MTmedlemstidningen. Lönekamp Kommunal. Stockholms län. sidan 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MTmedlemstidningen. Lönekamp 2007. Kommunal. Stockholms län. sidan 5"

Transkript

1 MT MTmedlemstidningen Kommunal. Stockholms län Kollektivavtalet är värt att kämpa för sidan 5 Lönekamp 2007 nr

2 Ledaren Kvinnliga hjältar och andra föredömen... Dagen som inte skulle behöva finnas närmar sig den internationella kvinnodagen. Dagen kom till för nära 100 år sedan, efter ett initiativ från den tyska socialdemokraten Clara Zetkin. Syftet med dagen var att kvinnor över hela världen skulle börja fira en kvinnodag för att hedra kvinnorörelsen och kämpa för kvinnors rösträtt. Clara Zetkin la fram förslaget på den andra internationella socialistiska kvinnokonferensen i Köpenhamn Året efter firades den internationella kvinnodagen för första gången. Och vart har vi kommit nu, nästan ett sekel senare? Jo vi har fått rösträtt och visst har det hänt mycket under 1900-talet för att kvinnor ska bli mer jämställda. Men fortfarande diskrimineras kvinnor världen över, bara för att de är kvinnor. Kvinnor har sämre karriärmöjlighet. Kvinnor har lägre löner. Kvinnor får sämre sjukvård. Kvinnor bedöms att bjuda in till våldtäkt i många fall. Kvinnor stenas, bränns, stympas och mördas för att de visar en egen vilja med sitt liv eller för att de har vanärat en man eller familjen. Men det är inte bara den andra hälften, männen, som diskriminerar och förtrycker kvinnor. Vi kvinnor är bra på att tillåta att förtrycket får fortgå, både i Sverige och i övriga världen. Det finns bra och dåliga människor hos båda könen. Det finns många bra män och usla kvinnor och tvärtom. Det som är djupt orättvist är att någon enda person överhuvudtaget ska vara satt på undantag, diskrimineras och behandlas illa bara för att man har ett visst kön. I Sverige har vi lagar och avtal som reglerar våra liv och arbeten, men ändå diskrimineras och kränks kvinnor fortfarande på arbetsmarknaden och i privatlivet. Vi har lägre löner bara för att vi är kvinnor. Inom äldreomsorgen finns många kvinnliga chefer, en del bra men alldeles för många visar upp dåligt ledarskap. Dåligt ledarskap som inte tillåter sina kvinnliga medarbetare att växa inom sina yrken, man fortsätter att sätta usla löner (trots att utrymme finns för högre påslag) och man gör inget för att förbättra arbetsmiljön eller underlätta arbetstiderna för ensamstående mammor. Sen finns det kämparna som verkligen vill att arbetsplatsen ska vara en bra plats för medarbetarna. Ett sådant ställe skrev vi om för några år sedan i MT. Ett gruppboende i Åkersberga där man delar på ansvaret och alla har lika Men det är inte bara den andra hälften, männen, som diskriminerar och förtrycker kvinnor. Vi kvinnor är bra på att tillåta att förtrycket får fortgå, både i Sverige och i övriga världen lön (då kronor/månaden) oavsett kön eller befattning. Om viljan finns kan man göra mycket för att höja lönerna, ha en tillfredställande arbetsmiljö och samtidigt ha en budget i balans. En kvinna som har fått kämpa för sina kamraters hälsa och för en bättre arbetsmiljö är arbetsplatsombudet Roja Isaksson i Haninge. Tyvärr är hennes berättelse om en dålig arbetsmiljö på arbetsplatsen inte unik, det är många kvinnor inom omsorgen som kommer att känna igen sig när de läser om Rojas avdelning. Det som är ovanligt är att hon tagit kampen mot arbetsgivaren och fått arbetsmiljöverkets erkännande och fått rätt. En annan kvinnlig vardagshjälte är Jane Cronhager och hennes kompisar som står blockadvakt utanför Curanda vårdassistans. De kämpar för att arbetsgivaren ska teckna kollektivavtal. Inom vård och omsorgsyrkena arbetar flest kvinnor, de arbetar ofta på obekväma arbetstider har låg tjänstgöringsgrad och låga löner. De står också för en stor del av de otrygga visstidsanställningarna. Ska de dessutom vara avtalslösa? Nej det minsta vi kan göra är att ställa upp och kämpa för att våra kamrater har ett kollektivavtal i ryggen. Vi måste ställa upp för varandra som arbetskamrater och inte bli till offer för en dåligt förd personalpolitik eller vara rädd för en arbetsgivare som inte vill teckna avtal. Vi har mycket gemensamt och vi har fortfarande mycket att kämpa för, både män och kvinnor. KERSTIN RIDDERSTEDT CHEFREDAKTÖR MT Redaktionsruta Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Hammarstedt Chef red: Kerstin Ridderstedt,tel: / Redaktionen: Göte Axelsson tel / Reportrar; Johanna Stjerna Redaktionen tar emot tips, uppslag, insändare mm till tidningen. För insänt, icke beställt material ansvaras ej. Telefax: Adress: MT - Kommunal Stockholms län Box , Stockholm. Mailadress: För annonsering i MT kontakta d.a.media telefon: MT nummer Avknoppningar och entreprenader har bredit ut sig i kommunernas verksamhet. Under senare år har det varit ganska tyst om det men nu blommar det upp igen. Alla skolor i stadsdelen Bromma i Stockholm vill bli avknoppade friskolor. Stadshuset är positivt inställda till projektet som skolledarna i Bromma kallar det. Skolledarnas argument för avknoppningen är större frihet, frågan är bara för vem, elever, föräldrar eller dem själva? Antagligen finns det ett uns av ekonomi med i spelet också. En annan verksamhet som startats av tidigare kommunanställlda är härbärgeverksamhet för hemlösa. En strålande affär med stora aktieutdelningar och styrelsearvoden som omfattar ungefär 40 procent av de skattepengar Stockholm stad betalar för hjälpen. Det är svinn i skattkistan... MT trycks i Vällingby av STC, upplaga ex Stickor & strån Ordning och reda tycks inte vara ett begrepp i tiden. På kärnkraftverket i Forsmark tycks alla säkerhetsrutiner vara bortglömda och i pendeltågstrafiken tycks ingen heller ha koll på vad som gjorts. Som medborgare blir man förvånad och upprörd. Efter tidigare kärnkraftsolyckor och tillbud borde väl säkerhetstänkandet vara högre än det visat sig vara på Forsmark, och att stoppa produktionen och stänga ned reaktorn är klokt. Och att pendeltågen tas ur trafik för att man inte vet när hjulaxlarna kontrollerades senast känns ju tryggt för resenärerna. Men frågorna vi måste ställa oss är om nu förklaringen till åtgärderna är förståelig, är orsaken till åtgärden acceptabel. Hur i hela världen blev det så här? En förklaring är: PENGAR!!! Forsmark prioriterade att köra på överfart för förtjänsten, pendeltågstrafiken handlar även det om vinstoptimering (modernt språk för att tjäna mer genom att göra mindre). Många fler verksamheter bedrivs med människors liv som insats för att ingen har råd, ansvar eller tid att kontrollera säkerheten. Det finns otaliga exempel även från äldrevård och sjukvård. Där angrips entreprenören för att de vanvårdar, men ingen lyfter på locket och erkänner vad det beror på. Svaret är enkelt, det är underbemannat och man har inte råd att anställa fler för att leverera trygghet och säkerhet. Att få rätsida på problemen tycks vara rena omöjligheten. I varjefall om man inte tillsätter en rejäl utredning.

3 Det gör ont när (vissa) fallskärmar brista.. I detta nummer: På Hagby Hästgård är kollektivavtal en självklarhet, det är en förutsättningen för att kunna bedriva verksamheten. sidan 4 Vård- och assistansföretaget i Nacka vägrar teckna kollektivavtal, nu är de satta i blockad. sidan 5 Kommunal lyckades få Stockholms brandförsvar att skjuta upp de planerade förändringarna i utryckningsstyrkan sidan 7 Roja har tagit fajten för sina arbetskamraters arbetsmiljö, och arbetsmiljöverket håller med henne. sidan 8 Den borgerliga majoriteten vill sälja ut allmännyttan, något som Kommmunals medlemmar ser som ett hot. sidan Per-Inge Pinge är unik, han är den första ambulanssjukvårdaren som klarat jobbet ända fram till ålderspension sidan 14 A-kassa Fackavdrag Anställningsskydd Rehabilitering I Stockholms hamn är det aktivitet dygnet om, året runt. Hamnarbetarna jobbar i skymundan. sidan Sofia Antonsson fick hedersomnämnande i MT:s skrivartävling Läs hennes berättelse. sidan Och naturligtvis mycket annat läsvärt. Kör-själv Semester för dig som läser Kommunal Stockholm 6 dagar Omslagsbilden: Kommunal Nackas ordförande Jane Cronhager står som blockadvakt utanför vårdföretaget Curanda som vägrar teckna kollektivavtal. endast1999:- per person i dubbelrum 3 dagar endast899:- per person i dubbelrum Du sparar 2471:- Du sparar 462:- Danmarks vackraste kro 5 övernattningar 5 frukostar 5 tvårätters middagar på hotell i Fredericia Kungligt privilegierade Kryb-i-ly Kro bjuder in till en äkta dansk kroidyll. Kroen ligger mellan Kolding och Fredericia på Jylland, och namnet har kroen fått av att Kung Christian VI sökte lä i ovädret Idag är den stråtäckta kroen en av Danmarks mest fashionabla, och har förutom fantastisk mat även inomhuspool, bastu, bibliotek och biljard. Från hotellet är det blott få minuters bilväg till närmaste strand. Inom en timmes radie når du städerna Odense och Århus, och Fredericias läge lockar till utflykter på södra, östra och västra Jylland. Ankomst: Maj: 12, 17, 22, 27. Juni: 1, 6, 11, 16, 21, 26. Juli: 1, 6, 11, 16, 21, 26, 31. Aug.: 5, 10, 15, 20, 25. Värmande dansk gourmetweekend 2 övernattningar 2 frukostar 1 trerätters gourmetmiddag lördag Det finns inte mycket som är så härligt som att skämma bort sig själv - och att en gourmetmiddag står med på schemat gör inte saken sämre! Mitt i kärnan av Hjørring ligger Hotel Phønix. Hotellet bjuder dig välkommen till en helg med gourmetupplevelser utöver det vanliga i hotellets populära restaurang, Kyppers Terrasse. Hjørring är en trevlig stad med butiker, restauranger och caféer precis utanför hotellets dörr. Det är inte långt till Västerhavet som lockar med sina brusande vågor och friska havsluft, ett tips är att besöka den mysiga staden Lønstrup som ligger vid Västerhavets kust. Ankomst: Fredagar frem til 29/ Bra barnrabatter. Expeditionsavgift 59:-. Med reservation för tryckfel och utsålda datum. Sparbeloppet är i förhållande till hotellets ord. riktpris med reservation för specialerbjudanden. Beställ nu till specialpris! DTF travel tfn eller Din annonskod: Kommunal Stockholm MT nummer

