Multidisciplinära konferenser med distansmedverkan. Rapport om tekniska förutsättningar och lösningar

Transkript

1 Multidisciplinära konferenser med Rapport om tekniska förutsättningar och lösningar

2 Innehållsförteckning Syfte... 3 Målgrupp... 3 Sammanfattning Bakgrund Verksamhet Teknik Samordning Förutsättningar Lösningar Rekommendation och slutsats Resonemang Behovsinventering Framtida användning Slutsats Exempel på lösningar som finns etablerade idag Stockholms läns landsting Region Skåne Region Västra Götaland Andra användningsområden Gertrud Teknikbakgrund Bildhantering Videokonferenssystem Sid 2/14

3 Syfte Syftet med denna rapport är att samla erfarenheter av tekniska lösningar för multidisciplinära konferenser med deltagare från geografiskt skilda platser. I denna rapport kallas dessa för multidisciplinära distansronder. Rapporten syftar till att ge en introduktion till området och aktuella frågeställningar. Avsikten är att bidra till ett underlag för utredningar och diskussioner om utformning av lösningar, samt stöd vid val mellan olika tekniker. Rapporten har också syftet att bidra till att öppna upp för nationella samarbeten. Rapporten belyser tekniska lösningar, men förutsätter inte att läsaren har en teknisk bakgrund, eller är insatt i videokonferensteknik. Rapporten tar inte upp andra frågeställningar om multidisciplinära ronder såsom rutiner, urval av patienter och samordning. Målgrupp Rapporten vänder sig i första hand till dem som inte är experter på videokonferensteknik. Målgruppen är potentiella användare, verksamhetsansvariga, planerare, beslutsfattare, ekonomer och andra som berörs av de möjligheter som tekniken erbjuder. Sammanfattning Videokonferenstekniken gör det möjligt att genomföra gemensamma möten trots att deltagarna finns på geografiskt skilda platser. En fortlöpande teknikutveckling har gjort det möjligt att även kunna genomföra röntgenbaserade distansronder i denna form, trots höga kvalitetskrav på bilder. Sådana ronder genomförs med färdigdiagnostiserade bilder, som presenteras av en radiolog eller annan kliniker. Tillsammans med övriga deltagare bildar man sig en uppfattning om bästa möjliga behandling för patienten. Ett antal olika lösningar för detta har etablerats inom olika landsting och regioner. Lösningarna har baserats på den teknik som har varit tillgänglig, och de olika krav som respektive organisation har formulerat. Lösningarna skiljer sig åt sinsemellan. Detta för med sig att det inte alltid är enkelt att genomföra dessa möten mellan olika landsting och regioner. Teknik är under utveckling för att kunna hantera samverkan av möten med höga bildkrav, mellan landsting och regioner, trots skillnaderna i de tekniska lösningarna. Kostnaderna för videokonferenssystem kan skilja sig mycket från varandra. Trots att önskemålen om ökad prestanda kanske inte är så stora, kan det ändå bli en betydande kostnadsökning. Det är därför att rekommendera att verksamhetens behov utreds noga innan val av teknik görs. Sid 3/14

4 1. Bakgrund 1.1 Verksamhet Videokonferensteknik gör det möjligt att genomföra gemensamma möten trots att deltagarna finns på geografiskt skilda platser. Denna mötesform har etablerats utifrån behov, krav, önskemål och tekniska förutsättningar från olika verksamheter. En tillämpning där verksamhet har sett fördelar med denna mötesform är röntgenbaserade multidisciplinära distansronder. I dessa ronder deltar personer från olika discipliner, exempelvis behandlande läkare såsom kirurg och onkolog, men även remitterande läkare och annan vårdpersonal för att diskutera behandling av patienter. Vinsten för verksamheten med att kunna genomföra dessa från geografiskt skilda platser, är både den uppenbara med minskat resande för att delta i en rond, men även att personer överhuvudtaget kan delta som annars inte skulle kunna vara med. Förutom dessa möten finns det ett ökat antal områden inom utbildning, konsultation och behandling där man ser fördelar med att använda en mötesform som inte kräver att deltagarna befinner sig på samma geografiska plats. 1.2 Teknik Ett videokonferenssystem består normalt av en kodek, kamera och bildskärmar med möjlighet att ansluta en dator, eller annan bildkälla, för att presentera material. Kamera eller videokanal Kodek Presentations- eller grafikkanal När två sådana konferenssystem kopplas ihop överförs både kamerakanalen och presentationskanalen. Det gör att det ena systemet kan visa både bild och grafik från det andra systemet. En kodek kodar och komprimerar bilder och ljud. Sid 4/14

