KÄRLEK TILL MÄRSTA. Så bor vi i framtiden. Tema: True talent-vinnaren Dimitri Keiski hyllar Märsta:

Transkript

1 limten# SIDOR VINTERLÄSNING EXKLUSIVT FÖR SIGTUNAHEMS HYRESGÄSTER Tema: Så bor vi i framtiden True talent-vinnaren Dimitri Keiski hyllar Märsta: SIGTUNAHEM 60 ÅR KÄRLEK TILL MÄRSTA

2 REDAKTÖRSORDET Framtidens boende HUR KOMMER VI ATT VILJA BO I FRAMTIDEN? Om du är äldre kanske någon form av livsstilsboende lockar, i en stimulerande miljö med grannar som delar intressen. Om du vill uttrycka din personlighet- kanske i en husbåtsmarina, skyskrapa eller nollenergihus med biodling på taket och bilfria gator med en armada av lånecyklar SKA MAN TRO TRENDANALYTIKER MENAR MÅNGA att vi allt mer prioriterar livskvalitet framför status och att vi kommer att välja mindre bostäder, men vackra. Vi vill bo som på hotell, litet och välorganiserat. Mot den bakgrunden ligger SigtunaHems nyproduktion helt rätt i tiden. Vi fortsätter bygga små, enkla och flexibla boenden med en ambition att involvera livet mellan husen på ett nytt och modernt sätt. Där ute blir inne och inne blir ute. Att med växtlighetens hjälp bygga miljöer där våra hyresgäster vill vara och umgås. TEMAT I DETTA NUMMER AV GLIMTEN är Framtidens boende. Anledningen är att vi just avslutat ett samarbete med Katarina Graffman, antropolog och Sigtunabo, med syfte att ta reda på hur ungdomar, unga vuxna i Sigtuna kommun vill bo i framtiden. Och faktiskt. De vill bo kvar! De trivs i Sigtuna kommun, de värdesätter tryggheten, närheten till natur och rekreation, men. Läget, läget läget. Och märk väl. Ett nära läge för dem är inte Södermalm. Det är nära bra och täta kommunikationer både inom kommunen och mellan närliggande orter. DET ÄR BOSTADSKRIS. Det har väl knappast undgått någon och Stockholm är kanske den enda stad i världen som menar att bostadskrisen hämmar tillväxten. I Berlin eller Helsingfors kan du få en lägenhet i princip samma dag. Start up-företag börjar röra på sig och flytta utomlands då bostadskrisen hindrar dem att rekrytera talanger. Men dessa entreprenörer efterfrågar inte bara en volymprodukt. De efterfrågar en livsstil. Och det är något att ta fasta på när vi planerar framtidens boende. Det handlar om helheten, att göra rätt från början. Att bygga en miljö som skapar förutsättningar för människor att växa och som människor efterfrågar. Läs vidare i intervjun med Billy McCormac, vd fastighetsägarna Stockholm, i detta nummer av Glimten. SNART ÄR DET JUL OCH SNÖN lyser ännu med sin frånvaro. Aldrig har väl november känts så mörk och trist. Därför tycker vi det passar bra att bjuda på en reflex. För att lysa upp i tillvaron och för att du ska vara rädd om dig! God Jul och Gott Nytt År önskar vi på SigtunaHem! Marina Ekdal, redaktör och marknadschef Mig når du säkrast via mailen, marina.ekdal@sigtunahem.se eller AB SigtunaHem Box 509, Märsta Besöksadress: Stationsgatan 6 A, Märsta Kundservice och serviceanmälan Telefon: Fax: E-post: info@sigtunahem.se Hemsida: Öppettider måndag fredag: Kundservice besök: kl Kundservice telefontid: kl Serviceanmälan: kl Avvikelser annonseras på hemsidan Under perioden maj augusti stänger SigtunaHem kl. 14 på fredagar. Lediga lägenheter och parkeringsplatser publiceras löpande på Akuta fel efter kontorstid: Bravida Service AB, telefon: Störningar efter kontorstid: Securitas, telefon: Glimten är en tidning för SigtunaHems hyresgäster och utkommer med två nummer per år. Upplaga: exemplar Ansvarig utgivare och redaktör: Marina Ekdal, marina.ekdal@sigtunahem.se Skribenter: Marina Ekdal, Carin Hedström, Göran Pettersson Fotografer: Lars Clason, Carin Hedström (där inget annat anges) Produktion: Katarina Karlsson Tryck: Tryckeri Åtta.45 Fotograf omslag: Lars Clason 2

3 INNEHÅLL TEMA: FRAMTIDENS BOENDE PÅ DJUPET MED DIMITRI KEISKI SID vann han TV3:s stora talangtävling True talent. Märstabon Dimitri Keiski har inte bara Sveriges bästa sångröst, utan också en stark tro på människan. Jag vill fortsätta att bidra till att alla unga, oavsett om de är romer, finnar eller svennar, förverkligar sina drömmar. 9 Framtidens boende 9 Unga i kommunen 13 Den talangfyllda gröna promenadstaden 16 Ett tryggt boende 18 En levande blandstad SIGTUNA KOMMUN SID 22 Sigtunaboxen satsning på utveckling av skolorna i Sigtuna kommun. MILJÖ & HÅLLBARHET SID 57 Fräschare miljöhus: Tre områden i fokus för bättre återvinning. 58 Mängden avfall som återvinns minskar 59 Ditt matavfall blir biogas KULTUR & FRITID SID 60 Sigtunastiftelsen förbereder 100-års jubileum. 25 Nya centrum, fler bostäder i världsunika samrådsprojekt 26 Norra Sigtuna stad blir Sigtuna stadsängar 28 På väg mot ett nytt Märsta centrum 30 Airportcity växer fram 31 Grönt ljus för bostäder vid Steninge slott 32 Nya planer för Sätuna Torg 33 Samverkan för trygghet 34 Attefallstugor utan bygglov! SIGTUNAHEM PÅ GÅNG SID 38 Fler och fler väljer MAXI-alternativet i vår ombyggnadsmodell. 44 Snyggare innergårdar på Magne och Ymer 45 Mer nypoduktion på gång i SigtunaHem 46 Nu händer det i Valsta 48 Ny mötesplats i Valsta centrum 63 Från koja till slott nu invigs nya musikskolan 66 La Fourchette TRENDER & INREDNING SID 68 Rött, grönt och ljust på vinterns balkong. 70 Klä granen med återbruk och återvinning 72 Så firar du en ekologisk jul ÅKES STRÖVTÅG & SIGTUNA KULTURFÖRENING SID 73 Åke Ekdal tar oss med på utflykt i kommunen. 78 Glimtar från bokmässan med Karen Salmose 81 Ulla Pohjanen konstnär som går sin egen väg 83 Sigtuna kulturförenings kalendarium 2015 SIGTUNAHEM INFORMERAR SID 49 Hyrorna är nu satta inför Vi förklarar hyressättningen, Poängen och bruksvärdet! 50 Ansvarsfull förvaltning 51 Bertil Hallbäck, ny förvaltningschef 52 Kundservice vi finns här för dig! 53 Tips inför evakuering 54 Hjälp det brinner! 55 LarsEric och Anna-Karin gjorde allt rätt 56 Kom ihåg hemförsäkringen 84 För oss som längar efter snö! 85 Kalendarium 86 Korsord 87 Annonstorget 3

