Konferenslokalen Makrillen Centralposthuset Mäster Samuelsgatan 70, Stockholm

Transkript

1 Promemoria Yrkesprogramsutredningen U 2014:01 Minnesanteckningar från hearing den 22 maj 2014 Konferenslokalen Makrillen Centralposthuset Mäster Samuelsgatan 70, Stockholm Hearingen inleddes med en presentation av utredningens tankar och resultat så här långt in i utredningen. Utredare Amelie von Zweigbergk berättade att utredningen har fått mer tid vilket givetvis påverkar möjligheten att ge vidare inspel till utredningen. Anders Ahlström från Gislaveds Näringsliv poängterade hur angeläget det är att man gör någonting åt situationen för industriprogrammen. Det är kris i branschen. Allt för få elever väljer att gå denna utbildning som efterfrågas i stor utsträckning av näringslivet. Situationen är alarmerande. Ska man göra något måste man göra det ordentligt! Stefan Skimutis på Myndigheten för yrkeshögskolan undrade i vilken utsträckning utredningen har haft kontakt med elever under arbetets gång? Han tipsade bland annat om Sveriges förenade elevkårer. Stefan har jobbade med teknikprogrammet mellan åren och kunde under den tiden se en vandring av elever från naturprogrammet till teknikprogrammet. Han upptäckte då även en vandring mellan elprogrammet och teknikprogrammet. Anders Ahlström från Gislaveds Näringsliv flaggade för att det finns en risk för att industriprogrammet får för låg status i och med de förändringar som föreslås inom ramen för utredningen. Programmet har redan för låg status, vilket säkert har påverkat programmets attraktivitet och söktryck. Anders ställde även frågan om vad som händer med det

2 2 fjärde året på teknikprogrammet. Utredningen lovade att återkomma i denna fråga längre in i presentationen. Henrik Smedmark på Trä- och möbelföretagen önskade att formuleringen obligatoriskt ändras till att erbjuda möjlighet då utredningen föreslår kurser inom ramen för industriprogrammet och teknikprogrammet. Utredningen ställde därefter en kontrollfråga till samtliga deltagare under hearingen om utredningens tankar motsvarar industrins önskemål? Anders Ahlström från Gislaveds Näringsliv svarade att de gillade utredningens tankar men undrade vidare vilka delar som ska ligga kvar i industriprogrammet? Efter att få svaret att svets är en del som kommer att vara kvar ville Anders skicka med att innehållet i utbildningen inte matchar näringslivets behov. Utredningen bad att få in exempel. Karin Thapper på Livsmedelsföretagen tror att den struktur som utredningen föreslår skulle vara bra för deras företag. Gymnasieingejören ska vara valbart. Livsmedelsföretagen är intresserade av att utbildningen attraherar el-elever, vilket är något man önskar ska återspegla sig i valet av namn på utbildningen. Jan Johansson på Tekniska gymnasium Göteborg ansåg att utredningens förlag är bra. Han poängterade även att det är viktigt att inte exkludera industriprogramselever för T4. 15 veckors APL borde vara självklart. Men det är svårt att lägga ut vissa kurser. Jan Johansson hanvisade till hur Livsmedelsföretag löst frågan på ett bra sätt med kurser branschkunskap. En annan mötesdeltagare svarade att man valt att lägga ut delar av kurser på företag. Jan Johansson lyfte dock farhågan att man med ett sådant system får ett plotter av delar av kurser som saknar en helhet. Olle Dahlberg, Sveriges Ingenjörer lyfte tidsfrågan och den garanterade undervisningstiden. Regelverk som flyttas in från yrkes till högskoleförberedande program. Fler än 400 undervisningstimmar i detta program. Blir det verkligen fler timmar? Funkar det i praktiken eller kommer skolorna verkligen att erbjuda. Fråga om T4, kan man ha det öppet? Finns möjlighet att ge garantier. Karin Thapper på Livsmedelsföretagen lyfte frågan om APL och vikten av att APL inte ska räknas bort från GUT. En annan mötesdeltagare kommenterade detta med att konstatera att APL också handlar om ett lärande.

3 3 Henrik Smedmark på Trä- och möbelföretagen lyfte frågan om samverkan och dess betydelse förr en god utbildningskvalitet. Han sa att samverkan är viktigt, men att den idag inte fungerar. Vi jobbar ju med Teknikcollege för att systemet inte fungerar. Johanna Kroon från Teknikföretagen i Kronobergs län representerar tillverkningsföretag lyfte problematiken med att kommunerna slingrar sig och inte erbjuda vissa kurser som näringslivet efterfrågar. Dessutom måste man tänka in vuxenutbildningen om man ska lösa kompetensutmaningarna. Lena Hansson på Kunskapsförbundet väst höll med föregående talare om att samverkan måste fungera. Dessutom är det viktigt att det finns ett friutrymme i en utbildning för att skapa kurspaket som innebär att man kan anpassa efter det lokala näringslivet. Margareta Sjöberg Boström på Teknikcollege Uppland sa att de var väldigt glada för utredningens förslag. Produktion är viktigt. Margareta Sjöberg Boström kommenterade ett eventuellt namnbyte på utbildningen med att det riskerar att bara bli en kosmetisk ändring. Det viktiga är att man är tydlig med eleverna vad man kan bli efter sin utbildning. Anders Ahlström från Gislaveds näringsliv visade på exemplet Finland och deras yrkesutbildning. De har lyckats skapa attraktion och de har inte några inlåsningseffekter. Där finns valmöjligheter för elever. Anders Ahlström lyfte även frågan om APL. Det är inte bara elever som behöver ut på arbetsplatser, industrin behöver också komma in i skolan. Anders höll också med föregående talare om vikten av en tillgänglig yrkeshögskola och yrkesvux, gymnasieskolan klarar endast av att försörja branschens behov av kompetens 3-4 år framåt i tiden. Yrkeshögskolan behöver mer kontinuitet för vissa utbildningar. Vi kan inte uppfinna hjulet vare gång vid an ansökningsomgång. Angående ett eventuellt namnbyte på industriprogrammet var Anders åsikt att ska vi ändra något kan vi inte ha några heliga kor. Åsa Persson, Perstorpsgymnasiet är en av få gymnasieskolor som erbjuder process. Hon menade att företagen egentligen inte vill ha in ungdomarna före 18 års ålder. Då har eleverna redan fått med sina yrkeskurser. Det är också tajt att få in tiden inom ramen för utbildningen. Processeleverna på Perstorpsgymnasiet läser redan poäng.

