Arbete och välfärdsnämnden

Transkript

1 KALLELSE med föredragningslista 1(2) Nämnd/Styrelse: Arbete och välfärdsnämnden Sekreterare: Monica Ek Tfn: E-post: Tid och plats torsdagen den 17 december 2015 kl. 13:30 Östra kommunhuset Ärenden Nr 1 Fastställande av dagordning 2 Upprop 3 Val av justerare 4 Information 5 Ordförande Radovan Javurek 6 Förvaltningschef Merete Tillman 7 Rapportering: Ensamkommande flyktingbarn 8 9 Verksamhetsinformation Utveckling och Service Samordning mot kvinnlig könsstympning för åtgärder mot 10 Nämndstatistik / Redovisning Urban 15 för 2015, Kristianstads kommun samt slutrapport Boverket, Forskningsrapporten mörkade platser, kunskapsunderlag slutkonferens samt kort information om urban 15 satsningen 12 Verksamhetsplan Arbete och välfärdsförvaltningen / /7424 Beslutsärenden 13 Delgivningar a) Protokoll förvaltningsövergripande samverkan 1

2 KALLELSE med föredragningslista 2(2) Ärenden b) Beslut för styrelser/nämnder 14 Delegeringsbeslut a) Serveringsärenden november 2015 b) Lex Sarah november / / Internbudget 2016 AVN 2015/ Ekonomisk uppföljning / Ärenden som inte uppfyller lagens krav november / Ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Skånes kommuner angående missbruks- och beroendevården 19 Svar till kommunrevisionen avseende granskning av kommunens arbetsmarknadsinsatser 2015/ / Sekretessärenden 1. Redovisning av delegeringsbeslut, individärenden: a) Registrerade i Procapita, november 2015 b) Undervisningsperioden november 2015 c) Tjänstgörande ordförande november Inkomna domar/beslut 3. Förteckning utredningstider inom barn och ungdom samt redovisning av urvalsärenden. 4. Ansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare 5. Anmälan om behov av vårdnadsöverflyttning 6. Ansökan om umgänge kl Radovan Javurek Ordförande 2

3 1 Arbete och välfärdsförvaltningen placeringar 1 Kostnadsutvecklingen HVB-placeringar (tkr) Utskriftsdatum Brutto Brutto Tkr Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa: Budget Netto Netto Budgetavvikelse Budgetavvikelse

4 2 Arbete och välfärdsförvaltningen ekonomiskt bistånd 1 Ekonomiskt bistånd totalt (tkr) Utskriftsdatum Brutto Brutto Tkr Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa: Budget ,32 Netto Netto Budgetavvikelse Budgetavvikelse ,32 4

5 3 Ekonomiskt bistånd Antalet unika hushåll samt personer med beslut AoV Utredning Utskriftsdatum: Urvalet gäller för år: 2015 Hela månaden måste ha passerat (se utskriftsdatum) Sida: 1 av 1 Unika hushåll Bifall Avslag + bifall med bifall med avslag Belopp bifall (tkr) Snitt kr/ månad * Antal unika personer sökande/medsökande, med bifallsbeslut Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November Unika hushåll för perioden: Summ Personen räknas endast en gång som sökande respektive medsökande, inom respektive månad. Medsökande är annan vuxen i hushållet, ej barn. 5

6 4 Ekonomiskt bistånd Beslutsorsaker för sökande och medsökande, per månad AoV Utredning Utskriftsdatum Urvalet gäller mellan perioderna och Sida 1 av 4 Huvudgrupper: Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti eptember Oktober November Unika personer per orsak. under vald period försörjningshinder bifallsbeslut Antal personer Antal personer Antal personer Antal personer Antal personer Antal personer Antal personer Antal personer Antal personer Antal personer Antal personer Arbetslöshet bo 2 2 Familjeskäl Inkomst otillräcklig Pension Sociala skäl Utbildning **Unika personer per månad *** Antal personer = sökande och medsökande (ej barn) Tabellen visar unika personer per orsak (rad) och månad, vilket innebär att personen endast räknas en gång inom respektive orsak och månad. * Utbetalning vid placering/annan vårdinsats **Unika personer per månad: anger hur många personer totalt som fått bifallsbeslut inom månaden *** Unika personer totalt under vald period 6

7 5 Ekonomiskt bistånd Beslutsorsaker för sökande och medsökande, per månad AoV Utredning Utskriftsdatum Urvalet gäller mellan perioderna och Sida 3 av 4 7

8 6 Ekonomiskt bistånd Försörjninghinder för sökande och medsökande Bifall AoV Utredning Utskriftsdatum Urvalet gäller mellan perioderna och av 2 Huvudgrupp Försörjningshinder/orsak Sökande Medsökande Unika personer per orsak under vald period Arbetslöshet I arbetsmarknadspolitisk åtg Otillräcklig arb.löshetsers Otillräcklig etableringsersättning Utan arbetslöshetsersättning Utan etableringsersättning Väntar på arbetslöshetsersättning Väntar på etableringsersättning Unika personer inom huvudgrupp: Arbetslöshet bo u-praktiklön till ungdomar 2 2 Unika personer inom huvudgrupp: bo 2 Familjeskäl Barnomsorg saknas Skilsmässa/separation Unika personer inom huvudgrupp: Familjeskäl 27 Inkomst otillräcklig Aktivitets/sjukersättning otillräcklig Aktivitets/sjukersättning, väntar på ersättning Deltidsarbete ofrivilligt, lön otillräcklig Deltidsarbete ofrivilligt, väntar på lön Egenföretagande 1 1 Föräldrapenning otillräcklig Föräldrapenning, väntar på ersättning Heltidsarbete, lön otillräcklig Heltidsarbete, väntar på lön Saknar arbetsförmåga, ej ersättning FK Sjukpenning otillräcklig Sjukpenning, väntar på ersättning Sjukskriven utan sjukpenning Väntar på social förmån Unika personer inom huvudgrupp: Inkomst otillräcklig 928 Pension Ålderspension otillräcklig

9 7 Ekonomiskt bistånd Försörjninghinder för sökande och medsökande Bifall AoV Utredning Utskriftsdatum Urvalet gäller mellan perioderna och av 2 Huvudgrupp Försörjningshinder/orsak Sökande Medsökande Unika personer per orsak under vald period Unika personer inom huvudgrupp: Pension 35 Sociala skäl Begravningskostnader Frihetsberövande straff Förebyggande, vård och behandling Kommunens yttersta ansvar Soc/psyk arbetshinder med rehab Soc/psyk arbetshinder utan rehab Soc/psyk arbetshinder, väntar på rehab Språkhinder Tillfälligt behov, annars ej försörjningshinder Utredning FK Väntar på SFI Äldre, arbetshinder Unika personer inom huvudgrupp: Sociala skäl 826 Utbildning Bristande ek föräldrastöd Komvuxutbildning Med soc.bidrag av rehab skäl Studiestöd otillräckligt Väntar på studiestöd Unika personer inom huvudgrupp: Utbildning 60 Antal personer = sökande och medsökande (ej barn) *Totalt antal unika personer under vald period: Tabellen visar unika personer per försörjningshinder (rad) och inom vald period, vilket innebär att personen endast räknas en gång inom respektive försörjningshinder. *Totalt antal unika personer under vald period: anger hur många personer totalt som fått bifallsbeslut inom perioden 9

10 Arbete och Välfärdsförvaltning AoV Utveckling och Service Lena Hagerman Redovisning Urban 15 för

11 Innehåll Inledning 3 Fördelning Vad har vi åstadkommit? 4 Familjeservice samt förstärkning Stöd och utredning 4 Urbana hembygdsgården 5 Sommarjobb för ungdomar på Gamlegården 6 Sambusasatsningen 6 Förstärkningstjänster för ungdomsverksamhet 7 Yalla Kristianstad 8 Stöd för ökad behörighet till gymnasieskolan 9 Föräldrastöd Vår väg, handledning 9 Avslutningsvis 10 11

12 Inledning Förutsättningarna inför den sista fördelningen, av Urban 15 medlen, som meddelades i december 2014 och omfattade 5.6 miljoner, var att cirka tre miljoner fanns intecknade i redan planerade satsningar. Dessa omfattade fortsatt ombyggnad och färdigställande av den Urbana hembygdsgården, fortsatt drift av densamma, ökat stöd till satsningen Yalla Kristianstad, sommarlovssatsningar, fortsatt stöd för anställningar i samarbete med den idéburna sektorn samt fortsatt stöd till föräldragrupp och studiestöd i skolan. Två miljoner avsattes till den nya verksamheten Familjeservice på Gamlegården och Stöd och utredning. Om det finns medel kvar vid årsskiftet kommer dessa också riktas att förstärka områden inom barn och unga med fokus på Gamlegården. Med utgångsläge i nämndens prioriteringsområden har fördelningen gjorts utifrån de statliga parametrarna som gäller för Urban 15 satsningarna. Dessa är att minska arbetslösheten och försörjningsstödsberoendet samt öka andelen som är behöriga till gymnasiestudier efter avslutade grundskolestudier. Precis som vid fördelningen för 2014 har även följande aspekter funnits med i bedömningarna: Tidsperspektivet, kortsiktigt/långsiktigt forskning och erfarenheter från stadsdelar med flerårig erfarenhet de demografiska utmaningarna på området genusperspektivet delaktighet och förankring ökad effekt genom kreativ samverkan ökat samarbete med den idéburna sektorn i linje med de nationella och regionala pågående processerna operativ kontra strategisk nivå uppföljning och utvärdering samt ett stärkt lärandeperspektiv En mer detaljerad beskrivning av detta se bilaga 1. Fördelning 2015 Förutsättningarna inför den sista fördelningen, av Urban 15 medlen, som meddelades i december 2014 och omfattade 5.6 miljoner, var att cirka tre miljoner fanns intecknade i redan planerade satsningar. Av de återstående medlen har största delen använts i satsningen Familjeservice. Delar av nedanstående satsningar bekostades av medel avsatta för 2014 men ef- 12

13 tersom satsningarna gjordes efter redogörelsen till nämnden 27 september 2014 beskrivs de nedan. 2 miljoner Familjeservice på Gamlegården samt förstärkning Stöd och utredning Lönekostnader Urbana hembygdsgården , 3 fasta tjänster, vikariat och timanställningar satsningar på sommarjobb för ungdomar på Gamlegården sammanlagt 13 personer till förstärkningstjänst i samarbete med den idéburna sektorn, Skånes Horn av Afrika. 1 Handledare. Sambusasatsningen förstärkningstjänster för ungdomsverksamhet (påbörjades november 2014) Näsby IF 3 nystartsjobb utöver de som påbörjades (Sammanlagt 3 miljoner kronor redovisades i sammanställningen för 2014) Yalla Kristianstad projektledare, lokaler med mera. I samarbete med AF. I dagsläget sju anställda på 100% och en på 50 % Tillgänglighetsanpassning , Urbana hembygdsgården Lokalhyra Drift mötesplatsen inklusive samarbete kring studiecirklar, publika arrangemang, utfärder, ungdomssatsningar, larm och administrativa kostnader. Resurs för studiestöd Fröknegårdsskolan Satsning föräldrastöd, Vår väg handledning Summa: Eventuella medel som återstår vid årsskiftet kommer att ingå i förvaltningens olika satsningar på Gamlegården, bland annat Familjeservice. Vad har vi åstadkommit? Nedan lämnas en kortare redogörelse för de olika satsningarna inom Urban 15. På kommunens hemsida kommer utförligare dokumentation läggas ut i takt med att satsningarna avslutas. Familjeservice samt förstärkning stöd och utredning. Den 1 oktober startade Barn och ungas nya verksamhet som riktar sig till familjer som behöver stöd. Familjerna kan själva vända sig direkt till Familjeservice. Verksamheten finns än så länge på Centrum för förebyg- 13

14 gande arbete, CFFA, i väntan på att lokalerna i Gamlegårdens centrum färdigställs. Satsningen på föräldragrupper i Vår Väg har för tillfället sin verksamhet på Urbana hembygdsgården. Urbana hembygdsgården Den Urbana hembygdsgården är en modern flexibel mötesplats inriktad på stöd för boende till arbete och självförsörjning, ökad delaktighet i offentligheten och positiv utveckling i stadsdelen. Det är också ett nav för samarbete och brobyggande för personer, organisationer och satsningar med kommunen som helhet. Under Urban 15 har nya samarbetsformer provats bland annat idéburet offentligt partnerskap. Mötesplatsen som tanke fanns när finansieringen möjliggjordes bland annat genom Urban 15. Hembygdsgården ligger mitt i den urbana miljön på Näsbychaussén 106 i ett boningshus där delar är från 1700-talet och från en av områdets tre ursprungliga gårdar. På hembygdsgården anordnas, för tillfället, läxläsning, i första hand för årskurs åtta och nio, i syfte att öka andel behöriga till gymnasieskolan, språkkafé, språkträning för nyanlända utan uppehållstillstånd, språkträning för föräldralediga, öppna träffar och föräldrasatsningen Vår väg. Urbana är en plats som erbjuder olika typer av stöd, som visar vägar, som knyter kontakter och underlättar nätverkande. Under sommaren anordnas satsningar med ferie- och sommarjobbare från området. Till Rosenbad är en satsningsom främst arbetar med delaktighet, demokratifrågor och mänskliga rättigheter. Urbana hembygdsgården ordnar också aktiviteter under sommaren bland annat utfärder, i egen regi eller i samarbete med andra aktörer exempelvis Näsby Ifs fotbollskola. Under hösten startar även en rehabiliterande verksamhet i husets trädgård. Det är ett samarbete med FINSAM-projektet Respaldo 2.0. Den Urbana hembygdsgårdens syfte är att fungera som kompensatorisk kraft. Dess styrka är flexibiliteten att ändra verksamhetsinriktning så snart behovet förändras. Behovet av och styrkan i en mötesplats av detta slag har blivit allt tydligare under åren sedan start Idag utgör den en del i befintlig infrastruktur för ett värdigt mottagande och integrationsarbetet. Inte minst när det gäller att fånga upp och kanalisera ideella krafter. Även om vissa verksamhetsinslag kan tyckas mer permanenta än andra så förändras allt hela tiden. Behoven kan vara snarlika men behovsanpassningen finns som en konstant strävan. Inom den kommunala organisationen har ett övergripande arbete kring värdigt mottagande och integration inletts. Processerna pågår samtidigt och på olika nivåer, strategisk såväl som operativt. Den Urbana hembygdsgården är en plats där båda 14

15 dessa nivåer kan mötas. Den erbjuder på flera sätt den flexibilitet som kan saknas i administrativa hangarfartyg. Den är sin egen utvärdering utifrån besöksfrekvensen och den nära samverkan med såväl kommunal som idéburen verksamhet säkerställer att den inte tar över eller håller kvar verksamhet som hittar rätt i organisationen. Den Urbana hembygdsgårdens styrka är att den finns i mellanrummet mellan det som finns och det som behövs. Det är där dess kompensatoriska kraft finns och ska fortsätta att finnas. Sommarjobb för ungdomar på Gamlegården Under sommaren 2015 erbjöds språkträning på den Urbana hembygdsgården. Till Rosenbad genomfördes för tredje året i rad och Näsby If arrangerade fotbollskola också den för tredje året. I årets Rosenbadsatsning avslutade gruppen med att skriva en debattartikel som publicerades i Kristianstadbladet. I gruppen deltog fem sommarjobbare och en handledare. I fotbollskolan fanns två ansvariga handledare samt fyra sommarjobbare. Sammanlagt deltog ett åttiotal barn under satsningens tre veckor. Sambusasatsningen Sambusa -världens smaker med lokala råvaror, var ett samarbetsprojekt mellan föreningen Skånes horn av Afrika, Hushållningssällskapet och Kristianstads kommun som pågick Projektet syftade till att sammanföra lantbrukare och kvinnliga företagare på landsbygden med utlandsfödda somalisktalande kvinnor för att skapa kontakter och kunskapsutbyten. Kvinnorna fick också kompetensutveckling i livsmedelshygien. Den övergripande målsättningen var att skapa arbetstillfällen och ökad ekonomisk självständighet för utlandsfödda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Genom att tillvarata deras kompetens var målet att skapa en livskraftig och stabil verksamhet/företag präglad av solidaritetstänkande och innovationsrikedom. Detta skulle i ett första skede ske genom att: 1. Anställa två av kvinnorna som deltagit i projektet samt en projektledare. 2. Producera/tillverka en lokal Sambusa gjort på lokala råvaror 3. Sälja Sambusa på olika sommarmarknader samt vid en permanent uppställningsplats på ett lämpligt ställe i Kristianstad. Genom Urban 15 pengarna har föreningen Skånes horn av Afrika köpt en livsmedelsvagn och hyrde perioden hösten hösten 2015 en plats på 15

16 Södertorg. Platsen var en kompromiss och hyran för dyr i förhållande till förtjänsten. Den har därför sagts upp och vagnen ställts på vinterförvaring. Föreningen arbetar vidare på att få möjlighet att hyra en bättre uppställningsplats och hoppas på ett flexiblare bemötande från ansvariga inom kommunen. Sambusavagnen har deltagit i såväl Bondens marknad och sommarmarknader som nationaldagsfirande. Verksamheten erbjuder också catering. Två kvinnor har anställts. Föreningen arbetar nu vidare för att utveckla konceptet ytterligare bland annat genom samarbete med Krinova och Hushållningssällskapet. Målet är att ett kvinnoägt kooperativ. Föreningen Skånes horn av Afrika har också samarbetat med projektet ADA inom ramen för Urban 15. Genom dessa två satsningar har föreningen, som tidigare aldrig haft några anställningar, hanterat fyra heltider och en halvtid som mest under projekttiden. Föreningen ansöker också om externa medel för framtida projektsatsningar. Medlemmar från föreningen har deltagit i kompetensutvecklingsinsatser bland annat kring att söka och driva projekt, de har också deltagit i konferenser och seminarier som anordnats inom det urbana utvecklingsarbetet. Detta har inneburit nya kontakter, möjlighet till ett större och mer varierat nätverk, stärkt inflytande och förbättrade relationer bland andra till ABK. Förstärkningstjänster för ungdomsverksamhet Den enda idrottförening som har sin huvudsakliga rekryteringsbas och verksamhet riktad mot ungdomar och barn som bor på Gamlegården är Näsby If. En erfarenhet som delas med andra föreningar i stadsdelar med liknande profil som Gamlegården är svårigheterna att mobilisera ideellt föreningsengagemang där erfarenhet kring ett sådant saknas. Näsby If har varit engagerade i det urbana utvecklingsarbetet sedan start Föreningen har arbetat med flera utmaningar inte minst behov av en stabilare organisation för ungdomsverksamheten. Genom att möjliggöra för två engagerade ungdomar att arbete med att utveckla ungdomsverksamheten stärktes både föreningen, individerna och området. Verksamheten har skett i nära samarbete med den Urbana hembygdsgården där handledare för de ungdomsansvariga har funnits. Resurserna har också använts på den Urbana hembygdsgården och deltagit i läxläsning, utfärder med mera. De ungdomsansvariga handledde de sommarjobbare som var engagerade i fotbollsskolan under sommaren. De har också arbetat för att stärka föräldramedverkan i föreningen. Tillsammans med handledarfunktionen startades även en killgrupp där syftet var att kombinera fysisk aktivitet med värdegrundsarbete. Det visade sig att utmaningen blev för 16

17 stor då problematik flera av killarna brottades med krävde betydligt större och professionellare resurser. Den avslutades därför under våren. Sammanfattningsvis kan konstateras att föreningen behöver fortsatt stöd både organisatoriskt och avseende sin ungdomsverksamhet men också att det är ett långsiktigt behov. Resurser behöver avsättas utifrån vilken målgruppen är och att en målgrupp med flerproblematik kräver erfarna och kompetenta handledare. Detsamma gäller utmaningen med att stärka föräldraengagemanget som också kräver samsyn kring vilka krav som kan och bör ställas från föreningens sida. Näsby If har inlett diskussioner med Kultur och fritidsförvaltningen kring ett förändringsarbete, avseende byggnationen, på Grönevi. Det fortsatta samarbetet med Arbete och välfärdsförvaltningen omfattar fortsatta diskussioner kring hur ungdomsverksamheten kan utvecklas vidare och eventuella projektansökningar för att stärka denna. Ett glädjande resultat av satsningen är att det idag finns ett fungerande flicklag. Yalla Kristianstad Den första kontakten med projektet Yallatrappan togs redan Det fanns därför en etablerad kontakt när projektet Mera Yalla i Skåne sökte samarbetspartners I samarbete med Furubodas arbetsmarknadsenhet och ABF har Arbete och välfärdsförvaltningen genom Urban 15 medlen kunnat stödja processen mot etableringen av ett socialt företag med Yllatrappan som inspirerande förebild. I dagsläget har Yalla Kristianstad sju anställda på 100% och en på 50 %. Verksamheten erbjuder i dag tjänster inom catering, servering, städning, trädgårdsverksamhet, marknadsföring och hennatatueringar. Yalla Kristianstad finns på Gamlegården i en trerumslägenhet som hyrs av ABK. Detta innebär begränsningar för expansion och därför söker verksamheten efter nya lokaler. Tidigare förhandlingar kring en plats på Gamlegårdens centrum fick avbrytas på grund av kommunikationssvårigheter mellan ABKs lokalförsörjningsenhet och Arbete och välfärdsförvaltningen. Önskemål om att få en plats på centret kvarstår. Idag finns dock inga lediga lokaler men den inriktning som verksamheten Yalla Kristianstad har skulle bidra stort till centrets attraktivitet och åtminstone delvis uppfylla det ofta ställda önskemålet om ett café drivet av kvinnor och annan verksamhet än den existerande. I den process som pågår fram till augusti 2016 kring att stärka jämställdheten i den fysiska miljön, i projektet Kommunicera Mera, kunde Yalla Kristianstad utgöra en viktig pusselbit. 17

18 Stöd för ökad behörighet till gymnasieskolan Studiestöd/läxhjälp har erbjudits i två satsningar inom ramen för Urban 15-medlen. Samarbetet som inleddes januari 2014, med föreningen C4 Integration, avbröts på initiativ från föreningen. Eftersom efterfrågan på stöd var fortsatt högt övertog personalen på den Urbana hembygdsgården ansvaret för att driva verksamheten vidare. Besöksfrekvensen har varierat mellan deltagare och stöd har erbjudits fyra eftermiddagar/kvällar i veckan. I samverkan med Fröknegårdsskolan gjordes också en överenskommelse om resursförstärkning till skolans befintliga studiestöd. För den Urbana hembygdsgården har stödet från volontärer varit en förutsättning för verksamheten. En medveten strategi, på den Urbana hembygdsgården, har varit att uppmuntra unga vuxna på området att engagera sig ideellt. Detta engagemang har sedan haft betydelse vid rekryteringar inom Urban 15 satsningarna i form av visstidsanställningar och vikariat. Det är en utmaning att utvärdera satsningarna på studiestöd och någon sådan har inte gjorts på gruppnivå. I dialog med skolan har representanter för den Urbana hembygdsgården diskuterat framtida satsningar och ett fortsatt mer strukturerat samarbete. Precis som med flera av de andra satsningarna inom Urban 15 har detta fungerat som en lärandeperiod. Det går idag inte att säga om deltagande i läxläsning/studiestöd har haft en påverkan på behörigheten för enskilda individer eller för gruppen som helhet. Vi kan förmoda att de som använt stödet har klarat flera prov, varit mer aktiva generellt och förbättrat sin studieteknik men vi kan inte veta säkert eftersom vi inte gjort någon strukturerad utvärdering. En sådan kräver dels ett fastställande av utgångsläget på individ och gruppnivå men också en strukturerad, kontinuerlig uppföljning som omfattar kontakt med såväl elev som lärare och föräldrar. Utformandet av en sådan bör ingå i framtida satsningar och göras i samarbete med skolan. Föräldrastöd, Vår väg handledning I satsningen på föräldrastödet Vår väg utbildades tre ur förvaltningens personal till handledare. Arbete och välfärdsförvaltningen köpte också rätten att fortsätta använda metoden. För att säkerställa kvalitén, i denna mycket strukturerade metod, kompetterades utbildningen med fortsatt handledning, av den utbildade personalen, under första halvåret Vår väg kommer att erbjudas i den öppna verksamheten Familjeservice som startar på Gamlegården i början av 2016 när lokalerna i centrat är 18

19 färdigställda. Vår Väg har idag verksamheten på den Urbana hembygdsgården. I samarbete med högskolan Kristianstad och plattformen för Hälsa och samverkan kommer Arbete och välfärdsförvaltningen ansöka om medel för en lärande utvärdering av satsningen. Ambitionen är att undersöka och mäta förändringar på individ- och familjenivå såväl som på förvaltningsnivå. Avslutningsvis Några av de planerade satsningarna har inte kunnat genomföras av olika skäl andra har genomförts med annan finansiering exempelvis Respaldosatsningen som finansieras av Finsam och påbörjas hösten Trädgården på den Urbana hembygdsgården kommer att användas som rehabiliteringsresurs i den satsningen. Läxläsningssatsning i samarbete med förening C4-integration avbröts hösten 2014 på föreningens initiativ. Delar av de medel som fanns avsatta för detta har använts, på Urbana hembygdsgården, för att fortsätta verksamheten då behovet av läxläsningsstöd har varit och fortsätter att vara stort. Den planerade satsningen på Centrumutvecklingen genererade en beviljad projektansökan till Kommunicera Mera, inom ramen för Boverkets satsning på jämställda miljöer. Tillsammans med flera referensgrupper arbetar ABK, Arbete och välfärdsförvaltningen tillsammans med arkitekter och konstnär för att skapa en jämställd, trygg och kommunikativ miljö på Gamlegårdens centrum. Det finns idag, , inga statliga medel avsatta för ett fortsatt urbant utvecklingsarbete liknande Urban 15 satsningen även om frågan anses prioriterad. Det som bildats är en plattform, med ett uppdrag riktat mot stadsutveckling, bestående av Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Tillväxtverket och Trafikverket. I förhållande till såväl satsningen på de lokala utvecklingsavtalen och Urban 15 satsningen då Polisen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan hade ett uttalat ansvar gentemot de kommunala aktörerna, har det därmed skett en förskjutning från hållbarhetens sociala dimension till den mer fysiskt, miljömässiga avseende det urbana utvecklingsarbetet. 19

20 20

21 Bilaga 1 Redovisning Urban 15 Tidsperspektivet kortsiktigt/långsiktigt. Det finns ett behov i nuet som behöver beaktas och hanteras men satsningarnas potential värderas även utifrån det långsiktiga perspektivet. Det finns mycket erfarenhet kring hur kortsiktiga satsningar skapar projekttrötthet genom oklar kommunikation om satsningarnas struktur, nivå av inflytande samt tillfälliga karaktär. De satsningar som har gjorts/görs tar hänsyn till dessa perspektiv och skapar ett värde som blir bestående även om den initiala finansieringen upphör. Tydliga exempel är samarbeten med idéburen sektor som i vissa fall inneburit såväl anställningar för arbetslösa medlemmar som en kompetensförstärkning generellt för föreningen. Forskning och erfarenheter från stadsdelar med flerårig erfarenhet. Det urbana utvecklingsarbetet, som har pågått sedan tidigt nittiotal, har genererat mycket forskning och erfarenheter. I kombination med den lokala erfarenheten som samlats sedan 2008 finns en tydlig bas att utgå ifrån när olika satsningar värderas utifrån relevanta parametrar. Exempel på dessa är dynamiken mellan den operativa nivån och den strategiska men också en kunskap kring behov och möjligheter. Det finns väl utvecklade nätverk på regional och nationell nivå där erfarenhetsutbyte pågår kontinuerligt. Det urbana utvecklingsarbetet stödjs också av nationell forskning vilket innebär att lokala satsningar ibland utvärderas och ingår i ett större perspektiv. Gamlegården är till exempel en av stadsdelarna som ingår i Maria Vallströms rapport Mörkade platser - stigmatisering och ryktesspridning i urbana utvecklingsområden. Demografiskt har stadsdelen kommunens yngsta befolkning. Detta får konsekvenser både för arbetslöshetssiffrorna men också avseende trygghetsfrågor. I en stadsdel med hög mobilitet av boende innebär detta stora utmaningar för samtliga institutioner som hanterar barn- och ungdomsfrågor. På Gamlegården där försörjningsstödsberoendet är högt, och ibland omfattar flera generationer, blir insatser som arbetar med det salutogena perspektivet betydelsefulla inte minst i ett långsiktigt perspektiv genom att det stärker positiva förebilder. I det urbana utvecklingsarbetet har därför satsningarna haft ett fokus på det salutogena, fungerande. Ideellt engagemang har uppmuntrats och belönats. I några fall har det till exempel lett till sommarjobb. Genusperspektivet beaktas i samtliga satsningar utifrån befintlig forskning. Denna omfattar såväl kartläggning av förväntad tid innan inträde på arbetsmarknaden för invandrade kvinnor respektive män som flickornas relativt sett låga deltagande i organiserade fritidsaktiviteter. I tidigare satsningar, kring entreprenörskap och företagande, uppmärksammades de brister som finns i stödet för gruppen invandrade 21

22 kvinnor. Genusperspektiv har lett till en ökad närvaro av flickor på läxläsningen, jämn fördelning mellan könen vid såväl längre anställningar som sommarjobb, ökat deltagande av flickor på fotbollsskolan och vid utfärder samt ett stort engagemang från kvinnor som har den Urbana hembygdsgården som bas. Delaktighet och förankring Samtliga satsningar är gjorda utifrån faktiska behov som finns i stadsdelen och/eller i samarbete med boende. De största utmaningarna för delaktighetsperspektivet ligger på den strategiska nivån. Genom satsningen på Familjeservice, lokalt förankrad på Gamlegården, samt det tydliga uppdraget från politisk nivå till kommunledningskontoret och samtliga kommunala verksamheter kring värdigt mottagande och integrationsutmaningen har dessa frågor lyfts till en övergripande strategisk nivå. Tillsammans med den tvååriga satsningen, som görs på Arbete och välfärdsförvaltningen, på en Integrationssamordnare har flera av de frågor och utmaningar som påverkar det urbana utvecklingsarbetet uppmärksammats under 2015 på ett nytt sätt. Den ökade uppmärksamheten innebär starkare strategisk förankring, bättre nätverk och samarbete, ökad kunskap och resurser samt ökad möjlighet till en socialt hållbar utveckling. Kreativa kombinationer För att uppnå synergieffekter har olika finansieringsmöjligheter kombinerats. Tydligast avspeglas detta i verksamheten på den Urbana hembygdsgården. Genom några av de samverkansavtal som upprättats med representanter för den idéburna sektorn har samverkan också inneburit möjligheter till anställning för relevanta resurspersoner. Detta har inneburit att föreningens kompetens och stabilitet har ökat samtidigt som arbetslöshetsaspekten beaktats. Ett arbete för ett ökat samarbete med den idéburna sektorn pågår i nationella, regionala och kommunala processer. I Kristianstad kommun återupptogs denna process Ansvaret för processen ligger på kommunledningskontoret som tillsammans med Sensus, IFK Handboll och Furuboda arbetar med utformningen av avtalet. Arbete och välfärdsförvaltningen finns, efter förfrågan från KLK, med som stöd i processen. För att hantera våra gemensamma hållbarhetsutmaningar behöver nya samarbetsformer utformas och provas. Då plattformsavatal saknats har de behov som funnits av flexibel samverkan, både från de områdesbaserade föreningarna och från offentligt håll, prövats i så kallade idéburet offentligt partnerskap. Dessa överenskommelser har fungerat över begränsad tid men varit öppnare än styrda projekt. Som också beskrivs under punkten kreativa kombinationer har några av de samverkansavtal som upprättats inneburit möjligheter till anställning för relevanta resurspersoner. Genom dessa har föreningens kompetens och 22

23 stabilitet ökat samtidigt som arbetslöshetsaspekten beaktats. Satsningarna hanterar också långsiktigheten i att bygga på det som finns och stärka det samtidigt som akuta behov och problem hanteras i nuet. Operativ kontra strategisk nivå Båda nivåerna beaktas vid de olika satsningarna för att uppmärksamma glappet eller tomrummet mellan de behov som verkligheten producerar och de resurser som finns för att hantera dessa. Erfarenheter, från kommuner som deltagit i urbant utvecklingsarbete länge, visar på vikten av att arbeta strategiskt för att skapa effektiva strukturer för att säkerställa det långsiktiga perspektivet. Urban 15 satsningen har tydliggjort kommunens brist på organisatorisk struktur för att hantera utmaningarna även när finansiering har funnits. (Undantaget är den förstärkning som gjorts i nystartjobben där den befintliga organisationen har fungerat fullt ut.) Där några kommuner valt att hantera stimulansmedlen enbart i denna befintliga struktur har detta inte varit möjligt för Kristianstads del. Till skillnad från de två första åren när bristen på strukturer var tydlig kunde de medel som använts under 2015 fördelas smidigare. Dels kunde redan befintlig verksamhet på Urbana hembygdsgården fortsätta dels kunde de överenskommelser som fanns med idéburen sektor vidareutvecklas då nödvändig infrastruktur fanns på plats. Uppföljning och utvärdering för att stärka lärandeperspektivet. Då det urbana utvecklingsarbetet utgår ifrån ett kommunalt ramverk är uppföljningar och utvärderingar av satsningar självklara. Vid utformandet av nya satsningar ingår detta som en del i planeringen. Flexibla verksamheter, som den Urbana hembygdsgården, är lärande organisationer i sin utformning. Detta har inneburit en verksamhet i ständig aktiv förändring utifrån behov som finns men där stöd saknas. Insatsen har kvarstått så länge behovet har funnits alternativ upphört om stödet har fungerat i den ordinarie verksamheten. Kopplingen till staten och det nationella perspektivet innebär också tillgång till den specifika forskning som genereras inom urban utveckling. Satsningen av urban 15 medlen har utvärderats, av Helene Bogren, i olika delrappor. Gamlegården är också en av de stadsdelar som Maria Vallströms skriver om i sin rapport Mörkade platser. Urban 15 satsningens huvudfokus har varit på variablerna försörjningsstöd, arbetslöshet och behörighet till gymnasieskolan. Utfallet för dessa meddelar statistiska centralbyrån i december. Kommunens resultat beskrivs utifrån de andra kommunernas resultat. Det går således inte att enbart utifrån den mätningen avgöra vad som åstadkommits. 23

24 Till de flesta av satsningarna som gjorts inom Urban 15 finns en projektbeskrivning. Det har också gjorts utvärderingar kontinuerligt. Flera av dessa har gjorts tillsammans med de som deltagit och då som en del i lärandeprocessen. Materielet kommer att finnas tillgängligt på kommunens hemsida, i takt med att satsningarna avslutas, under rubriken Urban

25 RAPPORT 2015:36 REGERINGSUPPDRAG Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Slutrapport 25

26 26

27 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Slutrapport Boverket 27

28 2 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Titel: Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Rapportnummer: 2015:36 Utgivare: Boverket, oktober, 2015 Upplaga: 1 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Uppföljning, prestationsbaserade stimulansmedel, stimulansbidrag, urbant utvecklingsarbete, arbetssätt, samverkan, effekter, förvärvsarbete, försörjningsstöd, behörighet till gymnasieskolan, boendemiljö, trygghet, service, företagsetableringar, omflyttningar, kommuner, stadsdelar, Borås, Göteborg, Kristianstad, Landskrona, Malmö, Stockholm, Södertälje, Trollhättan, Växjö, resultat, slutsatser Diarienummer: 1288/2015 Process: 3.4 Rapporten kan beställas från Boverket. Webbplats: E-post: publikationsservice@boverket.se Telefon: Postadress: Boverket, Box 534, Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på Boverkets webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 28

29 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 3 Förord Boverket har genom regeringsuppdrag A2013/1192/IU i uppdrag att följa upp det prestationsbaserade stimulansbidraget. Bidraget har under åren 2013 till 2014 betalats ut till de 15 stadsdelar som ingår i det urbana utvecklingsarbetet. Detta är den tredje, och avslutande rapporten i uppdraget. Rapporten är skriven av Helene Bogren (projektledare), Hans Jonsson, Johan Kihlberg och Marie Sand. Karlskrona oktober 2015 Janna Valik Generaldirektör 29 Boverket

30 4 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 8 Uppdraget...8 Syfte och frågeställningar Avgränsningar Metod Läsanvisningar Resultat från uppföljningarna år 2014 och Brett spektrum av insatser Kommunerna arbetar olika med organisation och beslutsfattande Har arbetat olika tydligt med jämställdhet Viktigt med ett regionalt perspektiv Kommunerna följer upp bidraget på olika sätt Långsiktiga och kortsiktiga effekter Samarbete och långsiktighet ses som viktigast i det framtida arbetet 18 Statistisk genomgång av omflyttningen i stadsdelarna Förvärvsarbetande flyttare bland inrikes in- och utflyttare Utflyttningsrisk Förvärvsarbetande Slutsatser kring det prestationsbaserade stimulansbidraget Kommunerna har arbetat på olika sätt Långsiktighet är viktigt Kommunerna har intensifierat sitt arbete med hjälp av bidraget Osäkert om prestationen har gett genomslag Svårigheter att följa upp kommunernas användning av bidraget ,7 miljoner kronor kommer inte att följas upp Slutsatser kring det urbana utvecklingsarbetet som helhet Upprepade träffar har skapat ett nätverk Utvecklat myndighetssamarbete Bilaga Intervjufrågor, uppföljning Bilaga Enkätfrågor, uppföljning Bilaga Områdesstatistik Bilaga Boverket 30

31 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 5 Sammanfattning Boverket har regeringens uppdrag att följa upp det prestationsbaserade stimulansbidraget på totalt 200 miljoner kronor som har betalats ut under åren 2013 och Bidraget har fördelats mellan de 15 stadsdelar som ingår i det urbana utvecklingsarbetet. Syftet med denna rapport är att undersöka hur de berörda kommunerna och stadsdelarna har arbetat med det prestationsbaserade stimulansbidraget, varför de har valt att arbeta som de har gjort, om bidraget har påverkat deras arbete, samt bedöma vad regeringens satsningar på urbant utvecklingsarbete har haft för effekter. Det bidrag som betalades ut den i första omgången, i december 2013, följdes upp genom kommunbesök och intervjuer med olika aktörer. Dessa intervjuer gjordes under hösten Det arbete som har finanierats med hjälp av prestationsbaserat stimulansbidrag under verksamhetsår 2015 har följts upp genom en enkät i juni Uppföljningen omfattar även ett statistiskt nedslag kring omflyttning och trångboddhet i stadsdelarna, vilket baseras på statistik från SCB. Att bidraget inte har åtföljts av några regler från regeringen har gjort att stadsdelarna har valt att arbeta på olika sätt. Uppföljningen visar att bidraget har betalats ut till ett brett spektrum av insatser, att man har fokuserat på olika mål vid fördelningen av medel, att man har valt att arbeta på olika sätt organisatoriskt, att det har skiljt sig åt gällande vem som har fattat beslut om lokal fördelning (förvaltning, nämnd eller kommunstyrelse), att omfattningen av internt och externt samarbete har varierat, att man har valt att följa upp arbetet på olika sätt internt, samt att det har varierat under vilka, och hur många, verksamhetsår man har valt att fördela bidraget. Användningen av bidraget har även påverkats av att det beslutades för en period på två år. Detta anser kommunerna är en för kort period för en statlig satsning och de framhåller att de har behov av långsiktighet i arbetet. Uppföljningen indikerar också att regeringens satsning med detta bidrag inte riktigt har fått genomslag på grund av den korta tidsperioden. Den statistiska uppföljningen av omflyttning i de 15 stadsdelarna visar att de generellt har en relativt stor utflyttning av förvärvsarbetande jämfört med inflyttande av förvärvsarbetande. Det gäller båda könen, men främst kvinnor. Sedan 2008 har dock andelen utflyttande med förvärvsarbete minskat i förhållande till andelen inflyttande i de flesta stadsdelarna. An- 31 Boverket

32 6 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delen som förvärvsarbetar är låg, samtliga områden ligger procentenheter lägre än riket som helhet. Det prestationsbaserade stimulansbidraget har påverkat arbetet i stadsdelarna genom att man har kunnat tidigarelägga och skala upp insatser. Det har dock inte påverkat den övergripande inriktningen på arbetet i någon större omfattning eftersom man upplever att man redan tidigare arbetar i denna riktning, och att två år är för kort tid för att initiera ett utvecklingsarbete. Att bidraget har tillförts vid sidan av den ordinarie kommunala budgeten har påverkat genom att man anser att man då kan använda bidraget friare och testa nya vägar. Med tanke på att jämförelsevis små summor har tillförts det utvecklingsarbete som löpande görs i stadsdelarna har bidraget haft en förhållandevis stor påverkan. I en del stadsdelar har bidraget även resulterat i ökat samarbete mellan förvaltningar och ökad samverkan med föreningslivet. Regeringens formuleringar kring bidraget kan sammanfattas i att kommunerna med hjälp av bidraget ska intensifiera sitt arbete för att underlätta den socioekonomiska utvecklingen i stadsdelen och minska boendesegregationen i kommunen. Huvuddelen av bidraget har gått till att skala upp pågående verksamheter eller att testa nya sätt att arbeta på. Mindre delar av bidraget har gått till satsningar som skulle ha genomförts i samma utsträckning även utan detta ekonomiska tillskott. Tre stadsdelar har använt bidraget för att undvika att skära ner verksamheter som annars skulle ha drabbats av besparingar. Regeringen har inte satt upp några regler om hur beslut om lokal fördelning av bidraget ska dokumenteras, eller att användningen av bidraget ska följas upp lokalt. Det har gjort det svårt att följa upp hur en del kommuner har använt bidraget, samt hur mycket av bidraget de har använt. Boverkets uppföljning omfattar inte samtliga 200 miljoner 1 kronor som har betalats ut i bidrag, eftersom uppföljningsuppdraget upphör innan alla kommuner har tagit beslut om fördelningen av hela sina bidrag. Bidraget måste inte heller förbrukas senast 2015, utan regeringen tillåter att kommunerna för över bidraget till kommande verksamhetsår. De här två anledningarna gör att 13,7 miljoner kronor inte går att följa upp i denna uppföljning. Av de drygt 184 miljoner kronor som kommunerna har tagit beslut om gör beslutsformuleringarna att cirka 32 miljoner kronor inte går att följa till specifika verksamheter. 1 Av de 200 miljonerna går 2 miljoner till Boverkets uppföljning. Boverket 32

33 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 7 Regeringen har inte beslutat om fler utbetalningar av prestationsbaserat stimulansbidrag. Om regeringen i framtiden vill betala ut någon form av bidrag på ett liknande sätt förordar Boverket att bidraget åtföljs av någon form av regelverk. Kommunerna bör ha frihet att besluta om hur det ska fördelas mellan olika satsningar lokalt, men det bör åtföljas av någon form av redovisningsskyldighet. För att kunna följa upp mot ett sådant regelverk krävs att lokala beslut om fördelning dokumenteras så att verksamheterna går att identifiera och att investeringarnas utfall går att följa upp. Kommunerna framför att långsiktighet och samarbete är viktigast för deras framtida utvecklingsarbete i stadsdelarna. För att uppnå ett framgångsrikt arbete behövs både samarbete mellan kommunala förvaltningar och samverkan med statliga myndigheter som till exempel Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Kommunerna är även eniga om att det behövs en långsiktighet och förutsägbarhet i den statliga politiken. Samtliga kommuner ser ett behov av framtida statliga stöd i någon form till arbetet med att utveckla de berörda stadsdelarna. I kommunerna finns det flera uppfattningar om hur ett sådant stöd bör utformas. Inom det urbana utvecklingsarbetet har det byggts upp ett nätverk med kommuner och myndigheter. Arbetet har ökat myndighetsnärvaron i stadsdelarna och varit en kanal för att sprida goda exempel, forskning med mera. Kunskapsöverföringen har varit mycket uppskattad och nätverket har även lett till att stadsdelarna känner ett sammanhang kring dessa frågor och att man känner att man inte är ensam. Som en följd av att det inte finns någon statlig finansiering av det urbana utvecklingsarbetet under 2015 (förutom det prestationsbaserade stimulansbidraget), och att antalet myndigheter med uppdrag kopplade till detta har minskat, har även intensiteten i myndighetsarbetet minskat under Boverket

34 8 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Inledning Uppdraget I mars 2013 beslutade regeringen att inom ramen för det urbana utvecklingsarbetet betala ut 100 miljoner kronor årligen i prestationsbaserat stimulansbidrag under 2013 och Samtidigt gavs Boverket i uppdrag att följa upp hur kommunerna har använt bidraget, hur det påverkar kommunernas arbete samt bedöma vilka effekter regeringens satsningar på urbant utvecklingsarbete har gett för att minska utanförskapet. 2 Det urbana utvecklingsarbetet omfattar 15 stadsdelar i nio kommuner. De har valts ut utifrån kriterierna: förvärvsfrekvens lägre än 52 procent, långvarigt försörjningsstöd högre än 4,8 procent och gymnasiebehörighet lägre än 70 procent. Stadsdelarna skulle dessutom ha en befolkningsmängd på minst personer. Beslut om vilka stadsdelar som skulle ingå i det urbana utvecklingsarbetet presenterades i ett regeringsbeslut år Uppdraget 2012 fokuserade på kunskapsbaserade och tvärsektoriellt samordnade insatser för att nå en bättre utveckling i de stadsdelar som ingår. Detta fokus på kunskaps- och forskningsutbyte utökades sedan med ett prestationsbaserat stimulansbidrag. Syftet med det prestationsbaserade stimulansbidraget är att stimulera kommuner till att intensifiera sitt arbete för att minska utanförskapet i stadsdelarna. Regeringen har inte satt upp några regler kring hur bidraget ska användas i samband med utbetalningarna. Deras utgångspunkt är att det är på kommunal nivå det bäst avgörs var medlen gör mest nytta för att på olika sätt underlätta den socioekonomiska utvecklingen i stadsdelen och minska boendesegregationen i kommunen. Det innebär att beslut om vad bidraget ska användas till, vilka mål man väljer att arbeta efter, hur man väljer att organisera sig, om beslut tas inom förvaltning, nämnd eller kommunstyrelse, samt på vilket sätt man väljer att följa upp arbetet internt är frågor som är oreglerade och ska fattas på kommunal nivå. Bidraget betalas ut till berörda kommuner utifrån en modell som har beslutats av regeringen. 4 Modellen baseras på statistik kring samma indika- 2 Regeringsbeslut A2013/1192/IU. Vid respektive tillfälle har 99 miljoner fördelats till kommunerna och 1 miljon till Boverkets uppföljning. 3 Regeringsbeslut A2012/174/IU 4 Regeringsbeslut A2013/1192/IU samt A2013/4640/IU Boverket 34

35 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 9 torer som låg till grund för urvalet av stadsdelar: andel av befolkningen i stadsdelen som förvärvsarbetar; andel av befolkningen som mottar långvarigt försörjningsstöd; samt andel av dem som det givna året gick ut nionde klass med behörighet till gymnasieskolans nationella program. I fördelningsmodellen tas även hänsyn till hur stort flyktingmottagandet har varit i respektive stadsdel. Indikatorerna mäts utifrån resultatet föregående år, vilket innebär att den första utbetalningen som gjordes i december 2013 baserades på förändringen mellan år 2011 och Den andra utbetalningen som gjordes i december 2014 baserades på förändringen mellan år 2012 och Ju större positiv förändring desto högre andel av medlen får den kommun i vilken stadsdelen ligger. Utvecklingen i stadsdelen mäts även i förhållande till utvecklingen i kommunen som helhet samt det genomsnittliga resultatet för de 15 stadsdelarna. Samtliga kommuner tilldelas medel även de som har haft en negativ utveckling. Bidraget har fördelats enligt nedanstående tabell. 35 Boverket