4 PÅ DJUPET MED DIMITRI KEISKI Kunskap, glädje åsså lite tango Han behärskar allt från rock, pop och metal till traditionell romsk musik. Dessutom gör han egen direkt från hjärtat. True Talents vinnare 2011, Dimitri Keiski, är Märstabon med Sveriges bästa sångröst, en hejare på finsk tango och med en alldeles särdeles stark tro på människan. Något som kommer till uttryck i både sångtexter och i mötet oss emellan över en svart kaffe på Södermalm en gråmulen och ruggig novemberdag. HAN ÄR EN VINNARE. Inte bara av True Talent utan också genom sin lågmälda attityd och förmåga att fokusera, egenskaper som gjorde honom till svensk ungdomsmästare i boxning och längdhopp under tidiga tonåren. Musiken är något han också har med sig från barndomen och som han har kämpat för. True Talent var tufft inte minst för att han blev hemskickad. Men han fick komma tillbaka och gjorde det då med en sådan kraft att han vann hela tävlingen. Med låtarna Whiter shade of pale och The winner takes it all sopade han de andra fullständigt av banan och blev på kuppen kronor rikare. Med pengarna på fickan öppnade sig möjligheten för Dimitri att bokstavligen leva sin dröm. Han spelade in sin första soloplatta på eget bolag där egna låtar blandas med rockklassiker som andas 1970-tal och allt Dimitri står för som artist. Han säger sig älska den värme och ärlighet som han tycker sig finna i framför allt 70-talets välskrivna låtar. Det ska vara bra melodier och texter som vill berätta något. En genomtänkt helhet som man kan stå för. Musiken ska präglas av ärlighet och värme. INFLUENSERNA ÄR MÅNGA, allt från Elvis och Little Richard till Deep Purple, Grand Funk Railroad, Rare Earth och nyare band som Wolfmother och Oasis men i hans melodier och texter klingar också romska och finska toner. Soulinspirerad rock, fusion eller pop? Kalla det vad du vill, Dimitri vill beröra och det är han bra på. MEN VARFÖR TRUE TALENT? Dimitri Keiski hade försörjt sig inom musiken i ett tiotal år vid tidpunkten för True Talent 2011, TV 3:s stora talangjakt med Danny Saucedo, Tommy Körberg och Pernilla Andersson som sångcoacher. En svensk produktion tänkt som en värdig konkurrent till TV 4:s Idol. Kompisar till Dimitri hade länge tjatat på honom att söka till just Idol men konceptet tilltalade inte alls. Tanken om att förlora sig till ett skivbolag gick inte att föreställa sig, menar han, särskilt som integriteten spelar en avgörande roll för honom. Att få göra sin grej på sitt sätt, med själ och hjärta. 4

5 PÅ DJUPET MED DIMITRI KEISKI 5

6 PÅ DJUPET MED DIMITRI KEISKI Dimitri Keiski är född och uppvuxen i en l lägenhet på Tingvallavägen och tycker att det är inspirerande att följa hur Märsta utvecklas. Det händer så mycket i Märsta, så fort. Måste vara fantastiskt att bo där med all den satsning som görs på att utveckla mötesplatser. Annorlunda verkade det vara med True Talent och i kulisserna kom en annan Märstabo att spela en helt avgörande roll för Dimitris medverkan. Jag jobbade en del med Ian Haugland vid tillfället, trummis i Europe och känd radioprofil för alla som älskar kommersiella radions Rockklassiker. Han fungerade även som min mentor. Så en dag ringde produktionsteamet bakom True Talent upp Ian och frågade om han visste någon talang med stor röst. Och Ian Haugland rekommenderade mig. Det betydde naturligtvis mycket för mitt deltagande. Även om True Talent inte blev den succé man hoppats på och lades ned efter en säsong, betydde den oerhört mycket för Dimitri Keiski. Den alltigenom svenska programidén gick på export till Chile och Kina och i samband med firandet av det Kinesiska nyåret förra året fick Dimitri en förfrågan om att uppträda inför 800 miljoner tvtittare. Att sjunga Whiter shade of pale från en stor scen inför en jättestor publik var en surrealistisk upplevelse. Och trots att det inte finns tillgång till sociala medier i Kina, att jag hade tolk med mig och gavs order att inte prata politik fick jag sagt det jag ville säga. Vikten av att göra det man älskar, att följa sitt hjärta och leva sin dröm. Att alla kan lyckas om viljan är stark nog. DET VISADE SIG ATT KINESERNA sett alla program av True Talent som sändes i Sverige, kände till Dimitri och hans bakgrund som finsk rom. Och fascinerades av den. Han var ett levande bevis för att bakgrunden inte spelar någon roll för att lyckas. Men Dimitri menar med emfas att han inte alltid själv sett det så. Att han som ung i Märsta tyckte att hela världen betraktade honom bara som rom, att det stod stämplat i pannan. Och att det gjorde vardagen så mycket svårare. Jag var tvungen att fråga en kompis. Hur tänker du kring det faktum att jag är rom? Det har jag aldrig tänkt på. För mig är du Dimitri, svarade kompisen. Och med det kom jag plötsligt till insikt om att det viktiga i livet är att se varje människa för den den är. Och därmed visste jag att om något händer och jag vet att jag inte gjort det, behöver jag aldrig mer vara orolig. DIMITRI KEISKI FÖDDES OCH VÄXTE upp i Märsta. Att det blev Märsta är mest en slump menar han. Hans föräldrar är finska romer från Österbotten i norra Finland och första generationen bofasta. Dimitri är så tacksam för sin uppväxt, för det stöd och den värme hans föräldrar gett honom. Och det faktum att de aldrig beklagat sig för något eller visat någon tillstymmelse till bitterhet. För att de lärde honom att förlåta. Inte glömma, men förlåta. Först när han 6

7 PÅ DJUPET MED DIMITRI KEISKI Jag minns det som i går, det var en sådan oerhörd kick för mig. blev äldre förstod han att de inte alltid haft det så lätt. De såg ingen framtid i finska Österbotten utan tog sig med bil ned längs den svenska kusten men blev nekade lägenhet vart än de kom. Efter ett nej i Uppsala på väg till Stockholm svängde de av en slump in i Märsta och ja, här fick de vad de sökte. En lägenhet på Tingvallavägen, i bananhuset. Dimitri blir rörd när han talar om uppväxten i Märsta. Om sina alltid så stöttande föräldrar, om stöttande kompisars föräldrar, om förstående och inspirerande lärare som såg varje elev, som uppmuntrade och bekräftade. Jag var inte särskilt duktig i skolan. Jag gick i finsk klass 1 6 så när jag började i högstadiet kunde jag väldigt dålig svenska. Jag ville inte säga fel och förberedde mig väldigt noga innan jag öppnade munnen och när jag väl fick ur mig en perfekt mening, hade de redan bytt ämne. DIMITRI VAR 13 ÅR NÄR HAN BÖRJADE spela gitarr. Fram till dess hade det varit idrott för hela slanten men Elvis, Little Richard och framför allt finska Danny inspirerade. Dimitri satt hemma och lyssnade på kassetter och tog ut ackorden på gehör. Så bra att han vid 13-års ålder vann en karaoketävling på Rockplocket i Märsta. I en till bredden fylld fritidsgårdslokal inrymd i gamla biografen i Märsta gjorde han succé sjungandes Elvis Hound dog så bra att han kammade hem första pris; ett bordshockeyspel och en vandringspokal som förmodligen fortfarande står kvar på Valstagården. Jag minns det som i går, det var en sådan oerhörd kick för mig. Mycket större kick än den jag kände när jag vann ungdomsmästerskapen i boxning. Det gick inte att jämföra. Jag kände direkt att det här vill jag uppleva igen och igen och igen. Jag kunde inte få nog. Det tog liksom aldrig slut. DET ÄR SÖNDAG DEN 13 NOVEMBER 2011 och i True talent-studion smattrar applåderna. Dimitri Keiski har just utsetts till Sveriges bästa röst. Publikhavet kokar och mitt i det står hans finskromska föräldrar som kom till Sverige för ett bättre liv och applåderar. Stoltheten går inte att ta miste på. Även om de till en början var lite skeptiska till Dimitris yrkesval är det med all säkerhet i det här ögonblicket ett minne blott. Och fortfarande är Dimitris liv en framgångssaga. Han har spelat in tre skivor i egna studion sedan vinsten och turnerar flitigt. Och han har kvar sitt gamla jobb som sångpedagog på Kulturama. I dagarna har han varit över till Finland för ett eventuellt samarbete med ett finskt skivbolag, Poptorget. På frågan om vad han gör om tio år har han svårt att formulera sig. 7

