det hörbara området. Generering och beräkningar gjordes i MATLAB och Excel. 6.3 Nivåmätning Lyssningsnivån mättes med en RION NA-29 ljudtrycksmätare. Mikrofonen placerades så nära lyssnaren som möjligt utan att störa. Bruset mättes Leq C-vägt slow under 20 sekunder. C-vägd mätning valdes för att tidigare forskning visar på att det är det som ska användas vid höga ljudnivåer, och för att det efterliknar örats uppfattning av ljud, bas och diskant dämpas. Slow innebär att mätinstrumentet reagerar långsammare på nivåförändringar. [Suokuisma & Zacharov & Bech, (1998)]. 6.4 Val av testpersoner I undersökningen ingår 62 lyssnare indelade i fyra grupper: konsumenter i hemmamiljö (konsument), konsumenter i konstruerad hemmamiljö (skolan), ljudtekniker med stor erfarenhet av att mixa ljud i kontrollrumsmiljö (A-ljudtekniker), personer med mindre erfarenhet eller ingen erfarenhet alls av att mixa ljud i kontrollrumsmiljö (kontrollrum). Kravet för att kunna utföra testet i hemmiljö är att testpersonen har tillgång till 13

19 surroundanläggning och DVD som klarar Dolby Digital-formatet. Dessa personer fick information och kontaktades genom affischer i videobutiker, tv- och radioaffärer och genom personliga kontakter. Åldern varierade mellan år och testpersonerna var övervägande män. De tekniker som gjorde testet på SVT är alla anställda vid Sveriges Television och arbetar dagligen i kalibrerade kontrollrumsmiljöer. Urvalet av tekniker skedde internt på SVT. I samma kontrollrum som teknikerna gjorde testen tog vi in personer utan vana att mixa i kontrollrum. Till denna grupp hör bl.a. liveljudstekniker, servicetekniker och studenter. Denna grupp kommer inte att utvärderas i denna rapport utan kan användas i vidare forskning. Den sista gruppen, i konstruerad hemmiljö (skolan) är grannar, studenter, servicetekniker och administrativ personal från musikhögskolan. Gruppen skolan är personer som inte har surroundanläggning och är därför ett bra komplement till gruppen konsumenter i hemmiljö, för att se om et finns ett samband med konsumenter som har en anläggning hemma och är vana att lyssna i surround. 7 Val av lyssningsmiljö För att jämföra skillnaden i lyssningsnivå mellan konsumenter och A-ljudtekniker är det viktigt att de gör testet i sin egen miljö, där de är vana att sitta. 7.1 Konsumenternas lyssningsmiljö Eftersom testet genomfördes hemma hos testpersonerna fanns det liten möjlighet att påverka lyssningsmiljön. Det var heller inte önskvärt eftersom tanken var att använde den miljö som de är van vid när de ser på TV. Lyssningsmiljöerna varierade kraftigt. En genomsnittskonsument bor i en lägenhet eller villa, ser på TV i ett normalstort, halvdämpat vardagsrum med soffa, ett par fåtöljer och en bokhylla. Ljudanläggningen är antingen en kompakt hemmabioanläggning eller en mindre hemmabioförstärkare med HiFi-högtalare. De allra flesta anläggningarna är monterade osymmetriskt och uppställda för att synas så lite som möjligt, med surroundhögtalarna för nära fronthögtalarna i förhållande till lyssnaren enligt ITU-R BS standarden. Många anläggningar har tidskompensering för detta, men det är inte alla som kan utnyttja det. Mängden bakgrunds och störljud varierade också mellan lyssningsmiljöerna. Ofta handlar det om en dator som står i samma rum som TV:n. Det kan vara barn, en diskmaskin eller andra personer i huset. I det fall en projektor används istället för TV 14