4 Robert Manning och Eva Andersson Manning driver tränings- och rehabiliteringsanläggningen Hagby Hästgård. På Hagby hästgård är kollektivavtal en självklarhet Det var självklart att vi skulle ha kollektivavtal när vi skulle anställa personal, säger Eva Andersson Manning. När det var dags att anställa folk kontaktade Eva på eget initiativ Kommunal för att hon ville teckna avtal. Eva och hennes man Robert Manning driver Hagby Hästgård i Täby, ett rehabiliteringscenter för hästar. Hit kommer skadade hästar och får skötsel och behandling av högklassig teknik. Med terapeutiskt solarium, vibrerande golv, massageterapi och trampkvarn får hästarna individuell träning och kan återhämta sig, rena drömtillvaron för en sliten häst. Bra personalpolitik Eva och Robert visar runt MT på anläggningen. Det är sällan man träffar på den utmärkta kombinationen i den här branschen av sanna djurvänner och drivna företagare som dessutom vill föra en bra och tydlig personalpolitik. 4 MT nummer Det första av allt är kommunikation, säger Eva. Det är en förutsättning att vi kan kommunicera och förstå varandra som arbetsgivare och arbetstagare. Skulle det vara så att vi inte kommer överens på något sätt så har vi ett avtal och luta oss mot, båda parter. Det är en trygghet för oss alla. Evas bakgrund som socionom märks genom hennes humana värderingar, de genomsyrar mycket av tanken i verksamheten. Det är helheten som man ser till, både när det gäller djur och människor. Den läkande processen i hästkroppen påverkas också av den yttre miljön. Hästskötarna ska inte behöva arbeta under otrygga och stressiga förhållanden, det kan påverka hästarna negativ. En äkta cowboy Robert som kommer från USA, har vuxit upp på rancher i Colorado och Montana och är så nära man kan komma en äkta amerikansk cowboy. Han är också en driven affärsmän och var en framgångsrik investeringsbankir innan han flyttade till Sverige. I hans hemland har man inte samma system med kollektivavtal eller den arbetsrätt som vi är vana vid. I USA har man som anställd, inte någon uppsägningstid och kan få sparken från den ena dagen till den andra. Andra regler i USA När Robert blev medveten över Sveriges arbetsrättsliga regler och kollektivavtal blev han förvånad över skillnaden, men tycker att det svenska systemet fungerar bra. Varken Eva eller Robert kan se något negativt med att de tecknat avtal med Kommunal för sina två anställda. Om deras anställda är fackligt anslutna vet de inte, det har i sak inte någon betydelse. Det är upp till de anställda själva att avgöra om de vill organisera sig eller ej. Organiserade eller ej - kollektivavtal ska finnas i Evas och Roberts verksamhet. Det är viktigt för hästarna och för verksamheten överlag att vi har en bra kommunikation. Om inte de anställda har bra förutsättningar och får arbeta under säkra former, då kan de inte heller utföra ett tillräckligt bra jobb, säger Eva. Kommunikationen viktig Kommunikation och säkerhet är två ledord på Hagby Hästgård. Man arbetar alltid två tillsammans, aldrig ensam. Var och en har ansvar för sex hästar och de anställda har själva fått välja sina scheman. Nöjda medarbetare ger gladare och tryggare hästar, menar Eva. Kan hästarna få en bra skötsel, omvårdnad och rehabilitering får vi också bättre resultat. Nu kan Hagby Hästgård koncentrera sig på det som de är bra på att rehabilitera hästar. Och både djur och människor verkar må bra här. KERSTIN RIDDERSTEDT Eva med en nöjd hästgäst, efter ett benbrott får han vila och morötter.

5 Pyret Hedlund och Jenny Hjelte från Kommunal Nacka har skaffat tidiga morgonvanor som blockadvakter utanför vårdföretaget Curanda Vårdföretaget Curanda vägrar teckna kollektivavtal Det är drygt tio grader kallt en dag i slutet av januari. Utanför vårdföretaget Curanda Vård assistans AB står Kommunal Nackas ordförande Jane Cronhager blockadvakt.varje morgon sedan torsdagen den 25 januari har sektionen stått utanför företaget som vägrar teckna kollektivavtal med Kommunal. Det är bistert, konstaterar Jane. Men vi tänker inte ge upp. Kravet på ett kollektivavtal är inte förhandlingsbart. Curandas ägare hävdar att hon har bättre anställningsförmåner för sin personal än vad kollektivavtalet ger. Hon säger även att de anställda inte vill ha något kollektivavtal. Betalar mer Om det är sant vad avser löner samt pensions- och försäkringsvillkor skulle hon faktiskt tjäna på att teckna kollektivavtal, säger Jane. Pensions- och försäkringsdelen är betydligt förmånligare i den kollektiva formen. När Jane berättar om varför blockaden pågår glider en mercedes av dyrare variant förbi. Föraren tar ned rutan och skriker ilsket: Sluta med era maffiametoder. Agerandet väcker en hel del munterhet hos Jane. Livvakter Titta där inne vid huset, säger hon småleende. Det kanske var till dem han skrek. Där patrullerar tre storväxta, eller om de bara är ordentligt påpälsade, män. I en bil har de en hund som en av männen går in till efter en stund. Det hela tycks lite overkligt, det är trots allt Sverige och året är Men de flesta bilister som passerar tutar uppmuntrande till den facklige kämpen med blockadlappen på bröstet. Kollektivavtal är en viktig fråga inte bara för de anställda, konstaterar Jane. Det är även en fråga om att företag ska vara konkurrensneutrala och inte konkurrera genom att ställa sig utanför regelverket. Jane och hennes fackliga kompisar kommer inte att ge sig, Curanda ska ha ett kollektivavtal. Det är svinkallt att stå här, säger Jane huttrande. Men om inte Curanda tecknar ett kollektivavtal så blir det varmare att stå här ju närmare sommaren vi kommer. Kampen fortsätter Efter drygt fjorton dagar pågår ännnu kampen om kollektivavtalet. Fredagen den 9 februari kraftsamlas det ytterligare, ett tjugotal Kommunalare samlas utanför Curanda för att visa allvaret med blockaden mot företaget. Denna morgon förstärks även blockadvakterna av några lokala politiker och förre kommunministern Sven-Erik Österberg (s). De anställda på Curanda reagerar olika på blockaden. Några växlar några ord med blockadvakterna när de kommer, andra visar en aggresiv attityd och uttrycker sitt stöd för företaget. När personalen sedan ska ta sina tjänstebilar för att åka till vårdtagarna eskorteras de av en man med hund fram till bilen. Orsaken till detta är oklar men eftersom blockaden är helt fredlig och tyst handlar det nog inte om att skydda någon mot hot eller våld. Det tycks mer som att det gäller att förhindra att personalen pratar med eller tar emot material från blockadvakterna. Häxjakt Som vanligt under den senaste tiden pratas det om häxjakt och fackets alltför stora makt från främst arbetsgivare och borgerliga politiker. Vinklingarna går från att det är synd om företagen som framställs som någon sorts välgörare till brister på utrymme för individualister. Sanningen ligger kanske närmare att det finnns en ovilja att följa givna regler. I Kommunalarbetaren 3/07 uttalar sig Åsa Keller, ordförande i hemserviceföretagens branschorganisation: Med kollektivavtal får man klara spelregler både för arbetsgivare och arbetstagare. Det tycker vi är bra. Det ger en annan bild av dem som vägrar teckna kollektivavtal än media lämnar. Man vill helt enkelt inte spela spelet efter de givna reglerna, man föredrar att skapa sina egna villkor. Och vem vill spela med någon som spelar falskt? GÖTE AXELSSON MT nummer

