samhällsbyggnad Nr. 29 Överhyra vid andrahandsuthyrning av hyreslägenheter i Stockholm Inverkan av geografiska och ägarmässiga skillnader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "samhällsbyggnad Nr. 29 Överhyra vid andrahandsuthyrning av hyreslägenheter i Stockholm Inverkan av geografiska och ägarmässiga skillnader"

Transkript

1 Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete (15 hp) inom samhällsbyggnad Nr. 29 Överhyra vid andrahandsuthyrning av hyreslägenheter i Stockholm Inverkan av geografiska och ägarmässiga skillnader Författare: Robin Johansson Handledare: Henry Gonza Muyingo Stockholm 2010

2 Sammanfattning Titel: Överhyra vid andrahandsuthyrning av hyreslägenheter i Stockholm Inverkan av geografiska och ägarmässiga skillnader Författare Robin Johansson Institution Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nummer Nr. 29 Handledare Nyckelord Henry Gonza Muyingo Överhyra, Bruksvärdeshyra, Hyresreglering, Andrahandsuthyrning, Utbud, Efterfrågan, Hyreslagen Idag präglas den svenska hyresmarknaden av hyresregleringar i och med bruksvärdessystemet. I Stockholm är bostadssituationen förknippad med mångåriga köer, framförallt till hyreslägenheter i innerstaden. Vid sidan av dessa köer finns en marknad som innebär att aktörer hyr ut sina lägenheter i andra hand. Eftersom regleringarna innebär att hyresnivån hålls under den marknadsmässiga nivån uppstår ett efterfrågeöverskott, vilket gör det möjligt för aktörer som hyr ut sina lägenheter i andra hand att göra en lagstridig vinstaffär på upplåtelsen. Detta arbete handlar om förekomsten av överhyror i Stockholm och vilken inverkan geografiska och ägarmässiga skillnader innebär för denna förekomst. Syftet med arbetet var att undersöka den eventuella förekomsten av överhyror och illustrera huruvida denna eventuella förekomst förändrades vid inverkan av geografiska och ägarmässiga skillnader, för att följaktligen få en indikation på hur omfattande fenomenet var och om skillnader förelåg mellan olika områden och ägarförhållanden. Arbetet begränsades till att endast omfatta utvalda delar av Stockholms innerstad och utvalda omkringliggande förorter. Med utgångspunkt i tidigare erkända teorier, lagar och praxis utformades en kvantitativ och empirisk undersökning av statistisk karaktär. Metoden byggde på en jämförelse sinsemellan hyror för hyreslägenheter utannonserade på andrahandsmarknaden och bruksvärdeshyror för lägenheterna. Genom att använda olika Internetbaserade källor och uppgifter om bruksvärdesinformation kunde detta göras möjligt. Avslutningsvis drogs slutsatserna att överhyror är vanligare och större sett till belopp i innerstadsdelarna än i förorterna. Detta tycks grunda sig i skillnader i efterfrågan på hyreslägenheter, vilken är betydligt större i innerstaden än i förorten. Att inverkan av ägarförhållandet skulle vara en faktor som påverkar överhyrorna var inget som undersökningen tydligt indikerade. 2

3 Abstract Title: Over rent on the subletting of rental apartments in Stockholm - The influence of geographical and ownership differences Authors Robin Johansson Department Department of Real Estate and Construction Management Thesis number Nr. 29 Supervisor Keywords Henry Gonza Muyingo Excessive rent, Utility value rent, Rent controls, Subletting, Supply, Demand, Landlord and Tenant Act Today the Swedish rental market is subject for rent regulation through the use-value system. In Stockholm, the housing situation is associated with long-standing queues, particularly for rental apartments in the inner city. Beside those queues, operators are subletting their apartments in the secondary market. Since the regulations means that rents are kept below the normal level, the resulting phenomenon is excess demand. This fact makes it possible for operators who rent out their apartments in the secondary market to make an illegal profit on the commercial leasing. This thesis deals with the existence of excessive rents in Stockholm and the effect of geographical and ownership differences for this occurrence. The purpose of this study was to investigate the possible existence of excessive rents and illustrate whether the absence of excessive rents changed by the impact of geographical and ownership differences. Thus obtained an indication of how widespread the phenomenon was and whether differences existed between different areas and differences in ownership structure. The work was limited to include only selected parts of central Stockholm and selected surrounding suburbs. Based on previously accepted theories, laws and practices, a quantitative and empirical study of statistical nature was developed. The method was based on a comparison between rents for rental apartments advertised on the secondary market and use value rents for these apartments. By using various Internet-based sources and data of utility value rents the investigation could be made possible. Finally, it was concluded that the excessive rents are more frequent and larger in terms of amount of the inner-city areas than in the suburbs. This seems to be based in differences in demand for rented accommodation, which is significantly higher in the inner city than in suburbia. The study did not clearly indicate that the impact of ownership structure would be a factor affecting the over rents. 3

4 Förord Detta examensarbete skrevs under våren 2010 vid institutionen för Fastigheter och Byggande på Kungliga Tekniska Högskolan, och utgör den avslutande delen av kandidatexamen på civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnadsteknik med inriktning på bygg- och fastighetsekonomi. Jag vill tacka min handledare Henry Gonza Muyingo för värdefulla diskussioner, råd och idéer under arbetets fortskridande. Jag vill även tacka alla nära och kära för ovärderligt stöd under hela min utbildning. Stockholm, maj 2010 Robin Johansson 4

5 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION Bakgrund Hyressystemet Hyresmarknaden Andrahandsmarknaden och överhyra Syfte Frågeställning Avgränsningar Disposition METOD Val av metod och teoretisk utgångspunkt Urval av objekt och kvantitativ undersökning Urval av objekt Kvantitativ undersökning Undersökningsmodellens parametrar TEORI Juridisk utgångspunkt Hyreslagen Ekonomisk teoretisk utgångspunkt Den fria marknaden Den reglerade marknaden EMPIRI OCH RESULTATREDOVISNING Andel andrahandslägenheter med överhyra Överhyrans storlek vid andrahandsuthyrning AVSLUTANDE ANALYS OCH DISKUSSION Tolkning och förklaring av resultat Tänkbara konsekvenser Vad kan man göra åt problemet med överhyror? Felkällor Framtida forskning Slutsats KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR Bilaga 1, Karta Bilaga 2, Utannonserade andrahandsobjekt Bilaga 3, Andra kostnader inkluderade i hyran Bilaga 4, Deskriptiv statistik

6 1. INTRODUKTION I Stockholm är uthyrningen av lägenheter i andra hand med överhyra ett aktuellt problem (Sundén Jelmini, 2010). I en artikel från Svenska Dagbladet uppmärksammas att förekomsten av överhyror blivit allt vanligare de senaste åren, inte bara sett till antalet anmälningar till Hyresnämnden utan även sett till storleken på de överhyror som anmäls. Statistik från Stockholms Hyresnämnd publicerad i samma artikel visar på en stadig ökning av anmälningar till Stockholms Hyresnämnd av personer som krävt att få tillbaka den överhyra de ansett sig betala (Sundén Jelmini, 2010; Hyresnämnden, 2010). Enligt denna statistik uppgick antalet fall år 2006 till 140 stycken och motsvarande siffra år 2009 var 288 stycken. I en annan artikel publicerad i Dagens Nyheter uppges att förekomsten av olagliga kontrakt är stor i Stockholm (Bondesson, 2010). Artikeln bygger på en undersökning utförd av tre av Stockholms största allmännyttiga fastighetsbolag. En vanlig källa till olovligheten uppges vara att lägenheter hyrs ut i andra hand trots att förstahandshyresgästen nekats till åtgärden. Att undersöka förekomsten av överhyror närmare går således hand i hand med vad som är aktuellt på hyresmarknaden i Stockholm idag. Definitioner Nedan definieras begrepp som ofta förekommer i uppsatsen och som är viktiga för förståelsen av det budskap som uppsatsen avser att förmedla. Definitionerna listas nedan. Hyra = Ersättning för tidsbegränsad nyttjanderätt till hus eller del av hus, lägenhet eller till lös egendom (Flodin et al, 2008). Bruksvärdeshyra = Hyresbelopp som bestäms med utgångspunkt i likvärdiga lägenheter på orten (Flodin et al, 2008). Överhyra = Med överhyra avses i denna uppsats den hyra som överstiger det som i juridisk mening anses vara tillåtet. Allmännyttigt bostadsföretag (enl. Lag (2002:102) om allmännyttiga bostadsföretag) = Ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse som (1) drivs utan vinstsyfte, (2) i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt och (3) är godkänt som allmännyttigt bostadsföretag. [ ] Villkoret i första stycket (3) gäller inte i fråga om kommunala bostadsföretag (Lindblom och Nordback, 2009). Privatbostadsföretag = Bostadsrättsförening, ekonomisk förening eller ett aktiebolag, som till klart övervägande del (minst 60 procent), tillhandahåller bostäder åt sina medlemmar eller delägare (Skatteverket, 2010). 6

