Psykosocialt basprogram samt handläggning av psykisk sjukdom under graviditet och puerperium
|
|
- Erika Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(10) av psykisk sjukdom under graviditet och Psykosocial riskgraviditet Om gravida kvinnan har en eller flera av nedanstående riskfaktorer följer hon det psykosociala basprogrammet för MHV. Barnmorskan tar noggrann anamnes av patienten och eventuell partner. En kort sammanfattning skrivs i MHV3. Vid planeringsronden (MVCK) görs en plan för uppföljning under graviditet och stödåtgärder för att lägga grund för ett tryggt och välfungerande föräldraskap. Ett läkarbesök bokas vid medicinska frågeställningar. PAL utses. Planera in ett extra barnmorskebesök i graviditetsvecka Fördel om patienten har två PAB. Eventuell planeringskonferens med den gravida kvinnan, blivande barnafadern och berörda samarbetspartners ordnas. Vårdplan upprättas och skrivs i MHV3. Barnmorska eller läkare ansvarar för att detta blir gjort och vårdplanen ska godkännas av den gravida. Den distribueras därefter till berörda parter. Psykosociala riskfaktorer Ålder < 20 år Ensamstående kvinna utan socialt stöd Permanent sjukpensionerad kvinna Arbetslöshet/socialbidragsberoende >1år Tidigare omhändertagna barn Missbruk, pågående eller nyligen avslutat Psykisk ohälsa/sjukdom Mentalt handikapp/förståndshandikapp Nyanländ invandrare/flyktingskap Svåra relationsproblem Sorg/trauma som inte har bearbetats Missbruk eller psykisk sjukdom/handikapp hos barnafadern Våld i nära relation. Screening för depression i tidig graviditet Screening med EDS (bilagor med formulär, kodningsmall samt flödesschema med förklarande text) i samband med inskrivningssamtal. I Obstetrixjournalen dokumenteras att EDS har använts.
2 2(10) 1-12 poäng: Inget utfall. Sannolikt inte någon depression. Ingen särskild åtgärd, om inte fråga 10 gett poäng eller om kvinnan själv uttryckt behov av stöd. Vid utfall på EDSformulär fråga 10: barnmorska tar ställning till remiss för akut bedömning av självskade- eller suicidrisk. Kontakta förlossningsjour/dagbakjour för bedömning. 13 poäng eller mer. Utfall, vilket signalerar behov av vidare bedömning av den psykiska hälsan. Barnmorskan gör en fördjupad intervju vid inskrivningssamtalet alternativt bokar en ny tid med kvinnan inom två veckor. Det är viktigt att inte prata poäng med kvinnan. Det är inte poängsumman som avgör hur man ska gå vidare, utan barnmorskans kliniska bedömning. Barnmorskan har alltid möjlighet att konsultera MBHVpsykolog inför bedömning och fortsatt planering. Möjliga interna samarbetspartners Auroragruppen förlossningsrädsla. Remiss i Obstetrix från barnmorska eller läkare. Kurator psykosocial problematik, oro, sorg- och krisreaktioner mm. I detta ingår stödsamtal och krisbearbetning. Remiss i Obstetrix från läkare och blankett ärende till kurator från barnmorska. Möjliga externa samarbetspartners (se även 1177) Socialkontoret Familjerådgivningen för patienten och ev familjen Beroendekliniken (missbruk) Psykiatriker/distriktsläkare (vid aktuell eller tidigare känd psykisk sjukdom) Psykolog via BHV nedstämdhet/depression under graviditet. Barnmorskan kontaktar psykolog via telefon för konsultation eller via telefon/mail för tidbokning. Se särskild mailadress/ telefonlista på Barnmorskemottagningen med telefontider och telefonnummer. I Obstetrixjournalen dokumenteras att EDS har använts och att patienten erbjuds kontakt med psykolog på BHV för ställningstagande till fortsatt terapi. Journal förs via psykolog i Cosmic, men psykologen kommer också att skriva in i Obstetrix att patienten erbjudits/påbörjat behandling hos MBHVpsykolog. Psykjour akutremiss Förlossningsjour/dagbakjour gör bedömning och skriver remiss till psykjouren ifall ja på fråga 10 i EDS eller misstanke om suicidrisk finns hos patienten. I de fall kvinnan redan tidigare har en etablerad kontakt så remitteras hon dit istället. Spädbarnsverksamheten Aurora Det finns ansvariga läkare, barnmorskor och kurator för denna verksamhet, var god se lokal ruin.