5 Detta kan i sin enklaste form bestå av en vanlig PC med kamera, men ofta används mer avancerad teknik. Oavsett komplexitet kan två eller fler parter delta i en videokonferens. För att fler än två parter ska kunna delta används en brygga. En brygga fungerar som en växelstation som bland annat gör att samtliga deltagare kan få en bild av alla andra, och att alla ser samma presentationskanal. Brygga Ett antal faktorer påverkar kvaliteten på bilderna. En av dem är upplösningen, dvs. hur detaljerad bilden är. Den mäts i hur många bildpunkter bilden har. En annan är uppdateringsfrekvens och anger hur snabbt en bild uppdateras. Både bildskärmen, kodningen av bilden och nätverket för överföringen påverkar dessa faktorer. Tekniken förbättras kontinuerligt, vilket ger nya möjligheter. Till presentationskanalen kan en dator kopplas. Denna kan användas för att visa dokument, presentationer eller till exempel röntgenbilder. System för hantering av digitala bilder för medicinska ändamål är i allmänhet anpassade för bilder med mycket hög upplösning. Detta ställer höga krav på konferenssystemen. Det som är speciellt för röntgenbaserade ronder är att man dessutom vill presentera två kliniska bilder parallellt vilket gör att det krävs speciella lösningar. Inom radiologin lagras bilder i PACS, Picture Archiving and Communication Systems. Ett PACS-system är avsett för att lagra stora mängder detaljrika bilder och presentera dem via stora högupplösta skärmar eller projektorer av god kvalitet. Fler detaljer diskuteras i kapitel 6. Sid 5/14

6 2. Samordning 2.1 Förutsättningar Som framgår längre fram i denna rapport, har olika landsting och regioner valt olika tekniska lösningar för sina multidisciplinära distansronder. Detta begränsar möjligheterna för nationella samarbeten. Redan nu finns behov av att multidisciplinära ronder genomförs med specialister från hela Sverige. I ett sådant scenario måste de lösningar som finns idag kunna kommunicera med varandra. För att möjliggöra kommunikation mellan samtliga tekniska lösningar som landstingen använder idag måste man utgå från de lösningar som är i bruk. I huvudsak finns följande tre lösningar för röntgenbaserade distansronder: Stockholm Läns Landsting med flera andra landsting använder sig av två hopkopplade konferenssystem för att få tillgång till två separata presentationskanaler. Lösningen ställer krav på mottagarens system, för att denne ska få full funktionalitet. Västra Götalandsregionen använder ett avancerat videokonferenssystem, och ställer krav på kvaliteten på överföringen samt mottagarens system. Region Skåne sammanför två bilder till en enda högupplöst bild, vilket kräver hög kvalitet på presentationskanalen. Oavsett teknisk lösning ställer lösningar krav på bryggor och motpartens utrustning. 2.2 Lösningar Ett utvecklingsarbete pågår hos några av leverantörerna av videokonferenstjänster för att göra det möjligt att koppla ihop dessa olika tekniklösningar. Den färdiga lösningen för hopkoppling avses att antingen säljas som en produkt eller tillhandahållas som en tjänst. Skillnaderna i de tekniska lösningarna gör att hopkopplingarna inte är helt enkla att åstadkomma. För lösningen från Stockholms Läns Landsting ska bilder från de dubblerade konferenssystemen översättas antingen till en enda bild, eller två bilder som passar VGR lösning. Västra Götalandsregionen användning av högupplösta kamerakanaler för röntgenbilder måste anpassas till övriga. Region Skåne använder utrustning med en högupplöst presentationskanal för att kunna överföra två parallella bilder. Detta ställer krav på bryggor och andra utrustningar för att kunna hantera denna upplösning. Ett standard videokonferenssystem kan kopplas in till samtliga lösningar, men med begränsningar. Antingen erhålls enbart en av bilderna, eller så blir upplösning lägre. Utvecklingsarbetet förutsätter delvis en utveckling hos leverantörerna av utrustning för videokonferens. Detta för i sin tur med sig en osäkerhet i tidsplanerna för slutleveransen. Sid 6/14