8 PÅ DJUPET MED DIMITRI KEISKI DIMITRI KEISKI Får jag bara göra det jag gör i dag är jag väldigt lycklig. Jag hoppas att jag fortsätter bidra till att unga, oavsett om de är romer, finnar eller svenskar, förverkligar sina drömmar. OCH MÄRSTA? KAN DU TÄNKA DIG att flytta tillbaka? Jag har både föräldrar, släkt och vänner kvar i Märsta och besöker dem ganska ofta. Det händer så mycket i Märsta, så fort. Nya hus för varje gång jag är på besök. Nya idrottsanläggningar, ny Kulturskola, Konsthall. Måste vara fantastiskt att bo där med all den satsning som görs på att utveckla mötesplatser. Så klart att jag kan tänka mig att flytta tillbaka. Dimitri Keiski berättar att han flyttade från Märsta av en slump. Han började plugga inne i Stockholm. På afrosånglinjen, Kulturama. En klasskompis från Kalmar undrade om han ville dela lägenhet i Rågsved. Och så blev det. Sedan dess har han bott i Gubbängen, Högdalen och nu i Farsta. Såväl i hus som hyresrätt och bostadsrätt. Och med eftertryck hyllar han boendet i lägenhet. Jag har underbara minnen från Märsta, allra mest från Buregatan där vi hade fantastiska grannar. Jag vill bo i gemenskap med andra, vara i ett sammanhang. I villa kände jag mig ensam och övergiven. Jag ser inga färger, bara människor menar Dimitri Keiski när vi kommer in på frågan om integration, segregation. Och det är ingen floskel, det är något han verkligen menar. Viktigast är respekten för varje individ, för varje människa, oavsett bakgrund. Integration för mig är att göra saker tillsammans. Det finns ett litet barn i varje människa som är öppen för lek, för allvar. Det gäller att plocka fram det. Alla har något att bidra med, inte nödvändigtvis samma sak Ålder: 35 år Familj: Fru och sonen Elvis 8 år. Uppvuxen: Märsta, bl.a. Buregatan. Bor: Farsta Utbildning: Estetisk linje, Märstagymnasiet, afrosånglinjen, Kulturama, sångpedagog, SMI sångpedagogiska musikinstitutet Arbete: Sångpedagog Kulturama samt som soloartist Merit: Vunnit True talent 2011 Sveriges bästa röst Aktuell: Givit ut tre skivor på egna skivbolaget, Experience Dimitri Keiski, Gypsys Heart och Karhu Tips: Lyssna på Whiter shade of pale på Youtube! men allt och alla är lika viktiga för att helheten ska fungera. Jag tycker att just Märsta är ett bra exempel på en ort med idel möjligheter, som fostrat många talanger med olika bakgrund. Här har bland annat Karl Dyall vuxit upp, Ian Haugland, Henrik Schyffert. Och så jag... 8

9 TEMA: FRAMTIDENS BOENDE Marina Ekdal, marknadschef på SigtunaHem i samtal med Katarina Graffman om framtidens boende. FRAMTIDENS BOENDE Hur vill dagens unga bo i framtiden och hur kan bostadsbolagen matcha morgondagens efterfrågan? DET ÄR FRÅGOR SOM SIGTUNAHEM dagligen brottas med, och för att få veta mer har två studier genomförts. I en av dem intervjuades åtta unga vuxna i kommunen. Deras svar pekar på att SigtunaHem är på rätt väg. Unga vuxna efterfrågar små, funktionella bostäder, nära kommunikationer. Och för det sociala umgänget blir livet mellan husen allt viktigare. MARINA EKDAL ÄR MARKNADSCHEF på SigtunaHem och initiativtagare till studierna varav den ena alltså bygger på intervjuer med unga vuxna i kommunen. Den andra studien är en genomgång av forskning och rapporter om hem- och bostadsfrågor och medias bevakning av bostadsfrågor de senaste åren. När jag började här för 17 år sedan hade vi ett överskott på lägenheter. Nu har vi en bostadskris som är ett hinder för hela Stockholms tillväxt. Därför behöver vi veta mer om vad ungdomar efterfrågar. Det är inte minst viktigt nu i samband med att vi bygger 150 lägenheter per år, som ska stå sig i ytterligare 50 år. Vi vill inte vara en bromskloss för samhällsutvecklingen, vi vill bidra till den, säger hon. FÖR ATT FÅ MER INFORMATION anlitades företaget Inculture och antropologen Katarina Graffman. Den studie som gick igenom tidigare forskning, rapporter och medias bevakning av bostadsfrågor visade att forskningen hittills i liten utsträckning fokuserat på hur unga vuxna ser på sitt boende. 9