6 I korthet GOD KVALITET i vården och omsorgen om de äldre förutsätter att det finns utbildad personal.. Tillgången till utbildad personal har blivit allt bättre. Trots detta har kommunerna valt att inte rekrytera utbildad personal. Detta har medfört att andelen med formell yrkesförberedande utbildning bland de anställda inte ökat Denna utveckling är ett allvarligt hot mot kvaliteten inom vården och omsorgen. För att öka förekomsten av yrkesutbildade är det därför angeläget att lägga fast kraven på att all personal ska ha yrkeskompetens, att se över utbildningssystemet och att förbättra förutsättningarna för lärande knutet till arbetsplatserna. Kvaliteten i hemvården och i äldreboendet måste förbättras. En viktig förutsättning för detta är att det finns personal som har utbildning för att kunna ge en bra vård och omsorg om de äldre, sägerr Christer Neleryd, chef för äldreenheten vid Socialstyrelsen. Källa: Socialstyrelsen WANJA LUNDBY-WEDIN är nominerad till ordförande för Europafacket (EFS) 19 av Europas fackliga organisationer har nominerat LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin till posten som EFS ordförande. Inga ytterligare kandidater hade nominerats när nomineringstiden gick ut i fredags. Det är första gången i EFS historia som en kvinna nomineras till ordförande. Bland de organisationer som nominerat Wanja Lundby-Wedin finns brittiska TUC, tyska DGB och spanska UGT. EFS ordförande väljs för en period av fyra år. Valet äger rum i samband med Europafackets kongress i Sevilla den maj. DET NYA ZONSYSTEMET som SL beslutat om börjar gälla den 1 april. De nya zonerna kommer att betecknas A, B och C. Att resa inom en zon kommer att kosta 20 kronor med förköpsrems, förköpt enstaka enkelresa 26 kronor, kontant i trafik 40 kronor. För resa i två zoner kommer priset att vara 30 respektive 39 kronor eller kontant i trafik 60 kronor. Resa i tre zoner blir 40 kronor, 52 kronor och för kontant i trafik 80 kronor. Med prisökningen beräknar SL få in 300 miljoner kronor extra Pengar är tänkt att bekosta ökad tillgänglighet för handikappade som vill resa kommunalt. 6 MT nummer Det har runnit mycket vatten genom Norrtäljeån sedan Christer stod här för en bild senast. Nu har han sällskap av Lotta Svenander, för ett år sedan var det Helene Ytterberg. Ett år medtiohundra För ett år sedan gick Norrtälje kommuns vård och omsorg samt landstingets hälso-och sjukvård samman i en gemensam organisation kallad TioHundra. MT gjorde då ett besök i sektion 21 för att höra vad sammanslagningen skulle komma att betyda för Kommunals medlemmar. Nu i februari ett år senare åkte vi tillbaka för att se hur förändringarna berört medlemmarnas arbeten. Det var en stor organisationsförändring som gick smidigt. Då berättade sektionsföreträdarna att de trodde att det bara fanns vinster med sammanslagningen. Det skulle bli närmare mellan olika ansvarsområden och inte så skarpa gränser mellan kommunens verksamheter och landstinget. Det stora fackliga arbetet man då hade framför sig var att fläta samman de olika samverkansavtalen, från tre till ett gemensamt avtal. Rent fackligt märks det stor skillnad, säger Christer Hallingström. Vi har mycket förhandlingar. Men jag tror inte att den enskilde medlemmen märker någon skillnad. De har ju sina arbetsplatser och där har det ju inte förändrats något. Den största förändringen rent praktiskt har den administrativa personalen tagit. Ingen stor skillnad Christer som kommer från kommunsidans verksamhetsområde har inte märkt av förändringarna på sin arbetsplats. Men Lotta Svenander som arbetar på Norrtälje sjukhus, som tidigare tillhörde landstinget, har märkt av sammanslagningen. Vi som arbetar på sjukhuset tycker att avståndet har blivit längre mellan beslutsnivåerna. Förut hade vi allt under samma tak på Norrtälje MT MTmedlemstidningen Kommunal. Stockholms län TioHundra bra till tusen Christer och Helene är överens sidan 4 nr Värna Kollektivavtalen sjukhus. Men det fackliga arbetet har kommit närmare då vi nu är under samma sektion här i Norrtälje. Och det känns bra att det är nära, säger Lotta. Att länka ihop samverkansavtalet var inget större problem, tycker de. Man tog det bästa från avtalet och sammanfogade det i det nya. Fler vinster Vinsterna med sammanslagningen är större än nackdelarna, säger de båda. Något som är bra är att man inom äldreomsorgen fått tillbaka delegationer man förut varit av med. I hemtjänsten var det klara skillnader mellan kommunens och landstingets ansvar förut, men så är det inte längre då verksamheten har en och samma huvudman. Eva Victorsson, vårdbiträde på Granbacka gruppboende, både bor och arbetar inom Norrtälje kommun, har inte märkt av sammanslagningen alls, varken som vårdbiträde eller som medborgare. Hon kan bara bekräfta att föreningen mellan de två stora arbetsgivare verkar ha skett smidigt. Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun har gemensamt finansierat nämndens verksamhet inom TioHundra med drygt 1,6 miljarder kronor. KERSTIN RIDDERSTEDT

7 Färre i styrkan uppskjutet Vi lyckades skjuta fram förändringen av antalet brandmän i utryckningsstyrkan i Stockholm, säger Matts Jangerstad som är huvudskyddsombud i sektion Kommunal räddningstjänsten. Men det verkar inte som att arbetsgivaren ändrat upppfattning om förändringen trots våra kraftfulla argument. Det var till årsskiftet som ledningen för Stockholms brandförsvar ville ändra personalstyrkan från 74 till 54 man. Förslaget väckte stort motstånd både från brandmännen och allmänheten. Vi fick inte full framgång i förhandlingarna, säger Matts eftertänksamt. Men vi får i varjefall ett utrymme att anpassa organisationen. Lyssnar inte I förändringsarbetet blev brandnämnden och Kommunal överens om en återgång till det tidigare. Men det ska genomföras övningar och utbildningar som anpassar utryckningsstyrkorna till färre brandmän. Men av det har inte Matts sett något. Som det är nu kostar det massor med pengar i onödan. Vi har lagt förslag på lösningar men ledningen lyssnar inte. Samtidigt som de här förhandlingarna pågår har Kommunal räddningstjänsten börjat förbereda de kommande löne- och kollektivavtalsförhandlingarna. När det gäller förhandlingarna om kollektivavtalet så gäller det bilaga E. Den reglerar arbetstid och pensionerna. Och det är viktiga frågor för oss brandmän. Andra yrkesmän När det gäller kollektivavtalet så konkurerar BRF (Brandmännens riksförbund) om rätten att teckna det. Hittills har alla arbetsgivare vägrat dem den rätten. BRF har sitt kollektivavtalsområde, konstaterar Matts. De organiserar Räddningsmän i beredskap (RIB), alltså arvoderade RIB som har andra anställningar och yrken som proffessionalitet och försörjning. RIB är enligt Matts en viktig del i många hänseenden. Men det är trots Reduceringen av bemanningen i brandstyrkan i Stockholm är senarelagd. allt en lightversion av de brandmän som har valt utryckningsjobb för sitt yrkesval och försöjning. Genom åren har Kommunal lämnat RIB till sin organisation BRF för deras kamp för sitt kollektivavtal. Och så får det förbli. Alltid Kommunal Som förtroendevald i Kommunal tycker Matts att det är viktigt att vara en tydlig representant för organisationen. I varje förhandlingssituation så representerar vi i sektionen alltid medlemmarna och Kommunal. Alla överenskommelser vi gör sker i Kommunals namn. Kommunal tar sitt ansvar för varje individ och hela kollektivet. Men Matts är lite bekymrad över att så många av Kommunals medlemmar valt att gå över till BRF. Det försvagar oss i vår kamp. Men vi jobbar intensivt med att besöka brandstationerna och prata med killarna för att samla styrkorna igen. GÖTE AXELSSON MT 2-07 MT nummer

8 I korthet NYA DIREKTIV om vilande plusjobb Den 31/1 fick arbetsförmedlingarna nya direktiv från AMS angående vilande plusjobb. En plusjobbare kan ta ett vikariat som är kortare än 30 dagar utan att förlora plusjobbet. Innan detta besked har Plusjobbare varnats för att ta vikariat, om så bara för en dag. Nu gäller följande regler: Om en plusjobbare vikarierar mer än 29 dagar så blir denne av med plusjobbet, och får inte återanställas. Däremot förflyttas inte slutdatum för plusjobbet på grund av uppehållet. För personer som fyllt 60 år och som fått beviljat plusjobb längre tid än 2 år gäller från den 1 januari att jobbet endast får vara i högst 2 år. KVINNOR HAR FÖR LÅGA LÖNER En stor majoritet av alla löntagare anser att kvinnor har för låga löner jämfört med män. Bara nio procent anser att lönerna är rättvisa. Drygt löntagare har intervjuats om vad de anser är rimlig lön för olika yrken, hur de ser på löneskillnader mellan kvinnor och män och mellan olika yrken och om välbetalda ska stödja lågavlönade och vilka faktorer som kan anses viktiga för lönens storlek. Det framgår av LOs rapport Röster om facket och jobben nummer två, i en serie av sju. - Det visar sig att det finns ett mycket starkt stöd bland löntagarna för de krav på jämställdhetspott och höjda lägstlöner som LO-förbunden samlats kring inför årets avtalsrörelse, säger LOs avtalssekreterare Erland Olauson. De flesta löntagare anser också att löneskillnaderna mellan olika yrken är för stor. Det finns en stor majoritet för detta både bland LO-medlemmar och TCO-medlemmar men också en majoritet av SACO-medlemmarna tycker så. Lägstlönerna är också för låga. Alla löntagare som arbetar heltid måste ha en rimlig chans att kunna leva på sin lön. En höjning av lägstlönerna skulle också öka efterfrågan och förstärka samhällsekonomin. Källa: SVERIGE BEHÖVER FLERA PROFFS är en långsiktig annonskampanj, Kommunals kongress i maj 2007 har samma tema. I vecka 10 blir kampanjen synlig för många stockholmare, och vi hälsar då dem välkomna in i vår värld. En hel tunnelbanevagn ingår i proffskampanjen, och är fylld med exempel på vad kommunals medlemmar gör. Dessutom kommer kampanjen att synas på ljustavlor runt om i Sverige. Radioreklam är ett annat effektivt sätt att nå vår målgrupp. När hela Kommunal har samma spåk och anslag, ökar styrkan. Kom In 8 MT nummer Skriftväxlingen och debatten är omfattande, Roja har en hel pärm full. Roja slåss för bättre arbetsmiljö i Haninge De anställda på Handens äldreboende har blivit kränkta, förolämpade och bemöts nedlåtande av chefer och ledningsgrupp. Först efter att skyddsombudet Roja Isaksson kontaktat arbetsmiljöverket i frågan och äldreboendet hotas med vitesföreläggande har de ansvariga cheferna tvingats att vidta åtgärder. Jag har ett ansvar som skyddsombud, säger Roja. När mina arbetskamrater mådde så dåligt att de grät och blev sjukskrivna måste jag agera. Roja krävde att arbetsgivaren skulle rätta till bristerna på arbetsplatsen men fick inget gehör från ledningen. Arbetsplatsträffarna fungerade inte utan användes från arbetsledningens sida bara till att föra fram information och egna frågor, någon MBL eller diskussion var det aldrig fråga om. Inget om arbetsmiljö Något forum för att ta upp arbetsmiljöfrågor i fanns inget utrymme för. Från arbetsledningens sida fick de som ifrågasatte eller klagade höra att de inte passade i vården och kunde söka nytt jobb om de tyckte det var för stressigt. Det var inte bara psykisk arbetsamt, arbetsplatsen saknade även hjälpmedel som välfungerande liftar. Efter ett besök från länsstyrelsen sommaren 2006 blev äldreboendet ålagt att genomföra förändringar för att vården inte fungerade tillfredsställande. Ingen riskbedömning Men arbetsledningen genomförde inte någon riskbedömning i samband med förändringarna vilket fick ytterligare negativa konsekvenser för personalen. Sjukskrivningarna var höga och när det var frånvaroluckor tillsattes inte vikarier. Underbemanningen var mer regel än undantag och till slut kände sig Roja nödgad att skriftligen begära åtgärder enligt 6 kap 6a i arbetsmiljölagen (se nedan). Förvaltningschefen Ewa Kardells svar dröjde inte, men några förslag på konkreta åtgärder fanns inte. Trots att Roja vände sig till både enhetschefen och förvaltningschefen hände ingenting. Hela historien vittnar om dåligt ledarskap och bristande förmåga att se till de boendes behov och arbetstagarnas arbetsmiljö. Har tagit kraft Rojas kamp för att förbättra arbetsmiljön har inte varit lätt och den har tagit mycket tid och kraft. Man måste kämpa, säger hon. Men man måste också veta hur man ska göra och vart man ska vända sig. Det har gått åt en hel del fritid för att driva vår sak och visa att arbetsgivaren inte kan göra hur som helst. Arbetsmiljöverket bekräftar i sitt inspektionsmeddelande att Roja hade rätt i sina krav. De bedömer att arbetsgivaren, i det här fallet Haninge kommun, inte har tillräcklig kompetens för att själva göra en undersökning av den psykosociala arbetsmiljön. Verket kräver att kommunen anlitar en partsneutral utomstående sakkunnig för att komma tillrätta med de psykosociala arbetsmiljöproblemen. För att ytterligare sätta press på arbetsgivaren hotas de av ett vite på kronor om de inte åtgärdar bristerna i tid. Det gälller vår arbetsmiljö och förmåga att kunna ge bra vård och omsorg, säger Roja. Och det handlar även om hur arbetsledning och samverkan ska fungera. KERSTIN RIDDERSTEDT AML 6 kap 6a Arbetsmiljölagen kap 6 6a beskriver skyddsombudets rätt att kräva att åtgärder vidtas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska då utan dröjsmål lämna besked i frågan. Gör inte arbetsgivaren det skall arbetsmiljöverket efter framställan från skyddsombudet pröva om föreläggande eller förbud skall meddelas till arbetsgivaren.