36 10 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Tabell 1. Fördelning av det prestationsbaserade stimulansbidraget år 2013 och 2014 Stadsdel/Kommun Hässleholmen/ Borås Bergsjön/ Göteborg Gårdsten/ Göteborg Hjällbo/ Göteborg Norra Biskopsgården/ Göteborg Gamlegården/ Kristianstad Centrum-Öster/ Landskrona Herrgården/ Malmö Södra Sofielund/ Malmö Rinkeby/ Stockholm Tensta/ Stockholm Hovsjö/ Södertälje Ronna/ Södertälje Kronogården/ Trollhättan Araby/ Växjö Fördelning (tkr) december 2013 Fördelning (tkr) december 2014 Totalt (tkr) Inom ramen för uppföljningen ska tre rapporter lämnas till ansvarigt departement. Den första rapporten lämnades innan majoriteten av kommunerna hade hunnit ta beslut om hur de skulle använda bidraget och fokuserar därför på hur de tänker kring bidraget. Rapport 2 bygger på en uppföljning av hur bidraget användes under verksamhetsår 2014, samt verksamhetsår 2013 för de stadsdelar som förskotterade pengar och påbörjade arbetet innan den första utbetalningen gjordes. Denna tredje rapport är uppdragets slutrapport. Den innehåller därför både en sammanfattning av den uppföljning som gjordes 2014 och en uppföljning av det arbete som finansieras med hjälp av prestationsbaserat stimulansbidrag under verksamhetsår Boverket 36

37 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 11 Syfte och frågeställningar Syftet med denna rapport är att undersöka hur de berörda kommunerna och stadsdelarna har arbetat med det prestationsbaserade stimulansbidraget, varför de har valt att arbeta som de har gjort, om bidraget har påverkat kommunernas arbete, samt bedöma vad regeringens satsningar på urbant utvecklingsarbete har haft för effekter. Våra frågeställningar är: Vad har bidraget använts till och vad har kommunerna haft för mål i arbetet? Hur har kommunerna arbetat med bidraget? Hur ser det egna uppföljningsarbetet ut? Hur är omflyttningen i stadsdelarna? Har bidraget påverkat kommunens arbete? Vilket behov av statligt stöd har kommunerna i det fortsatta arbetet? Avgränsningar Rapporten följer upp de prestationsbaserade stimulansbidrag som har betalats ut i december 2013 och december Den omfattar de beslut om fördelning som har fattats till och med september Uppföljningen begränsas till de 15 stadsdelar som har tagit del av bidraget samt de verksamheter som har tagit del av bidraget. Kommunerna bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete i stadsdelarna och det prestationsbaserade stimulansbidraget finansierar bara en begränsad del av det. Vårt uppdrag omfattar inte att följa upp stadsdelarnas totala utvecklingsarbete utan bara att följa upp hur detta bidrag har använts. Vårt uppdrag är att göra en uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Det innebär att Boverket inte gör några värderingar av hur kommunerna har arbetat med bidraget, och vi utvärderar heller inte vilken effekt de enskilda projekten har haft. I uppdraget ingår att bedöma vilka effekter regeringens satsningar på urbant utvecklingsarbete har gett för att minska utanförskapet. I detta ligger en värdering, men den begränsas i denna rapport till att följa upp de effekter vi kan se av det prestationsbaserade stimulansbidraget som politik. 37 Boverket

38 12 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Metod Uppföljningen av det prestationsbaserade stimulansbidrag som användes under 2013 och 2014 och som betalades ut i december 2013 gjordes under hösten Uppföljningen gjordes genom platsbesök och intervjuer i samtliga nio kommuner. Intervjuer gjordes med samordnare för kommunens arbete med bidraget, ansvariga politiker, företrädare för de tre indikatorerna samt fastighetsägare och trygghetsvärdar. Totalt genomfördes cirka 40 intervjuer. De flesta intervjuerna var gruppintervjuer och totalt intervjuades cirka 150 personer. Utöver detta besökte vi cirka 60 verksamheter eller projekt. Vi begärde även in beslut kring den lokala fördelningen av bidraget. Mer om hur denna uppföljning genomfördes återfinns i delrapport 2. 5 Den intervjumall som användes återfinns i bilaga 1. Uppföljningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget under verksamhetsår 2015 har gjorts genom enkäter. Enkäter har skickats ut till samordnare för kommunens arbete med bidraget. De har varit öppna så att flera personer i kommunerna har kunnat bidra med svar. Enkätfrågorna återfinns i bilaga 2. Även för verksamhetsår 2015 har beslut kring den lokala fördelningen av bidraget begärts in. Kapitel 3, som har fokus på omflyttning, baseras på statistik från SCB. Läsanvisningar Det första kapitlet beskriver regeringsuppdraget, syfte, frågeställningar, metod och avgränsningar. I det andra kapitlet återfinns en sammanfattning av de uppföljningar som har gjorts år 2014 och Det tredje kapitlet innehåller en statistisk genomgång av omflyttningar. I det fjärde och femte kapitlet dras slutsatser kring det prestationbaserade stimulansbidraget, respektive det urbana utvecklingsarbetet som helhet. En mer utförlig beskrivning av den uppföljning som gjordes under år 2014 återfinns i rapport 2. 6 I den återfinns även beskrivningar av de verksamheter och projekt som finansierades med hjälp av prestationsbaserat stimulansbidrag under verksamhetsår Boverket (2015): Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2. Rapport 2015:17. 6 Boverket (2015): Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2. Rapport 2015:17. Boverket 38

39 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 13 Resultat från uppföljningarna år 2014 och 2015 Brett spektrum av insatser Regeringen beslutade i mars 2013 att prestationsbaserat stimulansbidrag skulle betalas ut till de 15 stadsdelar som ingår i det urbana utvecklingsarbetet. Eftersom det var känt sedan tidigare vilka kommuner som skulle få del av bidraget, men inte vilka belopp det skulle röra sig om, valde fyra kommuner att förskottera medel ur sina kommunala budgetar för att på så sätt tidigarelägga eller utöka pågående projekt redan under Den sista utbetalningen kom i december 2014, vilket gör att många insatser fortfarande pågår. Flera kommuner har också valt att använda bidraget under en längre period i stället för att förbruka hela beloppet under 2014 och I samtliga stadsdelar pågick olika former av insatser redan före satsningen på det prestationsbaserade stimulansbidraget. Flera kommuner har valt att använda bidraget till att förstärka eller utöka de verksamheter som redan var i gång och som man visste fungerade bra men det finns också kommuner som valt att satsa på helt nya åtgärder. I de flesta fall handlar det om en kombination, där man valt att dels förstärka redan pågående verksamheter, dels prova något nytt. I något fall har bidraget gjort att verksamheter som hotats av neddragningar på grund av stadsdelens ekonomiska läge kunnat fortsätta som tidigare. De insatser som har gjorts i områdena spänner över ett brett fält. Det handlar i huvudsak om att öka förvärvsfrekvensen bland de boende i stadsdelarna, som feriepraktik, lärlingsplatser och jobbcoacher; om förstärkningar inom skolan, som läxhjälp och föräldrastöd, samt om fritidsaktiviteter för barn och unga, som fotbollsskolor och musikverksamheter. Insatserna har i stort sett varit desamma under 2014 och Alla kommuner uppger också att de har haft samma övergripande mål med bidraget under båda åren. Kommunerna har prioriterat långsiktiga insatser. Även i de försöksverksamheter som har startats upp finns det ofta en långsiktig tanke bakom arbetet, då man planerar för en fortsättning om de faller väl ut. En kritik som riktats mot bidraget är att det bara betalas ut under två år vilket medför att projekt som fungerat väl måste upphöra om det saknas utrymme i den ordinarie budgeten och om det inte finns andra medfinansiärer som är intresserade av att bidra ekonomiskt till verksamheten. 39 Boverket

40 14 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Kommunerna arbetar olika med organisation och beslutsfattande Tydliga, breda organisationer påverkar arbetet positivt En av stadsdelarna hade en organisation för det urbana utvecklingsarbetet redan innan regeringen beslutade att utveckla arbetet med det prestationsbaserade stimulansbidraget. Ytterligare tre stadsdelar utvecklade under 2013 till 2015 organisationer som tog hand om den lokala fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Några stadsdelar hade sedan tidigare andra organisationer för utvecklingsarbetet i stadsdelen där arbetet med detta bidrag kunde ingå. De som inte har haft någon organisation kring detta arbete har antingen lagt arbetet på en förvaltning, en nämnd eller på kommunstyrelsen. Politiken har haft en aktiv roll i arbetet i ungefär hälften av stadsdelarna, medan ansvaret i huvudsak har legat på en förvaltning i resterande stadsdelar. Att myndigheter och föreningsliv har en aktiv roll i det lokala arbetet med att fördela bidraget är mindre vanligt, men förekommer i några kommuner. De stadsdelar som har organisationer som tar hand om det prestationsbaserade stimulansbidraget upplever att det har gett en tydlighet i arbetet. Att olika aktörer deltar i diskussioner kring hur bidraget ska fördelas lokalt upplevs som mycket givande. Allra mest fruktsamt blir det om det även finns mandat att fatta beslut i gruppen, eller om man upplever att man har möjlighet att påverka besluten. De mötesformer som inriktas på att utbyta information upplevs däremot som ineffektiva. En del stadsdelar har bjudit in myndigheter och civila samhällets organisationer att delta i diskussionerna. Som exempel nämns arbetsförmedlingen, försäkringskassan, polisen, bostadsbolag och föreningsliv. Detta framhålls som framgångsrikt. Flera av stadsdelarna uppger att de har utökat och förstärkt samarbetet med externa aktörer under Det är kopplat till olika verksamheter och projekt som har tagit del av det prestationsbaserade stimulansbidraget. I den uppföljning som gjordes 2014 riktades det i några kommuner kritik mot att man inte bjöd in förvaltningar och andra aktörer till diskussion kring fördelningen av bidraget. Enligt den uppföljning som har gjorts 2015 har man inte gjort några förändringar i dessa kommuner. Boverket 40

41 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 15 Kommunerna har arbetat olika gällande beslut och dokumentation Beslut om den lokala fördelningen har fattats i kommunstyrelsen, nämnder eller förvaltningar. Majoriteten av kommunerna har valt att arbeta på samma sätt under 2015 som de gjorde under Det finns inga krav från regeringen på hur ett beslut om den lokala fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget ska dokumenteras. Kommunerna och stadsdelarna har valt att arbeta på olika sätt med dokumentation. Majoriteten av kommunerna har skickat in protokollförda beslut, medan några har valt att redovisa den lokala fördelningen på annat sätt. Att bidraget kan användas under längre tidsperioder, att det i en del fall finns medfinansiärer, samt att fördelningen inte behöver specificeras, har dock gjort det svårt att följa hur bidraget har använts genom de beslut som har skickats in. Har arbetat olika tydligt med jämställdhet Nästan alla stadsdelar har angett att de har beaktat jämställdhetsperspektivet. Ett flertal stadsdelar anger att jämställdhetsperspektivet ingår i all verksamhet och att det styrt fördelningen av bidraget, att aktiviteter och insatser som får bidrag ska rikta sig till båda könen. Flera stadsdelar har tagit upp situationen för invandrade kvinnor i områdena. Man har bland annat pekat på att det behövs särskilda insatser för kvinnor för att öka förvärvsgraden men också för att öka deltagandet i olika organiserade aktiviteter. Ett par stadsdelar har därför haft aktiviteter som har riktat sig enbart till flickor eller kvinnor. En stadsdel har, i enkäten 2015, angett att de inte har beaktat jämställdhetsperspektivet specifikt i sin fördelning av bidraget. De menar dock att det inte har påverkat resultatet. Två stadsdelar har angett att de har beaktat jämställdhetsperspektivet, men utan att beskriva på vilket sätt. Viktigt med ett regionalt perspektiv Majoriteten av stadsdelarna anser att det är viktigt att ha ett regionalt perspektiv i arbetet då stadsdelsutveckling berörs av övergripande frågor på den regionala nivån såsom arbetstillfällen, migration, bostäder, utbildning med mera. Deras uppfattning är också att det regionala perspektivet behöver förstärkas och synliggöras. Flera stadsdelar talar om att det är viktigt att ha en plattform för diskussioner kring hur man kan minska boendesegrationen, ta del av goda exempel från andra delar av regionen, samt att ta del av forskningsresultat. Flera betonar även vikten av att arbeta tillsammans, till exempel för att driva nya utvecklingsprojekt. Utbytet bör gå i båda riktningar. Någon kommun påtalar att det är viktigt att en stadsdel 41 Boverket

42 16 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget har möjlighet att bidra till den regionala utvecklingen. Någon annan framhåller att det behövs regionalt stöd och samarbete eftersom det är svårt för kommunen att själva bryta segregationen. De framhåller dock att det är viktigt att man inte tappar det lokala perspektivet i det regionala arbetet, utan att arbetet bedrivs utifrån varje stadsdels unika förutsättningar. Majoriteten av kommunerna lyfter fram att det regionala utbyte som har skett inom det urbana utvecklingsarbetet har varit bra. Två kommuner prioriterar ner betydelsen av att ha ett regionalt perspektiv i arbetet till förmån för andra perspektiv. Kommunerna följer upp bidraget på olika sätt De flesta kommuner har under både 2014 och 2015 valt att följa upp hur det prestationsbaserade stimulansbidraget har använts inom ramen för respektive förvaltnings ordinarie uppföljningsarbete inför kommande bokslut. En del stadsdelar har dock valt att särredovisa bidraget och göra en mer detaljerad ekonomisk uppföljning av hur bidraget har använts samt vilka resultat det har lett fram till. Några kommuner har satt upp tydliga mål för de olika projekt och verksamheter som har finansieras av bidraget och de följer upp och analyserar hur väl målen har uppfyllts. Långsiktiga och kortsiktiga effekter Det prestationsbaserade stimulansbidraget har bara påverkat den övergripande inriktningen på arbetet i ett fåtal stadsdelar. En del stadsdelar har valt att lägga ett ökat fokus på indikatorerna, men de flesta har valt att arbeta mot de mål de har satt upp sedan tidigare och förstärka utvecklingsarbetet i denna riktning. Det beror på att man anser att indikatorerna ligger väl i linje med det arbete som redan pågår, och att man tycker att satsningen varar för kort period för att man ska initiera ett utvecklingsarbete. Den tydligaste effekt som de lyfter fram är att man har kunnat tidigarelägga och skala upp insatser. De framhåller till exempel att de har kunnat hjälpa fler individer i arbete, förbättra situationen i skolan, minska skolfrånvaron samt ge barn och unga i områdena en mer aktiv fritid. Flera kommuner talar om betydelsen av att bidraget har tillförts vid sidan av den ordinarie kommunala budgeten. Det har gjort att man har kunnat använda pengarna friare och testa nya vägar. Det har resulterat i att bidraget har haft förhållandevis stor påverkan mot bakgrund av att det har tillförts jämförelsevis små summor till det utvecklingsarbete som löpande görs i stadsdelarna. Boverket 42

43 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 17 Majoriteten av bidraget har gått till satsningar som annars inte skulle ha genomförts. Det kan innebära metodutveckling, nya satsningar, eller att man skalar upp pågående verksamheter. Det indikerar att majoriteten av bidraget har använts så att kommunerna har kunnat göra mer än vad som annars hade varit möjligt. Tre stadsdelar uppger att de har använt bidraget till verksamheter som annars skulle ha behövt minska i omfattning. Uppföljningen indikerar även att bidraget inte bara har fått kortsiktiga effekter i form av att man har kunnat trappa upp arbetet under den period som man har fått extra resurser. Stora delar av bidraget har använts till satsningar som kommer att fortsätta efter att bidraget är slut. Det kan både innebära finansiering inom den ordinarie budgeten och annan extern finansiering. En annan effekt av det prestationsbaserade stimulansbidraget är att det har lett till ökat samarbete mellan olika förvaltningar. I flera kommuner har även samverkan med föreningslivet förstärkts. Två stadsdelar svarar i enkätuppföljningen sommaren 2015 att bidraget inte har gett någon effekt. En stadsdel menar att det är för lite pengar och att det därför endast ger en marginell effekt. En annan påtalar att det är för tidigt att utvärdera. Att bidraget beslutades för en period på två år har påverkat både kommunernas arbete med bidraget och dess effekter. Att tilldelningen inte var känd i förväg har gjort det svårt att planera framåt och flera kommuner menar att beslut om lokal fördelning har stressats fram. Att den framtida finansieringen var osäker har även inneburit att anställningar som har finansierats med bidraget till stor del är tidsbegränsade. Bidragets upplägg har begränsat möjligheten att göra långsiktiga satsningar och några kommuner har valt att föra över delar av bidraget till kommande budgetår för att på så sätt kunna använda de tillförda medlen mer långsiktigt. Vid enkätuppföljningen framkommer det att kommunerna ser ett flertal negativa effekter av att beslutet om prestationsbaserat stimulansbidrag togs för enbart två år. Några kommuner talar om att de ser en risk i att metoder som har utvecklats går om intet då bidraget upphör, om det saknas utrymme för finansiering genom den kommunala budgeten. De talar även om att de, utan det ekonomiska tillskottet, troligtvis kommer att kunna hjälpa färre personer i de verksamheter som pågår. Någon talar om att de i en mer långsiktig satsning hade kunnat göra mer av arbetet, bland annat genom att bygga fler interna och externa strukturer för arbetet och att arbeta mer långsiktigt i det strategiska upplägget. Någon menar även att långsiktighet hade skapat bättre möjligheter att utvärdera arbetet. 43 Boverket

44 18 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Några kommuner framhåller att de i sitt arbete har kompenserat för att det bara togs beslut om bidrag i två år och det därför inte har påverkat deras arbete. Samarbete och långsiktighet ses som viktigast i det framtida arbetet Mot bakgrund av att det inte finns beslut om att betala ut mer prestationsbaserat stimulansbidrag har vi i denna uppföljning frågat vad kommunerna tycker är viktigast för dem i deras fortsatta arbete. Det som förs fram som viktigast är samverkan och samarbete. Det gäller både samverkan mellan kommunala förvaltningar och samverkan med statliga myndigheter som till exempel Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. De talar även om betydelsen av ökat inflytande för boende och den idéburna sektorn. Det som framförs som viktigast för god utveckling är alltså att fler hjälps åt och att man känner till vad andra aktörer gör. Även förutsättningar för långsiktighet i arbetet framförs som mycket viktigt. De stadsdelar som ingår i det urbana utvecklingsarbetet har även tidigare haft statsstöd. Detta, tillsammans med de projekt som har finansierats från andra håll, har gett en ryckighet i arbetet. Om det innebär att verksamheter startar upp, och sedan läggs ner igen även om de visar goda resultat, leder det även till besvikelser. Det gör att kommunerna är eniga om att det krävs en långsiktighet och förutsägbarhet i den statliga politiken så att de får lugn och ro att arbeta i en beslutad riktning. Flera kommuner talar även om att det behövs ett mer reglerat flyktingmottagande och att fler kommuner tar ett större ansvar för asyl- och flyktingmottagandet. Det system för flyktingmottagande som vi har i dag ger en ojämn fördelning av asylsökande och flyktingar både på kommunal nivå och på stadsdelsnivå, vilket påverkar det kommunala arbetet. En av stadsdelarna framhåller även att det behövs en jämnare fördelning av nyanlända över staden. Även i andra frågor framhålls vikten av att kommunen har ett helhetsperspektiv och ser till hela staden för att utveckla de berörda stadsdelarna. Hela befolkningen behöver ses som en gemensam målgrupp och man påtalar att delar av arbetet kanske ska göras i andra delar av staden. Flera kommuner talar om vikten av att satsa ännu mer på att skapa arbetstillfällen samt på skolan. Man talar om vikten av att skapa riktiga arbetstillfällen, att stödja företagsetableringar och att olika verksamheter som har i uppdrag att stödja långtidsarbetslösa måste arbeta tillsammans. Man Boverket 44

45 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 19 talar även om att det behövs fortsatta satsningar på lärare och elever i grundskolan och utökad vuxenutbildning. I samband med detta nämner en del kommuner att fokus på de tre indikatorer som ligger till grund för den statliga fördelningen av prestationsbaserat stimulansbidrag har varit bra. Flera tycker dock att det skulle vara bra att lägga till vård och jämlik hälsa som ytterligare en dimension. Även fortsatt trygghetsskapande arbete behövs i det framtida arbetet. Även bostäder och infrastruktur är områden som anses viktiga att arbeta med framöver. Flera kommuner talar om vikten av politiska beslut som leder till ökad byggnation av bostäder med rimliga hyror. Man talar även om ett behov av att öka variationen i beståndet i stadsdelarna. Att det finns bra infrastruktur och kollektivtrafik i och till stadsdelarna framhålls även som viktigt i flera kommuner. För att nå så goda resultat som möjligt med utvecklingsarbetet i framtiden uppger samtliga kommuner att de behöver fortsatt statligt stöd i någon form. En tydlig uppfattning är att staten måste hjälpa till och att kommunerna inte själva klarar att skapa ett socialt hållbart Sverige. Det finns dock olika uppfattningar om hur ett statsstöd bör utformas. Gemensamt är att man efterfrågar en långsiktighet i den statliga politiken och att utformningen av ett statligt stöd bör främja kontinuitet och förutsägbarhet. En del nämner att det prestationsbaserade stimulansbidraget har varit en bra form av stöd, men att det behöver vara mer långsiktigt. Andra förespråkar en politik som inte fokuserar på enskilda stadsdelar utan fokuserar på staden som helhet. Någon nämner tydligare mål och krav på uppföljning som viktigt. Andra framhåller vikten av att samverkan mellan berörda kommuner, myndigheter och andra aktörer i stadsdelarna, samt eventuellt den idéburna sektorn, vävs in i stödets utformning. En kommun föreslår att minskad vårdkonsumtion och minskad brottslighet bör läggas till de tre indikatorerna i en övergripande socioekonomisk utvärdering som ligger till grund för bidragsfördelning. Ytterligare ett förslag är att kommunerna ska kunna söka nationella medel för de ändamål som staten vill lägga fokus på. 45 Boverket

46 20 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Statistisk genomgång av omflyttningen i stadsdelarna En viktig faktor som har betydelse för hur stadsdelarna utvecklas är omflyttningen och om de som flyttar in respektive flyttar ut från stadsdelarna har förvärvsarbete eller inte. I ett område som präglas av ett utbrett utanförskap kvarstår segregationen om de som får arbete väljer att flytta därifrån för att ersättas av personer utan förvärvsinkomst. Det innebär att de insatser som görs i kommunerna kan ha god effekt på individnivå, utan att de behöver visa sig i att utanförskapet i områdena minskar. Vid våra besök i kommunerna under hösten 2014 framhöll man att trångboddheten i områdena är ett stort, och växande, problem. Trångboddheten påverkar inte bara slitaget på lägenheterna utan också andra faktorer som till exempel skolresultaten. Det är dock svårt att se exakt hur utbredd trångboddheten är. Den faktiska befolkningen bedöms i flera fall som betydligt större än den officiella. Rinkeby har exempelvis officiellt invånare, medan den verkliga siffran bedöms vara runt Samtidigt talas om handel med fiktiva adresser, där nyanlända betalar en summa för att få en bostadsadress men där man bor någon annanstans, vilket felaktigt ökar det officiella invånarantalet. Våra uppföljningar visar att trångboddheten i områdena är en viktig fråga, men den går inte att följa upp på ett tillfredställande sätt med den statistik som finns tillgänglig. Detta eftersom statistiken bygger på folkbokföringen vilken inte visar den faktiska bosättningen samt att den definition av trångboddhet som finns (trångboddhetsnorm 3) har svagheter. Förvärvsarbetande flyttare bland inrikes in- och utflyttare Befolkningens försörjningsmöjligheter speglar områdets stabilitet och det är därför intressant att studera andelen förvärvsarbetande som flyttar in i ett område relativt hur många det är som flyttar ut. Andelen förvärvsarbetande flyttare bland inrikes 8 in- och utflyttare skiljer sig mellan områdena och varierar över tid. Figur 1 syftar till att visa en översiktlig bild av utvecklingen i samtliga områden. Utvecklingen i enskilda områden presenteras i bilaga 3. Talet 100 visar att det flyttar lika många förvärvsarbetande ut från området som det flyttar in. Det går inte 7 Se Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Rapport 2. 8 Endast flyttningar inom landet. Boverket 46

47 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 21 att se omfattningen av flyttningarna i dessa siffror, utan enbart relationen mellan in- och utflyttningarna. Ett tal över 100 visar att inflyttningen av förvärvsarbetande är större än utflyttningen. Ett tal under 100 visar att det är en större utflyttning. Figuren visar att utflyttningen av förvärvsarbetande i de 15 stadsdelarna (URB-områdena) 9 dominerar under Men det finns undantag där främst Gårdsten sticker ut med en positiv nettoflyttning under vissa år. Figur 1. Relativ skillnad i sysselsättning mellan in- och utflyttare , Rinkeby Tensta Hovsjö Ronna Araby Herrgården Södra Sofielund Centrum o Öster Gamlegården Bergsjön Gårdsten Hjällbo N:a Biskopsgården Kronogården Hässleholmen Källa: SCB 9 De 15 stadsdelarna listas i tabell Kvoten är definierad enligt iiiiiiiiii uiiiiiiiii, där täljaren består av förvärvsarbetande inflyttare och nämnaren består av förvärvsarbetande utflyttare. Ålder år. Data saknas för Södertälje kommun på grund av utbrytningen av Nykvarn kommun. Detsamma gäller Uppsala kommun på grund av utbrytningen av Knivsta kommun. 47 Boverket

48 22 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Figur 2 visar att utvecklingen skiljer sig åt sett till hela perioden med både positiv och negativ förändring i antalet förvärvsarbetande som flyttar in jämfört med antalet förvärvsarbetande som flyttar ut. Sedan 2008 är dock utvecklingen huvudsakligen positiv med en relativt minskande utflyttning av förvärvsarbetande i områdena. Det finns två stadsdelar som har haft en negativ utveckling med en relativt ökande utflyttning av förvärvsarbetande; Gårdsten och Gamlegården. Bland de med en positiv utveckling de senaste sex åren finns områden som har haft en positiv utveckling under hela perioden. Det finns även områden som till en början har haft en negativ utveckling, men som sedan har svängt till en positiv utveckling. Områden där utvecklingen har vänt är Rinkeby, Hovsjö, Centrum Öster och Kronogården. I dessa områden har den relativa andelen utflyttande förvärvsarbetande ökat sett till hela perioden men den relativa andelen har minskat sedan Figur 2. Förändring relativ skillnad i sysselsättning mellan in och utflyttare Förändring mellan Förändring mellan Källa: SCB Figur 3 visar att samtliga områden, utom Araby, hade en dominerande utflyttning av förvärvsarbetande. Störst skillnad mellan in- och utflyttade förvärvsarbetande hade Gamlegården med 46. Övriga områden varierar mellan 67 till 88. Män har en mer positiv nettoflyttning av förvärvsarbetande jämfört med kvinnor i de flesta områden, se figur 4. Detta innebär att kvinnor har större skillnad mellan antalet förvärvsarbetande utflyttare och antalet förvärvsarbetande inflyttare, det vill säga, det är större andel förvärvsarbetande kvinnor som flyttar ut från området och/eller en mindre andel förvärvsarbetande kvinnor som flyttar in i området jämfört med Boverket 48

49 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 23 män. Det finns dock några områden som skiljer sig från de andra. Herrgården har lika många in- som utflyttande förvärvsarbetande kvinnor (100) medan det är fler förvärvsarbetande män som flyttar ut än som flyttar in (62). I Gamlegården är motsvarande tal 52 för kvinnor och 41 för män. I Hässleholmen är motsvarande siffror 80 för kvinnor och 69 för män. De områden med störst skillnad mellan kvinnor och män, där män har en mer positiv nettoflyttning, är Ronna med 81 för männen och 65 för kvinnorna samt Hovsjö med 80 för männen och 66 för kvinnorna. Den största absoluta skillnaden finns dock i Herrgården. Figur 3. Relativ skillnad i sysselsättning mellan in och utflyttare Källa: SCB 49 Boverket

50 24 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Figur 4. Förändring relativ skillnad i sysselsättning mellan in och utflyttare 2013 efter kön Män Kvinnor Källa: SCB Utflyttningsrisk Det är även intressant att studera utflyttningsrisken eftersom de speglar olika områdens attraktivitet och funktion. En del områden präglas i huvudsak av bostäder, andra av arbetsplatser, medan en del är funktionsblandade. Områden har även olika karakteristika som gör dem mer eller mindre attraktiva för olika människor när det gäller boende. En hög andel flyttningar behöver inte vara något negativt för området eftersom det kan ligga i ett områdes funktion att fungera som en plats där människor bor en kortare tid, exempelvis ett område där det bor många studenter. Utflyttningsrisken är förhållandet mellan den förväntade utflyttningen, utifrån åldersstukturen, och den faktiska utflyttningen för hela befolkningen i området. Ett tal på 100 procent visar att den faktiska flyttningen är densamma som den förväntade flyttningen. Ett tal över 100 procent visar att den faktiska flyttningen är större än den förväntade och ett tal under 100 procent visar att den faktiska utflyttningen är lägre än den förväntade. Figur 5 syftar till att visa en översiktlig bild av utvecklingen i samtliga områden, utvecklingen i enskilda områden presenteras i bilaga 3. Figur 5 visar att de olika områdena skiljer sig åt där några har en utflyttning som är högre än den förväntade medan andra har en utflyttning som är lägre än Boverket 50

51 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 25 den förväntade. De flesta områden verkar dock konvergera runt 100 procent. Figur 5. Utflyttningsrisk , procent % 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Rinkeby Tensta Hovsjö Ronna Araby Herrgården Södra Sofielund Centrum o Öster Gamlegården Bergsjön Gårdsten Hjällbo N:a Biskopsgården Kronogården Hässleholmen Källa: SCB Figur 6 visar förändringen i utflyttningsrisk mellan och Figuren visar en blandad bild där exempelvis Norra Biskopsgården har haft en kraftig ökning i den faktiska utflyttningen jämfört med vad som var förväntat. Denna ökning är från den senare perioden. Även Tensta har haft en kraftig ökning men där har ökningen pågått under hela perioden. Hovsjö har haft den största ökningen under hela perioden. Dock 11 Utflyttningsrisken jämför faktisk flyttning med den förväntade flyttbenägenheten från det aktuella området, med hänsyn tagen till åldersstrukturen. Risken ligger i att det är en beräknad sannolikhet för flytt. Måttet kan alltså även tolkas som sannolikheten för att en individ ska flytta från området med hänsyn tagen till ålderstrukturen. Det innebär att hänsyn tas till om ett område har en hög andel med exempelvis unga, vilka har en högre sannolikhet för att flytta. Observera att höga värden inte behöver innebära att man har nettoutflyttning från området. 51 Boverket

52 26 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget är ökningen liten under Rinkeby har haft en liknande utveckling men på en lägre nivå. Områden som Herrgården och Gårdsten har stora minskningar av antalet utflyttade jämfört med vad som förväntades. För båda dessa har minskningen huvudsakligen skett före Områden som har haft den största minskningen efter 2008 är Kronogården och Centrum Öster. De har båda haft ett trendbrott vid jämförelse av de två perioderna, där en ökande utflyttningsrisk under den första delen av perioden har vänt och minskar under den senare perioden. Figur 6. Förändring i utflyttningsrisk, procentenheter Källa: SCB Förändring mellan Förändring mellan Boverket 52

53 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 27 Figur 7. Utflyttningsrisk 2014, procent 180% 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 116% 94% 103% 105% 103% 108% 138% 109% 106% 110% 84% 84% 160% 92% 99% Källa: SCB Figur 7 visar utflyttningsrisken Det är främst två områden som sticker ut med en hög utflyttningsrisk. Det är Norra Biskopsgården och Södra Sofielund. De områden som har lägst utflyttningsrisk är Gårdsten och Hjällbo. Utflyttningsrisken mellan kvinnor och män varierar över områdena. I vissa områden har kvinnor en högre utflyttningsrisk; exempelvis i Hovsjö och Södra Sofielund, medan män har en högre utflyttningsrisk i till exempel Herrgården och Tensta. 53 Boverket

54 28 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Figur 8. Utflyttningsrisk efter kön 2014, procent 180% 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Män Kvinnor Källa: SCB Förvärvsarbetande Andelen förvärvsarbetande 12 ligger mycket lägre i de 15 URB-områdena jämfört med riket i helhet, en skillnad som i flera sammanhang benämns som gapet. Figur 9 syftar till att visa en översiktlig bild av utvecklingen i samtliga områden, utvecklingen i enskilda områden presenteras i bilaga 3. Utvecklingen har varierat för områdena men flertalet verkar konvergera. De områden som har avvikit är Herrgården som har legat på en låg men ökande nivå under hela perioden. Även Gamlegården och Araby har avvikit något från de övriga. 12 Täljaren består av antal förvärvsarbetande i november. Nämnaren består av befolkningen. Ålder år. Boverket 54

55 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 29 Figur 9. Andelen förvärvsarbetande , procent 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Riket Rinkeby Tensta Hovsjö Ronna Araby Herrgården Södra Sofielund Centrum o Öster Gamlegården Bergsjön Gårdsten Hjällbo N:a Biskopsgården Kronogården Hässleholmen Källa: SCB Figur 10 visar att utvecklingen av andelen förvärvsarbetande har varit positiv för de flesta områden, men att det finns undantag. Araby, Gamlegården och Kronogården har alla haft en klar negativ utveckling, till stor del under den senare perioden. Medan exempelvis Norra Biskopsgården, Hjällbo och Gårdsten haft en stark positiv utveckling. 55 Boverket

56 30 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Figur 10. Förändring i andelen förvärvsarbetande, procentenheter Förändring mellan Förändring mellan Källa: SCB Figur 11. Andelen förvärvsarbetande 2013, procent 90% 80% 77% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 53% 55% 48% 50% 50% 21% 52% 47% 34% 47% 54% 50% 48% 40% 50% 10% 0% Källa: SCB Boverket 56

57 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 31 Andelen förvärvsarbetande 2013 i de 15 URB-områdena ligger ca procentenheter lägre än i riket. De med absolut lägst andel förvärvsarbetande är Herrgården som står ut med 21 procent förvärvsarbetande. Även Gamlegården och Kronogården ligger lågt med 34 procent respektive 40 procent. Andelen kvinnor som förvärvsarbetar är generellt lägre än män, även i riket. Skillnaderna är särskilt stora i Hovsjö och Norra Biskopsgården där skillnaderna uppgick till procentenheter. Ett undantag är Södra Sofielund där andelen förvärvsarbetande kvinnor är högre än andelen förvärvsarbetande män. Figur 12. Andelen förvärvsarbetande efter kön 2013, procent 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Män Kvinnor Källa: SCB 57 Boverket

58 32 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Slutsatser kring det prestationsbaserade stimulansbidraget Kommunerna har arbetat på olika sätt Regeringen har inte satt upp några regler kring hur det prestationsbaserade stimulansbidraget ska användas, utan uppfattningen är att kommunerna bäst avgör var bidraget gör mest nytta. Detta har fått ett tydligt genomslag i hur kommunerna och stadsdelarna har valt att arbeta. Uppföljningen visar att bidraget har betalats ut till ett brett spektrum av insatser, att man har fokuserat på olika mål vid fördelningen av medel, att man har valt att arbeta på olika sätt organisatoriskt, att det skiljer sig åt gällande vem som fattar beslut om lokal fördelning (förvaltning, nämnd eller kommunstyrelse), att omfattningen av internt och externt samarbete varierar, att man har valt att följa upp arbetet på olika sätt internt, samt under vilka, och hur många, verksamhetsår man har valt att fördela bidraget. Detta tyder på att det finns ett stort behov av att kunna anpassa statligt finansierat utvecklingsarbete till de lokala förhållanden som råder i respektive kommun och stadsdel. Det är även någonting som kommunerna framhåller som viktigt för ett framgångsrikt arbete. Långsiktighet är viktigt Det som är gemensamt för alla kommuner är behovet av att tänka långsiktigt i det arbete man utför. Detta har varit viktigt för alla vid den lokala fördelningen av bidraget. För en del innebär det att man skalar upp pågående verksamheter som man vet ger bra resultat, för att sedan minska omfattningen om ekonomin kräver det. Andra har valt att satsa på nytänkande och att testa nya metoder. Målet är att dessa satsningar ska implementeras i den ordinarie verksamheten om de faller väl ut, och därmed utveckla den samma. Även de som har använt delar av bidraget till att förbättra samverkan och stärka lokala föreningar ser detta som en satsning som ska ge avkastning under en lång tid. Flera kommuner framhåller att bidragets upplägg, i kombination med att det beslutades för en period på två år, inte främjar långsiktighet i arbetet. En del framför även kritik mot vad de uppfattar som en ryckighet i politiken med allt för många statliga satsningar. De efterfrågar långsiktiga politiska överenskommelser över partigränser och mandatperioder. Boverket 58

59 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 33 Kommunerna har intensifierat sitt arbete med hjälp av bidraget Regeringens formuleringar kring bidraget kan sammanfattas som att kommunerna, med hjälp av bidraget, ska intensifiera sitt arbete för att underlätta den socioekonomiska utvecklingen i stadsdelen och minska boendesegregationen i kommunen. Uppföljningen visar att majoriteten av bidraget har använts till att sätta igång med satsningar som man ville göra men saknade finansiering till, att skala upp pågående verksamheter, eller att testa nya metoder. Mindre delar av bidraget har använts till satsningar som skulle ha gjorts i samma omfattning även utan detta bidrag. Tre stadsdelar uppger att de har använt bidraget för att undvika att skära ner verksamheter som annars skulle ha drabbats av besparingar. Osäkert om prestationen har gett genomslag Eftersom bidraget beslutades för en tvåårsperiod, och det finns en fördröjning i den statistik som ligger till grund för fördelningen, går det inte att studera om den prestation som har gjorts under de år då det prestationsbaserade stimulansbidraget har betalats ut har gett något genomslag i fördelningen av bidrag. Det vi kan se är dock att flyktingmottagandet har fått ett stort genomslag till följd av att antalet nyanlända har varit mer omfattande än väntat. Det har gjort att de tre indikatorerna i modellen har fått ett mindre genomslag vid fördelningen av bidraget. 13 Vår uppföljning indikerar att den statliga politiken med prestationsbaserat stimulansbidrag aldrig kom att testas fullt ut. Fördelningen kom aldrig att baseras på statistik från 2014 då samtliga kommuner hade börjat arbeta med bidraget. Detta är dock inte avgörande eftersom det är den totala prestationen i respektive stadsdel som mäts, oavsett finansiering. Politiken har inte heller fått fullt genomslag på grund av att flera kommuner, till följd av den korta tidsperioden, valde att inte göra något större utvecklingsarbete kring det statliga stödet eller den lokala fördelningen av bidraget. Den korta tidsperioden har även gjort att en del stadsdelar har valt att endast använda delar av bidraget inom den period som följs upp. Svårigheter att följa upp kommunernas användning av bidraget Det finns inga krav på om beslut om den lokala fördelningen av prestationsbaserat stimulanbidrag ska ske formellt eller hur det ska dokumenteras. Det har gjort det svårt att följa upp hur bidraget har använts, samt hur 13 Se bilaga Boverket

60 34 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget mycket av bidraget som har använts, i en del kommuner. Att en del beslut om fördelning har tagits utan målformuleringar för den verksamhet som ska bedrivas gör det även svårt för kommunerna att göra egna lokala uppföljningar om hur det arbete som har finansierats med bidraget faller ut. Det har även varit svårt att få in begärt material från några stadsdelar. Både i uppföljningen 2014 och 2015 finns det frågor som vi inte har fått svar på. Majoriteten har dock gett oss ett komplett material. Några stadsdelar har även framhållit att de ser positivt på alla former av uppföljningar av deras arbete, inklusive Boverkets uppföljning av bidraget. Regeringen har inte beslutat om fler utbetalningar av prestationsbaserat stimulansbidrag. Om regeringen i framtiden vill betala ut någon form av bidrag på ett liknande sätt förordar Boverket att bidraget åtföljs av någon form av regelverk. Kommunerna bör ha frihet att besluta om hur det ska fördelas mellan olika satsningar lokalt, men det bör åtföljas av någon form av redovisningsskyldighet. För att kunna följa upp mot ett sådant regelverk krävs att lokala beslut om fördelning dokumenteras så att verksamheterna går att identifiera och att investeringarnas utfall går att följa upp. 13,7 miljoner kronor kommer inte att följas upp Regeringens uppdrag till Boverket om att följa upp bidraget tar slut den 15 oktober De pengar som inte har beslutats om före mitten av september 2015 omfattas alltså inte av denna uppföljning. Det gäller 13,7 miljoner kronor. Regeringen tillåter att bidraget förs över till kommande verksamhetsår och ställer inga krav på egna kommunala uppföljningar av bidraget. Av de drygt 184 miljoner kronor som kommunerna har fattat beslut om, är besluten för drygt 32 miljoner kronor formulerade så att det inte går att följa pengarna till specifika verksamheter. Boverket 60

61 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 35 Slutsatser kring det urbana utvecklingsarbetet som helhet Upprepade träffar har skapat ett nätverk Genom återkommande träffar nationellt och regionalt har det, inom det urbana utvecklingsarbetet, vuxit fram ett nätverk bestående av kommuner och myndigheter. Flera kommuner framhåller att de har uppskattat detta. De menar att de diskussioner som har förts, samt det kunskaps- och erfarenhetsutbyte som har skett, har varit positivt för deras arbete. Lärandeprocessen har även inkluderat den forskning som har finansierats inom det urbana utvecklingsarbetet. Att vara en del av det urbana utvecklingsarbetet har även lett till att man känner ett sammanhang kring dessa frågor och en känsla av att man inte är ensam. Intresset av kunskaps- och erfarenhetsutbyte märktes även vid de besök hos verksamheter som har tagit del av bidraget, som gjordes under hösten Intresset för utbyte finns även på verksamhetsnivå, och det uppfattades som positivt att vi kunde berätta om andra liknande verksamheter i andra kommuner och förmedla kontakter till dessa. Några kommuner lyfter fram att statlig finansiering underlättar samarbeten både internt och externt. Utan finansiering blir det svårare att ordna tillfällen till möten och arbetet riskerar att prioriteras ned. Några kommuner säger att de inte upplever att det urbana utvecklingsarbetet har påverkat utvecklingen av området eller deras utvecklingsarbete. Troliga anledningar är stort flyktingmottagande, utflyttningar av förvärvsarbetare samt att stadsdelarna redan har ett pågående arbete med tydlig inriktning och därför inte ser något behov av att ta med sig detta in i sitt arbete. Det finns dock inget samband mellan att man har en tydlig strategi för arbetet sedan tidigare och att man upplever att det urbana utvecklingsarbetet inte har påverkat arbetet. Flera kommuner som har tydliga strategier för arbetet sedan tidigare uppger att de nationella och regionala träffarna samt forskningen har haft en positiv inverkan på deras arbete. En stadsdel framför att de är trötta på nationella satsningar och talar om att det finns en stor projekttrötthet hos de som arbetar med utvecklingsarbete i stadsdelen samt dess invånare. Utvecklat myndighetssamarbete Under 2014 utvecklades det urbana utvecklingsarbetet med uppdrag till Arbetsförmedlingen, Polisen och Skolverket, Statistiska centralbyrån (SCB) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Boverket och Länsstyrelsen hade sedan tidigare ett uppdrag genom regeringsuppdrag Regeringsbeslut 61 Boverket

62 36 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget A2012/174/IU. Under 2014 skapades en myndighetsgemensam arbetsgrupp som bland annat ordnade nationella konferenser inom det urbana utvecklingsarbetet. Arbetsgruppen var även en kanal för informationsutbyte. Samarbetet upplevdes som mycket givande. Statistiska centralbyrån (SCB) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ) var inte del av arbetsgruppen utan hade i uppdrag att bistå med statistiska uppföljningar. Att det anordnades ett antal nationella konferenser, regionala träffar, samt att Boverket besökte alla kommuner i samband med den uppföljning som gjordes under hösten 2014 gav en ökad myndighetsnärvaro i områdena. Under 2015 finns det uppdrag till Boverket, Länsstyrelsen, SCB och BRÅ. Det innebär att Arbetsförmedlingen, Polisen och Skolverket inte längre deltar i det nätverk som upparbetades under Detta kan ställas mot att kommunerna, i Boverkets enkätuppföljning 2015, framhåller att samarbete och samverkan är bland det viktigaste i deras framtida arbete för att utveckla stadsdelarna. Den statistik som har levererats från SCB och BRÅ har mottagits mycket positivt i kommunerna. Under 2015 har flera kommuner efterfrågat uppdaterade versioner av de rapporter som publicerades under Boverket 62

63 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 37 Bilaga 1 Intervjufrågor, uppföljning 2014 Samordnare Allmänt kring hur man har använt bidraget: Trots att alla stadsdelar är med i det urbana utvecklingsarbetet pga. en liknande problembild så är alla olika. Vad skulle du säga är specifikt för er stadsdel? Utmaningar och styrkor? Hur kopplas era satsningar till er specifika problembild? I vilken utsträckning och på vilket sätt involveras det civila samhället? Är det ett medvetet val? Varför? Har ni arbetat med boendeinflytande i processen när ni har beslutat vad stimulansbidraget ska användas till? På vilket sätt? Vilket reellt inflytande har det haft? Har ni beaktat genusperspektivet när ni har beslutat hur ni ska använda stimulansbidraget? På vilket sätt? Har det gett något avtryck i arbetet? Här kan vi t.ex. göra en koppling till statistikrapporten som vi fick från arbetsmarknadsdepartementet samt diskutera kvinnors tillgång till det offentliga rummet. På vilket sätt har ni beaktat den regionala nivån? Ser ni det som en viktig fråga? På vilket sätt? Tycker ni i dag att satsningarna har blivit rätt eller planerar ni att förändra någonting för det bidrag som kommer i december? Hur ser ni långsiktigt på de satsningar ni har gjort? Kommer de att fogas in i ert ordinarie arbete? Flyttmönster: Hur ser omflyttningen ut i området? Varifrån flyttar man? Vart flyttar man? Hur påverkar det utvecklingsarbetet i området? Mål: Vilka effekter bedömer ni att stimulansbidraget kommer att få i stadsdelen? Vad vill ni uppnå? Vad tror ni er kunna uppnå? Har ni ett övergripande mål för verksamheten eller olika delmål för respektive verksamhet? Hur förhåller sig de målen till era ordinarie verksamhetsmål? Påverkan: Ger stimulansbidraget något avtryck i er kommun? Har ert ordinarie arbete förändrats på något sätt till följd av stimulansbidraget och det urbana utvecklingsarbetet? Boverket sammanfattar vad vi vet om kommunens organisation kring det urbana utvecklingsarbetet och samarbetet mellan arbetsförmedlingen, skolan och socialförvaltningen. Vi ber om förtydligande vid behov. 63 Boverket

