HANDBOK.

Transkript

1 HANDBOK

2 2

3 Innehåll 1. Inledning Syfte Matskolans samarbetsorganisationer Hur planeras en matskola? Matskolans handledare & uppgifter Förslag på den ansvariga handledares arbetsuppgifter Frivilliga hjälpledare Inhibera en matskola Barn med särskilda behov Beredskapsplan för en matskola Matskolans program Matlagning Frukost Lunch Middag Mellanmål Drycker Hygien Handtvätt Att diska Bakterier Råvarukunskap Mat, måltider och näring Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och läran om hälsosam mat Gårdsbesök Familjemiddag Utvärdering Föräldraevaluering Instruktörsevaluering Evalueringsmöte Bilaga 1: Minneslista för planering av en matskola Bilaga 2: Exempel på veckoschema generell + detaljerad Bilaga 3: Tallriksmodellen Bilaga 4: Rekommendationer om skolmåltider Bilaga 5: Idéer till diskussion om mat och matens ursprung Bilaga 6: Idéerr till lek och motion Bilaga 7: Anvisningar om trygg matlagning

4 1. Inledning Matskolan-Ruokakoulu är ett tvåspråkigt verktyg för att skapa matglädje bland barn. Matskolan är ett dagläger för 8-12 åriga barn. Matskolan omfattar program under 4 (3) dagar och matskolor ordnas främst under skolornas sommar- och höstlov. Under matskolorna får barnen lära sig vikten av hälsosam mat och motion på ett roligt, lätt och aktiverande sätt. På programmet finns matlagning, matkultur, näringslära, lek och motion. Under ett gårdsbesök får barnen ta del av matens väg från jord till bord samt jordbrukaryrket. Matskolan avslutas med en gemensam familjemiddag där barnen berättar om sina matupplevelser. Matskolorna har mjölk som tema 2013, vilket synliggörs i recept, teori och matlagning samt eventuellt besök av årets mjölkflicka. Den tvåspråkiga webbplatsen matskolan.fi är den centrala kommunikationskanalen. Här hittas information om matskolan för såväl deltagare, föräldrar, handledare, hjälpledare, media och övriga intressenter. Därtill sköts anmälan och utvärderingen via webbplatsen. Under 2013 ordnas 14 svenskspråkiga och 19 finskspråkiga matskolor av lokala 4H-föreningar runt om i Finland. Barnens anmälan till matskolor sker via eller direkt till verksamhetsledaren för den lokala 4H-föreningen. Det kostar 65 euro per barn att delta i en matskola. Priset inkluderar material, T-skjorta samt mat och dryck. En liten avgift uppbärs av familjemedlemmar för middagen. Matskolan-Ruokakoulu arrangeras 2013 i samarbete mellan Finlands 4H, Finlands svenska 4H, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC, Folkhälsan samt Mjölk och hälsa rf. Matskolan-Ruokakoulu förverkligas med understöd av Kvalitetskedjan vid jord- och skogsbruksministeriet. Frågor om projektets verksamhet och kommunikation besvaras även av projektledare Bettina Lindfors, tel , bettina.lindfors@matskolan.fi, Karelargatan 2A, Helsingfors Syfte Syftet med Matskolan är att ge barn och unga kunskap om hälsosam mat och motion på ett roligt, lärorikt och aktiverande sätt. Under matskolorna får barnen känna, smaka, lukta, pröva på och uppleva mat allt som ingår i begreppet att lära genom att göra. Matskolan erbjuder barnen glada matupplevelser i trevlig samvaro! Genom medverkan i matskola erhåller barnen: förståelse för matens ursprung och den inhemska matkedjan kännedom om vår matkultur och dess råvaror enligt säsong goda upplevelser med mat och motion 4

5 inspiration att laga mat även hemma med familjen engagemang för att uppleva maten med alla sina sinnen MATGLÄDJE! 1.2. Matskolans samarbetsorganisationer 2013 Matskolan-Ruokakoulu är ett tvåspråkigt, nationellt projekt och arrangeras 2013 i samarbete mellan Finlands 4H, Finlands svenska 4H, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC, Folkhälsan samt Mjölk och hälsa rf. Matskolan-Ruokakoulu förverkligas med understöd av Kvalitetskedjan vid jord- och skogsbruksministeriet. Finlands svenska 4H Fs4H är den samlande takorganisationen för de svenskspråkiga 4H-föreningarna i södra Finland, på Åland och i Österbotten. Finlands svenska 4H:s vision är ett samhälle med företagsamma barn och unga som mår bra, som tar ansvar för miljön och omgivningen, som har social kompetens och känner en global gemenskap. Vi fostrar barn och ungdomar till företagsamhet och arbete genom att erbjuda verksamhet inom branscherna jord- och skogsbruk, trädgård, hem och hushåll, miljö och naturskydd samt övriga landsbygdsnäringar. Vi förverkligar verksamhetsidén genom att verka som en rådgivnings- och utbildningsorganisation för barn och ungdomar från 7 år till 29 år. Finska 4H Finska 4H är Finlands största ungdomsorganisation. Organisationen har över medlemmar. Det finns 250 4H-föreningar runt om Finland. De lokala 4H-föreningarna stöds av 14 4H-distrikt och förbundet Suomen 4H-liitto. Finska 4H är en landsomfattande ungdomsorganisation, där barn och unga i åldern 6-28 år tränar färdigheter inför arbetslivet, företagandet och aktivt medborgarskap. Verksamheten lägger tyngd vid vardagsfärdigheter, hantverk, skog och natur, trädgård, djur och internationell verksamhet. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK MTK är en fack- och intresseorganisation för jordbrukare, skogsägare och landsbygdsföre tagare. MTK har ungefär medlemmar i lokala föreningar för jordbruksproducenter och regionala förbund för skogsägare. 14 förbund för jordbruksproducenter och 8 förbund för skogsägare påverkar och bedriver verksamhet på regional nivå. På svenskspråkiga områden verkar systerorganisationen SLC. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC) SLC är den finlandssvenska landsbygdens intresseorganisation. SLC är en partipolitiskt obunden, utan statsstöd fungerande facklig organisation. SLC har lagstadgad förhandlingsrätt med staten. SLC bevakar sina medlemmars samt den svenska landsbygdens gemensamma ekonomiska, sociala och kulturella intressen. SLC har cirka medlemmar som fördelar sig över cirka 70 lokalavdelningar. SLC ger ut tidningen Landsbygdens Folk, i vilken Lantmän och Andelsfolk LoA ingår som månads- 5

