Klart vi skal debatera om skum!!

Transkript

1 Klart vi skal debatera om skum Men baserat på fakta och inte grundlösa antaganden. Daniel Apeland, VD Nordic Fire & Rescue Service, AS Bo Andersson och Peter Bergh har fått fritt fram i Swedish Firefighter Magasin med 3 hela sidor och använder den platsen till att sprida en del upplysningar om CAFS och One Seven. Det är dessvärre en del faktafel i arbetsmetodiken och referenserna som vi känner må påpekas. I mer eller mindre kronologisk ordning i förhållande till artikeln 1 så kommer våra kommentarer. Påståendet «Skum är farlig för människor och miljö» ställs fram som ett obestritt faktum. Det har inte någon grund. Skum finns i väldigt många utgåvor, vilket skum är det som är miljöfarligt? Skolan på Sandö genomförde tester av skumvätska och kom fram till att One Seven A-skum gav långt mindre miljöbelastning än det vanliga övningsskummet. Inte minst sedan det är såpass hög koncentrerat att man behöver frakta dit mycket mindre volym skum och spä ut det på plats med vatten för att få passande övningsskum för klassisk skumsläckning. Skum som används i dag i EU och EØS är miljö-godkänt. Skummet som användes vid den refererade testen är One Seven A-skum. Den innehåller inga miljögifter och bioackumuleras inte. Produktdatabladen för våra 1

2 skumvätskor 2 finns tillgängliga på nätet, och allt som tas in till Sverige rapporteras till Svenska Kemikalieinspektionen. temperatursänkning Vid användning av One Seven uppnår man en snabb temperatursänkning som gör att arbetsmiljön för brandmannen blir säkrare, belastningen från vattenånga blir lägre, och om man refererar till studier gjort i förhållande till Brandmän mot Cancer, så vill en lägre temperatur i rummet göra att huden upptar betydligt mindre kemikalier. A-skummet som används i 3 promilles koncentration utgör en såpass låg miljöbelastning att miljöförtjänsten vid att hindra vidare brand p.g.a. hög effekt vill ge en klar miljöförtjänst. En av huvudpoängen med One Seven är för övrig att brandmannen inte skall behöva att gå in och rökdyka. Branden bör kunna kontrolleras från utsidan. Detta har varit ett av fokus punkterna från starten. Rökdyking bör endast praktiseras som en sista utväg. Erfarenhet visar för övrig att rökdyking med One Seven är snabbare och säkrare än med klassisk vattensläckning. Rökdyking med One Seven fodrar en annan arbetsteknik där man indirekt kyler brandgaser genom att skumlägga ytor och därmed stoppar pyrolysen. Existerande brandgaser är borta på sekunder när produktionen upphör. Att vatten är bättre än skum på att kyla brandgaser är ingen nyhet. Men fokuset med One Seven er inte brandgaskylning, utan att förhindra vidare produktion av dem. 2

3 påverkning Att minimera skador på människor och miljö är självklart viktig. Det är faktiskt ett av våra bästa försäljningsargument för One Seven. Det är inte alarmerande att släcka en husbrand med One Seven A-skum. Skummet är biologisk nedbrytningsbart på kort tid, det ödelägger inte konstruktionen, det förhindrar vattenskador, det stoppar brand i golvlager och andra ställen där det är svårt att komma till, om det används rätt. Vi har en stadigt ökande mängd dokumentation på släck-effekt 3, miljöpåverkning, etc. Ni får det gärna av oss om detta skulle lugna er. En slang som innehåller mycket luft vill självklart ha lättare för att bränna av än en slang som endast innehåller vatten, om man stänger strålröret. Så länge släckmedlet flyter är skillnaden marginal. Det finns gott dokumenterat forskningsmaterial om detta för exempel hos Universitet i Karlsruhe 4. Detta, och annat, vet våra kunder då alla får grundlig utbildning i användning av systemet. Den svenska AFS en som säger att det skall vara säker tillgång på släckvatten blir framdraget som ett argument. I vilket sammanhang detta passar in är något vi undrar över. Självklart startar ingen en invändig släckning utan säkra tillgång på släckvatten. Om det släckvattnet används direkt och ger en utnyttjningseffekt på % vid lågtryck, eller om det går via ett One Seven system och ger en utnyttjningseffekt på 80% 5 har inget direkt sammanhang med säker tillgång på släckvatten. One Seven är också beroende av vatten. Vi använder bara mindre. Att försäkringsbranschen har börjat att ställa frågor vid släckningsinsatser är bara bra. Den fråga som vi oftast hör är varför hus blir mer skadat av släckinsatserna med klassisk vattensläckning än av branden själv. Polisen är också mycket nöjda med insatser med One Seven kontra vatten, då det är mycket lättare att avslöja antändning när huset inte är dränkt. Vi blir kritiserade på att i en broschyr använder bild av barn som badar i A-skum. Och att det er fel eftersom dunkarna med skum är X-märkta och att det står «irriterande». Ser artikelförfattarna ingen skillnad på ett högkoncentrats produkt och samma produkt i en 3 promilles koncentration i vatten? Självklart finns det risk för irritation av huden när man hanterar det i koncentrerad form. Men i utspädd form är det 3