64 38 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Vad tycker ni om den organisation och de interna samarbetsformer som ni har i dag? Vad är bra? Vad kan utvecklas? På vilken nivå tas beslut respektive förs diskussioner? Hur påverkar det arbetet? Har det betydelse för ett framgångsrikt arbete om det finns en förankring av arbetet på politisk nivå respektive på högre tjänstemannanivå? Kunde de här stadsmedlen fått större effekt om de hade landat annorlunda i er organisation? T.ex. om de hade uppmärksammats mer centralt eller om er organisation hade sett annorlunda ut? Ni har tidigare haft lokalt utvecklingsavtal. Lever något kvar från de samarbetsformer som ni byggde upp då? Fanns det några speciella erfarenheter från det arbetet som ni har tagit med er in i det urbana utvecklingsarbetet? Kunskapsutbyte och kunskapsspridning: Har ni haft något kunskapsutbyte med andra kommuner (utöver det som Boverket och länsstyrelserna har varit med och ordnat)? Vem har i så fall varit involverade tjänstemän, politiker? Vilken kunskapsspridning har skett till andra stadsdelar i kommunen med liknande situation som inte är med i Urban15? Egen uppföljning: Gör ni någon egen lokal utvärdering av användningen av stimulansbidraget? Sker i så fall uppföljning och utvärdering löpande, eller först efteråt? Hur ser dokumentation och kvalitetssäkring ut? Hur tas kunskapen till vara? Finns det rutiner för att revidera och planera om ifall någon satsning inte slår väl ut? Upplever ni att era mål är realistiska och uppföljningsbara? Inom vilken tidsram? Finns det motstridiga mål? Utvärdering av stimulansbidragspolitiken: Har det på något sätt varit problematiskt för er att det bara är en stadsdel som är en del av det urbana utvecklingsarbetet Finns det någonting man kan göra för att förbättra den politiska satsningen på att minska utanförskapet i Urban 15? Skulle ett statsstöd ha varit mer effektivt om det hade sett annorlunda ut? Vad är bra med den här satsningen? Saknas någon aktör i samarbetet? Spelar bidraget någon roll? (I SWECO:s rapport från 2010 framkommer att det är en styrka att det inte har tillförts statliga medel för arbetet eftersom det ger ett större genomslag i verksamheternas ordinarie strukturer). Vad tycker ni om stimulansinslaget respektive prestationsinslaget i stimulansbidraget? Tycker ni att det urbana utvecklingsarbetet generellt och stimulansbidraget specifikt har bidragit till stigmatiseringen av områdena? Boverket 64

65 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 39 Styrande politiker Beslutsprocess, organisation och satsningar: Beslutet om hur ni använder stimulansbidraget togs i (var?) (när?). Varför har ni valt att göra just så? Tycker ni i dag att satsningarna har blivit rätt eller planerar ni att förändra någonting för det bidrag som kommer i december? Boverket sammanfattar vad vi vet om kommunens organisation kring det urbana utvecklingsarbetet och samarbetet mellan arbetsförmedlingen, skolan och socialförvaltningen. Vi ber om förtydligande vid behov. Vad tycker ni om den organisation och de interna samarbetsformer som ni har i dag? Vad är bra? Vad kan utvecklas? Ger stimulansbidraget något avtryck i er kommun? Har ert ordinarie arbete förändrats på något sätt till följd av stimulansbidraget och det urbana utvecklingsarbetet? Hur ser ni på kommunens integrationsarbete? Har det förändrats i och med stimulansbidragssatsningen? I så fall hur? Hur återrapporteras det arbete som sker med stimulansbidrag till er politiker? Hur ser ni långsiktigt på de satsningar ni har gjort? Kommer det att fogas in i ert ordinarie arbete? Utvärdering av stimulansbidragspolitiken: Har det på något sätt varit problematiskt för er att det bara är en stadsdel som är en del av det urbana utvecklingsarbetet Finns det någonting man kan göra för att förbättra den politiska satsningen på att minska utanförskapet i Urban 15? Skulle ett statsstöd ha varit mer effektivt om det hade sett annorlunda ut? Vad är bra med den här satsningen? Saknas någon aktör i samarbetet? Spelar bidraget någon roll? (I SWECO:s rapport från 2010 framkommer att det är en styrka att det inte har tillförts statliga medel för arbetet eftersom det ger ett större genomslag i verksamheternas ordinarie strukturer). Vad tycker ni om stimulansinslaget respektive prestationsinslaget i stimulansbidraget? Tycker ni att det urbana utvecklingsarbetet generellt och stimulansbidraget specifikt har bidragit till stigmatiseringen av områdena? Arbetsförmedlingen/Rektor/Företrädare försörjningsstöd Hur samarbetar ni mellan förvaltningarna, med arbetsförmedlingen och skolan kring de tre indikatorerna? Vilka frågor samarbetar ni kring? Vilka aktörer är aktiva/passiva? Hur påverkar ert samarbete kommunens arbete? Är ert samarbete att se som en förebild som bör spridas? Vad kan utvecklas? 65 Boverket

66 40 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Arbetsförmedlingen - Hur fungerar det att få ihop det urbana utvecklingsarbetet med arbetsförmedlingens huvuduppdrag? - Egna satsningar i stadsdelen? Kommunala bostadsbolag/trygghetsvärdar Om området Trots att alla stadsdelar är med i det urbana utvecklingsarbetet pga. en liknande problembild så är alla olika. Vad skulle du säga är specifikt för er stadsdel? Utmaningar och styrkor? Vilka framgångsfaktorer kan ni identifiera i ert arbete? (Kolla vilken betydelse ev. eldsjälar har för det här.) Vilka utmaningar har ni för framtiden? Hur ser omflyttningen ut i området? Varifrån flyttar man? Vart flyttar man? Hur påverkar det utvecklingsarbetet i området? Trygghet Hur är tryggheten i området? Kan man göra någonting ytterligare för att förbättra tryggheten? Trivs de boende? Vill de bo kvar? Ryktet Vad har området för rykte? Vad får det för konsekvenser? Kan man göra någonting för att förbättra ryktet? Företrädare för verksamheter Vi besöker verksamheterna och ställer frågor kring deras arbete, vad bidraget har finansierat, vad bidraget har för betydelse för verksamheten m.m. Detta är mer ett besök och samtal än en intervju. Boverket 66

67 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 41 Bilaga 2 Enkätfrågor, uppföljning ) Ni har tidigare uppgett vilka verksamheter/projekt som har fått del av prestationsbaserat stimulansbidrag under verksamhetsår Ange vilka av dem som fortsätter under verksamhetsår Verksamhet/Projekt Fortsätter Avslutat Fortsätter, men finansieras på annat sätt Namn 1 Namn 2 Namn 3 2) Får fler/nya verksamheter/projekt del av prestationsbaserat stimulansbidrag under verksamhetsår 2015? Om ja, hur många? Beskriv dessa kortfattat. 3) Skriv in samtliga verksamheter/projekt som helt eller delvis finansieras via prestationsbaserat stimulansbidrag under verksamhetsår 2015, samt efterfrågad information om dessa. Verksamhet /projekt Medfinansiär Summa prestationsbaserat stimulansbidrag under 2015 Tas från utbetalningen i december 2014 Tas från utbetalningen i december 2013 Skulle inte ha genomförts även utan detta bidrag Skulle ha genomförts även utan detta bidrag Namn 1 Namn 2 Namn 3 4) Efter det att bidraget är förbrukat, hur ser ni på finansieringen av de verksamheter/projekt som finansieras, helt eller 67 Boverket

68 42 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delvis, via prestationsbaserat stimulansbidrag under verksamhetsår 2015? Verksamhet/projekt År då det inte finns något prestationsbaserat stimulansbidrag kvar Verksamhet/projekt upphör Finansiär om verksamhet /projekt drivs vidare Oklart om det drivs vidare Namn 1 Namn 2 Namn 3 5) Vad har varit viktigt för er när ni har fördelat ert prestationsbaserade stimulansbidrag? Har ni till exempel gjort strategiska ställningstaganden? Har ni gjort någon skillnad jämfört med föregående år? 6) Vilket övergripande mål har ni för den totala användingen av bidraget under verksamhetsår 2015? 7) Har ni haft ett jämställdhetsperspektiv vid fördelningen av bidraget? 8) Har ni haft diskussionsmöten inför fördelningen av bidraget? 9) Har ni någon tydlig organisation för er fördelning av bidraget? 10) Vem har tagit beslut om er fördelning av bidraget? 11) Är beslutsprocessen den samma för den andra utbetalningen som för den första? 12) Har ni gjort några förändringar gällande samarbetet mellan företrädare för de tre indikatorerna? 13) Har ni gjort några förändringar gällande samverkan med andra externa aktörer som myndigheter eller det civila samhällets organisationer? 14) Gör ni någon egen uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget? Boverket 68

69 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 43 15) Upplever ni att bidraget har gett någon effekt på utvecklingen av området eller på ert utvecklingsarbete? 16) Har det påverkat ert arbete att det inte har beslutats om fler utbetalningar? 17) Har det urbana utvecklingsarbetet som helhet med nationella och regionala träffar samt forskningsmedel påverkat utvecklingen av området eller ert utvecklingsarbete? 18) Tycker ni att det är viktigt att det finns ett regionalt perspektiv i kommunens arbete för att kunna arbeta med att förbättra den socioekonomiska utvecklingen i stadsdelen och minska boendesegregationen i kommunen? 19) Vad är viktigast för er i ert arbete med att förbättra den socioekonomiska utvecklingen i stadsdelen och minska boendesegregationen i kommunen? 20) Anser ni att det behövs fortsatt statligt stöd till de stadsdelar som har fått bidrag? 69 Boverket

70 44 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Bilaga 3 Områdesstatistik Följande figurer visar en sammanställning av tillgänglig statistik över flyttningarna i de 15 URB-områdena år Samtliga figurer baseras på statistik från SCB. Enheten på höger axel är procentenheter medan enheten på vänster axel är procent. Figurerna visar: 1. Utrikes flyttnetto visas i rosa stapel och avläses på höger axel. Den visar huruvida området har en positiv eller negativ utrikes flyttning, det vill säga antalet som flyttar in i området från utlandet minus de som flyttar till utlandet från området. Denna stapel är transparent vilket möjliggör att både utrikes- och inrikes flyttnetto kan utläsas då de går åt samma håll. Färgen blir då mörkröd. 2. Inrikes flyttnetto visas i mörkgrå stapel och avläses på höger axel. Den visar huruvida området har en positiv eller negativ inrikes flyttning, det vill säga antalet som flyttar in i området från övriga landet minus de som flyttar till övriga landet från området. 3. Utflyttningsrisk illustreras av svart linje och avläses på vänster axel. Utflyttningsrisken jämför faktisk flyttning med den förväntade flyttbenägenheten från det aktuella området, med hänsyn tagen till åldersstrukturen. Observera att höga värden inte behöver innebära att man har nettoutflyttning från området. 4. Andelen förvärvsarbetande flyttare illustreras av den gula linjen och avläses på vänster axel men bör ej tolkas i procent utan hundratal, det vill säga 100 procent blir 100. Visar andelen förvärvsarbetande, ålder år, bland inrikes in- och utflyttare i området, det vill säga täljaren består av förvärvsarbetande inflyttare, nämnaren består av förvärvsarbetande utflyttare. 5. Andelen förvärvsarbetande illustreras av den orange linjen och avläses på vänster axel. Täljaren består av antal förvärvsarbetande i november, och nämnaren består av befolkningen. Ålder år. Boverket 70

71 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget % 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Araby Inrikes flyttnetto Utflyttningsrisk Andelen förvärvsarbetande Utrikes flyttnetto Andelen förvärvsarbetande flyttare 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Bergsjön Inrikes flyttnetto Utflyttningsrisk Andelen förvärvsarbetande Utrikes flyttnetto Andelen förvärvsarbetande flyttare 71 Boverket

72 46 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Centrum Öster Inrikes flyttnetto Utflyttningsrisk Andelen förvärvsarbetande Utrikes flyttnetto Andelen förvärvsarbetande flyttare 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Gamlegården Inrikes flyttnetto Utflyttningsrisk Andelen förvärvsarbetande Utrikes flyttnetto Andelen förvärvsarbetande flyttare Boverket 72

73 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 47 Gårdsten 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Inrikes flyttnetto Utflyttningsrisk Utrikes flyttnetto Andelen förvärvsarbetande flyttare Andelen förvärvsarbetande Herrgården 180% 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Inrikes flyttnetto Utflyttningsrisk Utrikes flyttnetto Andelen förvärvsarbetande flyttare Andelen förvärvsarbetande 73 Boverket

74 48 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Hjällbo Inrikes flyttnetto Utflyttningsrisk Andelen förvärvsarbetande Utrikes flyttnetto Andelen förvärvsarbetande flyttare 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Hovsjö Inrikes flyttnetto Utflyttningsrisk Andelen förvärvsarbetande Utrikes flyttnetto Andelen förvärvsarbetande flyttare Boverket 74

75 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget % 100% 80% 60% 40% 20% 0% Hässleholmen Inrikes flyttnetto Utflyttningsrisk Andelen förvärvsarbetande Utrikes flyttnetto Andelen förvärvsarbetande flyttare 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Kronogården Inrikes flyttnetto Utflyttningsrisk Andelen förvärvsarbetande Utrikes flyttnetto Andelen förvärvsarbetande flyttare 75 Boverket

76 50 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 180% 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Norra Biskopsgården Inrikes flyttnetto Utflyttningsrisk Andelen förvärvsarbetande Utrikes flyttnetto Andelen förvärvsarbetande flyttare 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Rinkeby Inrikes flyttnetto Utflyttningsrisk Andelen förvärvsarbetande Utrikes flyttnetto Andelen förvärvsarbetande flyttare Boverket 76

77 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget % 100% 80% 60% 40% 20% 0% Ronna Inrikes flyttnetto Utflyttningsrisk Andelen förvärvsarbetande Utrikes flyttnetto Andelen förvärvsarbetande flyttare 180% 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Södra Sofielund Inrikes flyttnetto Utflyttningsrisk Andelen förvärvsarbetande Utrikes flyttnetto Andelen förvärvsarbetande flyttare 77 Boverket

78 52 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Tensta Inrikes flyttnetto Utflyttningsrisk Andelen förvärvsarbetande Utrikes flyttnetto Andelen förvärvsarbetande flyttare Boverket 78

79 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget 53 Bilaga 4 Stimulansbidraget kopplas individuellt till var och en av de tre indikatorerna. Samtliga indikatorer mäts utifrån resultatet från föregående år med början från Den första utbetalningen baseras därmed på förändringen mellan 2011 och Ju större positiv förändring för respektive indikator som mäts i en stadsdel, desto högre andel av de fördelade medlen renderas. Fördelningsmodellen innebär ett tvåstegsförfarande där man först mäter stadsdelens utveckling i förhållande till utvecklingen i kommunen som helhet och därefter denna utveckling i förhållande till genomsnittet för de 15 stadsdelarna. Bidraget ska fördelas mellan de kommuner som ingår i det urbana utvecklingsarbetet och samtliga kommuner kommer att få utdelning, dvs. även de kommuner vars stadsdelar försämrats i relation till kommunutvecklingen. Den slutgiltiga fördelningen justeras sedan utifrån skillnader i flyktingmottagande i de olika stadsdelarna under de senaste fem åren ( ). Justeringen för flyktingmottagandet görs genom att den ursprungliga tilldelningen räknas upp relativt, dvs. multipliceras med kvoten mellan den enskilda stadsdelens mottagande och alla 15 stadsdelars genomsnittliga mottagande. Det innebär att den som tagit emot som genomsnittet behåller sin ursprungstilldelning medan den som tagit emot mer än genomsnittet får en uppräkning av sin ursprungstilldelning och tvärt om. 79 Boverket

80 54 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Beräkningen kan beskrivas enligt: y + v I I t u I=B,F,S u I t 1 = X u I t k k I t 1 u I 15 t u I t 1 s=1 5 u g=0 f tt 5 u g=0 z tt I t k k I t u= u g=0 f tt 5 u g=0 z tt där: y: Genomsnittlig tilldelning, vilken var 2,2 miljoner v: En spridningsvikt för att normalisera fördelningen till 0,1 för den stadsdelen med sämst utveckling för indikatorn I B: Behörighet F: Försörjningsstöd S: Sysselsättning u: Stadsdel k: Kommun i vilken u ligger I: Indikator t: Tid, mäts årligen f: Flyktingmottagande z: Befolkning X: Utbetalade medel Boverket 80

81 81

82 Box 534, Karlskrona Telefon: Webbplats: 82

83 83

84 84

85 85

86 86

87 Innehåll Inledning... 2 Uppdraget... 3 Kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning... 6 Varför arbeta mot ryktesspridning? Försöka förstå problemet... 9 Plocka isär... 9 Historisk kontingens andra tider Rumslig kontingens andra platser Analysera Omlokalisera Mediadramaturgi Mediescanningens resultat Brevet till länspolismästaren Sammanfattning del Strategier mot ryktesspridning Grundförutsättningar Strategier Omladdning Rosengård Sammanfattning del Referenser

88 Inledning I en intervju med en referensgrupp i Gamlegården, Kristianstad, berättar Neta på Näsby IF om damen som körde in på deras bakluckeloppis och inte vågade gå ur bilen: det var en dam som kom hit, körde in på parkeringen ställde sig och så, sa; Jag visste inte att det var hit jag skulle säger hon. Jag bara; Jamen vad bra du hitta rätt i alla fall då tyckte jag, för jag tänkte vägbeskrivning och så här. Nämen det är ju Gamlegården här bredvid säger hon. [skratt] Hon vart bara, satt så här i bilen [visar hur hon håller krampaktigt i ratten]; Gamlegården, det ligger precis bredvid Gamlegården. Och jag bara; Ja. Nämen det går inte sa hon. Vad då går inte, vi är ju en del av Gamlegården också sa jag. Jamen jag vet inte om jag kan stå kvar och sälja här för det, Gamlegården bredvid. Och jag bara så här; Gör ett försök, jag lovar att jag ska skydda dig om du blir påhoppad. För att det är, så. Hon sålde skitbra, tyckte att det var den roligaste bakluckeloppis hon hade varit på. Men just det här och bli helt så här, kör in genom grindarna till oss och bli så här; Gamlegården ligger ju där. [skratt]. 1 När etnologen Per-Markku Ristilammi diskuterade begreppet svart poesi i sin avhandling om Rosengård, refererade han i sin tur till kollegan Karla Werner. I hennes intervjuer med stadsbor märkte hon att vissa platser i staden väckte starka känslor av rädsla och antipati, att de för vissa personer var som om blodet skulle isa sig i ådrorna ifall de skulle stanna upp. Det verkade som om det fanns en ond magi som hotade att förgöra dem och det upplevdes helt otänkbart att gå i dialog med dessa platser. Den här sortens laddning kallar Werner för mörk magi. 2 Fyra år efter Ristilammis avhandling, 1998, kom antologin Mörk magi i vita medier där olika författare analyserade bilden av invandraren i medierna som ett resultat av många små delars helhet. Den sammantagna bilden av olika, till synes obetydliga detaljer, bildar en ram där nya detaljer kan infogas, hävdade de. 3 En genväg till maktens ojämlikhet har skapats, där ordet invandrare betraktas som sammankopplad med det som är annorlunda, både i bemärkelsen exotisk och i bemärkelsen hotfull. 4 Samma diskurs har i ett tidigare historiskt skede formats kring arbetarklassen, den del av befolkningen som nu alltmer kommit att rasifieras - underordningen handlar snarare om etniskt utanförskap än arbetarklass. Det blir synligt i beskrivningarna av störande ynglingar på moped och sysslolösa ungdomar som sitter och hänger, förvandlade från vit (manlig) arbetarklass till ungdom av annan etnisk härkomst än just vit. 5 Mopedåkandet och hängandet kvarstår men gruppen har omdefinierats. 1 Intervju referensgrupp Gamlegården, 2 Werner e. Ristilammi, Per- Markku 1994: Rosengård och den svarta poesin. En studie av modern annorlundahet, s Brune et al, 1998: Mörk magi i vita medier. Svensk nyhetsjournalistik om flyktingar, invandrare och rasism. 4 Tilly, Charles 2000: Beständig ojämlikhet; Torgovnick, Mariana 1990: Gone Primitive. Savage intellects, modern lives. 5 Dikec, Mustafa 2007: Badlands of the republic. Space, politics and urban policy, s

89 Om vi återvänder till Ristilammi så valde han begreppet svart poesi för att betona att beskrivningarna gör något med platsen och att de får högst konkreta innebörder för de som bor där. 6 Den här konstruktivistiska grundbulten har även Ian Hacking diskuterat. Han sätter fingret på den återverkan kategorisering har på den kategoriserade. Om man om och om igen möts av färdiga berättelser om sig själv så påverkar det förr eller senare självbilden. 7 Åtminstone tvingas man till ett försvar, ett förhållningssätt, en strategi för att bemöta skillnaden mellan upplevd tillhörighet och tillskriven kategori. Det här har diskuterats väldigt mycket i relation till stigmatiserande kategoriseringar som kvinna, barn, invandrare, arbetarklass osv. Det intressanta med stigmatiserandet av plats är att den i någon mån smittar invånarna med sin mörka magi och att just detta gör att stigmatiseringen reproduceras - så fort invånaren får en möjlighet flyttar hen från platsen och nya personer med få handlingsalternativ flyttar in. Flytten blir ett sätt att undkomma stigmat, liksom att ta avstånd från området trots att man bor där själv. Uppdraget Under Boverkets arbete med urbana utvecklingsområden konstaterades att ryktesspridningen och den negativa bilden av vissa områden var ett konkret problem. Mitt uppdrag blev att försöka utröna hur bilden skapas och vad man skulle kunna göra åt det, enkelt uttryckt. Jag valde ut tre platser av de 15 urbana utvecklingsområden som utpekats av regeringen på grund av låg behörighet till gymnasiet, hög arbetslöshet och hög andel försörjningsstöd. Urvalet baserades på att de som var ansvariga för urban utveckling på respektive kommun ville ta på sig en del av ansvaret, ifråga om att vara tillgängliga, uppriktiga, bjuda in till relevanta möten och hjälpa till att skapa referensgrupper samt gärna ha pågående eller förutvarande aktiviteter inom arbetet mot ryktesspridning och stigmatisering att följa eller informera om. Det blev då Gamlegården i Kristianstad, Herrgården i Malmö (den benämning som använts stigmatiserande har varit Rosengård, så det blev arbetsnamnet) och Araby i Växjö. Senare, under hösten, kom Seved/Södra Sofielund, också Malmö, med på ett hörn. Jag har arbetat interaktivt och tänkte mig till en början att följa vissa spår i det pågående arbetet mot negativ ryktesspridning (utom i Seved/Södra Sofielund då, som inte rymdes i min planering för det). Inget av dessa spår kom dock igång under året. Det berodde på olika saker; i Malmö hade man det största arbetet bakom sig och tyckte inte längre att just seminarier om ryktesspridning om Rosengård var relevanta (därmed inte sagt att frågan tappat sin aktualitet). Ett annat, mer hemligt spår, kom inte igång p g a yttre orsaker; den icke namngivna aktören valde att inte etablera sig i området. I Kristianstad hade jag tänkt följa arbetet med 4 D, ett projekt i samverkan med Hyresgästföreningen där tanken var att man skulle skapa en egen nyhetsredaktion på Gamlegården som skulle ge nya bilder av området. Här var samverkan och kommunikation en stötesten, som gjorde att projektet inte kom igång under I Växjö, som kom in senare i processen, hade jag tänkt följa konstnärskollektivet Wallrides arbete i Araby, men det upphörde. Dels av personbundna orsaker; den person som hållit i kontakten från kommunens sida blev tjänstledig. Dels kanske på grund av att det urbana utvecklingsarbetet gick in i en ny fas i Växjö, där inriktningen mot arbetsliv och företagande sattes tydligare i fokus och medlen blev projektbaserade på grundval av detta. En tänkbar konsekvens var att generellt områdesstödjande projekt med ett bredare fokus inte blev lika aktuella. 6 Ristilammi s Hacking, Ian 1999: The social construction of what och 2002: Historical ontology. 3 89

90 I Malmöstadsdelen Seved hann jag bara göra en intervjuomgång, eftersom de inte kunde få plats i projektet förrän hösten Övriga platser har besökts 3-5 gånger under Omdiskuterad konstnärlig utsmyckning i Seved. Foto: M. Vallström. 4 90

91 Snarare än de tänkta spåren kom följeforskningen att bestå av ett kontinuerligt samtal, gemensamt kunskapsbyggande och gradvisa insikter. Den viktigaste omorienteringen kom snabbt, omlokaliseringen av problemen, från området till det omgivande samhället. Därmed minskade vikten av de planerade referensgrupperna. Men de referensgrupper jag haft, i synnerhet i Kristianstad, har varit betydelsefulla. Det tog lång tid att komma i kontakt med boende på respektive område, men det kändes viktigt att gå den långa vägen, via nyckelpersoner. I Herrgården är man också försiktig med att använda de boende till referensgrupper mm, eftersom området varit så uppmärksammat och föremål för många projekt och studier, så där har jag egentligen inte pratat med boende i någon större utsträckning. Däremot arbetade referensgruppen på området och hade bott där tidigare. I det löpande fältarbetet har jag fått tips om nya personer och sammanhang samt även tillåtit mig att haka på tillfällen, spåra upp platser, improviserat, pratat med folk på bussen, taxichaufförer, arbetsförmedlare/coacher, medborgarkontor etc. Förutom detta sedvanliga etnologiska rörliga sökarljus samt intervjuer har jag arbetat med mediascanning (alltså en ganska ytlig analys av kategoriserade artiklar) och en enkät till arbetsgivare. Det är alltid svårt att veta hur omfattande en undersökning varit utan att få se lite siffror. Jag har gjort 35 intervjuer och 6 telefonintervjuer, samt haft ca 5-7 hängsamtal. 4 av de 35 intervjuerna har varit större gruppintervjuer (6-8 personer), det är tre träffar med referensgruppen i Gamlegården och en gruppintervju med besökare och personal på Tallgården i Araby. Det är totalt 47 personer som har blivit intervjuade, ca 15 av dem har blivit intervjuade 2-4 gånger, andra har jag bara träffat 1-2 gånger. De kategorier som valts ut har varit: Ansvariga för det urbana utvecklingsarbetet (10 personer) Politiker (3) Journalister P4 (6 + I Kristianstad blev även 2 barn involverade i intervjun) Referensgrupper (25) (boende, verksamma eller bara engagerade i området) Eldsjälar (3) När det gäller mediascanningen har jag gjort en snabbkategorisering av rubrik + första rader i respektive lokaltidning och Dagens Nyheter 2013, samt en uppföljning av lokaltidningar under årets första 10 månader (januari - oktober 2014). Det har kommit in fler artiklar på varje ort på dessa 10 månader som hela förra året, så materialet är jämförbart i mängd. En fråga uppstod tidigt som svar på mina frågor, nämligen om det stämmer att de som bor i dessa områden blir särbehandlade av t ex arbetsgivare för att de har en viss adress. Frågan var givetvis svår att besvara, men jag började med att prata med arbetsförmedlarna om hur de upplevde eventuell diskriminering från (icke namngivna) arbetsgivare. Jag kontaktade arbetsförmedling och i något fall coacher inom kommunen på alla tre orter och ställde frågor om hur de uppfattade arbetsgivarnas inställning till området, men också till hur arbetsgivarna hanterar mångfald i rekryteringsarbetet eftersom det snabbt seglade upp som ett kärnproblem bakom denna farhåga. Jag hörde mig också för om lämpliga arbetsgivare att tillfråga i en anonym enkät. Därefter riktade jag en enkät till 5 arbetsgivare på varje ort, där frågan om ryktet togs upp. De kontaktades först per telefon och blev tillfrågade om att ta emot enkäten, men svarsfrekvensen blev ändå mycket låg, 7 av 15, vilket ger något under 50 %. Jag har heller inte haft möjlighet att kontrollera om svaren stämmer med anställdas erfarenheter, men jag såg det som ett led i att få 5 91

92 arbetsgivarna att reflektera över dessa frågor. Jag valde ungefär liknande arbetsplatser, där jag från en arbetsförmedlare fått indikationer på att många från området söker arbete: en större livsmedelsaffär, ett bemanningsföretag och en hamburgerkedja på varje ort. Enkäten styrdes mot mångfald i rekryteringsprocessen och ryktesspridning om de aktuella områdena. Det kan jag i efterhand tycka var mindre bra, eftersom det förstärker kopplingen mellan område och etnisk annanhet. Å andra sidan var det svårt att inte se den koppling som fanns i arbetsförmedlarnas svar till just detta: diskriminering på etnisk grund, även om det inte alltid sades rent ut. Frågan om bostadsadressens betydelse bemöttes på de allra flesta håll med oförståelse och nekanden i samtalen. I enkäten fick arbetsgivarna svara på om vad de trodde spelade störst roll för andra arbetsgivare, som inte arbetade medvetet med mångfaldsfrågor. De trodde då att sökandes namn styr i första hand, före bostadsadress. Kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning Det här sättet att arbeta, den interaktiva metoden, är en process där det krävs att forskaren ger sig in i nya frågeställningar utan att tappa sin oberoende roll. Det handlar om en följsamhet gentemot de som arbetar praktiskt, att följa och stödja och ibland störa deras arbete med frågor, inspel av fakta och perspektiv, återkopplingar och revideringar i text och tankar. 8 Ett ömsesidigt lärande nära praktiken gör det möjligt att bygga användbar kunskap som blir till nytta för flera. Eftersom kunskapen lätt får en lokal prägel har det varit givande att samtidigt arbeta i flera orter, för att öka generaliserbarheten i resultaten. Det blir också viktigt att sprida dem, eftersom problematiken är väl känd både nationellt och internationellt. I det här fallet har spridningen skett på följande sätt: - Medverkan på öppna frukostmöten i Kristianstad 12/2 och 7/5 - Medverkan på Kraftsamling Herrgården, halvdagsmöte 8 maj - Uppsökande och utvidgning av nätverk och referensgrupper - Samtalen med arbetsförmedlare och coacher - Enkäten till arbetsgivarna Preliminära resultat har presenterats i följande sammanhang: -Vårmötet i Umeå (nationell nivå) 9 april Docentföreläsning, Uppsala universitet 22 maj -Jordbruksverket, Jönköping 14 november -Boverkets slutkonferens, Stockholm, 13 november -Forum för Community Art, Örebro 21 november (nationellt) -Urbana studier, Malmö Högskola, 27 november,(där deltagare från alla områden var inbjudna), med introduktion av Per-Markku Ristilammi -Internationell konferens; On the edge. The dual city, past and Present december, Stockholms stadsmuseum Projektet kommer också att presenteras på den nordiska konferensen CO2, NEFK 2015 i Köpenhamn Se utförligare diskussion i Vallström, Mikael 2014: Utblickar och utkast till alternativa verklighetsbeskrivningar. I: När verkligheten inte stämmer med kartan. Lokala förutsättningar för hållbar utveckling, s

93 När det gäller public opinion som det kallas i fråga om följeforskning, eller tredje uppgiften, har jag publicerat en debattartikel i ETC med anledning av en diskussion kring den förstärkta polisnärvaron i Stockholmsförorterna Tensta och Rinkeby. 9 Varför arbeta mot ryktesspridning? Anledningarna till att arbeta med ett så till synes svårfångat problem som ryktesspridning är flera. Dels handlar det om att en negativ bild av området riskerar att försämra förutsättningarna för det vanliga arbetet inom urban utveckling. Ett ovanligt tydligt exempel på det är beskrivet i rapporten Marknadsanalys Rosenkraft, som drog slutsatsen att de 4 % som fattades i den kalkylerade uppgången av fastighetspriserna enbart kunde förklaras med ryktet. I förslagen till lösningar skriver rapportens författare: Genomgående i alla delar av utredningen framkommer att ryktet spelar mycket stor betydelse för den framtida utvecklingen i Rosengård. Ryktet påverkar bostadspriser, de boendes vardagsliv, integrationen mellan stadsdelarna, etablering av verksamheter inom olika områden mm. 10 Det har också fastslagits att Rosengård påverkar bilden av Malmö och till och med Skåne, på ett negativt sätt, i fråga om t ex etableringar. 11 Men även i andra regionala frågor utgör den ett hinder, till exempel upplever kommunen att det är svårt att placera ut ensamkommande flyktingbarn i andra kommuner p g a områdets rykte. Andreas Konstantinides, ordförande i Stadsområde Öster, säger: A - Men jag pratar om mindre orter där dom, dom vågar knappt och prata med oss. M - Det är ju helt otroligt. A - Speciellt nu när vi försöker nu, ensamkommande flyktingbarn, med placeringar och annat. Och när vi kontaktar andra kommuner; Oj, ska ni skicka till oss Rosengårds problem? Alltså, Rosengård som begrepp, har blivit, det sitter fast. 12 Även en av dem som arbetar med ungdomar i Rosengård berättar ett liknande exempel, när de var på en nationell ungdomskonferens i Söderhamn och bemöttes med påtaglig och kännbar rädsla från både unga och vuxna från resten av landet. 13 Den här användningen av Rosengård som ett indexikalt tecken för förortsproblematik har jag också stött på i nationella medier samt i de övriga kommunerna jag undersökt. Karakteristiskt uttrycks detta ofta i bisatsen som i Rosengård. Rosengård har därmed uppnått status av första förklaringsvärde; inga ytterligare betydelser måste adderas, allt ryms i tecknet. Tensta har en liknande nationell räckvidd som tecken, vilket Loïc Wacqant påpekar från sin internationella utgångspunkt. 14 Men när händelserna i Husby utspelade sig i Stockholmsområdet var det till Rosengård integrationsministern begav sig, trots att man inte haft en incident där på flera år. 15 Att ryktet kring Rosengård kan betraktas som just överdrivet i ett nationellt perspektiv lyfts fram i rapporten Rosengård är fredligast i Stockholm, där en jämförelse över brottsstatistik visar att 9 ETC Stockholm 26/4 2014: 10 Marknadsanalys Rosenkraft. Rapport , Tyréns. 11 Intervjuer med Arian Ratkoceri, Stadsområde Öster. 12 Intervju Andreas Konstantinides. 13 Intervju referensgrupp Herrgården. 14 Wacquant, Loïc 2007: Territorial stigmatization in the age of advanced marginality, I: Thesis Eleven nr 91, s Intervju Andreas K. 7 93

94 antalet brott i området är betydligt lägre än i Stockholmsområdet. Till och med det utpekade rika området Östermalm har högre total kriminalitet än Rosengård. Där konstateras också att media ger en skev bild av detta faktum. 16 Förutom på lokal, regional och nationell nivå, så utgör naturligtvis stigmatisering ett kännbart problem på individuell nivå, i form av negativt bemötande och negativa förväntningar, vilket visats både i mitt arbete och i ett antal tidigare arbeten. 17 Den omfattande rörligheten som präglar många urbana utvecklingsområden bidrar till reproduktion av områdets stigma, men är också en direkt följd av den. 18 Det finns all anledning att befara att stigmatisering påverkar mobilitet eftersom ett av sätten att undkomma eller åtminstone lindra stigmat är att flytta. 19 Med minskat stigma bör minskad rörlighet kunna uppnås, vilket förstärks av åtgärder som blandad bebyggelse för att möjliggöra en boendekarriär inom området. 20 Det kanske mest skrämmande är dock att ryktesspridning som den kommit att formas under de senaste decennierna underblåser rasistiska strömningar i samhället; det är en underström som alltför lätt hakar i berättelserna om förorten. Upplevd orättvisa och brist på erkännande ökar i sin tur risken för motståndsaktioner och konflikt. 21 Resten av texten kommer att vara uppdelad i två större delar, där den första delen behandlar stigmatisering av plats och ryktesspridningens mekanismer. I den andra delen övervägs vilka möjligheter som står till buds och verkar fungera respektive inte fungera lika bra när det gäller att strategiskt arbeta mot stigmatiseringen av ett område. 16 Tryding, Per 2012: Rosengård är fredligast i hela Stockholm en rapport om brottslighet och statistik. 17 Se t ex Widigsson, Mats 2013: Från miljonprogram till högskoleprogram plats, agentskap och villkorad valfrihet; Ericson/Molina/Ristilammi 2000: Miljonprogram och media; Hallin et al 2010: Det är inte stenarna som gör ont Röster från Herrgården, Rosengård om konflikter och erkännande, sid. 56 ff. 18 Uppföljning av de prestationsbaserade stimulansmedlen, delrapport 1, sid 18; Andersson, Roger Wacquant Hallin et al, s Hallin et al s. 223; de los Reyes, Paulina et al, 2014: Bilen brinner men problemen är kvar Berättelser om Husbyhändelserna i maj

95 Gamlegården, Kristianstad. Foto: M. Vallström 1. Försöka förstå problemet Plocka isär En viktig början är att plocka isär, dekonstruera problemet, eftersom en del av uppdraget var att försöka utröna mekanismerna bakom stigmatiseringsprocesser. Eftersom jag i likhet med många forskare intar ett konstruktivistiskt perspektiv är detta ett nödvändigt steg. Det gäller att se till hur något konstrueras för att kunna föreställa sig andra verkligheter; att göra begreppen och verklighetsbeskrivningarna kontingenta, tillfälliga. Det finns också mer praktiska anledningar till att göra det. En sådan anledning är att man många gånger stöter på invändningen har det inte alltid funnits sådana här områden? med undertexten måste det inte vara så här? Dessa frågor kan bemötas med historisk kontingens, med undertexten nej, det behöver inte vara så här, om många upplever det vara ett problem finns det anledning att försöka ändra på det, vilket har visat sig vara historiskt möjligt. En annan anledning är att man ofta använder sig av kategorin invandrare som ett första förklaringsvärde. Det är uttalanden som Problemen beror på att det är många invandrare som bor där. Den förklaringen kan bemötas med både historisk och rumslig kontingens. Att påvisa att det kunde vara annorlunda blir då ett sätt att lossa kopplingarna mellan område, etnisk annorlundahet och problem och försöka blottlägga de mekanismer som ligger bakom stigmatiseringen av plats. 9 95

96 Historisk kontingens andra tider Miljonprogrammen byggdes för att höja bostadsstandarden i Sverige för de som hade det sämst ställt. Det var en enorm satsning där en miljon lägenheter byggdes under en kort period på talen. Det omgivande samhället var inne i slutet av en fas med full sysselsättning, framtidsoptimism och välfärd. Det moderna samhället med dess ideal funktionalitet och rationalitet formade arkitekturen. Här skulle den moderna människan bo, i avskildhet från industrins och den offentliga sektorns arbetsplatser, men i nära anslutning till dem, mer eller mindre långt från stadskärnan. Det är delar av miljonprogrammet som nu bildar ett antal urbana utvecklingsområden, föremål för regeringens satsningar. 22 Just de områden som jag har tittat närmare på ligger relativt nära stadskärnan, men ändå spelar geografin en viss roll. Seved/Södra Sofielund är den stadsdel som ligger närmast centrum, utan det karakteristiska stråket av industribyggnader, större trafikleder och grönområden som skiljer Gamlegården från Kristianstad, Araby från Växjö och (om än i mindre grad och egentligen mest synligt från cykelvägen) Herrgården/Rosengård från Malmö. Redan i början av 1970-talet började miljonprogrammens områden, framförallt i storstäderna, att beskrivas som samhälleliga misslyckanden. I Araby talades det om arabyungar, men det fanns också andra områden med dåligt rykte. Ett talesätt var att om man förlorat en cykel skulle man leta på norr. Då som nu talade man om moppeungdomen som störande i Araby. 23 Talet om droger är en annan föreställning som äger en viss kontinuitet över tid; på 1970-talet var det sniffning och alkohol, idag andra droger. Att hänga är också något som beskrivits som problem i Araby, vilket är en social rädsla med långa historiska rötter. Den uppstod, kan man säga, med lönearbetet och den nya fritiden, som ansågs farlig för arbetarna. 24 Den gav eko i berättelser om raggarna i Sundsvall på 1950-talet, där polisen gick runt och ropade rotera! också för att stävja social oro bland de stillastående bilarna och människorna. 25 Konstnärskollektivet Wallride har ifrågasatt denna rädsla för hängande och istället skapat platser för det, i Araby. På 1980-talet fanns exotiserande beskrivningar som anspelade på förortens invånare som annorlunda, även i etniska termer. 26 Men förorten var inte lika entydigt definierad som en plats för etniskt utanförskap. Forskaren och geografen Mustafa Dikec har beskrivit en motsvarande process i Frankrike, det land som i Västvärlden mest påminner om den svenska strukturen med förorter som geografiskt avskilda från stadskärnan. Han beskriver det som att rädslan har ändrat färg 27 Aktörerna ha bytts ut, men berättelsen kvarstår, som Wacquant uttryckt det. 28 Den här etnifieringen av problemen, från att ha beskrivits som sociala problem till religiösa eller kulturella problem, uppmärksammades redan på 1990-talet av forskarna Alexandra Ålund och Carl-Ulric Schierup, vilket de kritiserade som kulturalisering ett sätt att dölja problem som samhället egentligen hade ansvar för att lösa, genom en enkel hänvisning till deras kultur. 29 På något plan finns det också idag ett 22 Nilsson, Micael (red.) 2013: Urbant utvecklingsarbete-delrapportering av regeringsuppdrag. 23 Samtal Eva Linde, Panncentralen, Araby; Intervju Radio Kronoberg. 24 Thompson E P 1967: Time, work-discipline and industrial Capitalism. I: Past & Present. 25 Undersökning Industrihistoria, Sundsvalls museum/medelpadsarkiv, intervjuer Ristilammi s Dikec s. 8-9; se även Hallin et al s Wacquant,L, 2008: Relocating Gentrification: The Working Class, Science and the State in Recent Urban Research, in International Journal of Urban and Regional Research 32.1., s Ålund, A/Schierup, C-A 1992: Kulturpluralismens paradoxer. I: Kulturella Perspektiv nr

97 intresse av att förlägga problemen på en rasifierad grupp, lokaliserad till ett område. Därför är det viktigt att hålla fast vid den omsvängning mot konkret problemlösning som skett i det urbana utvecklingsarbetet de senaste åren; arbeta med befolkningens möjligheter till försörjning och utbildning. Det kan samtidigt innebära att många boende känner sig osedda i vad de uppfattar som sin kulturella särart, men det är en olöslig paradox. Ett återerkännande av alla medborgares samhälleliga rättigheter, oavsett hudfärg, är ett steg i rätt riktning på så sätt att det går att hävda ett ansvar på ett djupare plan, ett vidgande av vad som får utgöra vi. Rumslig kontingens andra platser I ett tidigare forskningsprojekt har jag studerat hur före detta industrisamhällen, bruksorter, svartmålas på ett liknande sätt som förorten. Hofors, i Gävleborgs län, har många parametrar som stämmer överens med erfarenheter återberättade av boende i stigmatiserade förorter. Det har då handlat om att behöva gå i försvar och känna hur bemötandet ändras när bostadsorten blir känd, men också att ha en mer positiv bild av området/orten än omgivningen och att känna gemenskap med andra som bor där. Andra gemensamma drag är att ha erfarenhet av svek och bristande inflytande, att uppleva hög genomströmning som tröttsam och att i någon mån känna sig fråntagen sin plats. 30 Av de tre orter jag undersökt är det framförallt Hofors som i intervjuer har reflekterat över ortens rykte, ofta uttryckt i frågan Hur f-n kan du bo i Hofors?. En period av kriminalitet har märkt orten för lång framtid, förutom de problem som förknippas med industriorter efter industrin (även om den just i Hofors faktiskt finns kvar). Rädsla är en stark drivkraft för ryktesspridning som förenar Hofors med flera av de urbana utvecklingsområdena. Både miljonprogramsområden och industrisamhällets centralorter på landsbygden kan betraktas som arv från samma tid; välfärdssamhället, byggt för full sysselsättning och omfattande samhällelig service. Orterna och områdena var under en kort period det mest moderna, spjutspetsarna in i framtiden, men är nu betraktade som oönskade rester av detta samhälle, som varandes i fel tid. Båda platserna präglas också av en hög grad av nyanlända p g a att det finns tillgång till bostäder där, i form av hyresrätter. Det finns naturligtvis också skillnader, som åldersstruktur, geografiskt avstånd till arbetsplatser samt att bruksorterna ännu inte är lika markant rasifierade. Man kan också säga att den övergripande förklaringsmodellen inte är etnisk annanhet i bruksorten, utan snarare bruksanda. Bruksanda har definierats som motpol till utveckling i dikotomin bruksandaentreprenörskap, och då förknippats med passivitet, initiativlöshet, beroende, låg utbildningsnivå, hög arbetslöshet etc. 31 Även orter som drabbats av miljöskandaler kan märkas av ett liknande stigma, det har forskare visat när det gäller exempelvis Hallandsåsen. 32 Det är då också en rädsla som ligger under ytan, ett behov av kalkylering av risk som är drivkraften bakom ryktesspridningen. Just för att påpeka den förvanskning av platsen som äger rum kan det vara en poäng att jämföra med andra områden i staden, med neutralt eller positivt rykte. Andreas Konstantinides säger: 30 Se även de los Reyes et al 2014, s. 22 ff. 31 Vallström, Maria 2014: Berättelser om plats, platsen som berättelse. I: Vallström, Mikael (red.)när verkligheten inte stämmer med kartan- lokala förutsättningar för landsbygders hållbara utveckling. 32 Sjölander-Lindqvist et al 2000: Understanding aspects of environmental stigma: The case of Hallandsås, i: Cottam/Harvey/Pape & Tait (red.): Foresight and Precaution

98 Nämen jag minns en gång faktiskt när jag, när det stod i Sydsvenskan, tidningen här, att det har kastats en sten på en buss. Och samma dag kastades en sten på en buss i Limhamn. Och det var en stor sten och bussfönstret gick sönder, men här gick inte fönstret sönder eller nånting. Men det stod ingenting om Limhamns-incidenten, det stod om Rosengårds-incidenten, som inte var så allvarlig som Limhamns. Och då minns jag att jag sa; Jamen i Limhamn har man slagit sönder en bussruta, liksom, det var farligt för föraren. Och ingen har sagt att; Nu ska vi ställa in alla busskörningar i det området, men här vill ni stoppa det på direkten. Jag minns att jag sa nåt sådant en gång. Ett sätt att kombinera den historiska kontingensen med den rumsliga är just att peka på de områden som faktiskt har förändrats avseende ryktet. I Kristianstad är Österäng på väg att bli ett sådant exempel, mer kända är kanske Möllevången i Malmö och längre tillbaka i tiden Söder i Stockholm. Analysera Nästa steg i att försöka förstå problemet stigmatisering består i att analysera det med stöd av lämpliga teorier. Ett sätt att tolka förändring av områdens status har varit att prata om gentrifiering, av engelskans gentry, på svenska ungefär medelklassifiering. Det har då handlat om ett perspektiv när man analyserat processer som lett till en förvandling av ett område, oftast från arbetsstadsdel till medelklasstadsdel, för att uttrycka det lite förenklat. Många åtgärder inom stadsplanering syftar ju mer eller mindre medvetet till att byta ut befolkningen i stigmatiserade områden mot bättre bemedlade invånare och på så sätt höja områdets status. Utförsäljningen av allmännyttan är ett exempel på en sådan åtgärd, vilket väckt protester i bland annat Alby. Där, i en tidningsartikel, skriver en företrädare för rörelsen Alby är inte till salu att de är trötta på att inte räknas: ingen räknar med oss, så vi har börjat räkna oss själva. 33 Idag förespråkas ofta social mix som ett ideal, alltså att både kunna erbjuda billigare bostäder för de som behöver det, och att attrahera köpstarkare grupper att flytta till området. Den danska sociologen Gunvor Christensen har dock visat att de åtgärder som syftat till social mix inte varit framgångsrika. Det har däremot de projekt som syftat till att rusta enskilda individer till fullt medborgarskap (arbete/utbildning t ex) varit, med skillnaden att dessa lyckade fall inte syns i områdets statistik eftersom de flyttar, och nya resurssvaga grupper flyttar in. 34 Brittiska forskare hävdar att social mix inte leder till förbättring av ett område (med undantag av betyg till unga flickor). I boken Mixed communities : Gentrification by stealth? ifrågasätter de idealet om att blanda områden som ett sätt att dölja ojämlikhet i fråga om klass. 35 Loïc Wacquant skriver att forskningen har tappat greppet om vad som förut hette arbetarklassen, att vi lämnat de mindre bemedlade i vad han kallar den avancerade marginaliteten. 36 Istället, menar han, har forskningen hamnat för nära policynivån, på grund av möjligheter till finansiering, och börjat formulera frågor som härrör från dem; social mix, trygghet, etc. 37 Även forskaren Don Kalb efterlyser 33 ; 34 Christensen, Gunvor 2013: Indsatser i udsatte boligområder. Hvad virker, hvorfor og hvordan? 35 Bridge, Gary; Butler, Tim; Lees, Loretta 2011: Mixed communities gentrification by stealth? 36 Wacquant Wacquant

