Uppföljning. Framtid Oskarström & Framtid Getinge SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET. Samhällsbyggnadskontoret Henrik Håkansson

Transkript

1 Uppföljning Framtid Oskarström & Framtid Getinge Samhällsbyggnadskontoret Henrik Håkansson SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET

2 Innehåll Uppföljning av Framtid Oskarström och Framtid Getinge... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 3 Beskrivning av projektens organisationsform... 3 Redogörelse för delmålens uppfyllnad... 4 Vilka åtgärder och insatser har genomförts på orterna och vad är på gång?... 4 Dialog med Getinge samhällsförening... 5 Dialog med Oskarströms samhällsförening... 6 Dialog med medverkande tjänstemän... 7 Tjänstemannabedömning kopplat till syftet... 8 Rekommendationer inför fortsatt arbete... 9 Nya utvecklingsprogram... 9 Bilagor

3 Uppföljning av Framtid Oskarström och Framtid Getinge Bakgrund På initiativ av kommunstyrelsen har Halmstads kommun tagit fram utvecklingsprogram för orterna Oskarström och Getinge. Med utvecklingsprogram vill man samordna sociala, kulturella, ekonomiska och ekologiska frågor för att underlätta framtida prioriteringar bland konkreta åtgärdsförslag. Man vill också skapa en arena för samverkan och kontinuerlig dialog. Utvecklingsprogrammen är framtagna som pilotprojekt inom det avslutade EU-projektet SMS (Sociala aspekter och Medborgardialog i Stadsplaneringen) som bland annat handlade om att utveckla goda modeller för medborgardialog samt främja vardagsintegration. Båda utvecklingsprogrammen är framtagna i bred samverkan och dialog mellan boende och verksamma på orten samt politiker och tjänstemän från Halmstads kommun. Programmen beskriver den gemensamma framtidsbilden som sträcker sig 20 år framåt i tiden samt ambitioner och strategier för att nå framtidsbilden. Två dokument finns kopplade till varje utvecklingsprogram. Det ena dokumentet kallas Åtgärdslista och det andra kallas Underlag till planeringsdirektiv. Åtgärdslistan innehåller alla de framtida åtgärder där det finns ett beslut på genomförande som går i linje med framtidsbilden. Olika samverkande aktörer står som ansvariga för genomförande av de beslutade åtgärderna i Åtgärdslistan. Underlag till planeringsdirektiv är ett dokument som samlar de viktigaste och mest prioriterade idéerna på framtida utveckling som kommit fram genom dialog. Programmet för Framtid Oskarström antogs , KS 59 (Bilaga 1). Programmet för Framtid Getinge antogs , KS 231 (Bilaga 2). För att säkerställa långsiktig samverkan och kontinuerlig dialog även efter att programmen antagits träffas styrgruppen för varje projekt fyra gånger om året för uppföljning av Åtgärdslista och Underlag till planeringsdirektiv samt insamling av nya idéer på utveckling genom dialog. Syfte Det övergripande syftet med att arbeta med det koncept som utvecklingsprogrammen innebär är enligt planeringsdirektiv med budget , att skapa ytterligare förutsättningar för orter utanför centralorten att växa av egen kraft. Varje program har också egna syften/delmål. 1. Skapa en gemensam framtidsbild som sträcker sig 20 år framåt i tiden. 2. Bilda ett system för hantering av årliga insatser och åtgärder i orten. 3. Skapa förutsättningar för långsiktig samverkan genom dialog och planering av samhället mellan olika aktörer. 2

4 I Planeringsdirektiv med budget står följande det är angeläget att arbetssättet utvärderas så att vi får kunskap om vad som kan förbättras, om målen har uppnåtts och om de som har medverkat i framtagningen av utvecklingsprogrammen från tätorterna, upplever att arbetssättet har tillfört något positivt för orten. Metod För att få ortsbornas syn på projektet har dialog förts tillsammans med samhällsföreningarna. Projektledaren träffade Getinge samhällsförening den 2 oktober 2014 och Oskarströms samhällsförening den 7 oktober Samhällsföreningarna har fått svara på och diskutera kring följande frågor: 1. Upplever ni att arbetet med projektet har tillfört något positivt för orten? 2. Vad kunde vi gjort ännu bättre? 3. Vad har fungerat bra som vi bör ta med oss till framtida projekt? I slutskedet av SMS-projektet skrevs en uppföljning av arbetet med utvecklingsprogrammen (Bilaga 3). Det skrevs även fram en steg-för-steg modell som tydligt visar hur en kommun kan gå till väga för att ta fram ett utvecklingsprogram utifrån våra erfarenheter (Bilaga 4). Bilaga 3 och 4 har använts som underlag till denna uppföljning. Tre tjänstemän som medverkat i framtagningen av utvecklingsprogrammen, samhällsbyggnadskontoret (1), Stadskontoret (1) och Teknik & Fritid (1), har tillsammans gått igenom allt samlat material den 20 oktober Tjänstemännen diskuterade arbetsprocessen för utvecklingsprogram och vävde in ortsbornas syn på projekten för att få fram en slutlig bedömning kopplat till det övergripande syftet. Tjänstemännen diskuterade även förbättringsförslag inför framtida utvecklingsprogram. Beskrivning av projektens organisationsform Båda projekten har haft var sin styrgrupp bestående av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott samt två representanter från ortens samhällsförening. Projektledningen har förändrats under projektens pågående. Vid framtagandet av programmen delades projektledningen mellan samhällsbyggnadskontoret och stadskontoret. När programmen antogs och projekten övergick i nästa fas, som än idag innebär kontinuerliga styrgruppsträffar och dialog för insamling av nya idéer, fick samhällsbyggnadskontoret ansvaret över projektledarskapet för fortsatt drift av Framtid Getinge och Framtid Oskarström. Eftersom Framtid Getinge och Framtid Oskarström togs fram som pilotprojekt i SMSprojektet kunde det redan påbörjade SMS-samarbetet mellan samhällsbyggnadskontoret och Stadskontoret användas vid framtagningen av utvecklingsprogrammen. Flera personer från stadskontorets utvecklingsavdelning och samhällsbyggnadskontorets planavdelning har varit delaktiga i avgörande insatser för att ta fram utvecklingsprogrammen. 3