7 3. Rekommendation och slutsats 3.1 Resonemang Ett antal olika tekniska och funktionella lösningar har tagits fram för att hantera multidisciplinära distansronder. En anledning till de olika lösningarna kan spåras till olika utgångspunkter och krav. Samtidigt kommer det att ställas ökande krav på nationell samverkan, vilket i sin tur ställer krav på de olika lösningarna. Det finns två alternativa sätt att hantera detta. Antingen väljs samma typ av lösning av samtliga parter, eller också krävs tekniklösningar för att hantera sammankoppling mellan de olika lösningarna. Gertrud-projektet, som nämns längre fram i rapporten, är ett exempel där man har valt att standardisera lösningen för alla inom en tillämpning. I andra fall som till exempel för multidisciplinära distansronder tillämpas idag olika lösningar, delvis av historiska skäl. 3.2 Behovsinventering Användarna av de olika lösningarna uppges vara mycket nöjda med den teknik och funktionalitet som erbjuds, även om de skiljer sig åt. Samtliga lösningar uppfyller också högt ställda krav. Pilotinstallationer och i viss mån försöksverksamhet har inneburit att många lösningar har fört med sig stora kostnader. För tillkommande installationer i dessa landsting och regioner, samt för landsting som ännu inte har valt lösning, kan kostnadsaspekten komma att spela en större roll i valet av lösning. Det är därför lämpligt att genomföra en mer detaljerad utredning av de krav som olika verksamheter ställer på dessa möten. En sådan inventering bör utreda till exempel vilken bildkvalitet som olika möten kräver, relaterat till kostnad. En stor bild med hög upplösning och hög uppdateringsfrekvens är att föredra, och blir också det första svaret på kravställningen. Det är dock inte självklart att den allra högsta kvaliteten alltid är nödvändig. Om kostnaden för till exempel en högre upplösning blir flerdubbelt högre än för en lägre, är svaret inte längre lika givet. Frågan kan ställas på sin spets: Är det bättre med fem nya mötesrum om dessa löser det efterfrågade behovet, än ett enda med bättre prestanda? Svaret avgörs av om den högre prestandan verkligen är nödvändig eller om den egentligen bara är önskvärd. 3.3 Framtida användning De krav som ställts av multidisciplinära distansronder, har varit drivande för utvecklingen och användningen av denna typ av möten. Gertrud-systemen använder motsvarande tekniker för barnkardiologi. Allteftersom dessa mötestyper finner sin form, och blir allt mer använda, kommer med stor sannolikhet andra verksamhetsbehov av distansmöten att identifieras. Positiva erfarenheter från ett område påverkar andra verksamhetsområden. Sid 7/14