7 1.1 Bakgrund Hyressystemet Vid uthyrning av hyresbostäder tillämpas i Sverige det s.k. bruksvärdessystemet (Hyresnämnden, 2010). Huvudregeln enligt Jordabalkens 12:e kapitel, även kallat hyreslagen, är att hyran ska vara skälig (Lindblom och Nordback, 2009). Vad begreppet skälig innebär förtydligas av JB 12:55, där det uppges att hyran inte är att anses som skälig, om den är påtagligt högre än hyran för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga (Lindblom och Nordback, 2009). Följdfrågan blir härmed vad som definierar bruksvärdet och hur detta beräknas. Bruksvärdessystemet bygger på att allmännyttiga bostadsföretag på lång sikt ska drivas utan vinst, vilket innebär att företagens kostnader för att bygga nya bostäder och förvalta det befintliga beståndet ska täckas av de hyresintäkter som företagen erhåller (Hyresgästföreningen, 2010). Hyresöverskott ska således inte förekomma. En viktig följd av resonemanget med bruksvärdessystemet är att de hyror som fastställs i allmännyttan också kommer att fungera som en övre gräns för privatbostadsföretag som tillhandahåller lägenheter (Hyresnämnden, 2010). Den hyresnivå som ligger till grund för bruksvärdeshyran är ofta resultatet av det kollektiva förhandlingssystem som tillämpas (Flodin et al, 2008). Detta förhandlingssystem innebär att förhandlingar sker mellan Hyresgästföreningen, vilken är en representation för hyresgästerna, och hyresvärden med fastighetsägare på sin sida (Hyresgästföreningen, 2010). Själva storleken på hyran har sin utgångspunkt i dels olika faktorer som lägenheterna har som hyresgästerna ser ett praktiskt värde i, dels olika förmåner en lägenhet kan inneha (Hyresnämnden, 2010). Hyresnämnden, som är en av Sveriges domstolar och som bl.a. fungerar som expert och medlare vid frågor som berör olika förhållanden och tvister kring hyresrätter och hyror, förklarar att bruksvärdet bestäms i hur hyresgästerna i allmänhet värderar lägenhetens egenskaper. De viktigaste faktorerna som åsyftas ovan är framförallt lägenhetens storlek, dess modernitetsgrad, hur planlösningen ser ut, vilket läge inom huset lägenheten har, hur reparationsstandarden är och hur väl ljudisolerad lägenheten är (Hyresnämnden, 2010). Vidare betraktas de viktigaste förmånerna som påverkar bruksvärdet vara om det finns hiss i fastigheten, om fastigheten är försedd med tvättstuga, om det finns sopnedkast, om det finns förvaringsutrymmen i fastigheten för de boende, om förvaltningen av fastigheten är god och hur lösningen för bilar ser ut i anslutning till fastigheten. Slutligen påverkas bruksvärdet av hur kommunikationsmöjligheterna ser ut i fastighetens område och hur den omkringliggande miljön och läget ser ut Hyresmarknaden Idag präglas hyresmarknaden i Stockholm av mångåriga köer, åtminstone till hyresrätterna i innerstaden (Stockholms Stads Bostadsförmedling, 2010). Att få ett förstahandskontrakt på en hyresrätt i Stockholms innerstad är hopplöst för den som inte köat i över ett decennium. En artikel publicerad i tidningen Mitt i Kungsholmen beskriver situationen med de långa 7

8 kötiderna och framhåller några exempel, däribland en 1:a på Södermannagatan på Södermalm och en 5:a på Sibyllegatan på Östermalm med kötider på 25 år (Österberg, 2009). Detta är visserligen de längsta tänkbara kötiderna, men med tanke på att det går att ställa sig i Stockholm Stads Bostadsförmedlings kö först från det att man fyllt 18 år innebär det en viss problematik för den som vill ha ett förstahandskontrakt i innerstaden vid första flytten hemifrån. I samma artikel framgår att kötiden för lägenheter i andra kommuner runt omkring är betydligt lägre (Österberg, 2009; Stockholms Stads Bostadsförmedling, 2010). En undersökning utförd av Fastighetsägarna, som är en branschorganisation för fastighetsägare, visar att tiden det tar för att få en lägenhet i Stockholm är betydligt längre än för de flesta andra städer i Europa som ansetts jämförbara i undersökningen (Fastighetsägarna, 2010). Undersökningen, som publicerades under våren 2010, innefattar städerna Stockholm, Köpenhamn, Helsingfors, Oslo, Amsterdam, Madrid, Berlin och Bryssel. Enligt Fastighetsägarna själva ligger förklaringen i den politiska regleringen av den svenska hyresmarknaden. Den hyresreglering som finns i Sverige i och med bruksvärdessystemet innebär för många orter att hyrorna hålls under marknadsmässig nivå, vilket innebär den nivå där utbud och efterfrågan möter varandra utan olika hinder (Pergament, 2010). Fenomenet blir, som ovanstående artiklar och undersökningar antyder, tydligt inte minst i Stockholms innerstad. Köerna är långa och priserna speglar inte den stora efterfrågan som föreligger. Det finns en debatt i samhället huruvida bruksvärdessystemet borde förändras eller ersättas med någon annan modell. Det hetaste alternativet i debatten är marknadshyror, vilket innebär att hyrans storlek kommer att bli det belopp som den som vill betala mest är villig att betala (Krugman och Wells, 2009). I mer teoretiska termer innebär marknadshyran den punkt där efterfrågan och utbudet möter varandra. Det finns således argument som talar både för och emot den politik som bedrivs kring hyresmarknaden idag, och hur situationen kommer att utvecklas är en fråga för framtiden att utvisa. För en fördjupad diskussion kring ämnet hänvisas till professor Hans Linds bok Bostadshyrorna och rimligheten (2000) Andrahandsmarknaden och överhyra Det är ett högt tryck på hyresmarknaden i Stockholm, då efterfrågan är stor i förhållande till utbudet. Som det ser ut idag är många villiga att betala ett pris som överstiger bruksvärdeshyran för att få bo innanför tullarna i Stockholms innerstad. Frågan är hur vanligt det är att andrahandshyran överstiger vad som är juridiskt tillåtet. 8

9 1.2 Syfte Vid andrahandsuthyrning av hyreslägenheter får hyran för andrahandshyresgästen inte överstiga den nivå som regleras i den lagstiftning som finns i Sverige (Hyresnämnden, 2010). Syftet med denna uppsats är att undersöka den eventuella förekomsten av överhyror och illustrera huruvida denna eventuella förekomst förändras vid inverkan av geografiska och ägarmässiga skillnader, för att följaktligen få en indikation på hur omfattande fenomenet är och om skillnader föreligger mellan olika områden och ägarförhållanden. 1.3 Frågeställning Utifrån det syfte som uppsatsen avser att fylla kan följande frågeställning formuleras: Hur omfattande är en eventuell förekomst av överhyror vid uthyrning av lägenheter i andra hand i Stockholm med omnejd? Föreligger det skillnader mellan Stockholms innerstad och omkringliggande förorter? Föreligger det skillnader mellan lägenheter ägda av ett privatbostadsföretag och ett allmännyttigt bostadsföretag? 1.4 Avgränsningar Uppsatsen avgränsas till att endast omfatta hyreslägenheter som upplåts i andra hand av en förstahandshyresgäst, vilket alltså innebär att förstahandsuthyrningar inte kommer att beaktas i denna uppsats. Endast objekt med längre uthyrningsperiod än en månad beaktas i undersökningen. För att undersökningen ska vara relevant krävs att jämförelsematerialet är av liknande karaktär sett till upplåtelseform och därför inkluderas endast hyresrätter i undersökningen. Att en inskränkning görs för att endast gälla lägenheter beror på att det är den mest representativa boendeformen för det geografiska område som undersöks, och det är kring dessa lägenheter i Stockholm som en stor del av samhällsdebatten i fastighetsavseende handlar om. Den intressanta situationen med avseende på överhyra och bostadsbrist når sin kulmen i Stockholmsområdet. Den geografiska avgränsningen innebär att utvalda delar av Stockholms innerstad och utvalda förorter i Stor-Stockholm involveras i undersökningen. Innerstadsdelarna utgörs i denna undersökning av Kungsholmen och Södermalm. Delarna som i denna undersökning klassas som förorter är Botkyrka och Kista-Hässelby-Vällingby-Spånga. Denna avgränsning görs för att få perspektiv sinsemellan olika geografiska områden. I Bilaga 1 är områdena inringade på en karta. Undersökningen är också avgränsad till att endast omfatta fastigheter som ägs av allmännyttiga bostadsföretag och privatbostadsföretag. 9