99 ett (åter)erkännande av arbetarklassen, eftersom han där ser grogrunden till den populism som råder i Europa, ofta med främlingsfientliga förtecken. 38 Det Wacquant kallar avancerad marginalitet har alltså en tendens att skapas i form av reservat, som blir präglade av territoriell stigmatisering. Han målar upp samma typer av erfarenheter som redan nämnts: att boende känner sig tvingade att ändra sin adress när de söker jobb och känner allmänt negativa förväntningar med utgångspunkt i sin bostadsort. 39 Han beskriver hur den underordning av fattiga, etniska andra och postkoloniala migranter som redan finns samverkar med platsen i stigmatiseringsprocessen, men inte kan reduceras till den. Eftersom underordnade grupper lokaliseras till vissa platser blir själva platsen vanställd, hävdar han, och när den här skönhetsfläcken (blemish) blivit permanent uppstår historier om förtal, om orättvist negativa bilder, underifrån och ibland från vetenskapen. 40 Skillnaden mot tidigare historiska epoker och platser präglade av arbetarklassen, om vi återgår till tanken om den historiska kontingensen, är att de som tidigare bodde i dessa områden hade arbeten och därmed helt andra förutsättningar för att bygga upp en fungerande social ekonomi som komplement, skriver Wacquant vidare. 41 I Sverige är urbana utvecklingsområden i hög grad fysiskt avskurna från arbetsplatser, eftersom dessa byggdes i relation till omgivande, arbetskraftsintensiva industrier. Karaktären av slutna bostadsområden förstärker föreställningen om reservat. Vidare är den kollektiva organisering som präglade arbetarklassen svårare idag, dels för att kollektiv organisering per se anses passé i ett hyperindividualistiskt tidevarv, dels för att det enda sättet att undkomma stigmat i den avancerade marginaliteten är att ta avstånd från den, alltså disidentifiera sig gentemot en (fiktiv) andra. 42 Det gör frågan om delaktigheten komplex, vilket vi återvänder till i del Kalb, Don 2009: Conversations with a Polish populist: Tracing hidden histories of globalization, class and dispossession in postsocialism (and beyond). I: American ethnologist vol.36, no Wacquant 2007, s. 68. Se även Hallin et al s Wacquant 2007, s. 67, se även Listerborn, Carina 2014: Från vision till verklighet. Strategier för att utveckla hållbara städer, i Listerborn et al: Strategier för att hela en delad stad. Samordnad stadsutveckling i Malmö, s Ibid Skeggs (1997) 2006, Andersson

100 Herrgården, Malmö. Foto: M. Vallström. Omlokalisera Det tredje steget i att försöka förstå problemet med stigmatisering har för min del varit att omlokalisera det, ställa frågan var ligger problemet? Ganska snart blev det uppenbart att negativa rykten om området i första hand producerades utanför det, inte sällan av människor som aldrig varit där. Det tillhörde den basinformation man som nyinflyttad fick, ifråga om vilka områden som var att föredra respektive borde undvikas. Det var något som diskuterades i skolan, på fritiden, på arbetsplatsen samt inte minst i media. Följden av detta för min studie blev då att spåra ryktesspridning i en minst sagt svåravgränsad omvärld, vilket gjorde ett strategiskt urval nödvändigt. Ett av de val jag gjorde var ett nedslag i media, eftersom det pekats ut som en viktig plats där rykten hämtade näring och kanske även reproducerades. Ett annat var att följa frågan om bostadsadressens betydelse in till arbetsgivarna, via arbetsförmedlingen, eftersom det är en strategiskt viktig plats där rykten kan få fatala effekter. En tredje viktig grupp var ansvariga politiker. Från mina studier i stigmatiserade områden på landsbygden vet jag också att banker kan reproducera rykten genom att inte bevilja lån för individuella husköp i dessa områden, p g a osäker arbetsmarknad, och att man i den argumentationen reproducerar negativa bilder av orten. 43 Det kanske inte är direkt överförbart till de kommuner som avses här, eftersom alla de tre nu aktuella områdena ligger relativt centralt belägna i respektive stad, men är ändå en aspekt att ta med i beräkningen, tillika med inställningen hos befintliga större fastighetsägare och deras investeringsvilja 43 Intervju Susanne Norén, ABF, Norrsundet

101 i områdena. Överlag finns en tveksamhet över att investera i Skåneregionen p g a Rosengårds och i förlängningen Malmös rykte. Ryktets konkreta konsekvenser kan också visa sig som en utebliven tillväxt, som man konstaterat i marknadsanalysen Rosenkraft, som jag nämnde ovan. 44 Ryktet påverkar också räntenivåerna; räntan blir högre med en högre kalkylerad risk, vilket missgynnar investeringar i områden med dåligt rykte. 45 Men det går att vända tanken. Andreas Konstantinides sätter mig på spåret: Fastighetsägarna, har intresse att värdet på deras fastigheter ska öka. Och för att det ska öka det måste finnas kvalitet i området. Både i fastigheterna själva, inne i fastigheten men också runt omkring. Och det är därför, dom började ju förstå att; Oj, men om vi satsar och samarbetar, då kan vi faktiskt öka på våra [vinster]. 46 Så länge privata intressen ser vinsten i att driva ett boende med så låga kostnader som möjligt, reproduceras områdets stigma. Om man istället förmår dem att se vinsten i att höja kvaliteten i boendet så framstår plötsligt höjda fastighetspriser som en reell möjlighet. Om någon vågar börja tro på det. Det strategiska arbetet i Rosenkraft, där just banker, företag och investerare är drivande, är en intressant verksamhet som angriper problemet från ett viktigt håll. Medier var kanske den viktigaste omlokaliseringen av problemet, rättare sagt medias sätt att skildra respektive område. Det är framförallt när det gäller media som de jag har intervjuat pratar om bristande sanningsenlighet och att området får ett oförtjänt dåligt rykte. Mer precist uttryckt upplever man att negativa händelser får mycket större rubriker i urbana utvecklingsområden än utanför och att man gärna plockar in berättelser och människor i befintliga ramar om religion, etnicitet, kriminalitet och en annan genusordning och med en annan känslostruktur 47. Man säger att det låter mer om det händer i xx. Men att förmå media att skriva om enbart positiva händelser kan också slå fel, som områdeskoordinator Lena Hagerman konstaterat, att de positiva händelserna blir nyheter kan göra att de riskerar att de ses som undantag, utgöra en annan sorts förvåning. 48 I de positiva nyheterna och beskrivningarna finns också en risk i att skriva sig fast i antingen tvättade varumärken som riskerar upplevas minst lika illa överensstämmande med den upplevda verkligheten som de negativa 49, eller skapa romantiserade bilder genom att betona det kulturella (annorlunda) i termer av färger, smaker och ord som anspelar på det exotiska. Det är bara andra sidan av myntet som underordnar dessa områden; både det negativa och det positiva balanserar ständigt på gränsen till att skriva fast de boende i området i ett dom i motsats till ett vi. 50 Den negativa beskrivningen handlar om områdets farlighet och väcker rädsla. De positiva beskrivningarna handlar om områdets annorlundahet och väcker fascination. I båda fallen uppstår en överdriven dramatik kring platsen, som reproducerar den som annorlunda. Därför verkar den neutrala medierapporteringen vara den mest verkningsfulla när det gäller ryktesspridning. Rapportering från området som förminskar områdets betydelse som annorlunda, men ändå lokaliseras dit, skulle kunna 44 Marknadsanalys Rosenkraft, där man konstaterar att Rosengård har ett oförtjänt dåligt rykte, att det försvårar nyetableringar och att ett bättre rykte skulle locka flera kunder, s. 43, 47, 51; intervju Arian R. 45 Per-Markku Ristilammi påpekade detta på ett seminarium 27 nov -14, med hänvisning till Stig Westerdahls forskning. 46 Intervju Andreas K. 47 Ref. grupp Herrgården. 48 Intervju Lena Hagerman; jfr. referensgrupp Herrgården och de los Reyes et al s. 55 f. 49 Vallström, Maria Torgovnik, Mariana 1990; Jonsson, Stefan 1993: De Andra. Amerikanska kulturkrig och europeisk rasism

102 verka för en avdramatisering av platsen. Det handlar också om förhållningssätt. Lena Pripp berättar om hur P2 gjorde ett reportage där lyssnarna kunde följa en persons vardagliga beskrivning av sin fastemånad, Ramadan. Han bodde i Seved, men det nämndes aldrig: Hade man då på något vis kunna få med att, och den här personen kommer faktiskt från ett av dom här områdena som alla förfasar sig över, liksom. Det hade dom inte kunna säga för då hade man ju fallit i den fällan. Men nånstans hade det behövts. 51 Det som kanske kan ses som ett uppmärksammande baserat på religiös annanhet blev tack vare det vardagliga tilltalet avdramatiserat, vilket ju är en vinst i sig. Dilemmat om man ska nämna området eller inte kvarstår, men med tanke på att vi talar om områden som behöver avdramatiseras eller omladdas med nya typer av medierapportering, så är det bra om det kommer med. Det kan bli ett sätt att erkänna områdets etniska mångfald utan att göra drama av det. Mediadramaturgi I boken Det är inte stenarna som gör ont, som handlar om Herrgården under en serie händelser 2009, skriver författarna under rubriken Bekämpa stigmatisering och skapa attraktioner : Olika former av stigmatiseringsprocesser fungerar som utpekande för hela bostadsområden och befolkningsgrupper. Det finns en tendens att medier betonar mer sensationella och dramatiska händelser framför vardagshändelser. Många boende och de som arbetar i områdena känner ofta inte igen sig. Att försöka ändra mediernas arbetssätt är sannolikt inte möjligt. 52 Det är sant att det finns ett talesätt bland journalister att ett hus som inte brinner är ingen nyhet. 53 För just nyhetsjournalistiken ligger värdet i händelsen, det extraordinära. Eller som en journalist som nu arbetar på Stadsområde Innerstaden i Malmö uttryckte det; det går att skriva om de positiva sakerna och det görs. Men det kan bara göras en gång. Händelser som skottlossning, bränder osv skrivs det om varje gång det händer. Han exemplifierade med reportage om Yallatrappan, att berätta om deras verksamhets inledande skede görs en gång. Sedan kan det göras uppdateringar, som att de arbetar åt IKEA, vilket också gjorts, men när det sker polisiära ingrepp måste man skriva om dem varje gång. Man kan naturligtvis fråga sig varför man måste göra det, och som Lena Hagerman ifrågasätta vad som tillåts bli en händelse i mediala sammanhang. 54 Faktum kvarstår att kriminalitet har tilldelats ett sorts inneboende nyhetsvärde genom sin definition som händelse, vilket i sig bottnar i en efterfrågan på möjligheten att kalkylera risk. Det svåraste att påverka är därför nyhetsjournalistiken. Det är dessutom den som säljer, så en annan svårpåverkad bransch är kommersiellt finansierade media. Däremot finns möjligheter att balansera upplevt negativa bilder med hjälp av redaktionellt material, och då företrädesvis hos de som har ett uppdrag att representera hela befolkningen, public service. Mina kontakter med media började med en journalist på Radio Kronoberg som arbetade med publika nätverk. Jag sökte upp motsvarande positioner på P4 i Kristianstad och Malmö och fick senare tillfälle att även intervjua några journalister i fält i Kronoberg. Av dem och av de som arbetar i Malmö med urban utveckling fick jag intrycket av att en 51 Intervju Lena Pripp & Anita Eklund 52 Hallin, Per-Olof et al 2010: Det är inte stenarna som gör ont. Röster från Herrgården, Rosengård om konflikter och erkännande, Malmö, s Intervju 2 Radio Kronoberg 54 Seminarium Malmö Högskola 27 november

103 relativt stor självkritik finns, men också en frustration över att det är så svårt att ändra på medielogiken: Man2-Men det har ju varit så här till och med att vi på våra möten här nu så har ju; Näe, för fan, nu åker vi inte till Araby och gör den här nyheten. Det är så jävla förutsägbart alltså. Ja, just det, det handlar om nåt med integration och så hamnar vi, och då är vi på Araby helt plötsligt. Det finns ju, länet är ju större än så. Så vi har till och med själva då insett att, vi gör det lite enkelt för oss när vi alltid åker dit. Och därmed så, stigmatiserar vi ju M-Ja, man bidrar ju till och Man2-Ja, just det. M- lägga fast det där. Man2-Men, nu är vi på Araby och då handlar det om, invandrarfrågor. Sen kan vi vara var som helst på annat ställe och där kan det handla om allt från fotboll till bröllop, till vad fan, alltså det kan handla om vad som helst. M-Ja, just det. Man2-Men där handlar det bara om, invandrarfrågor. M-Ja, ja. Man2-Så är det. 55 Det man lägger fast är närmare bestämt en förenklande bild av området, där allt det tillåts vara i första hand beskrivs som (etniskt) annorlunda. På Radio Kristianstad har man tänkt lite i liknande banor, men tycker sig ha hittat modeller för att arbeta mot ryggmärgsreflexerna och breddat representationen i etern: Nä, då, jag har ändå jobbat här i 17 år så jag ser ju skillnaden. Och det är först dom senaste, ja, säg 5 åren, som vi verkligen har börjat och sätta, verkligen, nu måste vi göra en förändring. För vi kan inte, alltså det är, vi speglar inte samhället rättvist. / /-Jamen det är ju lite det vi har pratat om här att det handlar inte bara om och boka in en invandrarfödd och sätta en pinne i statistiken utan det handlar om och skapa en dialog. Och, liksom, men det är ju egentligen först sen publiknätverket kom till som man kan känna att, det har rasslat till. 56 Publiknätverken är en nationell satsning inom Sveriges Radio P4. På de orter där jag har intervjuat ansvariga för dessa har målet varit att bredda basen och representationen i etern. Det handlar om att bygga upp mer långsiktiga relationer även med dem som inte vanligen brukar få tillfälle att yttra sig i media. Helene på Radio Kristianstad säger också att de haft dolda temaveckor där man föresatt sig att i första hand fokusera ett valt tema, t ex funktionshinder. Visserligen blev ett av resultaten för 55 Intervju 2, Radio Kronoberg. 56 Intervju Radio Kristianstad

104 temat mångfald ett långt inslag från Gamlegården, men målsättningen är att göra reportaget om autografsamlaren i Gamlegården. 57 Den lokala mediebilden av Rosengård, som nådde ett slags bottenläge under händelserna , har, enligt Marie Hendra, verksam på området sedan lång tid, genomgått en betydande förändring. Brinnande bilar och andra iögonfallande medieinslag, blev en vändpunkt då, i något som närmast kan liknas vid en krigsrapportering. Det gick till sådana överdrifter att journalisterna själva insåg att så här kunde det inte få fortsätta, menar hon. Exempelvis kom en TV kanal körande i en bil med kameror monterade och riktade mot en park där de förväntade sig oroligheter senare på kvällen. Efteråt uppstod en diskussion om vilka möjligheter till att välja förhållningssätt som journalisterna hade, hur långt journalisterna kunde gå och när media blir medaktörer. Hon upplever att situationen förbättrats oerhört sedan dess, när det gäller hur Rosengård skildras. 58 Även i Kristianstad upplever man att medieklimatet ändrats drastiskt de senaste åren. Det finns en helt annan medvetenhet om de här frågorna idag, säger en nästan enig referensgrupp i Kristianstad. På nationell nivå är det också synligt i min scanning, att det finns många meta-artiklar som handlar om just bilden av förorten. Det har ju också varit en minst sagt levande debatt i Sverige överhuvudtaget de senaste åren. Det är också en himmelsvid skillnad på lokala och nationella medier, hävdade en deltagare på Boverkets konferens 2013 i Kristianstad (inom URB 15). I de lokala tidningarna kan man till och med få läsa texten innan tryck, menade han, medan de stora drakarna mer eller mindre har artikeln klar innan de kommer. Detta bekräftades även av referensgruppen i Herrgården, som upplever att rubriken ibland är satt innan intervjun görs. Som exempel berättar en man om att rubriken Ung arg muslim sattes på en artikel där han medverkade, vilket kändes mycket missvisande med tanke på deras samtal och eftersom han varken var arg eller muslim Ibid. 58 Intervju Marie Hendra; kompl. 2/ Eller ung! flikade hans kollega in. Intervju ref. grupp Herrgården

105 Gamlegården, Kristianstad. Foto: M. Vallström. Mediescanningens resultat För att få en ingång till hanteringen av stigmatiserade områden i media och hur den förändrats har jag alltså gjort en översiktlig analys av rapporteringen under 2013 respektive större delen av Syftet med detta var att kunna sätta intervjuerna och arbetet mot stigmatisering i en konkret kontext. Metoden här har varit att leta och kategorisera rubriker och artiklar i lokalpress och rikspress: Sydsvenskan, Smålandsposten, Kristianstadsbladet och Dagens Nyheter. I det fall rubrikerna inte varit tillräckligt tydliga har ingress och artikeltext använts. Fem kategorier har använts: Negativa: rapportering om brott, sociala problem, sociala etiketter som bidragsberoende, låg utbildningsnivå, etc. Positiva: rapportering om händelser som ger en positiv bild av området, nya verksamheter, satsningar på bostäder, evenemang som förläggs där. Perifera: rapportering om andra företeelser, där områdesnamnet spelar en biroll. Exempelvis Hilda Hildasson är född i Gamlegården men bor sedan skoltiden i Åhus. Neutrala: rapportering som varken utgör bra eller dåliga nyheter, eller ger en balanserad bild där summan blir neutral

106 Meta artiklar: rapportering om det urbana utvecklingsarbetet, politiska reflektioner som befinner sig på metanivå, som t ex handlar om hur vi skapar bilder av området, självreflekterande. Från början räknade jag bort perifera artiklar men insåg sen att de bidrar till en neutralisering av den samlade mediabilden och kan vara högst relevanta, t ex i fallet Araby Tigers eller event på Araby Park arena (den sistnämnda har kategoriserats som neutrala ). Det gäller också i mycket hög grad nyheterna om FCR, FC Rosengård, fotbollslaget som bytte namn från LdB Malmö. Jag har gjort en uppföljning för årets 10 första månader, på den lokala nivån, och det har hänt en hel del i mediaklimatet om man jämför med Redan i oktober 2014 har minst lika många artiklar producerats där respektive område förekommer. I Kristianstad har andelen negativa artiklar sjunkit något, från 47 till 43 %. I Rosengård har andelen negativa artiklar minskat kraftigt, från 29 till 11 %. Där har också andelen sportartiklar ökat markant, från 19 till 52 %, av förklarliga skäl, FC Rosengårds framgångar. Det har alltså skett både en minskning av de negativa rubrikerna och en neutralisering av den totala mängden nyhetsstoff med Rosengård omnämnt. I Seved/Södra Sofielund har de negativa artiklarna ökat, från 19 % till 37 %. Om man räknar in de artiklar som producerades med anledning av kommunens förstärkta arbete gentemot fastighetsägare för att få en dräglig bostadsstandard på området, blir siffran ännu högre. Slutligen, i Växjö, har andelen negativa artiklar ökat lika mycket, från 19 till 38 %. Med utgångspunkt i mina intervjuer med olika aktörer i Växjö tolkar jag det som att frågan om utveckling av Araby inte prioriterats lika högt som tidigare inom kommunen under Den synliga anledningen till den ökade negativa bilden i Smålandsposten av området handlar dock mycket om ett brev. Brevet till länspolismästaren I Växjö har alltså andelen negativa artiklar i Smålandsposten ökat avsevärt under de första 10 månaderna av 2014, jämfört med hela året Till stor del är det protesterna från boende i området under sommaren 2014 som skildrats. Det började med att en grupp polisstudenter från Linnéuniversitetet skildrade bostadsområdet Araby på ett positivt sätt; de fann en uttalad vi-känsla och sammanhållning. Strax därpå skriver tre kommunalråd i Växjö ett öppet brev till länspolismästaren, där Araby framställs på rakt motsatt sätt, med stora problem med prostitution, droger och maffialiknande strukturer. 60 Brevet var ett larm och målet var att förstärka polisens närvaro i området. Effekten lät inte vänta på sig, en storm av protester mot vad man upplevde som en orättvis bild av området tog fart. Media medverkade aktivt. Radio Kronoberg beskriver hur de var först med nyheten och snabbt åkte ut till området och pratade med folk, bl a en ung kvinna som vittnade om vad hon sett ifråga om prostitution och droger. Hon bekräftade att det fanns allvarliga problem, i skolan, på området och hon var noga med att poängtera att hon höll sin egen familj utom räckhåll för dessa risker. Jag frågade journalisten hur de valde ut personer att intervjua. Han berättade då att han vid ett tidigare tillfälle haft kännedom om den här historien och nu sökte upp personerna igen i samband med de aktuella händelserna. Det som först såg ut som ett spontant uppsökande hade med andra ord en agenda. När vi diskuterar balansen med andra typer av inslag från området säger journalisten ifråga att just då var det inte läget i Araby i största allmänhet som var det intressanta, utan just då var det frågan om prostitution och droger som de ville veta mera om Ledare, SMP 2/ Intervju Radio Kronoberg

107 En av dem som arbetar på medborgarkontoret berättar också om den här händelsen med brevet. Hon säger att det var rätt upprört i området efter att skrivelsen publicerats och att de som tog åt sig mest kanske också var de som betraktades som lite stökiga, 5-10 killar. Men hon tyckte att de hade en bra dialog med dem och ett möte var inplanerat sedan tidigare med polisen, så en intensiv kommunikation mellan dessa tre parter tog vid. Utan att säkert kunna säga att det var i samband med skrivelsen berättar hon också att rutor krossades på Araby Park Arena och ryktet gick att de skulle slå sönder medborgarkontorets lokaler och samlingsplatsen Tallgården: Och då kände jag bara att; Näe, nu går jag ut och pratar med de här grabbarna och talar om för dem att de kan ju inte slå sönder nåt som är deras eget. För det här tillhör ju dem lika mycket som alla andra i området, och dom är välkomna in här precis när dom vill, bara för att hänga vid datorerna. Eller diskutera vad som helst. Och det lyssnade de på, även fast de var lite småstöddiga och lite kaxiga. Så det hände inget. Sen tror jag att man har satsat massivt på just den här gruppen. För dom har, det verkar som om allihop har gått till jobb och utbildning eller annat. För dom är inte här och hänger i alla fall. 62 Hon hävdar att det finns bitar i skrivelsen som stämmer, bl a detta med droger, som hon kopplar ihop med hängandet utanför medborgarkontoret. Det finns alltså problem att lösa, men det kanske inte enbart är polisnärvaro som behövs: Alltså, allting hänger ju ihop. Man löser ju inte sociala problem genom att ha polisen här mer. Man löser sociala problem genom att ha mer personal överhuvudtaget här. Socialtjänst, fritidspedagoger, ha en fritidsgård som är öppen, ja, nästan dygnets alla timmar men i alla fall mer än de få tillfällen under veckan som det är öppet idag, och för andra åldersgrupper. Och då kan man ju tillsammans åstadkomma förändring. Men jag kan förstå polisen fullständigt att de kan ju inte lösa problemen. Och uppstår det problem i det här området så beror det ju i första hand på att man har varken utbildning eller jobb. Och så ska polisen dundra in här då och 63 Det egentliga problemet är att kommunikationen mellan olika aktörer från samhällets sida inte fungerar, att mer samverkan behövs, menar hon. Symptomatiskt är också att brevet till länspolismästaren egentligen missade målet: det som kom att diskuteras var inte bristande insatser av den samlade poliskåren i Växjö, utan området Araby som problem. Incitamentet till skrivelsen till länspolismästaren är lite oklar, det är inte helt klarlagt om studien av polisstudenterna var själva orsaken till att larmet gick. Men händelserna utspelade sig i media i den ordningen, vilket i efterhand kan betraktas som en spiral av händelser där oroligheterna på slutet av spiralen blir det som syns mest i media, räknat i antal artiklar. På samma sätt har Hallin et al påpekat att orsakerna till upplopp snabbt glöms bort (ofta polisvåld) samt att det pågår ett samspel mellan media och ungdomsgrupper där det som står på spel är nyhetsvärde och uppmärksamhet, om än negativ. 64 Flera forskare pekar som sagt på att just osynliggörandet av arbetarklassen eller motsvarande underordnade grupper är en viktig orsak till social oro av olika slag, vare sig det visar sig i rasistiska och populistiska värderingar eller i protestaktioner av olika slag. I Hallin et al nämns 62 Intervju Carina Ek. 63 Intervju Carina Ek. 64 Hallin et al, s. 217,

108 forskaren Slavoj Zicek när han säger att protesterna handlar om att utgöra ett problem som inte kan ignoreras. 65 En annan av de som arbetar med urban utveckling på Växjö kommun säger att händelsen med brevet är att betrakta som ett misstag, där allt hände väldigt fort. Brevet innehåller grova generaliseringar och ger ingen rättvis bild av området Araby, säger hon. Det ledde även här till en diskussion om medias ansvar, och mer nyanserade framställningar kom efter den första rapporteringen. Men då var mycket av förtroendet redan förstört. Den referensgrupp av boende och arbetande i Araby som jag träffade på Tallgården uttrycker också frustration och besvikelse över brevet till länspolismästaren, att beskrivningarna av området inte alls överensstämde med de boendes uppfattning om det. 66 De tycker inte heller att rapporteringen kring oroligheterna efteråt varit rättvisade. Thomas, föreståndare på Tallgården berättar om hur det kan gå till, apropå glappet mellan relativt låg brottsstatistik och medierapportering: T: Men återigen så är det inte nån överdriven, med tanke på hur mycket folk som bor här, så är det ändå inte [så mycket brottslighet]. Men det ser illa ut i tidningen. Nu till exempel, det var ju typiskt, det här med SUFstars, ett afrikanskt fotbollslag som är jätteduktiga och på väg upp i divisionerna här. Dom hade mött ett lag från Oskarshamn, i fredags, eller torsdags eller när det var. Och, då hade bollkallarna, i SUFstar, småkillar, dom hade blivit så exalterade så dom hade sprungit in på plan lite fel. För mycket, för mycket. Och det hade journalisten fått till att dom, publiken sprang in på planen. Det lät ungefär som om dom i andra laget kände sig hotade. Det var inte fråga om det. Inte ett skit. Q-Överdrivet. T: Ja. Däremot så hade ju någon, repat deras buss. Och det är ett problem. Men det hade ju inte med själva fotbollsmatchen att göra. M-Näe, precis. T -Det blev skrivet så otroligt stort uppslaget att, Araby, motståndarlaget buss totalförstörd, och hotade motståndarlaget. Jag kunde själv läsa hur det sistnämnda beskrevs i rubriken som att bussen slogs sönder och att motståndarlagets tränare upplevde en hätsk och hotfull stämning. Längre ned i artikeln finns röster som hävdar att dramatiken är överdriven, men rubrik och ingress talar för motsatsen. 67 En annan händelse som togs upp i media var att konstgräsplan blev delvis bränd, men lagades av barn i området Zicek efter Hallin et al, s. 223; Kalb, Don 2009, s. 208 f. 66 Intervju ref. grupp Araby. 67 SMP 19/ Intervju Anna Karlsson; ref. grupp Araby; SMP 11/

109 Araby, Växjö. Foto: M. Vallström. I samband med diskussionen om länspolismästarens brev uppstod facebookgruppen Lugn och ro i Araby. Det var boende som själva ville aktivera sig och få ordning på problemen hemma på sin gata. Inläggen handlade mycket om att hålla snyggt runt sopsorteringen och bilder på hur detta

110 misslyckades förekom vid upprepade tillfällen. Där fanns också inlägg som snarare spred rykten än motarbetade dem, som när någon skrev att det hörs smällar i området, och frågade övriga i gruppen om de visste vad som hände? Flera kommenterade att de också hört oväsen och spekulationerna höll just på att ta fart när någon berättade att det var ett bröllop och att man kanske kunde ha fördragsamhet vid ett så pass speciellt tillfälle. Av inläggen att döma är det mestadels etniskt vita som varit aktiva i gruppen. Det bor en grupp etniskt vita i områdena som i vissa fall bott där sedan de byggdes. I Gamlegården finns också en sådan grupp som bildat en egen community på hyreshusområdet, med egna odlingar och sittplatser. Som Wacquant skriver, sättet att klara sig från områdets stigmatisering är att utse en andra andra inom området och ta avstånd från dem. I Södra Sofielund, Malmö, berättade en av de som arbetade på Mötesplats Seved om hur trygghetsvandringar lätt kunde slå fel, att det blir en särskild grupp som själva inte upplever sig vara en del av problemet som anmäler sig och pekar ut var de känner sig otrygga. Frågan om trygghetsvandringar som lösning reproducerar på det här sättet problemet tryggheten och indirekt pekas området ut som just otryggt. Samtidigt skapas ett vi och dom där de som känner sig otrygga bildar ett vi gentemot de som anses orsaka otryggheten. Ett alternativt sätt att arbeta med trygghet (överallt i staden) är att de ansvariga för utemiljön går runt och sågar ner de buskar som växt sig för höga, utan att göra alltför stor affär av det. Så har man t ex arbetat i Malmös Herrgården. Där fick också trygghetsvandringen en oväntad positiv effekt 2014, då det uppmärksammades att den yttre miljön avsevärt förbättrats. Lokalradion hörde av dig och ville göra en nyhet på just detta tema, visa hur mycket positivt det hänt sedan de nya fastighetsägarna Victoria Park tagit över. 69 Sammanfattning del 1 Som jag nämnde i inledningen finns en rad färdiga ramar och beskrivningar som i sin helhet formar ett mönster som får underordnande effekter. Om väl en sådan berättelse fastnat på en plats så är det mycket svårt att tänka utanför den. Vi behöver genvägar för att manövrera i vår omvärld, men många gånger fungerar de som begränsningar för andra, för vad de tillåts vara. Det vi kan konstatera är alltså att flera av de områden som ingått i regeringens satsning på urbana utvecklingsområden genomkorsas av färdiga ramar som sätts utom själva områdets kontroll. Den springande punkten är huruvida man anser att problemet kommer från området eller om området är ett resultat av problemformuleringen. 70 Området skapas i sig som ett problem genom att det hamnar i ett korsdrag av bestämmande beskrivningar som får ett första förklaringsvärde. Det handlar oftast om rasifierade beskrivningar och behovet av att särskilja sig från dessa områden tycks omättligt. Till viss del gäller det också själva utvecklingsarbetet. I själva äskandet av medel, i formuleringar av lösningar som trygghetsvandring och sopsortering, barnuppfostran och ökad polisnärvaro, i forskningen om området som annorlunda till och med, skapas och vidmakthålls en territoriell maktrelation där platser faktiskt förvanskas. 71 Den här förvanskningen föder negativa förväntningar på de som bor och/eller är engagerade i området, vilket i sin tur verkar kontraproduktivt på den möjliga utvecklingen och påskyndar rörligheten ut från området. För att dra en parallell till mitt arbete i före detta bruksorter så har en boende och politiker uttalat att det värsta är själva bristen på (positiv) 69 Intervju Sabina D. 70 Se Hosseini-Kaladjahi, Hassan 2002: Stora fiskar äter fortfarande små fiskar: helhetsutvärdering av storstadssatsningen i Botkyrka kommun. Tumba. 71 Rönnblom, Malin 2014: Ett urbant tolkningsföreträde? En studie av hur landsbygd skapas i nationell policy. Rapport, Jordbruksverket, s

111 förväntan. 72 I den här första delen har vi ägnat åt oss att försöka förstå problemet genom att plocka isär de ryggmärgsreflexer som sammanbinder områden med etniskt utanförskap - både exotiserande och skrämmande, vilket gör att vi hamnar i det svarta eller vita diket i vårt förhållningssätt. Men, för att ta nästa steg måste vi nu våga se vad som är möjligt att göra. Det är vanligtvis ingen verksamhet som forskare gärna ger sig in i, men eftersom vi ha fått tiden att tänka efter (vilket inte alltid finns i pågående verksamheter), så förpliktar det till att även våga föreskriva vad som verkar vettigt i allt det arbete som görs med bäring på bilden av ett område. Därmed inte sagt att jag här kommer att servera några universella lösningar, snarare en prioritering och en belysning som i bästa fall kan fungera som stöd för det egna utvecklingsarbetet. Först kommer en beskrivning av tre grundförutsättningar, sedan en prioriteringslista med strategier. Slutligen ägnas utvecklingen i Malmös Rosengård en egen del, under rubriken Omladdning Rosengård. 2. Strategier mot ryktesspridning Grundförutsättningar De förutsättningar som måste finnas på plats för ett fruktbart arbete mot negativ ryktesspridning är enligt min mening: 1. Viljan 2. Verkligheten 3. Delaktigheten Andreas Konstantinides svarar utan tvekan på min fråga om vad som kan vara verkningsfulla strategier mot negativ ryktesspridning om Rosengård och andra områden som stigmatiserats: Det enda som hjälper är verkligheten 73 Med det menar han att man måste arbeta med de problem som finns. För stadsområde Östers del (tidigare Rosengårds stadsdelsförvaltning) har det handlat om att nyttja förköpsrätten till ett antal fastigheter och påbörjat ett arbete med att få med andra fastighetsägare på området i ett förbättringsarbete som stått på två ben; fysisk och social utveckling. Vidare har man använt sig av en arbetsmodell hämtad från Köpenhamn, kallad SSP, ett partnerskap mellan skola, socialtjänst och polis. Man har aktivt arbetat mot etableringar av kriminella nätverk på området. Det har givetvis pågått en mängd andra projekt också, bland annat ett där man sett till att klara ut andrahandskontrakt och trångboddhet under devisen rätt person i rätt lägenhet. Arbetet med områdesprogrammet, områdesvärdar och i förlängningen Malmökommissionens arbete har varit ytterst viktiga. Sammantaget kan man säga att man arbetat hårt med att förbättra områdets sociala och ekonomiska sätt att fungera, vilket resulterat i att det i skrivande stund inte förekommit någon större negativ incident (kriminalitet) sedan Om man vill kan man se det som att dessa områden har en funktion av att rusta människor till fullt medborgarskap, en funktion de har visat sig kunna fylla relativt väl, som Christensen visat. 75 Som representant för det allmänna, vare sig det nu är stat, kommun eller region, har man ett val att ta ansvar för denna gemensamma angelägenhet. Att lämna staden åt privata intressen är ett val, ingen 72 Samtal Gunbritt Wallström, Ljusne. 73 Intervju Andreas K. 74 Intervju Sabina D.; Andreas K. 75 Christensen

112 iron necessity som Loïc Wacquant (med referens till Gurr & King 1987) påminner oss om. 76 Det var något som snabbt föll i glömska igen, om vi ser till utvecklingen från 1990-talet och framåt. Att ta ansvar för det gemensamma, som representant för det allmänna, är en förutsättning för social hållbarhet, om man med det menar förmåga att ta ansvar för givna existensvillkor. 77 I detta kan ingå att prova till exempel sociala företag som ett komplement till den ordinarie arbetsmarknaden, vilket Yallatrappan är ett exempel på. 78 Att arbeta med verkligheten kan också vara att finnas nära området. Konstnärskollektivet Wallride har en vision om att få fungera som kittet i projektglappen, genom att vara verksamma på plats under en längre tid. Ett exempel på det var när en man i Växjö fått möjlighet att odla, inom ramen för en åtgärd från arbetsförmedlingen. Men när han ville sälja grönsakerna var ingen intresserad av att hjälpa honom. Han var sysselsatt, det var målet i myndigheternas ögon. Wallride snickrade en liten bod åt honom där han kunde sälja sina grönsaker. 79 Medborgarkontoret, verksamheten på Tallgården och Panncentralen är också viktiga i arbetet i Araby, men viktiga kommunala beslut om att t ex utöka tiderna på fritidsgården har inte fattats trots att behovet finns. Ett annat sätt att arbeta med verkligheten är arbetet på den urbana hembygdsgården i Kristianstad. Här fanns ett hörn strax utanför området, i villakvarteren, där ett antal små verksamheter hade etablerat sig, en resebyrå, en grönsaksaffär. Politikern Radovan Javurek berättar att den ursprungliga tanken med den urbana hembygdsgården var att vattna där det växer, att understödja utvecklingen med de små affärerna och bygga på det. 80 Såvitt jag kan bedöma blev det just ingen samverkan med dessa. Istället blev den urbana hembygdsgården en kommunal verksamhet som har anordnat en mängd aktiviteter för boende på Gamlegården; buss till simning på badhuset, utflykter till skogen, ridning, språkkafé och tjejgrupp till exempel. Man gjorde också ett försök att inkorporera den läxläsningsverksamhet som på ideell basis hade utförts i Unga Örnars gamla lokal inne på Gamlegården. Den del som riktar sig till högstadieungdomar sköttes då av Abdikarim Hassan. Läxhjälpen var mycket välbesökt och han har fått flera positiva artiklar om den i både lokal och nationell press. Abdikarim upplevde sig dock alltför kringskuren för att kunna fortsätta på den urbana hembygdsgården, så läxhjälpen fortsatte sedan i kommunal regi. När det gäller viljan så vill jag bara åter påminna om vad Radio Kristianstad beskrev som skillnaden mellan att kunna bocka av punkter på en kravlista och att faktiskt vilja en förändring, en förändring som i så fall måste inbegripa båda parter. Det kräver då att man som exempelvis kommunal tjänsteman måste vända blicken mot sig själv och sin egen del i avskiljandet av området som annorlunda, både avseende organisatoriska praktiker som kan få oavsedda effekter OCH de egna värderingarna och ryggmärgsreflexerna. Det är en smärtsam process, som kan vara omvälvande eftersom den tvingar till att känna föreställningarna i vårt mentala blodomlopp, som forskaren Mariana Torgovnik sagt om föreställningen om det primitiva: to feel it in our veines. 81 Att verkligen vilja förändring innebär också att man är beredd att ändra arbetssätt; om ingen kommer på dialogmötet så finns två val, bocka av i listan att man haft ett dialogmöte eller fundera över vilka 76 Gurr, Tedd/King, Desmond e. Wacquant Vallström, Mikael 2014, s 208 f. 78 Konceptet med Yallatrappan är på väg att etableras på flera andra orter, bland annat i Kristianstad. 79 Intervju Wallride 80 Intervju Radovan Javurek. 81 Torgovnick, Mariana 1990: Gone Primitive. Savage intellects, modern lives. Chicago

113 andra vägar som kan vara framkomliga för kommunikation. 82 En av forskaren Nihad Bunars slutsatser efter flera utvärderingar av arbetet i Araby, var att det hänger ytterst på viljan, det måste finnas en genuin vilja att åstadkomma en förändring. 83 Om den inte finns kan stora mängder energi läggas på att inte förändra något. Delaktigheten, slutligen, handlar först och främst om att låta stadsdelen ingå i staden. Ett sätt att markera denna tillhörighet har varit att i stadsområde Öster konsekvent använda uttrycket Malmöbor i Rosengård, men bakom denna enkla språkträning ligger ett omfattande arbete som skett inom områdesprogrammet och som vidgats till många fler aktörer i satsningen Kraftsamling Rosengård. 84 Det som är helt unikt för Malmö är att Malmökommissionens rapport tydligt strävar efter den motsvarande rörelsen, att inkludera Rosengård i det som traditionellt räknats som staden. 85 Den har resulterat i ett omfattande politiskt arbete som närmast kan beskrivas som ett paradigmskifte om det genomförs fullt ut, ett arbete baserat på social hållbarhet, som i sin tur hämtar legitimitet i FNs mänskliga rättigheter. Men det finns förstås andra sätt att öppna staden mot stadsdelen. En oavsedd integration av boende i Gamlegården skedde när bostadsbolaget ABK skulle renovera och erbjöd de boende lägenheter i andra delar av Kristianstad, till en någorlunda jämförlig prisnivå. Många ville sedan inte flytta tillbaka. På Gamlegårdens skola har Kristianstads musikklasser flyttat in, vilket gör att barn från andra områden åker dit och går i skolan varje dag. En av dem säger så här, som svar på påståendet att man kan vara lite rädd för det främmande, efter en diskussion om skumma gubbar och avhuggna huvuden som associerades till skolgången och området: Q-Man är lite rädd för det som känns främmande. Barn-Näe, men om jag ser ett berg så är jag inte rädd, då vill jag bara klättra upp. [skratt] Fast det kanske är skillnad. M-Vad sa du, att du klättrar upp? Q-På ett berg. M-Jaha. [skratt] Barn-Jamen det är väl främmande. Det är inte så ofta man ser berg? M-Näe. Det är inte så ofta. Barn-Precis. Då vill man ju klättra upp. M-Ja, självklart. [skratt] 82 Intervju Lena Pripp & Anita Eklund. 83 Bunar, Nihad 2012: Det händer saker hela tiden, men det är svårt att säga vad som är vad utvärderingen av Urbant utvecklingsarbete i Växjö/Araby Intervju Sabina D. 85 Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa. Malmökommissionens slutrapport, Malmö

114 Barn-Men det är sant. 86 Den här flickan och hennes klasskamrat såg inga problem med att deras klasskamrater kom från olika platser i världen: [Fröknegårdsskolan] tycker inte jag är nå mer speciell skola, den är typ som en annan skola. Det är som en vanlig skola bara att det är flera invandrare. Ja, och att det är en musikklass då. Det är enda skillnaden typ. M-Och det upplever inte ni som nåt bekymmer över huvudtaget? Barn-Näe. 87 I Araby har högstadiet lagts ned och barnen omlokaliserats till andra skolor. De yngre barnen flyttar in i den gamla Arabyskolan och i deras gamla skola, Bokelundsskolan, byggs en stor förskola för 240 barn. I Rosengård valde man också att lägga ner Rosengårdsskolan och flytta eleverna till olika skolor i övriga delar av Malmö. Det ledde till att föräldrarna från Limhamn (Rosengårds utpekade motsats) hotade med att flytta sina barn från skolan. Betygen höjdes, inte minst för flickorna från Rosengård, vilket bekräftar Tim Butlers resultat från Storbritannien, som jag nämnde ovan. 88 I Malmö har man också flerspråkiga språkkaféer, vilket också blir en viktig signal om att det krävs (minst) två för att en ömsesidig integration ska kunna ske. 89 När det gäller att ge området plats i staden finns en dubbel retorik som är intressant. I samband med diskussionen om brevet till länspolismästaren intervjuades kommunalråden i Radio Kronoberg. De sade å ena sidan att de inte sätter någon stämpel på Araby, att problemet inte är Arabys utan Växjös. För i Växjö finns bara vi men det finns en grupp kriminella och de ska inte vara där 90 Det är en viktig pedagogisk uppgift att inkludera området i staden. I Kristianstad gjordes en förfrågan om att förlägga en del av aktiviteterna i samband med ett stadsjubileum (ett tämligen omfattande firande) på Gamlegården, men fick svaret att Gamlegården inte ligger i stadskärnan. 91 Törnrosen Tower, sedermera Culture Casbah, är ett prestigebygge skapat och döpt av en arkitektbyrå men med MKBs goda minne. I en artikel om detta från 2012 fanns en kommentar i nätupplagan om att där kunde hen tänka sig att bo, om det låg nån annanstans, om det låg i stan. Påpasslig svarskommentar var det ligger i stan. Svaret blev inte i min stad. 92 Men detta är nu två år sedan, vilket är värt att påpeka. Men delaktighet handlar också om att bygga på det som finns, inte det som borde finnas; att inta ett antigentrifierande förhållningssätt. Sabina Dethorey, områdeskoordinator inom stadsområde öster, som tidigare arbetat med liknande utvecklingsprocesser i bl a Möllevången, uttryckte det i en 86 Intervju Radio Kristianstad. 87 Ibid. 88 Intervju Andreas K., artikel i Sydsvenskan. 89 SMP 1 februari 2014; intervju ref grupp Araby; Sydsvenskan 27 augusti 2014; intervju med Andreas K.; egna iakttagelser på biblioteket i Rosengård. 90 Radio Kronoberg 1 april Intervju Lena H. Däremot blev Gamlegården representerad i stadskärnan i ABKs regi under jubileet, där Gamlegårdens matlagare från Kulturdagen medverkade, enligt kompl. uppgift av Helena Lundahl, ABK Sydsvenskan 4/4,