9 Balder står för tryggheten Balder är en träfflokal för människor med sociala och/eller psykiatriska besvär och sjukdomar. Här möts man på sina egna villkor och förutsättningar, det finns inga krav på att man ska vara här en viss tid eller bestämd dag. Balder betyder oerhört mycket för våra gäster och fungerar som en oas för många, säger Jens Jarkiewicz skötare på Balder. Och han får medhåll från gästerna som är på besök i lokalerna på Norrtullsgatan mitt i Stockholm. Skulle man som gäst behöva hjälp eller stöd med någonting så bistår gärna Jens och hans kollegor med att knyta eventuella kontakter med myndigheter eller om det skulle vara något annat man kan behöva assistans med. Besökarna kan vid behov ta med sig sin smutstvätt och tvätta här, det finns också ett litet vilrum för den som behöver dra sig undan för en stund. Kreativ miljö Det finns möjlighet att ge uttryck för sin konstnärliga förmåga. Man kan både måla, sy och spela instrument här om andan faller på. Vi träffar en av gästerna, Anders Wallin, som kommer fram och hälsar på oss. Han har besökt Balder sen det öppnade på åttiotalet, han visar runt oss i lokalerna och stannar till vid en stor spegel, han berättar att Jens brukar klippa håret på honom här. De har en bra kontakt med varandra Jens och Anders, de kan vara både allvarliga och skoja med varandra. Ibland brukar de diskutera ämnen som filosofi och andlighet, som båda är intresserade av. När Anders berättar att han utbildade sig till socionom under 1970-talet blir Jens lite förvånad. Det har du aldrig berättat, varför har du inte sagt det? Du har ju aldrig frågat, svarar Anders finurligt och skrattar. Anders visar oss vidare i lokalerna till köket som är den naturliga samlingsplatsen. Här träffas man för en stunds gemenskap eller få sig en bit mat eller en kopp kaffe till självkostnadspris. Stämningen mellan personal och gästerna är vänskaplig, nästan familjär. Jens och Anders har blivit kompisar genom Balder, de diskuterar ofta vitt skilda frågor. Dagliga besök Vid köksbordet har Peter Lindvall slagit sig ner med en kopp kaffe, han arbetar numera 75 procent som fastighetsskötare och besöker Balder så gott som varje dag. Han är aktiv både i Balders verksamhet och inom Riksförbundet för Mental och Social Hälsa, RMSH. Peter drabbades av djup depression på 1970-talet. Han berättar att han hade tur som träffade på rätt person i vården och fick hjälp. Det tog många år för honom att tillfriskna. Och inom psykiatrin handlar det tyvärr om tur för att få rätt hjälp, säger han. Utan den fantastiska psykologen och terapin jag fick under många år hade jag aldrig kunnat börjat arbeta igen, berättar Peter. Om vi inte hade Balder skulle många isolera sig, hit kan man komma när man vill. Det finns alltid någon att prata med, ta en fika eller bara vara, säger Peter som besökt träfflokalen i närmare 20 år. Felaktig mediabild Han är upprörd bild som media målar upp om de psykiskt sjuka människorna i samhället. När jag läser löpsedlarna om psykiskt sjuk som gör vansinnesdåd, blir jag fruktansvärt upprörd, säger han. Media drar alla psykiskt sjuka över en kam. Tänk om man skrev så om andra grupper i samhället? De skulle anses som diskriminerande och på gränsen till hets mot folkgrupp. De allra flesta som är psykiskt sjuka mår dåligt, har ångest och drar sig undan. Peter anser att bilden av psykiskt sjuka måste nyanseras mer. Det är bra att psykiatrins brister kommer fram men det får inte bli så att alla psykiskt sjuka ska låsas in. Det är människor som far mycket illa och behöver hjälp. Det behövs en mer nyanserad bild av vad psykisk sjukdom är och vad det innebär, fortsätter Peter. Peter berättar vidare att de utflykter som de anordnar på Balder betyder väldigt mycket, för många är det enda chansen att kunna komma iväg någonstans. Ett år var de i fjällen ett annat år i Danmark, men det vanliga är kortare dagsutflykter vilket är mycket uppskattat. För att finansiera resorna brukar de bland annat ha loppmarknad. Gästerna är delaktiga i hela verksamheten efter sin förmåga. Man är med och planerar utflykter, lagar mat i veckorna och håller Balder öppet på storhelger. Trivseln och ansvarskänslan är stor, här bryr man sig om varandra. Och det var just det som fick Jens att börja arbeta här för fem år sedan. Efter att ha prövat olika yrken och studerat på högskolan ett par terminer kände han att han vill arbeta nära människor och komma ut i verkligheten. När han började på Balder kände han att han kommit rätt. Att det är en angelägen verksamhet får han dagligen bekräftelse på, både av gästerna och anhöriga. KERSTIN RIDDERSTEDT MT nummer

10 Att hyra eller äga sin bostad? Oskar Nelson och Bushra Adabaniyan arbetar på stadens informationskontor för i Rinkeby Bostadsrätt eller hyresrätt inte Det blåser en snål vind i Rinkeby denna gråa februaridag. Folk skyndar sig över det torg där motsättningarna kring den borgerliga bostadspolitiken speglas på ett tydligt sätt. Här har två nya informationskontor öppnats. Det ena talar för utförsäljning av hyresrätter och den andra emot. Alldeles i centrum finns skylten Bilda bostad, ett informationskontor som Stockholm stad nyligen har öppnat. I juli försvinner stopplagen som har förhindrat att allmännyttans bostäder kan omvandlas till bostadsrätter. Stadens information Sedan i mitten av januari arbetar därför Oskar Nelson och Bushra Adabaniyan med att informera hyresgästerna om hur en ombildning av en hyresrätt till bostadsrätt går till. De är ensamma i lokalen, men säger att det inte alltid är så. Vi har ungefär tio personer om dagen som kommer hit. De vanligaste frågorna är: Var börjar vi någonstans? 10 MT nummer Hur gör vi? berättar Oskar Nelson. Han tror att det kan ta ett drygt år att genomföra en ombildning av en fastighet. Utförsäljningen av allmännyttan väcker känslor. En del hyresgäster hoppas på att kunna göra ett klipp och andra fruktar att det ökar segregeringen. Hyresgästföreningen Inte långt ifrån Bilda bostad hänger en stor vit banderoll utmed en husfasad. Var ska våra barn bo om politikerna säljer alla lägenheterna? står det skrivet med röda bokstäver. Här ligger Hyresgästföreningens nyöppnade lokalkontor. När den förra stora utförsäljningen av hyresrätter genomfördes under nittiotalet gick moderaterna ut med en onyanserad bild av vad försäljningen skulle leda till, säger Jan Hanspers, ombudsman på Hyresgästföreningen. Han menar att det finns det mer risker än möjligheter i det här området. Utförsäljningen av allmännyttan sker i en högkonjunktur och risken finns att priserna faller. En del hus är i uschligt skick och det skulle kosta staden mycket pengar att återställa dessa hus. Så det kanske är bra att vältra över ansvaret på hyresgästerna i stället? Jan Hanspers beskriver den borgerliga bostadspolitiken i krigstermer som den brända jordens taktik. De säljer ut snabbt och det går inte att återskapa det vi har haft. Jag är rädd att allmännyttan blir en filial till socialförvaltningen. Det här är ett sätt att sortera folk och det är de svaga grupperna som är förlorarna, säger han. För att ett köp av en fastighet ska få genomföras måste två tredjedelar av hyresgästerna vara med på försäljningen. Övriga bor kvar som vanliga hyresgäster. De som äger bostadsrätterna har ansvar för att exempelvis sandning, skottning och städning sköts, säger Jan Hanspers. Medlemmar drabbas Kommunal berörs av utförsäljningarna genom att många medlemmar bor i allmännyttan och andra har den som arbetsgivare. Vitsen med försäljningen är att hyresgästerna tar över driften själva, så visst påverkas våra jobb, säger Conny Nilsson, ordförande i Kommunals tekniska sektion. Idag ringer det fortfarande folk till Familjebostäder, som köpte sina lägenheter på 90-talet, och vill ha hjälp med service. De vet inte hur de ska bära sig åt när något går sönder. Informationen om Conny Nilsson innebörden av utförsäljningarna har varit usel. Jag tror att det blir ett ännu mer segregerat samhälle med ett rikemansghetto i innerstaden. Våra barn får det svårt att skaffa lägenhet. Inte idåligt skick Conny Nilsson håller däremot inte

