Tillämpningsanvisningar för avgiftssystemet inom vård- och omsorgsverksamheten.

Transkript

1 1 Antagen av kommun fullmäktige , Dnr 83/ Tillämpningsanvisningar för avgiftssystemet inom vård- och omsorgsverksamheten. Inledning Riksdagen fattade beslut om ändring i socialtjänstlagen m fl. lagar (Prop. 2000/01:149) om avgifter inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade som trädde i kraft dels i juli 2002, dels den första januari Med anledning av denna lagändring beslutade kommunfullmäktige om ändring av avgiftssystem för vård- och omsorgsverksamheten i enlighet med riksdagens beslut. Förändringen i socialtjänstlagen innebär att en högsta avgift införts för insatserna hemtjänst, korttidsvistelse, trygghetslarm, ledsagning, avlösarservice, dagverksamhet och hemsjukvård. Avgifterna baseras i lagen på prisbasbeloppet med en högsta avgift vilket för år 2007 motsvarar kronor per månad (prisbasbeloppet för år 2007 är kr). Lagen anger även en lägsta nivå på förbehållsbeloppet. Förbehållsbeloppet är det belopp den enskilde ska ha kvar av sina egna medel innan kommunen får ta ut en avgift för hemtjänst och eller hemsjukvård. Förbehållsbeloppet består dels av ett så kallat minimibelopp dels av den enskildes boendekostnad. I Socialtjänstlagen (SoL) anges en lägsta nivå på minimibeloppet samt vilka levnadskostnader som det i lagen angivna beloppet ska täcka. Minimibeloppet för person i ordinärt boende är (år 2007) kr per månad. Om den enskilde bor i särskilt boende (undantaget Fyrklövern och Vallvägen) är minimibeloppet kr per månad. Med avgiftsunderlag avses i lagen den inkomst den enskilde antas få under de närmaste tolv månaderna, fördelat med lika belopp för varje månad. Avgiftsunderlaget avser aktuell förvärvsinkomst och inkomst av kapital som är skattepliktig enligt skattelagstiftningen. Förmögenhet ska inte påverka avgiftsunderlaget. Avgiftsunderlaget beräknas från den 1 januari 2003 i enlighet med detta.

2 2 Avgifter/avgiftsgrupper Högkostnadsskydd Ett högkostnadsskydd finns i socialtjänstlagen i form av en högsta avgift för insatser inom ramen för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet, korttidsvistelse, trygghetslarm, ledsagning, avlösarservice och kommunal hälso- och sjukvård. Avgifterna baseras i lagen på prisbasbeloppet. Högsta avgift är en tolftedel av 0,48 multiplicerat med basbeloppet vilket för år 2007 motsvarar kronor per månad. För insatser enligt LSS utgår ingen avgift. Timtaxa I de eventuella fall där endast några timmars hemtjänst är beviljad per månad, tas en timavgift a 201 kr ut om det blir förmånligare för den enskilde. Timtaxan bestäms utifrån snittlönen för vård och omsorgspersonalen inklusive OB samt personalomkostnaderna. Till timtaxa läggs en administrationsavgift på 13 % av den totala snittkostnaden för lön. Administrationsavgiften ska täcka handläggning, arbetsledning, administration för vårdpersonal samt bearbetning av fakturor. Beräkning för 2007 års timtaxa (2006 års snittlön inkl OB, personalomkostnader, administrationsavgiften samt en uppräkning med 2 % för 2007 års löneutveckling delat med antal personaltimmar per månad (145 tim för vårdpersonal och 165 tim för administrativ personal). Snittlön inklusive OB Personalomkostnad 43,36 % Administrationsavgift 13 % Total timtaxa 126 kr 55 kr 21 kr 201 kr/per timme Timtaxan förändras varje år då den baseras på lönekostnaderna för vård och omsorgspersonal. Personalkostnaderna ökar generellt ca 2-3 % årligen. Därför föreslås timtaxa att räknas upp med minst 2 % årligen för att följa lönekostnadsutvecklingen, dock bör man göra en avstämning mot verklig lönekostnadsökning varje år. Ändring av avgift Avgiften ska ändras om något förhållande som påverkar avgiftens storlek har ändrats. Ändring av avgiften kan bli aktuell om inkomsterna förändras, äktenskap upplöses eller makar flyttar isär (särskilt boende) och om bostadstillägg/bidrag beviljas. Avgiften får ändras utan föregående underrättelse, om ändringen inte beror på förändringar i prisbasbeloppet. En ändring ska gälla från och med månaden efter den månad då anledning till ändring har uppkommit. En ändring av avgiften ska dock gälla från och med den månad under vilken de förhållanden har uppkommit som föranleder förändringen om förhållandena avser hela den månaden.