4 ungefär lika riskabelt som såpbubblorna av diskmedel 6 som barn ofta leker med. «I somras när SP i Borås genomförde tester...» Är artikelförfattarna drabbade av sviktande minne, eller är det ett medvetet försök till att ljuga? SP, som är ett ledande internationellt forskningsinstitut, testade ingenting. Leverantören av X-fire tipsade Johan Lindström, anställd på SP, och bjöd in honom till att komma ner på fältet och se vad Bo Andersson drev med, för nämnda Bo Andersson hade reserverat övningsfältet för några försök. Vidare om dessa testerna, så bör man lägga märke till att de inte var uppsatta likt. Vid testet av One Seven stod pallen på sned ut i ett hörn, med antändningsplatsen bakom stapeln så att det skulle vara svårare att komma till. Kanske artikelförfattarna kan förklara varför pallen stod längs en vägg och var lätt tillgänglig från containerdörren då de körde test med skärsläckaren och tillsatsmedlet X-fire? Om expertisen på att köra försök är så sviktande som man kan få intryck av här, så uppfordras de som stod för försöket till att kalla in någon med lite mer kunskap om försöksmetodik nästa gång de får för sig att testa något. Det vill säga: Om ändamålet är att sätta upp ett jämförbart försök. Bilderna som blev använda från detta försöket är med i särklass. Lägg märke till tidsangivelserna på varje bild. De visar effekten hos One Seven efter 1 sekund, medan X-fire visas efter 16 sekunder, som bild nummer 1. Och bild nummer två visar One Seven efter 16 sekunder och X-fire efter 51 sekunder. Vad skall man egentligen jämföra här? Är detta en total saknad på kompetens från artikelförfattarnas sida, eller försöker de medvetet att manipulera så att resultatet skall se olika ut? Varför får inte vi se bild nr 1 i alla försök efter t.ex. 5 sekunder, och bild 2 efter 40 sekunder? Varför är det inte likt? Vidare, testet med One Seven blev kört två gånger. Detta kommer inte fram. Efter det ögonvittnen säger så lyckades släckningen med One Seven mycket bra i första försöket också. Och varför är försäljaren av X-fire på plats medan vi som leverantör av One Seven inte blev inbjudna? Är det rättfärdigt? Det finns en mängd tester runt temperatursänkning och One Seven. Det är vanskligt att säga något om hur trovärdiga de resultaten som kom fram här är då det vi har sett av försöksmetodik i testen inte verkar så imponerande. Vi vet inte var sensorer var placerade och hur jobben blev utförda. Vi 4

5 5 Nov 2013 sänder gärna ut rapporter och testresultat om någon har lust till att se på detta. Det är alarmerande att myndighetspersoner använder sin arbetstid till att sprida «debattinlägg» som det vi har läst i Swedish Firefighter Magasin. En samling av faktafel, myter, manipulering med bilder och skevt uppsatt försök som maskeras som vetenskaplig test. En person som jobbar i MSB bör inte använda SP som ridå för sin egen agenda. MSB, som är en neutral och vägledande institution, har inte som agenda att genomföra tester som det är gjort här, utan skall förhålla sig till dokumenterat utförda tester v kompetenta institutioner. Vilken agenda har Bo Andersson när han medvetet sprider debattinlägg som detta? Är MSB medvetna av att han gör det på deras räkning? e AS c i v r e Se re c Fi di Nor udle huv escu &R ver ra antö v ge, Nor d, rige Islan e v h c S atum o i d s d lan dag d, Å per n a m l e Fin yst da s l å s 123 med P.R.O.M.E.S.I.S Föhl, A. and Reiner, J. (2000) Extinguishing capability of the Schmitz ONE SEVEN System in a full scale room fire experiment. Compressed Air Foam System (CAFS), Institute Research Station for Fire Protection Techniques, Karlsruhe University, Germany