11 Jan Hanspers från Hyresgästföreningen ser att allmännyttans utförsäljning kommer att skapa många problem ara en fråga om ideologi med om att miljonprogrammets fastigheter är i dåligt skick. Det varierar. Visst finns det en del slitna trapphus. Han ser även utförsäljningarna av allmännyttan som en kvinnofälla. Hur ska en lågavlönad kvinna ha råd att separera om hon lever i ett dåligt äktenskap? Allmännyttan i Sverige är unik. Alla har rätt att söka sig dit rik som fattig. Utomlands handlar allmännyttan ofta om sociala bostäder. En studie gjord av Bengt Turner, professor vid Institutet för bostadsoch urbanforskning och Lena Magnusson, forskare i kulturgeografi visar att ju mindre allmännytta, desto närmare hamnar kommunens bostäder att bli renodlade socialbostäder. Oroliga medlemmar Just denna aspekt oroar Fadia Hujazi, Nadia Hujazi, Cecilia Hocheimy, Roberto Fraygola, Kazhal Majid, Meheret Meles och Esma Fazlic som arbetar vid Tensta servicehus och äldreboende. (På nästa sida kan du läsa deras frågor till Kristina Alvedal och hennes svar) Ska våra barn växa upp med lägre status för att vi inte har råd att köpa våra lägenheter? Bostads- och integrationsborgarrådet Kristina Alvedal, moderaterna, tror inte att det finns någon risk för att det ska bli på detta sätt. Bygger vidare Nej, vi har hyresrätter - både privata och kommunala. Det är också Kristina Alvedal viktigt att staden fortsätter bygga hyresrätter. Vi tycker att det är en bra boendeform med hög serviceinriktning, säger hon. Jag tror inte att det är risk för lägre status. Idag är det redan väldigt segregerat. Jag hoppas att utförsäljningarna innebär ett lyft och som kommer att få fler att känna ansvar för sitt område, säger hon. Kristina Alvedal är kritisk mot Hyresgästföreningens information. De far med osanning och skapar oro. Folk tror att de inte ska få bo kvar i sina lägenheter, säger hon. För blandat boende Teres Lindberg är ansvarig för bostadsfrågor hos socialdemokraterna i Stockholm och hon är bekymrad över utförsäljningarna. Vi vill ha ett blandat boende med hyres- och bostadsrätter. Problemet är att man säljer ut allt i innerstan och närförorter. Däremot finns det inget intresse från miljonprogrammets förorter och därmed ökar segregrationen, säger hon. Hennes recept på att minska segregationen är att upprusta i stället för att sälja ut allmännyttan. - I Göteborg har man valt ut ett hundratals lägenheter till utförsäljning i områden med en koncentrerad allmännytta. Det tror jag kan bli bra. Här i Stockholm gör man tvärtom man permanentar segregationen. Banderollen hänger kvar När Hyresgästföreningen satte upp sin stora banderoll i Rinkeby fick de höra att det var meningslöst att hänga upp den. Den skulle troligen omedelbart utsättas för vandalisering. Men det enda som har hänt är att vinden slet ned den en gång. Frågan som ställs med röda bokstäver är viktig. Var ska våra barn bo om politikerna säljer alla lägenheterna? Kanske är det därför ungdomarna låter den hänga kvar. JOHANNA STJERNA MT nummer

12 Att hyra eller äga sin bostad? Cecilia Hocheimy, Esma Fazlic, Roberto Fraygola, Kazhal Majid, Nadia Hujazi, Meheret Meles, Fadia Hujazi har många frågor kring utförsäljningen av allmännyttan. Hur ska vi få råd att köpa? Cecilia Hocheimy, Esma Fazlic,Roberto Fraygola, Kazhal Majid,Nadia Hujazi, Meheret Meles och Fadia Hujazi som arbetar på Tensta sevicehus och äldreboende ställer frågor om allmännyttans framtid till bostads- och integrationsborgarrådet Kristina Alvedal: Fråga: Varför tycker ni att jag ska köpa min lägenhet? Vi från staden gör det möjligt för de som vill att köpa. Det finns inget tvång, utan är upp till en själv. Många tycker hyresrätten är bra, andra att de får större möjligheter till att påverka tillsammans med grannarna om man äger sin bostad. Fråga: Tror ni jag har råd? Det är svårt att svara generellt på din fråga. Priset beror på vilken fastighet du bor i, men erfarenheter från var att det blev billigare boende för de som köpte sina lägenheter i förorter som Akalla och Östberga. Fråga: Varför vill ni sälja ut lägenheterna? I miljonprogramsområden som Tensta och Rinkeby är 90 procent hyresrätter. Vill man äga sitt boende måste man flytta. Vi tror det här är ett bra sätt att öka valmöjligheten i boendeform och ändå kunna bo kvar. Fråga: Tänker ni tvinga oss att köpa? Nej, det finns inget tvång. Fråga: Tror ni att jag får lån jag arbetar deltid och är ensamstående med två barn? Det är upp till bankerna att avgöra. Just nu diskuterar de om olika paketlösningar. Om 90 i en bostad kan få lån och tio har svårare kan de ändå få låna. Så länge som de har en inkomst och har betalt sin hyra i tid kan bankerna tänka sig att sprida sina risker, eftersom månadsavgiften blir lägre för bostadsrättsinnehavarna. Men alla kommer inte att ha råd. När du tar lån har du inte rätt till social- och bostadsbidrag. Fråga: Blir det ordning och städning bättre när vi äger husen? Det är svårt att ge något generellt svar. Det man äger vårdar man. Föreningen har möjlighet att köpa in städtjänster och säga upp förvaltaren om du inte är nöjd. Fråga: Hyran höjs, tror ni att jag som lågavlönad kommunalare har råd? Blir du kvar som hyresgäst har du samma rättigheter som tidigare. Fråga: Var ska vi flytta om vi inte köper? Du behöver inte köpa utan kan lugnt bo kvar. Fråga: Jag vill bo i ett kommunalt bolag. Var finns valfriheten om alla säljs? Jag tror inte det spelar roll om det är ett kommunalt eller privatbolag som äger hyresrätten. Det viktiga är att denna boendeform finns kvar. Fråga: Den muslimska religionen förbjuder oss att betala ränta. Vilken bank ska då låna mig pengar? Det här har dykt upp i mångkulturella områden och det finns nya aktörer som vill etablera verksamhet i Sverige. Staden agerar inte utan det är upp till aktörerna på finansmarknaden. Fråga: Jag har inte fast anställning. Hur ska jag då få lån? Det beror vilken anställning du har. Bankerna har blivit mer liberala eftersom det är alltmer vanligt med olika typer av projekt- och säsongsanställningar. Fråga: Fastigheterna är dåligt underhållna. Hur ska vi som bostadsrättsförening ha råd att bekosta de kommande reparationerna? Jag är besvärad av denna bild som motståndarna till utförsäljning av allmännyttan ger. Underhållet är blandat. En hel del hus är nyrenoverade andra har behov av fasadputs och stambyten. För att sätta ett korrekt pris måste fastigheterna genomgå en teknisk besiktning. Fastighetens skick påverkar priset. Fråga: Hur ska de gamla som bor i mitt hus ha råd att köpa? En del har bra pension andra sämre. Det är svårt att svara generellt. Det finns många olika lösningar: barnen kan gå in som borgen eller så behöver man inte köpa. 12 MT nummer

13 Guppen stoppar bussen i Täby Kommunals skyddsombud, Arbetsmiljöverket, Busslink och SL är överens. Motståndet består av Täby kommun. Kampen handlar om är en serie med farthinder på tre vägsträckningar. Om inte guppen tas bort före första maj av kommunen kommer ingen busstrafik att köras på Vikingavägen genom Täby kyrkby, Löttingevägen eller Flygdammsvägen. Vi har kämpat mot de här guppen sedan de byggdes 2002, berättar Kenneth Tummen Sjölander, skyddsombud på Norrortsbuss i Täby. Vi har flera förare som drabbats av skador akut på grund av guppen. Men den stora risken är de förslitningar guppen ger på sikt. Ryggraden trycks sammman Kenneth berättar att antalet gupp som passeras av en förare per år ligger någonstans mellan De mätningar som arbetsmiljöverket gjort visar att det är stora påfrestningar på ryggkotor och kropp vid varje passering. Argumentet från Täby kommun att guppen behövs är att vi bussförare kör för fort annars, säger Kenneth. Jag har begärt att de visar vad de grundar det på men inte fått något svar. Efter arbetsmiljöverkets beslut att guppen utgör en arbetsmiljöfara och belagt bussbolaget med viteshot om de kör trafiken under nuvarande förhållanden har Täby kommun börjat bygga om guppen. Vi får se om det räcker, säger Kenneth och låter skeptisk. Det jag sett hittills av förändringen utgör bara en marginell förbättring för oss bussförare. Men vi ska göra nya vibrationsmätningar och kontroller, om inte de mätningarna visar på en nollrisk för oss blir trafiken omlagd på andra vägar utan gupp. Resenärer drabbas. Om busstrafiken läggs om drabbar det tusentals resenärer som får ta en längre promenad till en trafikerad hållplats eller söka sig andra resvägar. Att de berörda sträckorna förutom gupp även har rödljus och ett antal rondeller som fartdämpande åtgärder påverkar inte Täbys vilja att slopa guppen. Vi har föreslagit fartkameror för att sätta stopp för fortkörningar oavsett vilka som kör för fort, men det blir för dyrt säger Täby kommun. Jag gör bara mitt jobb som skyddsombud och arbetsmiljöverkets representant, konstaterar Kenneth. Och det är att se till att även bussförare kan ha hälsan i behåll både i arbetslivet och när de blir pensionärer. Täby kommun hävdar att fartguppen uppfyller de normer som gäller och att den ombygggnad de gör ska lösa problemen. GÖTE AXELSSON DU HAR TVÅ VAL! NU ELLER SENARE EARfoon Personliga hörselskydd Hörselskydd Du hör med Jonas Hedlund, Idrottslärare Mest förvånad var jag över att de satt så bekvämt, vilket gör att jag använder dem ofta på mina lektioner. Som idrottslärare är det viktigt att jag kan även höra vad mina elever säger. En annan fördel är att de är enkla att sätta i och hänger praktiskt i ett snöre och clips som jag fäster i min tröja. Jag använder dem även privat i olika sammanhang t.ex. vid konserter. UMEC/EARfoon Siktgatan 5, Vällingby Tel: Fax: Kenneth Tummen Sjölander tror inte att Täby kommuns ombyggnation av farthindren räcker, det blir trafikomläggning den 1:a maj. Nästa nummer av MT kommer vecka MT nummer