6 bilaga. Maito ja Terveys Mjölk och Hälsa rf Mjölk och Hälsa rf är en folkhälsoorganisation som verkar i samarbete med finländska och utländska experter och organisationer. Den följer med de senaste undersökningarna om mjölk och mjölkprodukter samt förändringar i konsumtionsvanor och informerande. Med hjälp av undervisningsmaterial, föreläsningar och rapporter håller Mjölk och Hälsa rf yrkesfolk inom näring och hälsovård samt representanter för massmedia underrättade om den aktuella utvecklingen. Mjölk och Hälsa rf grundades Medlemmar i Mjölk och Hälsa rf är en talrik skara finländska organisationer inom hälso- och näringsbranschen och mejerierna är stödande medlemmar. I förhållande till varumärkena är Mjölk och Hälsa rf opartisk Hur planeras en matskola? 4H-föreningens verksamhetsledare fungerar vanligen som handledare med ansvar för matskolans planering, kommunikation, genomförande och utvärdering. Handledaren har till sin hjälp 3 4 hjälpledare beroende på gruppens storlek. Hjälpledarna fungerar som handledare i smågruppsarbetet med ansvar för den egna barngruppen i köket. Vid planeringen rekommenderas att den ansvarige handledaren utnyttjar minneslistan för planering av matskola, bilaga 1 exempel på matskolans program, bilaga 2 Vid praktiska frågor kan den ansvarige handledaren vända sig till matskolans kontaktperson på 4H-centralkansliet Matskolans handledare & uppgifter 4H-föreningens verksamhetsledare fungerar som matskolans handledare. Handledaren ansvar för den lokala planeringen, kommunikationen, genomförandet och utvärderingen av matskolan. Vidare har handledaren ansvar för rekryteringen av frivilliga hjälpledare, som har som uppgift att leda smågruppsarbetet under matskolan. Handledaren fungerar även som den primära kontakten till 4H-centralkansliet samt till de lokala samarbetsparterna. Vid planeringen involveras hjälpledarna, den lokala producentföreningen (gårdsbesök, råvaror för matlagning) och eventuella andra lokala samarbetsparter. Verksamhetsledaren sammankallar till första planeringsmöte för matskolan efter att tidpunkten och platsen för matskolan är fastställd. Verksamhetsledaren fördelar de olika arbetsuppgifterna bland de frivilliga hjälpledarna och de lokala samarbetsparterna. Arbetsupgifterna mellan den ansvariga handledaren och hjälpledarna kan i undantagsfall omfördelas, dock så att verksamhetsledaren fortsättningsvis bär huvudansvaret för planering, genomförande och utvärdering av matskolan. 6

7 2.2. Förslag på den ansvariga handledarens arbetsuppgifter Matskolan Ruokakoulu, Webbplatsen Matskolan-Ruokakoulu på är den centrala kommunikationskanalen vid sidan om 4H-föreningens egna webbsida. På matskolan.fi hittas allmän information samt marknadsföringsmaterial om matskolan. Materialet finns sorterat för handledare på startsidan. Handbok jämte deltagarnas diplom och hjälpledarnas arbetsintyg hittas på Fs4H:s intra att ladda ner. Vid frågor kontakta matskolans ansvarsperson på Fs4H. Meddela Fs4H att din förening ordnar matskola Blankett för anmälan hittas på eller på Fs4H:s intra. Blanketten skickas till Information om matskolan publiceras sedan på Här kan deltagarna anmäla sig till matskolan och deltagarlista sänds till verksamhetsledaren då anmälningstiden löpt ut senast 2 veckor innan matskolan inleds. Anmälan tas emot även direkt av verksamhetsledarna, som även ger mer information vid efterfrågan av föräldrar osv. Reservera skolkök, eventuellt en gymnastiksal samt utrymme för familjemiddagen Det behövs ett kök med plats för barn samt ett öppet utrymme (t.ex. en aula eller en gymnastiksal) för fysiska aktiviteter inomhus med väderbehåll. Köket skall vara utrustat med flera arbetspunkter innefattande ugn, vattenpost och arbetsbänkar lämpade för smågruppsarbeten. Vidare behövs för familjemiddagen ett utrymme/en sal som rymmer personer (max 20 barn med 2 4 familjemedlemmar/barn). Fråga via kommunen om möjlighet att använda skolornas undervisningskök. Alternativa utrymmeslösningar är exempelvis hembygdsgårdar och föreningshus med ändamålsenligt kök. Kom överens om nyckel till utrymmet samt eventuell städning. Gör upp budget & planera veckoprogram inkl. gårdsbesök och familjemiddag Temat för årets matskolor är mjölk vilket synliggörs såväl i valda recept, näringslära, matens väg från jord till bord, gårdbesök. Mjölk och hälsa rf erbjuder även möjligheten att reservera ett besök av årets mjölkflicka till matskolan. Kontakta lokala samarbetsparter för arrangemang av gårdsbesök, sponsorering av råvaror, rekrytering av frivilliga instruktörer osv. Informera om matskolan via olika kanaler inför, under och efter matskolan Information om matskolan publiceras på den tvåspråkiga webbplatsen Här hittas information riktad såväl till deltagare, föräldrar, handledare, frivilliga instruktörer samt övriga (media). Vid frågor och råd om kommunikation, kontakta projektledaren för Matskolan- Ruokakoulu. Informera om matskolan på 4H-föreningens webbsida samt under klubbverksamhet och vid skolbesök. Matskolan kan även anmälas som semesteraktivitet för barn och unga på kommunens webbplats och händelsekalender. 7