8 Det är sannolikt att nya verksamheter kommer att inse värdet med möten med deltagare på olika geografiska platser. Det är också sannolikt att dessa kommer att identifiera nya och annorlunda krav på lösningar och teknik. När teknikkrav ställs mot kostnader, kommer verksamheternas behov att utredas med mer omsorg. Vissa tillämpningar kan då komma att ha lägre krav än de relativt avancerade lösningar som används idag. Andra kommer att behöva dessa höga krav. Kravet på kostnadseffektivitet kommer dock att bli höga för samtliga. 3.4 Slutsats Valet av teknik och andra lösningar är inte helt självklart. Ett flertal faktorer påverkar dessa val. Verksamhetens behov ska styra lösningen. Dessa behov är dock inte alltid enkla att klargöra, och behöver ofta utredas noga. Utifrån verksamhetens behov väljs sedan den lösning som stödjer vårduppdraget. Därefter kan motsvarande teknik-krav fastställas. Kostnaderna påverkas i hög grad av de teknikval som görs. Verksamhetens teknik-krav bör därför relateras till kostnader och ställas i relation till om vårduppdraget uppfylls. Vilka krav är kostnadsdrivande, vilka måste uppfyllas och vilka kan man avstå från? Behovet av nationell samverkan ökar. Nuvarande och framtida behov av nationell samverkan bör fastställas. Hur påverkar teknikvalet möjligheterna att samverka med andra landsting? Slutligen bör lösningen framtidssäkras så långt som möjligt. En bedömning bör göras av hur teknikvalet kommer att stå sig i en förmodad framtida utveckling. 4. Exempel på lösningar som finns etablerade idag 4.1 Stockholms läns landsting Utgångspunkt Utgångspunkten för lösningen var att tillhandahålla utrustning för att kunna genomföra en traditionell röntgenrond, men med möjlighet till att medverka på distans. Kravet är att läkarna ska kunna arbeta enligt redan inarbetade rutiner och arbetssätt, men att deltagarna inte behöver befinna sig på samma geografiska plats. Rutinerna bygger på användningen av två skärmar. Dessa används normalt för att visa en bild av situationen före och efter en behandling, eller hur situationen har ändrats med tiden. Även om röntgenbilder är vanligt förekommande, så kan andra bildkällor komma till användning i samtliga olika lösningar Tekniklösning Utifrån verksamhetens krav måste lösningen alltså kunna överföra två röntgenbilder med tillräckligt hög upplösning och tillräcklig uppdateringshastighet, tillsammans med en kamerakanal med bild på konferensdeltagarna. Sid 8/14

9 Lösningen skapades utifrån de förutsättningar som fanns vid införandet Sedan dess har tekniken utvecklats och i Stockholm Läns Landsting har succesivt utrustningar uppgraderats för att få bättre prestanda. Eftersom lösningen ska tillhandahålla två presentationskanaler med tillräckligt god kvalitet, så valde man att basera lösningen på två samverkande videokonferenssystem. Varje enhet består av två sammankopplade videokonferenssystem, se avsnitt 1.2. De två systemen byggs ihop med ett gemensamt styrsystem. Styrsystemet gör det möjligt att enkelt koppla upp och hantera båda systemen. Styrsystemet gör att båda systemen ur användarsynpunkt uppfattas som ett enda system. Det sammanbyggda systemet har fått benämningen Röntgencontainer. Varje enhet har två kamerakanaler och två presentationskanaler. Varje presentationskanal används för en röntgenbild. En kamerakanal används för bild på deltagarna, den andra är överflödig. Resultatet blir ett system med tre skärmar eller projektorer, en för vanlig kamerabild över deltagare och två för röntgenbilder. Eftersom två videokonferenssystem har byggts ihop, kräver denna lösning dubbelt så mycket kapacitet för hopkoppling med andra system. Det går till exempel åt dubbel kapacitet i bryggor för flerpartsmöten. För att hantera deltagare som inte har tillgång till en röntgencontainer utan deltar från ett vanligt videokonferenssystem så låter man deltagaren koppla in sig på kamerakanalen och den ena presentationskanalen. Nackdelen är att deltagaren då går miste om den andra presentationskanalen vilket gör att deltagaren ser bara en av de två röntgenbilderna. Röntgencontainerlösningen används inom Stockholm Läns Landsting normalt i vanliga röntgenronds- eller konferensrum. Lösningen förutsätter att motparten har en liknande utrustning, för att kunna erhålla båda bilderna. Enkla system kan användas av en motpart, men då erhålls enbart en av de två bilderna Tillämpningsområden I dag används röntgencontainersystem av mer än 26 sjukhus i Stockholms läns landsting samt ett flertal andra landsting. Huvudsakligen används systemen för behandlings- och beslutskonferenser av olika slag, främst inom cancervård, men också i undervisning. Idag visas även fler rörliga bildsekvenser Kostnader Kostnaden för denna lösning påverkas av att varje enhet baseras på två samverkande videokonferenssystem, samt att varje enhet kräver ett separat styrsystem för sin hantering. Styrsystemet byggs ofta ihop med rumsteknik för styrning av belysning, ventilation med mera. 4.2 Region Skåne Utgångspunkt Utgångspunkten för lösningen är att denna typ av möte ska kunna samordnas av läkare med en annan specialitet än röntgenläkare. Röntgenläkarens roll är mer konsultativ, än sammankallande Sid 9/14