10 1.5 Disposition Kapitel två beskriver den metod som tillämpas för att kunna besvara den frågeställning som ställts upp. Kapitel tre inleds med ett avsnitt som beskriver vad lagen säger om andrahandsuthyrning och olika omständigheter kring detta. Därefter följer ett avsnitt om några grundläggande nationalekonomiska teorier. Kapitel fyra utgör en presentation av de resultat som undersökningen utvisat. Resultaten redovisas i två avsnitt, där det första är inriktat på att visa hur stora andelar av andrahandsobjekten som visade sig ha överhyra medan det andra avsnittet är mer inriktat på den faktiska storleken på överhyror och avvikelser. Kapitel fem består av en avslutande analys och diskussion kring undersökningens resultat. Utöver tolkning och förklaring av resultatet diskuteras tänkbara konsekvenser, åtgärder, felkällor och framtida forskning. Kapitlet avslutas med slutsatser. I slutet av rapporten följer en källförteckning och de bilagor som uppsatsen genomgående hänvisar till. 10

11 2. METOD 2.1 Val av metod och teoretisk utgångspunkt Metoden i denna uppsats finner sin utgångspunkt i tidigare erkända teorier, lagar och praxis. Med denna utgångspunkt i åtanke utformas en metod som syftar till att besvara den frågeställning som formulerats. Utifrån en kvantitativ och empirisk undersökning av statistisk karaktär söks förklaringen på den bakomliggande frågeställningen. Den teoretiska utgångspunkten som metoden grundar sig på är dels av juridisk karaktär, dels av ekonomisk karaktär. Den juridiska utgångspunkten utgår från det juridiska ramverket som den svenska hyresmarknaden styrs av. De lagar och praxis som tillämpas för att avgöra vilka hyresnivåer som skall gälla jämförs med verkligenhetens nivåer och eventuella differenser undersöks. Den ekonomiska teoretiska utgångspunkten grundar sig i nationalekonomiska teorier och modeller, där utbud och efterfrågan på marknaden utgör en kärna. Med denna utgångspunkt kan konsekvenserna för samhället i olika avseenden analyseras. 2.2 Urval av objekt och kvantitativ undersökning När de teoretiska utgångspunkterna definierats appliceras dessa och jämförs med verkliga objekt från andrahandsuthyrningsmarknaden. Härur analyseras hur verkligheten och den teoretiska utgångspunkten skiljer sig från varandra. Med andra ord jämförs hyresnivåer på objekt som bjuds ut på andrahandsuthyrningsmarknaden med de teorier, praxis och lagar som talar om hur det faktiskt borde vara Urval av objekt Material till undersökningen i form av lägenheter utannonserade för andrahandsuthyrning insamlas från olika kanaler, där dessa objekt är tillgängliga för allmänheten. I denna undersökning innebär det att objekten insamlas från olika Internetbaserade källor. Dessa har valts ut utifrån hur stora de är med avseende på förmedling av andrahandslägenheter och utifrån informationsrikedomen i de annonser som tillhandahålls. De Internetbaserade källorna som används i undersökningen är Blocket (Blocket.se) och Hyralya (Hyralya.se). I första hand används Blocket vid insamlingen av objekten, i andra hand används Hyralya. Förklaringen till detta ligger i informationsrikedomen hos respektive källa. Det som gör att Blocket alltid går i första hand bygger på det faktum att detta är den enda källan där upplåtelseformen, hyresrätt eller bostadsrätt, öppet redovisas. Hyralya är likt Blocket i informationsrikedomen i alla avseenden förutom att uppgift om upplåtelseform saknas. Genom att använda information från Datscha (förklaras nedan) kan upplåtelseformen indirekt kontrolleras, men eftersom denna information direkt framgår på Blocket används Blocket i första hand. Till skillnad från många andra Internetbaserade källor uppger både Blocket och Hyralya exakta adressuppgifter, vilket är en förutsättning för undersökningen. 11

12 Objekten som sedan väljs ut är i första hand utifrån kriteriet var de är belägna. I denna undersökning studeras endast utvalda delar av Stockholms innerstad och utvalda förorter i Stor-Stockholm. Den snävare geografiska avgränsningen har tidigare diskuterats, men repeteras här. Undersökningen omfattar innerstadsområdena Södermalm och Kungsholmen, samt områdena Botkyrka och Kista-Hässelby-Vällingby-Spånga. Södermalm och Kungsholmen behandlas således som två enskilda stadsdelar. Botkyrka utgör egentligen en hel kommun innehållande flera olika förorter, men dessa behandlas tillsammans och betraktas i denna uppsats som en större förort. På samma sätt behandlas Kista-Hässelby- Vällingby-Spånga som en enhet och likt Botkyrka som en större förort. I dessa båda sammanslagningar är det geografiska området den gemensamma faktorn. Anledningen till att sammanslagningarna görs är för att enklare hitta objekt och således få ett bättre underlag och högre reliabilitet i undersökningen. När objekten väljs ur annonserna insamlas samtliga objekt som kan användas i undersökningen. Detta för att få en hög reliabilitet i undersökningen, då resultatet inte skulle bli rättvisande om endast objekt med misstänkt överhyra valdes ut. Objekt som har bristfällig information med avseende på uppgifter om vilken hyra som gäller, belägenhet i form av adress, uthyrbar yta och antalet rum har inte tagits med som undersökningsmaterial då dessa parametrar anses essentiella för undersökningen. De objekt på Blocket som saknar uppgift om upplåtelseform tas inte heller med i undersökningen. Även objekt som är föremål för uthyrning under endast en kortare period (< 1 månad) försummas i undersökningen. Om ingen uppgift om hyrestidens längd uppges tas objekten med i undersökningen. Till att börja med insamlas objekt från Kungsholmen. Lika många objekt insamlas sedan från de övriga områdena. I Bilaga 2 redovisas de objekt (med tillhörande information) som valts ut och som uppsatsen i fortsättningen bygger på. I avsnitt 2.3 nedan förklaras och förtydligas de olika parametrarna i Bilaga Kvantitativ undersökning Genom att jämföra hyran i respektive annons med bruksvärdeshyran för respektive lägenhet erhålls eventuellt en avvikelse. För att kunna genomföra detta steg måste de utvalda objektens hyror först bearbetas. De objekt som väljs ut regleras för individuella förhållanden med avseende på om de är möblerade eller inte samt om hyran inkluderar andra kostnader som förstahandshyresgästen lagt ut för. Justeringen för om lägenheten hyrs ut möblerad eller inte görs genom att dra bort 15 % av hyran om lägenheten är möblerad. Om lägenheten uppges vara omöblerad dras ingenting av från den utannonserade hyran. Hyresnämnden brukar tillämpa en praxis som innebär att förstahandshyresgästen tillåts lägga till % om lägenheten är möblerad. I denna uppsats räknas hyran alltid av med den högsta tillämpade procentsatsen, vilket alltså innebär att 15 % genomgående dras av för möbler. I Juridisk utgångspunkt kap. 3.1 följer en mer ingående diskussion om tillägg för möbler. 12