10 TEMA: FRAMTIDENS BOENDE Det är en så enormt inspirerande idé! Vilket gjorde intervjustudien än mer angelägen. De åtta intervjupersonerna var mellan 21 och 25 år och bodde i Valsta, Märsta och Sigtuna. Vi satt och samtalade om värderingar, drivkrafter, vad de ville och hur de såg på sina hem. Vi ville hitta kärnan i deras syn på hemmet, och få mer nyanserad och detaljerad kunskap om vad hemmet är för dem. Vad innebär de olika rummen, vad innebär köket till exempel? säger Katarina Graffman. OCH DET VISADE SIG ATT KÖKET fyller en viktig funktion. I köket sker umgänge, plugg och matlagning. De intervjuade tyckte också det var viktigt med valfrihet, funktionalitet och att kunna utnyttja varje kvadratmeter av lägenheten. Ingen vill ha en skrytyta. Men man kan även tänka sig bo kollektivt, med likasinnade och de pratade mycket om trädgård, om hållbarhet och att få möjlighet att odla själva. Det gör att livet mellan husen blir viktigare, säger Marina. MEN DET MEST INTRESSANTA VAR enligt både Katarina och Marina hur de intervjuade definierade vikten av ett bra läge. För de intervjuade var ett bra läge inte lika med att bo i Stockholms innerstad. Ett bra läge är en lägenhet som ligger nära bra kommunikationer och ett bra läge kan lika gärna vara i Märsta, Valsta och Sigtuna. Intervjupersonerna ville gärna bo kvar i kommunen. Ofta hör man att läget är så centralt för ungdomar och tolkar det som att alla vill bo i Stockholms innerstad. Men det var inte så våra intervjuade uttryckte det, säger Katarina. MARINA FORTSÄTTER: Läget innebär att bo nära kommunikationer, för man vill åka kollektivt. Men man vill ha tätare turer och att kollektivtrafiken ska hänga ihop bättre. Bilen är inte så intressant, säger hon. I DAG HAR SIGTUNAHEM personer i sin hyreskö, över hälften av dem är mellan år. Av dem som bor i SigtunaHem bor cirka 60 procent i ensamhushåll, endast 15 procent är kärnfamiljer med två vuxna och två barn. Resultatet av studierna stärker SigtunaHems beslut att satsa på små och yteffektiva lägenheter. Men vi behöver i större utsträckning vara med och påverka det offentliga rummet, så att det blir som en förlängd arm av lägenheten. Det handlar om att bygga ett samhälle tillsammans både fastighetsägare, stat och kommun. Jag tror det samarbetet blir allt viktigare för att kunna skapa det trygga klimatet. Vi ska skapa förutsättningar för människor att utvecklas i sin boendemiljö, säger Marina Ekdal. MÅNGA GODA FÖREBILDER FINNS, till exempel i Järva och Rinkeby där stjärnkrögaren Melker Andersson öppnar restaurang respektive kockskola i Rinkeby, liksom ambitionen att skapa gröna promenadstråk genom hela staden. En idé som Marina Ekdal själv har är att bygga ett universitetscampus vid Airport City Stockholm. Det är en så enormt inspirerande idé! Det skulle vara så rätt. Tänk att ha ett campus där mitt emellan olika akademiska kluster som Stockholm, Uppsala och Södertörn och två timmar från London. Tänk vad många livsvägar som kunde korsas om studenter från olika platser bodde ihop. Jag vet att andra också fört det på tal, och det handlar om att så frön och våga tänka nya tankar, säger hon. FAKTA STUDIERNA SigtunaHem har tillsammans med företaget Inculture genomfört två studier. Den ena studien sammanställer forskning, rapporter och medias rapportering om hem- och bostadsfrågor de senaste åren och sammanställningen visar att forskning om boende hittills i liten utsträckning fokuserat på ungdomar eller unga vuxna som grupp. I den andra studien intervjuas åtta unga vuxna mellan 21 och 25 år boende i Märsta, Valsta och Sigtuna. Syftet är att försöka nå en större förståelse för de möjligheter och restriktioner som unga vuxna upplever kring boende, med utgångspunkt i deras egna livserfarenheter. Resultaten visar till exempel att: Köket har stor betydelse, liksom att ha ett eget kontrakt och att området är tryggt. Prismedvetenheten hos de unga var hög alla intervjuade menade att priset var det första som kompisar frågade efter när de berättade att de fått nytt boende. Ingen av de intervjuade nämnde att de ville bo centralt, däremot är lägenhetens läge i förhållande till kommunikationer viktigt. Det behöver vara nära till kollektivtrafik. Det är viktigare att lägenheten är fräsch än att den har en låg hyra. De intervjuade menade också att de hellre betalade en högre hyra om de slapp bo i de mest utsatta områdena, om lägenheten var fräsch samt hade bättre utrymmen och förvaring. 10

11 TEMA: FRAMTIDENS BOENDE GLIMTEN GAV SIG UT PÅ STAN FÖR ATT HÖRA MED UNGA I KOMMUNEN OM HUR DE SER PÅ FRAM TIDENS BOENDE. Läget och närheten till kommunikationer är helt klart viktigt, och på önskelistan står också fler lägnhetern för unga. Och ett campus med lite mer studentliv i kommunen vore en riktigt bra idè. Robert chamoun, 30 år, har precis flyttat tillbaka till märsta och bor inneboende i föräldrarnas villa i märsta. VAD ÄR VIKTIGT I DITT FRAMTIDA BOENDE? Att det är nära till kommunikationer. Jag är född och uppvuxen här i Märsta, men jag vet inte om jag vill bo kvar. Det är för mycket hyresrätter, för lite bostadsrätter och för lite tomter att bygga hus på. Alexander Bylund, 30 år, bor i studentlägenhet i Uppsala med sin sambo och pluggar till lärare. VAD ÄR VIKTIGT I DITT FRAMTIDA BOENDE? Så som priserna är nu är det nog en bostadsrätt som gäller för min del, det känns mer prisvärt än en hyresrätt. Jag gillar att bo centralt och vill ha nära till saker, men det behöver inte vara så stort eller fräscht. Poja Asgari, 29 år, bor i student lägenhet i Uppsala, pluggar till lärare och jobbar på Komvux i Märsta. VAD ÄR VIKTIGT I DITT FRAMTIDA BOENDE? Jag funderar på när bostadsbubblan ska spricka och tycker det är sjukt hur priserna stiger. Det kan inte hålla i längden. Jag skulle föredra att bo i hyresrätt, jag tycker inte att det viktigaste är att äga och jag tycker att man har frihet och rörlighet i en hyresrätt. Det är viktigt med bra förbindelser, att bo nära pendeltåg eller tunnelbana och att kunna ta sig till olika ställen kommunalt. VAD TROR DU OM IDÉN ATT BYGGA ETT CAMPUS VID AIRPORT CITY? Det skulle vara en riktigt bra bra idé, faktiskt! Det är ju bostadsbrist för studenter och Märsta är bra placerat mellan Stockholm och Uppsala. Jag hör också av mina elever att de tycker att Märsta är lite tråkigt och att det inte händer så mycket. Ett lite rikare studentliv skulle nog vara bra. 11

12 TEMA: FRAMTIDENS BOENDE Sara Gomes, 27 år. Bor i en tvåa i Valsta som hon fick via SigtunaHems Bostadsnabben. Jobbar som undersköterska och extra i hemtjänsten. VAD ÄR VIKTIGT I DITT FRAMTIDA BOENDE? Jag vill gärna ha en lägenhet med fler rum, för jag väntar mitt andra barn. Men det är svårt att byta. Jag skulle vilja bo kvar här för det är ett bra område och vi trivs jättebra. Min son är sju år och har nära till skolan. Jag är från Kap Verde, så det är nära hem det är bara att ta flyget. Det är viktigt att ha nära till flyget och till kommunikationer och vi har alltihop i Valsta; ICA, vårdcentral, mataffärer, buss till stationen och nära till Märsta centrum där det finns allt. Det funkar jättebra för mig här. VAD TROR DU OM IDÉN ATT BYGGA ETT CAMPUS VID AIRPORT CITY? Det skulle vara en bra idé, jättebra faktiskt. Så man kan komma i kontakt med andra studenter också. Jag vill plugga vidare, så det vore bra. Sylwia Sniezko, 21 år. Bor i andra hand med Daniel i en tvåa på Norrbacka, Märsta. Jobbar på restaurang. VAD ÄR VIKTIGT I DITT FRAMTIDA BOENDE? Jag skulle kunna tänka mig att bo i radhus, fast jag vill fortfarande bo nära tåget och inte på landet. Det är viktigt att ha nära både till affärer och till jobb. Om jag får barn är det väl att barnen har nära till skolan. Och så vill jag vara nära min mamma som bor här i Märsta. Jag vill bo så jag kan renovera och bygga om som jag vill, och det är begränsande när man bor i hyresrätt. VAD SKA DAGENS POLITIKER PLANERA FÖR? Fler lägenheter till unga! Det är väldigt svårt att få en lägenhet och om det händer är det till ett sjukt högt pris. Det är svårt att ha råd om man pluggar. Speciellt i Stockholm är det jättesvårt, man får kämpa och stå i kö. Det är synd för vi unga vill vara självständiga och kunna jobba och klara oss själva, men det är svårt. Daniel Nabzadeh, 25 år, bor i andra hand med Sylwia i en tvåa på Norrbacka, Märsta. Jobbar i klädbutik. VAD ÄR VIKTIGT I DITT FRAMTIDA BOENDE? Att det är tryggt. Det vore nice med portkod, det har vi inte nu. Jag tappade plånboken häromdagen och två minuter senare var den borta. Men vi bor bra och har trevliga grannar. Att bo nära kommunikationer är viktigt. Om det är stort eller inte beror på hur man är. Vi bor en i två nu och det funkar jättebra. Tidigare bodde min sambo på 19 kvadratmeter, så nu har vi hur stort som helst! VAD SKA DAGENS POLITIKER PLANERA FÖR? Lägenheter för unga. Vi bor i andra hand och betalar dyrt för det. Det behöver bygga mer och billigare. I dag måste man stå i kö, i minst fem, sex år. Daniel Nabzadeh tycker att det är viktigt att det byggs mer och billigare. 12