20 tillför den ett bakgrundsbrus. Bakgrundsbruset låg mellan 32 dba och 57 dba, med ett medelvärde på 42 dba. 7.2 Kontrollrumsmiljö Teknikerna gjorde testen i SVT:s kontrollrum K1. Det är byggt efter ITU-R BS standarden. Högtalarna är Genelecs aktiva 1032 med tillhörande subbas. Bilden presenterades på en LG plasma-tv. Kontrollrummet är byggt enligt dead end/live end 3 principen. Bakgrundsbruset i kontrollrummet uppmättes till 43 dba, med hänvisning till en i testsituationen icke färdigbyggd ventilationstrumma. 7.3 Konstruerad hemmamiljö Vi byggde upp en konstruerad hemmamiljö på Musikhögskolan i Piteå. Bilden visades på en Panasonic TV, och ljudanläggningen var en hemmabioförstärkare med HiFihögtalare. Rummet möblerades med kontorsstolar, skynken för att mörklägga och lite blommor för att göra det hemtrevligt. Testpersonen fick sitta i en fin kontorsstol med alla högtalare på rätt avstånd enligt ITU-R BS standarden. 8 Testrutiner Varje test gjordes med en lyssnare i taget. Testpersonen ombads att lyssna på ett material med bild och ställa lyssningsnivån till den nivå lyssnaren brukar ha normalt, som han/hon kände sig bekväm med. Testmaterialet var sammanställt på två DVDskivor, totalt sex inslag. Efter att lyssnaren ställt in lyssningsnivån mättes ljudnivån med en testsignal. Lyssnaren fick sitta i så bra lyssningsposition som möjligt. Efter genomfört test mättes det inbördes förhållandet mellan kanalerna för att undersöka hur väl kalibrerat systemet var. Testet tog i allmänhet mellan 30 och 40 minuter att genomföra. 8.1 Testdata Testpersonernas resultat sammanställdes i en tabell, som ligger till grund för beräkningarna. Dessa data presenteras också i form av grafer. 3 Dead End/Live End: För att efterklangstiden ska vara kortare i kontrollrummet än i studiolokalen ser man till att det i lyssningspositionen inte är några tidiga reflexer (Dead End), man sätter upp absorptionsmaterial, medan rummets bakre vägg utformats för att ge en lyssnare i denna position mycket av tidiga reflexer (Live End). Tekniker kan då i lyssningspositionen balansera hur mycket direktljud han/hon vill ha. [SoundArt Studio 2001] 15

21 9 Resultat 9.1 Lyssningsnivåer Efter en sammanställning av testpersonernas resultat kan vi se att medelvärdena mellan de olika testgrupperna skiljer sig väsentligt. Den grupp som lyssnar starkast är A-ljud tekniker, som i medeltal ligger 8,5 dbc starkare än konsumenter testade i hemmiljö. Konsument A-ljud Kontrollrum Skolan 66,1 74,6 70,9 64,6 Tabell 5. En sammanställning av testgruppernas medelvärden (dbc). Värdena är ett genomsnitt av de olika testexemplen. Den grupp som lyssnar svagast är de personer som är testade på Musikhögskolan i Piteå. En variansanalys på signifikansnivån 95 % visar på om medelvärdena från grupperna skiljer sig åt. Man kan se av analysen i figur 5 att medelvärdena för gruppen konsumenter och den grupp som är testad på skolan inte skiljer sig åt. De övriga grupperna skiljer sig åt. Medelvärdesanalys Konsument A-ljud En variansanalys visar att Konsument och skolan inte skiljer sig åt Kontrollrum Skola db Figur 5. En variansanalys på medelvärdena visar varje grupps medelvärde och konfidensintervall. Medelvärdesanalysen gjordes i MATLAB med funktionen anovan. En av huvuduppgifterna med detta arbete var att sammanställa en tabell över de enskilda A-ljudteknikernas lyssningsnivåer i förhållande till genomsnittskonsumenten. A-ljudteknikerna är jämförda mot medelvärdet för konsumenten för just det aktuella 16