13 Kostnader som inte inkluderas i möbler eller hyran utan möbler dvs. kostnader för bredband, elektricitet och kabel-tv kommer i denna undersökning att justeras med hjälp av olika uppskattade värden på dessa kostnader. Övriga kostnader kommer i denna undersökning att försummas, men indirekt hänsyn kommer att tas genom en s.k. 500-gräns som kommer att tillämpas i resultatredovisningen och som förklaras mer ingående längre fram i uppsatsen. För att ta hänsyn till om andra kostnader är inräknade i hyran och som inte är möbler dras alltså summan av dessa kostnader av från den utannonserade hyran. I Bilaga 3 redovisas storleken på respektive extern kostnad som medtagits i beräkningarna, vad som ingår i dessa och hur de har beräknats fram. För att få fram bruksvärdeshyran används information från Datscha AB. Datscha AB är en leverantör av tjänster för information och analys av kommersiella fastigheter (Datscha, 2010). Genom Datschas Internetbaserade tjänst utgås från adressen för respektive objekt. Härigenom kan fastigheten hittas, och diverse information om denna. Det framgår vad det är för typ av fastighet, vilket hjälper till att bekräfta att det endast är bostäder. Vidare återfinns värdeår, vilket behövs för beräkningen av bruksvärdeshyran. Beroende av vilket värdeår lägenheten har erhålls en uppgift om bruksvärdeshyra per kvadratmeter. Denna anges i tre olika former: låg, normal och hög. I beräkningarna har normal hyra tillämpats genomgående. Eftersom objektens uthyrbara area är känd sedan tidigare kan en uppgift om lägenhetens bruksvärdeshyra fås. Uppgifterna om hyrorna från Datscha tillhandahålls av Newsec Advice, som är en av norra Europas största fastighetsrådgivare (Newsec, 2010). Datscha ger även information om ägaren till fastigheten, och således ges indirekt information om det är en privat eller allmännyttig fastighetsägare. Genom att jämföra den omräknade utannonserade hyran och den framräknade bruksvärdeshyran blir differensen mellan dessa känd. Denna differens är den som tidigare definierats som överhyra. Även överhyran per kvadratmeter för respektive objekt beräknas. Utifrån de olika siffrorna härleds sedan den statistik och de resultat som presenteras i Empiri och resultatredovisning kap. 4 nedan. Denna beräknas genom enkla genomsnitt och beräkningar som knappast kräver en mer ingående förklaring, utan bäst förstås genom att studera Empiri och resultatredovisning kap Undersökningsmodellens parametrar I Bilaga 2 presenteras de insamlade objekt från andrahandsmarknaden som uppsatsens undersökning bygger på. De parametrar som respektive objekt har analyserats utifrån förtydligas och förklaras i en sammanfattning nedan. Adress avser den adress som den lägenhet som utannonseras uppges vara belägen på. Område avser det geografiska område som den utannonserade lägenheten kan hänföras till. I uppsatsen beaktas fyra olika geografiska områden: Kungsholmen, Södermalm, Botkyrka och Kista-Hässelby-Vällingby-Spånga. Yta är den utannonserade lägenhetens uthyrbara area som uppges av annonsören. Den enhet som genomgående används i uppsatsen för att mäta yta är kvadratmeter. 13

14 Antal rum är det antal rum som kommer att stå till andrahandshyresgästens förfogande. De uttrycks antingen som heltal eller hel- och halvtal. Möblering anger huruvida lägenheten är möblerad eller inte vid upplåtandet. Om lägenheten som utannonseras uppges vara möblerad innebär det ett avdrag med 15 % vid justering av hyran. Om ingen information om möblering uppges av annonsören antas lägenheten vara omöblerad. Andra kostnader inkluderade i hyran innebär i denna uppsats en inskränkning till tre olika externa kostnader: bredband, elektricitet och kabel-tv. Om något av detta ingår för andrahandshyresgästen innebär det ett avdrag med motsvarande summa för kostnaderna vid justeringen av hyran. Om ingen information om externa kostnader uppges av annonsören antas sådana inte ingå. Se Bilaga 3 för närmare detaljer kring dessa kostnader. Privat eller allmännyttig avser att visa om den lägenhet som utannonseras tillhandahålls av ett allmännyttigt bostadsföretag eller ett privatbostadsföretag. Dessa begrepp definierades i uppsatsens introduktion. Utannonserad hyra är den hyra som annonsören uppger i annonsen. Denna är alltid uttryckt i svenska kronor per månad. Omräknad hyra avser den hyra som utifrån de uppgifter som lämnats i annonsen borde motsvara bruksvärdeshyran, eller åtminstone i närheten av denna då vissa förenklingar av beräkningarna har gjorts. Den omräknade hyran är lika med den utannonserade hyran minus andra kostnader inkluderade i hyran dividerat med 1,15, som motsvarar tillägget för möblering som förstahandshyresgästen tillåts göra. Bruksvärdeshyra avser den hyra som enligt uppgift betalas av förstahandshyresgästen för respektive lägenhet. Uppgifterna om bruksvärdeshyran för lägenheterna hämtas från Datscha, där uppgifter om hyror per kvadratmeter och år finns att tillgå. För att kunna utföra beräkningen behövs uppgift om fastighetens värdeår. Denna information återfinns på Datscha, och leder fram till den hyra som gäller. I beräkningarna har Normal hyresnivå använts genomgående. Enheten blir svenska kronor per månad. Överhyra är differensen mellan den omräknade hyran och bruksvärdeshyran. Alla siffror i denna kolumn innebär dock inte att det föreligger någon överhyra, utan en del hamnar på minus. Enheten blir svenska kronor per månad. Överhyra per kvm beräknas som den framräknade överhyran dividerat med det utannonserade objektets yta. Enheten blir svenska kronor per månad och kvadratmeter. Källa visar var annonsen är hämtad ifrån. Detta innebär annonssidorna Blocket eller Hyralya. Datum uppger när informationen är hämtad. Övrigt uppger övrig information som kan vara av intresse för undersökningen. 14

15 3. TEORI 3.1 Juridisk utgångspunkt Med överhyra avses i denna uppsats den hyra som överstiger det som i juridisk mening anses vara tillåtet. Denna definition leder således till frågan vilken hyra som faktiskt är tillåten att ta ut av andrahandshyresgästen vid andrahandsuthyrning av hyresbostäder Hyreslagen Vilka regler som gäller för hyra framgår av Jordabalkens 12:e kapitel, även kallat hyreslagen (Lindblom och Nordback, 2009). Vid uthyrning av bostäder i andra hand skall den hyra som motsvarar bruksvärdeshyran användas som utgångspunkt enligt JB 12:55 (Flodin et al, 2008). Vid andrahandsuthyrningen får ett tillägg göras om bostaden är möblerad (Hyresnämnden, 2010). Storleken på detta tillägg är dock inte specifikt reglerad i lagen, varför bedömningar görs från fall till fall. En praxis som ofta tillämpats av Hyresnämnden vid full möblering är ett tillägg motsvarande % av hyran vid omöblerat tillstånd, men Hyresnämnden själva framhåller det faktum att bedömningar görs i det enskilda fallet. Vid andrahandsuthyrning medföljer i vissa fall olika förnödenheter som inte omfattas av möbler. Dessa förnödenheter är sådant som exempelvis bredband, elektricitet, kabel-tv och parkeringsplats. Kostnaden för dessa förnödenheter får adderas till den hyra som andrahandshyresgästen får betala (Hyresnämnden, 2010). Även vid en ny upplåtelse, vid vilken hyran i princip är oberoende av bruksvärdessystemet, har reglerna om bruksvärdeshyran stor betydelse eftersom en hyresgäst efter en viss tid kan förhandla fram en förändring av hyran, som då ska anpassas efter bruksvärdessystemets nivåer (Flodin et al, 2008). I 12 kap. 55e JB framgår att återbetalning av hyra som tagits ut av hyresgästen och inte varit skälig enligt de allmänt vedertagna principerna skall återbetalas av hyresvärden (Lindblom och Nordback, 2009). Detta sker i så fall på ansökan av hyresgästen till Hyresnämnden som fattar beslut i tvisten. Om det visar sig att överhyra tagits ut från andrahandshyresgästen kan denne även få rätt till kompensation i form av minskade hyror under en eventuell återstående hyrestid (Hyresnämnden, 2010). I Jordabalkens 12:e kapitel framgår vad lagen säger om vid vilka omständigheter en andrahandsuthyrning får genomföras av en förstahandshyresgäst (Lindblom och Nordback, 2009). I JB 12:39 framgår att en hyresgäst inte får hyra ut sin lägenhet i andrahand om inte godkännande har getts från lägenhetens värd. I JB 12:40 framgår när ett godkännande tillstånd från Hyresnämnden krävs. Två punkter om när tillstånd ska lämnas framgår, nämligen om hyresgästen på grund av ålder, sjukdom, tillfälligt arbete eller studier på annan ort, längre utlandsvistelse, särskilda familjeförhållanden eller därmed jämförbara förhållanden har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och om hyresvärden inte har befogad anledning att vägra samtycke (Lindblom och Nordback, 2009). 15