10 och styrande av mötet. Den sammankallande läkaren kan exempelvis vara den behandlande kirurgen. Mötesrummet har utformats utifrån denna syn på användningen. Bland annat har stor vikt lagts vid att samtliga deltagare ska kunna ha ögonkontakt. En ytterligare utgångspunkt har varit att göra det möjligt att enkelt ansluta även enklare standardiserade videokonferenssystem Tekniklösning Mötesrummets utformning frångår den utformning som ett traditionellt mötesrum för röntgenronder har. En väsentlig skillnad är att deltagarna inte placeras på flera rader, biosittning. Samtliga deltagare placeras i stället så att de kan se varandra. Detta åstadkoms genom att rummet har två bågformade bord, placerade mitt emot varandra. Bildskärmar placeras framför och nedanför, samt bakom och ovanför motstående bord. Detta gör bildskärmarna väl synliga utan att skymma någon mötesdeltagare. Samtliga deltagare har möjlighet att använda egen dator. De bildvisande diagnostiska specialiteterna har tillgång till fasta arbetsstationer med visningsprogram för PACS, PET/CT, patologi och ultraljud. Hopkoppling mellan två konferenssystem av detta slag sker på samma sätt som för standardiserade videokonferenssystem. Hopkoppling med fler system, som alltså kräver en brygga, kan ge problem då många bryggor ännu inte kan klara den höga upplösningen som systemen använder. Inom region Skåne förekommer stående bilder i format 4:5 för PACS-system. Två sådana 4:5 bilder sammanförs till en 16:10 bild, och överförs i videokonferenssystemets presentationskanal mellan mötesrummen. Ett önskemål är att överföra denna med full HD-kvalitet, dvs. 1080p. Lösningen färdigställdes våren Läs mer om bildkvalitet i avsnitt Tillämpningsområden I flera konferenser används lösningen för tvåpartskonferenser för samverkan mellan Malmö och Lund, och i andra konferenser används den för att knyta in remitterande läkare från sjukhus i södra sjukvårdsregionen, då standard videokonferenssystem används på dessa sjukhus. Några konferenser har nationell karaktär, bland annat barnkardiologi då Gertrud-system används från anslutande sjukhus Kostnader Uppbyggnaden av ett mötesrum utformat efter verksamhetens krav på multidisciplinära distansronder för med sig ett antal extra kostnader. Lösningen innefattar ljussättning, möblernas form, ljudupptagning och skärmar. Den innefattar även hopkoppling av systemen, och utflyttning av all datorkraft till ett separat rum av bullerskyddsskäl. Sid 10/14