8 Inför matskolan lönar det sig att vara i kontakt med de lokala medierna. Informera om matskolans program och det lokala samarbetet. Bjud in redaktörer till att följa med ett av matskolans programnummer. Lyft barnens matglädje och upplevelser i centrum! Vid redaktörernas besök beakta att barnens föräldrar vi anmälan meddelat om de tillåter fotografering av sina barn under matskolan. Rekrytera deltagare 4H-föreningarnas representanter besöker under våren ortens lågstadieskolor och detta är ypperliga tillfällen att berätta om sommarens matskolor. Ni kan även be att få hänga upp planscher om anmälan till matskolorna på skolornas anslagstavlor. Vidare lönar det sig att kontakta den lokala Hem och skola-föreningen och förmedla information om matskolorna till föräldrarna. Lägg även information om matskolorna på kommunens evenemangskalender så publiceras information på webben och i dagstidningarna. Kontakta lokala pressen för en nyhetsnotis om matskolan på orten. Hänvisa till matskolan.fi för anmälan av deltagare. Rekrytera frivilliga hjälpledare Handledaren behöver rekrytera 2 4 frivilliga hjälpledare beroende på gruppens storlek till varje matskola. Eventuellt behövs det extra hjälp vid arrangemanget för den familjemiddagen. Vid rekrytering av frivilliga hjälpledare lönar det sig att informera om möjligheten via Fs4H:s egna verksamhet, Folkhälsans lokala föreningar, kontakta andra stadiets skolor, pensionärsföreningar och andra tredje sektorns aktörer. De frivilliga hjälpledarna fungerar som handledare i smågrupperna med ansvar för den egna gruppen i köket. Hjälpledarna arbetar på frivillig basis och inget arvode betalas (eventuellt delas ett gåvopaket som tack till de frivilliga). Frivilligarbetet är meriterande vid arbetssökande. De frivilliga erhåller ett arbetsintyg för sitt deltagande senast vid utvärderingsmötet efter matskolan. Material för rekrytering hittas på webbplatsen Anmälan och betalning Deltagarna anmäler sig elektroniskt till matskolan via webbplatsen eller genom personlig kontakt direkt till verksamhetsledaren för 4H-föreningen. Anmälningsblanketten innehåller information om aktuell matskola, kontaktuppgifter till barn och förälder, deltagaravgift, eventuell specialdiet/allergi samt tillstånd till fotografering samt transport av barnen till och från gårdsbesök. Anmälningstiden avslutas senast 2 veckor innan matskolan inleds. 4H-föreningarna tilldelas skilda rekommendationer om hur betalningen av deltagaravgiften ska ordnas. Matskolans deltagaravgift är 65 euro per barn. Slå fast ett datum för ett planerings- och ett utvärderingsmöte Inför matskolan hålls ett planeringsmöte för handledaren, de frivilliga hjälpledarna och lokala samarbetsparter. Vid mötet diskuteras matskolans veckoprogram inkluderat gårdsbesök och familjemiddag. Vidare fördelas arbetsuppgifter inför och under matskolan mellan handledaren och hjälpledarna. Därtill kan man diskutera kontakt med lokala medier samt eventuell sponsorering av råvaror och produkter för matlagningen under matskolan. 8

9 Senast två veckor efter att matskolan har avslutats så hålls ett gemensamt utvärderingsmöte var den ansvarige handledaren och hjälpledarna deltar. Det är även möjligt att bjuda in representanter för de lokala samarbetsparterna vid behov. Vid mötet diskuteras hjälpledarnas respons av matskolan. Den ansvarige för protokoll och sänder underlaget till 4H:s centralkansli. Utvärderingsblankett & protokollbotten hittas på Resultat för de enskild matskolorna diskuteras gemensamt vid det nationella utvärderingsmötet för de ansvariga handledarna senare under hösten. Utskick av välkomstbrevet och dess innehåll Anmälningstiden löper ut senast 2 veckor innan matskolan inleds. Nu är det dags att sända deltagarna och deras föräldrar ett välkomstbrev. Brevet bör innehålla information matskolans program inklusive gårdsbesök, kontaktuppgifter till ansvarig handledare, praktisk info om lämplig klädsel osv. Vidare skall brevet innehålla en inbjudan till första lägerdagens frukost för barnen och deras föräldrar samt till familjemiddagen. Inköp av råvaror Vid inköp av råvaror och livsmedel rekommenderas att i första hand välja råvaror och produkter av lokala producenter enligt säsong. Kolla med den lokala producentföreningen om produktutbudet på orten. Vid gårdsbesöket ges det ofta med smakprov på gårdens produkter. Vid större uppköp kan ni komma överens med den lokala köpmannen att få returnera torrvaror som inte används under matskolan. Vid större uppköp finns det även möjlighet till rabatt på eller sponsorering av livsmedel. Vid planering av recept tas i beaktande eventuella specialdieter bland barnen. Beställning av T-skjorta och materialmapp Alla barn jämte hjälpledare och handledare tilldelas en T-skjorta och en materialmapp då matskolan inleds. I materialmappen ingår information om matskolan samt skolmaterial av samarbetsorganisationerna för användning under matskolan. Då matskolan avslutas tilldelas alla barn ett diplom och hjälpledarna ett arbetsintyg. Materialet postas centralt till 4H-föreningarna och handledarna sammanställer mapparna inför matskolan. T-skjortorna beställs enligt given storlek och antal till respektive 4H-förening. Rekommenderas att handledaren för dagbok över sina upplevelser innan, under och efter matskolan. Dagboken kommer handledaren till nytta vid utvärdering och rapportering samt planering av kommande års matskola. Redovisning av matskolans program & budget i efterhand Efter avslutad matskola skall de ansvariga redovisa för matskolans verksamhet och budget till Fs4H:s centralkansli, var efter verksamhetsbidraget betalas ut till 4H-föreningen Frivilliga hjälpledare Varje matskola engagerar 3 4 hjälpledare beroende på gruppens storlek. Samtliga hjälpledare arbetar frivilligt på matskolorna och tilldelas ett intyg efter avslutad matskola. 9

10 Varför delta som frivillig hjälpledare? du får en fantastisk upplevelse med barn, mat och motion du får en arbetserfarenhet till din CV du får erfarenhet av kompetenser såsom pedagogik, näringslära, hygien, matlagning, måltidsplanering, fysisk aktivitet och matens väg från jord till bord du får matskolans materialmapp och t-skjorta du får en möjlighet att utvidga ditt nätverk bland tredje sektorns organisationer Vad kräver arbetet av hjälpledarna? Det krävs inga särskilda kompetenser att medverka som hjälpledare på en matskola. Det viktigaste är att du har ett matintresse och engagemang för arbete bland barn och unga. Tidigare arbete med barngrupper samt erfarenhet av pedagogik och matlagning är en merit. Åldersrekommendation för hjälpledarna är minimi 16 år, helst 18 år med tanke på körkort. Hjälpledarna får gärna vara i olika åldrar, exempelvis någon yngre med mycket energi för motionspassen samt någon äldre med större erfarenhet av matlagning. Innan matskolan inleds förväntar vi oss att du deltar i ett planeringsmöte med den lokala 4Hföreningens verksamhetsledare. Vid mötet planeras matskolans program av den ansvariga verksamhetsledaren tillsammans med hjälpledarna. Hjälpledarna fungerar som handledare i smågrupperna med ansvar för den egna gruppen i köket. Hjälpledarna ska vara flexibla i att ta emot varierande uppgifter av den ansvarige handledaren under matskolan. Exempel på uppgifter under matskolan: handleda barn i matlagning och i grupparbeten om matens väg, näringslära osv. inspirerar barn till fysisk aktivitet och leda motionspass undervisa barn i sunda matvanor hjälpa till med de praktiska sysslorna såsom inköp av råvaror, gårdsbesök, familjemiddag, information till föräldrar, smågruppsarbeten osv Inhibera en matskola En matskola kan inhiberas på grund av för få deltagare eller hjälpledare, sjukdom etc. En matskola skall inhiberas senast 2 veckor innan matskolan var tänkt att inledas. Handledaren skall omedelbart meddela barn och deras föräldrar samt Fs4H:s centralkansli om inhibering av matskola. Om möjligt ska de anmälda barnen erbjudas möjlighet att delta i en annan matskola på en närliggande ort. Alternativt ges möjlighet att delta i en matskola som ordnas vid en senare tidpunkt. Erlagda deltagaravgifter skall returneras i snabb ordning. 10