16 3.2 Ekonomisk teoretisk utgångspunkt Den fria marknaden I en marknadsekonomi används ofta en modell med utbud och efterfrågan för att studera hur resurserna fördelas (Eklund, 2005). Hur utbudet och efterfrågan förhåller sig till varandra på marknaden bestämmer hur marknadens konsumenter och producenter beter sig på den. Denna modell utgör en kärna inom nationalekonomin och är således en viktig grundbult vid analyser av olika fenomen i samhället, t.ex. hyresregleringar. Den del av modellen som utgör efterfrågan innebär konsumenternas vilja att betala för varor eller tjänster av en viss kvantitet vid ett visst pris (Axelsson et al, 2007). Den del av modellen som utgör utbudet innebär å andra sidan producenternas vilja att bjuda ut varor eller tjänster av en viss kvantitet vid ett visst pris. Hur efterfrågan och utbudet härleds behandlas inte närmare i denna uppsats utan hänvisas till grundläggande litteratur i nationalekonomi. Den punkt där efterfrågan och utbudet skär varandra kallas vanligen jämvikt (Eklund, 2005). Vid denna punkt råder jämviktspris och jämviktskvantitet. Varför just denna punkt är en jämvikt beror på att detta är den enda punkten där konsumenterna vill inköpa lika mycket som producenterna vill sälja, och till ett pris som båda parterna är överens om. Marknadsekonomier brukar sägas vara självreglerande i det avseendet att ett pris under jämviktspriset leder till ett efterfrågeöverskott (konsumenterna efterfrågar mer varor/tjänster än vad producenterna vill bjuda ut), medan ett pris över jämviktspriset leder till ett utbudsöverskott (producenterna bjuder ut mer varor/tjänster än vad konsumenterna efterfrågar). När olika saker inträffar som på olika sätt påverkar konsumenterna och producenterna flyttar efterfråge- och utbudskurvorna och således även jämviktsläget. I figuren nedan illustreras vad som just diskuterats. Figur 3.1. Utbud och efterfrågan möter varandra på en oreglerad hyresmarknad. 16

17 I Figur 3.1 ovan är jämvikten den punkt där utbud och efterfrågan möter varandra. Vid denna punkt är jämviktspriset lika med P* i figuren och jämviktskvantiteten lika med q*. Modellen kan fördelaktigt tillämpas för att analysera hyresmarknaden för bostäder i t.ex. Stockholm. Utan olika statliga regleringar eller annat som påverkar jämviktsläget är efterfrågan på hyreslägenheter sammanfallande med utbudet av hyreslägenheter. Detta illustreras i figuren ovan. Viktigt att tillägga är att utbudet på kort sikt är oelastiskt och att lutningen på utbudskurvan i ovanstående diagram utgör utbudet på lång sikt (Geltner et al, 2007). Denna insikt är viktig att komma ihåg då det tar lång tid att färdigställa nya fastigheter. På en fri marknad utgör konsumentöverskottet ytan mellan efterfrågan och priset som betalas på marknaden (Axelsson et al, 2007). På motsvarande sätt utgör producentöverskottet ytan under priset som betalas på marknaden och utbudet. Således utgörs det totala överskottet av summan av konsument- och producentöverskottet. Olika ingrepp såsom regleringar likt hyresregleringar kan påverka det totala överskottet Den reglerade marknaden Ibland införs olika politiska ingrepp, regleringar, som påverkar den fria marknaden. Regleringarna är legala restriktioner för hur högt eller lågt ett marknadspris får vara och kan komma till uttryck i två former, pristak och prisgolv (Krugman och Wells, 2009). Pristak innebär ett maxpris som säljare får ta ut för en vara eller tjänst och på motsvarande sätt innebär prisgolv ett minsta pris som köpare krävs av för betalning av en viss vara eller tjänst. Den svenska hyresmarknaden präglas av regleringar. I Stockholm finns regleringar som ofta håller priserna på hyreslägenheter under jämviktspunkten, alltså ett pristak (Pergament, 2010). Innebörden av denna reglering kan illustreras som i följande diagram. Figur 3.2. Situationen på en reglerad marknad. 17

18 I Figur 3.2 ovan visar P reglerad den reglerade prisnivån eller det s.k. pristaket som bruksvärdessystemet innebär. P* och q* visar alltjämt jämvikten på en oreglerad marknad. qa visar den kvantitet som utbjuds på den reglerade marknaden och qb visar på motsvarande sätt den kvantitet som efterfrågas när prisregleringen är införd. Vid det reglerade priset är efterfrågan på lägenheter större än utbudet och således finns ett efterfrågeöverskott. Regleringen bygger på det bruksvärdessystem som tillämpas på den svenska hyresmarknaden. Vid en reglering, likt situationen på hyresmarknaden i Stockholm, påverkas konsument- och producentöverskottet samt det totala överskottet i jämförelse med en fri och oreglerad marknad (Krugman och Wells, 2009). I diagrammet ovan, som visar effekten av en hyresreglering, utgör ytan A ännu konsumentöverskott. På motsvarande sätt utgör ytan E fortfarande producentöverskott. Ytan C är efter hyresregleringen konsumentöverskott som omvandlats från producentöverskott. Slutligen utgörs ytorna B och D en s.k. dödviktsförlust, en välfärdsförlust som också är minskningen av det totala överskottet. Denna förlust uppkommer pga. att transaktioner på marknaden som skulle kunna genomföras inte genomförs. Vid andrahandsuthyrning skall nivån på hyran ligga i nivå med den reglerade hyran på marknaden dvs. bruksvärdeshyran. En följd av hyresregleringar kan bli att det uppstår en svart marknad (Krugman och Wells, 2009). Eftersom prisnivån ligger under jämviktsläget innebär det att det finns de som är villiga att betala över det pris som fastställts av regleringar. Det finns alltså incitament för förstahandshyresgäster att ta ut en överhyra av en betalningsvillig andrahandshyresgäst. Härigenom kan förstahandshyresgästen göra en vinstaffär av andrahandsuthyrningen. 18

19 4. EMPIRI OCH RESULTATREDOVISNING I detta kapitel redovisas resultatet från undersökningen. Undersökningen visade att överhyra var ett förekommande inslag bland de utannonserade andrahandslägenheterna. Kapitlet har följaktligen indelats i två avsnitt: Andel andrahandslägenheter med överhyra (4.1) och Överhyrans storlek vid andrahandsuthyrning (4.2). Resultaten i denna del har sammanställts utifrån informationen och beräkningarna som redovisas i slutet av uppsatsen. Se Bilaga 2 för mer information om vad som döljer sig bakom denna resultatredovisning och Bilaga 4 för några deskriptiva data om jämförelseobjekten. Andel andrahandslägenheter med överhyra (4.1) åsyftar att visa på hur fördelningen av överhyror ser ut, dels inom respektive delområde, dels sett till förekomsten i innerstadsdelarna och delarna utanför staden i förorten, samt dels sett till ägarförhållande. Överhyrans storlek vid andrahandsuthyrning (4.2) avser att visa på storleken på avvikelsen från bruksvärdeshyran och på överhyran inom respektive område som behandlas i uppsatsen. Dessutom avser detta kapitel att belysa hur innerstaden står sig i förhållande till delarna utanför staden och belysa ägarförhållandenas eventuella inverkan på den utannonserade hyran. 4.1 Andel andrahandslägenheter med överhyra I uppsatsen behandlas områdena Kungsholmen, Södermalm, Botkyrka samt Kista-Hässelby- Vällingby-Spånga. I uppsatsen benämns hädanefter Kungsholmen och Södermalm som innerstad och de två sistnämnda områdena som förort. Vidare innebär privat ägare att lägenheterna tillhandahålls av ett privatbostadsföretag och med allmännyttig ägare menas att lägenheterna tillhandahålls av ett allmännyttigt bostadsföretag. Vid jämförelse mellan bruksvärdeshyran och den hyra som framräknats ur informationen från de annonser undersökningens objekt hämtats från uppstod nedanstående presenterade resultat med avseende på fördelningarna mellan objekt med respektive utan överhyra. Inledningsvis redovisas fördelningen av andelen andrahandslägenheter utannonserade med överhyra för respektive undersökt område. Därefter redovisas hur stor andel av de utannonserade objekten som visade sig ha överhyra i innerstaden respektive förorten. Slutligen redovisas hur stor andel av de utannonserade objekten som visade sig ha överhyra och som var privat ägda respektive allmännyttigt ägda. Samtliga resultat i detta avsnitt redovisas på två olika sätt: med och utan en s.k. 500-gräns. Att resultaten redovisas med en 500-gräns innebär att nivån för överhyra flyttats upp med 500 kronor. Detta gör att de resultat som hamnat alldeles intill gränsen för att klassas med överhyra i denna presentationsform inte kommer med. De 500 kronorna kan ses som kostnader som egentligen ingår i andrahandslägenhetens hyra, men som försummats eller underskattats i undersökningen. En bakomliggande tanke med 500-gränsen är att fånga in de objekt som verkligen utannonserats till överhyra. 19