11 4.3 Region Västra Götaland Utgångspunkt Utgångspunkten för lösningen i Västra Götaland är att röntgenläkare och övriga deltagare i röntgenronder kräver så bra bildkvalitet som möjligt. Vid demonstrationer önskar man samma höga kvalitet som vid diagnosarbete. Detta innebär att stort fokus för lösningen är bildkvalitet Tekniklösning Lösningen infördes 2011 och är alltså en relativt ny lösning inom VGR. Den baseras på den senaste tekniken för kodning och överföring av bilder vilket ger möjlighet att utnyttja tre kanaler (kamerakanalen och de både röntgenbilderna) med mycket hög kvalitet. Förutsättning för att delta är att andra deltagare har utrustning av motsvarande nivå. För att genomföra flerpartssamtal måste bryggan erbjuda samma höga kvalitet. Idag finns den kvaliteten om man använder bryggans kamerakanal. Det innebär att tre sådana kanaler måste tas i anspråk, dvs. tre av bryggans tillgängliga uppkopplingar går åt till varje deltagare. Parallellt med denna lösning används i regionen en streaming-lösning. Denna teknik kräver mindre av mottagarsidan, men har några nackdelar. En av dessa är en tidsfördröjning på fem till tio sekunder, vilket gör att den inte passar lika bra till ronder och konferensändamål som för deltagare som enbart är åhörare. Ett annat problem är att streamingtjänster utnyttjar brandväggsportar som normalt inte är öppna, och därmed kan kräva speciell hantering för varje möte. Streaming-tjänster medför också ett problem med åtkomstkontroll. Vid en videokonferens har deltagarna, och speciellt konferensledaren, kontroll över vilka som deltar och har möjlighet att logga ut till exempel ett tomt konferensrum. En streaming-tjänst kan följas av deltagare som inte är kopplade till mötet, och det är inte lika självklart hur åtkomstkontrollen ska utformas. Då informationsinnehållet i mötena ofta är känsligt ur sekretessynpunkt, så är detta ett problem som måste hanteras. Utrustningen finns i vanliga konferensrum, där de gemensamma skärmarna normalt placeras på en av kortväggarna Tillämpningsområden Huvudsakligen används systemen för behandlings- och beslutskonferenser Kostnader Kostnaden påverkas av valet av dagens högsta nivå av kodning och överföring. Detta påverkar kostnaden för utrustningen. Vid flerpartssamtal påverkas även kostnaden för hopkoppling, då fler uppkopplingar behövs för varje deltagare. Sid 11/14

12 5. Andra användningsområden 5.1 Gertrud Utgångspunkt Gertrud-projektet utgår från behovet av ett antal mobila videokonferenssystem, utplacerade på strategiskt utvalda sjukhus runt om i landet. Syftet är att skapa möjligheter till konsultationer angående barnhjärtan, med ett fåtal nationella specialister. I kravbilden ligger upplösning i full HD, den bästa tillgängliga, för överföring av ultraljudsbilder. Vidare finns höga krav på uppdateringsfrekvens, 60 bilder/s, baserad på den höga hjärtfrekvensen hos barnhjärtan. I kravbilden ligger dessutom ett lågt pris Tekniklösning En relativt avancerad lösning har valts. Lösningen är samma som den som valts av VGR. Denna konfigureras så att två 1080p60 kanaler används, vilket ger önskad upplösning och uppdateringsfrekvens på bilderna. Samtliga enheter är av samma slag, vilket möjliggör kommunikation parvis mellan samtliga enheter med samma kvalitet. Lösningen består av en sammanbyggd enhet med all teknik och skärmar samlade. Den är inte anpassad efter en speciell lokal Tillämpningsområden Lösningen är avsedd för videomöten för barnkardiologi. Lösningen baseras på vanligt förekommande teknik, visserligen av hög kvalitet, och kan därmed även användas för vanliga videomöten Kostnader Totalt 35 enheter har upphandlats till ett mycket lågt pris. Kostnad för ytterligare enheter av likvärdigt slag är svår att uppskatta, då den ursprungliga upphandlingen är avslutad. 6. Teknikbakgrund 6.1 Bildhantering Upplösning Med upplösning avses antalet bildelement i en bild, ofta angivet som antal i horisontell respektive vertikal led. Sid 12/14