115 enda mening: Vi önskar ingen hit, och ingen härifrån heller. 93 Här kan man återigen se betydelsen av att både aktörer utanför området och områdets invånare vågar hävda ett värde och ett existensberättigande som går emot stigmatiseringen. Men det här är naturligtvis en komplex fråga. Om man vill ha blandade upplåtelseformer för att de som nu flyttar iväg från stigmatiserade områden ska kunna bo kvar, och som ett sätt att förtäta bebyggelsen (som i den planerade Amiralsstaden i Rosengård) så är det inte lätt att bygga både nytt och billigt. Kanske är det dags för ett nytt miljonprogram? Klart är att inte alla kan tillhöra den medelklass som bor i storstadens bättre områden. Det måste finnas områden där det är acceptabelt att bo, kanske till och med billigt, utan att dessa områden ska behöva underordnas ytterligare och förvanskas för den sakens skull. Slutligen handlar delaktigheten om att arbeta med örat mot marken, som Dick Fredholm, f.d. informationschef i Rosengård, uttryckte det. 94 Ett av fastighetsbolagen i Rosengård har arbetat nära de boende i renoveringsarbetet, och även anställt boende, för ökat medinflytande. Radovan, politiker i Kristianstad, uttrycker det som att man måste vattna där det växer och att det kräver att man (kommunen) släpper den egna kontrollen en aning. Abdikarim Hassan, som länge arbetat med läxhjälp i Gamlegården, säger att man måste låta de boende själva driva utvecklingen, istället för att komma med konstruerade lösningar. 95 I Seved säger de i referensgruppen att man måste bygga på det som finns, inte konstruera lösningar uppifrån. Där uttrycker de jag intervjuat på förvaltningen att det gäller att akta sig för att fastna i en rollfördelning där tjänstemän kommer för att hjälpa det stackars området. 96 Det kan även gälla civila sektorn, att de vill arbeta i utsatta områden för att hjälpa, inte för att värva medlemmar, inte erbjuda delaktighet. 97 Att hjälpa ligger många gånger nära att uppfostra, vilket jag återkommer till nedan, i avsnittet om information. Att bara fokusera på området när det handlar om problem(lösning) riskerar att stigmatisera det i sig. Varje gång någon säger utsatta områden försvårar det vårt arbete, hävdar Sabina Dethorey. 98 Samtidigt behövs ju mer insatser i områden med det urbana utvecklingsarbetets tre parametrar: (låg) behörighet till gymnasiet, arbetslöshet och andel understödstagare. Här är det verkningsfullt att se det som att man ska erbjuda samma servicenivå som i andra delar av staden, utan att för den sakens skull se ned på, skuldbelägga eller tycka synd om de som bor i området. Det krävs då mer resurser än i mer välbeställda delar, men dessa ser inte alltid sin egen normaliserade position som priviligierad. 99 Exempel på delaktighet Några konkreta exempel på hur man arbetat med delaktighet i stadsdelarna är Rosens röda matta i Rosengård och muralmålningarna i Araby. Rosens röda matta ingick i projektet Rosengårdsstråket som syftade till att sammanbinda Rosengård med Malmös innerstad. Rosens röda matta var ett relativt fritt formulerat projekt där en grupp unga kvinnor som bodde i området fick utforma en aktivitetsyta efter eget huvud. Resultatet blev en slags multiscen med uppmaningen dansa pausa i betong. 93 Intervju Sabina D., Även Andreas betonade att de eftersträvar stabilitet, att folk stannar kvar. Jfr även Hallin et al. S Intervju Dick Fredholm. 95 Intervjuer Andreas K., Radovan J., Abdikarim Hassan. 96 Intervju ref. grupp Mötesplats Seved och Lena Pripp & Anita Eklund, Malmö. 97 Diskussion efter presentation 27 november, Malmö. 98 Intervju Sabina D., se även t ex Hallin et al s. 243, Intervjuer med Lena H. och Sabina D. m.fl

116 Rosens röda matta, Malmö. Foto: M. Vallström. Högtalare med möjlighet till bluetoothanslutning riggades. En namntävling vanns av en 12-årig flicka som föreslog Rosens röda matta. 100 Referensgruppen på Rosengård tar detta som exempel, om de boende själva får välja blir det inte fokus på det exotiska, som i exemplet Culture Casbah; Man vill tillhöra. 101 Ett annat exempel är muralmålningarna i Araby, som genomfördes med bland andra konstnärskollektivet Wallride. En av dem är målad med inspiration från motiv tagna med engångskameror, av ungdomar på området. Det sägs att många selfies är tagna framför detta motiv. 100 Björnson, Moa 2014: Rosens röda matta. Stadsutveckling på tjejers villkor. I: Listerborn, Carina et al: Strategier för att hela en delad stad. Samordnad stadsutveckling i Malmö. Malmö. 101 Intervju referensgrupp Herrgården

117 Muralmålning från engångskamera, Wallride, Växjö. Foto: M. Vallström. Delaktighet är viktigt också med tanke på det som för många framstår som fullständigt obegripligt; konfrontationen mellan boende och brandkår eller polis. I Malmös Rosengård har det efterfrågats mer av ett relationsbygge till polisen och enskilda exempel pekar på att man arbetar i den riktningen nu (2014), på ett nytt sätt. 102 Brandkåren har sedan 2010 arbetat med killar i unga åldrar, med inspiration från hur man arbetat i Manchester och med stöd av en forskargrupp från Malmö Högskola: Per Olof Hallin, Carina Listerborn, Margareta Popoola och Alban Jashari. Barnen inbjuds att vistas på brandkåren på vardaglig basis, under en längre period. 103 Om ingen tillit eller relation finns etablerad uppstår lätt missförstånd. Ett exempel är information om hur man släcker bränder. En äldre dam, som flyttade till Gamlegården på 1970-talet, berättar om hur hon inte längre vågar gå ner på stan, av rädsla för rasister. Hon berättar också om att hennes grannar flyttat, för att dennes bekanta inte vågade åka till Gamlegården för att hälsa på henne. Det finns alltså en ömsesidig misstro mellan stan och området. Några dagar innan jag intervjuade henne uppstod en brand i ett grannhus och kvinnan berättar att det sades att brandmännen gjorde ingenting. Att människor skrek och grät och bad dem släcka elden, men att de inte agerade. Liknande berättelser finns från Rosengård, att brandkårens teknik att låta vissa delar brinna ut tolkas av boende som att brandkåren inte är intresserad av att släcka branden Hallin et al s.247; samtal med Mattias Larsson, Länsstyrelsen Skåne. 103 Intervju Sabina D.; Sydsvenskan 2/ Intervju Tamams äldre släkting; Hallin et al s Det finns naturligtvis andra anledningar till konflikterna med brandmän och poliser, vilket Hallin et al skriver mera om, se även de los Reyes et al, s. 38 f

118 Den polisiära närvaron kan också se helt olika ut beroende på om de är inriktade på relationsbyggande eller inte. Den fysiska närvaron i Araby ökade med närpolisreformen, men den upplevda distansen bestod. Tomas på Tallgården berättar i samtalet med referensgruppen: T -Det finns ju en rätt intressant sak, tycker jag, att här, för 10 år sen, 15 år sen, satte man en närpolisstation här. Precis på andra sidan här, där affären ligger. Och folk fick ju såna, alltså folk var överlyckliga; Vad bra; Vad skönt. Men, men dom var här i 2 eller 3 år. Och hade öppet för allmänheten 2 timmar på tisdag eftermiddag. Dom hade en entré här, men själva gick dom bakvägen, som tjuvar om natten. Kommer du ihåg det, [namn]? Och sen fick vi en på Dalbo, är det nån som har varit där nån gång? Q -Näe. T -Alltså den där närpolisreformen, det var ju hur tokigt som helst. För det fanns en närpolis för länge sen här i Araby, två stycken, som varenda unge visste vilka dom var och dom visste vem varenda var. En av dom till och med, han tog dom, den tidens värstingar, på en resa till fjällen, tillsammans med en fritidsledare. Dom absolut värsta. / /Men, det finns inget liknande idag. Idag glider polisen förbi och tittar konstigt, jag känner mig också illa berörd när nån bara glor på mig och glider sakta förbi. Så där har, det måste jag säga, jag kritiserar inte enskilda poliser men hela den där reformen var helt knasig. Delaktighet, relationsbyggande är alltså viktigt för att tilliten ska finnas när det gäller, vilket i förlängningen inverkar på vilka beskrivningar som tillåts dominera. Men delaktigheten får inte handla om skuldbeläggande. Det finns risker med frågan om delaktighet i den här senare aspekten, att få människor att engagera sig i området. Dels förknippade till de tendenser till medborgargarden som jag nämnde ovan; vilka blir delaktiga om det finns en öppen inbjudan? Vem känner sig manad att gå trygghetsvandringen? Dels handlar det om att det ska gå bra att bara bo i ett bostadsområde också. Samma krav på engagemang i närmiljön ska i så fall ställas även på andra stadsdelar, menar Sabina Dethorey. 105 Risken blir annars att man indirekt lägger skulden på invånarna; återigen, i lösningen konstrueras problemet. Om det uppstår oroligheter och de boende uppmanas att agera, finns ett antagande om att de kan påverka problemen. Även här är lösningen troligtvis dialog och samarbete, men bara med de som vill engagera sig. Strategier Här kommer jag att redogöra kort för vilka strategier jag anser vara viktigast i arbetet mot negativ ryktesspridning, i prioriteringsordning. Strategisk neutralisering Den viktigaste strategin anser jag vara arbete som syftar till att neutralisera, avdramatisera och få flera att bekanta sig med området på ett vardagligt plan. Ett första steg i den här strategin är att noggrant medvetandegöra sina egna och andras ryggmärgsreflexer. Det räcker med andra ord inte med att göra ingenting och hoppas på att området glöms bort i media. Tvärtom gäller det att arbeta just strategiskt för att åstadkomma denna glömska av områdets annorlundahet och påstådda farlighet- inte av området. Det kan innebära att man ser över sina egna problemformuleringar och 105 Se även intervjun med Dick Fredholm, i Listerborn s

119 hjälper till att rensa olika dokument från stigmatiserande beskrivningar, så att man inte skriver fast området som problem. Sabina Dethorey berättar om hur hon i samband med en tidigare anställning fick möjlighet att tvätta en översiktsplan över ett annat miljonprogramsområde, helt enkelt rensa språket från oreflekterade formuleringar. Det finns behov av att göra liknande granskningar kontinuerligt, gärna tidigt i planeringsprocessen, menar hon. Ett arbetssätt som Radio Kristianstad tillämpade var dolda temaveckor, vilket beskrevs lite närmare under rubriken mediadramaturgi. Strategisk neutralisering kan vara att fokusera på något som skär genom området och som inkluderar andra målgrupper än boende. Fågelskådning med start i Gamlegården, föreslår Radovan Javurek, politiker i Kristianstad. I Dalhem gjordes en undersökning om förutsättningarna för besöksnäring, ett studentarbete i samarbete med Lunds universitet (Campus Helsingborg). Autografsamlaren i Gamlegården och vardags-ramadan har vi redan nämnt. Strategisk neutralisering kan också handla om att våga stå för det som är positivt i området och på så sätt bidra till en balansering av bilden, att våga åka lite i det vita diket med målet att uppnå en utjämning, minska slagsidan, nyansera bilden. 106 De jag intervjuat i Seved bjöd till exempel in en journalist efter att denne skrivit ett mycket negativt reportage bara för att han skulle få en chans att bilda sig en egen uppfattning om området inför nästa artikel. 107 Arbetet gentemot media kan också fokuseras till de media som är mest möjliga att påverka, för att inte spilla energi i onödan. Att arbeta relationsbyggande med media inom public service, på lokal nivå, t ex genom publiknätverken, kan vara en form av balansering på den redaktionella sidan, gentemot nyhetsmedia. Om man dessutom lyckas sprida en medvetenhet så att även nyheterna blir mer balanserade så är mycket vunnet: Jag känner inte att vår uppgift är att säga en massa positiva grejer. Utan mera som neutraliserat spegla samhället. / / Tänka mer att använda dom här områdena som du nämner då, som plattformar för att samla in vardagsrösterna, oftare än vad vi gör. Det kan vi bli ännu bättre på. För annars tycker jag att det man kan tänka om man, om det nu är ett, ett dråp på Gamlegården, då speglar man det. Men man fördjupar sig inte vidare i att; Varför händer det här nu på Gamlegården igen? För det hade vi kanske inte gjort i Åhus: Varför händer det här i Åhus nu igen, här har ju varit så mycket och här kan man ju. Det ska vi ju inte göra. Där ska vi verkligen hålla oss neutrala, bara berätta vad som har hänt. 108 Lena Hagerman har också påpekat detta, att följdfrågorna är annorlunda om något händer i Gamlegården, och att hon brukar ifrågasätta dem med att just jämföra med andra områden. 109 Ett exempel på hur det kan fungera med en mer platsneutral nyhetsrapportering var när det brann i ett bostadshus i Herrgården i maj En full apparatur för krisberedskap sattes i rullning och saklig och konkret information i media förmedlades rakt ut i etern av ansvariga på plats, vilket jag själv hörde på radion. Det fanns en beredskap både för att möta media och ta hand om drabbade. 110 Systematiserat fotarbete 106 Se även Listerborn s Samtal seminarium 27 november 2014, Malmö. 108 Intervju Radio Kronoberg 1, Radio Malmö, Radio Kristianstad. 109 Intervju Lena H. 110 Intervju Sabina D., radioinslag nyheterna 8 maj

120 Under intervjuarbetets gång förstod jag att det pågick ett intensivt individuellt gerillaarbete för att bemöta vad man upplevde som fördomar om stadsdelen. Det kunde handla om att förlägga sina vardagliga aktiviteter dit och bjuda in andra, att förlägga möten där, att bemöta föreställningar med fakta. De som sysslade med detta var aktiva i den civila sektorn, kommunala tjänstemän, boende, men också arbetsgivare utanför området. 111 Den här formen av fotarbete är viktigt, men naturligt nog ganska tröttande och kräver någon form av stöttning för att fungera. Det finns exempel på former av systematiserat fotarbete. 1. För det första hade anställda inom Rosengårds stadsförvaltning fått instruktioner om att alltid uppträda som ambassadörer för området, att bemöta föreställningarna om området även i sitt privata liv. Det kan naturligtvis väcka protester att personal dirigeras på sin fritid, men enligt en av dem som intervjuats i boken Strategier för en delad stad gav det ordentlig skjuts i arbetet. 112 Att det kan finnas externa ambassadörer, en grupp som talar väl om området, blir extra viktigt när vi vet hur riskabelt det är för de boende att identifiera sig med stigmatiserade platser. 2. Det pågår ett större EU projekt, C 4 1, med ägarskap i Barcelona, som går ut på att utbilda anti-ryktesagenter, personer som utrustas med fakta om området som talar emot aktuella rykten och uppsöker olika grupper för att berätta om detta. I Sverige är Botkyrka en part, där man har bildat ett anti-ryktesnätverk och haft anti-ryktescaféer Det uppstår också spontana överenskommelser i grupper som är verksamma på området, t ex i Seved och Araby, där man hjälps åt att sprida en annan bild av området som en självklar del av arbetet. Det individuella fotarbetet som sker är givetvis viktigt och kan säkert stöttas i form av typen antiryktescaféer eller på mindre formaliserade sätt, huvudsaken är att det värderas. Fysisk förändring Alla är överens om vikten av fysisk förändring, att det är viktigt för stoltheten och känslan av att tillmätas ett värde. Det kan ske genom upprustning av befintliga byggnader, av den yttre miljön, men också av att uppvärdera miljonprogrammet som arkitektoniskt intressant och använda dess potential mycket mera i t ex ombyggnationer, vilket forskaren Erik Stenberg skrivit om. 114 Men eftersom grundproblematiken är att ryktet sprids av de som sällan eller aldrig varit där sker ingen avgörande förändring av området så länge det inte synliggörs på olika sätt. Ett sätt kan vara att förlägga aktiviteter på området. 111 Intervju referensgrupp Gamlegården; ref. grupp Araby; enkät till arbetsgivare. 112 Listerborn s Hübinette, Tobias 2014: Att bemöta rykten i Botkyrka en samling fakta och argument. Rapport Botkyrka kommun/mkc. Rapporten och den förstudie som ligger till grund för den behandlar i första hand rykten inom Botkyrka, men kan givetvis generaliseras som metod. 114 Stenberg, Erik (ed.) 2013; Structural systems of the million program era

121 Gamlegården, Kristianstad. Foto: M. Vallström. Guida, förlägga, locka Med tanke på den övergripande strategin: neutralisering och avdramatisering, så är det mest verkningsfullt att förlägga vardagliga aktiviteter på området. Att äta lunch där, handla något, besöka biblioteket eller sportarenan. Radovan säger att tanken med att flytta jazzfestivalen till Gamlegården var ett sätt att inkludera området i staden, eftersom jazzfestivalen redan hade sin publik från andra delar av Kristianstad. Det var också en tanke att inkludera jazzfestivalen i den befintliga Kulturdagen på Gamlegården, vilket gjorde att nya människor lättare hittade dit. 115 Å andra sidan har det förekommit en kritik mot vad man upplever som en övertro på vad det kan betyda att olika grupper handlar mat på samma affär eller anordna en festival på området som flertalet av de boende inte är så intresserade av. 116 Och ska man bryta segregationen i samhället räcker det naturligtvis inte. Men om det handlar om att avdramatisera ett område så pass mycket att man vågar sätta sin fot där så kanske det kan räknas som en bit på vägen. Att ha regelrätta guidningar i området, vilket förekommit både i Araby och på Rosengård, kan dock vara känsligt. En av de i referensgruppen för Rosengård sade att hon får ont i magen varje gång jag ser dem stå där med sina portföljer. Det är något med integriteten som skaver. Guidade turer kan däremot tjäna som en förstärkning av nya berättelser om området; t ex om temat är historia 115 Telefonsamtal Lena Hagerman. 116 Intervju Tamam Awad

122 (Rosengård), arkeologi (Dalhem) eller konst (Araby). 117 Ett alternativ är att arbeta med soundwalks, som i Rosengård, där man som enskild kan följa en ljudslinga runt området i sin mobil, vilket gör att guidandet blir mindre iögonfallande. 118 Det är trots allt fråga om bostadsområden och risken för att guidningen ska blir till en exotiserande förortssafari finns i bakgrunden. Frågan man hela tiden måste ställa sig är; för vem gör vi det här? Och hur framställs området inför dem? Om man ständigt bjuder in till exotisk mat och exotisk dans, vad förmedlar man då? Finns det inte mer att förvänta sig här? Äga och sprida information I Kristianstad planerades som sagt ett projekt, 4 D, som skulle syfta till att etablera en egen nyhetsredaktion på Gamlegården, med unga som bodde på området. I Rosengård planerades i hemlighet en etablering av en nationell mediaaktör. Här har också Drömmarnas hus, en viktig aktör för utveckling i Rosengård, bedrivit ett projekt med webbtidning och webbtv tidigare. I Araby har Wallride arbetat under två år med vad man kallat Wall Mag, alltså en väggtidning, som involverade de boende. I den första upplagan blev inriktningen på att förmedla information. Huvudsaklig målgrupp har varit de boende, med information från hyresvärdar och andra samarbetspartners, där de berättat om sina projekt, om tvättstugor samt en del notiser om Arabys historia och den klassiska vi frågade fem inslaget med foton, efter vad jag kunnat utläsa i efterhand från deras hemsida. Väggtidningen rymde även konstverk som skapats av unga i området. Den var uppsatt under perioden 4 nov januari Så här presenterades projektet på facebooksidan: Väggposten är i grunden ett konstnärligt projekt med funktionella mervärden. Målet är att sammanfläta nyheter och information med deltagandekultur. Väggposten innehåller relevanta Arabynyheter samt konstverk skapade i workshopform av ungdomar i Araby under kulturlovet. 119 Men det fanns också en reporter från Sveriges Radio Kronoberg som sände från platsen och just detta uppmärksammande var kanske den största vinsten ur den synvinkel vi är intresserade av här; att sprida information ut till boende utanför området och att överhuvudtaget uppmärksamma platsen som sådan på ett nytt sätt. Nästa väggtidning, som producerades året därpå, var mer inriktad mot visioner, där invånarna fick se vilka möjligheter som fanns för att exempelvis söka projektpengar och utveckla sina idéer. Det hade ett mervärde i att förmedla en positiv förväntan. 120 Det finns varierande former av nyhetsbrev i de olika områdena för intern kommunikation. Det har då varit information från kommun eller bostadsbolag till invånarna, eller ibland till andra aktörer inom områdets utveckling. Överhuvudtaget är information och kommunikation ett tema som ofta kommer upp i intervjuerna, som ett värde i sig. De jag intervjuat i Innerstadsförvaltningen, Malmö, ifrågasätter detta värde och ställer frågan: vems är informationsbehovet? Är det bättre att ibland vara tyst? I linje med grundförutsättningen delaktighet kanske man hellre ska satsa på dialog istället för information. 121 Det verkar vara mer effektivt att bryta bilden i ordinarie medier än att skaffa sig egna kanaler. Här finns olika strategier inom vad man lite slarvigt kan kalla ett proaktivt förhållningssätt till medierna Hämtad Intervju Dick Fredholm Hämtad Intervju Wallride. 121 Intervju Lena Pripp & Anita Eklund

123 Det vanligaste är dels att försöka få med så mycket positivt som möjligt i medierna, att alltid kontakta medierna när något positivt händer. En annan vanlig strategi är att hänvisa all information till särskilda gatekeepers inom organisationen, när det är media själva som tar initiativet. Som svar på det har medierna börjat gå direkt på andra aktörer och boende i ett av områdena. Det kan få oavsedda konsekvenser eftersom vi vet att det enda sättet att undkomma stigmat är att svära sig fri från platsens dåliga rykte genom att utse en andra andra. I Seved hade man under en period ibland två negativa artiklar om dagen i tidningen. Man svarade då från förvaltningens sida med ett pressmeddelande om dagen i retur, en slags pressbombning med andra typer av inslag från området, vilket enligt ansvariga bidrog till att den starka negativa strömmen av artiklar tunnades ut. En något mer ovanlig strategi, också från Seved, är att tillämpa betänketid. Att alltid be att få återkomma och då hinna tänka efter; i vilket sammanhang landar det här, hur ska jag formulera mig så att det inte hamnar fel. Ytterligare en annan är transparens, att ha en öppen dialog med medier där man erkänner eventuella misstag och berättar hur man tänker reda upp dem. 122 Det har också varit en del i bygget av medierelationer i Rosengård, att vara saklig och i gengäld förvänta sig saklighet tillbaka. 123 Slutligen har ungdomar på den urbana hembygdsgården, ett centrum för utveckling av stadsdelen Gamlegården, skrivit och fått in en insändare med rubriken: Verkligheten bakom ryktena, som tar upp den metadiskussion som annars mest förs i nationella medier. I Smålandsposten publicerades insändaren Araby, ett unikt område, vilket också blir en viktig röst i bruset, för att den vågar gå emot etablerade föreställningar och utmanar dem. 124 Att äga och sprida information kan också göras på andra sätt. Från Rosengård har en våg av böcker strömmat de senaste åren: Kryddor från Rosengård, Ett annat Rosengård, Eldsjälar och förebilder i Rosengård är bara några exempel. 125 En av författarna till den sistnämnda boken, Amine Mehmedi, förklarar hur de tänkte: Vi blev trötta, jag och syrran, efter allt negativt som skrevs. Att man hörde såna här kommentarer ofta, väldigt ofta. Så då tänkte vi; Vad kan vi göra, för och förändra den här bilden? Och synen på stadsdelen / / inte ändras helt. Men, vi tänkte att vi påbörjar processen åtminstone. Gör det vi kan, och inspirera andra ungdomar till och göra nåt annat. Så att det flyter på./ / Vi tittade just då på en fotbollsmatch. Vi brukar följa olika, event eller saker som händer i Rosengård, om det är nån teater så brukar vi gå på det eller fotbollsmatch. Mest för att stödja varandra i Rosengård. Och då så tittade vi på en fotbollsmatch med syrran. Och vi började prata om; Jamen, Zlatan han är nog en stor förebild, men han är inte den enda förebilden. Och då tittade vi; Jamen man kanske kan intervjua någon som spelar i FC Rosengård och sen så har vi ett stort kontaktnätverk också, i Rosengård för vi har varit engagerade sen små. Och, då så tänkte vi; Jomen, den här personen gör också nåt bra för Rosengård, men tänk om man blandar på mångfalden så att det speglar Rosengård? Intervjua kanske en brandman, en lärare, en ung, en pensionär, och då begränsade vi det till 17 personer ungefär, eller 16. Lika många tjejer och killar 122 Intervju Lena Pripp & Anita Eklund. 123 Intervju Sabina D och Arian Ratkoceri. 124 Araby ett unikt område. Insändare SMP 28/ ; Verkligheten bakom ryktena, Kristianstadsbladet 26/ Mehmedi, Rrahime & Mehmedi, Amine 2013: Eldsjälar och förebilder i Rosengård; Rosengren, v, Jeanette/Striner, Urzula 2011: Ett annat Rosengård; Friblick, Lena 2010: Kryddor från Rosengård: mat, möten, människor

124 eller män och kvinnor. Och då började vi, med att göra en lista på vilka vi kan tänka oss och sen frågade vi även runt; Vem är din förebild i Rosengård? 126 Det har naturligtvis skrivits många böcker OM Rosengård, men Amine hävdar att det blir ett annat perspektiv när man själv har erfarenheter av området. Och boken har mycket riktigt väckt mycket positiv uppmärksamhet, inte minst i media, och författarna har vunnit ett flertal utmärkelser. I ett samtal med Marie Hendra, stadsområdesförvaltning Öster, kom vi fram till att dessa berättelser och skildringar kanske kan betraktas som ett resultat av att man bereder plats för flera sätt att vara genom att ifrågasätta den begränsande bilden som förmedlas av media. 127 Stigmat av området blir möjligt att tala om på en metanivå och det blir därmed lättare att identifiera positiva saker med det, att kännas vid det, utan att drabbas av stigmatisering. Omladdning Rosengård Som redan framskymtat så har arbetet i Rosengård varit mycket djupgående och långsiktigt. Svartmålandet har också varit mycket tyngre här och nått en nationell och t o m internationell räckvidd. Ambitionen har varit högre, arbetet hårdare och man har också nått mycket längre. Därför vill jag avslutningsvis reflektera över detta som ett gott exempel. Problemen med stigmatisering av Rosengård har ju pågått länge, vilket Ristilammis avhandling visat, men de drogs till sin spets, som Marie Hendra uttryckte det, vid händelserna , vilka finns utförligt beskrivna i boken Det är inte stenarna som gör ont av Hallin mfl. Efter det vidtog det omfattande arbete vi sett skymtar av i denna rapport; arbetet med att binda ihop staden med Rosengårdsstråket, kommunens och MKBs arbete med att återta initiativet och öka delaktigheten, områdesprogrammet, kommunikationsstrategin, kommissionen för Malmös hållbara utveckling är bara några delar i det omfattande omvärderingsarbete som pågått runt Malmös Rosengård sedan Arbetet med kommunikationsstrategin, som fått både ris och ros, har givetvis varit centralt när det gäller ryktesspridningen. Och det har gett resultat. Marie Hendra säger att det har gått otroligt bra, att det är en helt annan stadsdel än när hon började där Hon hade aldrig kunnat drömma om den här utvecklingen då. Om vi fortsätter med den här utvecklingen, så om 5 år kommer det inte att vara något problem längre. Det har varit en häftig utveckling. Hon säger att de har hittat en form som håller. De har lärt sig att för varje negativ sak måste de ha 10 positiva och att man måste skapa och bibehålla en trovärdighet när man påstår att bilden inte är rättvisande. 128 Det kan inte nog betonas hur viktigt det är med just den trovärdigheten när man som i Rosengård ger sig i kast med att omladda begreppet Rosengård istället för att försöka sudda ut det. Att arbeta med varumärket Rosengård väckte min skepsis till en början, det måste erkännas. Egna erfarenheter och andra forskare har vittnat om att varumärken ofta bidrar till alienation hos de som bor på en plats, därför att varumärket innebär ett renodlande av ett visst perspektiv på bekostnad av andra erfarenheter och produceras för någon annan. Det kan lätt uppstå en brist på igenkännande, som forskaren Katriina Soininen påpekat. 129 Det gäller ju i lika hög grad det negativa ryktet, så återigen ser vi en dikotomisering mellan det svarta och det vita diket. Men just eftersom man arbetat så genomtänkt med de tre basförutsättningarna vilja, verklighet och delaktighet i Rosengård så finns 126 Intervju Amine Mehmedi. 127 Intervju Marie Hendra. 128 Intervju Marie H. 129 Soininen, Katriina/ Kivitalo, Mari &Kangas, Anita 2012: Exploring culture in sustainable rural development

125 förutsättningarna för att det ska kunna ske en förändring av ryktet, där varumärket blir en viktig pusselbit. Svenska mästarna, FC Rosengård. Bild ur Sydsvenskan. Dick Fredholm, då informationschef i Rosengård, berättar om när en sheriff från USA som arbetade med violent extremity kom till Rosengård på studiebesök för några år sedan. Han tyckte området var närmast idylliskt och förstod inte problemen som de beskrivits för honom innan besöket. Hans korta slutsats var Well, guys, you got a PR-problem. 130 Mycket talar för att en viktig del av detta PR problem är löst av ett PR-proffs. Namnbytet av fotbollslaget till FC Rosengård har i flera medier beskrivits som en succé. Det påpekas i en artikel i Resumé där Klas Tjebbas, VD för FC Rosengård, citeras: Klubben är en symbol för det mångkulturella Malmö och speglar staden som den ser ut i dag. En europeisk stad med stor blandning av olika etniciteter. Namnbytet har också påverkat vad som skrivs om Rosengård i media. Laget står genom sina samhällsprojekt för positiva värden. Tidigare skrevs det mest om oroligheterna i området. Nu har det blivit flera positiva rubriker och det känns bra att vara en del av utvecklingen. I början när jag gjorde mediascanningen räknade jag bort artiklarna om FC Rosengård. Men ganska snart insåg jag att de var högst centrala som ett sätt att uppnå just den strategiska neutralisering som visat sig vara den bästa strategin. Att fotbollslaget dessutom varit så framgångsrikt gör ju bara genomslaget ännu större. Det verkligt fiffiga med PR-kuppen visade sig på fotbollsgalan, där laget efteråt ställde till med ganska stort rabalder kring att de negligerats som damfotbollspelare inte som spelare i Rosengård. Att namnet ändå finns där hela tiden gör att det laddas med nya betydelser. Mediescanningens resultat, att andelen negativa artiklar på lokal nivå (Sydsvenskan) har sjunkit från (redan låga) 29 % till 11 %, samt att andelen positiva eller neutrala nyheter om sport ökat lavinartat, visar att ett skifte faktiskt ägt rum. På den lokala nivån. Återstår den nationella, men som Andreas Konstantinides säger: 130 Intervju Dick Fredholm

126 Men jag menar, alla dessa metoder som vi har använt har hjälpt oss att förändra, på den lokala nivån så att säga, och göra det bättre för människor som bor här. Plus boendemiljön har blivit bättre. Skolan och resultaten för eleverna har blivit bättre. Men ryktesspridning finns kvar. Det kommer, jag tror det kommer lite senare. [skratt] Det andra instrumentet vi har är alla studiebesök vi får. Att människor kommer och när dom går runt och tittar på MKBs hus där och dom andra husen som börjar bli riktigt bra, Victoria Parks del och så. Det börjar förändras där också. Men ett sätt och minska dom här dåliga ryktena är ju att, ja, dom ska komma hit och titta själva. [skratt]/ / Men i alla fall, vi får, det konkreta, och det verkliga livet, är just här i området. Rykten är rykten, det tar lång tid och få bort. Men å andra sidan, vi får inte bry oss så mycket om ryktena. Annars vi sitter fast där och tror också att, [skratt] att vi är dåliga. 131 Det pågår en ständig process av kategorisering och identifikation, stigmatisering och skam eftersom vi påverkas av de beskrivningar som görs av oss, som Ian Hacking konstaterat. Det har också visat sig att beskrivningen av platsen smittar invånarna och att det därför är svårt att hitta en gemensam grund att bygga stolthet över sin plats på. Lättaste sättet att undkomma territoriell stigmatisering är att utse en annan Andra eller flytta. Men genom att samverka och genom en nästan osannolik envishet har man lyckats med att etablera ett friare rum för Malmös Rosengård. Därmed inte sagt att frågan förlorat sin aktualitet. Paradoxalt nog krävs det en intensiv reproduktion av strategisk neutralisering kontinuerligt, eftersom ryktesspridning har en tendens att överleva och föras över till ständigt nya människor, som ett grundläggande sätt att hantera fara och risk för individen, och som ett sätt att tilldela olika värden i stadens sociala geografi. Manövreringsbehovet är oförändrat stort och ryktet dör inte av sig självt. Nya människor måste lära sig att reflektera över de här frågeställningarna, i synnerhet mot bakgrund av de upptrappade konflikter som uppstått ur ett samhälle som blivit alltmer tillåtande mot rasistiska strömningar. Frågan är bara i vilka sammanhang det är mest fruktbart att diskutera det, vilka aktörer som behöver bli medvetna om det och vilka konsekvenser det ska tillåtas få ha. Sammanfattning del 2 Det vi alltså har sett är att det krävs strategier för att ändra stigmatiserade platsers status. Det krävs en lång rad samverkande faktorer och aktörer och det gäller att tänka långsiktigt, lokalisera problemet till rätt platser och att arbeta med dialog, relationsbyggande och delaktighet för de som vill vara delaktiga. Det krävs också Medvetenhet och vilja till förändring av alla parter Beredskap att ta ansvar för det gemensamma social hållbarhet Samverkan, gärna i fasta former, t ex partnerskap En gemensam vision Den övergripande strategi som har störst potential att lyckas, om utgångspunkterna viljan, verkligheten och delaktigheten finns på plats, är strategisk neutralisering. Med detta begrepp avser jag ett medvetandegörande av egna inarbetade arbetssätt, förhållningssätt och de ibland oavsedda effekterna av dem. Till exempel att undvika att slentrianmässigt förknippa platserna med exotiserande förtecken (annorlunda mat/dans/kultur), undvika att reproducera samma problemformulering om området utan snarare kanske avgränsa konkreta problem som polisiära 131 Intervju Andreas K

127 ärenden och inte koppla dem till platsen. Nästa steg i ett strategiskt neutraliseringsarbete är att avdramatisera genom att förknippa området med nytt innehåll, vidga betydelsen av området och därigenom utrymmet för de som bor där. Det finns små och stora metoder för att genomföra strategisk neutralisering, det kan vara att ha dolda temaveckor, arbeta med publiknätverk, rensa språket i policydokument, ha en metadialog med media om hur de skriver fram annorlundaskap, bjuda in till odramatiska vardagshändelser på området, hävda andra värden än de vanliga i området (historia, jazz, fågelskådning, autografsamlare, vardagliga erfarenheter av ramadan är exempel som lyfts fram.) Det som också måste till är en värderingsförskjutning i samhället från en position där rasismen etablerats som en möjlig politik till ett mer humant samhälle. I det stora hela kan det vara motiverat att ställa sig frågan; har vi råd att hålla marginaliserade och rasialiserade områden ifrån oss? Hur mycket får det kosta att bibehålla segregationen?

128 Referenser Otryckta källor Intervjuer med Lena Hagerman, Kristianstads kommun, arbete & välfärdsförvaltningen (tjt man) Tamam Awad + äldre släkting till henne, arbete & välfärdsförvaltningen (tjt man) Radovan Javurek, Kristianstad kommun (politiker) Abdikarim Hassan, eldsjäl och läxläsare, Kristianstad Radio Kristianstad P4 Referensgrupp Gamlegården Sabina Dethorey, Malmö stad, Stadsområde Öster (tjt man) Marie Hendra, Malmö stad, Stadsområde Öster (tjt man) Arian Ratkoceri, Malmö stad/region Skåne (tjt man) Dick Fredholm, Malmö stad (tjt man) Andreas Konstantinides, Malmö stad (pol.) Amine Mehmedi, eldsjäl, Malmö Radio Malmöhus P4 Referensgrupp Herrgården/Rosengård Anna Karlsson, Växjö kommun (tjt man) Carina Ek, medborgarkontoret, Växjö (tjt man) Wallride, Växjö (civilsamhällesaktörer) Radio Kronoberg P4 Referensgrupp Araby Lena Pripp, Malmö stad, Stadsområde Innerstaden (tjt. man) Anita Eklund, Malmö stad, Stadsområde Innerstaden (tjt. man) Referensgrupp Mötesplats Seved + en mängd telefonsamtal och kortare samtal med bland andra arbetsförmedlare på alla orter, personal på Panncentralen, Växjö, Mattias Larsson, länsstyrelsen Skåne, seminariet 27 nov. på Malmö Högskola, praktikanter och personal, samt tidigare undersökningar och intervjuer. Intervjuer

129 och anteckningar, utskrifter och ljudfiler finns på FoU Söderhamn, CFL, Söderhamns kommun, liksom enkät till arbetsgivare och mediescanning. Bunar, Nihad 2012: Det händer saker hela tiden, men det är svårt att säga vad som är vad utvärderingen av Urbant utvecklingsarbete i Växjö/Araby Hübinette, Tobias 2014: Att bemöta rykten i Botkyrka en samling fakta och argument. Rapport Botkyrka kommun/mkc Marknadsanalys Rosenkraft 2013, Rapport Tyréns, Malmö (Stockholm) Mehmedi, Rrahime & Mehmedi, Amine 2013: Eldsjälar och förebilder i Rosengård. Malmö. Radio Kronoberg 1 april Radio Malmö 8 maj Soininen, Katriina/ Kivitalo, Mari &Kangas, Anita 2012: Exploring culture in sustainable rural development. Opubl, paper, Jyväskylä universitet. Tryding, Per 2012: Rosengård är fredligast i hela Stockholm en rapport om brottslighet och statistik. Handelskammarens rapport nr 1. Tryckta källor och litteratur Andersson, Maria (nu Vallström) 2003: Arbetslöshet och arbetsfrihet. Moral, makt och motstånd. Uppsala, diss. Andersson, Roger 2009: Boendesegregation och grannskapseffekter. I: Graninger, Göran/Knuthammar, Christer (red.): Samhällsbyggande och integration. Frågor om assimilation, mångfald och boende. Linköping Björnson, Moa 2014: Rosens röda matta. Stadsutveckling på tjejers villkor. I: Listerborn, Carina et al: Strategier för att hela en delad stad. Samordnad stadsutveckling i Malmö. Malmö. Bridge, Gary; Butler, Tim; Lees, Loretta 2011: Mixed communities gentrification by stealth? Bristol. Brune, Ylva (red.) 1998: Mörk magi i vita medier. Svensk nyhetsjournalistik om invandrare, flyktingar och rasism. Stockholm. de los Reyes, Paulina et al 2014: Bilen brinner men problemen är kvar Berättelser om Husbyhändelserna i maj Stockholm. Christensen, Gunvor 2013: Indsatser i udsatte boligområder. Hvad virker, hvorfor og hvordan? Köpenhamn. Dikec, Mustafa 2007: Badlands of the republic. Space, politics and urban policy. Malden/Oxford. Ericson, Urban/Molina, Irene/Ristilammi Per-Markku 2000: Miljonprogram och media, Stockholm. Friblick, Lena 2010: Kryddor från Rosengård : mat, möten, människor. Malmö

130 Hacking, Ian 1999: The Social Construction of what? Cambridge ; Historical Ontology, Cambridge Hallin, Per-Olof et al 2010: Det är inte stenarna som gör ont. Röster från Herrgården, Rosengård om konflikter och erkännande. Malmö. Hosseini-Kaladjahi, Hassan 2002: Stora fiskar äter fortfarande små fiskar: helhetsutvärdering av storstadssatsningen i Botkyrka kommun. Tumba. Jonsson, Stefan 1993: De Andra. Amerikanska kulturkrig och europeisk rasism. Stockholm. Kalb, Don 2009: Conversations with a Polish populist: Tracing hidden histories of globalization, class and dispossession in postsocialism (and beyond). I: American ethnologist vol.36, no. 2. Kristianstadsbladet 26/ Listerborn, Carina 2014: Från vision till verklighet. Strategier för att utveckla hållbara städer, i Listerborn et al: Strategier för att hela en delad stad. Samordnad stadsutveckling i Malmö, s.115 Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa. Malmökommissionens slutrapport, Malmö. Nilsson, Micael, (ed) 2013: Urbant utvecklingsarbete-delrapportering av regeringsuppdrag. Boverket. Ristilammi, Per- Markku 1994: Rosengård och den svarta poesin. En studie av modern annorlundahet. Stockholm/Stehag, diss. Rosengren, v, Jeanette/Striner, Urzula 2011: Ett annat Rosengård. Malmö. Rönnblom, Malin 2014: Ett urbant tolkningsföreträde? En studie av hur landsbygd skapas i nationell policy. Rapport, Jordbruksverket. Sjölander-Lindqvist et al 2000: Understanding aspects of environmental stigma: The case of Hallandsås, i: Cottam/Harvey/Pape & Tait (red.): Foresight and Precaution. Rotterdam/Brookfield. Skeggs Beverly (1997) 2006: Att bli respektabel. Göteborg. Smålandsposten (SMP) 1/2, 2/4, 11/7, 19/9, 28/ Stenberg, Erik (ed.) 2013: Structural systems of the million program era. Stockholm. Sydsvenskan 2/ , 4/4 2012, 27/ Thompson E P 1967: Time, work-discipline and industrial Capitalism. I: Past & Present. Tilly, Charles 2000: Beständig ojämlikhet. Lund. Torgovnick, Mariana 1990: Gone Primitive. Savage intellects, modern lives. Chicago. Uppföljning av de prestationsbaserade stimulansmedlen, delrapport 1, Boverket

131 Wacquant, Loïc: Territorial stigmatization in the age of advanced marginality, i Thesis Eleven nr , Relocating Gentrification: The Working Class, Science and the State in Recent Urban Research, in International Journal of Urban and Regional Research Vallström, Maria 2014: Berättelser om plats, platsen som berättelse. I: Vallström, Mikael (red.)när verkligheten inte stämmer med kartan- sociala och kulturella förutsättningar för landsbygders hållbara utveckling. Lund. Vallström, Mikael 2014: Utblickar och utkast till alternativa verklighetsbeskrivningar. I: När verkligheten inte stämmer med kartan. Lokala förutsättningar för hållbar utveckling. Lund. Widigson, Mats 2013: Från miljonprogram till högskoleprogram plats, agentskap och villkorad valfrihet. Göteborg, diss. Ålund, A/Schierup, C-A 1992: Kulturpluralismens paradoxer. I: Kulturella Perspektiv nr 1. Internet: Hämtad Hämtad Hämtad Publicerad , hämtad ETC Stockholm 26/4 2014: hämtad

132 132

133 133

134 134

135 Kunskap för urban utveckling Välkomna till tre nationella kunskapsseminarier om hållbar stadsutveckling Underlag att ta del av inför föreläsningarna 1. Erfarenheter från dialog med kommuner och andra aktörer inom det urbana utvecklingsarbetet Dela(d) stad Ann Legeby eller Lars Marcus 3. Mörkade platser - stigmatisering och ryktesspridning i urbana utvecklingsområden Maria Vallström 4. KAIROS - Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer Åsa Lorentzi och/eller Birgitta Guevara 5. Kunskapsagenda för hållbar stadsutveckling Kerstin Elias Välkomna! 135

136 1. Erfarenheter från dialog med kommuner och andra aktörer inom det urbana utvecklingsarbetet Synliggör: Diskriminering & stigmatisering Det relationella i segregationen Urbaniseringens betydelse Bakomliggande faktorer Brister i välfärden Bostadsbristen Kopplingen tillväxt & välfärd Implementeringsproblem Mål & intressekonflikter Satsa på: Långsiktighet i ordinarie verksamhet Nya sätt att samordna: Samfinansiering & Sociala investeringar Offentlig service i stadsdelarna Att bygga & bygga blandat Upprustning av miljonprogrammen Samhällsplanering som verktyg Både systemintegration & social integration Att använda mänskliga rättigheter & relevanta lagar som verktyg Att involvera näringslivet Att involvera invånarna 136

137 2. Dela[d] Stad Forskningsprojektet Dela[d] Stad ( ) syftar till att bygga broar mellan forskning och praktik genom att konkretisera och operationalisera den socialt inriktade stadsbyggnadsforskning som bedrivits på Arkitekturskolan KTH. Projektet har kommit till på initiativ av Göteborgs stad och är finansierat av Boverket via Mistra Urban Futures i Göteborg. Boverket har inom ramen för det nationella initiativet Urban Utveckling fått i uppdrag att bygga upp och sprida kunskap som i sin tur kan bidra till positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap genom att knyta forskning närmare kommuner som om fattas av det urbana utvecklingsarbetet (Arbets marknadsdepartementet 2012). En utlysning skedde 2013 och frågor som lyftes fram var: - Vad betyder social integration i områden dominerade av utanförskap - respektive innan förskap? - Vilka fysiska och mentala barriärer påverkar människors rörelsemönster och livsvillkor? - Vilka strukturer är gynnsamma? Göteborgs stad har uttryckt tydligt behov av kunskaps utveckling, både avseende åtgärder i den byggda miljön lokalt men också åtgärder på det som benämns hela-staden-nivån vilket bland annat baseras på utvärderingar av Storstads satsningen (Schulz et al. 2004; SOU 2005:29; Boverket 2010). Forsknings - projektet har också belyst behovet av ytter ligare forskning och intentionen har varit att resultatet ska kunna omhändertas i pågående verk sam het som adresserar frågor relaterade till ojämlika livs villkor. Det har handlat om praktiknära forskning där medskapande har varit centralt (co-production). Det fanns också en önskan att projektets erfarenheter ska ha relevans även för andra stads delar och städer vilka omfattas av initiativet Urban Utveckling. Arkitekturskolan KTH har genom Ann Legeby, Meta Berghauser Pont och Lars Marcus drivit forskningsprojektet och har tillsammans med Göteborgs stad prövat metoder och förhållningssätt i studier av staden med särskilt fokus på fyra stadsdelar som omfattas av satsningar inom Urban Utveckling. Dela[d] Stad-projektet har genomförts i nära samarbete med tjänstepersoner från staden och andra aktörer som är verksamma i de fyra fokusområdena. Forskningsprojektet har engagerat ett 50-tal personer från olika förvaltningar inom Göteborgs stad, Boverket, Läns styrelsen, kommunens bostadsbolag m.fl. vilka medverkat i olika aktiviteter under arbetets gång. Resultatet har kontinuerligt presenterats i lägesrapporter, dags press, vetenskapliga artiklar samt i rapporter på svenska samt i många publika sammanhang såsom konferenser och temadagar inom området hållbarhet och stads byggnad, bland annat i Almedalen 2014 och 2015 på Västsvenska Arenan. Projektet har bland annat omfattat uppbyggnad av en databas och utveckling av en rumslig modell för staden, utveckling av metoder för olika stadsrumsanalyser anpassade till förutsättningarna i Göteborgs stad. Projektet har också omfattat kunskapsspridning, utbildning och handledning. Arbetet har varit inriktat på att klarlägga och under söka livs villkor i olika stads delar och hur de skiljer sig åt utifrån ett stadsbyggnadsperspektiv. Ojämlika livs villkor ses som tydligt kopplade till segregations problema tiken och är något som stadsbyggande och arkitektur i hög grad påverkar. Dela[d] Stad har också resulterat i ett följdprojekt, Storstäder i Samverkan, där Stockholms stad och Malmö stad medverkat kring sociala hållbarhetsfrågor i relation till stadsbyggande och fysisk planering. Projektets styrgrupp: Micael Nilsson och Kerstin Andersson från Boverket, Mari Tastare, Pia Borg och Lena Risfelt från Stads lednings kontoret Göteborgs stad samt Björn Malbert från Chalmers som representerat Mistra Urban Futures. Till projektet har också en större referensgrupp kopplats. 137