5 Redogörelse för delmålens uppfyllnad Utvecklingsprogrammens delmål var att: 1. Skapa en gemensam framtidsbild som sträcker sig 20 år framåt i tiden. 2. Bilda ett system för hantering av årliga insatser och åtgärder i orten. 3. Skapa förutsättningar för långsiktig samverkan genom dialog och planering av samhället mellan olika aktörer. Att få fram den gemensamma framtidsbilden var själva grunden för det fortsatta arbetet. Genom enskilda intervjuer kunde ett stort underlag samlas in inledningsvis som beskrev vad ortsborna tyckte var bra och mindre bra med sin ort. Underlaget användes sedan för diskussion vid en workshop där deltagarna fyllde på med sina egna tankar och idéer. Efter workshop hölls kompletterande dialoger i mindre grupper för att fortsätta arbetet där workshopen avslutades och för att säkerställa att tjänstemän och övriga deltagare uppfattat workshopen på samma sätt. Ett första förslag på gemensam framtidsbild kunde därefter tas fram som allmänheten, politiker och tjänstemän fick lämna synpunkter på. Därefter visades den slutliga framtidsbilden på ett stormöte som tack vare återkommande dialog och återkoppling uppfattades som en gemensamt framtagen framtidsvision. Genom att koppla Åtgärdslistan och Underlag till planeringsdirektiv till utvecklingsprogrammet, och se till att styrgruppen fortsätter att träffas efter programmets antagande, så har systemet för hantering av årliga insatser och åtgärder på orten bildats. Dessa listor är också kopplade till kommunens budgetprocess genom att Idéerna som finns i underlag till planeringsdirektiv tas med av kommunens politiker inför arbetet med kommande budget. Styrgrupperna för projekten träffas fyra gånger om året för uppföljning av pågående projekt och uppdatering av Åtgärdslistan och Underlag till planeringsdirektiv. Den sista styrgruppsträffen för året är till för insamling av nya idéer genom dialog med boende, verksamma, föreningsaktiva, politiker och tjänstemän. På detta sätt skapar arbetet med utvecklingsprogrammen förutsättningar för långsiktig samverkan genom dialog och planering av samhället mellan olika aktörer. Vilka åtgärder och insatser har genomförts på orterna och vad är på gång? Med tanke på att framtidsbilden sträcker sig 20 år fram i tiden så är projekten fortfarande i ett tidigt stadie. Trots det har en rad åtgärder och insatser genomförts i båda orterna som tar arbetet stegvis närmre framtidsbilden. I Oskarström har man bland annat byggt en ny cykelväg, rustat upp lilla Nissastigen, öppnat en ny fritidsgård, Genomfört Oskarströmsdagarna, genomfört informationsinsatser riktade till föräldrar, genomfört projekt för att öka ungas livschanser, byggt nya lägenheter, detaljplanerat för ny förskola, utrett furudungen som en viktig mötesplats samt genomfört marknadsföringsinsatser. 4

6 Dessutom är en hel del saker på gång att hända i Oskarström. Exempelvis att bygga upp ett företagarnätverk, driva frågan kring laxtrappan, bygga nytt äldreboende, utreda upprustningen av centrum, nya omklädningsrum vid isbanan, renovering av isbanan, ny brottarlokal, klorrening i furulundsbadet samt kulturprojekt riktat till unga. I Getinge har man bland annat möjliggjort för föreningar att använda skolans lokaler efter skoltid, utrett Getingeskolans lokaler inför förskole- och fritidsverksamhet, genomfört två detaljplanearbeten för nya bostäder i centrum och för ett nytt industriområde, tagit fram en förstudie för Suseån, skapat en marknadsföringsgrupp som lyfter fram det positiva med Getinge, Startat produktion av samhällstidning, förbättrat Getinges hemsida, genomfört yrkesmässor, startat företagarnätverk samt insamling av underskrifter för bredbandsetablering. Dessutom är en hel del saker på gång att hända även i Getinge. Exempelvis ska en renovering av personalutrymmet vid Getingebadet utföras, en utredning pågår angående attraktivt rekreationsområde längs Suseån som kan hantera översvämningar, utredning pågår för upprustning av centrum samt att en grupp håller på att bildas som ska välkomna nyinflyttade i Getinge. Samtliga genomförda åtgärder, åtgärder där beslut har fattats om genomförande och de mest prioriterade idéerna på framtida utveckling finns att läsa i bilaga 5, först information om arbetet i Oskarström följt av information om arbetet i Getinge. Dialog med Getinge samhällsförening 1. Upplever ni att arbetet med projektet har tillfört något positivt för orten? Initieringen av projektet Framtid Getinge gav draghjälp för att åtgärda återvinningscentralen i Getinge vilket har varit en stor vinst för orten. Tack vare projektet kunde samhällsföreningen ta kontakt med rätt människor som kunde sätta igång arbetet snabbare. Samhällsföreningen hade drivit frågan länge men nu fick fler upp ögonen för problematiken. Getinge samhällsförening hade troligtvis inte funnits kvar idag om det inte var för Framtid Getinge. Tack vare projektet så ökade engagemanget hos människor som ville hjälpa till i ortens utveckling. En samhällstidning når ut till alla i Getinge ett par gånger om året, en fantastisk hemsida finns tillgänglig där du kan hitta all möjlig information som kan vara till nytta. En arbetsgrupp har arbetat med företagarnätverk, en annan har nyligen startats som ska jobba för att välkomna nyinflyttade. Vi i Getinge samhällsförening och de personer som arbetar i våra arbetsgrupper kan se att arbetet med Framtid Getinge är positivt för orten i ett längre perspektiv. 2. Vad kunde vi gjort ännu bättre? Kommunikationen kunde varit mycket bättre. Både vad gäller kommunikationen från kommunen till samhällsföreningen men även kommunikationen mellan samhällsföreningen och allmänheten. 5

7 När vi ställer frågor så känns det som att ingen kan svara. Inför möten hade det därför varit bra om någon person från kommunen var uppdaterad kring allt arbete som sker i orten. Det är svårt för människor utanför projektets inre krets att förstå arbetsgången i projektet. I vilka steg sker vad och när? Det vore bra om så mycket som möjligt kunde förklaras tydligt redan från början. 3. Vad har fungerat bra som vi bör ta med oss till framtida projekt? Att allt arbete som sker där det snabbt går att visa konkreta åtgärder som gör skillnad för orten uppskattas mest. Många är väldigt nöjda med arbetet som samhällsföreningen gör medan många upplever att kommunen inte gör någonting. Se därför till att i framtiden göra snabba insatser som alla människor på orten kan se är ett resultat av projektet. Dialog med Oskarströms samhällsförening 1. Upplever ni att arbetet med projektet har tillfört något positivt för orten? Tack vare projektet har det börjat hända saker i Oskarström. Vi har exempelvis fått en ny cykelväg, en ny fritidsgård och upprustad Nissastig med parkbänkar och grillplatser. Det kan tyckas vara simpla åtgärder men vi märker att det uppskattas när fysiska åtgärder vidtas som varje människa kan se med egna ögon. Utöver fysiska förändringar som alla kan se så har vi exempelvis Ökade livschanser för unga som är ett projekt som spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen. Oskarström syns mer i media sedan projektstarten. Framför allt har de olika medierna börjat visa den positiva sidan av Oskarström. Innan projektet startade kunde man bara läsa om nedläggningar, inbrott och vandalisering. Efter projektstarten har vi istället läst om framtidsplaner, samarbete, åtgärder och samhällsengagemang. Vi tror inte att det är projektet som är den enda anledningen till den positiva bilden men vi tror att projektet har bidragit till ett ökat intresse för Oskarström. Restauranger öppnar, företag flyttar in och tidigare osålda hus har blivit sålda. Oskarström är inte längre någon sovstad, orten har blivit mer levande. Det verkar vara många som har ändrat uppfattning om Framtid Oskarström. Från att först vara skeptiska till att nu svänga om i uppfattning när vi kan visa på vilka konkreta åtgärder som faktiskt genomförts. Det är viktigt att projektet fortsätter så att inte människorna i Oskarström ska tvingas se på när ännu en positiv kraft i samhället försvinner. 2. Vad kunde vi gjort ännu bättre? Det finns ingen enkel och tydlig väg in för den som vill lämna synpunkter eller idéer till projektet. Det kanske skulle funnits en förslagslåda som bara var till projektet som endast projektledaren hade tillgång till. Ibland får vi in förslag när vi träffar någon spontant på stan, men så fort vi ber personen att skriva ner sitt förslag och lämna in till oss så händer det inget. 6