3 3 Avgifter för omsorg enligt SoL För SoL-insatserna hemtjänst, dagverksamhet, korttidsvistelse, ledsagning och avlösarservice utgår en avgift för omsorgs- och serviceinsatser. Avgiften betalas i efterskott. Avgifter under 25 kronor per månad debiteras inte. Den enskildes månadsavgift delas med 30 för att få fram aktuell avgift per dag. Samtliga avgifter reduceras vid behov så att den enskilde har kvar sitt förbehållsbelopp dock inte avgifter som avser måltider på särskilt boende, korttidsvistelse och dagverksamhet. Om två makar/partners båda får avgiftsbelagd hjälp ska båda avgiftssättas och högkostnadsskyddet gäller för var och en av dem. Trygghetslarm Avgiften för trygghetslarm är 202 kronor (0,5 % av gällande prisbasbelopp) om den enskilde har enbart larm. Avgiften reduceras vid behov så att den enskilde har kvar sitt förbehållsbelopp. Korttidsvistelse enligt SoL, för vuxna Vid korttidsvistelse enligt SoL för vuxna utgår hemtjänstavgift och kostersättning. Hemtjänstavgift tas ut för de dagar insatsen ges enligt principen beslutad avgift dividerad med 30 gånger antalet dagar. Dagverksamhet enligt SoL Vid beslut om dagverksamhet enligt SoL utgår hemtjänstavgift och ersättning för måltider. Även personer som omfattas av LSS personkrets betalar hemtjänstavgift vid dagverksamhet enligt SoL. Hemtjänstavgift tas ut för de dagar insatsen ges enligt principen beslutad avgift dividerad med 30 gånger antalet dagar. Dagrehabilitering enl. HSL Vid beslut om dagrehabilitering utgår hemsjukvårdsavgift och ersättning för måltider. Hemsjukvårdsavgift tas ut med 40 kronor per dag dock högst 400 kr per månad. Avgift för kommunal hälso-och sjukvård Rätten att ta ut avgifter för hälso- och sjukvård regleras i 26 hälso- och sjukvårdslagen. Enligt huvudregeln får avgifter tas ut enligt de grunder som kommunen bestämmer. Patienter inom kommunen ska dock behandlas lika. Av 26 tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen följer att vissa kommunala vårdavgifter tillsammans med avgift för hemtjänst enligt 8 kap. 2 socialtjänstlagen inte får uppgå till så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för personliga behov, boendekostnad och andra normala levnadskostnader (maxtaxan). Avgiften för hemsjukvård/sjukvårdande behandling, får tillsammans med avgifter för hemtjänst, trygghetslarm, dagverksamhet, korttidsvistelse, avlösarservice och ledsagning per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet. Avgiften för hemsjukvård är 0,1 % av prisbasbeloppet per besök