138 Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus Perspektiv och utgångspunkter Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus Introduktion Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus Introduktion Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus i Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus Summering i i i i Stadsrumsanalys som designstöd Rapporter på svenska Förhandskopia Del 1: Innehåller perspektiv och utgångspunkter för forsknings projektet och beskriver bland annat hur segregation relaterar till stadsform och det vardagliga livet. Områdena som ingår i Urban Utveckling som studeras i Göteborg beskrivs översiktligt jämte tre referensområden. Dela Stad Stadsbyggande och segregation 1 Perspektiv och utgångspunkter Förhandskopia Förhandskopia Del 2: Innehåller metodbeskrivningar för sociala stadsrumsanalyser, stadsbyggnadsanalyser samt redovisar det underlags material som sammanställts. Här diskuteras mål och medel och hur de är relaterade. Rapporten omfattar även en diskussion om hur resultat kan presenteras och tolkas. Dela Stad Stadsbyggande och segregation 1 2 Metoder: sociala stadsbyggnadsanalyser Förhandskopia Del 3: Resultatet av analyserna för Göteborg presenteras där områdena i fokus lyfts fram. Olika representationer demonstreras, t.ex. temakartor och olika diagram. Analyser som kopplar stadsbyggande till urban segregation beskrivs. En jämförelse blir möjlig och ojämlika livsvillkor klarläggs. Dela Stad Stadsbyggande och segregation 1 3 Sociala stadsbyggnadsanalyser i Göteborg Del 4: Innehåller fördjupade studier om hur stadsrumsanalyser kan användas som designstöd. I Bergsjön exemplifieras hur teorier och metoder kan användas för att klarlägga stadsbyggnadsåtgärders möjligheter och begränsningar. Dela Stad Stadsbyggande och segregation 1 4 Förhandskopia Stadsrumsanalys som designstöd Förhandskopia Del 5: Summerande reflektioner redovisas om projektets insikter och ytterligare forskningsbehov identifieras. Innehåller en diskussion om roller och ansvar samt om utveckling av professionen. Dela Stad Stadsbyggande och segregation Summerande reflektioner Övrigt Boverket Urbant utvecklingsarbete: delrapportering nr. två av regeringsuppdrag. Karlskrona: Boverket. Boverket Urbant utvecklingsarbete. Boverket. Legeby, Ann., Meta Berghauser Pont., and Lars Marcus The street: a key component for a less segregated city. Paper/Presentation at the international conference Adaptable Suburbs, Prof. Laura Vaughan, UCL London. Legeby, Ann., Meta Berghauser Pont., and Lars Marcus The street: a key component for a less segregated city. Mistra Urban Futures Papers, 2014:1. Göteborg: Mistra Urban Futures. Legeby, Ann., Meta Berghauser Pont., and Lars Marcus Street Interaction and Social Inclusion, in Suburban Urbanities. Vaugan, Laura (editor0). London: UCL Press. Legeby, Ann., Meta Berghauser Pont., and Lars Marcus Streets for co-presence: mapping potentials. In Proceedings of the 10 th International Space Syntax Symposium, edited by Kayvan Karimi, Laura Vaughan, Kerstin Sailer, Garyfalia Palaiologou, Tom Bolton. London: Space Syntax Laboratory, The Bartlett School of Architecture, UCL. Olander, Caisa Unjust Urbanities spatially reinforcing patterns of segregation. Master Thesis. Stockholm: KTH

139 Segregationen i Göteborg resultat av stadsbyggandet - Debatt - Göteborgs-Posten Page 1 of 3 Detta är en utskrift från från Göteborgs-Posten. Utskriftversion av: Publicerad 13 juli 2014 Uppdaterad 17 juni 2015 Stadsbyggandet har skapat sämre lägen för de redan resurssvaga invånarna i exempelvis Bergsjön och Gårdsten än för andra och fungerar alltså som en omvänd fördelningspolitik som ger till de starka och försvårar för de svaga, skriver debattörerna. Bild: Stefan Berg Segregationen i Göteborg resultat av stadsbyggandet STADSBYGGANDE: Forskning visar att det saknas förståelse för stadsbyggandets sociala konsekvenser och hur vi bygger en socialt hållbar stad. Mycket tyder på att stadsbyggnaden i Göteborg inte bidrar till utjämnade livschanser utan att många stadsdelar i ytterstaden halkar efter ytterligare. Men det går att vända trenden, skriver tre forskare vid Arkitekturskolan KTH, Stockholm. De sociala klyftorna ökar i Göteborg och ny forskning visar att skillnaderna är mycket stora när det gäller tillgången på både mänskliga och materiella resurser. Vi menar att detta i hög grad är en konsekvens av stadsbyggandet. Särskilt problematiskt är att många av de mest missgynnade stadsdelarna också har en befolkning med svag ekonomi och begränsat kontaktnät. Vi hävdar att det är dags att

140 Segregationen i Göteborg resultat av stadsbyggandet - Debatt - Göteborgs-Posten Page 2 of 3 lyfta blicken från bostadsbyggandet till stadsbyggandet för att förbättra livsvillkoren i utsatta stadsdelar. Halkar efter ytterligare Ojämlika livsvillkor lyfts fram som ett hot mot välfärden och ett socialt hållbart samhälle. Att minska segregationen står högt på den politiska agendan men mycket tyder på att stadsbyggnadsinvesteringar i Göteborg inte bidrar till utjämnade livschanser utan att många stadsdelar i ytterstaden halkar efter ytterligare. Forskning visar att det saknas förståelse för stadsbyggandets sociala konsekvenser och därmed bristande insikt om hur vi bygger en socialt hållbar stad. Stadsbyggandet är en mycket konkret form av fördelningspolitik som för lång tid lägger fast ett landskap av samhälleliga resurser. Men hur är stadens resurser fördelade? Vilka förutsättningar finns för integration i olika stadsdelar? Närhet till viktiga resurser Regeringen har satt strålkastarljuset på Bergsjön, Hjällbo, Gårdsten och Norra Biskopsgården i Göteborg. Ny stadsbyggnadsforskning visar att närheten till för vardagen så viktiga resurser såsom skola, lekplats, fritidsgård, kollektivtrafik och handel, är otillfredsställande just i Bergsjön, Gårdsten och Norra Biskopsgården. Situationen är jämförelsevis bättre i Hjällbo som också har ett större utbud av kultur, sport, butiker, restauranger och parker. Faktorer som påverkar chanserna att få ett jobb har särskilt analyserats och jämfört med de områden där förvärvsfrekvensen är låg så är exempelvis Högsbotorp och Kyrkbyn väsentligt mer gynnade. Stadens form definierar här ett grannskap av boende och arbetande, gynnsamma förutsättningar för verksamheter som ger en varierad prägel på det lokala stadslivet som gynnar utbyte mellan olika grupper. Läget avgörande Studien tittar alltså på stadsbyggandets roll för utanförskap. Mycket annat är av central vikt, som skol- och arbetsmarknadspolitik, men att stadsbyggandet har så stora effekter är en ny insikt. Förenklat kan sägas att stadsbyggandets förmåga att skapa läge är avgörande, ett läge som inte bara är ett resultat av avståndet till stadskärnan utan framförallt hur bebyggelse och gator ger upphov till ett visst rörelsemönster. Stadsbyggandet har skapat sämre lägen för de redan resurssvaga invånarna i exempelvis Bergsjön och Gårdsten än för andra och fungerar alltså som en omvänd fördelningspolitik som ger till de starka och försvårar för de svaga. Vi kan emellertid förändra situationen och öka närheten mellan stadsdelar och mellan människor genom ett medvetet utformande av bebyggelsemönster och gatunät. Det kan låta trubbigt men egentligen är det mycket konkret. Utan rumslig närhet är det svårt att skapa och upprätthålla sociala relationer mellan människor och olika grupperingar. Det handlar inte om att alla ska lära känna varandra utan att man ser och blir varse varandra i stadsrummet, att vi kan relatera och förhålla oss till olika grupperingar. Detta är grundläggande för hur socialt kapital kan utvecklas. Ständigt sämre utgångsläge Tydligt är att inbyggda avstånd till mänskliga och materiella resurser ger vissa stadsdelar ständigt ett sämre utgångsläge. Svenskt stadsbyggande har allt för länge stirrat sig blind på enskilda stadsdelar och missat hur de hänger ihop. Nu behöver vi

141 Segregationen i Göteborg resultat av stadsbyggandet - Debatt - Göteborgs-Posten Page 3 of 3 skapa väsentligt bättre lägen i ytterstaden. Bristen på bra lägen märks när man jämför den svaga investeringsviljan i utsatta områden med den boom vi finner på annat håll. En sådan obalans i investeringstakt i stadens olika delar riskerar att tvärt emot politikernas mål om utjämnade livschanser resultera i att dramatiskt öka dem. Som politiskt verktyg har stadsbyggandet stora förtjänster genom att på ett påtagligt sätt och över lång tid fördela samhälleliga resurser. Synsättet vidgar utanförskapsfrågan bortom bostadspolitiken och uppmärksammar i vilken mån göteborgarna ges tillgång till stadens resurser och till dess offentliga liv och ett deltagande i de svårfångade processer där normer och attityder i samhället ständigt utvecklas. Motverkar utanförskap Vi föreslår att kartläggningen av hur livsvillkoren skiljer sig åt fullföljs och att stadsbyggnadsprojekts sociala konsekvenser i framtiden utvärderas så att social hållbarhet kan prioriteras. Med en större medvetenhet om stadsbyggandets långsiktiga effekter blir det ett strategiskt verktyg för att skapa mer jämlika livschanser för göteborgarna och motverka utanförskap. Ann Legeby teknologie doktor Meta Berghauser Pont teknologie doktor Lars Marcus professor i stadsbyggnad Samtliga är verksamma som forskare vid Arkitekturskolan KTH, Stockholm. Forskarna har under det senaste året arbetat med ett Mistra Urban Futures-projekt kallat Dela[d] Stad som handlar om stadsbyggandets roll för utanförskap. Copyright Göteborgs-Posten

142 3. Mörkade platser om stigmatisering och ryktesspridning om urbana utvecklingsområden Maria Vallström Maria Vallström, docent i etnologi och verksam vid FoU Söderhamn och Uppsala universitet, anlitades av Boverket för att följa hur tre kommuner arbetar med ryktesproblematiken, det vill säga respektive områdes stigmatisering och rykte utåt. Arbetet skulle dels resultera i konkreta förslag på hur ryktesmekanismerna ska kunna motverkas, och dels sprida kunskaperna till andra aktörer. De medverkande kommunerna var Kristianstad, Växjö och Malmö Stad, med områdena Gamlegården, Araby och Rosengård/Herrgården. Jag har i mitt arbete analyserat bilden av urbana utvecklingsområden hos boende, media, arbetsgivare, politiker och tjänstemän. Undersökningen visar att problembilden i första hand uppstår genom utomståendes behov av en tydlig motpol för att etablera respektive stads identitet som normal och framgångsrik. Det gäller även på en individuell nivå, där också hanteringen av risk och rädsla till stor del sker genom ett förläggande av farlighet till området. De stigmatiserade uppfattningarna om områdena bygger alltså till största delen på ryktesbildning och processer som uppstår utanför områdena. Ryktena leder i sin tur till att områdenas isolering fördjupas då utomstående aktörer medvetet undviker att satsa engagemang och kapital där, på grund av ryktet. I slutrapporten Mörkade platser -- stigmatisering och ryktesspridning i urbana utvecklingsområden diskuteras hur problemet stigmatisering kan förstås. Om väl en negativ berättelse fastnat på en plats så är det mycket svårt att tänka utanför den. Vi behöver genvägar för att manövrera i vår omvärld, men många gånger fungerar de som begränsningar för andra, för vad de tillåts vara. Ett sätt att lossa på den starka bindningen mellan ett område och de negativa beskrivningar som finns av det är att visa hur stigmatiseringen faktiskt är kontingent. Det betyder att den kan förändras över tid (som fallet med Söder och Möllevången) men även när det gäller rum. Stigmatisering av plats kan drabba orter och platser som INTE är urbana utvecklingsområden, före detta industriorter på landsbygden exempelvis. De är båda en sorts perifera urbaniteter, barn av välfärdssamhället och just nu under starkt förändringstryck. Att förstå problemet Området skapas i sig som ett problem genom att det hamnar i ett korsdrag av bestämmande beskrivningar som får ett första förklaringsvärde, alltså kan stå som förklaring av egen kraft. Det handlar oftast om rasifierade beskrivningar och förklaringar. En viktig del i att försöka förstå problemet är därför att plocka isär de ryggmärgsreflexer som sammanbinder områden med etniskt utanförskap oavsett om dessa kopplingar är exotiserande eller skrämmande, eftersom dessa typer av beskrivningar gör att vi hamnar i det svarta eller vita diket i vårt förhållningssätt. Det betyder att vi antingen producerar ett exotiserande eller ett demoniserande av platserna, i båda fallen med fortsatt segregering som följd. Behovet av att särskilja sig från stigmatiserade områden tycks omättligt. Till viss del gäller det också själva utvecklingsarbetet; kostnaden för att hålla isär marginaliserade grupper från staden kan tillåtas bli mycket hög. I själva äskandet av medel, i formuleringar av lösningar som trygghetsvandring och sopsortering, barnuppfostran och ökad polisnärvaro; till och med i forskningen om områden som annorlunda, skapas och vidmakthålls en territoriell maktrelation där platser faktiskt förvanskas. Den 142

143 här förvanskningen föder negativa förväntningar på de som bor och/eller är engagerade i området, vilket i sin tur verkar kontraproduktivt på den möjliga utvecklingen och påskyndar rörligheten ut från området. Det är, som urbanforskaren Loic Waquant påpekat, möjligt att undkomma stigmatiseringen endast genom att ta avstånd från vissa grupper inom området, områdets Andra. De kan beskrivas som bråkande ungdomsgäng, kriminella, missbrukare och så vidare. Positiv kollektiv identifikation, alltså att stolt deklarera sig som xx-bo, kräver en hel del mod och är som individuell markering visserligen viktig, men fungerar oftast inte ensamt som en fungerande strategi undan stigmatiseringen. Det här är symptomatiskt för vad Wacquant kallar avancerad marginalitet. 1 Min forskning har dock visat att en alternativ identifikation kan underlättas och legitimeras med stöd utifrån. För de som arbetar med urbant utvecklingsarbete gäller därför att sprida och bereda plats för fler sätt att bo och verka på området samt att bedriva ett aktivt arbete gentemot media så att detta även blir synligt utåt. Men basen måste alltid vara att arbeta på allvar med de problem som erfars på området som viktiga att åtgärda. Strategisk neutralisering I den andra delen av rapporten ges en rad handfasta strategier för hur arbetet kan bedrivas framgångsrikt. Många av de goda exemplen är hämtade från arbetet i Rosengård, där man länge arbetat strategiskt med dessa frågor. Den viktigaste strategin, strategisk neutralisering, kom till med inspiration från deras arbete. Men, som de själva påpekar, att arbeta med varumärket är inte tillräckligt. De har också återtagit området som stadens ansvar och arbetat hårt med de konkreta problem som fanns där. Här har också Malmökommissionens rapporter om ett socialt hållbart Malmö varit viktiga för inkludering av stadsdelen/stadsdelarna. För att behålla trovärdigheten i ett strategiskt arbete gentemot ryktesspridning är det följaktligen en förutsättning att hela kommunen/staden tar ansvar för stadsdelens reella sociala och ekonomiska problem och arbetar hårt med dem, annars får försöken att bättra på ryktet motsatt verkan. Det krävs strategier krävs för att ändra förvridna platsers status, och jag ger i rapporten en prioriteringsordning på fungerande strategier som används idag. Till varje strategi kopplas i viktiga förutsättningar för att arbetet ska kunna bli framgångsrikt. Strategierna är också kopplade till några övergripande utgångspunkter: det krävs en lång rad samverkande faktorer och aktörer och det gäller att tänka långsiktigt, lokalisera problemet till rätt platser och att arbeta med dialog, relationsbyggande och delaktighet. Det krävs också, kanske framförallt i det urbana utvecklingsarbetet på respektive plats: Medvetenhet om egna föreställningar och en stark vilja till förändring Beredskap att ta ansvar för det gemensamma social hållbarhet Samverkan, gärna i konkreta former, till exempel partnerskap eller särskilda satsningar. En gemensam vision, som ger en möjlighet till annan identifikation med platsen än den problemorienterade. Den övergripande strategi som har störst potential att lyckas, om dessa utgångspunkter finns på plats, är (som nämndes ovan) strategisk neutralisering. Med detta begrepp avser jag ett medvetandegörande av egna inarbetade arbetssätt, förhållningssätt och de ibland oavsedda effekterna av dem. Till exempel att undvika att slentrianmässigt förknippa platserna med exotiserande förtecken (annorlunda mat/dans/kultur), undvika att reproducera samma problemformulering om området utan 1 Wacquant, Loïc: Territorial stigmatization in the age of advanced marginality, i Thesis Eleven nr , s

144 snarare kanske avgränsa konkreta problem och inte koppla dem till platsen. Nästa steg i ett strategiskt neutraliseringsarbete är att avdramatisera genom att förknippa området med nytt innehåll, vidga betydelsen av området och därigenom utrymmet för de som bor där. Det finns olika metoder för att genomföra strategisk neutralisering, det kan vara att ha dolda temaveckor, arbeta med publiknätverk, rensa språket i policydokument, ha en metadialog med media om hur de skriver fram annorlundaskap, bjuda in till odramatiska vardagshändelser på området, hävda andra värden än de vanliga i området (historia, jazz, fågelskådning, autografsamlare, vardagliga erfarenheter av ramadan är exempel som lyfts fram). Det som också måste till är en värderingsförskjutning i samhället från en position där rasismen etablerats som en möjlig politik till ett mer humant samhälle. I det stora hela kan det vara motiverat att ställa sig frågan; har vi råd att hålla marginaliserade och rasialiserade områden ifrån oss? Hur mycket får det kosta att bibehålla segregationen? Spridning Preliminära resultat från forskningsprojektet Mörkade platser spreds och prövades kontinuerligt under arbetets gång, till medverkande inom urbant utvecklingsarbete, andra aktörer på respektive område, boende, men också till arbetsgivare, arbetsförmedlare och media i den omgivande staden. Preliminära resultat har presenterats på Vårmötet i Umeå 9 april 2014, i docentföreläsning, Uppsala universitet 22 maj, på Jordbruksverket, Jönköping 14 november, på Boverkets slutkonferens, Stockholm, 13 november samt på Forum för community Art, Örebro 21 november (nationellt). Rapporten har presenterats på Urbana studier, Malmö Högskola, 27 november, där deltagare var inbjudna från alla 3 kommuner/städer., på den internationella konferensen; On the edge. The dual city, past and Present, Stockholm december och på den nordiska etnolog- folkloristiska konferensen CO2, (NEFK) i Köpenhamn, augusti En debattartikel har publicerats i ETC Stockholm med anledning av en pågående debatt där 2014 och en engelskspråkig vetenskaplig artikel planeras bli färdig vid årsskiftet, för publicering i internationell tidskrift. 144

145 Working paper in progress - Comments appreciated: birgitta.guevara@lansstyrelsen.se & asa.lorentzi@norrahisingen.goteborg.se 4. Från enbart kundnytta till en bredare samhällsnytta Om behovet av en ny samhällsstyrning och en mer medskapande ledning inom offentlig förvaltning Ökningen av antalet svårlösta och komplexa samhällsfrågor, utmaningen att definiera vad som krävs för att samhällen ska vara hållbara och svårigheten att utkräva ansvar för utveckling innebär att behovet av alternativa sätt att styra samhället ökat. Särskilt stort är behovet mot bakgrund av den nuvarande styrningsmodellen New Public Management (NPM) och dess fokus på kostnadseffektivitet, målstyrning med fokus på det mätbara och synen på medborgarna som kunder. Alternativa styrningsformer Inom projekt KAIROS blev koppling mellan hur samhället styrs och möjligheten att arbeta för rättvisa och socialt hållbara städer snabbt tydlig. Det ledde till ett sökande både inom forskningen och praktiken efter alternativa sätt att styra samhället och offentlig sektor. Inom forskningen fann vi ett antal alternativa styrningsformer som utvecklats för att passa nätverksbaserade samhällen i snabb förändring som det vi lever i. Även inom praktiken fann vi exempel på nydanande sätt att leda på ett mer medskapande och hållbart sätt. De svar vi fann inom forskningen och praktiken passade förvånansvärt väl ihop med varandra och med våra analyser inom KAIROS. Utifrån den kunskap vi skaffat oss har vi reflekterat och sammanställt ett antal förändringar som vi bedömer behövs för att åstadkomma synvändan: Från enbart kundnytta till en bredare samhällsnytta! En synvända från enbart kundnytta till en bredare samhällsnytta innebär: Att samhällets styrning och ledning utgår från samhällsnytta och hållbarhet som övergripande mål. Att styrningen av samhället - och offentlig sektor - bygger på dialog och medskapande. Att synen på makt ändras. Genom medskapande ges inflytande till dem som bor, vistas och verkar i staden. Det bidrar till att beslut upplevs som mer legitima vilket därmed bemäktigar dem som har den formella makten. Att ledare - såväl politiska ledare som ledare i förvaltningarna - arbetar med hur offentliga organisationer kan omformas och utformas på ett sätt som stärker organisations förmåga att hantera komplexa utmaningar. Det i sin tur innebär mer av lärande och utforskande arbetssätt. Att ledare - såväl politiska ledare som ledare i förvaltningarna arbetar med att skapa en organisation och verkar för en kultur som genomsyras av medskapandet med såväl medborgare som medarbetare. Att ledare rekryteras och ges möjlighet till kompetensutveckling utifrån de förmågor och färdigheter som den ökade komplexiteten och kravet på medskapande innebär. Att andra och nya frågor ställs vid styrning, ledning, utvärdering och ansvarsutkrävning. 145

146 Government shouldn t be run like a business; it should be run like a democracy! (1) Samhällsstyrning i en förändrad tid En grundpremiss för denna synvända, liksom för projekt KAIROS, är att vi lever i en samhällsomdanande tid präglad av globalisering, migration och urbanisering. I och med samhällsomdaningen har antalet komplexa samhällsproblem ökat. Vi rör oss in i ett samhälle präglat av flernivåstyrning, nätverksstyrning och nya maktstrukturer. [A] Med samhällsomdaningen följer ett mer heterogent samhälle där livsvillkoren skiljer sig allt mer mellan olika grupper och individer.[b] Det har gjort att det blivit svårare att avgöra vad som är rättvist och socialt hållbart, hur det ska uppnås och var ansvaret för utvecklingen kan utkrävas. Det, i sin tur, innebär stora utmaningar för offentlig sektor och har lett till att behovet av alternativa sätt att styra offentlig sektor ökat. [C] Samhällsnytta En grundpremiss för denna synvända - liksom för forskning om samhällsnytta - är att människor inte bara har intressen utan också grundläggande behov och rättigheter. En annan utgångspunkt är att människor inte bara har individuella, utan också kollektiva mål för det samhälle vi vill ha och kan se utanför den egna intressesfären. Begreppet samhällsnytta inkluderar dessutom ett tidsperspektiv som omfattar inte bara nuvarande politisk vilja utan också hänsyn till kommande generationers behov. [C] (1&2) Begreppet samhällsnytta kan därigenom liknas vid det hållbarhetsbegrepp som Brundtlandkommissionen lade fast En hållbar utveckling idag tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. (3) En annan grundpremiss inom begreppet samhällsnytta är vikten av legitimitet och medskapande. [C] (1, 2 & 4) För att uppnå den legitimitet som krävs i arbetet med samhällsnytta måste vad som är av nytta för samhället definieras inte bara genom resultat utan också genom rättvist genomförda förhandlingsprocesser som genererar förtroende. Samhällsnytta handlar därmed om något som är kollektivt skapat genom breda överläggningar och dialoger horisontellt och vertikalt mellan politiker, tjänstepersoner, civilsamhällets organisationer, näringslivets aktörer och medborgarna. Det är därigenom något mer än en summering av individuella preferenser av brukare eller kunder. [D] Samhällsnytta handlar med andra ord om kollektivt definierade preferenser för vad som är av långsiktigt värde i ett samhälle. 146 Komplexa samhällsfrågor Komplexa samhällsfrågor är svårlösta samhällsfrågor som kännetecknas av att det inte finns några linjära och självklara orsak-verkansamband. De är kontextuella och ofta unika, samtidigt som de är under ständig förändring. Orsaker och samband förgrenar sig i olika riktningar och hänger ihop med andra komplexa orsaker och samband. Denna typ av frågor går därför inte att dela upp i avgränsade områden, sektorer eller avdelningar. De kännetecknas också av låg generaliserbarhet. [E] (5) Nätverksstyrning och flernivåstyrning Flernivåstyrning och nätverksstyrning handlar om att politiken formas mer i samverkan inom olika nätverk mellan representanter på olika nivåer från global, europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Det handlar också om att fler aktörer, som företag, lobbyister och representanter från civilsamhället är involverade både i framtagandet av politiska förslag och i genomförandet av politiken. Ett problem inom nätverksstyrning är att makten blir mer otydlig och att det politiska ansvarsutkrävandet blir svårare. [C & F] (6) Medskapande I KAIROS menar vi med medskapande att det innefattar att vara delaktig i en hel process i vilken vi urskiljer fem olika moment: 1. Att vara med och komma fram till varför något behöver göras - att medskapa om agendan. 2. Att vara med och komma fram till vad som behöver göras - att identifiera åtgärder. 3. Att vara med och komma fram till hur det ska göras. 4. Att göra en gemensam handlingsplan i partnerskap där genomförande och ansvar fördelas. 5. Att vara med och följa upp effekter och resultat, såväl mätbara som de som handlar om relationer och värden. Medborgare Begreppet medborgare kan tolkas på olika sätt. Ett snävt sätt att se på medborgare är att koppla det till det formella medborgarskapet och dess legala innebörd. I dagligt tal att du har medborgarskap i en nation. En bredare tolkning utgår från ett slags medlemskap i samhället och handlar om rättigheter och skyldigheter gentemot detta samhälle oavsett legal status.[c] (1) I KAIROS utgår vi från den senare definitionen. Det innebär att vi med medborgare inkluderar alla som bor, vistas och verkar i ett samhälle.

147 Vad som är av samhällsnytta är följaktligen kontextberoende och behöver definieras genom breda överläggningar i dialog med de som bor, vistas och verkar i ett samhälle. Men intresset för kollektiva mål behöver underhållas. Det innebär att samhällsstyrningen måste utformas på ett sätt som underlättar för medborgarna att tänka kollektivt och utanför den egna intressesfären. Den nuvarande styrningsformen, NPM, gör tvärt om. Den gör det svårare att tänka och agera kollektivt. Det beror på att den placerar medborgarna i rollen som kunder där individuella val och nöjdhet som brukare står i fokus snarare än efterfrågan på en kollektivt definierad samhällsnytta. [C] (1, 2 & 4) Den nuvarande styrningsformen påverkar även den offentliga förvaltningen negativt dess genom fokuseringen på konkurrens och det som är mätbart. Risk finns att fokus läggs på det som är mätbart istället för det som är det grundläggande syftet med verksamheten. Medarbetarna riskerar därigenom att tappa sitt engagemang samt anpassa och inordna sig i det rådande systemet. Med det följer förlust av mänskligt viktiga värden i mötet med medborgarna. Risk finns också att medarbetarna blir tysta och rädda att kritisera eller alltför fokuserade på konkurrens genom de individuella mätbara mål som inte sällan kopplas till löneutveckling och karriärmöjligheter. Dessutom finns en kortsiktighet inom NPM genom dess fokusering på ettårsplaneringar som försvårar ett långsiktigt och hållbart arbete med samhällsnytta som mål. [C] (1, 2 & 4) Att styra och leda utifrån samhällsnytta Det är lätt att beskriva varför det behövs en förändrad styrning av samhället och offentlig sektor. Det är även relativt lätt att beskriva vad vi vill uppnå genom att styra utifrån samhällsnytta och hållbarhet. Det är en betydligt större utmaning att beskriva hur det ska göras. Hur kan vi styra utifrån det bredare perspektivet samhällsnytta? I den här synvändan ger vi fyra exempel på förhållningssätt som visar riktningen för hur detta kan göras. Det handlar om: 1. Att använda samhällsnyttans strategiska triangel vid ledning och styrning. 2. Att ställa nya och andra frågor vid styrning, uppföljning och ansvarsutkrävning. 3. Att utforma organisationer utifrån en kultur som gynnar dialog och medskapande. 4. Att utveckla ett medskapande ledarskap. Olika tidsepoker - olika styrningsformer De första teorierna om offentlig förvaltning dominerades av ett synsätt som betonade regelstyrning och hierarkiskt beslutfattande och utgick från den offentliga sektorns monopol som utförare av välfärdstjänster. Sedan 90-talet har New Public Management (NPM) dominerat den offentliga förvaltningen i Sverige, liksom i många andra länder. NPM är ett samlingsbegrepp som täcker flera olika organisationsmodeller hämtade från den privata sektorn och dess övergripande syfte är kostnadseffektivitet. NPM har inneburit en ökad användande av marknadslösningar inom offentlig sektor och ett skifte från processtyrning till resultatstyrning. NPM kritiseras allt mer och flera aktörer, bland annat Sveriges regering, letar efter alternativa sätt att styra.[c & F] (1, 2 & 4) Alternativa styrningsformer De alternativa styrningsformer som använts som inspiration för denna synvända, och som anses passa nätverkssamhällen i snabb förändring är: Public Value Management, New Public Service och New Public Governance. (1, 2, 4 & 6) För en utförlig beskrivning av dessa styrningsformer se KAIROS kunskapsunderlag Styrning av offentlig sektor i rättvisa och socialt hållbara städer.[c] Exempel på skillnaden mellan enbart kundnytta & en bredare samhällsnytta Ett exempel kan tas från sophantering. Om den bara är en fråga om kundnöjdhet kan soporna slängas där kunden inte ser dem och inte påverkas av dess hantering. Men utgår vi från samhällsnytta blir det en fråga för hela samhället som sträcker sig utanför individuella intressen till att bli en fråga som också handlar om ekologisk hållbarhet och folkhälsa. Ett annat exempel kan tas från skolans värld. När vi agerar som kunder bidrar vi som elever och föräldrar - även om det inte är avsikten - till de ökande skillnaderna mellan olika skolor. De som har möjligheter att göra val, gör det utifrån det enskilda barnets och familjens bästa. Men hur skulle utbildningssystemet fungera om den kollektivt identifierade samhällsnyttan istället var i fokus? Om vi fick möjligheten att tänka kollektivt om hur vi vill att utbildningssystemet ska fungera för alla barn, skulle vi då bidra till att fler barn och unga fick chansen till en bra utbildning? 147

148 Samhällsnyttans strategiska triangel På Harward University har en organisationsstrategi tagits fram som är anpassad till behovet att definiera vad som är eftersträvansvärt utifrån samhällsnytta och samtidigt möjligt att genomföra inom ett specifikt politikområde. Den sammanlänkar 1) det övergripande målet för en organisation utifrån förmågan att öka samhällsnyttan med 2) en redogörelse för det stöd och den legitimitet som kommer att behövas för att upprätthålla samhällets engagemang i frågan och 3) förklarar hur organisationen måste organiseras och drivas för att uppnå målet. (2 & 4) Att använda triangeln innebär att triangelns alla hörn behöver balanseras i samhällsstyrningen. Strategin har utvecklats vidare bland annat i Storbritannien. [C] Inom KAIROS har vi anpassat samhällsnyttans strategiska triangel till en svensk kontext som innefattar: 1) Hållbarhet, det vill säga hänsyn till övergripande långsiktiga ambitioner och mål, som exempelvis folkhälsa, säkerhet och rättvisa. 2) Legitimitet, det vill säga invånarnas tillit och förtroende för politiken och förvaltningen. 3) Service eller kundnytta, det vill säga förmågan att producera och leverera kvalitativa tjänster och produkter värda sitt pris på ett rättvist sätt och med ett gott bemötande. 1 Hållbarhet 3. Service 2 Legitimitet Huvudansvaret för att driva arbetet mot samhällsnytta ligger på politiken, men ett stort ansvar ligger också på förvaltningen och arbetat måste drivas i samverkan mellan dessa. Ansvarsfördelningen är samtidigt kontextberoende och måste avgöras från fall till fall. Det innebär att det behövs en ökad dialog mellan politiker och strategiska tjänstepersoner. Behovet av nya och andra frågor Samhällsstyrningens förändrade villkor handlar om flernivåstyrning och nätverksstyrning, men det handlar också om ett paradigmskifte i och med att många av varandra beroende aktörer tillhandahåller tjänster inom välfärdsområdet. Dessa förändringar för med sig att fokus vid styrning, uppföljning och ansvarsutkrävning måste baseras både på inom- och mellanorganisatoriska relationer och styrning av processer. I sin tur kräver det att vi ställer nya och andra frågor. [C] (6) Att hantera komplexa utmaningar och arbeta för utveckling och förnyelse Om vi ser på utvecklingen som rätlinjeformad och mekanistisk kommer vi att använda oss av förvärvad expertkunskap baserad på det förflutna för att hantera utmaningarna framåt. En organisation som ska hantera komplexa frågor vars lösningar ännu inte finns, behöver arbeta mer utforskande i en målsökande process som ger plats för att lära och lyssna på olika perspektiv i bred dialog. (7 & 8) Att ta vara på levda erfarenheter Att skapa nya fungerande samhällsstrukturer i en samhällsomdanande tid fylld av komplexa utmaningar kräver en ny syn på kunskap. Det handlar om att värdera och ta tillvara på människors erfarenheter och kunskap brett och träna oss i att tänka utifrån olika perspektiv. Särskilt viktigt för en rättvis och socialt hållbar utveckling är att lyssna på kunskap och erfarenheter från de vars röster sällan hörs. [D] I KAIROS menar vi att en socialt hållbar och rättvis utveckling ställer krav på en kunskapssyn där invånarnas levda erfarenheter tas till vara ihop med experters och forskares kunskap. [D] Det riskerar annars att uppstå ett demokratiskt gap mellan den verklighet människor lever i och den samhällsplanering som pågår. [G] (9) Leda förändringsarbete i samhällsomdaning Global utmaning, en tankesmedja som ägnar sig åt frågor om hållbar stadsutveckling, menar att lokalt ledarskap är en nyckelfråga både för utvecklingen i jordens städer men också för den globala nivån. I en rapport baserad på intervjuer med ledare från städer i olika delar världen lyfter tankesmedjan fram några centrala erfarenheter från att leda förändringsarbete i en tid som präglas av samhällsomdaning: En utmaning ligger i att peka ut färdriktningen. Ledare behöver också skapa en process som involverar många olika intressenter där det successivt blir tydligt vad var och en kan bidra med. Parterna behöver också dela känslan av angelägenhet. (10) 148

149 1. Vad innebär samhällsnytta och hållbarhet? Vilka värden bör offentlig sektor tillhandahålla för att uppnå samhällsnytta? Hur säkerställs ett hållbart system? 2. Vilken organisatorisk utformning är bäst lämpad att utföra tjänster inom olika områden? 3. Finns det motsättningar och/eller målkonflikter som bör synliggöras, diskuteras och hanteras? 4. Vilken kompetens behövs inom nätverkssamhällen? Hur skapas en relationsbyggande och relationsskapande kapacitet? 5. Hur kan vi gå från att bara mäta kvantitativt till att också utvärdera verksamheter kvalitativt? 6. Vad innebär ansvarsutkrävning i pluralistiska fragmenterade system inom nätverksstyrning? Vilka bör vara de grundläggande enheterna för analys och uppföljning? Hur kan fokus flyttas till att hantera även mellanorganisatoriska nivåer? Vad innebär det på politiskt nivå och för utförarna av tjänster? 7. Hur görs utvärderingar av utförda tjänster gentemot samhällsnytta och hållbarhet i öppna leverantörssystem? Den nuvarande fokuseringen på inomorganisatoriska kvantitativa mål är en utmaning. En kultur för dialog, medskapande och kapacitet att hantera komplexa utmaningar Den dominerande organisationsformen inom offentlig sektor grundas i en mekanistisk syn på organisation. Den är hierarkiskt uppbyggd och ledaren förväntas ha kunskap och ta fullt ansvar för de beslut som fattas. Beslut som fattas uppe i organisationen förväntas implementeras och genomföras längre ner i olika sinsemellan åtskilda enheter. Mål- och resultatstyrning med ettårsperspektiv dominerar. Sådana organisationer är dåligt anpassade för det som behövs för att hantera komplexa utmaningar i en tid som präglas av samhällsomdaning. I vår samhällsomdanande tid behöver organisationer förstås som levande system och arbetet präglas av en mer organisk organisationssyn. Offentliga organisationer behöver ges förutsättningar att formas och omformas med behov och syfte i centrum. Arbetssättet bör vara utforskande och premiera sökandet efter nya strategier och insatser tillsammans med dem som är berörda och med mänskliga värden och behov i fokus. Arbetet behöver följa det som kan kallas den kaordiska vägen. Att välja den kaordiska vägen innebär att arbeta medskapande, öppet, målsökande och inkluderande, så att det ökar lärande och deltagande samt leder till utveckling och förnyelse av system och arbetssätt. Att gå den kaordiska vägen Kaos-Ordning-Kontroll är olika upplevda verklighetstillstånd. Vi tenderar att känna oss säkrast i tillstånd av ordning och kontroll. I zonen mellan kontroll och ordning fungerar en hierarkisk linjeorganisation väl för att arbeta med det som fungerar. Där behöver vi mer av samma samt kvalitetssäkrade och stabila verksamheter. En stor del av offentlig verksamhet behöver arbeta med ordning och kontroll som utgångspunkt. Men om vi letar efter nya innovativa lösningar på komplexa utmaningar kommer vi snarare att hitta dem i zonen mellan kaos och ordning. Det kallas att gå den kaordiska vägen. Den kaordiska vägen handlar om att vi, när vi står inför nya utmaningar som inte kan lösas genom det sätt vi arbetar idag, måste lära oss nya sätt att arbeta. Den kaordiska vägen - att arbeta i zonen mellan kaos och ordning förutsätter en organisering och ett ledarskap som ger utrymme för gemensamt lärande, nytänkande och förnyade arbetssätt. (8) En kultur av dialog & medskapande Tre utgångspunkter kan visa vägen till en kultur av dialog och medskapade: 1. Högsta ledningen måste ta en aktiv roll och ge stöd och mandat till organisationen att arbeta med dialog och medskapande. Ledningen och organisationen måste också vara beredd att förändra och förändras utifrån dialogens resultat. 2. För att bygga tillit till dialog - att det går att göra skillnad och att ledningen menar allvar - behöver resultat och effekter först visas i liten skala för att sedan kunna låta arbetssättet växa och förmeras. 3. Det behöver finnas kapacitet i lokalsamhället för medskapande och ökad delaktighet. Den kapaciteten kan stärkas genom att offentlig sektor arbetar med att ge plats och goda förutsättningar för civilsamhällets rörelser och nätverk samt genom aktivt stöd till nya grupper av invånare att engagera sig. I det vardagliga arbetet behöver offentlig sektor också välkomna initiativ från invånarna och lyssna på invånares erfarenheter och synpunkter, särskilt de mest utsattas erfarenheter.(11) 149

150 För att medskapandet med och mellan dem som bor i våra samhällen ska öka behövs en kultur, och en organisation som skapar förutsättningar för en daglig dialog och ett dagligt medskapande på alla nivåer. Det handlar om dialog med aktörer i civilsamhälle och privata sektorn liksom med medborgarna, men det handlar också om dialog internt inom offentliga organisationer. De professionella som i det dagliga arbetet möter medborgarna har avgörande betydelse för upplevd nöjdhet på individnivå, vilket - som vi tidigare sett - är en del i samhällsnyttans strategiska triangel. Vi menar att känslan av delaktighet inom organisationer hänger samman med organisationens kapacitet att agera medskapande i förhållande till medborgarna. För att dialogen ska fungera som ett verktyg för medskapande krävs att ledare i offentlig sektor utgår från ett synsätt och förhållningssätt som grundas i att det finns många perspektiv och att dessa behövs i utarbetandet av strategier och arbetssätt. Dialog är inget event som händer en torsdagskväll i stadsdelshuset med några engagerade medborgare. Dialogen behöver integreras i det dagliga livet i samhället och bygga på tillit och ömsesidiga relationer. Dialog är ett förhållningssätt. Ledarskapets kännetecken Att arbeta för en rättvis och socialt hållbar utveckling handlar om att leda med samhällsnytta och hållbarhet som övergripande syfte. Det fordrar att såväl politiska ledare som ledare i förvaltningarna arbetar med dialog och medskapande i fokus och med processer som involverar en bredd av aktörer och perspektiv. Ledarskapet behöver då kännetecknas av andra kriterier än de som efterfrågas inom nuvarande samhällsstyrning. I ledarskap idag betonas mål- och resultatorientering och den analytiska förmåga som passar inom en kvantitativ målstyrning premieras. Synen på ledaren är också att denne bör vara handlingskraftig och själv besitta all nödvändig kunskap och fatta självständiga beslut. Den nuvarande styrningsformen, NPM, fokuserar dessutom på att skapa effektiva och konkurrenskraftiga verksamheter vilket gör ledare på alla nivåer upptagna med produktion och kundnöjdhet. Den bredare samhällsnyttan kommer i skymundan. En annan följd av NPM är att politiska beslutsfattare avhänder sig en del av makten och att tjänstepersoners handlingsutrymme växer. Detta hänger samman med att målstyrningens många policymål är vaga och måste tolkas. Dessutom är många av målen motstridiga och Medskapande Ledarskap Begreppet Medskapande Ledarskap används sedan några år inom ett nätverk av praktiker i Sverige och är en översättning av The Art of Participatory Leadership. Nätverket startades i och med att Sveriges Kommuner och Landsting 2012 bjöd in ett internationellt team till en första träning i Sverige. Medskapande ledarskap används inom organisationer, civilsamhället och lokalsamhällen runt om i världen sedan tjugo år tillbaka inom ett öppet nätverk kallat Art of Hosting and Harvesting conversations that matters. Frågor som är i fokus inom Medskapande Ledarskap är aktivt medborgarskap, hur människor med olika erfarenheter och värderingar kan arbeta och leva tillsammans och hur vi kan underlätta för alla röster att bli hörda och att alla kan bidra. I grunden finns insikten om behovet att hantera komplexa utmaningar i en tid av samhällsomdaning- för våra barnbarns framtid. (12) Lokal praktik I Göteborgs Stad Norra Hisingen har en långsiktig process startats som inspirerats av förhållningssätt och metoder från Medskapande Ledarskap. Arbetssättet bygger bland annat på att de som är berörda av en fråga behöver vara delaktiga och medskapande både i att formulera behov, lösningar och ta ansvar för genomförande. Med utgångspunkt i syftet som är en jämlik och jämställd stadsdel präglad av framtidstro, har grupper vars främsta syfte är reflektion och lärande skapats. Dessa illustreras i bilden av tre cirklar: beredningsgrupp med högsta ledningen, ett processledningsteam och ytterst en cirkel där alla chefer ingår. Trianglarna i bilden symboliserar de temagrupper vars främsta syfte är handling för förnyelse och utveckling. Utifrån syftet ska lösningar sökas med ett utforskande arbetssätt i dessa grupper, av dem som är berörda, har erfarenheter och perspektiv som behövs. (7) Arbetssättet bygger på samspel mellan linjeorganisation och nätverk. Beslut om resurser och nya inriktningar tas i linjen. Lärande och utforskande arbetssätt sker i processen och ska stödja förvaltningens kärnverksamhet och öka kapaciteten att hantera komplexa och svårlösta samhällsfrågor. 150

151 inom en given situation måste man välja att prioritera ett eller några mål framför andra. [F] Tolkningen görs i förvaltningarna som därmed har fått en ökad påverkan, inte bara på hur saker ska göras utan även på vad som behöver göras. Med en samhällsstyrning som har den kollektivt identifierade samhällsnyttan som huvudfokus, blir ledarrollen en annan. Organisation och kultur i offentliga organisationer behöver utformas så att de stödjer och utvecklar ledarskap som bygger på lärande och dialog mellan tjänstpersoner och politiker för att gemensamt tolka den politiska viljan. Ledarskapet behöver också grundas i ett ökat medskapande med medborgarna. Såväl experter som beslutsfattare behöver i större utsträckning lyssna och lära av de levda erfarenheter som medborgaren har. Detta blir allt viktigare i en tid, som genom den stora samhällsomdaningen, präglas av ökande skillnader i livsvillkor och hälsa och på många sätt ett allt mer heterogent samhälle. De levda erfarenheterna är olika och skiljer sig allt mer mellan olika grupper av medborgare beroende på var i samhället människor bor och vilken position i samhället de har. Skillnader i makt och inflytande mellan olika grupper i samhället ökar också genom globalisering och den nätverks- och flernivåstyrning som följer med den. Kompetenser som ledare behöver är i ökad uträckning sådana som behöver tränas kontinuerligt, då det inte i första hand handlar om faktakunskap eller systemkunskap. Istället handlar det mer om förmågor och förtrogenhetskunskap som ger trygghet i att handla i en tid präglad av omdaning och komplexa utmaningar. Vi menar att ledare i det allt mer heterogena samhället behöver ha god förståelse för och vara förtrogna med hur normer och maktstrukturer skapar ojämlikhet och vilka effekter det har för medborgare. Andra kompetenser som ledare behöver är träning i medskapande ledarskap och konflikthantering samt träning i acceptans för att befinna sig i det okända. Dessutom behövs redskap för att leda processer och grupper brett och målsökande utifrån olika behov, perspektiv och syften längs den kaordiska vägen för att bidra till en utveckling och förnyelse som är socialt hållbar. Ledarskap i nätverkssamhällen Fyra begrepp hjälper oss att tänka vidare kring hur ett ledarskap i nätverkssamhället kan utvecklas. Dessa är inspirerade från en forskningsartikel av Boris Groysberg och Michael Slind, men vi har bearbetat dem till svensk kontext. (13) Närvarande närhet och närvaro - en motsats till distans eller till och med arrogans. Ledaren jobbar med att upprätta och underhålla förtroendefulla relationer och minskad distans inom och utom organisationen. Inkluderande ledaren är öppen för det nya. Är beredd att förändra, ompröva och har en människosyn som bygger på att människor (medarbetare såväl som de som bor, vistas och verkar i samhället) kan och vill bidra till det gemensamma, till samhällsnytta och social hållbarhet. Det medför också insikt om att jag som ledare inte har all kunskap. Genuin avsiktlighet och syftesmedvetenhet. Ledaren jobbar utforskande där syftet och avsikten är transparent. Reflekterande ledaren är proaktiv och interagerar med omgivande samhälle i dialog, kommunikation och lärande tillsammans med människor. Erfarenhetsbaserad kunskap och levda erfarenheter tas tillvara från såväl medarbetare som medborgare. Normer, maktstrukturer & intersektionalitet Normer är ett slags regler och självskrivna antaganden. Typiskt för dem är att de sällan benämns, de bara är. En norm kan vara att på ett självklart sätt anta att en snickare är en man, eller att en fru är gift med en man. Den som lever i enlighet med en norm ser oftast inte normen, men när normen bryts blir den tydlig. Normer kan verka ofarliga men de styr våra tankar och handlingar och konsekvensen kan bli att människor utestängs, osynliggörs eller förbigås. Då handlar normer om makt och i vissa fall om diskriminering. Människors möjlighet till makt och inflytande påverkas av en mängd normer, utifrån exempelvis kön, etnicitet, religion, ålder, sexuell orientering, socioekonomisk bakgrund, funktionsförmåga och geografi. Ett framgångsrikt arbete för social hållbarhet och allas lika rättigheter måste beakta alla dessa faktorer men också hur de olika maktordningarna samverkar. Det kallas att anlägga ett intersektionellt perspektiv. 151