14 Pinge går i pension efter 32 år i ambulanssjukvården Barnolyckorna är värst Visst känns det lite vemodigt. Efter 32 år som ambulanssjukvårdare har Per- Inge Pinge Nylin gått i pension. Pinge är unik - det är få som klarar av att arbeta som ambulanssjukvårdare så länge. Jag lärde mig att handskas med stressen, säger han. Pinge var chaufför på åkeri när han 1975 sökte ett vikariat hos en privatåkare med tre ambulanser. Han fick jobbet och på den vägen är det. Det krävdes ingen utbildning på den tiden. Ambulanserna var enbart utrustade med syrgas och det handlade mest om att transportera sjuka. Pinge minns den första gången han åkte på en olycka. Larmet gick en morgon. En man var medvetslös i Västerhaninge och hade ingen hjärtverksamhet. Det blev chockartat. Vi lastade in mannen i ambulansen. Jag körde och min kollega försökte med hjärtlungräddning. På sjukhuset konstaterade de att mannen var död. Vi fick köra vidare med honom till rättsmedicinska i Tomteboda. Idag har ambulanserna en helt annan utrustning. Vi har mediciner, EKG sänds från ambulansen till sjukhuset, defibratorer och personalen har sjuksköterskeutbildning. Obehagliga minnen Under åren har Pinge gått ett antal sjukvårdsutbildningar och har undersköterskeutbildning. I början var man väldigt laddad när larmet gick. Jag har sluppit stora katastrofer, men små incidenter kan vara lika jobbiga. Fortfarande finns det händelser som är etsade kvar i minnet. Filmsekvenser som spelas upp om och om igen som om de nyligen hade hänt. Som den gången på Gubbängens IP när Pinge och hans kollegor som vanligt fanns på plats vid en speedwaytävling. De var ändå inte förberedda på att något skulle hända. Den kvällen körde speedwayåkaren Tommy Jansson rakt in i planket och bröt nacken. Jag kommer ihåg att när jag ser olyckan, springer jag direkt och hämtar ambulansen. Det blev ett jättepådrag med fotografer, journalister och vi fick poliseskort. Vid ett sådant tillfälle känns det tungt och man undrar 14 MT nummer Förr och nu, Pinge har varit med som ambulanssjukvårdare under en tidsrymd som få andra orkar med. om man verkligen ska fortsätta? De händelser som är svårast är när barn är inblandade. I slutet på 80-talet var det många fall av plötslig spädbarnsdöd, berättar han. Ett tillfälle minns Pinge särskilt väl. När han anländer till olycksplatsen sträcks ett litet barn över i hans famn. En ett och en halvåring hade blivit överkörd i ett bostadsområde. En person hade fått låna grannens bil och ser inte deras barn utan kör över barnet. Barnet andades fortfarande lite. Men det fanns ingenting att göra. Den filmen spelas alltjämt upp för Pinge. Efter den olyckan deltog Pinge och hans kollegor för första gången i en debriefing. Det är väldigt bra att ha den möjligheten att tala igenom en svår händelse Sorg och lycka Pinge har arbetat och bott i samma område. Något som inte alltid är bra. Risken för att det är någon du känner som har råkat ut för en olycka är större. Den svåraste stunden i Pinges yrkesliv var när en kvinna hade hoppat framför ett pendeltåg. Pinge höll just på att lyfta upp en arm på båren när han hör en polis säga kvinnans namn. Det var en bekant till hans dotter. Jag kände hennes mamma och då blev det för mycket. Jag gick därifrån direkt. Då kommer tårarna. Det är många känslor i det här yrket, säger han. Pinge har ett ganska bistert ansiktsuttryck. När han blev avtackad uttryckte kollegorna sin respekt för hans insats. En del sa att de nästan hade varit rädda för mig innan de lärde känna mig. Pinge har också delat många stunder av lycka. Roligast är minnet av alla är förlossningar. Ett tiotal barn har det blivit under åren, säger Pinge och ler brett. Glädjen när barnet är fött och allt har gått bra värmer. Delegeringar försvann 2005 förändrades ambulanssjukvårdarnas arbetsuppgifter radikalt när delegeringarna försvann. Ambulanssjukvårdarna hade tidigare gett adrenalin, socker till diabetiker och fått sätta nål. Men över en natt fick vi inte längre göra det. Det tog bort lite av yrket och mycket kompetens tas inte längre till vara. Det är inget fel att sjuksköterskor ska göra dessa sysslor, men det gjordes fel när förändringen infördes. Många hade utfört dessa arbetsuppgifter länge och vi som hade sysslat med detta kunde ha få fortsatt, tycker jag. En annan stor förändring var i juli 1993 då ambulansen privatiserades. Under ett år hade vi fyra entreprenörer. Så vi är luttrade i Haninge, Tyresö och Farsta station. Privatiseringarna har även påverkat lönen och när de senast togs över av Falck fick ambulanssjukvårdarna något sämre villkor. Arbetstiderna har också förändrat mycket under dessa år gick brandstationen över från 56 timmar i veckan till 42. Hot och våld förekommer Det är vanligt att ambulanspersonal utsätts för hot och våld. Men Pinge har klarat sig från det. Det är klart att alkoholister har sagt till mig att jag ska slå ihjäl dig, men det är bara snack och inget att bli rädd över. Jag har arbetat i Haninge och det är mer våld i innerstaden än ute hos oss. Vissa personer har lyckan att hamna rätt i livet. Pinge är en av dessa. Jag hittade min grej och trivdes jättebra. Det var ett intressant arbete. Du vet inte vad som händer när du går till arbetet. Ingen dag är sig lik. Det är inte jag som planerar jobbet utan det är allmänheten och SOS, säger Per- Inge Pinge Nylin. JOHANNA STJERNA

15 Politik och Kommunal går hand i hand i Nynäshamn Fackligt aktiva som även arbetar politiskt har dubbla roller. Jag känner inte att jag sitter på två stolar. Det kan vara nära ibland, men då gäller det att ha klart för sig i vilken roll jag har vid det tillfället säger Birgitta Alkvist, ordförande för Kommunal i Nynäshamn och socialdemokratisk fullmäktigeledamot. Förtroendevalda i fullmäktige är arbetsgivare, har det yttersta ansvaret för kommunens verksamhet och hur pengarna används. Som ordförande för Kommunal deltar Birgitta Alkvist i de lokala löneförhandlingarna. För henne är det politiska arbetet en förutsättning för att kunna arbeta fackligt. Hon menar att det inte är något problem om man själv är tydlig med sina roller. Att vi lyckats få bort kontanthanteringen från bussförarna är nog en av våra största fackliga segrar, säger Larsa Sandström som är ordförande i Kommunals trafiksektion. Måste ha kunskap Som fackligt aktiv måste jag vara insatt i kommunens verksamheter. Arbetar jag politisk får jag insyn, kan påverka mina partikollegor och delge dem vad som händer i arbetslivet, säger hon. Birgitta Alkvist sitter med i arbetarkommunens styrelse som facklig ledare, och som ordinarie ledamot i kommunfullmäktige i Nynäshamn. För tio år sedan var det inte riktigt okej att fackliga företrädare deltar i det politiska arbetet.. Det hette att man satt i arbetsgivarens knä. Kontanterna bort Birgitta Alkvist, sektionsordförande i Nynäshamn, ser både sambandet och skillnaden i det fackligt-politiska samarbetet. Larsa Sandström Från den första maj försvinner möjligheten att köpa en biljett kontant på bussar i SL:s kollektivtrafik. Hur lösningen blir med ett nytt biljettsystem för biljett/bussresa för den som missat att förköpa biljett är ännnu oklart. Att Larsa är nöjd beror på flera olika faktorer. Men huvudskälet att risken för hot och våld i samband med rån försvinner är den största vinsten. Det förbättrar även arbetsmiljön ur andra aspekter. Det mest fantastiska är hur fort förändringen kommit tilll stånd, säger Larsa. Hela processen har bara tagit ett halvår sedan det första skyddstoppet i september. Det måste vara världsrekord, under den perioden har överklaganden och regeringsbeslut hunnits med. Larsa gör en jämförelse med hur lång tid det tagit med att klara av reglerna kring de så kallade kisspauserna. Där har processsen pågått i drygt sju år och ännu syns ingen lösning. Att slippa kontanthanteringen är en stor förbättring för oss bussförare, säger Larsa och låter väldigt nöjd. Men det är inte så. Är du klar över din roll kan du hantera detta och som politiker dra nytta av det i ditt fackliga uppdrag. Det negativa med att ha såväl fackliga som politiska uppdrag är när de kommer i kollisionskurs med varandra. Om kommunen skulle hamna i en Den 31:a januari träffade Kommunal arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting som lämnade över sina mål och visioner inför avtalsrörelsen Träffen i dag visar tydligt att arbetsgivarens ambition är att man ska ha en utpräglad lokal lönebildning med en lönesättning direkt mellan den anställde och arbetsgivarna. Detta står i skarp kontrast mot våra krav på ökat fackligt inflytande över den lokala löneprocessen, säger Kommunals andre vice ordförande och avtalsansvarige Håkan Petterson. Det dokument som Sveriges Kommuner och Landsting överlämnade i dag är en form av grundbudskap till alla fackliga organisationer som SKL ska förhandla med i avtalsrörelsen. Vi får se längre fram vad de konkreta svår ekonomisk kris och säga upp kommunalare skulle jag som politiker behöva säga upp våra egna medlemmar. För att undvika en sådan situation har jag gjort klart med mina politiska kollegor att om det läget uppstår, deltar jag inte i just detta beslut. Bör kunna politiken också Jag förstår medlemmarnas misstänksamhet och att de tycker att fack och arbetsgivare ibland är för nära varandra. Men Kommunals medlemmar har stor nytta av det fackligt politiska samarbetet, anser Birgitta Alkvist. En bra facklig ledare bör även vara politiskt påläst. I de lokala löneförhandlingarna i Nynäshamn deltar: kommunens förhandlingschef, personal- och förvaltningschefer, enhetschefer samt representanter för de fackliga organisationerna. Kommunen gick med 14 miljoner i vinst förra året och de pengarna måste användas i årets löneförhandlingar. Det finns pengar, nu är det bara viljan det handlar om. Kommunen måste våga visa att Kommunals låglönegrupper är värda att satsa på., säger hon. JOHANNA STJERNA Förhandling pågår Håkan Pettersson kraven innehåller. Generellt kan man säga att det budskap vi fick i dag inte visar på att vi har fått gehör på våra krav om höjda lägstalöner eller tryggare anställningar, säger Håkan Pettersson. Den 27 mars 2007 har Sveriges Kommuner och Landsting sin första kongress. Vid detta tillfälle bildas den nya juridiska personen, vilket innebär att SKL är arbetsgivarpart i de nya centrala kollektivavtal som träffas i Avtal 07. KOMIN MT nummer