4 4 ( år 2007, 40 kr) dock högst 400 kr per månad. Samtliga som har hemsjukvård/sjukvårdande behandling ska betala avgift även om personen betalar en hemtjänstavgift. Om avgifterna tillsammans överstiger 0,48 gånger prisbasbeloppet ( år 2007, kr per månad) ska hemtjänstavgiften reduceras. De hemsjukvårdsinsatser och sjukvårdande behandlingar som är avgiftsbelagda och som utförs av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast eller delegerat uppdrag till vårdbiträde, undersköterska, rehabiliteringsassistent, habiliteringsassistent och personlig assistent är t ex: Behandling och träning i hemmet Utprovning av hjälpmedel Läkemedelshantering Injektioner Såromläggning, lindning: t ex lindning av ben Receptförskrivning Förskrivning av inkontinenshjälpmedel Provtagning Spolning och sättning av kateter Dagrehabilitering Avgiftsfria insatser Följande insatser är avgiftsfria: Avlösarservice för närstående Boendestöd för personer med psykiska funktionshinder. Deltagande i öppen verksamhet som träfflokaler m.m. Den som får sitt behov av hemhjälpsinsatser tillgodosett enbart genom närståendebidrag betalar ingen avgift Förbehållsbelopp Beräkning av förbehållsbelopp Med förbehållsbelopp avses det belopp som den enskilde ska ha rätt att behålla av sina egna medel innan avgift får tas ut för hemtjänst, dagverksamhet, korttidsvistelse, trygghetslarm, ledsagning, avlösarservice och kommunal hälso- och sjukvård. Förbehållsbeloppet ska enligt propositionen räknas i procent av prisbasbeloppet som år 2007 är kronor. Förbehållsbeloppet ska beräknas med ledning av ett minimibelopp i fråga om kostnader för personliga behov och övriga normala levnadskostnader utom boendekostnaden. I vissa situationer ska minimibeloppet bestämmas till en högre nivå och i vissa andra situationer till en lägre nivå. Till minimibeloppet ska den enskildes faktiska bostadskostnad läggas. Kostnaderna för olika utgiftsposter som förbehållsbeloppet ska täcka beräknas av Konsumentverket för varje år och redovisas i januari månad. Minimibeloppet ska täcka normalkostnader för följande poster:

5 5 Livsmedel, alla måltider Kläder och skor Fritid Hygien Förbrukningsvaror Dagstidning, telefon, TV-avgift Möbler och husgeråd Hemförsäkring Hushållsel Resor Tandvård Öppen hälso- och sjukvård Läkemedel Översiktstabell förbehållsbelopp Förbehållsbelopp from 1 jan 2007 baserat på prisbasbelopp kronor Personer 61 år och äldre Ensamstående i eget boende 129,4 % av prisbasbeloppet = kronor Makar/partners i eget boende 108,4 % av prisbasbeloppet vardera = kronor ( x 2 = kr) Personer 60 år och yngre Ensamstående i eget boende = kronor Makar/partners i eget boende = kronor (x 2 = kr) För personer 60 år och yngre är normalkonsumtionen högre och därmed kostnaderna. Yngre har en högre kostnad för bl. a. kost. Kommunen ska beakta denna merkostnad så att yngre personer förbehålls ett högre minimibelopp. För personer 60 år och yngre har minibeloppet höjts med 10 % på grund av högre levnadskostnader samt 130 kr/mån. som avser en högre kostnad för livsmedel.

6 6 Förbehållsbelopp/minimibelopp i ordinärt och särskilt boende Personer som bor i ordinärt respektive särskilt boende ska ha kvar sitt minimibelopp efter att hyra och eventuell kostavgift betalts. Då den enskilde inte har kvar sitt minimibelopp, efter att hyra och eventuell kostavgift betalts, ska följande frågor ställas: 1. Är hyran korrekt? 2. Har den enskilde rätt till bostadstillägg? 3. Om bostadstillägg utgår, är det korrekt? Det finns tre sorters bostadstillägg som hanteras av försäkringskassan. De är bostadstillägg till pensionärer, BTP särskilt bostadstillägg till pensionärer, SBTP och bostadsbidrag för barnfamiljer. Avgiftsreducering Avgiftsreducering är aktuell då den enskilde inte har kvar sitt förbehållsbelopp. Vid avgiftsreduceringen minskas hemtjänstavgiften. Först ska dock, som framgår av ovan, en kontroll ha gjorts att hyran är korrekt samt om rätt till bostadstillägg föreligger(och om aktuellt bostadsbidrag är korrekt beräknat). I de fall den enskilde inte uppnår förbehållsbelopp enligt de kommunala riktlinjerna, trots reducering av hemtjänstavgift och trots att rätt korrekt hyra föreligger och rätt nivåer av bostadsbidrag utgår så finns det inga möjligheter att inom ramen för avgiftssystemet att kompensera den enskilde. Regler om utökat förbehållsbelopp Beslut om utökat förbehållsbelopp är myndighetsutövning. Socialnämnden beslutar om delegation. Beslut om utökat förbehållsbelopp fattas av delegat. Prövning av ansökan om utökat förbehållsbelopp ska ske om särskilda skäl finns. Vid situationer där den enskilde, oavsett ålder, har fördyrade levnadskostnader ska nivån på minimibeloppet höjas i skälig omfattning. Det krävs att kostnaderna är varaktiga och omfattar minst 200 kr i månaden. Med varaktighet menas att kostnaden är regelbundet återkommande under större delen av ett år. Det kan gälla följande kostnader: Äldre och funktionshindrade personers familje- och arbetssituation som t ex. underhållskostnad för minderåriga barn, arbetsresor samt andra kostnader som behövs för en familjs underhåll Kostnader till följd av funktionshinder, bl a. för rehabilitering/-habilitering inkl. resor Yngre funktionshindrade personers rätt till fritidsaktiviteter som är naturliga för yngre personer Kostnader för god man, avser faktisk kostnad