3 3(10) Remiss skrivs i Obstetrix och skickas alltid till gruppen för registrering, bedömning och fördelning. Patientgrupp: förlossningsrädda (primär och sekundär), även icke gravida. Arbetssätt: stödjande samtal, förlossningsförberedelser, realistisk vårdplanering. Ställningstagande till förlossningssätt. Uppföljning post partum. Utvärdering. Efter samverkan/samråd med samarbetspartners samt med kvinnans medverkan och samtycke ska en vårdplan formuleras. Vårdplanen bör innehålla: Bakgrund Stödpersoner under graviditeten Graviditets- och förlossningsplanering Medicinering före och efter förlossningen Mammas intresse/möjlighet att amma. Tillåter eventuell medicinering amning? Sömnbehov Vårdtid på BB Eventuell särskild observans på barnet Hur man når viktiga kontaktpersoner (psykiater, BVC, psykolog, socialsekreterare) Planerad uppföljning under första året postpartum Oklara symptom under graviditeten utan bakomliggande psykosociala risker eller känd psykisk sjukdom Vid misstänkt nedstämdhet/ångest eller oro, utan riskfaktorer för att inkluderas i det psykosociala basprogrammet, rådfrågas MHV-läkare och därefter ställningstagande till handläggning. Kontakt med Auroragruppen, kurator eller annan samarbetspartner utifrån MHV-läkarens bedömning.
4 4(10) Psykisk sjukdom under graviditet och postpartum. Omhändertagande av kvinnan och barnet. Psykisk sjukdom under graviditet kan leda till psykosociala problem och anpassningsstörningar. Efter förlossningen ses, förutom den relativt vanliga och snabbt övergående maternity blues, en ökad förekomst av nyinsjuknande i depression, ca.10 %, och psykos, 0,1 % av alla förlösta. Under graviditeten Alla kvinnor som behandlas med någon typ av psykofarmaka ska kontakta sin psykiater eller behandlande läkare för att diskutera behandlingen under graviditet och amning. De kvinnor som själva satt ut sin behandling i samband med graviditetsbesked ska också kontakta sin läkare för diskussion. Om kvinnan redan sköts av psykiater bör, efter kvinnans samtycke, remiss skickas för att informera vederbörande att kvinnan är gravid i den händelse det inte är gjort, men också för en dialog under graviditeten. MHV-läkare är ansvarig för att dokumentera den planering som görs för kvinnan avseende graviditet, förlossning och postpartum. Bm skickar, som vanligt, information till BVC i graviditetsvecka 32 att patienten är gravid, ev kompletterat med särskild information om patienten har tillåtit detta. Ätstörningar: Tillväxtultraljud under tredje trimestern (ca vecka 32) rekommenderas både vid tidigare och pågående ätstörningar. Var observant på överdriven träning. Vid svår anorexi eller bulimi, krävs samarbete med psykiatrisk enhet och om möjligt dietist. Observera ökad risk för postpartumdepression. Vid bipolär sjukdom är risken för postpartumpsykos 50 %. Det är därför viktigt med adekvat behandling under graviditet, förlossning och tiden efter förlossningen för att minimera denna risk. I dessa fall är det avgörande med psykiaterkontakt under graviditeten och tidig uppföljning efter förlossningen innan hemgång från BB. Litiumbehandling under graviditet har visat sig minska risken för insjuknande i postpartumpsykos. Högriskpatienter kan stå på litium hela graviditeten (psykiater avgör), för övriga kan det sättas in efter första trimestern (lätt ökad risk för hjärtanomali). Vid minsta misstanke om psykosutveckling ska psykiater tillkalls under BBtiden. OBS risk för suicid och infanticid! Vissa antiepileptika används som stämningsstabiliserande läkemedel. Valproinsyra och karbamazepin bör dock undvikas i tidig graviditet. Var god se Janus.
