AKTUELLT. Vår längtan efter framtiden gör att vi glömmer att leva i nuet. Nr 1/2012 FRÅN FAMY-NORRBOTTEN OCH STIFTELSEN AMYL.

Transkript

1 AKTUELLT FRÅN FAMY-NORRBOTTEN OCH STIFTELSEN AMYL Nr 1/2012 Innehåll: Föreningsuppgifter 2 Ledaren 3 Fo-rapport Anders Olofsson 4 Fo-rapport Erik Lundgren 5 Elisabeth Ihses doktorsarbete 6,7 Pfizer lanserar en bromsmedicin 8 Inbjudan forskarseminarium 9 Skyltsöndag och Julfest 10 Anslagstavlan 11 Prästgårdsgatan 3, PITEÅ Tfn: Fax: E-post: famyp@swipnet.se Hemsida: Öppettider: Må-Fr 8-16 Vår längtan efter framtiden gör att vi glömmer att leva i nuet Tfn: Ansvarig utgivare: Ove Rehnberg

2 STÖD FORSKNINGEN! Om Du vill hedra minnet av en avliden eller uppmärksamma en högtidsdag med en gåva till forskningen kan Du göra på detta sätt. TELEGRAMFÖRMEDLING Ring direkt till FAMY-Norrbotten eller Stiftelsen AMYL som utformar och förmedlar telegram samt talar om hur gåvan kan betalas in (vi tar inte ut någon avgift för telegrammen) Följande är viktigt: *Var ute i god tid *Vem gäller telegrammet *Datum och plats för begravning/högtidsdag *Eventuell vers/dikt GÅVOR Sätt in beloppet direkt på något av nedanstående plusgironummer. Var vänlig uppge vem gåvan kommer från DU ÄR VÄRDEFULL, BLI MEDLEM FÖR FORSKNINGENS SKULL! MEDLEMSAVGIFTER *Första medlemskapet i en familj kostar 160 kr/år (inkl. medlemstidningen) *Nästa medlem i samma familj betalar 125 kr/år *Familjemedlemskap innebär att alla medlemmar i samma familj, boende på samma adress, betalar en avgift, 300 kr/år Uppge namn på alla medlemmar på inbetalningskortet! Pg: MEDLEMSTIDNING *Som medlem får Du medlemstidningen Aktuellt fyra gånger per år *I tidningen får Du löpande information om forskningen inom området *Du får inbjudan till våra trevliga medlemsmöten, sommarutflykter, julfester, forskarseminarier m.m Du kan även fylla i formuläret som finns på vår hemsida Alla medlemmar behövs så värva gärna en vän! 2

3 Dags att sätta nya mål! Ifjol började vi sätta mål för att öka verksamhetsintäkterna. Det gällde intäkter som vi kan påverka själva. I och med att årsbokslutet är klart så kan vi se hur vi lyckades. I diagrammet framgår det att sponsorstödet blev ca 50 tkr, d v s 10 tkr högre än målet, vilket är mycket bra! Däremot lyckades vi inte riktigt nå målet för kampanjintäkterna. Det skulle ha behövts ytterligare en kampanj för att nå målet. När det gäller antalet nya medlemmar så nådde vi bara 35 % av målet. Om man ska kunna värva nya medlemmar så måste det ske under början av året och vi var alldeles för tröga i starten. Utifrån resultatet under föregående år så har styrelsen beslutat att sätta nya mål för 2012, gällande samma intäktsposter som ifjol, nämligen: Sponsorer 60 tkr, Kampanjer 50 tkr, Medlemmar - 40 nya. Det är viktigt att så många som möjligt hjälper till för att vi ska nå våra mål, även de som bor utanför Piteå. Fråga företag på orten där ni bor om de är villiga att stödja vår verksamhet och/eller fråga närstående om de är villiga att bli stödmedlemmar! 3