22 programexemplet. Värdet i kolumnen Medel är ljudteknikerns genomsnittliga avvikelse från medelkonsumenten. Avvikelser för A-ljud tekniker jämfört med alla testade konsumenter inkl mhsk (dbc) Svansjön Spring för livet Rapport Så ska det låta Jesus lever U2 Medel A A A A A A A A A A A A Tabell 6. Sammanställning över samtliga A-ljud teknikers avvikelser mot genomsnittskonsumenten. En vidare analys av tabell 6 finns i avsnittet 9.5 kalibrering av inslagen. Spridningen i lyssningsnivå skiljer mellan grupperna. I lyssningsexemplet Rapport i figur 6 syns tydligt att A-ljudtekniker är mer överens än övriga grupper. 95 Rapport db Konsumenter A-ljudtekniker Kontrollrum Skola Figur 6. Boxplot som visar de olika gruppernas lyssningsnivåer i lyssningsexemplet Rapport. Spridningen är betydligt mindre i gruppen A-ljudtekniker, där 50 % ligger inom ett 3 db-intervall, medan 50 % av konsumenterna ligger inom ett 6 db-intervall. I hela konsumentgruppen är spridningen 23 db, och spridningen i gruppen A-ljudtekniker är 9 db. 17

23 95 Svansjön db Konsumenter A-ljudtekniker Kontrollrum Skola Figur 7. Boxplot som visar de olika gruppernas lyssningsnivåer i lyssningsexemplet Svansjön I figur 7 ser man att A-ljudtekniker inte är lika överens som i exemplet med Rapport. Här är 50 % inom ett 9 db-intervall, och 50 % av konsumenterna ligger inom ett 9 dbintervall. I hela konsumentgruppen är spridningen 25 db, och spridningen i gruppen A- ljudtekniker är 12 db. Se bilaga 4 Boxplotar för en sammanställning av alla inslag och grupper. 9.2 Skillnaden mellan män och kvinnor I tabell 8 visas medelvärdet av alla inslagen för män och kvinnor. I undersökningen testades 17 kvinnor och 45 män. Skillnader män/kvinnor Svansjön Spring för livet Rapport Så ska det låta Jesus lever U2 Medel Män Kvinnor Tabell 8. Medelvärden för män respektive kvinnor. Skillnaden mellan män och kvinnors lyssningsnivå är 5 db. För vidare analys läs, [Renhorn, 2003]. 9.3 Programmaterialets nivåer I tabell 9 redovisas en tabell över uppmätta nivåer. Första raden visar det absoluta peakvärdet, den andra raden visar medel-rms (Avrg RMS) över hela materialet, och sista raden visar dialnormvärdet. Inslagen har mätts upp med Dolby Digitals LM

24 för att mäta dialnorm. Övriga mätvärden har mätts med WaveLabs inbyggda analysverktyg. Uppmätta nivåer (dbfs) Svansjön Spring för livet Rapport Så ska det låta Jesus lever U2 Abs peak -12,1-6,4-3,6-5,0-6,6-7,0 Avrg RMS -31,2-33,1-23,0-20,4-25,8-18,0 dialnorm -24,0-24,0-21,0-18,0-25,0-15,0 Tabell 9. För att åskådliggöra hur dessa uppmätta nivåer förhåller sig till konsumenternas och A- ljudteknikers lyssningsnivåer visas de här i en graf i figur 9. Uppmätta nivåer 80,0 60,0 79,8 78,4 69,3 70,1 68,7 60,5 77,1 68,5 74,3 64,5 69,3 63,9 dbc 40,0 20,0 Abs Peak Avrg RMS dialnorm Medel Konsument Medel A-ljud tekniker 0,0-12,1-6,4-3,6-5,0-6,6-7,0-20,0-24,0-31,2-24,0-33,1-21,0-23,0-18,0-20,4-25,0-25,8-15,0-18,0-40,0 Svansjön Spring för livet Rapport Så ska det låta Jesus lever U2 Figur 9. Uppmätta nivåer. Inslaget Svansjön är det inslag som mäter svagast peak, och det är också det inslag som mäter högst medelvärde bland både A-ljudtekniker och konsumenter. Rapport-inslaget mäter starkast peak-värde och lägsta medelvärdet bland testpersonerna. Generellt finns det ingen av mätmetoderna som på ett bra sätt lyckas visa hur materialet uppfattas av testpersonerna. 19