8 Vi kunde marknadsfört allt arbete mycket mer. Så fort något positivt arbete utförs så bör det kommuniceras och spridas bland alla ortsbor. Det samma gäller kommuniceringen kring varför åtgärder inte kan göras direkt. Vad är det som tar så lång tid? Hur ser processen ut? Om ortsborna får den informationen så ökar förståelsen. Det är viktigt att nå ut till fler än de som hittills varit mest intresserade av projektet, det vill säga människor i övre medelåldern. När arbete utförs i Oskarström som ett resultat av Framtid Oskarström så måste det synliggöras för alla. När Nissastigen rustades upp kunde det varit en skylt som förklarade varför man gjorde åtgärden. Då skulle människor tydligt se att det händer saker i projektet och att det är ortsborna som varit med och beslutat om åtgärden. Jag kanske går förbi och inser att det är just mitt förslag som blir verklighet. Det skulle stärka identiteten och delaktigheten. 3. Vad har fungerat bra som vi bör ta med oss till framtida projekt? Projektledningen och inblandade tjänstemän har gjort det möjligt att på ett tydligt och strukturerat sätt följa utvecklingen i Oskarström, dels via dokumentationen, men även via andra kanaler. Just arbetet med att skapa struktur har blivit bättre med tiden. Det är enklare att följa utvecklingen idag och genom att använda rutindokument som Hantering av inkomna synpunkter kan vi skapa bättre struktur och effektivitet på våra höstmöten. Att vi har repeterat om och om igen för Oskarströmsborna vad som händer i projektet och hur arbetet fortsätter har gett resultat. Det räcker inte att informera en gång utan det krävs repetition innan Oskarströmmaren tar till sig av informationen och ser det positiva resultatet. Det har varit viktigt för oss att samhällsföreningen har suttit med i styrgruppen för att projektet ska kännas som något gemensamt. På det sättet har man också effektivt tagit bort känslan av att beslut fattas över huvudet på Oskarströmsborna. Dialog med medverkande tjänstemän Genom arbetet i Oskarström och Getinge har vi tagit fram ett koncept för hur en kommun kan ta fram utvecklingsprogram samt hur dessa kan driftas efter antagande. En steg-för-steg modell är framarbetad som tydligt visar vilka moment som kan vara bra att genomföra för att alla inblandade i framtagandet ska känna att programmet är gemensamt formulerat. Vi har även skapat en tydlig struktur för hur styrgruppen kan träffas kontinuerligt och följa upp så att arbete sker i den gemensamma viljeinriktningen. Eftersom Framtid Oskarström och Framtid Getinge också var pilotprojekt i SMS gavs det utrymme att testa metoder. Det innebar att vi kunde sätta in extra resurser då det behövdes för att öka bredden av delaktighet och på så sätt skapa den rätta känslan av gemensamt arbete. Men projekten bör förbättras på några områden där vi tror att en relativt liten insats kan göra stor skillnad. Det handlar framför allt om att förbättra den interna och externa kommunikationen. Alla 7

9 förvaltningar och deras nämnder bör vara mer delaktiga igenom hela processen. Alla bör förstå vad utvecklingsprogrammen är för något och hur det påverkar den egna förvaltningen/nämnden. Det krävs bättre samarbete inom kommunens organisation för att sociala frågor ska bli en självklar del av den fysiska planeringen. Vi måste bli bättre på att kommunicera ut allt som görs i projekten mellan förvaltningar, till representanter i styrgruppen och ut till allmänheten. Med större insyn i arbetet och genom tätare återkoppling kan vi hjälpa människor att lyfta blicken från detaljer och särintressen, för att istället se helheten och allt det positiva som görs på flera olika håll genom projektet. Tjänstemannabedömning kopplat till syftet Hur väl lyckas projektet sett till att skapa ytterligare förutsättningar för orter utanför centralorten att växa av egen kraft? Först måste vi definiera vad vi menar med att växa av egen kraft. En grundförutsättning för att en ort ska kunna växa är att det måste finnas ett intresse för orten av något slag. När människor vill flytta in, starta företag eller besöka orten så är det på grund av att orten är attraktiv för det ändamålet. Att en ort växer av egen kraft tolkas därför här som att orten är attraktiv och drar till sig människor och positiv uppmärksamhet på ett eller annat sätt. Har orterna Getinge och Oskarström blivit mer attraktiva? Det är svårt att mäta om orterna har blivit mer attraktiva som ett resultat av projekten då vi inledningsvis inte försökte mäta någon attraktivitet. Vi gör istället en bedömning utifrån vad ortsbor själva har sagt, samt vad tjänstemän har upplevt genom arbetets gång. Både Oskarström och Getinge var vid initieringen av projekten inne i en typ av identitetskris vilket framkom vid inledande nulägesanalys och workshop. Det som sades om orterna var till övervägande del i negativa ordalag. Idag uppfattar vi att orternas identitet är på väg att förändras åt det positiva hållet. Det finns fortfarande mycket kvar att jobba på men det som sägs om orterna är i större utsträckning positiva ord jämfört med innan projektstarten. Den tydligaste identitetsförändringen ser ut att ha skett i Oskarström där arbetet också har pågått lite längre. I samband med att fler och fler människor får upp ögonen för att satsningar faktiskt sker på orten så ökar den positiva bilden. Det är inte omöjligt att tänka sig att människor i Getinge blir än mer positivt inställda till projektet så fort några fysiska åtgärder görs där det tydligt framgår att åtgärden görs på grund av Framtid Getinge. Tack vare projekten är orterna ständigt med på den politiska agendan. Vilka satsningar som ska göras på orterna diskuteras bland politiker. Gemensamt prioriterade idéer som kommit fram genom dialog lyfts upp till politiker som tar med informationen till budgetförhandlingarna. Genom att koppla en åtgärdslista och en idélista till utvecklingsprogrammen och se till att dessa följs upp kontinuerligt så har vi skapat goda förutsättningar för att nå framtidsbilder och ambitioner. Det är viktigt att komma ihåg att projekten fortfarande är i ett tidigt skede sett till att framtidsbilden ska nås på 20 års sikt. Genom att fortsätta arbetet med att göra satsningar i den gemensamt framtagna viljeinriktningen så tar vi också tillvara på den kompetens som finns ute i orterna. När människor får vara delaktiga i samhällsutvecklingen skapas en positiv syn på framtiden, och människor med en positiv framtidssyn är attraktiva. 8