4 FORSKNINGSRAPPORT Anders Olofsson (2010) Transthyretin och dess vävnadsskadande egenskaper Att förstå de molekylära orsakerna bakom familjär amyloidos med polyneuropati (FAP) är av stor vikt för att på ett Anders Olofsson adekvat sätt utveckla nya behandlingar. Man vet idag att FAP korrelerar med aggregering av plasmaproteinet transthyretin (TTR). Proteinet förlorar i denna process sin naturliga struktur och omvandlas till en polymer sammansättning som i kraftfulla mikroskop kan ses som trådar, så kallad, amyloid. De molekylära mekanismerna bakom proteinets egenskaper samt på vilket sätt aggregaten får en vävnadsskadande effekt är inte utrönt. Vi har fokuserat på flera delar i denna process där vi försöker förstå detaljerna bakom proteinets aggregerade egenskaper samt genom olika cellsystem försöker fastställa vilka specifika former som ger en giftig effekt på nervceller. Vi kan idag tydligt påvisa ett samband mellan proteinets stabilitet och dess benägenhet att orsaka en toxisk effekt på celler. Intressant nog så kan vi till skillnad från liknande sjukdomar (ex Alzheimers och Parkinsons sjukdom) inte påvisa att det krävs mindre, så kallade oligomer förstadier för att uppnå en giftig effekt på nervceller. En toxisk effekt kan ses direkt från det nativa proteinet. Detta är en till synes unik egenskap för FAP men den sannolika förklaringen är att denna oligomerbildning istället sker intracellulärt efter ett upptag av proteinet utifrån. Proteinet möter härmed ett lägre ph vilket gynnar en aggregeringsprocess samt eventuellt inducerer en toxisk effekt. Denna möjlighet undersöks för närvarande. Den miljö som proteinet möter kan moduleras med idag befintliga droger och vi kan i detta sammanhang påvisa preliminära positiva resultat men samtidigt även problem orsakade av transthyretins förmåga att med ett brett omfång binda olika läkemedel och därigenom förhindra dess fysiologiska effekt. Frågan om korrelationer mellan toxisk effekt samt storlek och form på aggregat från TTR är dock komplex och bör angripas från flera håll. I rena cellsystem fås den huvudsakliga effekten från nativliknande lösliga proteiner. Detta system kan i många fall besvara de frågor man söker men ger inte en helt komplett bild. I en organism ökar komplexiteten dramatiskt även om detta på samma gång bättre återspeglar den verkliga situationen. Vi har undersökt effekten av TTR i en musmodell och intressant nog så kan vi i musmodeller påvisa en tydlig fysiologisk effekt orsakad av den amyloida formen av TTR (publiceras inom kort). Detta är intressant ur flera aspekter och pekar på att patologin inom TTR orsakad vävnadsskada sannolikt kan induceras genom olika mekanismer. Resultaten pekar även på vikten av olika modellsystem. 4

5 FORSKNINGSRAPPORT Erik Lundgren (2010) Redovisning för projektet Transthyretingenen i bananfluga en modell för FAP (Familjär amyloidos med polyneuropati)? När vi utvecklade bananfluga (Drosophila melanogaster) som försöksdjursmodell för FAP för ett antal år sedan, så var bakgrunden svårigheten att göra en sjukdomsmodell i det vanligaste experimentdjuret, mus. Sådana djurmodeller krävs av etiska skäl när man vill testa nya tänkbara behand- Erik Lundgren lingar innan man gör försök på människa med sjukdom. Man vill veta om det fungerar utanför provrören, man vill se om man får svåra biverkningar, därför att det finns okända och nya effekter, som man inte tänkte på i enkla laboratorieförsök. Bildning av amyloid från transthyretin har att göra med grundläggande frågeställningar om hur proteiner antar sin tredimensionella form, eller hur celler påverkas av yttre eller inre faktorer till att växa eller dö. Det är grundläggande biologiska fenomen, där studier på bananfluga inte bara har en lång tradition, utan varit avgörande för att lösa många problem, som har med immunologiska sjukdomar, cancersjukdomer eller utvecklingsrubbningar att göra. Vår grundläggande fråga var hur transthyretin (TTR) bildar toxiska aggregat och amyloidfibriller och hur dessa skadar perifera nerver. Kan den kunskapen hjälpa oss att söka efter läkemedelskandidater som hämmar bildning av TTRaggregat, löser upp dem eller hämmar deras toxiska effekter? Vi har tidigare redovisat att flugor med muterade gener visar samma kroppsliga symptom som FAP-sjuka individer har, både när det gäller påverkan på nervtrådar och allmäntillstånd. Det kan användas för att både förstå sjukdomsmekanismer och för att leta efter läkemedel. Under året har vi fått två viktiga arbeten publicerade. Vi har kunnat visa att i bananflugor är det små förstadier till amyloidtrådar som ger den toxiska effekten, men att vi dessutom kan få en svår vävnadsskada för att ett visst organ överladdas. Det sista är inte relevant för FAP, men för andra amyloidformer. I ett samarbete med prof. Jin-Ping Li, Uppsala, som arbetar med stora svavelrika sockerarter, har vi kunnat visa att sådana sockerarter är fysiskt förbundna med TTR-amyloid i amyloidinnehållande vävnad. Det är inte bara en sekundär dekoration av amyloid, utan verkar åstadkomma amyloidbildning. I vår flugmodell kunde vi visa att att detta också sker i en levande organism. Därmed har jag och mina medarbetare kunnat visa att TTR åstadkommer vävnadsskada i tidigt skede av amyloidbildningen även i levande organismer, och att svavelhaltiga sockerarter har en aktiv roll vid amyloidbildning. Det återstår att visa att dessa stora sockermolekyler skyddar mot toxisk påverkan eller om de ökar den. Båda möjligheterna ger uppslag till att utveckla nya farmakologiska behandlingsmetoder. Då detta var min sista avrapportering vill jag tacka alla medlemmar i patientföreningarna för ett mångårigt stöd till min forskning och gör det med stor tilltro på dem som nu tar över. 5