152 PROJEKT KAIROS Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer Denna synvända är en del av Projekt KAIROS slutrapport i vilken vi diskuterar betydelsen av social hållbarhet liksom dess förändrade villkor. Utgångspunkten är den samhällsomdaning som präglar vår tid. Globalisering, migration och urbanisering flätar alltmer samman det lokala med det globala. Nationalstatens roll förändras och andra aktörer ökar sitt inflytande i det politiska rummet. Det gäller inte minst för städer och urbana regioner. Ökad heterogenitet och förstärkt social polarisering har emellertid medfört att många städer befinner sig i ett spänningsfält. Samtidigt som de kan utvecklas till en nod för globalt hållbar utveckling riskerar de också att förvandlas till slagfält för sociala konflikter. Rörelseriktningen i detta spänningsfält är emellertid påverkar. Rapporten är uppdelad i två delar. Den första presenterar de teoretiska och begreppsliga utgångspunkterna tillsammans med en sammanfattning av den kunskapsproduktion som ägt rum under projektarbetets gång och som presenterats i en rad olika kunskapsunderlag. Den andra delen presenterar de synvändor som författarna menar måste till för en rörelseriktning som närmar sig vad som krävs för en rättvis och social hållbar utveckling. Kunskapsproduktionen har skett transdisciplinärt där den teoretiskt förankrade kunskapen kombineras med den mer erfarenhetsbaserade kunskapen. Författarna ansvarar själva för de synvändor de valt att fördjupa och presentera. Det är författarens eget perspektiv som står i fokus. Författarna är inte nödvändigtvis helt eniga i varje fråga sinsemellan. Projektgruppen har i sin helhet emellertid tillsammans diskuterat igenom innehållet i de enskilda bidragen och kommit med förslag till förbättringar. KÄLLOR KAIROS kunskapsunderlag och rapporter A. Abrahamsson et al (2013): Övergripande teoretiskt ramverk, KAIROS projektdokument B. Guevara, Birgitta (2014) Segregation Utbredning, orsaker, effekter och möjliga åtgärder C. Guevara, Birgitta (2015) Styrning av offentlig sektor i rättvisa och socialt hållbara städer D. Abrahamsson, Hans (2015) Dialog och medskapande i vår tids stora samhällsomdaning, Utbildning och Lärande 2015, vol 9, nr 1 E. Abrahamsson, Hans Vår tids stora samhällsomdaning; Politiskt ledarskap, social hållbarhet och medskapande dialog. - En forskningsstudie producerad för Sveriges Kommuner och Landsting; Stockholm: SKL F. Bengtsson, Mats (2012): Att genomföra politiska beslut: Varför det blir som det blir när vi vill så väl G. Widigson et al (2015) Ungas Medskapande lärande av Ungas erfarenheter, en rapport till Västra Götalandsregionens rättighetskommitté, Övriga källor 1. Denhardt, Janet och Robert Denhardt (2011): The New Public Service, New York: M.E. Sharpe 2. Moore, Mark (1995): Creating Public Value, Strategic Management in Government, Cambridge: Harward University Press 3. World Commission on Environment and Development (1987). Our Common Future. Oxford: Oxford University Press 4. Moore, Mark (2013): Recognizing Public Value, Cambridge: Harward University Press 5. Jordan & Andersson (2010): Att hantera de svårlösta samhällsfrågorna, En tankeskrift från Tryggare Mänskligare Göteborg, Göteborgs Universitet 6. Osborne, Stephen (2010) The New Public Governance? Emerging Perspectives on the Theory and Practice of Public Governance, London & New York: Routhledge 7. Lorentzi, Åsa Organisering för socialt hållbar utveckling, Gbg Stad Norra Hisingen, Medskapande ledarskap (feb 2015) Arbetsbok, utbildning, förhållningssätt, processdesign, metoder refererar till det samlade lärandet och erfarenheter som det internationella nätverket av praktiker inom The Art of Hosting/ The Art of Participatory Leadership tillsammans kreerat och fortsätter att utveckla. 9. Carina Listerborn, lektor och professor i stadsbyggnad vid Malmö Högskola, föreläsning vid Urban Research Ledarskap för globala städer - en internationell utblick (2014) red. H Begler, globalutmaning.se 11. Anna-Karin Berglund, Monika Nissen, Toke Möller (2015), Recommendations for further work aimed at creating local multi-stakeholder platforms for dialogue and collaboration in Ukraine. Council of Europe Groysberg, Boris och Michael Slind (2012): Leadership is a conversation, Harvard Business Review Författaren Elisabet Hermodsson använder begreppet synvända och vill med det förmedla att vår tids världsbild inte längre är adekvat för vår tids problem. Hon menar att vi måste ändra världsbild för att rädda världen, eftersom den bild vi gör oss av världen påverkar världen. 152

153 MISTRA URBAN FUTURES Utkast Knowledge Agenda Project Kunskapsagenda för hållbar stadsutveckling Under 2015 har Stockholm, Göteborg och Malmö samlats kring en gemensam beskrivning av utmaningar och kunskapsbehov inom stadsutveckling. Syftet är att stödja och stärka städernas dialog med nationella och regionala forskningsaktörer, såväl myndigheter och forskningsfinansiärer som universitet, högskolor och institut. Det finns ett behov att med samlad kraft möta den nationella nivån kring storstädernas behov och utmaningar inom stadsutveckling. Kunskapsagendan ligger till grund för forskningspolitiska inspel och främja gemensamma satsningar och prioriteringar mellan städerna. Arbetet är ett bidrag till att etablera ett svenskt styrkeområde inom urbanforskning och stadsutveckling. För att ta fram bakgrundsmaterial till en kunskapsagenda för hållbar stadsutveckling har det genomförts en studie av vad de tre svenska storstadskommunerna ser för samhällsförändringar inom hållbar stadsutveckling och vilka strategier de arbetar med för att möta dessa utmaningar. Ett underlag har tagits fram genom studier av kommunala strategioch policydokument och bearbetats i workshops i de tre städerna. Arbetet med agendan har samlat högre tjänstemän och forskare som är engagerade i samverkan med kommunerna i samtliga tre städer. Den inledande delen av agendan beskriver stadens roll som kunskapsaktör och lyfter ett antal erfarenheter och rekommendationer för forskning i samverkan. Därefter presenteras fyra samhällsförändringar där städerna kunskap och nyttiggörande av befintlig forskning som tydliggör relevansen för det svenska och kommunala sammanhanget. Dessa samhällsförändringar är 1) Urbanisering, migration och segregation, 2) Ekonomins omvandling 3) Social polarisering och sammanhållning och 4) Klimatförändringar. Sista delen belyser städernas strategiska arbete för hållbar stadsutveckling utifrån ett utvidgat kommunalt utvecklingsuppdrag. Det är i relation till detta strategiska arbete som städerna i första hand själva vill allokera resurser för forskning och utveckling. Det strategiska arbetet beskrivs under följande rubriker 1) Resurseffektivt och robust stadsbyggnad, med fokus på att bygga och planera staden, 2) Stadens sociala och kulturella resurser, med fokus på att förvalta och främja den sociala dimensionen, och 3) Governance - styrning i samverkan, med fokus på att hantera och utveckla gränssnittet mellan kommunen och andra aktörer. Mistra Urban Futures Chalmers SE Göteborg, Sweden 153

154 MISTRA URBAN FUTURES Utkast Knowledge Agenda Project STADEN SOM KUNSKAPSAKTÖR En stark och innovativ kommunal sektor ger Sverige goda förutsättningar att etablera ett svenskt styrkeområde inom hållbar stadsutveckling. Idag är stadsutvecklingsforskningen kraftigt underdimensionerad i förhållande till samhällsbehoven. Städerna efterfrågar mer oberoende kunskap (grundforskning) kring centrala begrepp som hållbar stadsutveckling, livsmiljö och samband mellan social och fysisk struktur. Därtill finns behov av att nå längre i gemensamma projekt avseende att verkligen nyttiggöra befintliga forskningsresultat och översätta dessa till redskap, modeller och processer för tillämpning. Exempel på sådant är att överföra värden av ekosystemtjänster eller andra urbana kvaliteter till att inkluderas i ekonomiska och juridiska styrmedel. Att etablera ett svenskt styrkeområde kräver ett utvecklat samspel mellan forskning och praktik där kommunens drivkrafter och kunskaper nyttiggörs inom forskningen liksom omvänt. När utrymme inte ges för olika grader av tillämpning respektive oberoende, motverkas förutsättningarna att nå såväl vetenskaplig excellens som samhällelig relevans för fältet. I denna agenda vill de tre svenska storstäderna lyfta fram erfarenheter av hur och när forskning fungerar för att driva hållbar stadsutveckling. Städernas tjänstemän är idag beställare, utförare och medverkande i forskning och innovation. Under den senaste tioårsperioden har städerna särskilt adresserats i utlysningar hos bl a Mistra, Vinnova, Formas, Energimyndigheten samt från Delegationen för hållbara städer. Också i EUs ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020 samt i europeiska samutlysningar inom ERA-Net riktas utlysningar direkt till städer och kommuner. Städerna har i sammanhanget varit viktiga medfinansiärer av projekt, men generellt har kommunerna också varit påtagligt underrepresenterade i den strategiska diskussionen kring kunskapsbehov. Många av dessa utlysningar har formulerats på sätt som visar på bristande förståelse för kommunens styrning och kärnuppdrag, bland avseende anpassning till mandatperioder och politiska beslutsprocesser. Forskningsprojekt i samverkan delat initiativ och genomförande Goda projekt stammar ur gemensamt initiativ. Lyckosamma samverkansprojekt stammar nästan alltid ur projekt som är utvecklade i dialog eller på initiativ av kommunen. I dagens utlysningar drivs frågan ofta från forskare och kommuner efterfrågas medverka med anledning av finansiärernas krav på medfinansiering (oftast i form av tid, in-kind). Finansiärerna behöver bättre efterfråga och bedöma samhällsnytta i utlysningar med detta syfte, det bör krävas gemensamt initiativ, mandat och tydlig relevans för stadens pågående processer och strategiska utveckling. I kommunerna finns en stark ambition och beredskap att medverka och investera i tillämpad forskning samt i test- och demonstrationsprojekt. Gemensamt genomförande är förutsättning för nyttiggörande. Att genomföra projekt i samverkan mellan forskning och förvaltning syftar oftast till att höja relevansen på forskningens innehåll samt att öka kvaliteten på det kommunala utvecklingsarbetet. I 154

155 MISTRA URBAN FUTURES Utkast Knowledge Agenda Project kommunernas perspektiv är också gemensamt genomförande en förutsättning för att kunna nyttiggöra projektens resultat. Det innebär att projektsamverkan kan och bör bidra till att stärka beställar- och mottagarkompetensen hos stadens tjänstemän och politiker. Samtidigt måste projekten ha utrymme att leverera resultat såväl för praktisk omsättning som för vetenskaplig publicering, dessa syften delar sällan format. Samverkansprojekt är tidskrävande och resultat i form av rapporter, svenskspråkiga artiklar m.m. är i mindre utsträckning meriterande för forskare eller belönade vid utdelning av anslag. Samtidigt är denna typ av resultat en viktig förutsättning för att slå vakt om projektens samhällsnytta på kort sikt. Erfarenhet av transdisciplinär forskning och samverkan bör vara meriterande för anslag inom tillämpad forskning. Samverkansorganisationer strukturkapital En förutsättning för att utveckla projekt i dialog är att denna typ av samtal får en gemensam plattform, en samverkansorganisation. För att projektens resultat ska få genomslag i det lokala utvecklingsarbetet krävs tid för att bygga förtroende, såväl i linjeorganisationen som hos politiken. En viktig funktion för forskningen utifrån städernas perspektiv är att utgöra en kritisk röst. Att lyssna till kritik och ompröva invanda föreställningar kräver förtroende, därför är tid och plats för att etablera förtroende och förståelse centralt för att stärka forskning inom stadsutveckling. Likaså krävs att forskare får utrymme att tillägna sig tjänstemännens och politikernas vardag och verklighet för att identifiera och utveckla forskningsfrågor som bättre belyser viktiga samhällsutmaningar. Hållbar stadsutveckling som forskningsfält och verksamhetsområde har många olika intressenter, både offentliga och privata. Fältet samlar även forskare från såväl naturvetenskap som samhällsvetenskap och humaniora. Eftersom akademin till sin karaktär är disciplinär och sektoriserande samtidigt som tjänstemannens strategiska uppdrag är gränsöverskridande, kräver mötet mellan dessa särskilda resurser för båda parter. Mistra Urban Futures i Göteborg och ISU i Malmö är exempel på plattformar som frigör sådana resurser. För att dra nytta det strukturkapital som har byggts upp i form av erfarenhet, förtroende och politiskt mod behöver befintliga samverkansstrukturer tydligare efterfrågas vid forskningsfinansiering som syftar till att främja tillämpad forskning och nyttiggörande. Dessa samverkansorganisationer har också förutsättningar att samla och förmedla erfarenheter till en nationell nivå, men här behöver den statliga mottagarorganisationen förtydligas och öka sin förmåga att maximera nyttan av investeringar i forskning och pilotprojekt. Många nationella satsningar har präglats av en demonstrations- och pilotprojektslogik och vilat på en idé om det goda exemplets makt. Erfarenheterna av medverkan i forsknings- och pilotprojekt är lite belyst och det finns ett behov av att synliggöra policyimplikationerna på såväl lokal som regional och nationell nivå av genomförda insatser. Städerna lyfter särskilt behovet av kunskaps- och erfarenhetsöverföring från lokal till nationell nivå, från projekt till policy. 155

156 MISTRA URBAN FUTURES Utkast Knowledge Agenda Project Gränsöverskridande roller metod- och kompetensutveckling Att utveckla och genomföra projekt i samverkan utvecklar nya kompetenser i såväl akademi som kommun. De senaste årens samverkan i forskningsprojekt har flyttat fram positionerna för transdisciplinär metodutveckling och en mängd nya format för empiriinsamling, kritisk granskning och nyttiggörande har vuxit fram. Bland de format som städerna vill lyfta som lyckosamma finns olika typer av delade tjänster, men här är också viktigt att möjliggöra medverkan i forskningsprojekt för seniora praktiker utanför akademiskt meriterande format som kommundoktorander. Samverkansprojekten bidrar till att utveckla nya roller där forskaren är facilitator, moderator och projektledare. Detta breddar forskningens roll avseende relationen till sina forskningsobjekt på ett ibland problematiskt sätt. En viktig fråga är därför att lyfta de olika processer som det innebär att nyttiggöra forskning respektive dra nytta av forskare. När det gäller nyttiggörande förutsätter detta framförallt en stärkt kompetens hos tjänstemännen. Den centrala aspekten för såväl kortsiktigt nyttiggörande av projektresultat som stärkt beställarkompetens för forskning kräver att tjänstemännen ges utrymme och resurser för medverkan. Goda metoder för transdisciplinär forskning säkerställer inte bara den vetenskapliga kvalitén på forskningsresultaten utan även metodernas bidrag till nyttiggörandet. Bra former för samverkan är t ex forsknings- eller kunskapscirklar där akademins traditionella textseminarier anpassas för tjänstemän, kollegial granskning, deltagande observation eller living labs. Att arbeta med innovationsprojekt, t ex genom test och demonstrationer utmanar också kommunens traditionella roll vad gäller spridning och kommersialisering eller replikering av resultat. Här behövs stöd för kompetensutveckling inom kommunen för att kunna möta forskning och näringsliv bättre i samverkan för innovation. Civilsamhällets roll bredare kunskapssyn Storstäderna verkar idag i allt högre utsträckning för ökad delaktighet och stärkt inflytande från invånare och intresseorganisationer. Denna delaktighet bör främjas och möjliggöras även i framtagandet av ny kunskap. Eftersom flertalet forskningsfinansiärer låser villkoret för samhällsrelevans till medfinansiering skapar det få incitament för forskare att samverka med ideella krafter i samhället. Städerna uttrycker slutligen behov av en breddad kunskapssyn som i högre utsträckning omfamnar icke-professionella aktörer. Här krävs resurser för att utvidga de kunskapsallianser där forskare och tjänstmän möts till att i högre utsträckning vara öppet för näringsliv, ideell sektor, invånare och brukare. SAMHÄLLSFÖRÄNDRINGAR De tre storstädernas arbete för socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stadsutveckling tar i huvudsak utgångspunkt i fyra övergripande samhällsförändringar, som på olika sätt är 156

157 MISTRA URBAN FUTURES Utkast Knowledge Agenda Project sammanlänkade med varandra. Dessa samhällsförändringar är 1) Urbanisering, migration och segregation, 2) Ekonomins omvandling 3) Social polarisering och sammanhållning och 4) Klimatförändringar. De fyra utpekade samhällsförändringarna kan betraktas som omvärldsförändringar som städerna har att förhålla sig till, men städerna är också medskapande och spelar en aktiv roll i pågående förändringsprocesser. Det finns således en dubbel dynamik, där städerna dels påverkas av globala och nationella förändringsprocesser, dels själva är med och formar pågående processer. Samhällsförändringarna är inte specifika för de aktuella storstäderna, men vissa aspekter blir särskilt tydliga i större städer och det är därför påtagligt att det finns ett värde i att specifikt adressera de svenska storstadsregionernas utmaningar förknippade med dessa förändringsprocesser. Nedan följer en presentation av de fyra samhällsförändringarna utifrån de tre storstädernas perspektiv. Urbanisering, migration och segregation Det finns en rad faktorer som tillsammans leder till att storstäderna har en hög rörlighet i befolkningen, med en stor in- och omflyttning och stora förändringar i befolkningssammansättningen. Den kraftiga inflyttningen till större städerna från mindre tätorter och landsbygd har lett till en stark befolkningstillväxt i de tre storstadsregionerna. Vidare leder den globala och inomeuropeiska migrationen till en kraftig befolkningstillväxt och till stora förändringar i städernas befolkningssammansättning. Det finns också stora förändringar i de demografiska strukturerna med en alltmer åldrande befolkning som har en omfattande påverkan på städernas befolkningssammansättning. Därtill innebär den ökade mobiliteten i samhället att människor idag rör sig över allt större ytor i sin vardag, vilket leder till ett ökat utbyte av arbetskraft och besökare mellan olika städer och mellan städer och mindre tätorter och landsbygd. Inom staden fördelas också befolkningen på ett sätt som leder till rumslig segregation mellan människor med olika bakgrund, inkomst och utbildningsnivå. Denna segregation blir på många sätt särskilt påtaglig i de större städerna, där segregationsmönstren visar sig i en större skala än i mindre tätorter. Den stora in- och omflyttningen innebär för städerna stora möjligheter, där befolkningstillväxten bland annat ger ökat skatteunderlag och bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Men den snabba befolkningstillväxten och förändringarna i befolkningssammansättningen innebär för de tre storstäderna också en rad utmaningar vad gäller hållbar stadsutveckling. Exempel på sådana utmaningar är att säkra bostadsförsörjning, att möta behovet av utbyggd samhällsservice såsom förskolor, skolor och LSS-bostäder, att möta den ökade belastningen på infrastruktur och kollektivtrafik, att möta behovet av utbyggnad av tekniska försörjningsystem och att hantera problem med lokalisering av tekniska anläggningar och att hantera frågor kring bevarande av stadens skönhet och unika värden vid nybyggnation. Vidare ställer inflyttningen till städerna också särskilda krav på regional samverkan för att hantera relationen mellan stad och land, där man brottas med en ökande obalans mellan växande storstadsregioner och avfolkningsbygd. 157

158 MISTRA URBAN FUTURES Utkast Knowledge Agenda Project Ekonomins omvandling Strukturomvandlingen från ett industribaserat till ett mer kunskaps- och tjänstebaserat samhället har haft en omfattande påverkan på städernas näringsstrukturer och arbetsmarknad och påverkar också ägarstrukturer, affärsmodeller, finansieringsformer och riskkapital, som relaterar till en rad viktiga frågor inom hållbart stadsutveckling såsom bostadsförsörjning, renovering och infrastrukturfrågor. De större städerna har generellt haft relativt goda förutsättningar för att hanterad strukturomvandlingen, men även storstäderna brottas med utmaningar kopplade till den förändrade näringsstrukturen och arbetsmarknaden, både vad gäller att stärka ekonomisk utveckling och säkra komptensförsörjning och vad gäller att skapa en arbetsmarknad för alla stadens och regionens invånare. Mot bakgrund av strukturomvandlingen och behovet av att säkra kompetensförsörjningen och skapa en positiv näringslivsutveckling lyfter de tre storstäderna särskilt fram vikten av att skapa goda förutsättningar för högre utbildning och att stärka samarbetet mellan näringslivet och akademin. Vidare är det avgörande att kunna säkra ett attraktivt utbud av mark och lokaler för etablering av näringsverksamheter, att kunna erbjuda nya kontor i lägen som attraherar den kvalificerade tjänstesektorn, främst i city och andra viktiga knutpunkter, att säkra en god infrastruktur med ett effektivt transportsystem och goda tåg- och flygförbindelser och att ha en effektiv digital infrastruktur som möjliggör god digital kommunikation i alla delar av regionen. Social polarisering och sammanhållning Storstadsregionerna brottas med en social polarisering och en ojämlikhet i hälsa, inflytande och livsvillkor som skapar en ojämlik maktbalans mellan olika grupper i samhället. Man ser också en maktförskjutning mellan stad och landsbygd med en allt större koncentration av makt och resurser till de växande storstadsregionerna, en maktförskjutning som dock inte spelar sig fullt i befolkningens sammansättning. Denna utveckling har en rad olika orsaker och kan bland annat ses i relation till strukturomvandlingen till ett tjänste- och kunskapssamhälle, en omvandling som inte enbart inneburit en positiv utveckling för städerna, utan också att skillnaderna mellan de som är del av den nya ekonomin och de som inte kunnat ta plats i den nya kunskaps- och tjänstebaserade samhället har ökat. Den sociala polariseringen måste också ses i relation till den globala och inomeuropeiska migrationen, då skillnaderna i staden också har en etnisk dimension där människor födda utanför Norden och Västeuropa generellt har lägre socioekonomisk position än övriga delar av befolkningen. Samtidigt finns också starka sammanhållande krafter i form av sociala rörelser och subkulturer som skär över administrativa och geografiska gränser och skapar starka sociala gemenskaper inom grupper och mobilserar människor kring specifika intressen. Denna utveckling kan också ses i relation till digitaliseringen och det ökade användandet av sociala medier där människor som har skapat parallella arenor för offentliga samtal. Detta gör att stadens funktion som smältdegel utarmas av det fragmenterade politiska och mediala 158

159 MISTRA URBAN FUTURES Utkast Knowledge Agenda Project landskapet, som kan skapa en stark sammanhållning ur individens perspektiv men ur stadens perspektiv innebär det utmaningar vad gäller att skapa socialt kapital och politisk legitimitet. Städerna har således stora utmaningar vad gäller att arbeta för att motverka social polarisering och ojämlikheten i hälsa och livsvillkor, särskilt med fokus på utbildning, försörjning och delaktighet. Inom hållbar stadsutveckling lyfter städerna i detta sammanhang bland annat fram vikten av att bryta fysiska och sociala barriärer och att minska den ojämlika tillgången till stadens resurser såsom tillgången till parker, grönområden och andra utemiljöer. Vidare lyfter man också fram vikten av att öka medborgarnas insyn och inflytande och att aktivt arbeta med jämställdhets- och jämlikhetsfrågor i stadsutvecklingen. Klimatförändringar Klimatförändringarna innebär för städerna stora utmaningar både vad gäller att arbeta med att minska stadens klimatpåverkan och att anpassa staden till förväntade effekter av klimatförändringarna. Städerna har generellt goda förutsättningar för att genomföra åtgärder som minskar klimatpåverkan, framförallt vad gäller samutnyttjande av resurser såsom till exempel i transportsystemet och genom energieffektivisering av flerbostadshus. Emellertid tenderar arbetet med att minska klimatpåverkan att skapa målkonflikter i förhållande till annat miljöarbete, såsom till exempel att säkra bilogisk mångfald och bevara grönområden. Städerna har också möjligheter att minska sin klimatpåverkan genom teknikinnovationer och beteendepåverkande strategier riktade mot individer och företag och genom resurseffektivisering i byggprocesser. Detta är även länkat till övergången mot en cirkulär ekonomi med nya affärs- och ägandemodeller för att minska materialförbrukning och resursbehov. Vad gäller klimatanpassning har städerna en rad viktiga utmaningar att hantera för att kunna skapa en robust samhällsstruktur och minska effekten av klimatrelaterade händelser. Exempel på sådana utmaningar är att hantera översvämningsrisker vid extrem nederbörd, dagvattenhantering, att förhindra ras och skred och att arbeta med beredskap för andra oförutsedda händelser. Dessa frågor ställs på många sätt på sin spets i städerna där effekterna av klimatrelaterade händelser kan bli stora i och med att många människor och ekominska tillgångar är samlade på en relativt begränsad yta. STRATEGIER FÖR OMSTÄLLNING Städerna arbetar med en mängd strategier för att möta samhällsutmaningarna på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt. Städernas strategiska arbete för hållbar stadsutveckling kan delas in i områdena 1) Resurseffektivt och robust stadsbyggnad, med fokus på att bygga och planera staden, 2) Stadens sociala och kulturella resurser, med fokus på att förvalta och främja den sociala dimensionen, och 3) Governance - styrning i samverkan, med fokus på att hantera och utveckla gränssnittet mellan kommunen och andra aktörer. Nedan följer en kort beskrivning av hur de tre storstadskommunerna arbetar med 159

160 MISTRA URBAN FUTURES Utkast Knowledge Agenda Project hållbar stadsutveckling inom de tre kategorierna och vad de ser för kunskapsbehov inom de tre områdena. Resurseffektivt och robust stadsbyggnad stadens materiella resurser För att hantera den kraftigt växande befolkningstillväxten på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt lyfter städerna särskilt fram vikten av att främja förtätning och att skapa en infrastruktur och kollektivtrafikförsörjning som minskar bilberoendet och ökar användingen av kollektivtrafik, gång och cykel. Samtidigt innebär förtätning också en mängd utmaningar, främst med att hantera trängseleffekter såsom buller och luftföroreningar, att hantera risker och skyddsavstånd och att säkra en hållbar avfallshantering och dagvattenhantering i täta stadsmiljöer. Det är också viktigt att i samband med förtätning tillvarata kvaliteter i staden för att kunna tillgodose behovet av grönytor, tillvarata och utveckla natur- och kulturvärden och säkra tillgången till värdefulla naturområden såsom till exempel kustområden. Vidare lyfter städerna också fram vikten av att verka för regionförstoring för att skapa skalfördelar, utvidga arbetsmarknadsregionen och öka möjligheterna att dela på regionens resurser. Samtidigt är det viktigt att regionförstoringen inte leder till ökad miljöbelastning och det är därför avgörande att regionförstoringen sker med fokus på ett hållbart resande. Det är i detta sammanhang också viktigt att beakta jämlikhets- och jämställdhetsaspekter för att regionförstoringen inte ska leda till ökade skillnader inom regionen, då regionförstoring annars tenderar att främst gynna högutbildade män. I relation till dessa frågor ser städerna ett behov av kunskapsutveckling kring förtätning och regionförstoring, där man bland annat pekar behov av att problematisera och nyansera förtätningsbegreppet. Städerna ser också behov av att utveckla kunskapen kring resurseffektivt byggande och planering, där förtätning kan vara ett verktyg. För att möta behoven från en förändrad näringsstruktur och säkra kompetensförsörjningen pekar städerna bland annat på vikten av att staden har beredskap för att utveckla nya verksamhetslokaler i anslutning till miljöer för högre utbildning och forskning och att utbildningslokaler etableras i attraktiva lägen och integrerat i befintlig miljö. För att vara en attraktiv studentstad och skapa goda förutsättningar för högre utbildning lyfter man också fram vikten av att ha ett bra utbud av boende för studenter, med relativt billiga små lägenheter i attraktiva lägen. Utöver klimatfrågan lyfter städerna också fram en rad andra miljöfrågor som spelar en viktig roll för arbetet med hållbar stadsutveckling. Exempel på sådana utmaningar är bruket av ändliga resurser, hotet mot den biologiska mångfalden, att hitta hållbara alternativ till dagens avloppssystem för att förhindra föroreningar att nå dagvatten och grundvatten, att hantera och motverka brutna kretslopp, behov av nya energilösningar och tekniska försörjningssystem såsom miljö- och källsorteringsstationer, att hantera gifter och att säkra växt- och djurliv. För att möta utmaningarna kring försörjningssystem arbetar städerna med att tydligöra 160

161 MISTRA URBAN FUTURES Utkast Knowledge Agenda Project systemperspektivet på material- och resursflöden, exempelvis med frågan kring slutna kretslopp för näringsämnen och relationen till omgivande landsbygd. Stadens sociala och kulturella resurser Vad gäller arbetet med sociala och kulturella resurser betonar de tre storstäderna vikten att tillföra och utveckla funktioner och värden i staden som bidrar till att skapa attraktiva livsmiljöer och att sätta människans upplevelser och behov i centrum för att skapa en socialt hållbar stadsutveckling. Städerna lyfter här särskilt fram vikten av att utveckla attraktiva mötesplatser och offentliga rum och att stärka och utveckla stadens service. I relation till dessa frågor är det också viktigt att beakta jämställdhets- och jämlikhetsaspekter, till exempel genom att arbeta med frågor kring tillgänglighet och trygghet och med olika gruppers tillgång till det offentliga rummet. För att öka tilliten och främja socialt kapital betonas vikten av att underlätta social interaktion, att skapa attraktiva grön- och rekreationsområden och offentliga rum, att arbeta för trygghet och för att förbättra utsatta områdens rykte. Här ser städerna också ett behov av att utveckla ytterligare kunskap kring vilka faktorer som är avgörande för att utveckla hållbara livsmiljöer och hur man kan förstå människors drivkrafter, incitament och behov i relation till hållbara livsmiljöer. Vidare lyfter man fram vikten av att arbeta med kultur och konst som drivkrafter för att skapa en hållbar stadsutveckling. Konst och kultur ses utifrån detta perspektiv inte som frågor som enbart berör kultursektorn, utan som en angelägenhet för hela staden, där konst och kultur betraktas som centrala byggstenar för både individens och stadens identitet, tillhörighet och gemenskap och som viktiga redskap i stadens verksamheter för att utveckla demokratin, den sociala hållbarheten och stadens identitet och attraktionskraft. Städerna lyfter också fram vikten av att värna estetiska värden i stadsutvecklingen, med fokus både på att skapa nya byggnader och stadsmiljöer av hög arkitektonisk kvalitet och att värna befintliga estetiska kvaliteter i staden. En annan viktig fråga för att skapa en hållbar stadsutveckling är olika beteendepåverkande åtgärder som främjar en hållbar livsstil i alla tre dimensioner. Det kan till exempel handla om åtgärder för att minska bilanvändningen och öka användningen av kollektivtrafik, gång och cykel, åtgärder som främjar ökat delande på resurser och minskad materialkonsumtion och åtgärder som syftar till att öka människors tolerans, respekt och acceptans. Governance styrning i samverkan Frågor kring governance berör hur städerna arbetar med sina politiska resurser i gränssnittet mellan kommunen och andra aktörer såsom näringslivet, medborgare, landsting, stat och olika EU-instanser. I detta sammanhang lyfter städerna särskilt fram vikten av att stärka delaktighet, inflytande och transparens för alla delar av befolkningen. Man betonar också vikten av att tydliggöra kommunala styrmedel och juridiska, ekonomiska och finansiella begränsningar för den kommunala rådigheten. 161

162 MISTRA URBAN FUTURES Utkast Knowledge Agenda Project En avgörande fråga i det här sammanhanget är relationen mellan städerna, stadsregionerna och det större regionala sammanhanget, där man ser ett behov av nya former för regional samverkan för att hantera förskjutningar av systemgränser. Det kan till exempel handla om miljöfrågor som vatten och luft, kompetensförsörjning och skatteunderlagets fördelning i relation till resursutnyttjande. En annan viktig fråga i arbetet med stadens politiska resurser är att hantera ansvarfördelningen mellan de olika politiska nivåerna. Ansvarsfördelningen i olika sakfrågor såsom exempelvis kollektivtrafik, och hantering av klimatförändringar är inte statisk utan förändras över tid och här arbetar städerna ständigt med att hitta nya former för samverkan med regional, nationell och europeisk nivå. En annan viktig fråga städerna arbetar med är att hantera och tydliggöra ansvarfrågan mellan stat, kommun, försäkringsbolag och privata aktörer vad gäller kostnader för klimatanpassning, klimatrelaterade händelser och frågor kring att hantera risker för och minimera eventuella skador vid sabotage mot viktiga samhällsfunktioner. I relation till dessa frågor ser städerna ett behov av att utveckla kunskapen kring relationen mellan olika politiska nivåer och förstå relationen mellan städernas roll och nationella beslut. Man ser också ett behov av att ytterligare utveckla kunskap kring ansvarsfördelning mellan olika politiska instanser. För att stärka medborgarperspektivet i stadsutvecklingen lyfter städerna fram vikten av att utveckla metoder för medskapande processer, som öppnar för att ge medborgare en aktiv roll i stadsutvecklingsprocesser. Särskilt betonas vikten av att lyfta fram särskilda gruppers perspektiv i stadsutvecklingen, till exempel genom att stärka barnperspektivet och därigenom skapa delaktighet för barn och unga i samhällsutvecklingen. Vidare lyfter man också fram vikten av att främja samspelet mellan kommunen och näringslivet och finanssektorn för att bättre möta komplexa samhällsutmaningar. Detta blir allt viktigare då städernas genomförandekapacitet har minskat och man ser ett ökat beroende av att attrahera privat kapital för att genomföra förändringar. Det kan till exempel handla om att hitta nya affärsmodeller och mer långsiktiga finansieringsmodeller, där städerna idag arbetar med att testa nya former av affärs- och finansieringsmodeller för exempelvis renovering av äldre bostadsbestånd eller för att mobilisera riskkapital för miljöinnovationer. Man betonar också vikten av att stärka samspelet med Europa och världen avseende innovation och den europeiska och globala politiska agendan. Här är inte minst frågan om sociala innovationer viktig. 162

163 Information om det urbana utvecklingsarbetet Bakgrund Storstadssatsningen som pågick perioden samt det urbana utvecklingsarbetet och lokala utvecklingsavtal som pågick gick i januari 2012 in i ett nytt skede. Från och med 2012 har det urbana utvecklingsarbetet inriktningen på utvärdering, kunskapsinhämtning, kunskapsutbyte och kunskapsspridning. I oktober 2011 fick de 30 kommuner med flest antal invånare samt Trollhättan och Landskrona ett erbjudande från Arbetsmarknadsdepartementet om att skicka in en intresseanmälan för att kunna ta del av ett kunskapsstöd och ett stöd till grundskolor. 23 kommuner anmälde intresse. Därefter prövade Statistiska Centralbyrån (SCB) de stadsdelar som kommunerna angett gentemot följande kriterier: Förvärvsfrekvens lägre än 52 procent Långvarigt försörjningsstöd högre än 4,8 procent Gymnasiebehörighet lägre än 70 procent De aktuella kommunerna och stadsdelarna är de som uppfyllt dessa kriterier och som har en befolkningsmängd på minst personer. Följande kommuner och stadsdelar omfattas av det urbana utvecklingsarbetet: Kommun Stockholm Södertälje Växjö Kristianstad Malmö Landskrona Borås Göteborg Trollhättan Stadsdel Rinkeby Tensta Ronna Hovsjö Araby Gamlegården Herrgården Södra Sofielund Centrum-Öster Hässleholmen Gårdsten Hjällbo Norra Biskopsgården Bergsjön Kronogården 163

164 164

165 Lista över beslut Beslutstyp Godkännande, cateringlokal Godkännande, cateringlokal G(idkännande, cateringlokal Godkännande, cateringlokal Godkännande, cateringlokal Godkännande, cateringlokal Godkånnande, cateringlokal Godkännande, cateringlokal Godkånnande, cateringlokal Godkännande, cateringlokal Godkännande, cateringlokal Godkännande, cateringlokal Godkännande, cateringlokal Godkännande, cateringlokal Godkännande, cateringlokal Nytt tillstånd, avslag Tirrfäljgt tillstånd slutet sällskap, bifall Tillfålligt tillstånd slutet sällskap, bifall Tlllfälligt tillstånd, allmänheten avslag?nofättigt tillstånd, allrnänheten avslag Tillfälligt tillstånd, allrnänheten delvis bffall Tillfälligt tillstånd, allmänheten, bffall Tillstånd upphör Tillsyn, erinran Yttrande till annan myndighet Yttrande till annan rnyndighet [)atum BeslutsfaAllmSluteSpr Vin IS X OE IS X IC Elena X IS X :' IS X :( IS X :) IS X IS X IS X IS IS X IS X S IS X :} IS X IE IS X Elena X MYND X X X OE Elena X X X OC Elena X X X MYND C Elena Bena 2C) S IS X C Elena MYND Elena Elena Stark AJA Året J(, Caterin NObjekt x x x x x x x x X X X X X X X X X X X X X X X Restaurang Södra Kasern Folkestorp Restaurang Metropol Le Bardo/Täppetboden Le Bardo/Täppetboden Le Bardo/Täppetboden Le Bardo/Täppetboden Le Bardo/Täppetboden Le Bardo/Täppetboden Le Bardo/Täppetboden Le Bardo/Täppetboden Le Bardo/Täppetboden Le Bardo/Tåppetboden Strandvillan Fredholrrs Krog Stinsen Pizzeria o Restaurang Cafå Yllan Cafå Yllan Olearys Restaurang Södra Kasern Magazinet Kristianstad Arena Ivögården Kristianstad Arena Oasen Restaurang Restaurang Rio Utskriftsdatum: Ol 165

166 Krist:ansfads 5kommun DELEGATIONSLISTA lex Sarah Arbete och välfärdsnämnden Rapportnr Datum för inträffad lex Sarah AVV AVV l-04 lex Sarah-rapport Sociala jouren kontaktas av polis angående ensamkommande barn som har sökt sig till polisstationen. Barnet har ingenstans att ta vägen och blir akut placerat på Bokvillan. Barnet är trött och medtaget vid placerings-tillföllet och då barnets hälsotillstånd försämras under natten och påföljande dag tillkallas ambulans och barnet kommer under sjukhusvård. Bedöms ej f'öreligga missförhållande eller risk för missförhållande då personal hanterade situationen genom ökad tillsyn och genom att tillse att barnet kom under sjukhusvård. Klient, som blivit misshandlad av anhörig, fick ej återkopplad kontakt och stöd från socialtjänsten efter att ringt och önskat hjälp till eget boende. Klienten försöker själv ringa upp igen men kommer inte fram i telefonkö. Två veckor senare blev klienten på nytt misshandlad av anhörig. Beslut om anmälan till IVO Bes}utsfattare Nej Merete Tillman Förvaltningschef Ja Merete Tillman Förvaltningschef Utskriftsdatam: Ol 166 Sida 1 av l

167 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Arbete och välfärdsförvaltningen Utveckling och Service Emma Krüger Arbete- och välfärdsnämnden Internbudget 2016 AVN Änr AVN 2015/6896 Arbete och välfärdsförvaltningens förslag till Arbete- och välfärdsnämnden Att bifalla den föreslagna anslagsnivån per verksamhet och enhet Att bifalla den föreslagna fördelningen av ramen för investeringar. Att överlämna arbete och välfärdsnämndens beslut angående internbudgeten för 2015 till kommunstyrelsen. Att fortsatt följa kostnadsutvecklingen för ensamkommande barn. Sammanfattning Arbete och välfärdsnämnden har från Kommunstyrelsen erhållit en budgetram som uppgår till ca 411 mkr exklusive kapitalkostnader. Det är nämndens uppgift att för varje enskilt kalenderår avge ett budgetförslag som ryms inom den tilldelade ramen. Nämnden fick ett ökat anslag om 20 mkr för 2016 för att kunna justera ramen med anledning av volymökningar. Ett besparingskrav har samtidigt ålagts nämnden om ca 5,4 mkr. Besparingarna beslutades av nämnden i november 2015 och är justerade i internfördelningen per verksamhet. Indexhöjningar för arvoden, placeringskostnader och köpta utbildningsplatser är gjorda. Den ökade ramen har lagts ut på de kostnadsposterna som har haft problem med anledning av volymökningar. Placeringskostnaderna för både vuxenvård och barn och ungdomsvård har kompenserats. Satsningen gällande tjänster inom barn och ungdom är nu också kompenserad. Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Arbete och välfärdsförvaltningen vxl Kristianstad 167

168 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Samtidigt har ramen för ekonomiskt bistånd sänkts med ca 10 mkr, eftersom en analys gjorts utifrån det förbättrade utfallet Satsningar som gjorts på arbetsmarknadsåtgärder med hjälp av medel från KS borde innebära en fortsatt förbättring av utfallet för biståndet även under I ramtilldelningen har inget beaktande kunnat göras för ensamkommande barn. Denna kostnadspost började öka framförallt under hösten 2015 och har inte fullt ut kunnat analyseras än. En verksamhet är under uppbyggnad. Hur effekterna kommer att bli av den senaste tidens beslut är fortsatt osäkert vilket gör att denna kostnadspost får nämnden följa noggrant och hantera efterhand. Justeringar av arbetsplatskostnader med anledning av flytt till Östra kommunhuset är gjorda. Ramen för investeringsbudgeten 2016 är 1 mkr och ett förslag på hur dessa medel skall fördelas är framtaget av förvaltningens ledningsgrupp. Beslutsunderlag Förslag internbudget 2016 AVN Förslag investeringsbudget 2016 AVN Merete Tillman Förvaltningschef Emma Krüger Ekonomichef Beslut expedieras till Ange mottagare för beslut här 168

169 1(8) Arbete och Välfärdsförvaltning AoV Utveckling och Service Emma Krüger Internbudget Arbete och välfärdsnämnden 2016 Under 2015 gjordes organisationsförändringar i flera verksamheter inom förvaltning vilket påverkar budgetfördelning och kontoplan för För att få en enhetlig redovisning och uppföljning så har en ny kontplan byggts för 2016, detta gör att budgeten för 2016 inte kan redovisas som en jämförelse med 2015 då organisationen ser annorlunda ut. I detta dokument visas dock vissa kostadsposter som en jämförelse med I budgetfördelningen har hänsyn tagits till det rambeslut om besparingar och ramökningar för förvaltningen som togs av nämnden i november A: Arbetskraft I: Intäkt K: Övrig driftskostnad Budget per Verksamhet och enhet Verksamhet/enhet Budgetram Arbete & Välfärdsfärdsnämnden Arbete och välfärdsnämnden A k AoV Förvaltningschef A i k

170 KRISTIANSTADS KOMMUN 2(8) Utveckling & Service Alkoholhandläggare A i k Ekonomi & Administration A k Utveckling & Service A k Barn & Ungdom Barn & Ungdom centralt inkl placeringar A i k Insatsenheten A k

171 KRISTIANSTADS KOMMUN 3(8) Mottagningsenheten BoU A i k Myndighetsenheten BoU A i 0 k Ensamkommande Enhet 1 Ensamkommande A k Enhet 2 Ensamkommande A k Myndighetsutövning A k Ensamkommande A i k

172 KRISTIANSTADS KOMMUN 4(8) Utbildning & Arbete Enhet 3 UoA A i k Jobbförberedande gruppen A k Matchningsgruppen A i k SFI A i k Sysselsättning & Rehabilitering A i k Utbildning & Arbete centralt A k

173 KRISTIANSTADS KOMMUN 5(8) Utredning Mottagningsenheten A i k Myndighetsenheten A i k Utredning centralt inkl bistånd A i k Vuxenvård Boendebasen A i k Familjerådgivning A i k

174 KRISTIANSTADS KOMMUN 6(8) Kriscentrum A i k Soc. Sekreteraren vuxenvård inkl placeringar A i k Social psykiatri A i k Ungdomsvård A i k Vuxenvård A i k Öppenvård A i k

175 KRISTIANSTADS KOMMUN 7(8) Totalsumma Arbete & Välfärdsfärdsnämn den 2% 821 Utveckling & Service 5% Budget/verksamhet Ensamkommande 0% 826 Vuxenvård 16% 823 Utredning 28% 825 Barn & Ungdom 37% 824 Utbildning & Arbete 12% 175

176 KRISTIANSTADS KOMMUN 8(8) Budget 2016 fördelat/per slag A i k Kostnadsslag Summa av Budgetram Arbetskraft Intäkt Övriga kostnader Totalsumma Utvalda kostnadsposter Ekonomiskt bistånd Budget 2015 Utfall tom nov Budget Institutionsvård Barn och unga Budget 2015 Utfall tom nov Budget Familjehemsvård Barn och unga Budget 2015 Utfall tom nov Budget Institutionsvård Vuxen Budget 2015 Utfall tom nov Budget

177 Förslag Investeringsbudget 2016 Behov Nämndens investeringsbudget 2016 Upprustning Abasen Sfi, kylanläggning Matchningsgruppen, Trapphiss Inspelningutrustning Vuxen Familjeservice Kamera och filmutrustning Renovering 123:an och trappan Summa

178 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Arbete och välfärdsförvaltningen Barn och ungdom Bodil Eriksson Arbete och välfärdsnämnden Ärenden som inte uppfyller lagens krav november 2015 Änr AVN 2015/7406 Arbete och välfärdsförvaltningens förslag till Arbete och välfärdsnämnden Att godkänna redovisningen Sammanfattning Antalet pågående utredningar fortsätter stadigt att öka, främst beroende på mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Antalet pågående utredningar är nu uppe i 400 st. 75 st av dessa är ej är fördelade då det råder brist på personal. 11 st ofördelade ärenden handlar ej om ensamkommande barn, och har ej kunnat fördelas då det under oktober slutade en personal, samt en personal gick på föräldraledighet. Dessutom har en konsult varit avdelad till mottagningsteamet under ett par veckor för att kunna klara det akuta mottagandet. En personal börjar sin tjänst då dessa ärenden beräknas kunna fördelas. Antalet utredningar som ej avslutas inom 4 månader, ligger på samma nivå som tidigare. Förvaltningen letar ständigt efter ny personal, både fast personal och konsulter, men arbetsmarknadsläget är sådant att det inte finns någon behörig personal att finna. Samtidigt så har vi svårt att behålla personal då arbetsmiljön fortfarande upplevs som ansträngd och lönekonkurrensen är stor. Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Arbete och välfärdsförvaltningen vxl Kristianstad 178

179 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Beslutsunderlag Ärende som ej uppfyller lagens ram, november Beslut expedieras till Bodil Eriksson, verksamhetschef Veronica Svensson, enhetschef Elsie Sjöö, enhetschef 179

180 Datum då uppgifterna togs fram: Rapport av ärenden inom barn och ungdomsverksamheten som inte uppfyller lagens krav Pågående utredningar Beslutad och med giltig förlängning September Uppfyller ej lagens krav (över fyra månader, ej giltig förlängning) Team 1 Gammal org Team 2 Gammal org X X X Team 1 BoU Team 2 BoU Team 3 BoU Team 4 BoU Team 5 BoU Familjehemsgruppen Gammal org X X X Familjerätten Mottagningsgrupp X X X Mottagningsteam BoU Jourgruppen X X X Ej fördelade ärenden Anmälningar 3 Ansökningar 1 Ofördelad utredning (Team 1o2: 5) (Team 3: 52 ensk +6) (Team 4: 23 ensk) Totalt = 86 Yttrande 0 Dom 0 180