10 Som tidigare nämnts så finns det fortfarande mycket kvar att göra och förbättra. Men den slutliga bedömningen blir att arbetet med utvecklingsprogrammen Framtid Getinge och Framtid Oskarström har ökat attraktiviteten för dessa orter och därmed förbättrat möjligheterna för dessa att i förlängningen växa av egen kraft. Rekommendationer inför fortsatt arbete Politiker, ledning och tjänstemän bör prata ihop sig kring varför vi tar fram utvecklingsprogram. Definiera ett tydligt syfte och mål som kan genomsyra arbetet. I samband med att nämnder nu byts ut bör man passa på att informera om utvecklingsprogrammen. Varför tar vi fram utvecklingsprogram? Vad används de till? Hur påverkas nämnderna av utvecklingsprogrammen? Vad förväntas av nämnderna? En liknande informationsinsats bör riktas till förvaltningschefer och avdelningschefer, framför allt för att inte lägga ett allt för stort informationsansvar på de medverkande tjänstemän som bidrar med sin kunskap i framtagandet av programmen. Det bör finnas förberedda medel inför arbete med nya utvecklingsprogram som ska gå till omedelbara åtgärder för att visa att engagemang och delaktighet leder till konkret handling. Förvaltningar kan se till att en del av driften finns tillgänglig för det aktuella området och på så sätt komma igång med att genomföra åtgärder i ett tidigt skede. Sätten för att åstadkomma detta kan säkerligen vara flera, men poängen är att hitta lösningar för att snabbt gå från ord till handling. Det behövs mer och tätare återkoppling för att människor inte ska tappa förtroendet. I samband med insatser som sker på orten måste det tydligt framgå om insatsen är ett resultat av projektet. Om vi kan hålla allmänheten informerad om vad som sker så bidrar vi till en positiv bild vilket skapar tillit till projektet, kommunen och politiker. Tjänstemän som arbetar med utvecklingsprogram bör ges tid till att kontinuerligt utreda nya metoder som kan förbättra olika delar i projekten. Exempelvis genom att avsätta tid för regelbunden uppföljning likt den här skrivelsen och sedan presentera resultatet. Med vetskapen om att nya utvecklingsprogram ska tas fram med mindre resurser rekommenderar vi att projekten benämns som någonting annat än utvecklingsprogram då det namnet är förknippat med en arbetsprocess som vi inte kan arbeta efter fullt ut, samt förväntningar som vi inte kan leva upp till. Nya utvecklingsprogram I gällande planeringsdirektiv med budget finns medel avsatta för tre nya utvecklingsprogram under planeringsperioden kr går till framtagandet av varje nytt utvecklingsprogram. Kommunstyrelsen , 51 fattade beslut om att ta fram nya utvecklingsprogram för Vallås och Simlångsdalen. När samhällsbyggnadskontoret och stadskontoret tog fram ett förslag på vad det kommer att kosta att ta fram ett nytt utvecklingsprogram hamnade siffran på :-. Den summan var dessutom nedskriven från ett tidigare förslag. Att samhällsbyggnadskontoret har fått :- till varje nytt projekt kommer därför innebära att man inte kan följa den framarbetade modellen efter Framtid Oskarström och Framtid Getinge. 9

11 Det är samhällsbyggnadskontoret som kommer ansvara för nya utvecklingsprogram och det kommer att vara en ensam projektledare som ser till att projektet förs framåt. Att det endast är en tjänsteman som arbetar med nya utvecklingsprogram innebär att det inte går att genomföra flera moment på samma gång som i Framtid Getinge och Framtid Oskarström. Ett stort ansvar måste läggas på den externa aktör som sitter med i styrgruppen. Det finns helt enkelt inte resurser till att arbeta med många av de praktiska och tidskrävande arbetsuppgifter som inbjudning, lokalbokning, beställning, busstur, utskick, uppföljande möten osv. därför kommer flera moment som genomfördes i Getinge och Oskarström utgå när arbetet med nya utvecklingsprogram startar. Vad detta får för konsekvenser får en uppföljning av de nya utvecklingsprogrammen visa. I Utvecklingsprogram Framtagande av nya & drift av befintliga (Bilaga 6) beskrivs mer ingående hur samhällsbyggnadskontoret föreslår att vi ska arbeta med nya utvecklingsprogram. Det finns inga politiska beslut på att vi ska arbeta enligt bilaga 6, men det är ett förslag på hur arbetet kan gå till. Bilaga 6 ger en tydlig bild av vad som är möjligt att genomföra utifrån tilldelade resurser. Bilagor 1. Utvecklingsprogram Framtid Oskarström , KS Utvecklingsprogram Framtid Getinge , KS Sammanställning av utvecklingsprogram för Oskarström och Getinge (SMS) 4. En guide i att arbeta med utvecklingsplanering, Steg-för-steg modell (SMS) 5. Genomförda åtgärder, beslutade åtgärder och idéer på framtida åtgärder 6. Utvecklingsprogram Framtagande av nya och drift av befintliga 10

12 Antaget av kommunstyrelsen , KS 59 UTVECKLINGSPROGRAM FRAMTID OSKARSTRÖM BÄSTA LIVSPLATSEN NÄRINGSLIV BOENDE UPPVÄXT IDENTITET

13 ARBETSGRUPP Mattias Bjellvi, Samhällsbyggnadskontoret, projektledare Pernilla Thornberg-Berner, Stadskontoret Bengt Andersson, Halmstads Näringslivs AB STYRGRUPP Henrik Oretorp, ordf. samhällsbyggnadsutskottet (C) Johan Rydén, 1:e vice ordförande (M) Bertil Andersson, 2:e vice ordförande (S) Anna-Karin Malmkvist (S) Inger Larsson (FP) Tove Bergman (MP) Tony Stané (S) Peter Fröjd, ordf. Samhällsföreningen Oskarström Bo G Persson, Samhällsföreningen Oskarström REFERENSGRUPP Referensgruppen har varit sammansatt av bland andra lokalt näringsliv, kommunala representanter, ideella krafter och allmänhet. Förskole- och skolverksamheten är en väsentlig del i att forma en positiv utveckling i Oskarström. Foto: Jesper Petersson