6 Populärvetenskaplig sammanfattning av Elisabeth Ihses doktorsavhandling ( ) En trolig förklaring till Skelleftesjukans mysterium Under den senaste tiden har sjukdomar som innebär att proteiner klumpar ihop sig (aggregerar) och deponeras i kroppens vävnader fått stor uppmärksamhet, på grund av att sådana proteinaggregat är inblandade i bland annat Alzheimers sjukdom och galna ko-sjukan. Proteinaggregat bildas dock även i många andra mindre kända sjukdomar, som till exempel den som denna avhandling behandlar, nämligen Skelleftesjukan. Proteiner är livsnödvändiga molekyler som reglerar alla de kemiska reaktioner som konstant sker i vår kropp. De är uppbyggda genom att mindre molekyler, som kallas aminosyror, länkas ihop till långa kedjor. Sammanlagt finns det ca 20 olika aminosyror. I vilken ordning de ska sättas samman och hur långa kedjorna ska bli är kodat i våra gener. När kedjan har satts ihop börjar proteinet att vecka ihop sig till en mer klotformig struktur, vilket är den struktur det måste ha för att kunna utföra sin funktion. Ibland går dock veckningsprocessen fel, eller så lyckas proteinet inte behålla sin rätta form utan veckas upp lite igen. Då kan proteinet binda till andra proteiner av samma slag och långa fibriller, även kallat amyloid, bildas (se Figur 1). Kroppen har svårt att bryta ner dessa proteinaggregat och de börjar därmed deponeras i vävnaden. Den sjukdom som då uppstår kallas för amyloidos. Idag känner vi till ca 25 olika proteiner som kan bete sig på det här sättet. En del av dem deponeras endast i ett organ, t.e.x. hjärnan vid Alzheimers sjukdom, men om proteinet som bildar aggregaten cirkulerar i blodomloppet kan aggregaten hamna i hela kroppen. Underligt nog fördelas de inte jämnt, utan vissa organ eller vävnader drabbas värre än andra. Vilka faktorer som avgör i vilka vävnadstyper en viss typ av aggregat ska hamna är i princip helt okänt i dagsläget. Ibland förekommer det att det har blivit fel i genen som bestämmer hur ett protein ska vara uppbyggt, vilket innebär att en av aminosyrorna i proteinet kommer bytas ut mot en annan. Detta kallas för en mutation. Aminosyror Korrekt veckat Transtyretin (förkortat till TTR) är ett protein som cirkulerar i blodet och ser till att andra molekyler transporteras dit de ska. Mutationer i detta protein gör att det lättare klumpar ihop sig och bildar amyloid. Då uppstår TTR amyloidos. En sådan mutation finns framförallt i området runt Skellefteå, därför kallas sjukdomen ofta för Skellefteå-sjukan i Sverige, men den finns även i vissa områden i Japan och Portugal. Det har länge varit känt att dessa patienter i princip kan delas upp i två grupper. En del är relativt unga när de får sjukdomen, ofta i års åldern, medan andra får sjukdomen senare i livet, runt års åldern. Beroende på om patienterna är unga eller gamla när de får sjukdomen får de också olika symptom. Hos alla patienterna lägger sig aggregaten i nerverna, men de lägger sig på lite olika ställen, så att de unga patienterna får mer problem med det icke-viljestyrda nervsystemet medan det hos de äldre framförallt är rörelseförmågan som påverkas. Unga patienter kan även få amyloid på ett avgränsat ställe i hjärtat, nämligen där det system som sköter hjärtats rytm ligger, medan hos äldre patienter lägger sig aggregaten istället i hela hjärtat och ger därmed andra symptom. Hur samma mutation kan ge upphov till dessa två olika sjukdomstyper har varit ett mysterium. I denna avhandling läggs en trolig förklaring fram. Det var redan känt när jag började doktorera att de proteinaggregat som hittas i dessa patienter kan vara uppbyggda på två sätt. I båda typerna av aggregat hittas intakta TTR-molekyler, men i den ena av sorterna har en del av molekylerna blivit kluvna ungefär på mitten (se Figur 2). Detta fick oss att undra om inte det kunde vara så att aggregat-typerna kan vara korrelerade till sjukdomstyperna. Så visade sig vara fallet. De unga patienterna hade aggregat med endast intakt TTR medan det fanns kluvet TTR hos den äldre gruppen. Forts. Protein Aggregat Delvis veckat Amyloid sett i elektron mikroskop Figur 1. En schematisk figur över bildandet av ett protein från aminosyror och dess veckning till korrekt form eller aggregering till amyloid 6