13 TEMA: FRAMTIDENS BOENDE BILLY MCCORMACK, VD FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM: DEN TALANGFYLLDA gröna promenadstaden Barerna ligger tätt. Uteserveringarna avlöser varandra. På caféerna betalar du per timme, kaffet är gratis. Här trängs entreprenörer, utvecklare och investerare för att över laptoppen realisera idéer och drömmar. Wi-Fi är förstås tillgängligt i hela innerstaden som sträcker sig från Årstafältet till Rinkebystråket. Oavsett var du bor har du nära till möten, nöjen och service med hög kvalitet. Hemmet ligger på armlängds avstånd. Kanske bor du kollektivt, litet och mycket personligt. Vardagsrummet har flyttat ut och delas med vännerna i trapphuset. Det är tyst i den bilfria innerstaden. Rörligheten på bostadsmarknaden är stor, allt fler efterfrågar hyresrätt som nu präglas av valfrihet, kundfokus och täcker hela spektrat från basic till fullserviceboende. Och det är ganska enkelt att få en hyresrätt i Stockholm nu, beroende på läge ett par år. 13

14 TEMA: FRAMTIDENS BOENDE Vi måste hjälpas åt att skapa en väl fungerande bostadsmarknad. En bostadsmarknad som bidrar till att de som bor här kan uppfylla sina livsdrömmar. MÅHÄNDA EN MÖJLIG VERKLIGHET för de förskolebarn som om ett par decennier ska söka lyckan på Stockholms bostadsmarknad med inspiration signerad Billy McCormac, Fastighetsägarna Stockholms relativt nytillträdde vd. För mig är frågan om framtidens boende så mycket mer än en fråga om volym och möjligheten att snabbt bygga billiga lägenheter. För mig handlar det om att skapa platser där människor faktiskt vill leva sina liv. Vi måste bygga det Stockholm som människor vill ha och efterfrågar. VI TRÄFFAR BILLY MCCORMAC på huvudkontoret, Alströmergatan. Från sitt kontorsfönster ser han varenda takås i staden och med tanke på alla lyftkranar som bryter skylinen är det svårt att förstå att det är kris. Bostadskris. Läget är allvarligt, inte bara för Stockholm utan hela Sverige. Stockholm är i princip den enda staden i världen som pratar om bostadsbristen som ett hinder för utveckling, hinder för tillväxt. Bostadsbristen komplicerar rekryteringen av nya medarbetare, medför att talanger, entreprenörer och kreatörer väljer andra städer i världen att bo och starta företag i. SVAGT BOSTADSBYGGANDE UNDER en rad år och snabb befolkningstillväxt har tillsammans med en hårt reglerad bostadsmarknad skapat ett stort underskott i Stockholms bostadsbestånd. Det tar i dag många år att få ett förstahandskontrakt, att jämföra med Berlin och Helsingfors där du kan få en bostad samma dag. Att Stockholm trots det växer i rekordfart beror förmodligen på att många kompromissar om sitt boende. Tillfälligt i andra eller tredje hand, på mindre yta än de skulle vilja, på annat håll än de skulle önska och dyrare än de egentligen har råd med. Inte hållbart i längden, menar Billy McCormac. Stockholm behöver kraftfulla åtgärder på bred front för att skapa en bättre fungerande och dynamisk bostadsmarknad. Ett bättre samarbete och ökad samverkan med fler aktörer, över kommungränser och med fokus på att gemensamt skapa attraktiva platser som lockar framtidens storstadsbor. Billy McCormac lyfter tre perspektiv som särskilt viktiga och som kommer fortsätta genomsyra utvecklingen i samhället framöver; digitaliseringen, urbaniseringen och gloabaliseringen. Han framhåller vidare vikten av att alla fastighetsägare, hyresgäströrelse och politiker delar den bilden. För särskilt bostadsmarknaden mappar inte mot trenden i samhället som det ser ut just nu. Vi måste hjälpas åt att skapa en väl fungerande bostadsmarknad. En bostadsmarknad som bidrar till att de som bor här kan uppfylla sina livsdrömmar. En bostadsmarknad där det är enkelt att finna en bostad och byta den man har. Som kännetecknas av god rörlighet och förmåga att växa i samma takt som bostäder efterfrågas. Inflyttningen till Stockholm är stor och har så varit under längre tid. Man brukar prata om två busslaster per dag i genomsnitt, ungefär per år. Och nog har det byggts men inte alls i samma takt som den stora befolkningsökningen. I Stockholms bostadskö finns cirka registrerade vilket talar sitt tydliga språk av dem är i behov av en lägenhet omgående. Jag hoppas verkligen att bostadskrisen inte enbart blir en fråga om volym, att snabbt bygga billiga bostäder. Då riskerar vi ett nytt miljonprogram som ingen efterfrågar. STOCKHOLM STAD PLANERAR FÖR en byggnation om nya bostäder fram till Det innebär att staden kommer växa med 31 procent. Det betyder dessutom att staden behöver bygga ett stort antal nya skolor, nya förskolor, bibliotek, teatrar, skapa förutsättningar för ytterligare handel, nöjen och service. För att det ska vara realistiskt måste innerstaden flytta ut i ytterstaden, menar Billy McCormac. Stockholm står inför stora utmaningar som kräver ett ännu tätare samarbete mellan politiken, staden, näringslivet och lokalsamhället. Genom ökad samverkan blir det enklare, effektivare och billigare i längden. Hur vill då Stockholmarna bo i framtiden? Billy McCormac hänvisar till en av dem nyligen genomförd undersökning bland stadens unga vuxna, 18 till 30 år, som visar att ett kollektivtrafiksnära boende med närhet till 14