7 7 Om den enskilde saknar inkomst erläggs ingen hemtjänstavgift. Avgiftsbefrielse sker då utan särskild ansökan. Beslut om utökat förbehållsbelopp ska vara tidsbegränsat och omprövas vid förändrade förhållanden. Försörjningsplikt för barn För personer som har försörjningsplikt för barn gäller att individuell bedömning ska ske. Stor hänsyn ska tas till familjens sammanlagda nettokostnader, inkluderat kostnader för barnomsorg, barnens skola, fritidsaktiviteter mm. Lagen och dess förarbeten anger att jämkning och prövning av avgiftsminskning ska prövas flexibelt och utifrån den enskildes individuella situation. Prövningen ska ta hänsyn till den enskildes hela livssituation. För beräkning av kostnader används konsumentverkets beräkningar för skäliga levnadskostnader. Tillfälligt utökat förbehållsbelopp vid dubbla hyreskostnader vid inflyttning till särskilt boende Om det uppstår dubbla hyror i samband med inflyttning i särskilt boende finns möjlighet till en utökning av förbehållsbeloppet. I första hand ska dock den enskildes hemtjänstavgift reduceras därefter hyran för det särskilda boendet, så att förbehållsbeloppet kvarstår. I beräkningen ingår då nettohyran för både den tidigare bostaden och det särskilda boendet. Möjligheten till utökat förbehållsbelopp gäller för personer som inte haft möjlighet att avyttra sin tidigare bostad vid flyttning till särskilt boende. Grundregeln är att det utökade förbehållsbeloppet kan komma ifråga under högst tre månader. Sänkning av minimibelopp I de fall den enskilde inte har en utgiftspost som ingår i förbehållsbeloppet kan minimibeloppet sänkas med motsvarande. Exempel på detta kan vara att kostnaden ingår i avgiften eller hyran för bostad i särskilt boende, eller att posten tillhandahålls kostnadsfritt. Detta gäller följande kostnader: Hushållsel 128 kr i månaden. Beräkningen bygger på en normalkonsumtion för ett rum på 20 kvadrat (1 500 kw) och innefattar kostnader för el, energiskatt och fast avgift Tv-licens 166 kr per månad (summan bygger på av Regeringen beslutad avgift delat i 12) Möbler och husgeråd m.m. 78 kr per månad Förbrukningsvaror 92 kr per månad (avser kostnader för tvätt- och rengöringsmedel, toalett- och hushållspapper osv.) Kabel-TV 65 kr/mån