7 Figur 2. Aggregatens beståndsdelar uppdelade efter storlek med en metod kallad gel-elektrofores. Varje band motsvarar en beståndsdel. Desto längre ner på bilden ett band befinner sig, desto mindre är beståndsdelen. Det syns tydligt att kluvet TTR finns med i aggregaten från patient 1 men saknas hos patient 2. Det enda botemedel som funnits för Skelleftesjukan de senaste 20 åren är levertransplantation. Denna operation görs på grund av att TTR produceras i levern, och den lever som producerar det mutanta proteinet byts därmed ut mot en som endast producerar normalt TTR. Behandlingen har dock inte fungerat riktigt så bra som man hade hoppats på, då en del patienter fortsätter att försämras efteråt. Detta tror man beror på att aggregaten fortsätter att växa genom att de normala TTR-molekylerna också binds in till aggregaten. Varför endast vissa patienter drabbas vet man dock inte. Vi tänkte oss att de två aggregat-typerna (med eller utan kluvet TTR) kanske skiljde sig åt i hur enkelt de fångade upp de normala TTR-molekylerna, och undersökte därför proportionen av normalt och mutant TTR i aggregaten. Vi såg då att aggregattypen med kluvet TTR innehöll mer normalt TTR än den andra typen. Detta skulle kunna vara en förklaring till varför lever-transplantation ger sämre resultat på vissa individer, eftersom det tyder på att aggregat-typen med kluvet TTR lättare kan fortsätta växa efter transplantationen. Den mutation som hittas bland patienter i Skellefteå-området är bara en av ca hundra olika mutationer som har hittats i TTR-genen. Vi har därför påbörjat ett projekt att undersöka om den korrelation som vi hittat mellan aggregat-typ och sjukdomstyp gäller för alla mutationer. Hittills har omkring 50 patienter med vardera en av ca 20 olika mutationer undersökts. Oväntat nog hade alla dessa patienter aggregat med kluvet TTR, oavsett om de var gamla eller unga när de fick sjukdomen. Detta visar att aggregaten väldigt ofta innehåller kluvet TTR, och antyder att en sådan sammansättning kanske till och med är regeln. Det står i kontrast med vad som verkar vara den allmänna uppfattningen i forskningsfältet idag, men denna uppfattning har uppstått på grund av att nästan all forskning är gjord just på unga patienter som har den mutation som hittas i Skellefteå, Portugal och Japan. Sammantaget har denna avhandling kopplat samman skillnader i sjukdomstyp, samt utveckling efter levertransplantation, med olikheter på molekylär nivå i aggregaten. Detta har betydelse inte bara för Skellefteå-sjukan, utan även andra amyloid-sjukdomar, eftersom det antyder en allmän mekanism för varför aggregat kan fördela sig olika i kroppen mellan olika patienter. Dessutom kommer upptäckten att aggregaten ofta innehåller kluvet TTR förhoppningsvis göra att framtida forskning tar det i beaktande, eftersom det inte är säkert att behandlingar som fungerar på de patienter som inte har kluvet TTR i aggregaten fungerar lika bra på de som har det. 7