14 INLEDNING I Halmstads kommuns politiska inriktning för står det att samhällena utanför staden ska må väl och utvecklas, vilket är nödvändigt för att uppnå kommunens vision 2020 med tre hjärtan: Kunskapsstaden, Upplevelsestaden och Hemstaden, men även Region Hallands vision Halland bästa livsplatsen. OSKARSTRÖM ÄR EN ORT MED ca 4000 invånare knappt två mil från Halmstad som rymmer många kvaliteter såsom en rik industri historia, goda fritidsmöjligheter och bra kommunikationer. Mycket positivt görs redan idag, men för att främja tillväxt och hållbar utveckling krävs helhetssyn och samordning mellan allmänhet, företagare och kommun kring framtidsbild, strategier och konkreta lösningar. Projektet Framtid Oskarström har därför initierats av kommunstyrelsen i samverkan med samhälls - föreningen. PROJEKTET ÄR OCKSÅ ETT PILOTPROJEKT inom EU-projektet (INTERREG IV A, Skagerack-Kattegatt), SMS sociala aspekter och medborgardialog i stadsplaneringen ( I DET HÄR DOKUMENTET, utvecklingsprogrammet, finns de långsiktiga målen och strategierna för samhället 20 år framåt i tiden. Utvecklingsprogrammet kompletteras av åtgärdslistan, som ses över årligen. Dokumenten har tagits fram i en bred process med bland annat 200 intervjuer i samhället bland boende och verksamma och flera workshops och öppna möten. MED NYA SAMARBETSFORMER mellan kommun, samhällsförening, näringsliv m.fl. är vi övertygade om att vi når vi framgång. Vi ser fram emot en fortsatt positiv utveckling för Oskarström där många goda krafter privata, ideella och kommunala samverkar för bästa resultat mot Oskarström Bästa livsplatsen. Henrik Oretorp Ordförande samhällsbyggnadsutskottet Halmstads kommun Peter Fröjd Ordförande i Samhällsföreningen Oskarström FRAMTID OSKARSTRÖM Utvecklingsprogram 3

15 SYFTE OCH MÅL Syftet är att åstadkomma en gemensam framtidsbild 20 år framåt i tiden samt gemensamma ambitioner/strategier för att nå dit. Ett system för hantering av årliga insatser/åtgärder ska tas fram. Dessutom syftar arbetet till skapa en långsiktig organisation/samverkan för dialog och planering av samhället mellan olika aktörer och intressen. Ett så kallat utvecklingsprogram och en åtgärdslista skall tas fram samt en modell för samverkan mellan olika aktörer i Oskarström. AVGRÄNSNING Utvecklingsprogrammet omfattar Oskarströms tätort, Halmstads kommun. Tidsmässigt omfattar utvecklingsprogrammet en framtidsbild 20 år framåt i tiden. Utvecklingsprogrammet ses över varje mandatperiod. Åtgärderna för att nå dit i åtgärdslistan är på kort sikt och omfattar en mandatperiod, fyra år, och ses över årligen och kopplas till kommunens visionsstyrningsmodell och budgetprocess. METOD Utvecklingsprogrammet har arbetats fram i bred samverkan mellan ett stort antal aktörer där kommunen och samhällsföreningen varit huvudbärare. Materialet har processats fram genom drygt 200 intervjuer med boende och verksamma i Oskarström, workshops, arbetsgrupper och öppna möten. Foto: Jesper Petersson Att kunna promenera längs med Nissan är en av Oskarströms stora kvalitéer. 4 FRAMTID OSKARSTRÖM Utvecklingsprogram

16 Att barn och ungdomar har de bästa förutsättningarna för att växa upp är en självklarhet. Foto: Jesper Petersson FRAMTID OSKARSTRÖM Utvecklingsprogram 5

17 ORGANISATION OCH SAMVERKAN Samverkan mellan kommun och samhällsföreningen bygger på en gemensam långsiktig viljeinriktning för samhället 20 år framåt i tiden. Utvecklingsprogrammet ses över varje mandatperiod och en gemensam planering och uppföljning av gemensamma åtaganden i åtgärdslistan görs årligen. Processen kopplas till den kommunala visionsstyrningsmodellen och budgetprocessen. Kommunen och samhällsföreningen kommer att ha kontinuerliga möten för planering och uppföljning av arbetet. UTVECKLINGSPROGRAM BESLUTAS AV kommunstyrelsen och avser ett geografiskt område. Programmet tydliggör kommunstyrelsens samordnande roll och beskriver samordningen av de kommunala insatser kommunfullmäktige beslutat om för kommunens nämnder inom området. Kommunens insatser samordnas med övriga aktörers aktiviteter för att maximera utfallet. I UTVECKLINGSPROGRAMMET UTTRYCKS långsiktiga ambitioner. För kommunens del skall inte dessa ambitioner förväxlas med de övergripande och konkretiserade mål som kommunfullmäktige fastställer för den kommunala verksamheten. Det finns stora utvecklingsbara områden längs med Nissan en av Oskraströms stora tillgångar. Foto: Niclas Frisell 6 FRAMTID OSKARSTRÖM Utvecklingsprogram

18 FRAMTIDSBILD En gemensam framtidsbild för Oskarström har tagits fram mellan en mängd olika aktörer. Oskarström Bästa livsplatsen Oskarström är en ort för alla från barn och unga till äldre. Här finns ett attraktivt boende, närhet till Halmstad och en skola där alla barnen har de bästa möjligheter att lyckas väl med sin skolgång. I Oskarström finns det bra mötesplatser över generationsgränserna. Oskarström erbjuder attraktiva jobb och har ett blomstrande näringsliv. Samhället kan erbjuda fina fysiska miljöer. Centrum är i fokus som attraktiv och naturlig mötesplats. Här finns ett rikt fritids- och föreningsliv och god infrastruktur. Hälsan är god och den positiva självbilden stark. I Oskarström sker utvecklingsarbetet genom stor delaktighet och allt det positiva marknadsförs. Även gemensamma ambitioner och strategier har tagits fram i bred samverkan mellan olika aktörer liksom åtgärder i den följande åtgärdslistan. Kulturhistorien är viktig för identiteten i Oskarström. Här finns många fina äldre boendemiljöer. Foto: Susanna Almqvist FRAMTID OSKARSTRÖM Utvecklingsprogram 7

19 Det lokala näringslivet i Oskarström är viktigt att stimulera, inte minst för att skapa ett levande centrum. Foto: Jesper Petersson 8 FRAMTID OSKARSTRÖM Utvecklingsprogram