15 TEMA: FRAMTIDENS BOENDE shopping, nöjen och korta restider till arbete och utbildning är det man efterfrågar. Nära hälften menade att dem kan tänka sig bo på 25 kvadratmeter eller mindre för en attraktiv adress. Och låter därmed gärna vardagsrummet flytta ut för att delas med grannarna som helst bör ha liknande vanor och intressen. Svaren speglar även ett ökat intresse för att ha tillgång till, snarare än att äga själv. Ett faktum som inte bara påverkar synen på boendet utan också synen på transportmedel. Mindre än hälften tyckte det var viktigt att äga eller ha tillgång till bil. Det ligger i linje med visionen om den gröna promenadstaden. Folk vill kunna ta sig fram med cykel eller till fots. Och föredrar fickparker framför fickparkeringar. Det är ganska omodernt att planera en stad efter bilismen. Det minskade bilanvändandet har redan satt sina spår i byggandet av staden. Först ut var sträckan mellan Medborgarplatsen och Skanstull på Södermalm. Här har fyra körbanor blivit två och gett plats åt bredare cykelbanor och bättre framkomlighet för kollektivtrafiken. Parkeringar har fått ge vika för uteserveringar. Förutom vinningar för miljö och framkomlighet ökar naturligtvis värdet på fastigheterna av de gröna inslagen liksom det allt större utbudet av aktiviteter på gator och torg, menar Billy McCormac. Den mest attraktiva adressen just nu bedöms huset ha som ligger i korsningen Bondegatan, Götgatan. Anledning gångavstånd till allt man kan önska sig. FÖRUTOM ATT BYGGA NYTT STÅR Stockholms stad inför utmaningen att bygga om. Något som främst rör miljonprogramområden. Och med föresatsen att implementera innerstadens värden i ytterstaden blir uppgiften desto större för betydligt fler. Vi talar i termer av stadsomvandling. Arbetet är redan i full gång, berättar Billy McCormac, och pekar på utvecklingen längs Rinkebystråket, det vill säga sträckan från Rinkeby torg upp mot Järvafältet som håller på att omvandlas till en levande stadsmiljö med hundratals butiker, restauranger och mötesplatser. Bland annat kommer stjärnkrögaren Melker Andersson att öppna restaurant i området och driva kockutbildning. En dragare och viktig aktör för varumärket Rinkebystråket och dess förmåga att locka andra att våga etablera sig. Vi ser bara början på en stadsomvandling som att kommer sätta många positiva avtryck. Fastighetsägarna Stockholm är beredda att ta ett stort ansvar för att vara med och utforma en attraktiv storstad med ett diversifierat näringsliv samt ett bra kulturutbud och tillgång till fritids- och nöjesaktiviteter. En stad med livskvalitet som kan attrahera och behålla de bästa talangerna. DE VIKTIGASTE ÅTGÄRDER- NA FÖR EN BOSTADSMARK- NAD I BALANS Regelverken kring plan- och byggprocessen måste förenklas så att byggprocesserna blir förutsägbara tidsmässigt och kraftfullt kortas ner. Kommunernas markpolitik måste förändras så att mer mark tillgängliggörs för att bygga de bostäder som efterfrågas. Kommunerna måste samverka för att öka produktionen av nya bostäder. Kollektivtrafiken måste byggas ut så att fler platser kan bebyggas med goda kommunikationer för de boende. Konkurrenssituationen på byggmarknaden måste förbättras. En ökad rörlighet behövs i det befintliga beståndet så att fler bostäder tillgängliggörs på marknaden. Hyresförhandlings- och hyressättningssystemet måste förändras för att öka incitamenten att producera hyresrätter samt öka rörligheten i dessa. Beskattningen av bostäder, beskattning av köp och försäljning av bostäder och moms på byggande måste förändras för att möjliggöra ökat byggande samt ökad rörlighet bland befintliga beståndet. FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM Är en branschorganisation för fastighetsägare i Stockholms och Gotlands län med cirka medlemmar. Verkar för ett fritt näringsliv, en väl fungerande fastighetsmarknad, rätten till privat ägande, god etik och konkurrens på marknadsmässiga villkor. Bland medlemmarna finns både privata och allmännyttiga fastighetsägare, bland annat Svenska Bostäder, Familjebostäder och Stockholmshem. BILLY MCCORMACK Ålder: 45 Bor: Bostadsrätt på Södermalm. Jobbar: Fastighetsägarna Stockholm. Yrke: VD 15

16 TEMA: FRAMTIDENS BOENDE MARIE LINDER, FÖRBUNDSORDFÖRANDE HYRESGÄSTFÖRENINGEN: Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas Nu får det vara nog. Politiken har abdikerat från sitt samhällsansvar och överlåtit till marknaden att lösa problemen. Resultatet, unga utan vettigt boende. Det hämmar både människors och hela samhällets möjligheter att utvecklas. FRAMTIDENS BOENDE MENAR Hyresgästföreningens nya förbundsordförande Marie Linder handlar om allas lika rätt till en god bostad, till en rimlig kostnad. Hon menar att all forskning visar att tillgången på hyresrätter är en av nyckelfaktorerna för ett samhälles ekonomiska utveckling, och till nytta för både individer, samhälle och näringsliv. Unga måste få hjälp att flytta hemifrån och starta sina vuxenliv, de ska inte på grund av brist på bostäder tvingas tacka nej till en studieplats eller ett jobb. När jag var ung var man arg på samhället om man inte fick en lägenhet. I dag är det upp till föräldrarna att lösa. Men en god bostad är en bostadssocial rättighet. Marie Linder manar till en humanare syn på boendet. Och menar att frågan måste lyftas från att bara handla om att tjäna pengar på att köpa och sälja, till en samhällsfråga. Bostad är en rättighet som alla måste få del av, det handlar inte minst om barns uppväxtvillkor och är en del av välfärden. Barns rättigheter är det allra viktigaste. Alla barn måste få chansen till en trygg och bra uppväxt. Och det är vi som ska skapa förutsättningarna för det. Det kan inte marknaden lösa. Hon är motståndare till att marknaden ska få större inflytande över hyrorna. Marknadshyror tränger ut människor, gör bostäder i attraktiva områden oåtkomliga för det stora flertalet och skapar segregation. Men segregation är lika mycket en fråga om upplåtelseformer, tillägger hon. Och poängterar vikten av att det byggs. Och byggs jämt fördelat mellan hyresrätter, bostadsrätter och egna hem. Det handlar om vilken typ av städer vi vill ha. Hur vi vill att de ska utvecklas. Vad får vi för samhälle om de rika bor på ett ställe och alla andra någon annanstans. Jag tror på det positiva i en blandning av folk. Det skapar oväntade möten och dynamik. Precis vad ett samhälle behöver för att växa. EFTER ÅR AV OMBILDNING har andelen hyresrätter sjunkit drastiskt, inte minst i Stockholm. Men mot bakgrund av hållbarhetstänk, trender av att leasa på bekostnad av äga ser hon just hyresrätten som det moderna framtida boendealternativet. Ett flexibelt boende där man inte behöver binda kapital och oroa sig för räntor. Det krävs mod av politiken, mod att våga bygga, mod att våga renovera, mod att våga bygga med olika upplåtelseformer. Den allra viktigaste frågan just nu är att det byggs fler hyresrätter. Till rimliga kostnader så att unga och andra med lägre inkomster har någonstans att bo. För det krävs byggstimulanser poängterar Marie Linder samt att politikerna vågar tar sitt ansvar och utjämna skillnaderna mellan olika upplåtelseformer. Det är en enorm kapitalöverföring av våra gemensamma pengar till privat ägande. Vi subventionerar det egna boendet med 40 miljarder kronor om året! 26 miljarder i ränteavdrag och 14 miljarder i rotavdrag. Hyresrätten måste få del av de pengarna. Det ska finnas en likvärdighet mellan hyresrätt, egna hem och bostadsrätter. OAVSETT VERKAR DET DOCK på den politiska debatten som att byggandet äntligen kommer i gång. Regeringen har meddelat satsningar på bland annat nya bostäder till 2020 och investeringsstöd i form 16