8 Pfizer på väg att lansera en bromsmedicin mot Skelleftesjukan! Pfizer är världens största läkemedelsföretag, om man ser till omsättningen, med ca anställda i 150 länder. År 2003 köpte Pfizer det svenska läkemedelsföretaget Pfarmacia. Nu planerar Pfizer att lansera en bromsmedicin mot FAP. Medicinen är redan testad på människor. Den 16 dec 2011 deltog Mats Bergström och Ove Rehnberg, FAMY-Norrbotten, i en expertpanel i Skellefteå vars syfte var att ge underlag för en beräkningsmodell som ska ge kostnadseffektiviteten för läkemedlet. För detta krävs information om hur FAP-patienter behandlas/vårdas idag och vilka kostnader som är förknippade med detta. Pfizer måste visa svenska myndigheter att läkemedlet ger tillräckliga vårdkostnadsbesparingar med tanke på den prissubvention som måste till från statens sida om läkemedlet ska kunna skrivas ut av läkarna. Pfizer har gett IHE (Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi) i uppdrag att försöka kartlägga hur sjukvårdskonsumtion, kommunal vård, anhörigvård, hjälpmedelsanvändning och arbetskapacitet ser ut för FAP-patienter på en detaljerad nivå. I beräkningsmodellen måste man gruppera patienterna utifrån dels om man är levertransplanterad eller inte och dels i vilket sjukdomsstadie man befinner sig i. Stadieindelningen baseras på gångförmågan: Stadie 1 går utan assistans; Stadie 2 går med stöd, t ex käpp, krycka, rollator; Stadie 3 rullstolsbunden eller sängliggande. Expertmötet leddes av Frida Hjalte och Gunnel Ragnarsson-Tennvall från IHE. Även Pfizer-personal var där (som åhörare). Till expertmötet hade IHE kallat representanter från: primärvården, specialistvården (Kenneth Lång, Lars Wikström, Ole Suhr), transplantationskirurgin (Bo-Göran Ericzon), arbetsterapin, kommunala vården (ingen representant närvarande), sjukgymnastiken och patientföreningarna (FAMY, FAMY-Norrbotten). Innan mötet i Skellefteå intervjuade Ove Rehnberg 12 av FAMY-Norrbottens A- medlemmar, med hjälp av ett formulär som skickats ut av IHE. Alla redovisade sina fakta med utgångspunkt från ovanstående indelningskriterier och den digra faktaredovisningen tog en hel arbetsdag i anspråk. Kerstin Lundberg och Göte Risberg var två av de intervjuade Ur Kenneth Långs redovisning framgick att FAP-teamet vid PÄS träffat 35 FAP-patienter under 2011 (20 i stadie 1, 9 i stadie 2 och 6 i stadie 3). Av dessa är 13 levertransplanterade. I motsats till Skellefteå så tar även primärvården i Piteå-området hand om en hel del FAP-fall. FAP-teamet i Skellefteå har ca 80 patienter varav 46 är transplanterade. Medelåldern för FAP-patienterna i Skellefteå är som bekant betydligt lägre än i Piteå. Ole Suhr berättade att FAP-teamet i Umeå träffar individer per år (FAP-sjuka i södra Västerbotten, personer som utreds för transplantation och personer som ingår i läkemedelsförsöken). Bo-Göran Ericzon nämnde att det har transplanterats ca 120 FAP-patienter i Sverige (5-7 per år) sedan starten år Det kommer ca 25 nya fall per år varav ca 25 % transplanteras. Väntetiden på en donatorlever är relativt kort idag (ca 3 mån), delvis beroende på s k Dominooperationer. Vi hoppas att all den information som redovisades under expertmötet ska leda fram till ett snabbt ja till Pfizers bromsmedicin så att de FAP-sjuka får en chans att pröva den. Avslutningsvis, ett stort tack till dem som ställde upp på intervjun! 8