20 Områdesvis I nedanstående figur presenteras hur stor andel av de objekt som insamlats från områdena Kungsholmen, Södermalm, Botkyrka och området Kista-Hässelby-Vällingby-Spånga som enligt undersökningen utannonserades med en överhyra. Notera alltså att endast objekt med överhyra har tagits med i beräkningarna. I de följande figurerna är Kista-Hässelby- Vällingby-Spånga förkortat till Ki/Hä/Vä/Sp. Figur 4.1. Andel andrahandslägenheter utannonserade med överhyra på Kungsholmen, på Södermalm, i Botkyrka och i Kista-Hässelby-Vällingby-Spånga. Figur 4.1 visar att samtliga objekt på Kungsholmen som beaktades i undersökningen utannonserades med överhyra. Motsvarande siffror för de andra områdena är 92 % för Södermalm, 58 % för Botkyrka och 83 % för Kista-Hässelby-Vällingby-Spånga. Skillnaderna ter sig inte väldigt stora sinsemellan Kungsholmen, Södermalm och Kista-Hässelby-Vällingby- Spånga. Botkyrka kan anses skilja sig ansenligare från mängden, då andelen utannonserade lägenheter med överhyra är betydligt lägre än för de andra områdena. Om den s.k. 500-gränsen tillämpas i samma undersökning som presenterades i ovanstående figur förändras resultatet något. Områdena och de utannonserade objekten är fortfarande desamma som tidigare. Den stora skillnaden är att en del objekt som tidigare betraktats vara utannonserade med överhyra välter över och således blir resultatet enligt Figur 4.2 nedan. 20

21 Figur 4.2. Andel andrahandslägenheter utannonserade med överhyra i de undersökta områdena med den s.k. 500-gränsen. Med 500-gränsen blir samtliga objekts andel med överhyra reducerad i jämförelse med vad som presenterades i Figur 4.1 ovan. Av objekten på Kungsholmen visar nu 92 % av de utannonserade objekten en överhyra. Motsvarande siffra är 83 % för Södermalm, 42 % för Botkyrka och 50 % för Kista-Hässelby-Vällingby-Spånga. Resultatet visar att Kungsholmen fortfarande är det område där förekomsten av överhyra alltjämnt är vanligast, följt av Södermalm, Kista-Hässelby-Vällingby-Spånga och Botkyrka. Rangordningen är således densamma som innan införandet av 500-gränsen. Vad som dock skiljer sig är att Botkyrka och Kista-Hässelby-Vällingby-Spånga båda ligger betydligt lägre än Kungsholmen och Södermalm, som är kvar på en jämförelsevis hög nivå. Den största skillnaden gentemot innan 500-gränsens införande svarar Kista-Hässelby-Vällingby-Spånga för med hela 33 procentenheter. Detta kan jämföras med 16 procentenheter för Botkyrka, 9 procentenheter för Södermalm och 8 procentenheter för Kungsholmen. För att avrunda diskussionen kring denna figur återkopplas till varför 500-gänsen infördes: för att ta fasta på de objekt som verkligen kan sägas utannonseras med en överhyra. Fördelningen borde således vara mer rättvisande i Figur 4.2 ovan, då objekt som tidigare hamnat precis över gränsen numera faller över på den andra sidan. Innerstaden - Förorten För att belysa eventuella skillnader mellan områdena i innerstaden (Kungsholmen och Södermalm) och områdena som i denna uppsats benämns förorten (Botkyrka och Kista- Hässelby-Vällingby-Spånga) presenteras fördelningen av andelen andrahandslägenheter utannonserade med överhyra i just förorten respektive innerstaden i nedanstående figur. 21

22 Figur 4.3. Andel andrahandslägenheter utannonserade med överhyra i innerstaden och förorten. Figur 4.3 visar att 96 % av lägenheterna i innerstaden visade sig vara utannonserade med en överhyra. Motsvarande siffra för förorten är 71 %. Resultatet är egentligen en ihopslagning av vad som presenterades i Figur 4.1. Därför blir det intressant att jämföra motsvarande resultat med införande av 500-gränsen. Resultatet presenteras i Figur 4.4 nedan. Figur 4.4. Andel andrahandslägenheter utannonserade med överhyra innerstaden respektive förorten med 500-gränsen. 22

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror Pär Svanberg par.svanberg@hyresgastforeningen.se Vad är det för marknad? Rätten till bostad är inskriven i 2 av regeringsformen av en anledning:

Läs mer

Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror

Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror 1 DEN SVENSKA MODELLEN FÖR HYRESSÄTTNING När hyresregleringen skulle ersättas i slutet av 1960-talet lanserades bruksvärdessystemet

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2007 och 2008 S 2009:10 2008-12-17 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm

Läs mer

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2009 S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm år 2009.

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2013. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2014. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Hyressättningen i Stockholms stad är och har varit föremål för debatt under en lång tid. Till grund för hyrorna ligger

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

STUDENTBOSTÄDER RAPPORT BASERAD PÅ BOSTADSFÖRMEDLINGENS DATA OM FÖRMEDLADE STUDENTBOSTÄDER 2013-12-16

STUDENTBOSTÄDER RAPPORT BASERAD PÅ BOSTADSFÖRMEDLINGENS DATA OM FÖRMEDLADE STUDENTBOSTÄDER 2013-12-16 STUDENTBOSTÄDER RAPPORT BASERAD PÅ BOSTADSFÖRMEDLINGENS DATA OM FÖRMEDLADE STUDENTBOSTÄDER 2013-12-16 BAKGRUND Studenter har idag en tämligen svår situation på Stockholms bostadsmarknad. I Stockholms län

Läs mer

Uthyreskontrakt För uthyrning i andra hand eller uthyrning av egen bostad

Uthyreskontrakt För uthyrning i andra hand eller uthyrning av egen bostad Uthyreskontrakt För uthyrning i andra hand eller uthyrning av egen bostad Vi på Blocket tycker det är bra när ett boende kan hyras ut. Vi tycker också att det är bra och nödvändigt att ni skriver ett kontrakt.

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter 1 HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter ALLMÄNNA NYTTJANDERÄTTER Nyttjanderätt, en rätt att använda något Många fler regler betr. nyttjanderätt till fast egendom

Läs mer

ÅTERBETALNING AV ÖVERHYRA GRANSKNING AV ÄNDRINGEN I 55 E HYRESLAGEN

ÅTERBETALNING AV ÖVERHYRA GRANSKNING AV ÄNDRINGEN I 55 E HYRESLAGEN Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 54 Samhällsbyggnad Kandidatnivå, 15 hp Mark- och fastighetsjuridik ÅTERBETALNING AV ÖVERHYRA GRANSKNING AV ÄNDRINGEN I 55 E HYRESLAGEN Författare:

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade

Läs mer

Att tänka på vid andrahandsuthyrning

Att tänka på vid andrahandsuthyrning Att tänka på vid andrahandsuthyrning Hyresvärdens samtycke krävs För att få hyra ut sin lägenhet i andra hand krävs samtycke från hyresvärden. Förstahandshyresgästen skall göra en skriftlig ansökan till

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel:

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel: STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X BOSTÄDER Hyror 2005 S 2006:15 Bo Karlsson 2006-09-05 Tel: 508 35 030 Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen Under 2005 ökade den genomsnittliga

Läs mer

Avtal som regleras av Hyreslagen (12 kap. Jordabalken)

Avtal som regleras av Hyreslagen (12 kap. Jordabalken) 1. Upplysningar Detta avtal regleras av hyreslagen (12 kap JB) och gäller hyresrätt eller rum i hyresrätt. Detta avtal skall även gälla för bostadsrätt, ägarlägenhetsfastighet, lägenhet i ett en- eller

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu

EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu 1 1. Inledning Hyresmarknaden i Stockholm har kollapsat. I dag köar tiotusentals människor i åratal för att få tillgång till en hyreslägenhet. Siffror

Läs mer

Körkort ID-kort Annat. Trappor. parkeringsplats nr mot en ersättning av kronor per. månad. garageplats nr mot en ersättning av kronor per.