5 5(10) Litium: Remittera enligt ovan så tidigt som möjligt i graviditeten. Ta ev. telefonkontakt med patientansvarig psykiater. Hög stressande arbetsbelastning och sömnsvårigheter kan försämra tillståndet, därför kan sjukskrivning ibland behövas. Kvinnans serumkoncentration ska mätas regelbundet eftersom Litiumbehandling under graviditet och framförallt postpartum är svårstyrd pga.ändrad njurclearance. Sänk litiumdosen postpartum enligt behandlande psykiaters ordination. Ultraljud med utvidgad hjärtmissbildningsdiagnostik hos läkare rekommenderas i graviditetsvecka Minimera risk för uttorkning under förlossningen, vid behov hydrering intravenöst pga. litium-biverkningar: diabetes insipidus, ökad törst, ödem. Undvik NSAID-preparat, pga. njurfunktionsbiverkning. Psykiaterkontakt direkt efter förlossningen, dagtid. Vid psykosutveckling akutbedömning. Längre vårdtid på BB, 5-7 dagar, pga. kraftigt ökad risk för postpartumpsykos Se till att patienten sover ordentligt, vid behov stötta med sömntabletter. Litium passerar över i bröstmjölk och nyfödda riskerar att ackumulera litium och utveckla toxicitet. Amning avråds oftast därför. Depression/Ångestsjukdomar: SSRI preparat och tricykliska antidepressiva under tidig graviditet leder inte till någon ökad risk för missbildningar. Sannolikt ger tricykliska antidepressiva mer adaptationsstörningar i neonatalperioden än SSRI. Symptomen är dock oftast milda och övergående inom två veckor. Paroxetin (Seroxat) och klomipramin (Anafranil) bör dock om möjligt undvikas i tidig graviditet pga ökad risk för hjärtmissbildningar. Det är inte självklart att byta medicin hos välinställd patient. Benzodiazepiner bör undvikas som kontinuerlig medicinering under grav, förutom vid akut ångest vilket måste behandlas för att undvika suicidförsök. Vid högdos eller kontinuerlig behandling postpartum bör amning undvikas. Vid sömnsvårigheter ges i första hand T. Propavan mg till natten. Begränsad kunskap finns för propiomazin (Propavan), zopiklon (Imovane) och zolpidem (Stilnoct) under grav och amning. Nuvarande data visar dock ingen teratogenicitet för dessa preparat. Generellt rekommenderas endast tillfälligt och kortvarigt bruk samt om möjligt inte alls under senare delen av graviditeten. Vid oro ångest ges i första hand T Lergigan. Atarax ger ej ökad missbildningsfrekvens men man kan se tydliga utsättningssymptom hos barnet vid exponering i sen graviditet. Det ska således användas försiktigt.
6 6(10) Psykossjukdom: Beprövade neuroleptika kan användas under graviditeten men kräver individuell bedömning av psykiatriker. Generell ökad missbildningsrisk ses, framförallt hjärtmissbildningar. Även CNS-påverkan på det nyfödda barnet såsom andningsproblematik och extrapyramidala symptom har rapporterats, varför behandling bör ske med försiktighet under senare delen av graviditeten. Det kan också ge graviditetsdiabetes hos modern. Amning bör undvikas. Kognitiva svårigheter; ADHD och ADD Önskvärt att undersöka hur svårigheterna yttrar sig samt vilka vårdkontakter kvinnan/partnern har kring detta då svårigheterna kan accentueras av föräldrarollen. Eventuell remiss till samarbetspartner (t.ex. kurator, aurora) för ytterligare förberedelse inför föräldraskapet. Enligt Janus är riskerna för en fosterpåverkan av metylfenidatanvändning (Concerta) under graviditet fortfarande ofullständigt undersökta. Viss försiktighet bör därför iakttas. Var god se Janus. Individuella bedömningar får göras av psykiater. Förstahandsalternativet är inga mediciner under graviditet. Många kvinnor med ADHD mår betydligt bättre under graviditeten och blir lugnare, sannolikt pga hormonpåslaget. Ett fåtal gravida har dock kvar svåra ADHD-symtom under graviditeten och kan då kräva medicinering. Metylfenidat (Concerta ) passerar över till bröstmjölk i låg grad och risken för ett friskt fullgånget barn anses därför som låg. Andra kognitiva svårigheter (t ex Asperger, autism, utvecklingsstörning, förvärvad hjärnskada): Önskvärt att undersöka hur svårigheterna yttrar sig samt vilka vårdkontakter kvinnan/partnern har kring detta då svårigheterna kan accentueras av föräldrarollen. Det är även önskvärt med kontakt och samverkan med samarbetspartners och planering av graviditeten. Broschyren Föda barn som är skriven på lättläst svenska och med flera bilder som stöd kan vara en hjälp i förlossningsförberedelsen. Koncentrationen av läkemedel hos barnet vid amning; uppskattning av procentuella dosen hos barnet i förhållande till modern justerat för vikt. Ju lägre procentuell dos desto bättre. Om >8-10 % är det ofta inte förenligt med amning. Var god se Janus för aktuellt läkemedel. Postpartum. Omhändertagande av kvinnan och barnet Den nyförlösta kvinnan som medicinerat med litium, antipsykotiska läkemedel eller högre doser av SSRI eller tricykliska antidepressiva ska vårdas på avd. 19. Ökad observation krävs!!ska ej gå på tidig hemgång således. Om kvinnan skötts av psykiater under graviditeten ska remiss skickas till behandlande läkare, Psykiatriska kliniken, med information att kvinnan är förlöst.