20 NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Följande ambitioner och strategier kopplar främst till kommunens övergripande mål genom målområdena Näringsliv och arbetsmarknad och Uppleva och göra, men även till exempel Resor och trafik och Bygga och bo. Ambition Strategier Näringslivet i Oskarström kännetecknas av små och medelstora företag med hög kompetens som rekryterar arbetskraft från hela regionen. Företagandet kännetecknas av god samverkan och expansion. Nyföretagande och etablering främjas av aktivt stöd och uppmuntran. SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NÄTVERK FÖR FÖRE- TAGANDE I SAMVERKAN MED SAMHÄLLSFÖRENINGEN Det finns behov av ett nätverk där företagarna kan träffas och lära känna varandra för att på så sätt utveckla det egna företaget och stärka hela Oskarströms näringsliv. GE MÖJLIGHET FÖR ATT ETABLERA NYA VERKSAMHETSGRENAR Stimulera nya verksamhetsområden, till exempel turism. SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NYFÖRETAGANDE OCH ETABLERING Samverkan mellan kommun, samhällsförening och andra aktörer för att stimulera nyföretagande och etablering. SYNLIGGÖRA OSKARSTRÖM UR ETT NÄRINGSLIVSPERSPEKTIV Det finns mycket positiva förutsättningar för företagsetablering och bra företag i Oskarström som behöver synliggöras genom marknadsföring. Oskarström har bra närservice som är viktig att bibehålla och utveckla. Foto: Jesper Petersson SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN ATTRAKTIV KULTURVERKSAMHET FRAMTID OSKARSTRÖM Utvecklingsprogram 9

21 BOENDE, KOMMUNIKATIONER OCH CENTRUM Följande mål och strategier kopplar främst till kommunens övergripande mål genom målområdena Resor och trafik och Bygga och bo, men även exempelvis Uppleva och göra, Näringsliv och arbetsmarknad och Trygghet, säkerhet och folkhälsa. Ambition Strategier VÄND OSKARSTRÖM MOT NISSAN Utvecklingsinsatser behöver göras för att rusta upp området längs med Nissan för promenader och rekreation. Nya mötesplatser behöver utredas. SKAPA FLER BOENDEFORMER Kontinuerlig beredskap för att skapa olika boendeformer med olika upplåtelseformer och möjlighet till kvarboende. Oskarström är en attraktiv bostadsort med goda kommunikationer och positiv inflyttning. Orten har ett koncentrerat, komplett och levande centrum som en mötesplats över generationerna där samverkan sker mellan olika aktörer. Nissan är ett attraktivt rekreations- och upplevelseområde. Natur- och kulturvärden tas tillvara och attraktiva mötesplatser för bland annat kultur och friluftsliv tillskapas. FÖRBÄTTRA KOMMUNIKATIONEN Arbeta för förbättrade kommunikationer med kollektivtrafik framförallt till och från Halmstad. RUSTA UPP CENTRUM Centrum i Oskarström behöver förstärkas och göras mer attraktivt genom att komplettera med bostäder och verksamheter och rusta upp parkeringar, gator och torg. Mötesplatser behöver tillskapas. LYFT FRAM INFARTERNA För att ge ett positivt intryckt när man möter Oskarström behöver infarterna lyftas fram på ett bättre sätt. INVENTERA LOKALBEHOVEN En samlad inventering av lokalbehovet för fritid behöver göras för att tydligt klarlägga var och i vilken omfattning det behövs skolor, fritidslokaler, samlingslokaler mm. 10 FRAMTID OSKARSTRÖM Utvecklingsprogram

22 I Oskarström finns flera idyller som denna, och ett led i vårt utvecklingsarbete är att göra dessa tillgängliga för såväl boende som turister. Foto: Niclas Frisell FRAMTID OSKARSTRÖM Utvecklingsprogram 11

23 Lek föder kreativitet. Foto: Jesper Petersson 12 FRAMTID OSKARSTRÖM Utvecklingsprogram

24 BÄSTA UPPVÄXTVILLKOR Följande mål och strategier kopplar främst till kommunens övergripande mål genom målområdena Barn och utbildning, Vård och omsorg, Trygghet säkerhet och folkhälsa och Demokrati och dialog, men även exempelvis Bygga och bo. Ambition Oskarström är bästa livsplatsen för de unga och deras familjer. Alla föräldrar har tillgång till ett bra stöd i sitt föräldraskap från det att barnen är små och upp genom tonårstiden. Unga Oskarströmsbor har goda möjligheter att lyckas väl i skolan och det finns ett rikt fritids- och föreningsliv där kulturen är en självklar beståndsdel. I Oskarström finns engagerade och samverkande vuxna som skapar goda förutsättningar för aktiva och positiva ungdomar i en trygg miljö. Strategier UTVECKLA SKOLVERKSAMHETEN I OSKARSTRÖM I Oskarström är alla för- och grundskolor i klass med landets bästa genom att skolan tillsammans med föräldrarna ger barnen kunskaper, färdigheter och trygghet för att kunna fungera och trivas i den föränderliga värld de kommer att möta som vuxna. För att nå målet att alla elever ska vara behöriga till gymnasiet när de slutar i årskurs 9, använder vi vetenskapligt beprövade metoder i all skolverksamhet och utnyttjar ett väl fungerande samarbete med andra förvaltningar och institutioner kring barn och unga. SYSTEMATISKT ARBETE MED FÖRÄLDRASTÖD Att skapa en bra grund för ett gott liv och god hälsa för de unga genom att erbjuda stöd till alla föräldrar i sitt föräldraskap. BYGGA UPP OCH ETABLERA GODA NÄTVERK MELLAN VUXNA Nätverksbyggande kan stärka och inspirera vuxna som i sin vardag möter unga. Genom nätverk skapas möjlighet till möten och samtal vuxna emellan utifrån den vardag man lever i både privat och i sin profession. Detta förbättrar möjligheten till en ökad samsyn, ny kunskap kan växa fram och detta skapar förutsättningar för att jobba tillsammans för att stötta unga Oskarströmsbor. Genom att arbeta i nätverk kan även de unga som behöver extra stöd för att komma med i olika föreningar och fritidsaktiviteter få stöttning till detta utifrån att vuxenvärlden jobbar nära tillsammans. UTVECKLA GODA MÖTESPLATSER ÖVER GENERATIONS- GRÄNSERNA BÅDE INOMHUS OCH UTOMHUS. Skapa naturliga och lockande mötesplatser för att stärka det sociala livet, positiv identitet och trygghet. Väl genomfört bidrar detta till goda möten mellan människor i olika åldrar och med varierad bakgrund, boende i olika delar av Oskarström. Mötesplatserna behöver utvecklas tillsammans med boende och verksamma i Oskarström. FRAMTID OSKARSTRÖM Utvecklingsprogram 13

