DET ÄR ALDRIG NÅGON SOM NÅNSIN FRÅGAT VAD TYCKER NI OM DET HÄR?

Transkript

1 DET ÄR ALDRIG NÅGON SOM NÅNSIN FRÅGAT VAD TYCKER NI OM DET HÄR? SVERIGE 2014

2 Ung röst 2014 Rädda Barnen Projektledare och text: Mary Douglas Arbetsgrupp: Gudrun Berglund, Irene Milsten, Kerstin Pirard, Lisa Lundgren, Lollo Lindahl, Margareta Elensky, Margareta Johansson, Maud Andersson, Ulla Hardelin Projektgrupp: Anders Persson, Cecilia Malm, Marie Forsberg, Karin Fyrk, Sara Skoog, Sara Svensson, Terése Bergsten Särskilt tack till: Marianne Petersson och Sara Thiringer Undersökningsföretag: Enkätfabriken Formgivning, foto och layout: Dockside 2

3 Förord Rädda Barnen genomför Ung röst för att barn enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) har rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Vi vill att barn själva ska få tycka till om hur de upplever att deras rättigheter efterlevs. De som fattar beslut om saker som rör barns vardag i skolan, i hemmet, på fritiden och i samhället ska ha kunskap om och förstå hur barn har det. Barn har unik kunskap om sin egen situation. När barn får mer inflytande över beslut, bidrar det till att besluten blir mer välgrundade och får större legitimitet. Ambitionen är att Ung röst ska vara ett verktyg för samtal med politiker, beslutsfattare och andra aktörer kring barns och ungas uppväxtvillkor. Vi hoppas att Ung röst ska inspirera till att det på alla nivåer skapas forum för inflytande utifrån barns egna förutsättningar och villkor. I Sverige har regering och riksdag, kommuner och landsting ansvaret för de frågor som rör barn och unga. Eftersom Sverige antagit barnkonventionen betyder det att dessa instanser har en skyldighet att förverkliga denna. För även om många barn i Sverige har det bra, visar Ung röst att det finns väldigt mycket kvar att göra. Stort tack till alla barn och unga som varit med och skapat Ung röst. Tack även till lärare, rektorer och alla övriga som bidragit till att Rädda Barnen kunnat genomföra undersökningen. Inger Ashing Ordförande Rädda Barnen Barn och unga i Sverige blir nästan aldrig hörda. Denna enkät var jättebra och jag hoppas att kommunen gör något sådant själv i framtiden. 3

4 Innehåll Förord 3 Innehållsförteckning 4 Sammanfattning av Ung röst Allvarligt talat 9 Vad är Ung röst? 10 Om artikel 12 i barnkonventionen 11 Hur har Rädda Barnen gjort? 12 Resultat Respekt för barnets åsikter 17 BARN VILL ATT VUXNA SKA LYSSNA Rätt att må bra och känna sig trygg 23 MOBBAD OCH KRÄNKT 24 OTRYGGA PLATSER 26 VÅLD 28 HEM OCH FAMILJ 28 ATT MÅ DÅLIGT 28 STÖD OCH HJÄLP 30 4

5 3. Uppväxt på olika villkor 33 DÅLIGT STÄLLT 34 SKILLNADER BEROENDE PÅ BOSTADSORT 36 SKILLNADER MELLAN TJEJER OCH KILLAR Skola och utbildning för alla 39 ORO ÖVER SKOLARBETE 40 ARBETSMILJÖ OCH INFLYTANDE I SKOLAN 41 TRYGG I SKOLAN Koll på rättigheter Framtiden 49 Bilaga 53 Resultatet i sin helhet. 5