7 7(10) Vid eventuell nedläggande av amning bör Pravidel/Dostinex ej ges till kvinnor med anamnes på svår psykiatrisk sjukdom då detta kan utlösa en psykos. Pröva att linda brösten istället. Samtliga SSRI och tricykliska antidepressiva är OK under amning. BVCsjuksköterskan hämtar själv uppgifter från FV2 att barnet är fött. I särskilda fall sker muntlig överrapportering till BVCssk från MVCbm och BBbm. Efterkontroll 8-12 veckor postpartum eller tidigare vb. Omhändertagande av barnet Om modern behandlas med litium, antipsykotiska läkemedel eller höga doser av SSRI ska barnläkare informeras så att de kan bedöma när barnundersökningen skall ske. Barnläkare tar ställning till fortsatt uppföljning! Se avsnitt om Litium. Om nyförlöst kvinna överförs akut från avd 19 till psykiatrisk avdelning ska barnet kvarstanna på BB. I ett senare skede görs en bedömning om barnet kan vistas på psykiatrisk avdelning tillsammans med modern. Om nybliven mamma, som är utskriven från BB, läggs in på Psykiatriska kliniken bör barnet i första hand omhändertas av barnafadern, i andra hand läggas in tillsammans med modern på Psykiatriska kliniken och i tredje hand på Barnkliniken i väntan på placering i jourfosterhem. För ytterligare information: Barnafödande och psykisk sjukdom, ARGrapport nr 62, Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa, ARGrapport nr 59, 2008 Förlossningsrädsla, ARGrapport, nr 51, 2004
8 8(10) Den psykologiska utvecklingsprocessen i samband med graviditet Första trimestern Fusionsfas Kvinnans psykologiska uppgift är att känslomässigt integrera det väntade barnet som en del av sin kropp och även som en del av barnafadern/ partnern. Hon är i stort behov av omsorg och trygghet. Det är viktigt att partnern förstår utvecklingsprocessen för att lättare kunna stötta kvinnan. Uppmärksamma Förväntat beteende Observandum Reaktion på graviditetsbeskedet. Tidigare erfarenheter. Integrerar fostret som en viktig del av sig själv. Ambivalens. Oönskad graviditet. Ihållande olöst ambivalens. Tidigare negativ erfarenhet av sexualitet och reproduktion. Konfliktfylld känsla inför att vara gravid. Udda motiv till graviditeten. Reaktioner på förändringar relaterade till graviditeten - fysiska och känslomässiga. Livsstil. Relationen till och stödet från partnern. Humörsvängningar. Inåtvändhet. Osäkerhet inför förändringarna. Ökat krav på uppmärksamhet, skydd och omsorg. Idylliserad graviditet. Inga reaktioner. Påtaglig oro/olust inför förändringar. Lever riskfyllt - röker, dricker. Äter dåligt - anorexi, bulimi. Problem i relationen till partnern. Stöd av andra. Tillfredsställande stöd. Bristande socialt stöd/nätverk. Börjar knyta an - att vara gravid. Förändrad självbild. Accepterar graviditeten, börjar se sig som en blivande mamma. Letar tecken/symtom på graviditet. Drömmar, fantasier. Att dela graviditeten med andra. Kan erfara ovanliga och annorlunda drömmar och fantasier om sig själv och andra. Börjar berätta för någon/några. Inga reaktioner. Påtaglig olust. Mardrömmar med kvarstående olust efter uppvaknandet Olust och stark oro inför att berätta
9 9(10) Andra trimestern Differentieringsfas Denna fas börjar när fosterrörelserna uppfattas. Fostret blir en separat individ och den känslomässiga dialogen med barnet inleds. Relationen till den egna mamman aktualiseras Uppmärksamma Förväntat beteende Observandum Reaktioner på fosterrörelser. Reaktioner på ultraljud. Dialog med barnet. Parrelationen. Relationen till de egna föräldrarna. Tankar inför föräldraskapet. Börjar boa. Börjar fantisera om det väntade barnet. Bekräftar graviditeten och barnet. Börjar lyssna till och pratar med barnet. Börjar fundera över barnets utveckling. Kvinnan söker ökat skydd och omsorg. Börjar fundera över den blivande pappan/partnerns roll. Relationen får ett annat innehåll. Börjar fundera över och se sig som mamma och pappa/partner, föräldrar. Börjar planera inför barnets ankomst. Kvarvarande ambivalens till graviditeten. Känner fosterrörelser sent eller inte alls. Inga fantasier kring barnet. Reagerar med olust/obehag på kroppsförändringar och fosterrörelser. Olust inför det väntade barnet. En ovilja att prata om det väntade barnet. Problem/konflikt i relationen. Den ena partens oförstående hållning inför den andres förändrade situation. Problem/konflikt i relationen till föräldrarna, främst modern. Stark oro, ängslan och anspänning. Stor skillnad mellan kvinnans och partnerns tankar om föräldraskap, ansvar etc. Ingen planering alls. Inget arbetsnamn på barnet.