Körkort ID-kort Annat. Trappor. parkeringsplats nr mot en ersättning av kronor per. månad. garageplats nr mot en ersättning av kronor per. Andrahandshyresavtal För uthyrning av bostadslägenhet i andra hand Avtalet upprättas i två exemplar, ett för vardera part. Blocket AB ansvarar inte för avtalets innehåll och all användning av avtalet sker

Läs mer

SEMINARIUM SVARTHANDEL MED HYRESKONTRAKT MARIE ÖHRSTRÖM 7 OKTOBER 2015

SEMINARIUM SVARTHANDEL MED HYRESKONTRAKT MARIE ÖHRSTRÖM 7 OKTOBER 2015 SEMINARIUM SVARTHANDEL MED HYRESKONTRAKT MARIE ÖHRSTRÖM 7 OKTOBER 2015 SVARTHANDEL Otillåten ekonomisk kompensation, t.ex. HG tar betalt vid byte av hyreskontrakt. HG får rabatt vid byte i samband med

Läs mer

Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning.

Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning. Andrahandsuthyrning Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning. 1. Uthyrning av hel bostad Hyresavtal Hyresrätter, bostadsrätter och villor kan hyras ut i

Läs mer

P * Låg marginell betalningsvilja D Q

P * Låg marginell betalningsvilja D Q Analys av perfekt konkurrens marknader del 2: Effekter av statliga regleringar och skatter på konsument- och producentpris vid perfekt konkurrens. Reviderad: 27/11. Skatter diskuteras i kap. 8 i PR. Konsumentöverskott

Läs mer

Kommittédirektiv. Åtgärder mot handel med hyreskontrakt. Dir. 2017:9. Beslut vid regeringssammanträde den 2 februari 2017

Kommittédirektiv. Åtgärder mot handel med hyreskontrakt. Dir. 2017:9. Beslut vid regeringssammanträde den 2 februari 2017 Kommittédirektiv Åtgärder mot handel med hyreskontrakt Dir. 2017:9 Beslut vid regeringssammanträde den 2 februari 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga och föreslå åtgärder som motverkar

Läs mer

Hur bor du egentligen?!

Hur bor du egentligen?! En broschyr om boende Hur bor du egentligen?! Regler om hyra av bostad finns i Jordabalken (1970:994) kap. 12. I Jordabalkens mening räknas både studentrum och lägenhet som bostadslägenhet. En annan definition

Läs mer

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6) Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, erloff upplaga 5 och 6) erloff upplaga 5: övningsuppgift 1, 24 och 33 (kapitel 2). erloff upplaga 6: övningsuppgift 2, 3 och 37 (kapitel 2) Del 1: Utbud, efterfrågan

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region BO 39 SM 0901 Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad 2010-04-29 Rents for dwellings 2008 I korta drag Korrigering är gjord i tabell 20 för Jämtlands län och för Östersund. Uppgifterna för Ny hyra per

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Debatten om hyressättningen i Stockholms stad har intensifierats under de två år som har gått sedan den första utgåvan

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm

Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm I den senaste tidens bostadspolitiska debatt om ombildningen av hyresrätter till bostads rätter har ett

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Välkommen till kursen

Välkommen till kursen Välkommen till kursen Gör rätt som hyresvärd Vilka är vi? Avsnitt 1 Definitioner Uppsägningstider 1 Hyresavtal Hus eller del av hus lägenhet Upplåtits Till nyttjande Mot ersättning Bostadslägenhet resp.

Läs mer

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att hyra ny bostad är en stor händelse, speciellt om det är den första egna lägenheten. Här finns lite användar information: Innehåll 1. Avtal 2. Besittningsskydd

Läs mer

PRISMEKANISMEN (S.40-52)

PRISMEKANISMEN (S.40-52) PRISMEKANISMEN (S.40-52) DET SAMHÄLLSEKONMISKA KRETSLOPPET Företag Betalning Varor och tjänster Arbete, kapital och naturresurse r Löner, vinster, räntor Hushåll 1. Vad skall produceras? 2. Hur skall det

Läs mer

Det är tillåtet att hyra ut till en juridisk person, dock ej för nyttjande i hotellverksamhet eller liknande.

Det är tillåtet att hyra ut till en juridisk person, dock ej för nyttjande i hotellverksamhet eller liknande. brf hemmet 18 PM 2014-06-18 Uthyrning av din bostadsrättslägenhet Föreningen är välvillig till andrahandsuthyrning och att ha inneboende men det måste gå rätt till! Om en bostadsrättshavare i Brf Hemmet

Läs mer

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala Villkor för upprustning av rekordårens bostäder Sophia Mattsson-Linnala Statsstöd enligt Fastighetsägarna Underavskrivningar fastigheter: 592 mkr Stöd som reducerar lånekostnaden: 2 148 mkr Kostnad för

Läs mer

Bostadsmarknaden: tydliga skillnader mellan andrahand- och köpmarknaden

Bostadsmarknaden: tydliga skillnader mellan andrahand- och köpmarknaden 6 januari 07 Bostadsmarknaden: tydliga skillnader mellan andrahand och köpmarknaden Hyresstatistik framtagen av bostadssajten, tillsammans med data från Svensk Mäklarstatistik, visar var det är som mest

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Hyresavtal för andrahandsuthyrning

Hyresavtal för andrahandsuthyrning Hyresavtal för andrahandsuthyrning Bostadsrättshavare (hyresvärden) Adress Bäverbäcksgränd Postnummer 124 62 Bandhagen Kontaktperson Telefon Adress Postnummer Adress Postnummer Hyresobjekt och hyra Adress

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

Hyra ut lägenheten i andra hand?

Hyra ut lägenheten i andra hand? Hyra ut lägenheten i andra hand? För att få hyra ut sin lägenhet i andra hand gäller att det finns beaktansvärda skäl enligt hyreslagen. Detta kan vara studier eller tillfälligt arbete på en annan ort,

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets meddelanden Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om vissa frågor rörande 2010 års fastighetstaxering av hyreshus- och ägarlägenhetsenheter * SKV M 1 Inledning En förenklad fastighetstaxering

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Ansökan om andrahandsuthyrning

Ansökan om andrahandsuthyrning Ansökan om andrahandsuthyrning Denna blankett skrivs ut och postas till Akelius Servicecenter för handläggning. Handläggningstid 1-3 månader. Ofullständig ansökan returneras. Kontraktets lägenhetsnummer

Läs mer

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden 2 förord SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är ense om att hyresrätten och dess konkurrenskraft behöver utvecklas. Den 25 januari 2001

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2016 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2016. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Ansökan om andrahandsuthyrning

Ansökan om andrahandsuthyrning DEL I: SAMTYCKE (SID 1/4) Ansökan om andrahandsuthyrning Den här ansökan är uppdelad i två delar. Den första delen är en ansökan om hyresvärdens samtycke till att du hyr ut i andra hand. Den andra delen

Läs mer

Avtal som regleras av Lag (2012:978) om uthyrning av egen bostad

Avtal som regleras av Lag (2012:978) om uthyrning av egen bostad 1. Upplysningar Detta avtal gäller upplåtelse(uthyrning) av en bostadsrätt, ägarlägenhetsfastighet, lägenhet i ett en- eller tvåfamiljshus eller ett rum i någon av dessa. För dessa är Lag (2012:978) om

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 5 oktober 2012 KLAGANDE AA Ombud: BB Deloitte AB 113 79 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGADE AVGÖRANDEN Kammarrätten

Läs mer

MARKNADSHYRA PÅ CAMPUSOMRÅDEN

MARKNADSHYRA PÅ CAMPUSOMRÅDEN MARKNADSHYRA PÅ CAMPUSOMRÅDEN 2016-09-13 Tenant & Partner 65 anställda Lokal- och fastighetsrelaterad rådgivning sedan 1992 Kontor i Stockholm och Göteborg Global närvaro Samma huvudägare och ledning sedan

Läs mer

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal 1(7) Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer och under vilka förutsättningar dessa ska få genomföras.

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS?

