Casebaserad undervisning. Metod och erfarenheter.

Transkript

1 Casebaserad undervisning. Metod och erfarenheter. Hans Gyllenhammar Institutionen för medicin, Huddinge

2 Varför är japanska barn bättre i matematik? Från räknandets plåga till annan siffervärld I en studie - "The Teaching Gap" av James Stigler och James Hiebert - har matematiklektioner i USA, Tyskland och Japan videofilmats. Forskarna fann tydliga nationella undervisningskulturer. I USA brukade lektionen börja med att läraren visade en typ av uppgift. Sedan ägnades huvuddelen av lektionen åt att eleverna tränade sig i att lösa uppgifter av samma slag. Tyska matematiklärare inledde också med ett typexempel, fast något svårare än de som amerikanska elever i samma ålder ställdes inför. Sedan vidtog övning i att göra som läraren gjort. En typisk lektion i Japan inleddes med en kortare presentation av läraren. Eleverna ställdes inför ett problem och fick sedan under några minuter försöka komma med förslag till lösningar. DÄREFTER LÄT DEN JAPANSKA läraren olika elever presentera sina lösningar. Metoderna jämfördes och tillsammans diskuterade läraren och eleverna varför vissa lösningar inte var korrekta. Även lösningarna som ledde fram till rätt svar analyserades. Var någon av dem bättre än de andra - snabbare, enklare eller mer klargörande?. DN 23/

3 Casemetodens Historia Lao-Tse 500 f.kr., Kung Fu-Tse mf.l. Första kända beskrivningean av casebaserat lärande. Den moderna formen av case metoden Christopher Columbus Langdell ( ), professor vid och dean för juridiska fakulteten Harvard Selection of Cases on the Law of Contracts (1870) 3

4 Casemetodens grunder En form av problembaserat lärande men inte PBL. Kräver aktiva studenter och aktiverar studenterna (och lärarna). Förutsätter ansvar från varje deltagare inte ett grupparbete. Autentiska case. Alltid nära verkligheten. Att analysera problem och formulera beslut viktig del av alla case. 4

5 Genomförande av den klassiska casecykeln Förberedelse Skapa case Lär namn Planera storgrupps presentationen Intro 100 Smågrp Storgrupp presentation Kunskap Individuellt arbete Smågrupp Storgrupp 5

6 Alla fall är inte case! Caset: Mål i linje med kursmålet. Rätt svårighetsgrad. Så autentiskt som möjligt. Öppna frågor. Skall ge möjlighet till problemanalys. Skall innehåll ett eller flera beslut. Bör ha emotionell komponent. Från ½ A4 till kanske 20 sidor eller mer. Alla fakta som behövs för beslut skall ingå i caset. 6

7 Introduktionen Delar ut caset och ger olika praktiska anvisningar (tider och platser) Om några termer behöver förklaras kan detta ske här Ev. extra litteratur och hjälpmedel definieras. Dela in i smågrupper och be studenterna överenskomma tider för smågruppsträff. 7

8 Smågruppsmötet [utgår ofta numera] Sker utan närvaro av lärare. Målet är inte att lösa fallet här utan att hjälpa varandra med olika begreppsdefinitioner, ge möjlighet möta olika infallsvinklar på caset, brainstorming. Tanken är ett kort och effektivt möte på c.a. 30 minuter. 8

9 Storgruppsseminariet 1-3 timmar studenter (eller fler). Avsikten är att samtliga studenter skall delta aktivt. Läraren fungerar som diskussionsledare och antecknar successivt olika inlägg på tavlan. Läraren ser till att alla studenter får tala. 9

10 Storgruppsseminariet Vid stora studentgrupper bra med en case-administrator (CA). Man går igenom casets olika delar och provar olika analyser och lösningar. Läraren leder vid behov studenterna mot bästa lösningen. Avslutar med en sammanfattning. 10