10 10(10) Tredje trimestern Separationsfas Modern förbereder sig inför förlossningen, det sker en successiv separation mellan modern och barnet i magen. Hon förbereder allt mer för det väntade barnet, boar. Uppmärksamma Förväntat beteende Observandum Reaktioner och tankar inför förlossningen. Förberedelser för barnet. Planerar för familjen post partum. Oro/osäkerhet. Förbereder sig inför förlossningen. Samlar kunskap. Börjar längta till att graviditeten tar slut. Längtar efter och är nyfiken på barnet. Planerar för barnets ankomst. Planerat och förberett för den första tiden hemma. Stark oro/osäkerhet. Påtaglig rädsla, oro inför förlossningen. Ingen nyfikenhet/ inga fantasier kring barnet. Inga förberedelser för barnets ankomst. Stor osäkerhet. Bristande stöd. Ingen planering eller förberedelse. Dokumenthistorik Utgåva nr: Giltig fr o m: Kommentar till ny utgåva: Godkänd av (namn, titel, datum): Sign Första utgåvan Kerstin Jonsson, Verksamhetschef, Andra utgåvan Karin Bergare, Verksamhetschef, Tredje utgåvan Karin Bergare, Verksamhetschef, Fjärde utgåvan Agneta Werner, överläkare,
Psykosocialt basprogram samt handläggning av psykisk sjukdom under graviditet och puerperium
Psykosocialt basprogram samt handläggning av psykisk sjukdom under graviditet och puerperium Psykosociala riskfaktorer Ålder < 18 år Ensamstående kvinna utan socialt stöd Permanent sjukpensionerad kvinna
Läs merSökord: Obstetrik. Kön: Kvinna
Dokumentnamn: Psykisk ohälsa under graviditet och förlossning Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Kvinnokliniken i Linköping Framtagen av: (Namn, titel, klinik) Caroline
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2016-02-03 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2017-02-03 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merPsykisk hälsa och social situation under graviditet
Psykisk hälsa och social situation under graviditet ABCD-inskrivning ABCD (inklusive AUDIT och MHV 1) Reaktion på graviditetsbeskedet hos kvinnan/partnern Omställning/ambivalens Hälsohistoria, psykisk
Läs merStina Lasu leg psykolog
Samverkan mödravårdens barnmorskor och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Stina Lasu leg psykolog Studiedagar 13-14 februari 2018 Liljegrensalen Akademiska sjukhuset Samverkan mödravårdens barnmorskor
Läs merPsykisk sjukdom. Under graviditet och postpartumperioden. Radha Korsoski Vårdenhetsöverläkare
Psykisk sjukdom Under graviditet och postpartumperioden Radha Korsoski Vårdenhetsöverläkare Affektiva sjukdomar: Depression, bipolära skjukdomstillstånd, postpartumpsykos Ångestsyndrom: GAD, paniksyndrom,
Läs merVårdprogram Psykisk sjukdom i samband med graviditet och barnafödande
Vårdprogram Psykisk sjukdom i samband med graviditet och barnafödande Framtaget av utvecklingsgruppen för tvärprofessionella samverkansgrupper kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt
Läs merEPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog
EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale Leila Boström MBHV-psykolog EPDS Engelsk psykiater John Cox (1987) I Sverige validerats av Wickberg och Hwang Screeninginstrument för nyblivna mammor på BVC Tidig
Läs merLivsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården
1(8) Fysisk aktivitet Kvinnor bör uppmanas att fortsätta vara fysiskt aktiva under sin graviditet, alternativt initiera någon form av träning. De enda aktiviteter som bör undvikas är sådana som kan innebära
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2018-04-24 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2019-04-24 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under
Läs merAurora- förlossningsrädda kvinnor
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2017-05-22 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravård Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Faktaägare:
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merHur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall
Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall
Läs merRutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening
1 Centrala Barnhälsovården 2012-10-04 Södra Älvsborg Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening EPDS - Edingburgh Postnatal Depression Scale - Translated from Cox, J. L., Holden, J. M. & Sagovsky, R.