25 9.4 Dialnorm och referensnivåer Rapport och Jesus lever är båda kalibrerade mot referensnivån -18 dbfs. Rapport har ett uppmätt dialnormvärde på -21 db och Jesus lever har ett uppmätt dialnormvärde på - 25 db. Efter en dialnorm justering kommer referensnivåerna att skilja 4 db mellan inslagen. Vid Dolby Digital-kodning tar man ingen hänsyn till den kalibrerade nivån, utan man utgår från den uppmätta nivån. Som vi sett ovan finns det lite samband mellan den uppmätta nivån och testpersonernas lyssningsnivå. Det är därför svårt att hitta en referenspunkt som skulle gälla för samtliga inslag, och utifrån den ange ett värde för genomsnittlig lyssningsnivå. 9.5 Kalibrering av inslagen I tabell 6 under rubriken 9.1 Lyssningsnivåer sammanställs den enskilde A- ljudteknikerns lyssningsnivåer i förhållande till genomsnittskonsumenten. A-ljudteknikern bedömer skillnaden mellan de olika lyssningsexemplen väldigt olika. Exempelvis bedömer ljudtekniker A2 att Spring för livet ska spelas 3 db starkare än Svansjön, medan ljudtekniker A5 bedömer att Spring för livet ska vara 10 db svagare än Svansjön. Det finns en oenighet om hur starkt materialen ska spelas i förhållande till varandra. Det var inte givet i uppgiften att ljudteknikern skulle ställa in nivån på inslagen i förhållande till varandra, utan valet av ljudnivå skedde utan referenspunkt. Det kan därför anses fel att jämföra skillnader i ljudnivå mellan inslagen och testpersonerna. Dock är det ju detta som är hela problematiken med kalibrering av varierande programmaterial. En vidare analys av detta finns att läsa i [Renhorn, 2003]. 20

26 Medelvärdesanalys av A-ljudteknikers lyssningsnivåer Svansjön Spring Rapport Så ska det Jesus lever U db Figur 11. Figur 11 visar bl.a. att trots att Jesus lever och Rapport är kalibrerade efter samma signal finns en signifikant skillnad mellan A-ljudteknikers lyssningsnivå av inslagen. Det visar att det är svårt att fastställa generella nivåer som passar alla material. 95 Jesus db Konsumenter A-ljudtekniker Kontrollrum Skola Figur 12. Spridningen i lyssningsnivå mellan grupperna i inslaget Jesus Lever. Figur 12 visar att det är en stor spridning mellan A-ljudtekniker gruppen och gruppen konsumenter. A-ljudtekniker har en högsta lyssningsnivå på 78dB och en lägsta 21