25 IDENTITET OCH DELAKTIGHET Följande mål och strategier kopplar främst till kommunens övergripande mål genom målområdena Barn och utbildning, Trygghet, säkerhet och folkhälsa och Demokrati och dialog, men även flera andra målområden. Ambition I Oskarström finns en positiv gemensam självbild och stolthet över samhället bland de boende. Samhället har en god status i andras ögon vilket bidrar till att många flyttar dit. Utvecklingsarbetet i Oskarström bygger på förtroendefulla relationer och sker i samverkan med de boende. Det förväntas ge positiva sociala effekter som ökad känsla av samhörighet, trygghet och ökad attraktivitet för området. Strategier TA MAKTEN ÖVER SIN EGEN BERÄTTELSE Att medvetet låta de boende ge sin version av hur det är att bo i Oskarström och att sedan tillsammans via olika evenemang presentera resultatet för att skapa samhörighet och identitet. MARKNADSFÖRA UTVECKLINGSARBETET Att på ett effektivt sätt marknadsföra utåt för att sprida positiva nyheter till omgivningen. LYFTA FRAM OMRÅDETS HISTORIA OCH LOKALA SÄRART Att lyfta fram och synliggöra den äldre och moderna historien; varför det byggdes, syftet med områdets innehåll och utformning och utvecklingen sedan den första inflyttningen i området. Oskarström har många goda fritidsmöjligheter. Foto: Joakim Stierna TILLVARATA LOKALA FÖRMÅGOR OCH OMRÅDETS POTENTIAL Att i anslutning till utvecklingsarbetet och med extra fokus på de unga ta tillvara den kompetens, yrkesmässig eller annan, som finns i bostadsområdet. 14 FRAMTID OSKARSTRÖM Utvecklingsprogram

26 En aktiv fritid stödjer en positiv folkhälsa. Foto: Jesper Petersson FRAMTID OSKARSTRÖM Utvecklingsprogram 15

27 Nissan Vill du veta mer? Kontakta: Pernilla Thornberg-Berner Stadskontoret Mattias Bjellvi Samhällsbyggnadskontoret Peter Fröjd Ordförande, Samhällsföreningen Oskarström Nya Nissastigen OSKARSTRÖM Björkallén VALHALLASKOLAN Lövhult (grönomr.) Gamla Nissastigen Brogatan EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden CENTRUM FURULUNDSBADET Sennanvägen Wallbergs väg Årniltsvägen ÖSTERLEDSKOLAN VRENNINGEBACKEN (SKIDANLÄGGNING) Grönområde Grönområde Omslagsfoto Niclas Frisell, Jesper Petersson, Susanna Almqvist och Joakim Stierna Layout Oh My AB Tryck Kommuntryckeriet 2013

28 Antaget av kommunstyrelsen , KS 231 UTVECKLINGSPROGRAM FRAMTID GETINGE BÄSTA LÄGET MÖTESPLATSER, SKOLA OCH FRITID BOENDE OCH KOMMUNIKATIONER INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING NÄRINGSLIV OCH ARBETE

29 Arbetsgrupp Mattias Bjellvi, Samhällsbyggnadskontoret, projektledare Therese Wallgren, Stadskontoret, projektledare Henrik Håkansson, Samhällsbyggnadskontoret, projektassistent Styrgrupp Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Henrik Oretorp (C) Ordförande Johan Rydén (M) 1:e vice ordförande Bertil Andersson (S) 2:e vice ordförande Anna-Karin Malmkvist (S) Inger Larsson (FP) Tony Stané (S) Tove Bergman (MP) Kerstin V Carlsson, Ordförande i Getinge samhällsförening Kenneth Persson, Getinge samhällsförening Att ta vara på barnens kreativitet är en framgångsfaktor för Getinge. Foto: Jesper Petersson

30 Inledning I Halmstads kommuns politiska inriktning för står det att samhällen utanför staden ska må väl och utvecklas. Detta är en förutsättning för att uppnå kommunens vision Halmstad 2020 men även Region Hallands vision Halland bästa livsplatsen. Kommunstyrelsen har tagit initiativ till arbetet med att ta fram ett utvecklingsprogram för Getinge i samverkan med Getinge samhällsförening. Framtagandet sker som ett pilotprojekt, kallat Framtid Getinge, inom ramen för EU projektet SMS (Sociala aspekter och Medborgardialog i Stadsplaneringen). Projektet handlar om att utveckla goda modeller för medborgardialog och att dessa används för att främja vardagsintegration. Läs mer på Getinge är Halmstads kommuns näst största samhälle med strax under 1900 invånare. Samhället har byggts upp i det vackraste av halländska landskap mitt emellan Halmstad och Falkenberg. Det finns idag ett stort engagemang på orten för att Getinge ska utvecklas. Men för att främja tillväxt och hållbar utveckling krävs helhetssyn och samordning mellan boende, verksamma och kommun kring framtidsbild, ambitioner och strategier. I utvecklingsprogrammet för Framtid Getinge, som du nu håller i din hand, finns de långsiktiga ambitionerna och strategierna för samhället 20 år framåt. Det här är ett strategiskt dokument som underlättar beslutsfattandet för Halmstads kommuns politiker i frågor som rör Getinges utveckling. UTVECKLINGSPROGRAMMET HAR TAGITS FRAM i en bred process genom intervjuer, internetenkäter, workshop, uppföljningsmöten och öppna möten. Det är den samlade kompetensen från boende och verksamma i Getinge och politiker och tjänstemän från Halmstads kommun som format utvecklingsprogrammet. Henrik Oretorp Ordförande, Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Halmstads kommun Kerstin V Carlsson Ordförande, Getinge samhällsförening FRAMTID GETINGE Utvecklingsprogram 3

31 Syfte och mål Arbetet med att formulera detta utvecklingsprogram har tre syften: Att åstadkomma en gemensam framtidsbild för Getinge som sträcker sig 20 år framåt i tiden. Att formulera gemensamma ambitioner och strategier för hur vi ska nå framtidsbilden. Att skapa långsiktig organisation/samverkan för dialog och planering av samhället mellan olika aktörer och intressen där kontinuerlig avstämning sker med underlag till planerings - direktiv och sammanställning av åtgärdslista. Det kontinuerliga utvecklingsarbetet kommer att drivas av Getinge samhällsförening och kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott i en gemensam styrgrupp. 4 Avgränsning Utvecklingsprogrammet omfattar Getinges tätort i Halmstads kommun. Tidsmässigt omfattar utvecklingsprogrammet en framtidsbild 20 år framåt i tiden. Utvecklingsprogrammet ses över varje mandatperiod. METOD Utvecklingsprogrammet har arbetats fram i bred samverkan mellan ett stort antal aktörer där Halmstads kommun och Getinge samhällsförening varit huvudbärare. Materialet har processats fram genom 74 intervjuer och 29 internetenkäter som besvarats av boende och verksamma i Getinge, en stor workshop med ett 60-tal deltagare, uppföljningsmöten och öppna möten för allmänheten. Framtid GETINGE Utvecklingsprogram Idag är området kring Suseån trist och igenväxt. Det vore bra om vi kunde skapa ett fint område längs med Suseån och göra ån tillgänglig för allmänheten MAN 36 år, en röst ur medborgardialogen i Getinge