17 TEMA: FRAMTIDENS BOENDE MARIE LINDER Ålder: 51 Bor: Hyresradhus Tyresö. Arbetar: Hyresgästföreningen Yrke: Förbundsordförande av en byggbonus riktat till studentlägenheter och små lägenheter. Något som naturligtvis i det allra mesta tilltalar Marie Linder. Jag hade dock gärna hellre sett ett generellt investeringsstöd. Det råder stor brist HYRESGÄSTFÖRENINGEN på hyresrätter i alla storlekar. Och varför inte bygga hyresradhus eller hyresvillor. Jag värjer mig lite inför tanken att se hyresrätt som ett transitboende, små lägenheter i början och slutet av din boendekarriär. De finns naturligtvis lika många som väljer hyresrätt för livet. Marie Linder hoppas i alla fall att en bostadsmarknad i balans är inom räckhåll, att politikerna tar sitt ansvar och gör sak av alla högt ställda planer. Att städer och stadsdelar utvecklas med plats för alla. Och menar att hyresgästföreningen kan göra en viktig insats i det arbetet genom att exempelvis vara mer engagerade i planprocessarbetet. Vi måste aktivera oss mer i både detaljplaneprocesser och samråd på ett tidigt stadium. Och medverka till att hyresrätter byggs med god kvalitet till rimliga hyror. Bidra till att såväl bostadsområden som stadsdelar byggs i mångfaldens tecken. En brokig blandning av både hus, upplåtelseformer och människor. Som skapar möten som annars aldrig skulle blivit av. Bara så får vi ett fungerande och växande samhälle. Visionen är ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Hyresgästföreningen är en demokratisk medlemsorganisaiton för dagens och morgondagens hyresägster. Partipolitiskt obundna, med över en halv miljon hushåll som medlemmar. Uppdraget är allas rätt till en god bostad till rimlig kostnad. Dessutom ska alla hyregäster garanteras ett boende med trygghet, inflytande och gemenskap hushåll är medlemmar i Hyresgästföreningen medlemmar är förtroendevalda lokala hyresgästföreningar finns i dag i landets bostadsområden nya hyresrätter per år de närmaste tio åren är målet som hyresgästföreningen föreslagit DE VIKTIGASTE ÅTGÄRDER- NA FÖR EN BOSTADSMARK- NAD I BALANS Inför en investeringsstimulans på mellan och kronor per lägenhet beroende på var den byggs. Kombinera investeringsstimulansen med villkor för högsta hyresnivåer. Inför en statlig direktutlåning till hyresrättsbyggande för att skapa gynnsamma finansieringsförutsättningar. Koppla ihop satsningar på infrastruktur med krav på att det byggs hyresrätter. Använd statens mark på ett offensivt sätt för att bidra till ett ökat byggande av hyresrätter. Förutom staten så har kommunerna en viktig roll för bostadsförsörjningen. De allmännyttiga bostadsföretagen är ett av de viktigaste verktygen för bostadsbyggande. Kommunerna måste planera sin markanvändning så att det leder till väsentligt ökad hyresrättsproduktion. Kommunerna behöver förstärka bemanning och kompetens för att hantera en ökad bostadsproduktion. Kommunerna måste erbjuda rimliga mark- och exploateringsvillkor för hyresrättsbyggande. De allmännyttiga kommunala bostadsföretagen måste ta ett särskilt ansvar för att det byggs hyresrätter med rimliga hyror då andra aktörer inte vill satsa. 17

18 TEMA: FRAMTIDENS BOENDE Kommunstyrelsen ordförande Lars Bryntesson (S) och kommunalråden Pierre Cengiz Edstrand (MP) och Dan Rosenholm (FP). En levande blandstad Det är nog många som har åsikter om framtidens boende. Byggherrar, politiker och enskilda invånare tänker och diskuterar kring vad olika slags boenden ska fylla för funktioner, hur de ska se ut och hur de inte ska vara. BOSTADSBYGGANDET STYRS av kommunerna. Genom det så kallade planmonopolet har de folkvalda företrädarna i Sveriges kommuner den främsta makten och det största ansvaret för var nya bostäder ska byggas, vilka sorts bostäder det ska vara och mycket annat. Visst finns det regler och lagar som sätter vissa begränsningar, men på det stora hela kan man säga att det är fritt fram för varje kommun att besluta över bostadsbyggandet. De lokala politiska företrädare du röstar fram i valen vart fjärde år har därmed en mycket viktig roll i sammanhanget. Sedan valet den 14 september har Sigtuna kommun en ny, blocköverskridande politisk ledning, bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet. DEN NYA KOMMUNLEDNINGENS ambitioner är tydliga: Fortsatt hög takt på bostadsbyggandet, men man ska också bygga på ett nytt sätt. Där man tidigare pratat om bostadsområdet pratar man nu om en levande blandstad med betydligt större fokus på 18