11 2.5. Barn med särskilda behov Alla barn är välkomna på en matskola. Dock ska föräldrar till barn med särskilda behov arrangera ändamålsenligt stöd för att barnet kan delta i matskolan. Barnens specialdieter tas i beaktande vid val av recept och måltidsplanering Beredskapsplan för en matskola För varje matskola ska utarbetas en beredskapsplan. Bredskapsplanen gås igenom av handledaren tillsammans med hjälpledarna vid planeringsmötet innan matskolan inleds. Anvisningar om beredskapsplan hittas på Fs4H:s intra och vid frågor kontakta matskolans ansvarsperson på Fs4H:s centralkansli. 3. Matskolans program Följande element skall ingå i matskolans program: Tillredning av frukost, lunch, mellanmål under samtliga lägerdagar Gemensam frukost för barn och deras föräldrar den första lägerdagen samt en familjemiddag som avslutning på matskolan. Teori om näringslära, kökshygien, vett & etikett och eventuellt om finländsk matkultur Matens väg från jord (djur) till bord beakta att temat är mjölk 2013 (välj 1 2 råvarors väg) Fysisk aktivitet utom- eller inomhus dagligen (60 minuter) Besök på en bondgård i närheten av matskolan (2 3h) Besök av årets mjölkflicka föreläsning om mjölkens betydelse & motionspass Familjemiddag som avslutning på matskolan. Barnen tillreder och serverar maträtterna samt berättar om veckans matupplevelser alternativt presenterar gemensamt en råvarars väg från jord till bord Information om arrangörsorganisationer samt lokal 4H-verksamhet För varje matskola fastställs ett veckoschema, se exempel i bilaga 2. Veckoschemat delges deltagarna innan matskolan inleds samt gås igenom vid matskolans inledande frukost Matlagning Tyngdpunkten inom matskolans verksamhet är matlagning. Under veckans gång ska barnen tillreda frukost, lunch, matsäck, mellanmål och en gemensam familjemiddag. Vid val av rätter som skall tillredas under matskolan bör man sträva efter att kosten är varierad, näringsmässigt rätt sammansatt och följer rekommendationerna om skolmåltid som publicerats av statens näringsdelegation 2008, se bilaga 4. 11

12 Råd och förslag till en måltidsplan för matskolan: Använd tallriksmodellen som utgångspunkt vid måltidsplaneringen, se bilaga 3. Frukt och grönt till alla måltider (som pålägg, snacks, sallad, dekoration, i grytor, som mellanmål och när sockerråttan piper) Fisk till lunch en dag Variera med potatis, ris och pasta av fullkorn Variera mellan olika köttyper (välj av de magra och skär bort synligt fett) Baka grovt bröd och undvik bröd bakat uteslutande på vetemjöl Använd magra mejeriprodukter Servera vatten till alla måltider (och obegränsad tillgång mellan måltiderna) Mjölkprodukter matskolorna har mjölken som tema 2013 Minimera förbruket av annat sött (t.ex. socker i te, på morgonmålet o.s.v.) Självklart bör barnvänliga recept väljas, men försök också att tänka på recept som ger barnen nya smakupplevelser använd olika sätt att krydda, kryddörter och mindre typiska grönsaker. På så sätt kan matskolorna bidra till att barnen utvecklar sitt smaksinne. Ofta får man som vuxen erfara, att barnen faktiskt äter det mesta om de själva varit med och lagat maten. Vid inköp av råvaror och livsmedel till matskolan skall man i mån av möjlighet beakta lokala produkter enligt säsong. Genom samarbete med den lokala producentföreningen finns det även möjlighet till information om vilka produkter/råvaror som finns på orten att köpa samt eventuellt möjlighet till sponsorering av vissa produkter Frukost Vanligtvis är blodsockret lågt på morgonen och man är hungrig när man vaknar. Lågt blodsocker betyder att man har mindre energi till hjärna och muskler, och om man hoppar över frukosten får man svårigheter att inhämta de näringsämnen man har användning för resten av dagen. Det är därför viktigt att sätta fokus på att lära barnen äta en god och näringsrik frukost varje dag. En bra frukost innehåller kostfibrer, vitaminer och mineraler. Dessa fås av fullkornsprodukter såsom bröd, gröt, grönsaker, bär, frukt och av mjölkprodukter. Frukost på matskolan Varje matskola inleds med en gemensam frukost för barn och deras föräldrar tillsammans med handledaren och hjälpledarna den första lägerdagen. Vid frukosten presenteras veckoprogrammet och materialmappen delas ut. Frukost tillreds tillsammans med barnen även under de övriga lägerdagarna. Frukosten skall innehålla följande: lätta mjölkprodukter, grovt spannmål (gröt eller grov bröd t.ex. rågbröd), frukt eller bär samt grönsaker Lunch I Finland ingår lunchen i skoldagen och följer principen om tallriksmodellen, se bilaga 3. Måltiden 12

13 ska vara komplett, det vill säga innehålla varmrätt, grönsaker råa och/eller tillagade dryck (lättmjölk eller surmjölk, vatten för att släcka törsten) och bröd med matfett. Lunch på matskolan På matskolan finns det goda möjligheter att introducera barnen till ett gott och hälsosamt lunchoch mellanmålsalternativ. Under matskolans lopp bör barnen presenteras för olika lunchalternativ. Då det är aktuellt med gårdsbesöket kan man tillreda och packa ner en gemensam picknick-korg för lunch utomhus Middag Middagen är den måltid som de flesta familjer äter tillsammans. Det är värdefullt att hålla fast vid måltiden som en gemensam samlingspunkt. Middag på matskolan På matskolan kan man sätta fokus på den varma måltiden både till familjemiddagen samt till lunchen några av dagarna. Tallriksmodellen kommer väl till hand vid måltidsplaneringen Mellanmål Det är bra att äta mellanmål ett par gånger under dagens lopp. Mellanmål håller blodsockret stabilt och hjälper oss orka fram till nästa måltid. Likväl är det lättare att avstå från godis, läsk och andra söta produkter mellan måltider. Ett bra mellanmål innehåller grönsaker, bär eller frukt, spannmåls- och mjölkprodukter. Vid sidan om huvudmåltiderna rekommenderas att barnen äter 1 2 mellanmål och ett kvällsmål om dagen. Mellanmålen förkortar måltidsintervallerna. Mellanmålen är mindre än huvudmåltiderna och kan bestå av ett glas fettfri mjölk, smörgås och frukt. Mellanmål på matskolan Det finns flera möjligheter till att laga spännande, bra mellanmål på matskolan. I princip kan samma matvaror som används i huvudmåltiderna, också ingå i mellanmålet, bara i mindre mängder. Om frukosten inte har innehållit så mycket frukt, bröd eller mjölk, så bör det serveras vid mellanmålet. Mellan frukost och lunch kan frukt eller grönsaker serveras. Eftermiddagens mellanmål kan bestå av t.ex. grovt bröd med magert pålägg, frukt och grönsaker och mjölk. Ett lite mer robust mellanmål är på plats på eftermiddagen eftersom det ofta kan bli en lång paus mellan lunch och middag. Det är bra att äta mellanmål ett par gånger under dagens lopp. Mellanmål håller blodsockret stabilt och gör det lättare att avstå från godis, läsk och andra söta produkter. Mellanmål motverkar också att man äter för mycket vid huvudmåltiderna. Idéer till mellanmål på matskolan: Frukt, antingen hel eller många olika skurna i bitar, eventuellt satt på ett spett 13

