Överviktsbehandling i grupp Slutrapport
|
|
- Lovisa Barbro Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Överviktsbehandling i grupp Slutrapport Författare: Anne Christenson, sjukgymnast och Liisa Eckerbom, dietist Adress: RehabCentrum, Nacka Närsjukhus, Nacka. E-post. Liisa.eckerbom@slpo.sll.se SAMMANFATTNING 17 patienter med genomsnittligt BMI på 39 vid start har deltagit i behandlingen som utgjorts av beteendemodifikation i grupp enligt Ingela Melin kompletterat med fysisk aktivitet. Vid behandlingens slut låg genomsnittligt BMI på 38. Detta till synes blygsamma resultat innebär för många patienter att man lyckats bryta en långvarig viktuppgång genom omfattande livsstilsförändringar. I framtiden ser vi ett behov av att komplettera behandlingen med t.ex. läkemedel eller lågkaloridiet för snabbare viktnedgång. BAKGRUND Överviktsgrupper har funnits i olika former under flera år inom primärvården. Resultaten varierar och är ej vetenskapligt utvärderade. Enstaka distriktssköterskor i Nacka-Värmdö har utbildats i Ingela Melins modell på överviktsenheten vid Huddinge Sjukhus (nuvarande samhällsmedicin). Av resursskäl har de små möjligheter att bedriva denna typ av verksamhet på vårdcentralerna. Samtidigt ökade, på grund av nya läkemedel, tillströmningen av hjälpsökande patienter med överviktsproblem. RehabCentrum i Nacka är en landstingsdriven enhet för rehabilitering. Uppdraget till dietisterna var under denna tid framför allt konsultativ mot personalen på vårdcentralerna. Att driva avancerad överviktsbehandling kan inte med självklarhet ligga inom uppdragets ram. Ett stort antal remisser för överviktsbehandling till dietisterna på RehabCentrum visade på ett behov av effektiv behandling för denna grupp. Initiativ togs därför till att starta en gruppbehandling Enbart förändringar i kost- eller motionsvanor ger små effekter. En behandling där man kombinerar båda faktorerna är att föredra enligt ett flertal studier, Det fanns anledning att åter utvärdera en sådan behandling. Samarbete inleddes med Ingela Melin, Överviktsenheten, Huddinge sjukhus. Behandlingen lades upp enligt hennes modell, med komplettering av fysisk aktivitet. Överviktsbehandling i grupp. RehabCentrum, Nacka Närsjukhus
2 Utvärdering av laboratorievärden, enkätsvar med mera kommer att ingå som en del i Ingela Melins doktorsavhandling och kan därför ej nämnas i denna rapport. Denna utvärdering skildrar processen och har en kvalitativ ansats. Den ger snarare svaret på frågan på hur än på vad. Vi hoppas att våra erfarenheter kan vara till hjälp för dem som planerar att starta överviktsgrupper eller annat överviktsarbete. MÅLGRUPP Vid genomgång av remisserna utgick vi ifrån Ingela Melins kriterier på bl.a. BMI, ålder, vissa mediciner, psykiska sjukdomar osv. och valde ut lämpliga kandidater till överviktsbehandling i grupp. Målgruppen var personer med eller utan metabolt syndrom bosatta inom Nacka-Värmdö primärvård. Inklusionskriterierna var BMI >30, ålder år, kunna läsa, förstå och skriva svenska. Exklusionskriterierna var kortisonbehandling, psykofarmakabehandling, fysiskt rörelsehinder, grav somatisk sjukdom, missbruk eller klart operationsfall. Homogenitet eftersträvades vad gäller utbildningsnivå, ålder, kön, BMI och fysisk kapacitet. Vi valde dock att blanda kvinnor och män. Inget negativt har framkommit om detta. BORTFALL Av ca 100 remisser kallade vi hälften till ett informationsmöte om behandlingen. Ca 30 kom till mötet och 19 var efter mötet intresserade av behandlingen. De kallades för individuella samtal för att bedöma patienternas fysiska förmåga, gå igenom deras hälsohistoria och tidigare viktminsknings erfarenheter samt försöka ta reda på deras motivationsgrad. Av de 19 började slutligen 17 personer i grupperna. De resterande (ca 50) erbjöds ett kortare program med gruppdiskussioner om kost och motion. Fem patienter har inte fullföljt den tvååriga behandlingen. Två av patienterna fick ej fortsätta då de brustit i närvaro vid upprepade tillfällen. En slutade behandlingen på grund av ändrade arbetsförhållanden och en annan på grund av att behandlingen inte motsvarade förväntningarna (önskade recept på snabbdiet). En slutade på grund av tidsbrist. BEHANDLING Tidsschema Grupperna startade mars Programmet varade i två år. Vi startade med träffar en gång per vecka under tre månader. Därefter träffades vi varannan vecka utan semesteruppehåll fram tills ett år efter första gruppträffen. Under det andra året träffades vi var tredje månad. Sammanlagt antal gruppträffar var 38. Överviktsbehandling i grupp. RehabCentrum, Nacka Närsjukhus
3 Till varje grupptillfälle åtgår ca 5 timmar inkl planering och möten. P.g.a. tidsbrist har det ibland varit svårt att hinna med allt man vill. Därför tror vi att det skulle vara mycket bra ur arbetsmiljöaspekt att man har ett visst antal timmar avsatta per vecka för överviktsarbetet. Behovet av planering inför varje enskilt grupptillfälle kan minska ju fler grupper man har men man bör kunna avsätta tid för planering/möten/utveckling även i framtiden. Reflektioner kring disponering av behandlingstillfällen Patienterna gjorde störst framsteg under den första perioden med täta träffar. När besöken glesas ut beskriver patienterna att de börjar slarva med hemuppgifterna och hinner tappa tråden. Det är oklart om det beror på hur tätt man träffas eller om det handlar om att den initiala entusiasmen sviktar och att det sammanfaller med utglesningen av antalet träffar. Det kan också vara så att patienten hamnar i energibalans efter den initiala viktnedgången och därför tappar motivation. Eftersom det inte är ekonomiskt hållbart att ha gruppträffar varje vecka under en lång tid kan det vara värt att pröva en behandling med glesare besök fast under längre tid. Eftersom övervikt är en kronisk sjukdom, bör man ha långa uppföljningar, minst två år. För somliga individer kan det också räcka med en inledande föreläsningsserie för att få basala matkunskaper. Därefter kan man göra en ny bedömning om patienten verkligen behöver deltaga i en lång uppföljning i grupp. Vi tror ej att det är nödvändigt med träffar under sommaren. Uppehåll under sommaren kan vara bra träning i att klara sig på egen hand. Vi valde att ha grupperna mellan kl och Det största bortfallet har varit i gruppen som träffades mellan kl Patienterna var mycket positiva till att kunna gå efter arbetstid men vår erfarenhet var att de patienter som inte kan prioritera behandlingen före arbetet, ens i början, fortsätter att sätta arbetet i första rummet. Detta blir ett hinder både för närvaro och livsstilsförändringar. Patienter som fått sanktionerat från arbetsplatsen att delta i gruppen hade märkbart högre närvaro. Programmet Vi har följt Ingela Melins program som det beskrivs i Obesitas (1) som bygger på att patienterna arbetar med hemuppgifter om kost och motion. Att ha ett färdigt program har underlättat mycket, sparat tid och varit en trygghet för oss handledare. Patienterna väger sig vid varje tillfälle. De får redovisa för varandra hur de har löst hemuppgiften samt diskutera tänkbara lösningar och knep för att komma vidare. Handledarnas roll är att styra gruppen och hjälpa patienterna att fokusera på lösningar och möjligheter. Genom frågor som: - Vad är problemet?, - Hur har du tänkt lösa det?, Hur ska det gå till?, - Vad är ditt första steg? får man patienten att komma vidare i problemlösningsprocessen. De flesta hemuppgifterna i boken är kostrelaterade, två är inriktade på fysisk aktivitet. Vi har lagt till extra uppgifter om fysisk aktivitet, planering inför storhelger, matlagning osv. Behandling hos oss har varit kombinerad med fysisk aktivitet vid varje grupptillfälle. Överviktsbehandling i grupp. RehabCentrum, Nacka Närsjukhus
4 Förkortningen av programmet från 90 min till 75 min för att få tid till fysisk aktivitet har medfört en ökad stress för att hinna med allt som man planerat. Genomgången av hemuppgiften har inte alltid blivit så noggrann och diskussionen efter laget runt har blivit alltför kort. Vi har därför ej haft tid för de tilltänkta korta föreläsningarna under grupptillfällena utan lagt till dem som extra en timmes föreläsningar. Vi tycker också att arbetsmaterialet saknar utrymme för grundläggande matkunskaper. Därför känns det nödvändigt med bra diskussioner kring kosten. Det är viktigt att locka fram det som är roligt med bra mat och det kan man på bra sätt få fram under en gruppdiskussion/föreläsning om mat, kanske kombinerad med praktisk matlagning eller demonstrationer. Fysisk aktivitet Syftet med att komplettera den teoretiska delen av gruppträffen med praktisk fysisk aktivitet vid varje tillfälle var att varje patient skulle få pröva på att motionera på flera olika sätt samt att väcka rörelseglädje och öka patientens självförtroende och kroppskännedom. Under behandlingen har patienterna fått pröva landgympa, bassängträning, motionscykling, promenader, avspänning, Qi-gong och styrketräning. Samtidigt har en stor tyngdpunkt lagts vid att patienterna själva ska öka sin vardagsaktivitet. Flera patienter har ökat sin fysiska aktivitetsnivå betydligt och har regelbunden kontakt med olika motionsforum utanför behandlingens ramar. Samtliga patienter uttrycker en stor medvetenhet om att den fysiska aktiviteten är viktig för deras fortsatta hälsa och viktreduktion. Objektiva resultat (V02max =maximala syreupptagnings förmåga, blodtryck, vilopuls m.m.) visade en klar och i vissa fall drastisk förbättring under de första 6 månaderna men efter 2 år hade några individer sämre värden igen. Den fysiska aktiviteten har också haft stor betydelse för att gruppen snabbt lärde känna varandra. Att byta om, svettas, kämpa och våga visa sin kropp tillsammans gör att patienterna känner sig bekräftade och minskar rädslan för att våga använda sin kropp. Att knyta den fysiska aktiviteten till varje tillfälle har varit bra så till vida att patienter som normalt ej frivilligt skulle valt att pröva vissa typer av aktiviteter har fått göra det, och tyckt om det! Kontraktet Patient och behandlare gör upp ett behandlingskontrakt. Där framgår vad behandlingen erbjuder och vad som krävs av patienten t.ex. närvaro och tystnadsplikt. Trots detta har vi haft mycket frånvaro i den ena gruppen. Detta är ett problem då gruppdynamiken blir lidande samt att bristen på faktabok gör att man inte kan läsa igen det man missat. Betydelsen av bedömningssamtal Vi bedömer bedömningssamtalen som mycket viktiga. Framför allt är de viktiga för att kunna bedöma om behandlingen motsvarar patientens förväntningar. Det är värdefullt att få reda på patientens tidigare erfarenheter vad gäller viktminskning. Vår uppfattning är att ju fler försök patienten har gjort för att gå ner i vikt utan att lyckas desto mindre tror han/hon på sig själv vilket i sin tur kan påverka resultatet denna gång. Det är värdefullt att få reda på om patienten Överviktsbehandling i grupp. RehabCentrum, Nacka Närsjukhus
5 är beredd att ändra mat och motionsvanor, och ej fokuserar på att söka orsaker till sin övervikt i omgivningen. En nyckelfråga kan vara:-vad kan du göra själv tills du börjar behandlingen? Svaret säger mycket om patientens tilltro till sin förmåga till förändring. Att vara två handledare Ett absolut måste, för att orka arbeta med denna patientgrupps problematik, är att man får vara två handledare. Att kunna diskutera kring svårigheter och dela med sig av glädjeämnen och ha stöd att lösa knepiga situationer är viktigt. Det är viktigt att gruppen känner sig trygg med båda med tanke på att ibland måste en handledare sluta av olika anledningar, då finns det i alla fall en bekant kvar. Det kan bli lätt lite oroligt i gruppen när handledare byts. RESULTAT I de första grupperna har vi tagit blodprover för att följa t.ex. blodsocker och blodfetter. Vi skulle behöva ha läkarkompetens knuten till oss för att patienterna ska kunna få ordentlig uppföljning av provsvaren. De objektiva faktorer som vi har följt är: vikt, längd, BMI, midjemått, (stussmått, WHR), blodtryck och kondition. Genomsnittligt BMI vid start var 39 med en spridning mellan 33,2-46,9. Genomsnittligt BMI efter 2 år var 38 med en spridning mellan 32,6-48,8. Genomsnittlig viktminskning var -2,7 kg (2,5 %) med ett spann mellan +6,2 kg till 10,5 kg. Resultaten vid halvtid (1 år) var bättre då viktminskningen i genomsnitt låg på -5,6 kg med ett spann på 0,8 till 10,7 kg (genomsnitt 5 %, spridning 1,5-9,5 %). Sammanfattningsvis kan sägas att efter 2 år har 75 % av patienterna en vikt som ligger i snitt 3,5 % lägre än ursprungsvikten. 25% har gått upp och väger mer än vid start. 55 % har ökat sin VO2max (maximala syreupptagningsförmåga) efter två år. 100% av patienterna motionerar regelbundet. 35% har sänkt sitt systoliska blodtryck med mmhg (diastoliskt tryck visade ingen signifikant skillnad). UPPFÖLJNING Viktpol d.v.s. korta individuella besök med vägning hos handledare, är det vi har att erbjuda efter avslutad behandling. Dit kan också patienter gå som vill kolla upp sin vikt mellan ordinarie gruppträffar. Patienternas önskemål om fortsatt motion i organiserad form torde kunna drivas vidare av dem själva i form av patientföreningar som Må bättre-föreningen eller dylikt. Önskvärt vore också att befintliga motionsföreningar typ Korpen och Friskis och Svettis skulle starta mer riktade motionsgrupper för denna patientgrupp. De vanligaste skälen som patienterna uppger som hinder för motion är: tidsbrist, skäms för att visa min kropp för smala och att de inte hittar någon motionsform som passar (smärta, astma, hjärtbesvär). Åtminstone de två senare hindren skulle kunna undanröjas med hjälp av anpassade motionsgrupper och/ eller möjlighet till individuell motionsrådgivning hos sjukgymnast eller motsvarande. Överviktsbehandling i grupp. RehabCentrum, Nacka Närsjukhus
6 FINANSIERING OCH STÖD Projektet finansierades delvis med medel från Hälso- och sjukvårdsnämnden, sammanlagt kr. Patienterna betalade 60 kr för varje besök. Stöd i att ta fram projektbeskrivning, ansökan om medel samt utvärdering har erhållits från Folkhälsoenheten i Nacka. FRAMTIDSVISIONER Kortare väntetid Väntetiden till behandlingen är för lång. Det skulle vara bra att kunna börja med livsstilsförändringen när patienten själv söker för detta samt upplever sig att vara redo för det. Ibland kommer inte erbjudandet av behandling vid rätt tillfälle i livet. Psykosocialt stöd Vid flera tillfällen har vi känt att vi saknar verktyg för att hjälpa patienter med sociala/psykiska problem. Det skulle vara bra att kunna erbjuda individuell kontakt med kurator eller psykolog, alternativt att kurator/psykolog skulle kunna gästspela i gruppdiskussioner ibland. Handledning Det vore önskvärt med regelbunden handledning för att utvecklas i sin handledarroll. Det uppkommer ständigt nya problem och svårigheter där det kan vara av värde att få en utomståendes syn på det hela. Som handledare finns det risk för att man tar på sig ansvaret för patientens misslyckande och detta är tungt att bära, därför kan det också vara värdefullt att få stöd i att inte ta på sig detta. Material Som aktiv i överviktsarbete med patienter behöver mat ett pedagogiskt material. Detta saknas för närvarande. Det vore rimligt att handledarna i samband med utbildningen erbjöds material som de sedan hade möjlighet att uppdatera. Detta sker inom t.ex. tobaksavvänjningsverksamheten på Samhällsmedicin och diabetesutbildningen på LUCD. Ett tydligt uppdrag och tillräcklig finansiering Behandlingen i överviktsgrupper med insatser fr.a. dietist och sjukgymnast kan knappast sägas ligga inom nuvarande uppdrags ramar. Å andra sidan är det en verksamhet som Stockholms Läns Landsting önskar skall byggas upp (2). Det är därför av vikt att verksamheten kostnadsberäknas, och att tydliga avtal fattas. Behandlingsalternativ Det skulle också vara värdefullt att kunna erbjuda flera olika behandlingsalternativ eller komplement enligt nedanstående. Överviktsbehandling i grupp. RehabCentrum, Nacka Närsjukhus
7 Individuell rådgivning angående kost och fysisk aktivitet Föreläsningar i grupp Möjlighet att använda läkemedel (Xenical och Reduktil) som komplement till gruppbehandling läkare krävs för utskrivning och uppföljning Ev. pröva LCD (low calorie diet) inledningsvis för att öka motivationen i gruppen. Skulle vara intressant att pröva i primärvården. Att ha möjlighet att remittera vidare patienter och ha klara riktlinjer om vilka ska vi remittera t.ex. till överviktsenheten. Samarbete med ätstörningsenheter t.ex. BED-patienter (binge eating disorder/ hetsätningstörning) REFERENSER 1. Melin Ingela. Obesitas handbok för praktisk klinisk behandling av övervikt baserad på beteendemodifikation och konventionell behandling. Studentlitteratur 1995 Melin Ingela. Obesitas. Arbetsbok för dig som vill gå ner i vikt på sikt Studentlitteratur Programarbete Övervikt. Förslag till vårdprogram för prevention, utredning och behandling av övervikt inom SLL. HSN 2002 Överviktsbehandling i grupp. RehabCentrum, Nacka Närsjukhus
ÖVERVIKTSBEHANDLING I GRUPP ÄLTAPRAKTIKEN
ÖVERVIKTSBEHANDLING I GRUPP VID ÄLTAPRAKTIKEN Annica Håkansson Ulla Winnberg Juni 2004 ÄltaPraktiken 1 Överviktsbehandling i grupp vid Ältapraktiken Slutrapport Författare: Annica Håkansson, dietist och
Läs merFysisk aktivitet på recept
Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd
Läs merFysisk aktivitet på recept
Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för
Läs merÖvervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!
Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här
Läs merUppföljning rörelseglada barn
Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin
Läs merÖvervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!
Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur
Läs merMotivation till hälsa
Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merFörbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.
Datum: 06-0-6 Ansvariga: Majja Hörnmark, enhetschef Anna Holm, Distriktssköterska Verksamhet: Bankeryds Vårdcentral Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Bakgrund
Läs merSpecialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Läs merRiktlinjer för behandling av kronisk njursvikt
Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merLIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT
LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT MIA TRONDSEN- M S C. L E G S J U K G Y M N A S T N j u r m e d i c i n s k t V å r m ö t e M a l m ö 2 0 1 5 LIVSSTILSFÖRÄNDRING - hjälp
Läs merViktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT
Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT KURATOR - BOEL PERSSON NJURMEDICINSKT SJUKGYMNAST - MIA TRONDSEN VÅRMÖTE DIETIST SARA PALM 2015 05 03 I SAMARBETE MED ÖVRIGA TEAMET: TRANSPLANTATIONSKIRURG
Läs merHälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel
Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften
Läs merKan motion orsaka hälsa?
Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merEnkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013
Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merAllmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?
Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merInformation om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet
Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen
Läs merUtvärdering av ett koncept för behandling av övervikt
051205 Utvärdering av ett koncept för behandling av övervikt Mats Henriksson Läkare Specialist i Allmänmedicin Handledare Överläkare Eva Andersson Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Läs merInvånarpanelen: Hälsa och livsstil
Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Sammanställning gjord av: Lisa Kronsell Utveckling- och folkhälsoenheten 2 (10) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2013
Datum 2014-05-20 Ert datum Beteckning 1(5) FaR rapport 2013 Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2013 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande
Läs merÄr primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa
Läs merSOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?
SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad
Läs merFörlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa
HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merSå kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal
Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merÄr primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra
Läs merIcke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Läs merDin rätt att må bra vid diabetes
Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012
Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merFolkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008
Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merFall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga
Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget
Läs merSom medlem i Hälsas Viktklubb får du:
Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för
Läs merAP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator
AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande
Läs mer- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.
- 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart
Läs merSUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004
Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merKROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE
KROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE Hälsa för brukare, Umeå, 190404 Ingrid Espling, fysioterapeut VC Granen Malmö Illustration: Alf Dahlman Design Glöm inte bort kroppen! Vanliga kroppsliga hälsoproblem Hinder
Läs merGruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården
Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB
Läs merHälsa på lika villkor? År 2006
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa
Läs merDiabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merREHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se
REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola
Läs merForma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund
Forma kroppen och maximera din prestation Om kost och träning på vetenskaplig grund Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol Viktförändring påverkar fett- och muskelmassa Eftersom muskelbalansen är beroende av
Läs merSvar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.
Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår
Läs merFysisk aktivitet på recept
Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. $ET ËR INTE ALLTID SOM LËKEMEDEL SOM MAN SKULLE KUNNA TRO ËR DEN BËSTA MEDICINEN FÚR ATT
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merSödertörns samtalsmottagning
1 Södertörns samtalsmottagning Utvärdering november 2005 t.o.m. juni 2006 Sedan januari -05 har vi fört statistik över vår verksamhet. Från och med november 05 använder vi oss av patientenkäter av samma
Läs merInaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.
Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre
Läs merMentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014
Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merHar längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer
Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer FACT Varför? Mer och mer konsultationer sker i miljöer som primärvård, skolor, fthv, krishjälp, korttidsboenden,
Läs merGruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Hösten 2019
Gruppkatalog Hösten 2019 Innehållsförteckning Behandlingsgrupper AST, vad är det? 3 Att bli fysiskt aktiv (AST), 4 Stresshantering (AST), 5 Vardagssamtal (AST), 6 Öppna grupper Samtalsgrupp (AST), Arvika
Läs merBakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet
Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...
Läs merGruppträff 1 Presentation och uppstart
Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt
Läs merHälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se
Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC
Läs merHälsokontroll allmän/utökad
Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:
Läs merMer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer
SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder
Läs merMOTIONSFORM ER PARTNER FÖR HÅLLBAR HÄLSA
MOTIONSFORM ER PARTNER FÖR HÅLLBAR HÄLSA Motionsform är ett familjeägt gym/hälsocenter mitt i city i fräscha lokaler på Köpmangatan 31 med personliga tränare och hälsorådgivare. Fokus är att hjälpa våra
Läs merBehandlingar Specialistgruppen AB
Behandlingar Specialistgruppen AB Specialistgruppen är precis som det låter, en mottagning med ett antal specialister inom en rad olika områden. Här finns naprapater, företagssköterska, läkare, psykolog,
Läs merÖverviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?
Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,
Läs merSamverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland
Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska
Läs merÖvervikt och fetma 2016
Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?
Läs merFörebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?
Läs merSJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER
SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign 0647318391
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merRegelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.
Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och
Läs merFysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef
Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,
Läs merCopyright 2007 Team Lars Massage
1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes
Läs merFRÅGEFORMULÄR OM FÖRVÄNTNINGAR INFÖR KRANSKÄRLSRÖNTGEN
Information om formuläret: Med dessa frågor vill vi ta reda på vilka förväntningar Du har på Din kommande undersökning, vård och behandling. Instruktion om hur Du ska fylla i formuläret: Besvara frågorna
Läs merDiabetes typ-2 patienter - June 2008
Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer
Läs merFörtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv
Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens
Läs merInnehållsförteckning.
1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets
Läs merMaria Helander Mitt Bästa Jag 2015 2015-09-27
- Viktminskning med ACT Kunskap om kursen, verktygen och tillvägagångssätt. Förstå mekanismen bakom bantning. Förstå varför vi äter fast vi bestämt oss att låta bli. mariahelander.se Beteendevetare, samtalsterapeut,
Läs merFörslag på intervjufrågor:
Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merTidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011
Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde
Läs merDelresultat för projektet Hundteamet hösten 2014
1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand
Läs merEgenvård vid hjärtsvikt
Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två
Läs merSvar på skrivelse från Socialdemokraterna om psykologisk bedömning vid skador orsakade av våldseller
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Berg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-02-19 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-04-10 1 (4) HSN 2018-0199 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om psykologisk
Läs merRiktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Läs merCentrum för cancerrehabilitering
Centrum för cancerrehabilitering Kerstin Cedermark Leg. Sjuksköterska 20171005 Vi är en verksamhet under uppbyggnad Nytt uppdrag Nytt team Nya lokaler Ny verksamhet i Stockholms län Vårt uppdrag Specialiserad
Läs merVI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra
Läs merMotivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil
Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs mer