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER FÖRORD Sverige sägs vara ett av länderna i Europa som urbaniseras i snabbast takt. Det är på många sätt en positiv utveckling. I städerna

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Att hyra ut till en inneboende

Att hyra ut till en inneboende Att hyra ut till en inneboende Annonsera gratis på Boplats.se Mingel med studenter! 23:e augusti mellan 18.00 20.00 26:e augusti mellan 11.00 14.00 Sofi Jakobsson Edvardsson Annika Berntsson Pernilla

Läs mer

Filmen Utbud och efterfrågan diskussionsfrågor

Filmen Utbud och efterfrågan diskussionsfrågor ÖVNINGSUPPGIFTER Filmen Utbud och efterfrågan diskussionsfrågor Börja med att se filmen Klas förklarar: Utbud och efterfrågan. Lyssna och ta anteckningar. Innan du ser filmen kan det vara bra att läsa

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

AVTAL OM UPPLÅTELSE AV BOSTADSRÄTTSLÄGENHET I ANDRA HAND

AVTAL OM UPPLÅTELSE AV BOSTADSRÄTTSLÄGENHET I ANDRA HAND AVTAL OM UPPLÅTELSE AV BOSTADSRÄTTSLÄGENHET I ANDRA HAND Nr: Sid 1 ( 3 ) Endast en lägenhet kan hyras ut på dessa villkor. Namn: E-postadress: Kryss i ruta innebär att den därefter följande texten gäller

Läs mer

Andrahandskontrakt 1. Bostadslägenhet sid 1

Andrahandskontrakt 1. Bostadslägenhet sid 1 1 Hyresobjekt 3 Hyresvärden hyr ut sin med hyresrätt innehavda lägenhet med bostadsrätt innehavda lägenhet till hyresgästen för bostadsändamål. Lägenheten omfattar rum och kök på kvadratmeter. Lägenhetens

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Hyresbostadsmarknaden i Tyskland Hyresrätt är den vanligaste boendeformen De flesta hyresbostäderna ägs av privatpersoner Hyresrätten

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag Syftet med riktlinjerna Ett centralt inslag i de rättigheter som hyresgästerna har enligt hyreslagen är rätten att byta bostad med

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jordabalken; SFS 2009:180 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 5 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om jordabalken 2 dels att

Läs mer

Uthyrning av ägda bostäder

Uthyrning av ägda bostäder Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr: 494 Avd för Bygg- och fastighetsekonomi Uthyrning av ägda bostäder Nya regler för en ändrad uthyrningsmarknad Författare: Louise Pergament Stockholm

Läs mer

HYRESAVTAL ANDRAHANDSUTHYRNING När någon annan än bostadsrättshavaren självständigt nyttjar lägenheten

HYRESAVTAL ANDRAHANDSUTHYRNING När någon annan än bostadsrättshavaren självständigt nyttjar lägenheten HYRESAVTAL ANDRAHANDSUTHYRNING När någon annan än bostadsrättshavaren självständigt nyttjar lägenheten BOSTADSRÄTTSHAVARE/HYRESVÄRD: Kontaktperson Tel nr dagtid ANDRAHANDSHYRESGÄST 1: ANDRAHANDSHYRESGÄST

Läs mer

8 Fastighetsintäkter och kostnader

8 Fastighetsintäkter och kostnader 8 Fastighetsintäkter och kostnader Uppgifterna till detta kapitel har hämtats från SCB:s årliga intäkts- och kostnadsundersökningar för flerbostadshus. Statistikens omfattning och insamling Omfattning.Undersökningen

Läs mer

Andrahandskontrakt Hyres- eller bostadsrätt Kortare tid än 9 månader

Andrahandskontrakt Hyres- eller bostadsrätt Kortare tid än 9 månader PARTERNA Hyresvärd Namn: Personnummer: Adress: Telefon: Sid 1(3) Hyresgäst Namn: Personnummer: Adress: Arbetsgivare: Telefon: 1 Hyresobjekt 1. Hyresvärden hyr ut sin med hyresrätt innehavda lägenhet med

Läs mer

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Du som är medlem i bostadsföreningen Bulten får hyra ut din lägenhet, men du måste följa de regler som gäller. Detta faktablad har tagits fram som

Läs mer

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta Bakgrund Det pågår en intensiv debatt om huruvida det föreligger en boprisbubbla som kan få allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin Debatten rör främst Stockholmsregionen, även om också andra delar

Läs mer

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal 2014-03-10 Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer

Läs mer

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496 15.11.2006 Hyresstatistik 2006 Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Landskapsbelånade Frifinansierade Totalt 8,20 8,00 7,80 7,60 7,40

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Andrahandskontrakt Hyres- eller bostadsrätt Tillsvidare

Andrahandskontrakt Hyres- eller bostadsrätt Tillsvidare PARTERNA Hyresvärd Namn: Personnummer: Adress: Telefon: Sid 1(3) Hyresgäst Namn: Personnummer: Adress: Arbetsgivare: Telefon: 1 Hyresobjekt 1. Hyresvärden hyr ut sin med hyresrätt innehavda lägenhet med

Läs mer

Regler och Riktlinjer vid andrahandsuthyrning för BRF Sädesärlan 6

Regler och Riktlinjer vid andrahandsuthyrning för BRF Sädesärlan 6 Fastställd i styrelsen den 8 juni 2016, reviderad 20 september. En enhetlig hantering för styrelsens prövning av en bostadsrättshavares ansökan om upplåtelse av sin lägenhet i andra hand skapar trygghet

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst Om oss Var med i Hyresgästföreningen lättläst Om Hyresgästföreningen I den här broschyren kan du läsa om Hyresgästföreningen. Vi berättar om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. Ring oss på telefon

Läs mer

2,3 procents hyreshöjning för hyresrätter

2,3 procents hyreshöjning för hyresrätter BO 39 SM 0501 Hyror i bostadslägenheter 2004 Rents for dwellings 2004. I korta drag 2,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 2,3 procent mellan januari 2004 och januari

Läs mer

Nyttjanderätt i fastigheter - Hyra och bostadsrätt

Nyttjanderätt i fastigheter - Hyra och bostadsrätt Nyttjanderätt i fastigheter - Hyra och bostadsrätt Föreläsare: Signe Lagerkvist Signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmänt om nyttjanderätter Hyra Bostadsrätt 2 Allmänt om nyttjanderätt En begränsad rätt till

Läs mer

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip 1. Inledning 1.1 K3s regler i kapitel 27 för nedskrivningar av anläggningstillgångar

Läs mer

Upplåtelse av den egna bostaden (SOU 2007:74) Remiss från Finansdepartementet

Upplåtelse av den egna bostaden (SOU 2007:74) Remiss från Finansdepartementet PM 2008:33 RV (Dnr 316-4557/2007) Upplåtelse av den egna bostaden (SOU 2007:74) Remiss från Finansdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Som svar på remissen från

Läs mer

Hyresvärden uthyr till hyresgästen för bostadsändamål fastigheten. i kommun, fastighetens beteckning. med adress

Hyresvärden uthyr till hyresgästen för bostadsändamål fastigheten. i kommun, fastighetens beteckning. med adress PARTERNA Hyresvärd Namn: Personnummer: Adress: Telefon: Sid 1(4) Hyresgäst Namn: Personnummer: Adress: Arbetsgivare: Telefon: 1 Hyresobjekt Hyresvärden uthyr till hyresgästen för bostadsändamål fastigheten

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Rapport 2001:01 2013:4. Bostäder i andra hand. en översikt

Rapport 2001:01 2013:4. Bostäder i andra hand. en översikt Rapport 2001:01 2013:4 Bostäder i andra hand en översikt Författare: Lisa Mörtlund Rapport 2013:4 Bostäder i andra hand en översikt Foto omslag: Joakim Jardenberg Utgivningsår: 2013 ISBN: 978-91-7281-536-0

Läs mer

Hyresförhandlingslag (1978:304)

Hyresförhandlingslag (1978:304) Hyresförhandlingslag (1978:304) Källa: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1978:304 Datum: 26 januari 2010 Inledande bestämmelser 1 Förhandling om hyresförhållanden i fråga om bostadslägenheter

Läs mer

Post 1 av 1 träffar. Departement: Näringsdepartementet. Utfärdad: Ikraft: /Träder i kraft I: / Inledande bestämmelser

Post 1 av 1 träffar. Departement: Näringsdepartementet. Utfärdad: Ikraft: /Träder i kraft I: / Inledande bestämmelser Regeringskansliets rättsdatabaser Post 1 av 1 träffar SFS-nummer 2016:837 Förordning (2016:837) om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden Departement: Näringsdepartementet

Läs mer

Att vara hyresgäst. vad du får och inte får göra

Att vara hyresgäst. vad du får och inte får göra Att vara hyresgäst vad du får och inte får göra 1 Att vara medlem i Hyresgästföreningen har sina fördelar. n Vi kan berätta vilka rättigheter du har som hyresgäst. Vi vet vad du har rätt att själv göra

Läs mer

Frågor och svar om den nya lagstiftningen, proposition 2009/10:185

Frågor och svar om den nya lagstiftningen, proposition 2009/10:185 1 (8) Frågor och svar om den nya lagstiftningen, proposition 2009/10:185 Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsföretag 1. Är förändringarna genomgripande? De förändringar som sker i reglerna för de allmännyttiga

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer