ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Uppgård & Kronberg, Det är viktigt att du kryssar i hur du faktiskt gör och inte hur du borde göra.

Transkript

1 Stavning och skrivsätt Jag klarar av att stava ord med dubbelteckning (t/tt, n/nn, k/ck...). Jag kan skriva ord med ljudstridig stavning, dvs. ord som innehåller sje-, tje- och j-ljud. Jag vet vilka ord som särskrivs och vilka ord som är sammansättningar (film visning filmvisning). Jag har en minnesbild av hur de flesta ord skall stavas. Jag listar ut hur ett ord skall skrivas, ifall jag redan kan stava ett närbesläktat ord (man manlig med ett n som i grundordet och kvinna kvinnlig med två n). Jag kan utnyttja skrivhjälpmedel (t.ex. vanliga ordböcker, elektroniska ordböcker, google) eller jämföra ett ord med hur andra, liknande ord skrivs. Det här tycker jag själv att jag borde träna ytterligare när det gäller min stavning: Markera med kryss på linjen: Jag bedömer min förmåga att stava svenska ord som: Jag bedömer min förmåga att stava finska ord som: Jag bedömer min förmåga att stava engelska ord som: 1

2 Meningsbyggnad och textform Jag vet vad som kännetecknar en fullständig mening (känner till huvudsats och bisats). Jag kan de vanligaste skrivreglerna och använder kolon, kommatecken, frågetecken och punkt utan problem. Jag kan använda bindeord som och, eller, men och för när jag vill knyta ihop satser med varandra/få satser att hänga ihop. Jag hittar lätt synonymer (= ord som har samma betydelse som ett annat ord). Jag kan alltså variera ordvalet. Jag har en känsla för vad som kännetecknar ett stycke och kan dela in min egen text i lämpliga stycken när jag skriver. Jag kan skriva sammanhängande texter med rubrik, inledning, textstycken och en avslutning. Jag kan producera olika texttyper (t.ex. skriva essäsvar, rapportera om en praktikperiod eller sammanställa ett inlämningsarbete). Markera med kryss på linjen: Jag bedömer min förmåga att producera text som: Det här tycker jag själv att jag borde träna mera när det gäller textskapande: 2

3 Funktionellt skrivande Då jag antecknar under en föreläsning, skriver jag samtidigt ner egna kommentarer och förtydliganden. Jag brukar planera mitt skrivande t.ex. genom att använda stödord eller på annat sätt skissera det jag vill ha med. Jag kan skriva ett sammandrag av en läst bok eller en text utan större svårigheter. Jag kan hämta och jämföra fakta från olika källor och skriva en egen faktabaserad text utgående från källorna. Jag kan själv producera text under rimlig tid med tanke på uppgiften. Jag arbetar medvetet med språket när jag skriver en text för att på bästa sätt anpassa texten till mottagaren (en kompis, en föreläsare, en arbetsplatshandledare etc.). Jag vet vad jag skall göra när en lärare ber mig redogöra för, beskriva, jämföra, diskutera, analysera eller sammanfatta. Jag vet vilka krav utbildningen ställer på skriftliga inlämningsarbeten. JA NEJ Jag vet vilka texttyper jag skall kunna hantera i arbetslivet inom den bransch jag valt (t.ex. rapporter, journaler, protokoll, ansökningar, offerter, specifikationer). JA NEJ Jag bedömer min förmåga att klara de skriftliga krav lärarna och utbildningen ställer som: Det här tycker jag själv att jag borde träna mera: 3

4 Funktionell läsning När jag tar tag i en skönlitterär bok (roman, deckare ), vet jag ganska snabbt vad som förväntas av mig i läsväg (= hurdan insats som krävs av mig). När jag tar tag i en tentbok (kursbok), vet jag ganska snabbt vad som förväntas av mig i läsväg. Jag bekantar mig inledningsvis med en ny (kurs)bok genom att läsa baksidestexten, förordet och innehållsförteckningen. Jag bildar mig en uppfattning om innehållet genom att studera rubriker, underrubriker och sammanfattningar. Jag anpassar läsningen efter syftet. Jag kan ögna igenom en text vid behov men också dra ner på takten och lusläsa då det är viktigt. Jag måste inte läsa en bok från pärm till pärm utan kan röra mig mellan stycken på basis av mina förkunskaper. Även om jag själv kan ha andra intressen eller vara av annan åsikt, söker jag efter författarens budskap då jag läser en text. Jag går tillbaka i texten och läser om, när jag märker att det är något som jag inte förstått. Jag lämnar en text oläst när jag märker att jag inte förstår innehållet. Jag lämnar en text oläst när jag märker att den tar för lång tid för mig att läsa. Jag repeterar innehållet genom att läsa igenom de anteckningar/de stödord/de skisser som jag skrivit ner under läsningen. Jag hittar svar på lärares instuderingsfrågor (t.ex. i samband med en kurs eller inför en tentamen). Jag gör själv instuderingsfrågor inför en tentamen. Jag läser en text som delas ut i samma takt som mina medstuderande under en lektion. Jag kan tolka diagram, bilder, tabeller och annan grafiskt presenterad information i en bok eller text. 4

5 Funktionell läsning (forts.) Jag läser med pennan i hand och stryker under stödord eller centrala meningar när jag läser en faktabok eller ett kompendium. Jag gör egna sammanfattningar på dator, när jag läser en faktabok eller ett kompendium. Jag sammanfattar textinnehållet i form av en tankekarta (mindmap) när jag läser. Jag sammanfattar textinnehållet i punkter när jag läser. Jag sammanfattar textinnehållet genom att skriva in rubriker eller stödord i kanten när jag läser. Jag bedömer min förmåga att ta till mig de texter som ingår i utbildningen som: Det här tycker jag själv att jag behöver utveckla: Frivilligt, men väljer du att vara anonym kan vi inte ge feedback. Namn: Utbildningsprogram: Jag vill diskutera blanketten med en studierådgivare/-handledare. 5