19 TEMA: FRAMTIDENS BOENDE levande rum mellan bostadshusen och samtidigt mer stadslikt byggande i de centrala delarna av exempelvis Märsta och Valsta. I Märsta innebär det bland annat mer förtätning av stadskärnan. Det finns en klar ambition att bygga ihop kommundelen genom att förverkliga det så kallade Märsta port, som ska byggas på fältet mellan Arlandagymnasiet och väg 263. Det handlar också om att bygga på mark som i dag inte används på ett optimalt sätt. I Norrbacka finns exempelvis en stor ökenparkering där många parkeringsplatser inte används. Där kommer nya bostadshus att byggas, och flera befintliga hus i området kommer byggas ut på höjden med nya våningar. VAD INNEBÄR DÅ EN levande blandstad? Det handlar kort och gott om att se till helheten. När beslut fattas om bostadsbyggande måste man utgå från vad människor vill ha. Det kan låta självklart, men i byggbranschen har man tenderat att se det som krångligt och tidskrävande att jobba på det sättet. NÄR ARBETET MED DEN NYA stadsdelen Norra Sigtuna stad påbörjades valde man en helt ny sorts visionsstyrd process. I stället för att inhämta synpunkter från boende i närområdet först efter det att man tagit fram färdiga skisser, så lät man Sigtunaborna vara delaktiga innan arkitekterna ens ritat det första strecket. En liknande metod kommer att användas nu när Rosersberg skall utvecklas med cirka 400 nya bostäder. Tanken är att kommunen tillsammans med de boende i området ska ta fram planer för en helt ny stadsdel väster om järnvägen, med gångavstånd till pendeltågsstationen och närhet till natur och grönområden. Framväxten av en ny stadsdel kommer att skapa goda förutsättningar för en starkare centrumutveckling, med fler butiker och bättre närservice. I en levande blandstad är det helt enkelt invånarna som står i centrum, på ett helt annat sätt än tidigare. Det handlar om allt från hälsa, i form av motionsmöjligheter, närhet till kultur, bra gång och cykelstråk, till arkitektur i form av landskapsutformning, byggnaderna, men även design. Små och stora inslag som väcker nyfikenhet och glädje. Under 2014 antogs äntligen den nya detaljplan för Märsta centrum som möjliggör en ordentlig start på utvecklingen. Utöver de verksamheter som kommunen etablerat där, med nytt bibliotek och konsthall samt en ny kulturskola, kommer 2016 ytterligare ett detaljhandelsföretag att etablera sig i centrum. Detta kommer följas av ytterligare utökad kommersiell service. Nya Märsta centrum bör också vara den naturliga platsen för Arbetsförmedlingen. Denna bör kunna samordnas med ett utvecklat Näringslivets Sigtuna kommun satsar också på fler bostäder för unga. hus, för att därmed skapa ett samlat center för jobb och företagande. I VALSTA PÅGÅR OMBYGGNATIONEN AV centrum, med nytt bibliotek och medborgarkontor och upprustade lokaler för handel. I kombination med de nya bostäder som byggs i området kommer Valsta centrum bli ännu mer levande och attraktivt för invånare och besökare. ATT SIGTUNA KOMMUN HAR HÖGA ambitioner för bostadsbyggandet, och även förmår att göra verklighet av dessa, är det nog få som betvivlar. Men hur är det med miljö- och klimatansvaret? Även här har den nya kommunledningen blicken på framtiden och kommande generationer. Alla byggprojekt förutsätter att man tar fram en beskrivning över de konsekvenser som bygget får på miljön, en så kallad miljökonsekvensbeskrivning. Tidigare har dessa tagits fram sent i processen. Nu vänder man på det och låter i stället miljöperspektivet bli vägledande under hela processen, i stället för att bara utgöra en checklista i arbetets slutskede. Det innebär att man redan från början har en tydlig plan för hur man ska hantera vattenkvalitet, energiförsörjning samt andra miljöoch klimatfrågor. Ekologisk hållbarhet ska också värnas genom att bygga hus med låg energiförbrukning, exempelvis så kallade passivhus. Utvecklingen av förnyelsebar energi kan också kombineras med bostadsbyggandet genom solceller på taken eller annan form av småskalig energiproduktion. Vatten, energiförsörjning (lokal energiförsörjning), byggmateriel, kompensationsåtgärder. BOSTADSBRISTEN ÄR STOR I HELA Stockholmsregionen. Sigtuna kommun går mot strömmen, och är en av de kommuner i länet som bygger flest bostäder i relation till invånarantalet. Trots detta går de nya bostäderna som byggs här åt direkt. Den nya kommunledningen vill bygga på ett smartare sätt, som innefattar hela kedjan, byggprocessen, bostäderna och bostadsområdet. Det handlar om att se på bostadsbyggandet ur ett helhetsperspektiv. Varje tätort och område måste vara socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Människor mår bäst om man bor på ett ställe där man hälsar på sina grannar och är stolt över sitt bostadsområde. Med trevliga stadsmiljöer med levande rum mellan husen, med fokus på social samvaro, fina parker och grönområden och goda möjligheter för invånarna att påverka sin närmiljö. Oavsett om man vill bo i hyresrätt, bostadsrätt eller villa, ska man kunna göra det i det område där man trivs bäst. En blandning av boendeformer, tillsammans med en blandning av människor i olika åldrar, med olika bakgrunder och livsstilar, skapar en levande och trivsam miljö. SIGTUNA KOMMUN SATSAR OCKSÅ på fler bostäder för unga. Ibland pratar man om ungdomsbostäder, men den nya kommunledningen menar att unga människor ofta befinner sig i väldigt olika livssituationer. Det är inte alltid lättare att få tag i en bostad bara för att man har ett jobb och inte studerar. 19

20 TEMA: FRAMTIDENS BOENDE Kollektivtrafiken måste bli bättre, gator fulla av liv och vi måste bygga klimatsmart Kommunstyrelsens ordförande Lars Bryntesson (S) och kom-munalråden Pierre Cengiz Edstrand (MP) och Dan Rosenholm (FP) svarar på frågor om boendet och byggandet i kommunen. LARS BRYNTESSON (S) Hur vill du jobba framöver för att Sigtuna kommun ska bli ännu bättre att bo i? En viktig fråga är goda kommunikationer. Kollektivtrafiken måste bli ännu bättre. Det ska vara lätt att pendla till våra närliggande städer men också att snabbt ta sig från en punkt till en annan inom kommunen. En annan viktig fråga är skolan. De förbättrade resultat som vi kunde se mot slutet av förra mandatperioden är en direkt konsekvens av att kommunens skolutvecklingsprogram börjat genomföras. Det arbetet ska nu fortsätta. Kommer ni att göra något åt Märsta station? Ja. Det är illa att Stockholms läns landsting och SL så länge har skjutit på den nödvändiga upprustningen av stationen i Märsta. Den behöver bli en modern bytespunkt med fungerande spärrar, ordentlig vänthall, bättre trafikinformation, trevligare utformning och en entré i södra delen av perrongen. Området kring stationen måste bli snyggt, tryggt och funktionellt. Hur ser du på att utveckla möjligheterna till bra boende för äldre? I Sigtuna kommun ska det finnas stor variation och bra utbud av bostäder för alla åldersgrupper, inte minst för äldre. Vi vill fortsätta ge personer över 70 år förtur till SigtunaHems lättillgängliga lägenheter. Därutöver behöver det byggas fler trygghetsboenden och andra typer av seniorbostäder. Vad kommer ni mer göra för att förbättra boendemiljön i kommundelarna? Badplatser, promenadstråk, parker, slingor och grönområden är viktiga för många kommuninvånare och ska vara tillgängliga och väl underhållna. Samma sak gäller kommunens lekplatser som behöver utvecklas. Äldre och funktionshindrade ska ha full tillgång till vår fina kommun, även naturområden det är bra för alla. Fotgängare och cyklister ska få bättre möjligheter att röra sig i och mellan kommundelarna. Trots att det byggs många hyresrätter i Sigtuna kommun är det ändå svårt för många ungdomar att få möjlighet till eget boende. Hur vill ni i den nya kommunledningen tackla den frågan? Vi ska fortsätta erbjuda unga människor som är folkbokförda i kommunen möjlighet att få ett eget lägenhetskontrakt i SigtunaHem innan de fyllt 26 år. Det ska vara möjligt att dela på kontrakt mellan kompisar. Dessutom behöver vi fler små, billiga och yteffektiva lägenheter, som är väl anpassade för våra unga invånare. Kommunen kommer därför att i början av 2015 bjuda in byggföretag, särskilt lokala, för idéutbyte för att öka byggandet av bostäder lämpliga för unga. Vad vill ni mer göra för att Sigtuna kommun ska bli mer attraktivt för ungdomar? Vi vill exempelvis skapa ett allaktivitetshus för ungdomar i den tidigare simhallen i Valsta. Tillsammans med ungdomarna som bor i området ska kommunen ta fram en plan för form och innehåll. Vi vill också fortsätta att satsa på kultur för alla åldrar, och där kommer den nya kulturskolan i Märsta centrum att bli en viktig knytpunkt. Föreningar som bedriver ungdomsverksamhet, såväl inom idrotten som andra områden, ska uppmuntras och stödjas av kommunen. PIERRE CENGIZ EDSTRAND (MP) Vilka är dina viktigaste frågor? För mig som miljökommunalråd är det viktigt att vi bygger grönt och klimatsmart. Kommunen ska minska sin klimatpåverkan så mycket som möjligt och kompensera för att neutralisera återstående utsläpp. Kommunen ska satsa på förnyelsebar energi och energibesparingsprogram. Klimat- och miljöpolitiken ska främja klimatsmarta trafikslag och påverka kommunens fysiska planering. Hur påverkar detta bostadsbyggandet? Ny- och ombyggnation ska bidra till ett ekologiskt hållbart boende. Det ska vara lätt att bygga klimatsmart och att bygga småskaliga energilösningar. Kommunen ska 20