32 Suseån har stor potential som rekreationsområde i Getinge. Bildtext. Foto: Fotografens namn Foto: Jesper Petersson Naturen i Getinge är fantastisk KVINNA 55 år, en röst ur medborgardialogen i Getinge FRAMTID GETINGE Utvecklingsprogram 5

33 Organisation och samverkan Samverkan mellan Halmstads kommun och Getinge samhällsförening bygger på en gemensam långsiktig viljeinriktning för samhället 20 år framåt. Utvecklingsprogrammet ses över varje mandatperiod. Planering och uppföljning av gemensamma åtaganden görs årligen som underlag till planeringsdirektiv och avstämning av fastställd åtgärdslista. Processen kopplas till den kommunala visionsstyrningsmodellen och budgetprocessen. Halmstads kommun och Getinge samhällsförening kommer att ha kontinuerliga möten för planering och uppföljning av arbetet. Utvecklingsprogram beslutas av kommunstyrelsen och avser ett geografiskt område. Programmet tydliggör kommunstyrelsens samordnande roll och beskriver samordningen av de kommunala insatser som kommunfullmäktige beslutat om för kommunens nämnder inom området. Kommunens insatser samordnas med övriga aktörers aktiviteter för att maximera utfallet. I utvecklingsprogrammet uttrycks långsiktiga ambitioner. För kommunens del ska inte dessa ambitioner förväxlas med de övergripande och konkretiserade mål som kommunfullmäktige fastställer för den kommunala verksamheten. Det är väsentligt att bibehålla och Bildltext. utveckla närservicen i Getinges centrum Foto: Foto: Jesper Fotografens Petersson namn 6 Framtid GETINGE Utvecklingsprogram

34 Getinge ska vara en väl utvecklad ort för människor i alla åldrar. Foto: Jesper Petersson FRAMTIDSBILD FÖR GETINGE Getinge är en väl utvecklad ort för människor i alla åldrar. Samhället har god infrastruktur, stor tillgång till service och närhet till städer, natur och hav. Getinges attraktiva levande centrum fungerar som en naturlig mötesplats för ortens invånare. Med Suseån som resurs i centrum har en mötesplats växt fram som går bortom generationsgränserna. Den positiva självbild som Getingeborna delar får andra människor att flytta hit. Här finns rätt förutsättningar för företagsetablering. Nya företag i kombination med befintlig verksamhet gör att Getinge kan erbjuda attraktiva jobb. Den nya tågstationen, som är en växande pendlingsnod i Halmstads kommun, förenklar transporterna till och från Getinge. I Getinge arbetar alla föreningar aktivt för att skapa meningsfull fritid åt Getingeborna. Genom ortens föreningar har invånare möjlighet att engagera sig i samhällets utveckling. Barnen är Getinges framtid. Foto: Fotografens namn FRAMTID GETINGE Utvecklingsprogram 7

35 Det är viktigt att ha en väl fungerande ungdomsverksamhet och bra lokaler i Getinge Foto: Jesper Petersson MÖTESPLATSER, SKOLA OCH FRITID Temat kopplar ihop flera målområden i kommunens planeringsdirektiv, kanske främst BARN & UTBILDNING, UPPLEVA & GÖRA, TRYGGHET, SÄKERHET & FOLKHÄLSA, OMSORG & STÖD och även BYGGA & BO. Ambition I Getinge har barn och unga goda möjligheter att lyckas väl i skolan och finna ett rikt och varierat kultur- fritids- och föreningsliv. Fler ungdomar i Getinge väljer att vidareutbilda sig efter gymnasiet. I Getinge används skolans lokaler efter skoltid av andra verksamheter och privata aktörer. Skolan är öppen för människor i alla åldrar och bildar en gemensam mötesplats för Getingeborna. I Getinge finns goda möjligheter till en aktiv fritid genom hela livet. Det skulle vara Mycket enklare om ungdomsgården fanns i samma byggnad som skolan, då skulle nog fler gå dit MAN 16 år, En röst ur medborgardialogen i getinge 8 Framtid GETINGE Utvecklingsprogram

36 Strategier Utveckla skolverksamheten i Getinge Getingeskolan förmedlar undervisning av hög kvalitet. Skolan tillsammans med föräldrarna ger barnen de kunskaper, färdigheter och den trygghet som de behöver för att bli väl fungerande vuxna. Fritidsgårdens och skolans verksamheter integrerar med varandra Utöka samarbetet mellan skolans och fritidsgårdens verksamheter och se över möjligheten att deras lokaler finns i anslutning till varandra. Verka för att skolan ska få ÄNDAMÅLSENLIGA lokaler som ÄVEN är möjliga att använda då skolverksamheten är slut för dagen. Skolan ska kännas välkomnande för alla Getingebor oavsett ålder. Det kan uppnås exempelvis genom att öppna upp skolan och göra den tillgänglig för andra verksamheter efter skoltid. Med nya verksamheter i skolans lokaler får barn och unga lättillgänglig information om verksamhetens utbud. Kulturskolan kan använda skolans lokaler för att bedriva sin verksamhet. Utöka befintligt samarbete mellan skolan och näringslivet. Genom att bredda ungas kunskap om vilka möjligheter arbetslivet erbjuder och koppla tjänster till specifika utbildningar, ökar intresset av att investera i högre utbildning. Samarbetet ska fungera som en hjälp för ungdomarna på orten inför sitt val av gymnasieutbildning. Samordna föreningslivet Föreningarna i Getinge samverkar för att kunna erbjuda alla åldrar varierade fritidsaktiviteter. De är samordnade så att man har möjlighet att vara med på flera aktiviteter. Genom olika informationskanaler får man reda på när olika aktiviter, evenemang och händelser äger rum. Gör skolans närområde till en attraktiv aktivitets- och rekreationsyta Inom skolans närområde finns tillgång till fotbollsplan, tennisplaner, sporthall och utomhusbad. Att få till promenadstråk bakom skolan som kopplas ihop med Suseån och centrum ökar tillgängligheten och attraktiviteten i området. Befintliga tillgångar i skolans närområde bör kontinuerligt underhållas. BIBLIOTEKET SOM MÖTESPLATS Biblioteket i Getinge ska vara en aktör och samverkare för att skapa mötesplatser och ett rikt kulturliv. UTVECKLA INFLYTANDET FÖR UNGDOMARNA PÅ DERAS FRIA TID Effekten av ett utvecklat inflytande kan leda till att ungdomar i Getinge får möjlighet att ta del av en demokratiprocess som leder till utveckling och lärande, handlingskompetens och livskvalitet för dem själva. FRAMTID GETINGE Utvecklingsprogram 9