13 Upplösningen kan anges med begreppen VGA, SVGA (eller UVGA), XGA, SXGA med flera. I uppräkningen ovan är de ordnade i ökande upplösning. För dessa upplösningar är formatet 4:3 (bredd:höjd). Detta format används för äldre PCskärmar. Alltmer vanligt är att använda ett bredare format, ofta 16:9. Detta format är vanligt förekommande på dagens TV-skärmar. Det finns upplösningar definierade som motsvarande ovanstående i detta bredare format. Exempelvis är WVGA en 16:9 variant av VGA, där W står för Wide. HD TV är definierat som 16:9 format med en höjd på minst 720, dvs. 1280:720. Full HD avser en höjd på minst 1080, dvs. 1920: Uppdateringsfrekvens Uppdateringsfrekvensen påverkar också upplevelsen av bildkvalitet. För låg uppdateringsfrekvens får rörelser i bilden att bli ryckiga. En för hög uppdateringsfrekvens kan däremot vara överflödig, då ögat och hjärnan ändå inte förmår tolka informationen. För film valdes tidigt 24 bilder/s. I TV och video-sammanhang anges motsvarigheten med 24p, där p anger att hela bilden uppdateras 24 gånger per sekund (progressive). Andra använda uppdateringar är 25p, 30p, 50p och 60p. En teknik finns för uppdatering av halva bilden i taget, enbart varannan rad. Detta anges med främst 50i och 60i (interlaced). Eftersom bara halva bilden uppdateras motsvarar 25p och 50i varandra. Vid snabba rörelser märks dock skillnader mellan dessa HD För att definieras som HD TV krävs minst upplösningen 720 i vertikal led och 24 uppdateringar per sekund. Vanligt förekommande är 720p30 eller 1080p30. Tidigare har videokonferensbryggor enbart hanterat HD, 720p i presentationskanalen, men bryggor för full HD börjar bli tillgängliga PACS System för bildbehandling för medicinska tillämpningar, Picture Archiving and Communications Systems, hanterar bilder med mycket hög upplösning. Vanligt förekommande är presentation av bilder i 4:3 format, men stående 4:5 förekommer också. 6.2 Videokonferenssystem Leverantörerna av videokonferenssystem och bryggor har prioriterat kamerakanalen vad gäller upplösning och uppdateringsfrekvens. Normalanvändningen av presentationskanalen är visning av enklare datorbilder med lägre krav än visning av röntgenbilder. Exempelvis finns det utrustning som hanterar 1080p30 för kamerakanalen, men inte för presentationskanalen. Uppkoppling av presentationskanalen sker dessutom på ett annat sätt än kamerakanalen. Detta för bland annat med sig nackdelar när presentationskanalen ska samordnas för system med olika prestanda. Sid 13/14

14 Bakgrunden till detta är att kraven på presentationskanalen normalt är lägre från verksamheter utanför hälso- och sjukvård. Presentationskanalen används ofta enbart för att visa dokument eller presentationer. Det kan medföra att röntgenbilder inte kan visas i önskad kvalité med befintlig utrustning En produkt, Cisco C90, hanterar ett flertal in- och utgångar, och är flexibelt konfigurerbar. Detta innebär att en och samma enhet kan agera som till exempel tre kamerakanaler. Då kan kamerakanaler användas även för till exempel röntgenbilder, vilket ger, hög upplösning och uppdatering samt bättre anpassning till system med olika prestanda. Detta utnyttjas av några av lösningarna. Sid 14/14