27 lyssningsnivå på 68dB, medan konsumentgruppen har 73dB som högsta lyssningsnivå och 55dB som lägsta lyssningsnivå db Svansjön Spring för livet Rapport Så ska det låta Jesus lever U2 Figur 13. A-ljudteknikernas lyssningsnivåer jämförda mot varandra. Figur 13 visar hur A-ljudteknikernas lyssningsnivåer förhåller sig till varandra. Figuren vill visa att teknikerna i det stora hela är överens, men att vissa personer lyssnar annorlunda på vissa lyssningsexempel. 9.6 Slutsatser Det finns en klar skillnad mellan A-ljudteknikers och konsumenters lyssningsnivå. Skillnaden är i genomsnitt 8,5 db, och skiljer sig inte så mycket mellan de olika programmaterialen. Medelvärdesanalysen, figur 5, visar att medelvärdena för gruppen konsumenter och den grupp som är testad på skolan inte skiljer sig åt. Skillnaden är inte signifikant. Det är intressant med tanke på att de är testade i olika miljöer. Det visar att konsumenter som inte har en surroundanläggning eller inte är så vana lyssnare i surround, lyssnar lika som konsumenter som har en surroundanläggning hemma. I tabell 8 ser man att skillnaden mellan män och kvinnor är stor. Män lyssnar i genomsnitt 5 db starkare än kvinnor. I figur 9, kapitel 9.3 ser man att inslaget Svansjön är det inslag som mäter svagast peak, och det är också det inslag som mäter högst medelvärde bland både A-ljudtekniker och konsumenter. Man kan också utläsa att Rapport-inslaget mäter starkast peakvärde och lägsta medelvärdet bland testpersonerna. Det visar att material som är svagt utstyrt lyssnar försökspersonerna starkare på och material som är starkt utstyrt lyssnar försökspersonerna svagare på. 22

28 I kapitel 9.1 lyssningsnivåer ser man att A-ljudteknikergruppen är mera överens i inslaget med Rapport än i inslaget Svanjön. Gruppen konsumenter skiljer sig också mellan inslagen. En stor orsak till att lyssningsnivån mellan konsumenterna är större än det är bland A-ljudtekniker är att A-ljudtekniker sitter i stort sätt i samma miljö jämt när dom mixar. Ett väl kalibrerat tyst kontrollrum, medans konsumenten kan ena dagen sitta i en ganska tyst och lugn miljö medans nästa dag är det tvättmaskin, diskmaskin och barn som skriker. Det är svårt att hitta en absolut standardlyssningsnivå i Dolby Digital-sammanhang, eftersom den är programberoende. Olika program kräver olika utstyrning. Därför är det lättare att tala om relativa nivåer. För de ljudtekniker som ingått i testet är det bästa sättet att jämföra sina egna resultat i förhållande till medelkonsumenten, vilket är gjort i tabell 6 under rubriken 9.1 Lyssningsnivåer. 9.7 Fördelar och begränsningar Fördelen med att tala om relativa nivåer är att teknikern tvingas skapa sig en egen uppfattning om sitt förhållande till medelkonsumenten och på så sätt skapa sig en känsla för rätt lyssningsnivå. Konsumenterna har testats både hemma och i en konstruerad miljö, och gruppen är homogen. Programutbudet skiljer sig mycket under dagen, det är många program som sänds, vilket kräver en hel del kunskap av dem som sitter och sänder och de som producerar programmen. De behöver ha koll på sina lyssningsnivåer och en bra inblick i Dolby Digital och om surround i allmänhet. 9.8 Analys av rapportens resultat och tillförlitlighet Gruppen konsumenter (hemma hos folk) och gruppen skola (konstruerad miljö på skolan) liknar varandra, vilket visar att dom kan anses representativa för konsumenter. Gruppen A-ljudtekniker anses representativ för A-ljudtekniker på SVT, och skillnaden mellan den gruppen och konsumentgruppen är tydlig. Skillnaden mellan A- ljudteknikerna är stor så därför måste varje enskild A-ljudtekniker jämföras gentemot medelkonsumenten. Dock är spridningen inom respektive grupp så stor att även om skillnaden mellan grupperna är statistisk signifikant och valid i ett större perspektiv, måste varje enskild A-ljudtekniker ta hänsyn till hela konsumentgruppen och inte bara till medelkonsumenten. Detta för att lyssningsnivån har stor inverkan på hur materialet uppfattas, enligt vad som förklarats under rubriken bakgrund. 23