181 Försenade överväganden av placeringar Team 1 BoU 0 Team 2 BoU 0 Team 3 BoU 2+(7 ensamk)=9 Team 4 BoU 8+(3 ensamk)=11 Team 5 BoU 0 Pågående utredningar Jan 2015 Feb 2015 Mars 2015 April 2015 Maj 2015 Juni 2015 Juli 2015 Aug 2015 Sept 2015 Okt 2015 Nov 2015 Team X Team X X X X Team 1 BoU X X X X X X X X Team 2 BoU X X X X X X X X Team 3 BoU X X X X X X X X Team 4 BoU X X X X X X X X Team 5 BoU X X X X X X X X Familjehemsgruppen X X X X Familjerätten X Mottagningsgruppen X X Mottagningsteam Bou X X X 2 0 X Jourgruppen X X X 1 1 X X Totalt: X Beslutad och med giltig förlängning Jan 2015 Feb 2015 Mars 2015 April 2015 Maj 2015 Juni 2015 Juli 2015 Aug 2015 Sept 2015 Okt 2015 Nov

182 Team X Team X 5 4 X X X Team 1 BoU X X X X X X X X Team 2 BoU X X X X X X X X Team 3 BoU X X X X X X X X Team 4 BoU X X X X X X X X Team 5 BoU X X X X X X X X Familjehemsgruppen X 1 0 X X X Familjerätten X Mottagningsgruppen X 0 0 X 0 X Mottagningsteam X X X 0 0 X Jourgruppen X X X 0 0 X 0 0 X 0 X Totalt: X Uppfyller ej lagens krav (över fyra månader, ej giltig förlängning) Jan 2015 Feb 2015 Mars 2015 April 2015 Maj 2015 Team X Team X X X Team 1 BoU X X X X X X X X Team 2 BoU X X X X X X X X Team 3 BoU X X X X X X X X Team 4 BoU X X X X X X X X Team 5 BoU X X X X X X X X Familjehemsgruppen X 1 2 X X X Familjerätten X Mottagningsgruppen X 0 0 X 0 X Mottagningsteam X X X 0 0 X Jourgruppen X X X 0 0 X 0 0 X 0 X Juni 2015 Juli 2015 Aug 2015 Sept 2015 Okt 2015 Nov

183 Totalt: X Ej fördelade ärenden under 2015 Jan 2015 Feb 2015 Mars 2015 April 2015 Maj 2015 Anmälningar X Ansökningar X Ofördelad utredning X Yttrande X Dom X Juni 2015 Juli 2015 Aug 2015 Sept 2015 Okt 2015 Nov

184 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Arbete och välfärdsförvaltningen Vuxenvård Peter Sonnsjö Arbete och välfärdsnämnden Ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Skånes kommuner ang missbruks- och beroendevården Änr AVN 2015/7404 Arbete och välfärdsförvaltningens förslag till Arbete och välfärdsnämnden Arbete och välfärdsnämnden föreslås anta den bilagda ramöverenskommelsen mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne, daterad , samt underteckna densamma. Sammanfattning Kommunförbundet Skånes styrelse fattade beslut om Ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande samarbete avseende personer med missbruks- och beroendeproblem, och rekommenderar kommunerna att anta denna. Det regionala avtalet kommer att följas upp av lokala avtal mellan de enskilda kommunerna och Region Skåne. Beslutsunderlag Ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande samarbete avseende personer med missbruks- och beroendeproblem Merete Tillman Förvaltningschef Peter Sonnsjö Verksamhetschef Vuxenvården Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Arbete och välfärdsförvaltningen vxl Kristianstad 184

185 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Beslut expedieras till Ett undertecknat exemplar sändes till: Region Skåne, Koncernkontoret Diariet, Rådhus Skåne, Kristianstad En kopia på beslutet mailas till: 185

186 Ramö verenskömmelse mellan Regiön Ska ne öch Ska nes kömmuner ga llande samarbete avseende persöner med missbruks- öch beröendepröblem DATUM

187 Förord På uppdrag av Regionala Politiska Samverkansgruppen har det bildats ett utskott till Regional Samverkansgrupp Psykiatri. Detta utskott hanterar regionala frågor rörande missbruks- och beroendevården i Skåne. Utskottet för missbruks- och beroendevård har fått i uppdrag att arbeta fram en Överenskommelse enligt HSL (8 b ) och SoL (5 kap 9 a ) gällande samarbete avseende personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Överenskommelsen är att betrakta som en ramöverenskommelse vilken ska ligga till grund för lokala överenskommelser. Innehållet har arbetats fram gemensamt av Region Skåne och Kommunförbundet Skåne samt organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga. Regional samverkansgrupp Psykiatris utskott för missbruks- och beroendevård har utgjort referensgrupp för framtagandet av överenskommelsen. Utskottet för missbruks- och beroendevård har vid tiden för framtagandet av ramöverenskommelsen haft följande sammansättning; Arne Andersson, NSPH Sigbritt Arwidson, Helsingborgs stad Christina Ek, Malmö stad Peter Hagberg, Kommunförbundet Skåne Annica Henriksson, Kommunförbundet Skåne Johnny Käll, Vuxenpsykiatri Kristianstad/Hässleholm Åsa Magnusson, Beroendecentrum Malmö Anna von Reis, Kommunförbundet Skåne Bim Soerich, Region Skåne Peter Sonnsjö, Kristianstad kommun Drago Stojkovic-Stenberg, Skurups kommun Personer som varit med i delar av arbetet: Gunilla Alväng, Skurups kommun Johan Larsson, Region Skåne 2 187

188 Innehåll Förord... 2 Inledning Syfte Mål Målgrupp Ansvar Samverkan/samarbete Vård- och omsorgsplaner Samrådsgrupper Gemensamma integrerade verksamheter Kontakter med organisationer som företräder målgruppen och deras närstående Informationsskyldighet Sekretess Ekonomisk ersättning Uppföljning och utvärdering Implementering och kunskapsspridning om ramöverenskommelsen Lokal överenskommelse Placering på HVB Kroppslig hälsa Gemensamma utvecklingsområden Samordnad Individuell Plan, SIP Barn, ungdomar och unga vuxna Äldre Familjeperspektiv Personer med samsjuklighet Personer i behov av tillnyktring Personer i behov av abstinensvård Personer med läkemedelsmissbruk/beroende Personer som missbrukar dopningsmedel Sammanhållen vård och behandling genom integrerade verksamheter Information om hur man söker vård och stöd Hur tvister mellan parterna ska lösas Avvikelserapporter och kvalitetsutveckling Omförhandling och tidsperiod för överenskommelsen Bilaga 1 Ansvar inom Region Skåne Bilaga 2 Vägledande principer för socialtjänsten Bilaga 3 Definitioner Bilaga 4 LVM - riktlinjer för patienttransport

189 Ramö verenskömmelse mellan Regiön Ska ne öch Ska nes kömmuner ga llande samarbete avseende persöner med missbruks- öch beröendepröblem Inledning Landstinget och kommunerna har båda ett ansvar att erbjuda vård och behandling till personer med missbruk och beroende. Ramöverenskommelsens målgrupp är personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel och dopningsmedel och deras närstående. Läkemedelsbehandling och annan medicinsk behandling är ett tydligt ansvarsområde för landstinget, på samma sätt som sociala insatser är ett tydligt ansvar för kommunen. I lagrådsremiss God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården anges att psykosocial behandling enligt gällande lagstiftning kan ges av både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det är med andra ord en behandlingsform som kan ingå i båda huvudmännens verktygslåda. Det finns enligt regeringens bedömning skäl för att denna typ av behandling även fortsättningsvis ska kunna erbjudas av både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Skånes kommuner och Region Skåne har ett gemensamt ansvar för psykosocial behandling. Ansvaret är överlappande då båda huvudmännen har ansvar för området. Att två huvudmän har delat ansvar kan vara en styrka men det kan också innebära svårigheter. Istället för att samverka är risken att huvudmännen inte tar sitt vårdansvar och att den enskilde blir lidande. Samverkan mellan huvudmännen är direkt avgörande för att målgruppen ska få del av de fördelar ett gemensamt huvudmannaskap innebär. Sedan den 1 juli 2013 är landsting och kommun genom likalydande bestämmelser i Hälsooch sjukvårdslagen, HSL (8 b ) och i Socialtjänstlagen, SoL (5 kap 9 a ) skyldiga att ha överenskommelser gällande samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. 8 b HSL Landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopnings-medel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen

190 5 kap. 9 a SoL Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Överenskommelserna ska även omfatta de personer som vårdas av enskilda aktörer som kommuner och landsting, i enlighet med 3 HSL och 2 kap. 5 SoL har slutit avtal med. 1. Syfte Syftet med överenskommelsen är att underlätta samverkan mellan Region Skåne och Skånes 33 kommuner för att på ett bättre sätt tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen. Den syftar också till att identifiera gemensamma utvecklingsområden för Region Skåne och Skånes kommuner. Dessa utvecklingsområden redovisas under kapitel 15, Gemensamma utvecklingsområden. Överenskommelsen ska ge förutsättningar för huvudmännen att följa rekommendationer i gällande nationella riktlinjer. 2. Mål Barn, unga och vuxna som tillhör målgruppen ska: Få vård och stöd för missbruk/beroende Få tillgång till insatser på rätt nivå Få en sammanhängande vård Få delaktighet och inflytande över sin vård För att uppnå dessa mål krävs att kommuner och landsting tar ett gemensamt ansvar för samverkan utifrån den enskildes behov. En förutsättning är att det finns en tydlig och överlappande ansvarsfördelning mellan Region Skåne och respektive kommun. Genom ökad grad av integrerat arbetssätt, gemensamt bedriven missbruks- och beroendevård, uppnås ökad kvalitet och effektivitet och dubbelarbete undviks. Det krävs också en tät samverkan med de organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga. 3. Målgrupp Ramöverenskommelsens målgrupp är barn, unga och vuxna som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel och dopningsmedel och deras närstående. 4. Ansvar Region Skånes ansvar Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. (Hälso- och sjukvårdslag, 1982:763. HSL2 )

191 Patienten ska få sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som är av god kvalitet och som står i överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. 1 kap 7 Patientlag (2014:821) Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. 5 kap 1 Patientlag (2014:821) Inom missbruks- och beroendevården har Region Skåne följande ansvarsområden: Initiera, planera och samordna insatser enligt gällande lagstiftning för barn, unga och vuxna som tillhör målgruppen Tidig upptäckt och tidiga insatser Utredning, diagnostisering och behandling av beroendetillstånd gällande alkohol, läkemedel, dopningspreparat och illegala narkotiska preparat Somatiska och psykiatriska utredningar, vård och behandling Medicinsk behandling av abstinenssymtom Läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk enligt vid var tids gällande föreskrifter Psykosocial behandling Psykosocialt stöd Stöd till anhöriga och närstående Ansvar för information, råd och stöd till barn enl HSL 2g Läkarbedömning och intyg vid tvångsvård (LVM, LVU) Hälsoundersökningar enligt BBIC Aktivt smittskyddsarbete Suicidriskbedömning Anmälningsskyldighet gällande barn Anmälningsskyldighet gällande LVM Anmälningsskyldighet gällande vapen och körkort Grundprincipen för handläggning av riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende inom Region Skåne är att den ska ske på lägsta effektiva omhändertagandenivå. Primärvård Primärvård utgör basen i skånsk Hälso- och sjukvård. Begreppet primärvård definieras i Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 5 som Den del av den öppna vården som, utan avgränsning avseende sjukdom, ålder eller patientgrupp, ska svara för behovet av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering, som inte kräver sjukhusens tekniska och medicinska resurser eller annan särskild kompetens. Inom primärvården ska vårdgivaren bedöma, diagnostisera, behandla, rehabilitera och ge råd till personer med riskbruk, skadligt bruk/missbruk och beroende som inte kräver specialistsjukvård. Primärvården regleras av Region Skåne genom dels ackreditering och avtal inom Hälsoval Skåne för BHV, Vårdcentral och Rehabiliteringsgarantin samt i särskilt uppdrag för Barn och ungdomars psykiska ohälsa - första linjens insatser. Vårdcentralernas uppdrag för missbruks- och beroendevård framgår av vid var tid gällande ackreditering och avtal för vårdcentral inom hälsoval Skåne. Uppdraget 2015: 6 191

192 Vårdgivaren ska tillhandahålla kompetens för psykosocialt stöd. Vårdgivarens ansvar för riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende omfattar; tidig upptäckt och kort rådgivning/motiverande samtal, behandling av lindriga former av ospecifik alkoholabstinens som kan behandlas i öppenvård och som inte kräver psykiatrins insatser, medicinsk behandling av alkoholmissbruk/skadligt bruk samt behandling av somatiska åkommor som är relaterade till missbruk/beroende och som inte kräver specialistvård. Specialiserad vård Inom den specialiserade hälso- och sjukvården ska vårdgivaren bedöma, diagnostisera, behandla, rehabilitera och ge råd till personer med riskbruk, skadligt bruk/missbruk och beroende som kräver specialistsjukvård. Den specialiserade vården regleras av Region Skåne genom förvaltningsuppdrag och vårdavtal med privata utförare. Kommunens ansvar Kommunen har det yttersta ansvaret för att de personer som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär dock ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Kommunens arbete kring missbruks- och beroendeproblematik regleras huvudsakligen i Socialtjänstlag (2001:453, SoL). Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. Socialtjänsten ska utifrån ett helhetsperspektiv genomföra en kvalificerad utredning och bedömning av vårdbehov. Planera och genomföra insatserna i samråd med den enskilde och dennes anhöriga. Socialtjänstens insatser ska utgå från de behov som den enskilde har. Insatserna ska tillgodose behov av vård för missbruks/beroendeproblemet och behov av annan social rehabilitering. Hjälp kan erbjudas både i form av rådgivning och som biståndsbedömd insats. Insatserna som erbjuds enligt socialtjänstlagen är frivilliga. Om det är nödvändigt att personer med missbruk/beroende får vård men inte samtycker till detta kan vården under vissa förutsättningar ges mot den enskildes vilja lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Bedömningen av vård och stödinsatser bör utgå från resultatet av ett för målgruppen och ändamålet avsett standardiserat bedömningsinstrument. Om sådan bedömning har gjorts av en huvudman bör den enskilde tillfrågas om medgivande för annan huvudman att ta del av denna. För barn och ungdomar har kommunen ett särskilt ansvar. Socialtjänstlagen beskriver att socialtjänsten aktivt ska arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel bland barn och ungdomar. Kommunen ansvarar också för barn- och ungdomsvården enligt socialtjänstlagen. Under vissa förutsättningar kan vård för unga ges mot den enskildes och/eller vårdnadshavarens vilja, enligt lagen om vård av unga (LVU) 7 192

193 Inom missbruks- och beroendevården har kommunen följande ansvarsområden: Initiera, planera och samordna insatser enligt gällande lagstiftning för barn, unga och vuxna som tillhör målgruppen Tidig upptäckt och tidiga insatser Alkohol- och drogförebyggande arbete Utredning och bedömning av behov av hjälp och vård för missbruks- och beroendeproblem Psykosocial behandling Psykosocialt stöd Föräldrastöd Stöd till anhöriga och närstående Stöd till barn som har förälder eller annan närstående med missbruks- och beroendeproblem Försörjning och livsföring i övrigt Medverkan vid verkställighet inom kriminalvård, övertagande av vård Anmälningsskyldighet gällande barn Körkortsyttranden Yttrande i andra ärenden rörande enskilda personers lämplighet 5. Samverkan/samarbete Samverkan/samarbete ska prioriteras inom de båda huvudmännens verksamheter. Lokala överenskommelser med konkreta handlingsplaner för samverkan/samarbete i förhållande till denna överenskommelse ska gemensamt upprättas av huvudmännen. Samverkan ska präglas av respekt för den enskilde och dennes närstående. När det gäller barn och unga som omfattas av denna ramöverenskommelse är samverkan med skolan av vikt. Personer med samsjuklighet har behov av olika åtgärder, vilket kräver differentierade insatser. Samsjuklighet får aldrig vara ett skäl till att inte ge vård eller att vård och behandling försenas. Det är av vikt att personer med samsjuklighet får hjälp med båda tillstånden samtidigt. Verksamheterna ska samverka och anpassa vården så att den tillgodoser personens behov. För att få en väl fungerande samverkan/samarbete är det en förutsättning att i skälig tid inleda en dialog med berörda om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningar för samverkan eller samordning eller få andra konsekvenser. Ansvar för samverkan med andra aktörer Vid behov ska Region Skåne och kommunerna samverka med exempelvis Kriminalvården, Statens Institutionsstyrelse, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, frivilliga organisationer och arbetsgivare om sådan finns. Både kommunerna och Region Skåne ska informera den enskilde och anhöriga om att det finns organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga

194 Riktlinjer för transport från sjukvård till SiS-institution vid LVM- vård Representanter från Statens Institutionsstyrelse, Polismyndigheten, Kommunförbundet Skåne, Kriminalvårdens nationella transport enhet, NTE och Psykiatri Skåne har tagit fram riktlinjer för transport från sjukvårdsinrättning till SiS-institution. Se bilaga Vård- och omsorgsplaner Det finns många olika vård- och omsorgsrelaterade planer i Sverige. I den här överenskommelsen lyfter vi de tre planer som förutsätter samverkan mellan huvudmännen. Plan och planering är inte samma sak. En gemensam planering kan pågå över tid och ha många involverade och resulterar så småningom i en gemensam plan. Planen är till för att den enskilde ska få god vård. En bieffekt av planen blir en ansvarsfördelning mellan de involverade. Samordnad plan enligt LPT och LRV Vård- och omsorgsplan som beskriver insatser/åtgärder från hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst för den enskilde och som efter samordnad vård- och omsorgsplanering upprättats inför ansökan till förvaltningsrätten om öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård Samordnad vårdplanering, SVPL En samordnad vårdplan ska upprättas för den enskilde som inför utskrivning från slutenvård bedöms behöva insatser av kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård, eller av landstingets primärvård, öppna psykiatriska vård eller annan öppenvård. Rutiner regleras i dokument Samordnad vårdplanering Rutiner vid samordnad vårdplanering i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne gällande från 1 mars, 2007 eller senare. Samordnad Individuell Plan, SIP Planen ska upprättas om Region Skåne eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Se kap 15, gemensamma utvecklingsområden Se vidare; Betalningsansvarslagen, 1990:1 404, ändrad 2003:193, Socialstyrelsens föreskrift om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård, SOSFS 2005: Samrådsgrupper Regional nivå På regional nivå finns ett särskilt gemensamt tjänstemannaforum för frågor som rör psykiatri och missbruk; Regional Samverkansgrupp Psykiatri. Till Regional Samverkansgrupp Psykiatri har ett utskott för missbruks- och beroendefrågor bildats. Detta utskott hanterar regionala frågor rörande missbruks- och beroendevården i Skåne. Regional Samverkansgrupp Psykiatri ansvarar för; 9 194

195 Samordning och utveckling på regional nivå avseende målgruppen. Revidering av ramöverenskommelsen kring samarbete avseende personer med missbruks- och beroendeproblem På regionalpolitisk nivå finns Regional politisk samverkansgrupp för vård och omsorg med representanter för hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne och Kommunförbundets beredning för vård och omsorg. I gruppen som träffas fyra gånger per år behandlas gemensamma frågor mellan kommunerna och Region Skåne som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst. Till gruppen finns en tjänstemannaberedning knuten. Befintliga strukturer och samverkansgrupper kan användas som samrådsgrupp Flera kommuner kan tillsammans bilda samrådsgrupp med Region Skåne Lokal nivå I kommun/kommunerna bör en samrådsgrupp med verksamhetsansvariga chefer från kommunen och Region Skåne gemensamt ansvara för strategisk planering och samordning av verksamheter och insatser. Samrådsgruppen kan ansvara för att samverkan enligt denna ramöverenskommelse och lokalt tecknade överenskommelser följs och även fatta beslut i frågor som inte går att lösa i det dagliga arbetet. 5.3 Gemensamma integrerade verksamheter När huvudmännen ingår avtal om gemensamma integrerade verksamheter ska den ansvarsfördelning som gjorts i denna ramöverenskommelse tillämpas. Exempel på lokala verksamheter kan vara Maria mottagningar, beroendemottagningar för vuxna eller mottagningar för personer med samsjuklighet

196 Om det lokalt saknas organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga kan NSPH Skåne bjudas in att delta 6. Kontakter med organisationer som företräder målgruppen och deras närstående I Region Skåne finns ett forum för dialog mellan Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium och organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga inom psykiatri och missbruk. I utskottets arbete med överenskommelsen har representant från detta forum deltagit. Vid framtagande av de lokala överenskommelserna ska organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga om möjligt bjudas in att delta. Förslagsvis skapas gemensamma lokala brukarråd. 7. Informationsskyldighet Det finns en skyldighet för verksamhetsansvariga att tidigt informera berörda parter, (vilket innefattar organisationer som företräder målgruppen och deras närstående), om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningar för samverkan eller samordning, eller få andra konsekvenser för de samverkansparter som berörs. 8. Sekretess Grundläggande för all vård och omsorg är att den enskildes autonomi och integritet respekteras och att vården skall utformas i samråd med denne. Om samtycke inte kan erhållas kan uppgifter inte lämnas ut, annat än när sekretessen hävs av annan lagstiftning, till exempel anmälningsskyldighet eller läkarintyg enligt LVM. En förutsättning för samverkan är att den enskilde efterger sekretessen för de uppgifter som behövs för de nätverksmöten som framgår av 10 kap 1 i Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) eller för de som behövs i rehabiliterings/ habiliteringsarbetet. Den enskilde avgör i vilken utsträckning dennes samtycke till att uppgifter utlämnas mellan exempelvis behandlande läkare, handläggande socialsekreterare, koordinator eller annan deltagande vid nätverksmöten utan att den enskilde är närvarande. Den enskilde skall ha full delaktighet, inflytande och insyn i vad som avhandlas i samverkan mellan parterna. 9. Ekonomisk ersättning Ingen av parterna ska debitera någon av parterna för deltagande i samverkan/samarbete. Allt deltagande i arbetet ska ske kostnadsfritt

197 På lokal nivå ska parterna gemensamt årligen fastställa områden för uppföljning och utvärdering, till exempel genom lokala samrådsgrupper 10. Uppföljning och utvärdering På regionövergripande nivå ansvarar Regional samverkansgrupp psykiatri för att denna ramöverenskommelse årligen följs upp. Uppföljning skall även ske med de kommuner som inte tecknat ramöverenskommelse. 11. Implementering och kunskapsspridning om ramöverenskommelsen Region Skåne ansvarar för att ramöverenskommelsen implementeras inom den egna organisationen. Kommunförbundet Skåne ansvarar för kunskapsspridning avseende ramöverenskommelsen i Skånes 33 kommuner, implementeringen åvilar respektive kommun. Huvudmännen har gemensamt ansvar för att informera övriga berörda myndigheter samt organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga om ramöverenskommelsen. Den lokala överenskommelsen bör revideras årligen Organisationer som företräder målgruppen och deras närstående ska om möjligt bjudas in att delta i revideringen 12. Lokal överenskommelse Denna ramöverenskommelse ska följas av lokala överenskommelser. Den lokala överenskommelsen ska reglera samverkan utifrån de förutsättningar som angivits i denna överenskommelse. I de lokala överenskommelserna finns möjlighet att vara mer konkret vad gäller mål, prioritering av utvecklingsområden och tidsangivelser

198 13. Placering på HVB Det är endast enligt Socialtjänstlagen som beslut om placering på HVB kan ske. Hälso- och sjukvården gör således inte placeringar i denna mening. Landstingets hälso- och sjukvård har ansvar för att tillgodose medborgarnas behov av hälso- och sjukvård även för personer utanför det egna landstinget, enligt gällande lagstiftning. Patientlag 9 kap (2014:821) Underlag för beslut om insatser till den enskilde En placering vid HVB föregås av att en SIP eller en SVPL upprättats om personen har behov av insatser från båda huvudmännen. I planen görs ingående beskrivning av personens specifika behov och hur man avser lösa dem. Varje verksamhet ansvarar för utredning och bedömning inom sitt kompetensområde inför en placering på HVB. Det är således landstinget som avgör vilket behov av hälso- och sjukvårdsinsatser den enskilde har och hur dessa skall erbjudas och kommunen som avgör behovet av och insatser enligt socialtjänstlagen SoL, lag (1990:52) och hur dessa skall erbjudas. Kostnadsansvar Vardera partens kostnadsansvar ska vara klarlagt innan placering sker och utgår från huvudmännens ansvar för insatserna. Utifrån upprättad SIP eller SVPL görs en gemensam bedömning och överenskommelse som dokumenteras i en ansvarsförbindelse mellan Region Skåne och kommunen där kostnadsfördelningen preciseras i det enskilda fallet. Ingen part kan i efterhand kräva den andra på kostnadstäckning om inte detta ansvar klart framgår av SIP eller av SVPL. Kostnadsfördelningen ska dock tas upp till förnyad bedömning under placeringen om någon av huvudmännen så begär. Innan utskrivning från HVB ska SIP eller SVPL följas upp. Det bör finnas lokala rutiner för arbetet kring kroppslig hälsa för målgruppen 14. Kroppslig hälsa Det är särskilt viktigt att båda huvudmännen uppmärksammar den kroppsliga hälsan inklusive tandvård hos personer med missbruks- och beroendeproblem då de inte alltid söker eller får rätt tillgång till tandvård och/eller hälso- och sjukvård och samtidigt utgör en riskgrupp för att utveckla allvarliga sjukdomstillstånd

199 15. Gemensamma utvecklingsområden Nedanstående områden har identifieras som särskilt angelägna att utveckla i samverkan mellan huvudmännen. Vissa områden kommer att behöva ett regionalt utvecklingsarbete medan andra kan hanteras i lokala överenskommelser. Områden med särskilda behov av samverkan och utveckling Samordnad individuell plan (SIP) Barn, ungdomar och unga vuxna Äldre Familjeperspektiv Personer med samsjuklighet Personer i behov av tillnyktring Personer i behov av abstinensvård Personer med läkemedelsmissbruk/beroende Personer som missbrukar dopningsmedel Sammanhållen vård och behandling genom integrerade verksamheter Information om hur man söker vård och stöd 15.1 Samordnad Individuell Plan, SIP Den 1 januari 2010 infördes en lagstadgad skyldighet i både HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Den enskilde ska vidare kunna påkalla medverkan av närstående eller annan person. Av planen ska det framgå: 1. vilka insatser som behövs 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Rutiner för SIP-mötets genomförande ska tas fram i de lokala överenskommelserna

200 Rutin för SIP När någon part identifierat behovet och den enskilde/vårdnadshavaren samtycker till planen ska målet vara att en samordnad individuell plan upprättas utan dröjsmål, allra senast 15 dagar efter att berörda verksamheter blivit kontaktade. Den enskilde, vårdnadshavare samt närstående ska närvara vid planens upprättande om det inte bedöms vara uppenbart olämpligt. Ansvarig för initiering av samordnad individuell plan är den verksamhet där behovet identifierats. Samordnare ska utses. Samtycke (SOFS 2008:14) och samordnad individuell plan ska dokumenteras i journal Samordnaren ansvarar för den enskilde eller vårdnadshavare får ett exemplar av den samordnade individuella planen. Ändamålsenlig blankett för SIP ska användas Barn, ungdomar och unga vuxna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska erbjuda barn, ungdomar och unga vuxna en kunskapsbaserad vård. Missbruk bland barn och ungdomar skiljer sig mycket från missbruk bland vuxna i både karaktär, omfattning och bakomliggande faktorer. Av den anledningen behöver området missbruk bland barn, ungdomar och unga vuxna behandlas som en separat del av problemområdet missbruk. Missbruk bland barn, ungdomar och unga vuxna är ofta av multimodal karaktär, vilket innebär att samspelande faktorer inom det psykologiska, psykiatriska och det sociala området påverkar den unges missbruksförhållande och således också de behandlingsinterventioner som sätts in. Därför bör behandlingspersonalen ha kunskap om barns- och ungdomars utveckling, psykiatriska diagnoser samt god kunskap om missbruk och beroende. Huvudmännen behöver samordna och utveckla behandlingsutbudet för att skapa möjlighet att gå in snabbt och tidigt med interventioner. Utvecklingsarbetet bör omfatta samtliga delar av vården samt hur denna organiseras. Samverkan är för denna målgrupp en avgörande framgångsfaktor Äldre Region Skåne och kommunerna ska verka för att öka kunskapen inom området samt utöka samverkan kring målgruppen. Utan samverkan finns det risk att äldre med missbruk inte får den hjälp de behöver. Andelen äldre personer som dricker mycket alkohol och riskerar att utveckla ett beroende ökar enligt Socialstyrelsens årliga lägesrapport inom vård och omsorg (2012) Familjeperspektiv Kommunerna och Region Skåne ska verka för att stärka barn- och föräldraperspektivet hos de som i sitt arbete kan möta familjer där det förekommer missbruk. Genom det kan villkoren för hela familjen förbättras

201 Vi vet att många barn lever i miljöer där det förekommer missbruk. Vi har också goda kunskaper om att barn som växer upp i miljöer där det förekommer missbruk löper stor risk att utveckla eget missbruk eller andra psykosociala problem. Forskning visar att barn från familjer med missbruk eller beroende som får stöd tidigt - mår bättre och klarar sig bättre. Att upptäcka barnen i tid och ge dem rätt stöd är därför ytterst angeläget. Det är även av vikt att uppmärksamma och stödja föräldrar till barn som missbrukar. Se även HSL 2g Lag (2009:979). De lokala överenskommelserna bör innehålla rutiner för hur barn i dessa utsatta situationer kan ges information, råd och stöd på bästa sätt Ansvar för stöd till barn som närstående Av 2 g HSL samt i 6 kap 5 i Patientsäkerhetslagen (2010:659) framgår att hälso- och sjukvården och dess personal särskilt ska beakta att barn har rätt till information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. I sammanhanget är det viktigt att påminna om samverkansskyldigheten som följer av 2 f HSL, 5 kap. 1 a SoL m.fl. lagar samt anmälnings- och uppgiftsskyldigheten enligt 14 kap. 1 SoL Personer med samsjuklighet Hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska erbjuda personer med samsjuklighet en samordnad vård. Samsjukligheten kan bestå av både psykiatrisk och somatisk sjukdom eller ohälsa samtidigt med missbruk eller beroende. Psykisk ohälsa är vanligt bland personer med missbruk och beroende. Studier visar att risken att drabbas av psykisk sjukdom är mer än dubbelt så stor jämfört med personer som inte har ett missbruk eller beroende dessutom ökar psykisk sjukdom risken att utveckla ett beroende. Personer med samsjuklighet har en ökad risk för ett sämre förlopp. Behandlingsmöjligheter, följsamhet till behandling och behandlingsresultat är sannolikt sämre om det också finns en samtidig psykisk sjukdom, och vice versa. Det är därför viktigt att

202 samsjuklighet uppmärksammas och att personer med samsjuklighet får hjälp med båda tillstånden samtidigt. Samsjuklighet får aldrig vara ett skäl till att inte ge vård eller att vård och behandling försenas Personer i behov av tillnyktring Regeringen har tagit beslut om att genom en treårig satsning stödja ett lokalt och regionalt utvecklingsarbete med syfte att öka den medicinska säkerheten och förbättra omvårdnaden om personer som omhändertas enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer, förkortad LOB. Region Skåne, Skånes kommuner och Polisen ska undersöka förutsättningar för en överenskommelse avseende målgruppen Personer i behov av abstinensvård Region Skåne ska se över behov och organisering av vården för personer i behov av abstinensvård för att nå en mer jämlik vård och bättre möta målgruppers behov. Detta ska ske i samverkan med Skånes kommuner. Region Skåne och kommunerna ska utveckla vården, öka kompetensen och ta fram rutiner för samverkan kring målgruppen Personer med läkemedelsmissbruk/beroende Region Skåne ska se över behov och organisering av vården för personer med läkemedelsmissbruk/ beroende. Detta ska ske i samverkan med Skånes kommuner. Region Skåne och kommunerna ska utveckla vården, öka kompetensen och ta fram rutiner för samverkan kring målgruppen. Barn, ungdomar och unga vuxna som missbrukar läkemedel ensamt eller i ett blandmissbruk, bör ses som en särskild målgrupp, med delvis andra behov av insatser av medicinsk, psykologisk och social karaktär Personer som missbrukar dopningsmedel Region Skåne och kommunerna ska verka för att öka kunskapen inom området och utveckla sina möjligheter att erbjuda hjälp. Dopning kräver ofta samverkan mellan den somatiska och psykiatriska vården i samspel med psykosociala insatser från kommunen. Regeringen genomför en satsning på området för att öka kunskapen. Det är angeläget att följa den nationella kunskapsutvecklingen på området Sammanhållen vård och behandling genom integrerade verksamheter Region Skåne och Skånes kommuner stödjer ett fortsatt arbete mot integrerade verksamheter vilka förväntas ge en mer lättillgänglig, kontinuerlig och allsidig vård för målgruppen. Läkemedelsbehandling, psykosocial behandling och psykosocialt stöd behöver många gånger ges samtidigt och vård- och behandlingsplaner kan behöva samordnas. Detta ställer krav på huvudmännen att lokalt tillgodose behoven av såväl medicinsk-, psykologisk- som socialutredning och diagnostik samt gemensam och individuell vårdplanering och behandling

203 15.11 Information om hur man söker vård och stöd Region Skåne och kommunerna stödjer ett arbete med att förbättra den webbaserade informationen kring vård och stöd för missbruk och beroende. Ett exempel är att utveckla informationen på vårdguiden 1177 och ta fram information på kommunal nivå. 16. Hur tvister mellan parterna ska lösas Tvister mellan verksamheter i landsting och kommun ska i första hand lösas av närmaste chef med mandat att fatta beslut i aktuell fråga. Företrädarna har ett gemensamt ansvar att komma fram till en gemensam lösning med den enskildes behov i centrum. Samverkansproblem och tvister ska lösas skyndsamt och återkoppling ska ske till alla berörda parter. Ansvar för lösning av tvist har: 1. närmaste chef med mandat att fatta beslut i aktuell fråga 2. verksamhetschef med mandat att fatta beslut om frågan inom hälso- och sjukvården och förvaltningschef, eller annan tjänsteman med delegation inom kommun. 3. parterna kan, vid oenighet i enskilda ärenden vända sig till den Regionala Samverkansgruppen Psykiatri för förslag på lösning. Den Regionala Samverkansgruppen Psykiatris bedömning är inte prejudicerande för ansvarsfördelningen mellan Region Skåne och kommunerna. 17. Avvikelserapporter och kvalitetsutveckling I Patientsäkerhetslagen (2010:659) och i Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) tydliggörs vårdgivarens ansvar att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete. Parterna har var för sig system för avvikelsehantering. Varje organisation ansvarar för att det finns rutiner för hantering av klagomål/ avvikelser inom den egna organisationen. Regional Samverkansgrupp Psykiatri har ett ansvar för att följa upp avvikelser på systemnivå vilka inrapporteras från lokala samrådsgrupper. 18. Omförhandling och tidsperiod för överenskommelsen Part äger när som helst under överenskommelsestiden påkalla förhandlingar om villkoren förändras eller om oförutsedd händelse inträffar som enligt partens uppfattning ändrar förutsättningarna för överenskommelsen. Begäran om omförhandling ska ske så snart det åberopade förhållandet blivit känt för den part som begär omförhandlingen och befriar inte parten från att fullgöra sina överenskommelsesenliga förpliktelser. Överenskommelsen gäller fr.o.m. nedanstående datum och tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp överenskommelsen med tolv månaders varsel. Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit vars ett

204 Datum För Region Skåne För kommun

205 Bilaga 1 Ansvar inom Region Skåne Samtliga verksamheter inom Region Skåne ansvarar för: Tidig upptäckt och tidiga insatser, 2 c HSL, Lag (1998:1660); Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Beaktande av barns behov enligt 2 g HSL, Lag (2009:979); Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Anmälningsskyldighet Om personen är under 18 år (14 kap. 1 SoL) Om en minderårig person kommer in till hälso- och sjukvården med misstänkt missbruk av alkohol, narkotika eller tabletter är personalen skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten bryter sekretessen mellan myndigheter. Integritetsskyddet får ge vika för barnets behov av skydd. Anmälningsskyldigheten är absolut och får inte bli föremål för tolkningar. Om personen riskerar sitt liv eller sin hälsa (6, 13 LVM ) En läkare som kommer i kontakt med en person som kan antas vara i behov av missbruksvård eller omedelbart omhändertagande enligt LVM ska anmäla detta till socialtjänsten. Läkaren är alltså skyldig att anmäla om personen: utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, löper uppenbar risk att förstöra sitt liv eller kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Om läkaren anser att vårdmöjligheterna inom sjukvården är tillräckliga föreligger dock ingen anmälningsskyldighet. Om personen har minderåriga barn (14 kap. 1 andra stycket SoL, LYHS, SFS1998:531) Anmälningsplikt gäller även om man bara möter barn indirekt - t.ex. genom den oro personalen känner för ett barns situation i mötet med en missbrukande eller psykiskt sjuk mamma eller pappa. Personalen är då skyldig att genast anmäla till socialtjänsten. Om personen är gravid (25 kap. 12 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)) Sekretessen hindrar inte att en uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. Anmälningsskyldighet vapen (6 kap. 6 Vapenlagen, 1996:67) Läkare har anmälningsskyldighet när det gäller vapenlicens enligt Vapenlag (1996:67) 6 kap

206 En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen. Anmälningsskyldighet körkort (10 kap. 2 Körkortslagen, 1998:488) Läkare har anmälningsansvar när det gäller körkort och missbruk enligt Körkortslagen (1998:488)10 kap 2. Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att körkortshavaren av medicinska skäl är uppenbart olämplig att ha körkort, ska läkaren anmäla det till Transportstyrelsen. Innan anmälan görs ska läkaren underrätta körkortshavaren. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon. Bilaga 2 Vägledande principer för socialtjänsten Socialtjänstlagen vilar på några vägledande principer: Helhetssynen: Helhetssynens tillämpning innebär en strävan efter att förstå sammanhang och den helhet som den enskilde är en del av. Utifrån den enskildes perspektiv ska helhetssynen beakta hela människan, både de starka och svaga sidorna och att de olika behoven vägs samman. Den enskildes nätverk ses som en resurs som ska tas tillvara. Frivillighet och självbestämmande: Den grundläggande utgångspunkten i socialtjänstreformen är frivillighet. Socialtjänsten ska präglas av frivillighet och service. Detta innebär att den enskilde själv får bestämma om denne vill ta emot erbjudande om en viss socialtjänst eller inte. Ingen ska påtvingas sociala tjänster, som de själva inte vill ha eller som de inte tror på. Detta står inte i konflikt med att försöka motivera den enskilde att ta emot en viss insats. Kontinuitetsprincipen: Denna princip bygger på insikten om att psykosocialt förändringsarbete grundas på förtroendefulla relationer mellan den enskilde och företrädaren för socialtjänsten. För detta krävs en varaktighet i kontakten, d.v.s. att den enskilde möter samma person/team en längre period. Normaliseringsprincipen: Enligt denna princip ska den som har fysiska, psykiska eller sociala funktionsnedsättningar ha rätt att leva och bo som andra. Socialtjänstens biståndsinsatser ska inriktas på att underlätta för den enskilde att leva i sin invanda miljö. Flexibiliteten: Principen om flexibilitet innebär att socialtjänsten insatser aldrig får utformas utifrån färdiggjorda mallar. Varje insats ska vara individuellt anpassad efter den enskildes egna behov och önskemål med beaktande av helhetssynen. Närhetsprincipen: Närhetsprincipen är nära förknippad med helhetsprincipen, den enskildes sociala eller psykosociala problem kan inte lösas isolerat från närstående personer eller avskilt från det egna sociala miljön och sammanhang

207 Bilaga 3 Definitioner Missbruk, Skadligt Bruk, Beroende, Substance Use Disorder Vid missbruk och beroende används två olika diagnossystem: International statistical classification of diseases and related health problems (ICD) och Diagnostic and statistical manual of mental disorders (DSM). I Sverige används främst ICD vid diagnostik inom hälsooch sjukvården, medan DSM används inom forskning och i viss mån inom psykiatrisk verksamhet. Den nu gällande versionen av ICD (ICD-10) är från Ett arbete pågår inom WHO med att uppdatera ICD-10 till en kommande ICD-11. En ny version av DSM (DSM-5) har nyligen publicerats. De studier som riktlinjernas rekommendationer baseras på har dock använt tidigare versioner av DSM. I tidigare versioner av DSM liksom i ICD-10 ingår substansberoende, och de båda systemens definitioner överensstämmer till stora delar. ICD-10 har även diagnosen skadligt bruk, medan tidigare versioner av DSM i stället hade diagnosen missbruk. Beroende För beroende enligt ICD-10 gäller att tre av sex kriterier ska vara uppfyllda: 1. Stark längtan efter drogen. 2. Svårighet att kontrollera intaget. 3. Fortsatt användning trots skadliga effekter. 4. Prioritering av droganvändning är högre än andra aktiviteter och förpliktelser. 5. Ökad tolerans. 6. Fysiska abstinenssymtom För beroende enligt DSM-IV krävs att tre av sammanlagt sju kriterier är uppfyllda under en och samma tolvmånadersperiod: 1. Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt. 2. Abstinensbesvär när bruket upphör. 3. Intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs. 4. Varaktig önskan, eller misslyckade försök, att minska intaget. 5. Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol eller narkotika. 6. Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas. 7. Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador. Skadligt bruk ICD-10 har även diagnosen skadligt bruk som innebär ett bruk av psykoaktiva substanser på ett sätt som skadar hälsan. Skadan kan vara fysisk eller psykisk. Missbruk För att det ska vara frågan om ett missbruk enligt DSM-IV krävs att minst ett av fyra kriterier är uppfyllda under en och samma tolvmånadersperiod: 1. Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet. 2. Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet. 3. Upprepade kontakter med rättsväsendet till följd av missbruket. 4. Fortsatt användning trots återkommande problem

208 Substansbrukssyndrom I DSM-5 ersätts missbruks- och beroendediagnoserna med det samlade begreppet substansbrukssyndrom, som är en kombination av de tidigare sju beroendekriterierna och de fyra missbrukskriterierna i diagnosen. Dock är kriteriet om kontakter med rättsväsendet ersatt av kriteriet begär/sug. För diagnos enligt DSM-5 krävs att minst två kriterier är uppfyllda. Svårighetsgraden anges som mild om 2 3 kriterier är uppfyllda, måttlig om 4 5 kriterier är uppfyllda och svår om mer än 5 kriterier är uppfyllda (Nationella riktlinjer för vård vid missbruk och beroende 2015, socialstyrelsen) Samsjuklighet Personer med riskbruk, missbruk eller beroende som samtidigt uppfyller kriterierna för psykiatriska och/eller somatiska tillstånd. Abstinens Ibland beskrivs fysiskt och psykiskt beroende felaktigt som om det vore två olika saker. Beroende är alltid psykiskt i den meningen att man har ett sug, att man har svårt att kontrollera intaget och att man får psykiska symtom, som till exempel oro och ångest, när man slutar. Dessa symtom kallas abstinens. Vissa droger kan även ge kroppsliga, fysiska, abstinensbesvär (1177, vårdguiden) Alkoholabstinens Ospecifika symtom, t. e. x hög puls, förhöjt blodtryck, svettningar, darrningar, oro, ångest och nedstämdhet Specifika symtom, t e x abstinenshallucinos, delirium tremens och alkoholbetingat psykotiskt syndrom samt krampanfall av generaliserad s.k. tonisk-klonisk typ. (vägledning för missbruks- och beroendevården i Skåne, 2011, kommunförbundet Skåne och Region Skåne) Behandling Behandling definieras som systematiska och teoretiskt grundade tekniker eller metoder som används för att hjälpa enskilda individer att komma från missbruk eller beroende. Närmare bestämt ska fyra kriterier uppfyllas: (i)metoderna ska ha stöd i forskning (evidenskriteriet), (ii) avsikten ska vara att hjälpa individen att komma från missbruk eller beroende och inte återfalla (intentionskriteriet), (iii) utövare av behandlingen ska ha lämplig kompetens (kompetenskriteriet), samt (iv) praktiken ska utövas i en verksamhet som är anpassad för terapeutiska och behandlande aktiviteter (kontextkriteriet). Behandling kan delas in i medicinsk behandling, läkemedelsbehandling respektive psykosocial behandling. Medicinsk behandling Medicinsk behandling kan handla om psykiatriska insatser för personer med samsjuklighet mellan missbruk eller beroende och annan psykisk sjukdom eller insatser för att behandla kroppslig samsjuklighet. Medicinsk behandling kan ske med eller utan vidhängande läkemedelsbehandling. Psykosocial behandling Representerar en särskild form av behandling. För att vara psykosocial behandling ska utöver den generella behandlingsdefinitionen ytterligare två kriterier vara uppfyllda. Interventionen ska (i) rikta sig gentemot den

209 enskildes psykologiska och sociala livssituation med ett uttalat fokus på missbruk eller beroende och (ii) främst syfta till att påverka motivation, beteende, attityder, känslor och tankar med ett uttalat fokus på missbruk eller beroende. Omlärande, kognitivt beteendeorienterade, motivationsinriktade och återfallspreventiva metoder kan inkluderas i begreppet. Psykosocialt stöd Psykosocialt stöd definieras som interventioner som främst syftar till att förbättra den enskildes sociala situation. Stödinsatser brukar vanligtvis vara inriktade på endera den enskildes sociala situation (bostad, sysselsättning, försörjning) eller på livssituationen i övrigt (relationer, självkänsla, etc.). Skillnaden mellan psykosocial behandling och psykosocialt stöd är att stöd till skillnad från behandling inte baseras på en specifik teknik eller metod. Detta behöver dock inte innebära att stödinsatser är osystematiska. Stödinsatser kan också ha inslag av behandling, men de uppfyller inte samtliga behandlingskriterier. ( Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, 2007, socialstyrelsen)

210 Bilaga 4 LVM - riktlinjer för patienttransport Lund, LVM - riktlinjer för patienttransport från Psykiatri Skånes vårdenheter till SiSinstitution efter beslut enligt Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Bakgrund Polisen har det yttersta ansvaret för transport när biträde har begärts (LVM 45). Kriminalvårdens nationella transportenhet, NTE, bistår polisen regelbundet med transporter, men kan denna inte genomföra uppdraget återgår detta till polisen. Representanter från Statens Institutionsstyrelse, Polismyndigheten, Kommunförbundet Skåne, NTE och Psykiatri Skåne har tagit fram dessa riktlinjer för att värna om rätts- och patientsäkerhet och för att främja samarbete. Riktlinjer Planerad transport: Psykiatrin ska informera SiS-institution och handläggaren på Socialförvaltningen så tidigt som möjligt och senast dagen innan transport ska genomföras. I samråd med SiS-institutionen tas beslut om hur transporten ska genomföras. I det fall biträde begärs kan polisen lämna över uppdraget till NTE. Akut transport (patienten vägrar inläggning eller kräver sig utskriven): Tjänstgörande specialistläkare med delegation från verksamhetschef ska besluta om kvarhållning enligt LVM 24 och informera SiS och Socialförvaltningen alternativt begära biträde hos polisen. Kvarhållningen bör ske under kortast möjliga tid. Patient kan under kvarhållning inte tvingas till inläggning om patienten inte redan är inlagd, någon behandling