Läs merLivsstil, folkhälsofrågor inom Mödravården
Dok-nr 12698 Författare Version Caroline Lilliecreutz, överläkare, Kvinnokliniken US 2 Godkänd av Giltigt fr o m Ninnie Borendal Wodlin, Verksamhetschef, Kvinnokliniken US 2018-09-13 Fysisk aktivitet/motion
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merGraviditet VT 2011 AÅ
9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merUtfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Kvinnokliniken i Norrköping Latensfas 1(1)
Obstetriskt PM Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Kvinnokliniken i Norrköping Latensfas 1(1) Utfärdare (namn och titel): Målgrupp (vilka detta berör): Giltig fr o m datum: Giltigt tom Agneta Werner,
Läs merSTOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR
SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på
Läs merMinskade fosterrörelser
Lokalt Kvinnokliniken US Bakgrund kan vara ett tecken på att moderkakan fungerar bristfälligt och att fostret får för lite näring och syre. Fostret prioriterar då cirkulationen till hjärnan och minskar
Läs merPsykisk sjukdom under graviditet MHV MAJ 2016 BIRGITTA SEGEBLAD
Psykisk sjukdom under graviditet MHV MAJ 2016 BIRGITTA SEGEBLAD Sjukdomspanorama 1. Affektiva sjukdomar: depression, bipolära tillstånd och postpartumdepression 2. Ångestsyndrom: generaliserat ångestsyndrom
Läs merFAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom
FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation
Läs merGraviditetsövervakning - Bedömning av vårdnivå för gravida med behov av planerad eller akut läkarkontakt
Godkänt den: 2017-05-01 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård Graviditetsövervakning - Bedömning av vårdnivå för gravida med behov av planerad eller akut läkarkontakt Bakgrund
Läs merTuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden
Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens
Läs merRegionala riktlinjer för särskilt förlossningsstöd inom mödrahälsovården
Regionala riktlinjer för särskilt förlossningsstöd inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merHypertoni och graviditet
Kvinnokliniken i Norrköping Hypertoni och graviditet 1(5) Hypertoni och graviditet Kronisk hypertoni och graviditet Definition: Hypertoni som har förelegat före graviditeten eller har diagnostiserats före
Läs merAmningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!
Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef
Läs merJournalsökord Obstetrix VGR
Journalsökord Obstetrix VGR Sökord i regionala databasen Obstetrix VGR, BMM MHV3 ABCD Alkohol (Audit), borttagande/bevarande av mediciner, cigaretter/tobak, droger Dokumentera utfört även om inget av ovanstående
Läs merNär huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?
När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? Ogu-dagarna i Helsingborg 2017 Katri Nieminen MD PhD, Öl KK VIN Disposition Bakgrund Rädsla- vad händer? Vad gör kvinnohälsovården?
Läs merRiktlinje för psykisk ohälsa i samband med graviditet
Riktlinje för psykisk ohälsa i samband med graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Läs merDen gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt?
Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt? Joy Ellis Mödrahälsovårdsöverläkare, Södra Bohuslän Primärvården VGR joy.ellis@vgregion.se MBHV-teamet i Haga Etablerat 2007 Drivs
Läs merMichael Anderzon Överläkare Endokrinmottagning Medicinkliniken
Rutin Process: 3.2.2 RGK Bedriva mödravård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2018-08-31 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravården Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 4 Faktaägare:
Läs merMödrahälsovårdsenheten. Basprogram för vård under graviditet
Mödrahälsovårdsenheten Basprogram för vård under graviditet 2016 Programmet är reviderat våren 2016 med beaktande av Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa, ARG rapport nr 59; 2016; Stockholm. Mödrahälsovårdsenheten
Läs merRegionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård
Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merLena Holzman KK Södersjukhuset. Psykiatri och obstetrik
Psykiatri och obstetrik Dagens ämnen 1. Psykiatriska sjukdomar / skörhet och graviditet 2. Behandling 3. Samverkan 4. Information var finns den att hämta ÅNGEST SYNDROM under och efter graviditet PANIKÅNGEST
Läs merRegional riktlinje för arbete med förlossningsrädsla - identifiering och vägledning
Regional riktlinje för arbete med förlossningsrädsla - identifiering och vägledning Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merMödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän
Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad
Läs merKejsarsnitt på icke medicinsk indikation
Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation Berörda enheter MVC kusten, SMVC och förlossningsavdelningen Sunderby sjukhus. Syfte Enhetlig rutin. Förklaring Ca 8 % av svenska kvinnor önskar planerad kejsarsnittsförlossning
Läs merMHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi
MHV PM Kvinnokliniken Länssjukhuset Kalmar Författare: Helene Muhr Giltigt from 2014-09-11 Giltigt tom 2016-09-11 Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården Fysisk aktivitet under graviditet
Läs merBASPROGRAM FÖR VÅRD UNDER GRAVIDITET. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Maj 2011
BASPROGRAM FÖR VÅRD UNDER GRAVIDITET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Maj 2011 INNEHÅLL Sida HÄLSOVÅRD I SAMBAND MED GRAVIDITET 1 BASPROGRAM Läkarmedverkan 1 Riktlinjer 1 Val av förlossningsenhet 1 BESÖKSINNEHÅLL
Läs merVad är psykosomatisk obstetrik?