29 Vidare är viktigt att ta upp att subbasen inte har kalibrerats under testen, vilket kan ha inverkat på resultatet mellan de olika lyssningsmiljöerna. Efter kommentarer av försökspersonerna visade det sig att dom lyssnade uteslutande till talet för att ställa in sin lyssningsnivå, vilket visar att det kanske inte har så stor betydelse hur subbasen är kalibrerad. Ljudexemplen som använts i testerna är ur SVT:s programutbud och har använts på samma sätt som de skulle ha sänts. Ljudexemplen är ett genomsnitt av programutbudet. Resultatet av arbetet är tillförlitligt för ett generellt programutbud i normal lyssningsmiljö, med vissa undantag som tidigare nämnts i arbetet, som att materialet har stor dynamik eller att miljön påverkar lyssningsnivån på ett avgörande sätt. Vidare har rapporten har gett det resultat som SVT frågade efter, att varje A- ljudtekniker skulle få en uppfattning om sina nivåer i förhållande till konsumenten. En förhoppning var att hitta en absolut nivå men det visar sig svårt när man arbetar med så stor spridning på programmaterialet som det är i broadcast-sammanhang, En vidare analys om detta i kapitel 9.6. Skillnaden mellan tekniker och konsumenter är större än vad som först förmodades. Vidare var det en överraskning att skillnaden mellan män och kvinnor är så stor som den är. 9.9 Tillämpningar Rapporten kan i ett första skede användas av de tekniker som ingått i testet för att skapa sig en uppfattning om sin egen lyssningsnivå i förhållande till konsumenten. Den tekniska bakgrunden är en bra början för att förstå tanken bakom Dolby Digital. Rapporten kan vara en hjälp för fortsatt forskning i ämnen som berör detta ämne. 24

30 10 Rekommendationer för fortsatt arbete För den som vill fortsätta undersökningar i berörda ämnen kan följande rekommenderas: Var noga med programmaterialet och hur det är sammanställt. Kalibrering och referensnivåer är viktigt. Använd rätt utrustning. När DVD-skivorna sammanställdes var verktygen för det inte speciellt utvecklade och hade stora problem med kompatibilitet mellan filformat. Använd samma utrustning genom hela projektet. Lär dig statistik, eller bli kompis med någon som kan. Dialnorm skulle behöva en egen forskning som är riktad mot broadcast. Subbasens påverkan i olika miljöer. 25

31 Referenslista Rudberg, Birgitta (1993). Statistik. Studentlitteratur. ITU-R Recommendation BS (1994), Multichannel stereophonic sound system with and without accompanying picture Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur. Suokuisma, Pekka & Zacharov, Nick & Bech, Søren (1998). Multichannel Level Alignment, Part I: Signals and Methods. AES Preprint Zacharov, Nick & Bech, Søren & Suokuisma, Pekka (1998). Multichannel Level Alignment, Part II: The Influence of Signals and Loudspeaker Placement. AES Preprint 4816 Bech, Søren & Zacharov, Nick (1999). Multichannel Level Alignment, Part III: The Influence of Directivity and Reproduction Bandwidth. AES Preprint 4909 Holman, Tomlinson (1999). 5.1 Surround Sound: Up and Running. Focal Press. Zacharov, Nick & Bech, Søren (2000). Multichannel Level Alignment, Part IV: The Correlation between Physical Measures and Subjective Level Calibration. AES Preprint 5241 Bech, Søren & Cutmore, Nick (2000). Multichannel Level Alignment, Part V: The Effects of Reproduction Level, Reproduction Room, Step Size, and Symmetry. AES Preprint 5085 Dolby Laboratories (2000). Dolby Digital Professional Encoding Guidelines. Dolby Laboratories Inc. Dolby Laboratories (2000). 5.1-Channel Production Guidelines. Dolby Laboratories Inc. Dolby Laboratories (2000). A Guide to Dolby Metadata. Dolby Laboratories Inc. Rumsey, Francis (2001). Spartial Audio. Focal Press. Renhorn, Andreas (2003). En studie av konsumenters lyssningsnivåer i surround. D- uppsats, Musikhögskolan i Piteå/Luleå Tekniska Universitet Lundbeck, Erik (2003). Personlig Kommunikation 26