16 Hamne Inom Stockholms Hamn AB arbetar 25 kommunalare med drift och underhåll av hamnar och kajer. Liksom många andra kommunalare utför de sitt arbete i skymundan, de bara finns där utan att det märks nämnvärt - så länge allt fungerar. Michael Brattfalk, är en av sju elektriker i hamnen, han ansvarar bland annat för att fartygen får sin elförsörjning. Han ser till att små och stora fartyg samt fritidsbåtar runt Stockholms kajer får ström. Det finns närmare 650 eldistributionsanläggningar vid stadens kajer som ska underhållas. Förutom elektriker arbetar sjöfolk och anläggare vid hamnarna. Sjöfolket gör tillsyn av bojar och fyrar, muddringsarbeten, sprängning- och pålsarbeten. Anläggarna utför underhåll på byggnationer, ramper, kajer och brofundament. Många ton och människor Genom Stockholms hamnar passerar hundratusentals ton med gods varje år och kryssningsfartygen som anlöper hamnarna är 16 MT nummer

17 n ånga och passagerna miljontals. Frihamnen, Värtahamnen och Stadsgården centralhamnar för gods och passagerartra-. Men i Stockholms Hamn AB ingår även mnarna i Kapellskär och Nynäshamn. Fargstrafiken är viktig för Stockholmregionen, n förser regionen med nödvändiga varor och ktar iväg gods som produceras i området. ånga transporter kommer med färjetrafiken m anländer från Baltikum och Finland ann godstrafik kommer med containerfartyg h tankfartyg. Snabba åtgärder et är kallt den dag som MT besöker Frihamn och mycket av arbetet sker vanligtvis omhus. När det är som kallast försöker vi göra omhusarbeten, men allt arbete går ju inte att tta in, säger Michael. Som tillfällig besökare ser inte arbetsmiljön tillfredställande ut med tanke på alla tunga beten som ska utföras i och invid vattnet. en Michael berättar att de sällan har något oblem med arbetsmiljön. Uppstår problem ttas de till snabbt. Michael har arbetat trettio år som elektriker amnen och är arbetsplatsombud. Det som kunde förbättras är lönerna, säger han. Vi ligger ett par tusen kronor under de som arbetar med motsvarande sysslor inom det privata företagen. Sen har vi lite att se över i och med den nya arbetstidslagen. Ny regler ger nya krav Var sjätte vecka har Michael en veckas beredskap/jour då han står beredd att rycka ut när som helst under dygnets timmar. Det skapar problem med de nya reglerna då jour räknas in i den ordinarie arbetstiden. Att Stockholms hamn AB, som är ett bolag som ägs av Stockholm stad, troligen kommer att säljas oroar inte Michael och hans kamrater så mycket. Det är klart att vi undrar vilket bolag som kommer att bli vår nya arbetsgivare och så, säger han. Men vi kommer ju att ha kvar våra jobb, vi får väl se hur det blir framöver. Michael och hans kamrater är väderbitna och oroar sig inte i onödan. Blir det problem tar de tag i det när det dyker upp, till dess jobbar de på och ser till att allt fungerar som det ska i hamnen. KERSTIN RIDDERSTEDT MT nummer

18 Tankarnas väg 18 MT nummer Hon stängde igen dörren med en smäll bakom sig och trampade av sig skorna på dörrmattan, ställde sin väska på golvet och böjde sig ner för att ta upp högen med post och reklam som låg där. Sucken blev djupt när hon bar ut den stora högen ut till köket. Alltid skulle det vara sådana enorma mängder reklam. Särskilt nu när det snart var löning. Affärerna lockar med superrea, ta två betala för en och köp nu, betala i höst. En kamp för att vinna just oss som kunder. Just mig. Just mina pengar. Kanske skulle man sätta upp en lapp på dörren, ingen reklam, tack! så man slipper skiten, tänkte hon. Tänk vad mycket papper som skulle sparas! Det blir många träd som skulle få leva om fler satte upp en sådan lapp på sin dörr. Och brevbäraren skulle slippa bära på dem där travarna med reklambuntar upp till hennes tredje våning utan hiss. Fast visst hade hon läst någonstans att det inte spelade någon roll om man tackade nej till reklam? De tryckte upp till alla hushåll i alla fall och sen slängde de resten. Usch, vad onödigt! Då kan man ju lika gärna ta den förbaskade reklamen och kanske hitta ett eller annat bra erbjudande. För lite reklam vill man ju faktiskt ha. Man kanske missar något annars. Något riktigt bra. Man kanske skulle sätta upp en lapp med Endast riktigt bra reklamerbjudanden, tack! istället. Fast då blir det ännu jobbigare för den stackars brevbäraren om sådan sortering skulle behöva göras vid varje dörr. Äsch, det får vara som det är, ingen lapp alls. Inget val om att inte vilja ha reklam. Men att inte välja ger en automatiskt reklam, det borde väl vara tvärt om? Reklam, tack! om man nu så önskade en hög med papper varje dag innanför dörren när man kom hem. Varför ringer hon inte? Det var ju snart en vecka sedan hon fick mitt nummer. Det hade varit mycket bättre om jag hade tagit hennes istället så hade jag sluppit den här situationen när man inget kan göra. Fast vill hon ringa så ringer hon väl. Lika bra att jag inte har hennes nummer, då hade jag ju ringt och om det nu är så, som jag misstänker, att hon inte vill, så skulle det bli en pinsam situation för oss båda om jag ringde. Hon bläddrade snabbt igenom bunten för att sedan lägga den i pappkassen som senare skulle till pappersåtervinningen. Brevbäraren bär upp den för tre trappor och jag bär ner den igen någon vecka senare. Hon började istället titta igenom breven hon fått. Någon räkning, och ett stort kuvert med ett erbjudande om någon veckotidning. Hon sprättade snabbt upp och såg att de hade förtryckt hennes namn i brevet. Vem ger dem mitt namn och min adress? Tänkte hon. Eller det kanske inte är så svårt att hitta, det är ju bara att slå i telefonkatalogen. Men hur vet de att jag är rätt målgrupp? De måste veta mitt födelsedatum också. Antagligen borde de veta mitt kön också, med tanke på vad det var för tidningserbjudande. Även fast mitt namn kanske inte är det vanligaste att förväxla med en mans, så finns det ju en del namn som är svåra att veta om det är en kvinna eller man om man bara läser dem. Att de ens får skicka ut brev så här utan att man givit sin tillåtelse. I Sverige med alla lagar och regler. Fast hon verkade ju så positiv. Varför kysstes hon om hon inte ville något mer? Vi hade ju spanat in varandra där flera lördagar i rad och så äntligen så vågade vi ta kontakt med varandra. Jag trodde det var äntligen för oss båda, men varför ringer hon i så fall inte? Hon sa faktiskt att hon skulle. Och hon sa det med ett glittrande leende. Jag trodde. Varför ringer hon inte? Ett brev från PPM också. De vill att hon ska välja pensionssparande. Med i brevet hade de skickat en tjock broschyr där hon kunde läsa vad de olika valen innebar. Kortsiktigt sparande om man var lite äldre, långsiktigt om man var lite yngre, låga risker, höga risker. Vadå, kan man råka välja bort sina pensionspengar? Välja fel och sen få lägre pension? Känns konstigt att besluta nu om något så avlägset. Det står i brevet att om man inte gör något val, så kommer de att göra det åt en. Och då väljer dom det som är bäst för ens generation. Lika bra det, att de väljer som verkar mer insatta. Hon tänker att hon ändå kommer få så låg pension med tanke på den skitlön som hon har. Ibland funderar hon på hur arbete värderas. Hon har tänkt mycket på det. Om ingen gjorde det jobbet som alla inom vård och omsorg gjorde, vad skulle hända då? Det skulle bli katastrof. Det är ett verkligt viktigt jobb. Sen kan tekniker och IT-snubbar vara hur tekniska och IT-kunniga de vill, men människor skulle inte dö utan dem. Nu är det väl ingen som kommer dö bara för att det inte finns ett dagis, men det är ändå så otroligt viktigt. Och orättvist att de får så mycket mer för sitt.