8 8 Sänkningen av minimibeloppet förändras varje år då den baseras på årliga kostnadsökningar, generellt ca 2 % årligen. Därför föreslås ovanstående kostnader att räknas upp med 2 % årligen för att följa kostnadsutvecklingen, dock bör man göra avstämning mot verklig kostnadsökning varje år. Tv-licens höjs i takt med Regeringsbeslut på annan avgift. Avgiftsunderlag och beräkning Beräkning av avgiftsunderlag Med avgiftsunderlag avses i lagen den inkomst som den enskilde antas få under de närmaste tolv månaderna, fördelade på lika belopp för varje månad. Avgiftsunderlaget avser aktuell förvärvsinkomst och inkomst av kapital som är skattepliktig enligt inkomstskattelagstiftning. Förmögenhet ska inte påverka avgiftsunderlagets storlek. Med avgiftsunderlag avses den inkomst som enskilda antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelade med lika belopp per månad. Tolvmånadersperioden ska börja löpa från och med den månad då den enskilde ska börja betala avgift. Vid avgiftsberäkningen och beräkning av förbehållsbelopp används aktuella förvärvsoch kapitalinkomster som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagen med tillägg av vissa ersättningar som är undantagna från beskattning. Den enskildes bruttoinkomster läggs samman varefter samtliga skatter avräknas. Bostadsbidrag, bostadstillägg och särskilt bostadstillägg anses som inkomst. Förvaltningen är skyldig att informera den enskilde om rätten att söka ovanstående bidrag. Följande inkomster räknas samman: Garantipension, tilläggspension, änkepension, ATP, SPV, KPA, SPP, privata pensionsförsäkringar, utlandspensioner och övriga pensioner Inkomst av tjänst, övriga inkomster Inkomst av kapital Livräntor Bostadsbidrag, bostadstillägg och särskilt bostadstillägg Skatter och avgifter som avräknas från inkomsterna: Kommunal och statlig skatt Begravningsavgift Förmögenhet får inte påverka avgiftsunderlagets storlek eller avgiftsbeslut.

9 9 Avgiftsberäkningsgrundande inkomst för makar och registrerade partners. Inkomsten som ligger till grund för avgift för makar och partners ska beräknas på parets gemensamma inkomst dividerad med två. Sammanboende/inte gifta Gifta makar och registrerade partners har försörjningsskyldighet gentemot varandra. Om man är gift eller registrerad partner ska den gemensamma inkomsten dividerad med två ligga till grund för avgiftsberäkningen. Beräkning av bostadskostnad Bostadskostnaden kan vara av avgörande betydelse för att den enskilde ska få rätt avgift. Det är därför viktigt att hyran/bostadskostnaden finns registrerad. Uppgift om hyra och bostadstillägg hämtas årligen från Riksförsäkringsverket. Det är viktigt att kontrollera att hyran är riktig och att den ändras i samband med flyttning till särskilt boende. Makar/registrerade partners och andra sammanboendes gemensamma hyra delas två-. (Om hushållet är ett s.k. storhushåll kan hyran delas på fler än två). Vid beräkning av bostadskostnad/hyra tillämpas samma regler som försäkringskassan använder vid beräkning av BTP-grundande bostadskostnad. För den som bor i hyreslägenhet är bostadskostnaden lika med hyra för lägenheten. Hyra för garage, centralantenn, bredband, avgift till Hyresgästförening och annat som inte är att betrakta som kostnad för boendet inkluderas inte in i hyreskostnaden. I bostadsrättslägenhet är bostadskostnaden lika med årsavgiften. Finns lån för köp av bostadsrätt räknas också 70 % av skuldränta på lånet. I eget enfamiljshus beräknas drift (162 kronor i 2007 års nivå)- och uppvärmningskostnader (153 kronor i 2007 års nivå) efter ett fast krontal 315 kr per kvadratmeter i 2007 års nivå. Dessutom räknas 70 % av räntan på skuld i fastigheten och 70 % av tomträttsavgäld. Aktuell fastighetsskatt räknas också med i bostadskostnaden (Riksförsäkringsverket RFFS 2003:16). I eget tvåfamiljshus beräknas kostnaden på samma sätt. Kostnaden minskas med inkomster av den uthyrda lägenheten.