11 Fördelar med casemetoden Naturligt för medicinska lärare och studenter att tänka i case. God tillgång på autentiska underlag för case. Kräver mindre vidareutbildning av lärare än t.ex. PBL. Resurssnålt kräver färre lärare än t.ex. smågruppsseminarier eller PBL. Studentaktiverande och premierar aktivt studentdeltagande. 11

12 Fördelar forts. Tränar analytisk förmåga liksom problemlösning. Etablerad pedagogisk metod stor erfarenhetsbas att luta sig mot. Går utmärkt att kombinera med konventionell undervisning men kan också vara grundprincip för hel kurs eller curriculum. 12

13 Problemområden Att författa case tar mycket längre tid än man kan tro. Oredigerade patientfall fungerar ofta mindre bra. Kräver mer tid till förberedelser och caseunderhåll än man kan tro. Både lärare och studenter bör träna på metoden. 13

14 Många varianter beskrivna Rollspel. Studiebesök. Snabbcase. Caseföreläsningar. Supercase. Interaktiva case och internetbaserade case. Casebaserad examination. Studentförfattade case 14

15 Några resurser James E. Erskine et al. Learning with cases. Teaching with cases. Writing cases. Ivey Publishing ounds/ ergency/education/medicalstudents/electivecon tent.cfm 15

16 Några typiska case i praktiskt bruk. Case 1: Karin Karin är 56 år gammal. Hon har kontrollerat sin M-komponent under diagnosen monoklonal gammopathi av oklar signifikans (MGUS)[1] hos dig länge. En tid hade faktiskt hennes paraproteinemi uppfyllt kriterierna på ett stadium I myelom [2]. Du träffade Karin för första gången för 13 år sedan och har träffat henne på mottagningen 3 gånger per år sedan dess. Hon är mycket väl informerad om sin sjukdom och vad den kan innebära men har haft jobbigt privat med stressigt arbete och att maken avlidit 2 år sedan. Karin ser nu ut att må bättre än vanligt och berättar att hennes arbetssituation radikalt förbättrats och livet i övrigt ordnat sig bra. Hon berättade vidare att hon inte tänkte särskilt mycket på sin MGUS men veckorna före återbesöken kände hon sig orolig och tyckte det var väldigt skönt få komma och få veta att allt var oförändrat och ganska bra. Det var det den här gången också. Just som Karin skulle gå sade hon: - Det är en sak till, jag brukar kontrollera brösten själv varje vecka och senaste månaden har det varit litet ömt när jag tryckt på vänster brösts sida så att säga. En mammografi är indicerad.[3] Sålunda kom du att sända en remiss för mammografi till röntgen. Bara en dag senare reser du på en konferens i 10 dagar. När du kommer hem är din korg för inkommande papper välfylld och ungefär mitt i finner du ett röntgensvar med en post-it lapp på. På lappen hade den kollega som bevakade dina provsvar under din resa skrivit Det här kom nu (torsdag eftermiddag) och jag står just i begrepp att åka på en kurs i USA. Har inte åtgärdat detta.. På röntgensvaret stod det Starkt misstänkt tumör vänster bröst lateralt gör ultraljud Ultraljud också mycket tumörmisstänkt gör finnålspunktion till PAD du går in i datajournalen och ser på patologisvar. Där finns ett svar på Karins finnålsbiopsi Adenocarcinom återkommer med fler färgningar. Karin har ett återbesök om 4 månader. Fakta [1] MGUS = % plasmaceller <10%, normalt Hb, inga skelettförändringar som vid myelom, M-komponent på måttlig nivå. C.a. 1% av befolkningen har MGUS. MGUS övergår i myelom med en frekvens på c.a. 1% per år. [2] Enligt Durie och Salmon indelas myelom i stadium I som i princip är symtofritt och stadium II och III. Stadium I anses inte vara indikation för behandling medan stadium II och III skall behandlas med cytostatika och i denna patients ålder också autolog stamcellstransplantation. [3] Det finns ingen anledning palpera brösten här då mammografi ändå måste utföras. 16