4 4 Stefan Skimutis på Yrkeshögskolan poängterade vikten av att skapa attraktionskraft. Ett sätt att göra det är att lägga in de föreslagna kurserna i design- och produktinriktningen om det ska få någon effekt. Stefan föreslog dessutom att yrkesvux skulle föras över till yrkeshögskolan. Däremot såg han att T4 kan bli knepigt i relation till yrkeshögskolan. Karin Thapper på Livsmedelsföretagen pekade på att produktionsteknik är väldigt litet idag och att det är viktigt att fler skolor erbjuder inriktningen. Det är också viktigt att förstärka kommunernas skyldighet att erbjuda allsidigheten. Det skulle vara intressant att få frågan prövad i Skolinspektionen. Vad gäller namnet såg Karin Thapper att design- och produktutveckling skulle kunna vara ett alternativ. Det är viktigt att hjälpa elever att våga söka till teknikprogrammet. Katarina Ivarsson från Sandviken lyfte ersättningsfrågan. Hur ska det fungera? Leif Sköldberg från Eskilstuna som har erfarenhet av både T4 och Volvosteget poängterade att tre år inte räcker. De har idag två sökande till produktionsinriktningen på industri. Genom ett fjärde år skulle de ändå kunna få en produktionsinriktning i fjärde året. Josefin Grahn från Göteborgsregionen poängterade att vuxenutbildning är jätteviktig för kompetensförsörjningen. I Göteborgsregionen växlar kommunerna upp med egna pengar för att lösa vuxenutbildningen. Utredningen fick en inbjudan att besöka Göteborgsregionen när och om den vill diskutera yrkesutbildning för vuxna. Ulrik Simonsson från Ungdomsbarometern vittnade om att de i sina undersökningar sett ett ökat söktryck till teknikprogrammet. 2/3 av dessa ungdomar går sedan vidare till högskolan. Ulrik undrade om utredningen ser en risk med att blanda elever med andra motiv än vidare studier? Lena Jonsson Dahl på Teknikcollege i Karlskoga väckte frågan om samläsning. Kommer det att vara möjligt att samläsa vissa kurser inom teknikprogrammet och kommer det att finnas möjlighet att läsa vissa kurser i ett långsammare tempo? Örjan Ahlin från Vadsbogymnasiet i Mariestad undrade om man behöver en lightversion på industriprogrammet? Behöver näringslivet verkligen den kompetensen. Vad är då avancerat?

5 Dan Thörewik från Teknikcollege i Värmland lyfte en fråga angående programmens attraktion. Hur ska eleverna kunna välja industrin när man inte ens får närma sig grinden till företagen? Han uppmanade arbetsplatserna att öppna upp för elever. Det är svårt att söka sig till en utbildning och bransch man inte har någon relation eller inblick i. Ingmar Andréason på Svenskt underhåll sa att dagens elever saknar praktisk plattform med sig in i utbildningen. Låt ungarna prova på första tiden. Måste börja annorlunda. Dessutom måste produktionsteknik innehålla driftsäkerhet och underhåll. Eva Hardmo på Teknikcollege och Sydnärkes utbildningsförbund berättade att de samkör med industritekniska. Dessutom undrade hon om man kan samläsa gymnasieämnen oavsett inriktning? Harri Levänen från Teknikcollege i Västerås ville apropå frågan om programmens attraktion tipsa utredningen om att vara noga med hur man vill presentera en utbildning. I utredningens powerpointpresentation användes en bild från ett omklädningsrum utan personer. Vi behöver alla tänka på hur vi vill presentera branschen för andra. Karin Thapper från Livsmedelsföretagen betonade vikten av att den nya inriktningen ska ha timmar. Det är mycket viktigt för anställningsbarheten. Dessutom såg hon behovet av att låta kommunerna söka investeringsbidrag för att bygga upp ett yrkesspår ihop med näringslivet. Det kommer att krävas en del investeringar vilket skulle kunna stimuleras ihop med industrin. Kommunerna satsar och industrin satsar. Hans Eriksson på PVF Plåt & Vent Teknikcentrum ville bemöta kommentaren om att många arbetsplatser är svåråtkomliga för elever. Hans påpekade att det i stor utsträckning hänger på Arbetsmiljöverkets regelverk. 5