14 Skalade morötter eller andra grönsaker som snacks Hemlagad fullkorns semla med mager ost eller annat pålägg Smoothie Bär och nötter Mjölk eller vatten Knäckebröd med mager ost eller annat pålägg Drycker Det bästa sättet att släcka törsten är att dricka vatten både till måltiderna och mellan måltiderna. Fettfri mjölk, surmjölk och vatten är bra måltidsdrycker. Speciellt under varma sommardagar eller vid fysisk aktivitet är det extra viktigt att komma ihåg att dricka ordentligt. Håll alltid vattenkannor framställda på matborden och i köket under matskolan. Vattnet kan smaksättas med skivad gurka, morot, citron eller appelsin. Statens näringsdelegation rekommenderar att finländare konsumerar en halvliter om dagen av fettfri mjölk eller surmjölk, andra fettfria och fettsnåla flytande mjölkprodukter samt några skivor ost. Av mjölk och mjölkprodukter erhåller man goda protein, flertal vitaminer och mineralämnen, såsom kalcium som är viktigt för benstommen. I flera mjölkprodukter har man även tillsatt D-vitamin. Benstommen förnyar sig ständigt. Ett tillräckligt intag av kalcium och av D-vitamin bidrar till att upprätthålla en hållbar benstomme under hela livet. Mjölkproteinet är bra för bland annat musklerna och mjölk är bra som återhämtningsdryck efter motionspass. Mer information om mjölk hittas på Mjölk och Hälsa rf:s webbsidor, Hygien Hygien är ett genomgående tema under matskolan. Under veckans gång skall barnen lära sig bl.a. god handhygien och förstå nödvändigheten av att byta ut smutsiga kökshanddukar, bänkdukar och disktrasor. Det kan vara bra att tangera miljöaspekterna och betona en måttfull användning av hushållspapper och t.ex. diskmedel. Hygienfrågor diskuteras genast vid inledningen av matskolan. Skriv tillsammans med barnen en gemensam kom ihåg hygienen lista att hänga upp på väggen. Stöd inför hygiendiskussionen finner du i bilaga Handtvätt Genom att iaktta en god personlig hygien undviks spridning av bakterier från personer till matvaror. Det är speciellt viktigt att lära barnen en god handhygien, eftersom bakterier lätt sprids från händer till matvaror. Lär barnen att alltid tvätta händerna innan de påbörjar matlagningen och påminn dem om att tvätta händerna en gång till, om de t.ex. har varit ute och lekt, varit på toaletten, har hostat, eller rört vid djur. 14

15 Tvätta händerna alltid innan du börjar laga mat medan du lagar mat, då du har hanterat rått kött, fjäderfäkött eller fisk då du övergår till att hantera en annan råvara, till exempel från tillredning av sallad till hantering av färdig mat efter sysslor vid sidan om matlagningen, till exempel efter toalettbesök, snytning och tömning av soppåsen efter handtvätten kan du dessutom använda preparat avsett för desinficering av händerna, samt om du har magsjuka eller om du inte har möjlighet att tvätta händerna, till exempel på picknick och resor Rätt sätt att tvätta händerna ta av ringar och klockor då du tvättar händerna och då du lagar mat fukta händerna med varmt vatten ta flytande tvål i händerna gnid handflatorna mot varandra sammanlagt cirka 20 sekunder tvätta också handryggen, sidorna, handlederna, mellan fingrarna samt under naglar och ringar skölj händerna rena torka händerna noggrant med en ren engångshandduk skydda de rena händerna till exempel med handduken då du stänger kranen använd vid behov preparat för desinficering av händerna efter handtvätten Att diska I de flesta barnfamiljer finns diskmaskin, vilket betyder att många barn inte vet hur man diskar. Du bestämmer själv hur mycket ni använder diskmaskin på matskolan. Barnen bör dock under veckans gång få inblick i hur man sköljer av och diskar för hand. Nedan beskrivs hur du klarar av diskandet för hand: Samla allt som ska diskas vid diskhon Skölj av bestick och kärl i kallt eller ljummet vatten och ställ det åt sidan Fyll diskhon med varmt vatten och tillsätt ca 1 tsk diskmedel Själva diskandet: Det är viktigt att diskvattnet är rent och varmt hela tiden. Det är en god idé att diska kärlen i följande ordning: 1. Glas och annat av glas 2. Bestick 3. Koppar (med tillhörande fat) och desserttallrikar 4. Tallrikar både djupa och flata 5. Skålar och fat 6. Slevar, knivar och andra kökstillbehör 7. Skärbräden 8. Grytor, grytlock och pannor Torka av kärlen med en torr och ren kökshandduk, använd samma turordning som vid diskandet. 15

16 Bakterier God kökshygien är A och O för att man ska kunna förhindra matförgiftning. Det finns bakterier överallt, också i livsmedlen. Om du hanterar livsmedlen fel kan vissa bakterier i maten göra dig sjuk. Bakterier överförs lätt mellan olika matvaror. Lär barnen att hålla rent i köksmiljön och att använda rena redskap (t.ex. skärbräden, knivar) för varje livsmedel skilt. Då de flesta bakterier trivs bäst i rumstemperatur, är det viktigt att maten blir upphettat helt igenom och att rester sätts i kylskåpet så snabbt som möjligt Råvarukunskap Under matskolan skall barnen lära sig 1 2 inhemska råvarors väg från jord till bord. Temat för matskolorna 2013 är mjölken. Välj därtill en råvara som odlas eller produceras i näromgivningen såsom spannmål, grönsaker eller kött. Diskutera med barnen om matens ursprung och låt barnen få uppleva råvarorna med alla sina sinnen. Vid diskussionerna kan ni exempelvis ta hjälp av producentorganisationernas undervisningsmaterial för barn, på svenska se Mat, måltider och näring Under matskolan är målet att barnen får en insikt i vad en hälsosam livsstil betyder för dem och familjen i vardagen. Det kan vara en fördel att utgå från den mat som tillreds på matskolan tanken är att visa att matlagning tillsammans är roligt och att hälsosam mat är gott. Diskutera och fråga gärna vad barnen äter vanligen hemma och om deras favoriter bland maträtterna. Vi rekommenderar att undervisningen i näringslära hålls i form av kortare, återkommande diskussioner med tanke på barnens ålder. Illustrera diskussionsämnena genom olika lekar och aktiviteter. Måltidsplaneringen under matskolan följer rekommendationer om skolmåltider som publicerades av statens näringsdelegation 2008, se bilaga Fysisk aktivitet Motion är en viktig del av vardagen och i en hälsosam livsstil. Det handlar om att dagligen röra på sig. Fysisk aktivitet av olika slag är viktigt för var och en av oss oberoende av ålder, storlek och kön. Enligt rekommendationer skall barn skall vara fysiskt aktiva minst 120 minuter om dagen. 16