10 10 Övrigt Besvär Enligt SoL 16 kap 3 får socialnämnds beslut om avgifter och förbehållsbelopp enligt 8 kap. 4 9 överklagas. Varje person ska få ett beslut om sin aktuella avgift. Lagen innebär att enskild person kan överklaga sitt individuella omsorgsbeslut om avgift hos allmän förvaltningsdomstol. Förutsättningen för detta är dock att beslutet om avgift är fattat i enlighet med socialtjänstlagen, SoL. Även kommunens taxebeslut, dvs. den av kommunfullmäktige beslutade avgiftstaxan, kan endast bli föremål för laglighetsprövning (10 kap kommunallagen). Skyldighet att lämna nödvändiga uppgifter Personer som inte lämnar de uppgifter om inkomster, hyra m.m. som krävs för att göra en avgiftsberäkning, betalar för sina insatser för omsorg högsta hemtjänstavgift fram till dess att den enskilde inkommer med uppgifter. Regler om återbetalning av felaktig avgift Om den enskilde erlagt för hög avgift på grund av att uppgifter blivit felregistrerade eller att handläggaren missuppfattat de uppgifter den enskilde lämnat skall kommunen återbetala mellanskillnaden mellan den för höga och den korrekta avgiften så långt tillbaka i tiden som beslutet gäller, dock högst tio år. Ränta på återbetalade belopp enligt gällande diskonto. Om den enskilde betalat för låg avgift för att han/hon lämnat oriktiga inkomstuppgifter kan mellanskillnaden mellan den riktiga avgiften och för låg avgift återkrävas så långt tillbaka i tiden som besluten avser. Bortavaro vid hemtjänstinsatser När den enskilde inte kan ta emot den planerade hjälpen gäller att frånvaro ska meddelas minst fem vardagar i förväg, varvid den enskilde inte behöver betala avgift. Vid oplanerad, inte i förväg anmäld, frånvaro upp till två dagar får den enskilde betala avgift. Undantag görs vid akut läkarbesök eller akut undersökning och den enskilde därmed inte hunnit informera om den tillfälliga frånvaron i tillräckligt god tid. I de fall den enskilde avsagt sig hemtjänst för ett särskilt tillfälle kan denne inte begära ersättande insatser vid ett annat tillfälle. Om den enskilde säger upp hemtjänsten betalar denne avgift för den tid hjälpen utgått.

11 11 Kost- och hushållsavgift Kostnader för måltider Av kap. 8 7 Socialtjänstlagen framgår att minimibeloppet ska täcka normalkostnader för bl. a. matkostnader. Med normalkostnader menas att posten livsmedel beräknas till kr per månad för år Beloppet följer konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader. Om kommunen avser att ta ut högre ersättning för kosten än konsumentverkets rekommendationer, på särskilt boende respektive dagverksamhet, måste mellanskillnaden regleras inom minimibeloppet. Avgift för kost- och hushållskostnader i särskilt boende, korttidsvistelse, dagverksamhet och dagrehabilitering. Avgiften för kost- och hushållskostnader i särskilt boende är kr/mån varav kr avser hushållsavgift och kr avser kostnader för livsmedel. Hushållsavgiften avser de merkostnader som kommunen har för tillredning och iordningställande av måltider. Vid vistelse på korttidsenheten är avgiften kr dividerat med 30, gånger antalet dagar som den enskilde har vistats på korttidsenheten. På dagverksamhet och dagrehabiliteringen tas avgift ut för enstaka måltider. Utifrån den enskildes önskemål om tillhandahållandet av måltider. T, ex. önskar vissa äta både frukost och lunch och vissa endast har önskemål om lunch. Hushållsavgiften är en merkostnad för den enskilde, vilket innebär att förbehållsbeloppet ska höjas med motsvarande belopp. Fördelning av kostnader för måltider på särskilt boende per dygn: Livsmedel Hushållsavgift Frukost 9.00 kr 8.00 kr = kr Lunch kr kr = kr Mellanmål 4.50 kr 2.00 kr = 6.50 kr Middag kr kr = kr 45.00kr kr Totalt 87.0 kr/dag Avdrag för kost Avdrag för kost vid oplanerad frånvaro (t.ex. sjukhusvistelse) för personer boende i särskilt boende uppgår till kr per dag. Vid planerad frånvaro kan avdrag göras per enstaka huvudmål. Detta gäller under förutsättning att frånvaron meddelats minst fem dagar i förväg.