19 till beslut... Tänk om hon vore IT-miljonär. Sitta bekvämt framför en skärm hela dagarna och knappa lite grann då och då. Hon vet ju att så inte är fallet för en IT-miljonär, men jämfört med hennes jobb känns det som att ett jobb vid en dator inte vore så himla tungt ändå. Inga tunga lyft, inget snor eller bajs att torka, inget magont för att två stycken på avdelningen är borta samtidigt, ingen känsla av orolighet för att pengarna inte ska räcka hela månaden. Det slipper man definitivt som IT-miljonär. Hon kanske skulle gå någon sån utbildning? Programmerare? Systemvetare? IT-tekniker? Nej, fy sjutton vad tråkigt! Sitta inne hela dagarna på en stol och glo på en skärm. Nej, tänk vad underbart att få vara ute i sitt jobb. Få träffa underbara små människor hela dagarna. Lyssna på deras tankar och idéer. De ger en så förbaskat mycket, ungarna. Aldrig i världen att hon skulle byta ut dem mot en dator. Gör man det bytet är man ju dum! Det skulle vara för pengarna då, men ändå inte en chans att hon skulle byta sin dagisgård mot ett kontor och sina små gullungar mot en dator. De hade av en slump hamnat bredvid varandra i baren. Hon hade med sig fyra kompisar och stod närmast hans gäng. När Christian och Fredrik hade gått upp för att dansa så passade han på att ta deras plats i baren. Den närmast henne. I efterhand kunde han inte förstå hur han vågade en sådan grej. Det är ju så uppenbart om man flyttar sig närmare sådär. Och det där skål! fattade han inte att han vågade säga just när deras blickar möttes. Han borde bara blivit stum i förtjusning eller så. Hon började röja undan allt från köksbordet. La allt spara i en hög och resten i en papperskassen som skulle ner till pappersåtervinningen. Där under DN låg lappen. Den lappen hon fått i lördags när de sa hejdå till varandra. Lappen med hans telefonnummer. Hon borde verkligen ringa. Hon sa att hon skulle det och hon vill ju egentligen. Men det är ju så svårt. Hon är rädd, hon vill inte bli sårad igen. Skulle inte orka det en gång till. Det blir nog bäst såhär, tänkte hon och la lappen med telefonnumret i pappersåtervinningshögen. Men visst pirrade det till i magen när hon tänkte på honom och på i lördags. Han hade varit så söt när han ställde sig bredvid henne med sin öl där i baren. Hon skulle titta vem det var som ställde sig bredvid henne och deras blickar möttes. Skål, sa han och höll upp sitt ölglas. Hon log och skålade tillbaka. Hon hade tänkt: Äntligen! när deras glas möttes. Äntligen kontakt med honom! I flera veckor hade hon väntat på ett bra tillfälle att få kontakt och så stod han helt plötsligt där bredvid henne och skålade. Efter middagen lät hon disken stå. Orken fanns inte. Det var det bästa med att bo själv; man ansvarade själv för hur ordningsam man ville vara. Vanligtvis var hon mycket noggrann, men idag kände hon inte för att diska och då var det skönt att kunna låta bli. Jag behöver komma ut, tänkte hon. Få lite luft. Hon bestämde sig för att gå ner till återvinningsstationen. Det fanns både glas och metall som behövde slängas. Och pappersåtervinning förståss. Hon gick ut genom porten. Det var rätt jobbigt att bära allt. Inte så tungt, men klumpigt. Det här borde göras oftare, men det tänkte hon varje gång. Som tur var så var det ingen lång promenad utan stationen låg längre ner på hennes gata. En plåtburk hade hamnat med det vassa locket mot hennes ben. Hon svor för sig själv och bytte sida på kassarna. Väl framme slängdes kassarna med metall och glas och hon skulle precis slänga i kassen med tidningar i pappersåtervinningen då hon fick syn på den gula lilla lappen igen. Den med telefonnumret. Hon ångrade sig. Hon måste ringa, skulle inte förlåta sig själv annars. Hon tog lappen och slängde i resten. Hon tittade på den. Jo, visst måste hon. Med ny energi gick hon tillbaka upp till sin lägenhet och sen raka vägen fram till telefonen. Fort nu, innan hon ångrade sig. Sakta slog hon numret Han hade suttit och drömt sig bort länge nu. Dags att gå och laga lite middag. Han reste sig mödosamt och gick med tunga steg ut till köket. Det fanns verkligen ingen lust, men inte skulle han bli piggare och gladare av att hoppa över middagen. Ett glatt humör börjar från magen, eller vad är det man säger? Det där var nog ett egenpåhittat ordspråk, men det låg i alla fall någonting i det. Han hade precis tagit fram kastruller när telefonen ringde. SOFIA ANTONSSON HEDERSOMNÄMNANDE I MT:S SKRIVARTÄVLING -06 MT nummer

20 Sofia Antonsson fick MT:s hederspris Jämställdheten i centrum Sofia Antonsson, personlig assistent, har ofta en berättelse i tankarna, men det är sällan hon skriver ner den. När jag såg annonsen om skrivartävlingen i MT tänkte jag att NU ska jag skriva ner det här, säger hon. Jag vill gärna skriva mer men är inte tillräckligt samlad att sätta mig ner och få det gjort. Man måste nog bara bestämma sig för att skriva annars blir det inte av. Det är mycket som engagerar Sofia, hon blev tidigt politiskt intresserad och att gå med i facket som nittonåring var självklart för henne. Sen Sofia slutade gymnasiet för snart tre år sedan har hon arbetat som personlig assistent. Hon har trivts bra med arbetet och har inte själv haft några problem, vare sig med familjen som hon bistår eller arbetsgivaren. Självklart att vara med Jag har hört det mest gräsliga historier från kompisar, som inte är med i facket, hur de blivit behandlade av arbetsgivare och brukare. För mig är det självfallet att vara med i facket men många av mina kompisar tänker inte så mycket på fackets betydelse. Folkrörelsearbete och fackliga frågor tycker Sofias är viktiga. Man måste göra något bra av livet, inte bara för sin egen del utan även försöka vara med och påverka och hjälpa människor som har hamnat i svårigheter, säger hon. Den frågan som väcker hennes största intresse just nu är jämställdhet och feminism. Satsar på utbildning Hon har precis börjat på socialhögskolan och tänker utbilda sig till socionom. När hon är färdig med sin utbildning vill hon gärna arbeta med kvinnor som hamnat i kris. Kvinnor är mer utsatta i samhället och i relationer, när det händer att kvinnor blir misshandlade eller våldtagna läggs mycket skuld på kvinnan. Det är så fel och vettlöst. Och varför ska kvinnor ha lägre lön? Det är mycket som Sofia vill göra Vilket pris har yrkesskicklighet? Hederspriset i MT:s skrivartävling 2006 gick till Sofia Antonsson och som engagerar henne. Hon hoppas att hon ska kunna bli så disciplinerad att hon ska kunna skriva ihop en bok inom de närmaste åren. Men först kommer studierna att ta den allra mesta tiden för henne och hon kommer nog att arbeta extra som personlig assistent för hon trivs så bra med barnet som hon hjälper. Däremellan går hon och funderar ut en berättelse som bara väntar på att få bli nedskriven. Vi väntar och hoppas att Sofia får ner ännu en historia till årets skrivartävling framåt hösten. KERSTIN RIDDERSTEDT (Sofias berättelse kan du läsa på föregående upppslag) Daniel Palmedal, undersköterska Björntorps äldreboende Oxelösund. Yrkesskicklighet har ett pris. Läs mer på 20 MT nummer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu!

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu! Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare Bli medlem nu! Du är eftertraktad! Som byggnadsarbetare är du en eftertraktad, respekterad och attraktiv arbetskraft med hög status. Du har en lång och gedigen

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om?

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om? Fokusgrupp är en metod för att fördjupa sig i vissa frågor. I fokusgruppen får man fram vad som är viktigast för de som deltar. Politiker från demokratiberedningen och kommunfullmäktige har hållit i fokusgrupperna.

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas En bättre värd? Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker en hel del frågor

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer

Har valt att inte svara: Moderaterna, Centern, Kristendemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet. Landsbygdspartiet Oberoende.

Har valt att inte svara: Moderaterna, Centern, Kristendemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet. Landsbygdspartiet Oberoende. Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Luleå 9 3 3 2 32 4 4 4 61 FPLuleå Rättvisepartiet Socialisterna (3), Landsbygdspartiet Oberoende

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014 Arvidsjaur. Inte långt från polcirkeln är ambitionen stor att ge högklassig vård, trots svåra villkor. Men det var här hela vårdcentralen polisanmäldes för svartkassa. Trots att de bara ville att invånarna

Läs mer

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN FLEXTIDSFÄLLAN NU HAR HON SLUTAT Tidsjakt. Anna Halmerius registrerade flex när hon egentligen jobbade övertid, men hann aldrig ta ledigt. Och det var hon inte ensam om som distriktssköterska i Västra

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa aktörer solkar ner vårt rykte och förstör för de hederliga

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme.

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Frågor och svar Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Påstående: Veolia vill sänka lönerna. Påstående: Veolia tvingar personalen till otrygga deltidsanställningar med

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Kvinnors arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-06-10 1 Regeringsuppdrag om kvinnors

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Jokkmokk 1 1 2 15 4 3 5 31 Jokkmokk Framtid i Jokkmokks kommun (3), Samernas Väl (2) Har

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 2008-09-22 74 Reviderad: Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet Inledning Den här planen är en del av arbetet med att se till att arbetsmiljön

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Spåkulan är det enda som saknas. Det är vår första tanke när Pirjo Olander, med svart kajal runt ögonen och brokig sjalett på huvudet, välkomnar oss in i sitt mörka

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon Vårdförbundet Direkt 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen DN PS120018 2012-06-28 ISG 2012/23004 1 (5) Distriktet i Göteborg Annicka Ohlsson, 010-730 9131 Hans Kirudd, 010-730 9428 Jonas Hamark, 010-730 9549 Hallands läns landsting Box 517 301 80 HALMSTAD Delgivning

Läs mer