17 Fysisk aktivitet på matskolan Under matskolan är målet att varje dagsprogram innefattar minst 60 min fysisk aktivitet utomhus- eller inomhus. Det kan handla om 60 minuter kontinuerlig fysisk aktivitet eller så kan man dela upp aktiviteten i olika etapper exempelvis 15 min. på förmiddagen, 30 min. efter lunch och 15 min. på eftermiddagen. De fysiska aktiviteterna kan genomföras i form av motion eller fri lek på skolgården. Hjälpledarna ansvarar för de fysiska aktiviteterna under matskolan. Man kan även anlita tränare från en lokal idrottsförening, Folkhälsans lokalförening osv. för att leda aktiviteterna. Ta med lek- och spelredskap till matskolan exempelvis bollar och tärningar för att användas både till fri lek och aktiviteter ledda av hjälpledarna! Vid val av lek, välj gärna någonting där pulsen lite stiger, d.v.s. man blir lätt andfådd och har svårt att föra ett samtal. Det viktigt, att vuxna är goda förebilder i samband med den fysiska aktiviteten. Dessutom tycker barnen ofta att det är roligt när de vuxna deltar. Nedan några förslag till lekar och spel: gå en rask länk i näromgivningen dansa till musik hoppa med gummiband/rep simma hoppa rep spela bollspel fri lek på gården hitta saker vid skog och strand Fysisk aktivitet och läran om hälsosam mat Berätta gärna för barnen, varför det är viktigt att vara fysiskt aktiv. Var dock försiktig med argument som livsstilssjukdomar, då barnen har svårt att förhålla sig till något så långt i framtiden. Använd ett språk som barnen har lätt att förstå och gör undervisningen kort och konkret. Exempelvis följande argument kan användas för varför motion är viktigt: Du får en känsla av mera energi och kraft i vardagen Du blir bättre på att koncentrera dig i skolan Du får en bättre balansförmåga Fysisk aktivitet och läran om hälsosam mat kan eventuellt kombineras till en hälsostig i stil med den naturstig som används inom 4H. 17

18 3.6. Gårdsbesök I matskolans lägerprogram ingår ett gårdsbesök till en nära liggande bondgård. Besöket förverkligas under en för- eller eftermiddag (2 3h) och barnen skjutsas till och från gården med gemensam transport. Besöket förverkligas i samarbete mellan lokala 4H-föreningen och producentföreningen. Under besöket berättar jordbrukaren/jordbrukarparet om gårdens verksamhet, arbetet på gården, produktionsinriktning samt om jordbrukaryrket. Barnen ges möjlighet till en rundvandring på gården och det förevisas såväl åkergrödor, djur som maskiner. Under besöket skall barnen få ta del av en råvaras väg från jord till bord exempelvis mjölk, spannmål, grönsaker eller kött. Vid mån av möjlighet får barnen och ledarna med sig smakprov av gårdens produkter. Med väderbehåll kan gårdsbesöket avslutas med en medtagen lunchkorg ute i naturen Familjemiddag I slutet av matskolan ordnas en familjemiddag för barnen, deras föräldrar, handledaren, instruktörerna och gårdsbesökets jordbrukarpar. Det rekommenderas att middagen ordnas på eftermiddagen eller kvällen av den tredje lägerdagen (ca 2 3h). Middagen förbereds av barnen tillsammans med handledarna och avnjuts sedan tillsammans med familjemedlemmarna. Middagen kan förverkligas i form av en plockbuffé eller tre rätters meny. Innan middagen inleds presenterar barnen middagsmenyn och under middagen presenterar barnen sina matupplevelser alternativt grupparbeten om matens väg från jord till bord. För familjemiddagen uppbärs en liten avgift på ca 5 10 euro per person beroende på menyn och råvarorna. Middagen är gratis för matskolans deltagare Utvärdering Varje genomförd matskola utvärderas av såväl deltagare, föräldrar, handledare som hjälpledare. Utvärderingens resultat används som värdefullt underlag vid utvekling av matskolans verksamhet kommande år. Barnens utvärdering förverkligas i form av att handledaren vid slutet av varje lägerdag diskuterar med barnen om deras upplevelser. Handledarna skriver ner barnens respons. Genom diskussionerna har handledaren även möjlighet att justera resterande lägerprogram enligt gruppens behov. Föräldrarnas, hjälpledarnas och handledarnas utvärdering genomförs i form av en webbenkät via matskolan.fi. Utvärderingsblanketten fylls i elektroniskt av de berörda senast 2 veckor efter avslutad matskola. 18

19 Föräldraevaluering Vid föräldraevalueringen samlas in respons om barnens upplevelser samt till vilken nytta matskolan varit för barnen. Föräldraevalueringen innehåller bland annat följande frågor / ämnen: Har barnet smakat på nya råvaror och rätter under matskolan? Har familjen ändrat på sina matvanor / matlagning i och med barnets medverkan i matskolan? Har barnet visat intresse för att laga mat hemma efter att ha deltagit i matskolan? Hur upplever föräldrarna barnets medverkan i matskolan (positivt/negativt)? Utvecklingsförslag för kommande år? Instuktörsevaluering Vid instruktörsevalueringen samlas in respons om den ansvarige handledarens samt hjälpledarnas erfarenheter av matskolan. Instruktörsevalueringen skall innehålla bland annat: beskrivning om barnens karaktäristika (t.ex. kön, tidigare deltagande på matskola o.s.v.) planering och förverkligande (styrka/svagheter/utvecklingspotential) veckoprogram undervisning i hygien, mat, måltider, näringslära och motion Evalueringsmöte Vidare hålls ett lokalt utvärderingsmöte för handledare och hjälpledare senast två veckor efter genomförd matskola. Det är även möjligt att bjuda in andra lokala samarbetsparter. Vid mötet diskuteras och sammanställs den aktuella matskolans respons från ett genomförar perspektiv. I november ordnas ett gemensamt evaluringsmöte för såväl de svensk- som finskspråkiga 4Hföreningarna som ordnat matskolor under I mötet deltar även det nationella projektets projektledare, medlemmar av styrgruppen samt eventuellt andra inbjudna sakkunniga. Under mötet diskuteras matskolans verksamhet ur olika perspektiv: deltagarna, ledare, ekonomi och lokal sponsorering, planering, matlagningen, fysiska aktiviteter, exkursionen, familjearrangemang, undervisningen i hygien och näring samt diverse uppkommande frågor. BILAGOR 2013 Bilaga 1. Minneslista för planering av matskola Bilaga 2. Exempel på veckoschema generell + veckoschema detaljerad Bilaga 3. Tallriksmodellen Bilaga 4. Rekommendationer om skolmåltider Bilaga 5. Idéer om diskussion om mat och matens ursprung Bilaga 6. Idéer till lek och motion Bilaga 7. Anvisningar om trygg matlagning 19