Psykosomatik och psykiatri i obstetrisk verksamhet Karin Sjöström MD, PhD Överläkare, KK, SUS Malmö Vad är psykosomatisk obstetrik? Psykologisk etiologi och psykologiska reaktioner avseende t.ex. Reproduktion
Läs merTuberkulos-screening av gravida
Dok-nr 13162 Författare Version Birgitta Zdolsek, överläkare, Kvinnokliniken ViN 4 Godkänd av Giltigt fr o m Katri Nieminen, verksamhetschef, Kvinnokliniken ViN 2019-09-06 Bakgrund Tuberkulos är en av
Läs merRutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Läs merStöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård
Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter Vår Gård 2019 03 21 Lydia Springer Sandra Melander SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner &
Läs merLANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
Läs merHälsodeklaration inför första besöket under graviditet
Hälsodeklaration inför första besöket under graviditet Alla gravida inom Stockholms läns landsting erbjuds regelbundna besök på barnmorskemottagning. Syftet med mödrahälsovård är att se hur du och ditt
Läs merDiabetes och graviditet
Kvinnokliniken i Norrköping Diabetes och graviditet 1(7) Diabetes och graviditet Under normal graviditet ökar behovet av insulin, särskilt graviditetsvecka 30 34. Detta kan ibland utlösa en graviditetsdiabetes.
Läs merHIV1-infektion hos gravida kvinnor inkl behandling och uppföljning av barnet
2018-01-19 9468 1 (6) HIV1-infektion hos gravida kvinnor inkl behandling och uppföljning av barnet Sammanfattning Riktlinjen beskriver praktisk handläggning vid graviditet hos både HIV1- infekterade kvinnor
Läs mer2019 Lena Holzman överläkare KK Södersjukhuset. Psykiatri och obstetrik
Psykiatri och obstetrik Dagens ämnen 1. Psykiatriska sjukdomar / skörhet och graviditet 2. Behandling 3. Samverkan 4. Information var finns den att hämta ÅNGEST SYNDROM under och efter graviditet PANIKÅNGEST
Läs merBasprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram)
Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram) Vecka Besök Screening Riktade åtgärder 0-para Fler-para (Var god se sid 2) Vecka 6-12, två Barnmorskebesök. ABCD-inskrivning
Läs merRiskbedömning BB. Faktaägare: För mor: överläkare Kira Kersting För barn: överläkare Monika Renkielska Gäller för: Kvinnokliniken Växjö
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: BB Giltig fr.o.m: 2018-08-22 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 2 Faktaägare: För mor:
Läs merKliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)
Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är
Läs merEn utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.
Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.
Läs merKvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård
Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande
Läs merHandlingsprogram Alkoholförebyggande arbete
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och under spädbarns- och förskoleåldern vid kvinnohälsovård (KHV) och barnhälsovård (BHV) i Jönköpings län Bakgrund Alkoholkonsumtionen och
Läs merTrombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.
1 (6). Venösa tromboemboliska komplikationer (VTE) är en av de enskilt största orsakerna till maternell död under graviditet (incidens 1-2 per 100 000 graviditeter). I Sverige är förekomsten av VTE 13/10
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merTyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin
Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar
Läs merFrågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige
Läs merBASPROGRAM FÖR VÅRD UNDER GRAVIDITET. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING November 2013
BASPROGRAM FÖR VÅRD UNDER GRAVIDITET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING November 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida HÄLSOVÅRD I SAMBAND MED GRAVIDITET 1 BASPROGRAM 1 Läkarmedverkan Riktlinjer 1 Val av förlossningsenhet
Läs merVI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra
Läs merVälkommen på inskrivningssamtal!