12 12 Avdrag för kost efter särskilt beslut Det kan av olika orsaker finnas anledning att ibland befria den enskilde från hela eller del av avgiften för kost. Anledningen till befrielse för viss del av avgiften för kost ska vara långvarig och regelbundet återkommande. Anledningen kan vara av medicinsk eller social karaktär, exempelvis dokumenterat äter aldrig frukost, medicinsk behandling som ger symptom som illamående eller oförmåga att inta fast föda, vård i livets slutskede eller motsvarande. Näringspreparat och motsvarande som erbjuds genom boendets försorg ger inte anledning till avgiftsnedsättning. Boendet kan initiera avdrag för kostavgiften och det är handläggaren som fattar beslut om avdrag för kost. Avgifter för LSS-insatser Lag om assistansersättning Kommunen är huvudman för insatsen personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Genom lagen om assistansersättning (LASS) har ett finansieringssystem skapats, som innebär att staten avlastar kommunen kostnader för mer omfattande insatser i form av personlig assistans. I övrigt träder kommunens ansvar för personlig assistans enligt LSS in. Ersättning som lämnas till den enskilde enligt LASS är en kostnadsersättning som avser att täcka de kostnader den enskilde har för personlig assistans. Den enskilde kan själv välja mellan att anställa en eller flera assistenter eller att vända sig till kommunen eller något annat organ som har sådan serviceverksamhet och därifrån, mot ersättning, få personlig assistans. Avgift för personlig assistans Av dem som enligt beslut av allmän försäkringskassa är berättigade att få assistansersättning enligt lagen om assistansersättning får avgift för personlig assistans tas ut inom ramen för sådan ersättning. Om kommunen tillhandahåller personlig assistans till någon som erhåller assistansersättning från försäkringskassan, ska kommunen ta ut avgift av den enskilde motsvarande vad denna erhållit i assistansersättning för samma assistans. Avgift för korttidsvistelse enligt LSS för barn och vuxna Ingen avgift utgår för omsorg. Vårdnadshavaren/den enskilde debiteras för kost med 32 kronor för heldag och för halvdag med 16 kronor.vid korttidsvistelse finns inget hyresförhållande och ingen hyra ska debiteras.. Som halv dag räknas när två måltider tillhandahålls, t ex frukost och lunch eller mellanmål och middag.

13 13 Korttidstillsyn Ingen avgift utgår för omsorg. Vårdnadshavaren debiteras för kost med 10 kr per närvarodag. Avgift för stadigvarande boende enligt LSS för barn och ungdomar. För barn och ungdomar utan egen inkomst ska föräldrarna bidra till kostnaderna för barnets omvårdnad m.m. till dess barnet fyllt 18 år. (8 kap. 1 SoL, 20 LSS och 5 LSS förordningen). Var och en av föräldrarna ska bidra. Storleken på detta bidrag/avgift ska inte överstiga vad som för varje tid motsvarar underhållsbeloppet (6 kap. 2 social-tjänstförordningen 2001:937 ) dvs. 2 x kr per månad. Beloppet ska omräknas varje år. Avdrag kan, efter ansökan från barnets förälder, göras om barnet varit hemma under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller i minst sex hela dygn under en kalendermånad. Som helt dygn räknas tiden mellan kl och Avdraget är 1/40 av bidraget för varje helt dygn. Avdrag kan göras tre månader bakåt från den kalendermånad vistelsen avslutades Undantag från detta gäller endast barn som fyllt 16 år och erhåller ersättning i form av helt sjukbidrag, hel förtidspension eller annan inkomst av motsvarande storlek. Dessa barn debiteras avgift för kost och hyra när barnet bor stadigvarande i familjehem eller i bostad med särskild service.

14 14 Avgiftsbefrielse för personer som tillhör LSS personkrets Vid boende enligt LSS utgår ingen hemtjänstavgift. Personer som omfattas av LSS personkrets och som i stället för att bo i en bostad med särskild service väljer att bo i särskilt boende, betalar därför ingen avgift för vård och omsorg. Dock debiteras avgift för kost och hyra. (Personer som bor i gruppbostad enligt LSS betalar enbart hyra och ansvarar för egna matinköp. Habiliteringsersättning Habiliteringsersättning kallas i dagligt tal för habersättning. Alla som omfattas av personkrets 1 och 2 har LSS insatsen daglig verksamhet har rätt till denna ersättning. Habersättningen är 40 kr per dag.