20 Bilaga 1. Minneslista för planering av matskola 4 2 månader innan matskolan inleds Utfört Meddela Fs4H om matskolans tidpunkt och plats samt kontakt info på webben Boka utrymmen (kök, motion inomhus, familjemiddag) Anmäl matskolan till kommunens aktivitetskalender, sommarkompassen osv Kontakta lokala samarbetsparter producentförening/slc för gårdsbesök, Folkhälsans föreningar, föräldraföreningar, andra stadiets skolor etc. för rektytering av frivilliga hjälpledare, lokala köpmän för sponsorering av råvaror osv. Rekrytera frivilliga hjälpledare marknadsför till tredje sektorna föreningar, skolor Rekrytering av barn marknadsför i klubbverksamhet, vid skolbesök, på webben Anmälan av deltagare via matskolan.fi Kom överens om tidpunkt för lokalt planeringsmöte innan matskolan (frivilliga hjälpledare, lokala samarbetsparter) Kom överens om tidpunkt för lokalt evalueringsmöte efter matskolan (frivilliga hjälpledare, lokala samarbetsparter) Beställ matskolans marknadsföringsmaterial Fs4H, postas direkt till förening samarbetsorganisationernas skolmaterial till mappen sänds per post direkt till föreningen - info om aktuellt material hittas på Fs4H:s intra Planera matskolans program & budget sänd till Fs4H för godkännande & webben Informera om matskolan på föreningens webbsida ladda ner matskolans logobanner och länka till matskolan.fi 1 månad 2 veckor innan matskolan inleds Kolla matskolans utrymme och utrustning, kom överens om nyckel samt städning kontakta vaktmästare Reservera transport för gårdsbesök vid behov & planera med jordbrukarparet gårdsbesökets program och tidtabell Ta emot anmälningar via matskolan.fi (fs4h.fi) info om anmälningar per e-post till matskolans ansvarige, samtliga matskolors deltagare fyller i samma webbenkät. Anmälan avslutas då matskolan är fylld eller senast två veckor innan matskolan inleds. Skicka ut lokalt pressmeddelande, underlag hittas på Fs4H:s intra meddela Fs4H vilka medier ni har kontaktat för att underlätta medieuppföljningen 20

21 Sammanställ matskolans materialmapp som tilldelas såväl deltagare, frivilliga hjälpledare som ansvarige. Införskaffa tomma ruthäften till deltagarna som används för att fylla i recepten under matskolan. Fastställ matskolans detaljprogram och kolla budgeten Skicka ut deltagarbrev senast 2 veckor innan matskolan inleds, innehållande: Välkomstord om matskolan, info om veckoprogram och arrangörer samt praktisk info om klädsel, gårdsbesök etc. Faktura på deltagaravgift (65 ) jämte info om lokala 4H-verksamheten (Denna avgift uppbärs av den lokala 4H-föreningen samt skriver in deltagarna i Fs4H:s medlemsregister pga försäkring) Bjud in föräldrarna till matskolans inledande frukost. Bjud in föräldrarna till matskolans familjemiddag. Inköp av råvaror och övrigt material till matskolan beakta lokala producenter och råvaror. Införskaffa gåvopaketen till de frivilliga hjälpledarna. Utarbeta receptsamling som beaktar lokala råvaror enligt säsong Möte med de frivilliga hjälpledarna samt lokala samarbetsparter för genomgång av matskolans program Personlig kontakt med lokaltidningen/radiokanalen om eventuellt besök under matskolan, tipsa om roliga programpunkter & lyft fram matskolans syfte om matglädje och sunda matvanor bland barn! Förbered dokumentationen sätt detta i system vad gäller veckoprogram, budget, dagbok, recept, etc. lätt att redovisas till Fs4H efter matskolan Under matskolan Dokumentera i bild och/eller video matskolans program och barnens upplevelser För dagbok över de egna upplevelserna och reflektionerna om positiva erfarenheter och vad som bör utvecklas kommande år Gör klara deltagarnas diplom och de frivilliga hjälpledarnas arbetsintyg jämte gåvopaket Utvärderingsdiskussion med deltagarna som avslutning på varje lägerdag. skriv upp responsen Efter matskolan Sänd deltagarnas föräldrar utvärderingslänken per e-post jämte ett tack om barnens deltagande i matskolan Evalueringsmöte med frivilliga hjälpledare och lokala samarbetsparter Sänd slutlig budget jämte rapport över respons av deltagare, frivilliga och lokala samarbetsparter till Fs4H 21

22 Följ upp de lokala mediernas uppmärksamhet om matskolan Delta i det nationella evalueringsmötet matskolans projektledare sänder inbjudan Marknadsför matskolan på lokala evenemang så som skördemarknader osv positiv uppmärksamhet även för 4H-föreningen Har din förening tänkt ordna matskola även i nästa år? Meddela Fs4H 22

23 Bilaga 2. Exempel på generellt veckoschema 23

24 Exempel på detaljerat veckoschema TISDAG Kl Frukost Yoghurt, bär, bröd, smör, pålägg, gurka, myssli, mjölk. Info om Matskolan, presentation, dela ut t-shirts Kl Dagens program, vett och etikett, kökshygien Kl Lunchen tillreds makaronilåda, riven morot, rårörda lingon, knäckebröd smör. Vi äter och städar undan. Kl Fysisk aktivitet Kl Näringslära Hanna Åminne från Folkhälsan berättar om Gimme 5. Kl Mellanmålet tillreds Smoothie. Vi äter och diskuterar dagen. Kl Föräldrakvällen förbereds 1 grupp pizzasnurror, 1 grupp tunnbrödsrullar 1 grupp pastasallad, 1 grupp potatissallad ONSDAG Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Tillreda frukost Gröt, färska bär, bröd, pålägg. Vi äter och städar undan. Genomgång av dagens program. Föräldramiddagen förbereds. 2 grupper pizzasnurror, 1 grupp chokladmousse, 1 grupp efterrätt Lunchen tillreds Panerade abborrfiléer, kokt potatis, gräddfilssås, grönsallad, knäckebröd, smör, mjölk. Vi äter och städar undan. Fysisk aktivitet Föräldramiddagen förbereds duka fram, vika servetter. Mellanmålet förbereds scones, grönsaksdipp. Vi äter och diskussion om socker. Föräldramiddagen förbereds. Gör din egen kostcirkel. Buffémiddag för föräldrar och syskon. Städa undan. TORSDAG Kl Frukost Bröd, smör, pålägg, grönsaker, ägg. Genomgång av dagens program. Kl Exkursion till bondgård. Kl Lunch plockmat från gårdagen. Kl Teori Vikten av fysisk aktivitet Kl Fysisk aktivitet Kl Tillreder mellanmål bröd, pålägg, frukt, mjölk. Diskussion om dagen, städa undan. FREDAG Kl Tillreda och äta frukost. Städa undan. Genomgång av dagens program. Kl Näringslära. Vikten av att äta alla måltider samt mångsidig kost, matallergier. 24

25 Kl Kl Kl Kl Lunchen tillreds Grönsakspurésoppa och blåbärspaj Lugna stunden avkoppling till lugn musik Delar av Folkhälsans Chillaprogram Utvärdering av Matskolan samt diskussion Matskolan avslutas Kommentarer till veckoprogrammet 1) Det är viktigt att invitera föräldrarna till frukost den första lägerdagen. Då hälsas alla välkomna, materialmappar jämte t-skjortor delas ut och handledaren berättar om programmet, presenterar de frivilliga hjälpledarna samt informerar kort om lokala 4H-verksamheten. 2) Mjölk som tema år 2013 reservera besök av den tvåspråkiga mjölkambassadören kati. riekkinen(at)maitojaterveys.fi. Diskutera om mjölkens väg med deltagarna och tillred maträtter med mjölk som huvudingrediens. 3) När det gäller gruppindelningen är en bra sammansättning 4 5 barn/grupp med en hjälpledare i varje grupp. Den ansvarige för matskolan skall inte vara ledare för någon grupp, utan skall finnas till hands för att kunna överblicka helheten. 4) När programmet planeras är ramarna de riktigivande; dock är det viktigt att kunna vara flexibel vad gäller tider och aktiviteter. Många faktorer kan inverka på att man behöver göra ändringar under dagens lopp. 5) Engagera de frivilliga hjälpledarna i programmet samt i sina arbetsuppgifter vid planeringsmötet senast två veckor innan matskolan inleds. 25

26 Bilaga 3. Tallriksmodellen Tallriksmodellen hjälper dig att komponera en bra måltid. Modellen ger också en bra bild av vilka bas ingredienser som ingår i en rekommenderad kost. Fyll halva tallriken med grönsaker, t.ex. rårivna grönsaker, sallad eller varma grönsaker. Andelen potatis är ungefär en fjärdedel av tallriken. Istället för potatis kan du äta ris, pasta eller andra spannmålsprodukter. Ungefär en fjärdedel av tallriken kvarstår för fisk-, kött- eller äggrätter. Den andelen kan du ersätta med vegetarisk mat som innehåller baljväxter, nötter eller frön. Välj fettfri mjölk, surmjölk eller vatten som måltidsdryck. Till måltiden hör dessutom fullkornsbröd med ett tunt lager vegetabiliskt matfett. Bär eller frukt till efterrätt kompletterar måltiden. Mjölkprodukten eller efterrätten kan du även spara till att äta som mellanmål. Tallriksmodellen fungerar väl oavsett portionens storlek. Modellenliga måltider kan du själv komponera av olika slags mat, antingen hemgjord eller färdig. Bilderna i broschyren visar hur du åstadkommer variation i din kost och samtidigt bibehåller en balans mellan födoämnena i enlighet med tallriksmodellen. Källa: Statens näringsdelegation 26

27 Bilaga 4. Rekommendationer om skolmåltider Statens näringsdelegation publicerade år 2008 rekommendationer om skolmåltider. Avsikten med rekommendationerna är att ge riktlinjer till kommunala beslutsfattare, till personer som svarar för skolornas matförsörjning och till skolor om hur skolmåltiderna skall arrangeras. I rekommendationerna ges anvisningar bl.a. om skolornas mattider, måltider och måltidernas näringsinnehåll. I rekommendationerna behandlas också valet av födoämnen och ges anvisningar om hur skolmåltidens näringsmässiga kvalitet bedöms. Se Rekommendation för skolbespisning 2008, vrn/kouluruokailu_2008_kevyt_swe_2.pdf. Källa: Statens näringsdelegation 27

28 Bilaga 5. Idéer om diskussion om mat och matens ursprung Gimme5!-spel om frukt och grönt (Folkhälsan) Gimme5!-projekt, Gimme5!-spelet, Matskolor 2013 erhåller i materialpaketet Folkhälsans Gimme5!-spel som kan spelas tillsammans med barnen i smågrupper. Namnet "Gimme 5", ge mig 5 syftar till antalet rekommenderade portioner frukt och grönsaker som barnen (fem nävar = ca 400 gram) har rätt att få dagligen. Genom spelet får barnen möjlighet till att smaka, dofta och lyssna på frukter och grönsaker via alla sinnen. Tillsammans jämföra man smaker och utmanar oss själva och varandra att våga testa nya smaker. Vad är det för skillnad på röd, grön eller gul paprika? Mogna och omogna bananer? Matens väg- planscher & häften om växtodling och djuren på gården (SLC) SLC:s skolmaterial, Matskolor 2013 erhåller i materialpaketet mjölkens väg-plansch jämte häftena om växtodling samt djuren på gården. Det är även möjligt att beställa andra matens väg-planscher eller annat skolmaterial. SLC publicerar och tillhandahåller läromedel om lantbruk och landsbygd för barn och unga. Broschyrerna och affischen kan avgiftsfritt beställas på info(at)slc.fi eller tel. (09) Matens väg-planschserie omfattar brödets väg, ekoproduktens väg, grönsakernas väg, köttets väg och mjölkens väg. Från Jord till bord broschyr för lågstadieelever. Broschyren berättar om odling av spannmål och övriga åkergrödor i Finland. Djuren på gården broschyr för lågstadieelever. Broschyren berättar om livet och skötseln av de djur som föds upp på de finländska gårdarna. Året på gården plansch som pedagogiskt beskriver vad som händer på bondgården under de olika årstiderna. Besök av årets mjölkflicka Reservera ett besök av årets mjölkflicka till din matskola. Under besöket berättar mjölkflickan om mjölkens betydelse för barnens välmående och växt samt avrundar med ett gemensamt motionspass. För arrangemanget står Mjölk och hälsa rf. Dagens måltider Prata med barnen om hur många måltider man ska äta om dagen (3 huvud-, och 2 3 mellanmål). 28