Välkommen på inskrivningssamtal! Inför inskrivningssamtalet ber vi dig fylla i detta formulär och ta med dig till tillsammans med dig legitimation till första samtalet med barnmorskan. Den gravida: Personnummer:
Läs merVad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?
Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Läs merAssisterad befruktning. Gemensamma regler och grundkrav för IVF i Sydöstra sjukvårdsregionen
grundkrav för IVF i Sydöstra Verksamhetscheferna för kvinnosjukvård 2015-01-23 2017-04-01 i sydöstra Assisterad befruktning. Gemensamma regler och grundkrav för IVF i Sydöstra Regler för offentligt finansierad
Läs merRegional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Region Skåne
Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan
Läs merGraviditet och affektiv sjukdom
Rutiner vid Affektiva mottagningen Graviditet och affektiv sjukdom Dokumentnamn: Sid: 1 av 29 Upprättat datum: 130806, Birgitta Lindberg Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Risker med affektiv sjukdom
Läs merMedicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp
Tentamen Medicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp Kurskod: MC2036 Kursansvarig: Reidun Stenberg Datum: 2011 05 09 Skrivtid: 5 timmar Totalpoäng: 62 poäng Godkänd
Läs merPsykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid
Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom
Läs merHälsodeklaration inför första besöket under graviditet
Hälsodeklaration inför första besöket under graviditet Alla gravida inom Stockholms läns landsting erbjuds regelbundna besök på barnmorskemottagning. Syftet med mödrahälsovård är att se hur du och ditt
Läs merUtlåtande från hälso- och sjukvården
Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver
Läs merRegional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem
Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Region Skåne Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram
Läs merAD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst
AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merEnsamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö
Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland
HANDLINGSPROGRAM Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland Det alkoholförebyggande arbetet har en självklar plats i vardagen på familjecentraler, barnmorskemottagningar
Läs merVad tycker du om förlossningsvården?
Vad tycker du om förlossningsvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från Förlossningen/BB på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna
Läs merUppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Läs merAkut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala
Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter
Läs merHandlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare
Läs merDefinition föräldraskapsstöd
Föräldraförberedelse under graviditeten med fokus på den första tiden efter förlossningen PETRA PÅLSSON, BARNMORSKA & DOKTORAND Definition föräldraskapsstöd Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merNär vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merRegionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården
Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Läs merLäkemedelsbehandling och amning
Läkemedelsbehandling och amning Susanne Näslund, Apotekare Avdelningen för Klinisk Farmakologi Umeå universitet Läkemedelsinformationscentralen ELINOR Norrlands universitetssjukhus 1 Innehåll Faktorer
Läs merFarmakologisk rådgivning inför och i samband med graviditet
Farmakologisk rådgivning inför och i samband med graviditet Rapport från Kompetenscentrum för Schizofreni, Psykiatri Psykos Nr 2/14 Delia Slottte, ST-läkare INFÖR GRAVIDITET... 3 ALLMÄNNA RÅD... 3 PREVENTIVMEDEL...
Läs merJournalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs merVälkommen till oss. Barnmorska: Kontakta oss
Vänta barn Välkommen till oss Att vänta barn är en av livets största upplevelser! Vi vill ge trygghet, kunskap och vara en nära kontakt under hela graviditeten. Välkommen till Kvinnohälsovården i Halland!
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet och barnets första levnadsår
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Depression och bipolär Giltig fr.o.m: 2013-01-01 Faktaägare: Eva Sandén, kvnnokliniken Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén Revisions
Läs merEn förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa insatser för psykisk hälsa
1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2016-12-07 RS150440 Avdelningen för kunskapsstyrning Susanne Johansson, Hälso- och sjukvårdsstrateg Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott
Läs merGRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING
Godkänt den: 2018-02-26 Ansvarig: Gäller för: Kvinnosjukvård Masoumeh Rezapour Isfahani GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING Bakgrund Graviditetsdiabetes (GDM) medför ökad risk för mor
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merGRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT
GRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT - SÅ HÄR GÖR DU NU VERKSAMHETSOMRÅDE KVINNOKLINIKEN 1 Graviditetstestet visar positivt - så här gör du nu Grattis och välkommen till oss! Med den här foldern vill vi ge
Läs merAtt uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Läs merOBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM
VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15ha samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Läs merSammanställning av nuläge inför GAP analys
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I
Läs mer