9 *Fredag 24 februari kl *Skellefteå Lasarett, Aulan *200 kr/person (lunch, kaffe, bussresa) Redovisning av forskningsresultat (2011) av följande forskare: *Ole Suhr *Rolf Hörnsten *Per Westermark *Anders Olofsson *Elisabeth Sauer-Eriksson *Erik Nordh och Victoria Heldestad Bussen avgår kl från Nolia parkeringen (mitt emot bowlinghallen) Anmälan, senast 19 februari, görs till FAMY-Norrbottens kansli: Tel: E-post: VÄLKOMNA FAP/transplantationsteamet Piteå Älvdals Sjukhus Anna-Lena Lundberg, sjuksköterska FAP-teamet Lena Andersson, sjuksköterska Specialistmottagningen Katarzyna Lisciewska, läkare Box Piteå Telefontid måndagar kl Telefon E-post: Katarzyna Lisciewska Anna-Lena Lundberg Lena Andersson Du som är sjuk eller anhörig kan ringa till teamet om du har frågor och funderingar. Du behöver inte vara levertransplanterad för att ringa. 9

10 Skyltsöndag i Gallerian Vi deltog även i år vid skyltsöndag i Gallerian där vi sålde paketerat fikabröd. Vi har tidigare berättat att vi har en trogen kundkrets som skyndar till vårt bord för att köpa bl a Anisbröd. I år var inget undantag! Vi sålde slut på allt fikabröd vilket gav oss 4500 kr. Tack till de medlemmar som bakat och hjälper till med försäljningen denna dag. Ida, Isabella och Elin hjälpte till med försäljningen. Julfest Vid årets julfest deltog 55 st medlemmar. Den goda julmaten var även i år tillagad av Tommys Kök & Catering. För underhållningen, i form av Luciatåg och vacker sång, svarade nio syskon/tremänningar, i åldern 3-11 år. Vi hann även med ett lotteri med många fina vinster samt kaffe och god bakelse. Festkommittén förärades med en julklapp som tack för allt arbete de gör vid våra möten. Även Susanne fick en julklapp för ännu ett år med mycket bra arbete för föreningen. Ebba, Wilma, Julia, Elin, Axel, Alicia, Elsa, Sanna och Ida 10

11 ANSLAGSTAVLAN Lätt Lösning Sudoku 4/2011 VERKSAMHETSPLAN 2012 Fredag 24 feb Söndag 4 mars Forskarseminarium (se sidan 9) Årsmöte (se annons nedan) Medel Måndag 30 apr Kanalsimmet Vi behöver mycket hjälp till denna aktivitet! Meddela kansliet redan nu att du kan hjälpa till.?? Sommarutflykt (mer info. kommer senare) Söndag 7 okt Medlemsmöte Vi äter palt! Forskarinformation?? Öppet Hus PiteEnergi Söndag 25 nov Skyltsöndag Gallerian Vi säljer paketerat fikabröd Pristagare SUDOKU 4/ skraplotter: Ann-Britt Jonsson, Luleå 2 skraplotter: Kenneth Lång, Piteå 1 skraplott: Christina Öjerfalk, Boden Söndag 9 dec Julfest Notera detta redan nu i din almanacka! Är du sugen på god palt? *Smörgås Kaffe & Go bit 30 kr/person Söndag 4 mars kl Strömgården, Lyan *Leif Lidman visar foton på Piteå från förr Besök Coop i Piteå och köp den goda Strömlida Pitepalten. För varje paket palt du köper så skänker de 25 öre till forskningen om Skelleftesjukan. TACK! Anmälan senast fredag 24 februari VÄLKOMNA Sida

12 Vill du också annonsera i denna tidning? Kontakta FAMY-Norrbotten. Telefon: E-post: famyp@swipnet.se Hemsida: 12