32 Bilagor Bilaga 1 - Samlade uppmätta lyssningsnivåer Konsumenter Svansjön Spring för livet Rapport Så ska det låta Jesus lever U2 K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K A-ljud tekniker Svansjön Spring för livet Rapport Så ska det låta Jesus lever U2 A A A A A A A A A A A A

33 Personer testade i kontrollrum Svansjön Spring för livet Rapport Så ska det låta Jesus lever U2 K K K K K K K K K K K K K Personer testade på musikhögskolan Svansjön Spring för livet Rapport Så ska det låta Jesus lever U2 S S S S S S S S S S S S S

34 Bilaga 2 Medelvärden och teknikers lyssningsnivåer Medelvärden för testgrupper Konsumenter A-ljud tekniker Svansjön Spring för livet Rapport Så ska det låta Jesus lever U2 69,3 70,1 60,5 68,5 64,5 63,9 Svansjön Spring för livet Rapport Så ska det låta Jesus lever U2 79,8 78,4 68,7 77,1 74,3 69,3 Personer testade i kontrollrum Svansjön Spring för livet Rapport Så ska det låta Jesus lever U2 77,0 74,8 64,5 73,5 69,5 66,3 Personer testade på musikhögskolan Svansjön Spring för livet Rapport Så ska det låta Jesus lever U2 68,0 68,0 62,8 65,3 63,6 60,0 Alla grupper Svansjön Spring för livet Rapport Så ska det låta Jesus lever U2 72,7 72,2 63,4 70,5 67,2 64,6 Avvikelser för A-ljud tekniker jämfört med alla testade konsumenter inkl mhsk (dbc) Svansjön Spring för livet Rapport Så ska det låta Jesus lever U2 Medel A A A A A A A A A A A A

35 Bilaga 3 - Uppmätta nivåer Uppmätta nivåer (dbfs) Svansjön Spring för livet Rapport Så ska det låta Jesus lever U2 Abs peak -12,1-6,4-3,6-5,0-6,6-7,0 Avrg RMS -31,2-33,1-23,0-20,4-25,8-18,0 dialnorm -24,0-24,0-21,0-18,0-25,0-15,0 30

36 Bilaga 4 Boxplottar Varje ljudexempels mätdata har sammanställts och figurerna visar varje testgrupps fördelade mätvärden. 95 Svansjön 95 Så ska db 70 db Konsumenter A-ljudtekniker Kontrollrum Skola 45 Konsumenter A-ljudtekniker Kontrollrum Skola 95 Spring U db 70 db Konsumenter A-ljudtekniker Kontrollrum Skola 45 Konsumenter A-ljudtekniker Kontrollrum Skola 95 Rapport 95 Alla exempel db 70 db Konsumenter A-ljudtekniker Kontrollrum Skola 45 Konsumenter A-ljudtekniker Kontrollrum Skola 95 Jesus db Konsumenter A-ljudtekniker Kontrollrum Skola 31

37 Varje testgrupps mätdata har sammanställts och figurerna visar varje ljudexempels fördelade mätvärden. 95 Konsument 95 Skola db 70 db Svansjön Spring... Rapport Så ska... Jesus... U2 45 Svansjön Spring... Rapport Så ska... Jesus... U A-ljudtekniker 95 Alla grupper db db Svansjön Spring... Rapport Så ska... Jesus... U Kontrollrum 45 Svansjön Spring... Rapport Så ska... Jesus... U db Svansjön Spring... Rapport Så ska... Jesus... U2 32

38 Bilaga 5 Variansanalys på alla grupper Cluster