6 JAG VILL ATT VARJE KOMMUN SKA HA BARNAMBASSADÖR, BARNKOMMUNR ÅD OCH FRITIDSGÅRDAR. Kille, årskurs 8 6

7 Sammanfattning av Ung röst 2014 Nästan barn i Sverige har svarat på frågor om sina rättigheter i Ung röst. Resultatet visar att inte alla barn i Sverige får sina rättigheter tillgodosedda. Ung röst visar också att många barn vill bli lyssnade till och tagna på allvar i större utsträckning än idag. Både i frågor som rör dem själva och sådant som rör samhället i stort. 91% tycker det är viktigt att de som bestämmer lyssnar på barn 24% har fått kränkande meddelanden på nätet 90% har under det senaste året någon eller många gånger känt sig stressade över skolarbetet 43% har under det senast året blivit ombedda av personal på skolan att ta med pengar till aktiviteter 23% känner sig sällan eller aldrig trygga i kollektivtrafiken på kvällstid 4% har under det senaste året oroat sig för att inte få vara tillsammans/gifta sig med vem de vill 13% har under det senaste året oroat sig över att familjens pengar inte ska räcka till det de behöver 60% vill ha mer inflytande och fler möjligheter att påverka i frågor som rör barn 17% av tjejerna har haft ätstörningar under det senaste året 21% har under det senaste året någon eller många gånger känt sig mobbade eller kränkta 49% har någon gång eller många gånger känt sig ledsna eller nedstämda en längre tid det senaste året 11% procent av tjejerna har råkat ut för att en vuxen kontaktat dem på nätet och velat prata om sex 8% har inte kunnat delta i en fritidsaktivitet under det senaste året för att det kostat pengar 52% av killarna har sett någon bli slagen under det senaste året 4% har under det senaste året oroat sig för att bli vräkta 45% har hört talas om barnkonventionen 87% ser ganska eller mycket positivt på sin framtid 7

8 8

9 Allvarligt talat Kommer ni att hjälpa oss nu så att det blir mindre läskigt här på kvällen? Så frågade en tolvårig tjej som var en av de cirka barn som deltog i Ung röst. Vi var tvungna att svara nej. Det kunde vi inte lova. Och även om vi hade kunnat vara behjälpliga med just det, vem skulle hjälpt till nästa gång hon och hennes vänner ville förändra något? Det vi däremot lovade var att vi skulle överlämna hennes synpunkter till de som bestämmer. Vi lovade också att kämpa för att barn ska bli lyssnade till och för att deras åsikter ska bli tagna på allvar på alla nivåer i samhället. Ung röst bekräftar nämligen att väldigt många barn vill bli lyssnade till. Både i frågor som rör dem själva och sådant som rör samhället i stort. Det verkar som om många av de inflytandeforum som finns för barn inte tar hänsyn till deras åsikter. Detta leder till sämre beslut och att förtroendet för vuxna skadas. Att bli lyssnad till och tagen på allvar kan dessutom ha avgörande betydelse för ett barns välbefinnande. Jag var mobbad årskurs 0-9 och fick aldrig den hjälp jag behövde fast lärarna sa att dom skulle fixa det. En stor del av min barndom blev förstörd på grund av dem I Ung röst vittnar barn om bland annat stress, oro, mobbning, vräkningar, nedstämdhet, avgifter i skolan och rasism. Barn blir kränkta och i vissa situationer verkar vuxna inte se till barnets bästa. Detta är allvarligt. Så nu gör vi det vi lovade den tolvåriga tjejen. Vi överlämnar Ung röst till dig och kämpar vidare för att barn ska tas på allvar var i Sverige de än befinner sig. Är det ett stort beslut som ska fattas i kommunen så skicka ut frågan i skolorna och kolla vad ungdomarna tycker. Då kan de som bestämmer ta ställning till våra åsikter. Mer än 20 procent av Sveriges befolkning är under 18 år och saknar därmed formell möjlighet att göra sin röst hörd. Det betyder att en viktig del av befolkningens perspektiv lätt förbises och att något behöver göras för att tillvarata barns åsikter, lokalt som nationellt. I Ung röst beskriver barn om och om igen en känsla av maktlöshet. De menar att vuxna inte lyssnar och om de faktiskt gör det händer det oftast ingenting ändå. Barn beskriver exempelvis hur de suttit med i matråd i flera år utan att något förändrats eller hur de blivit mobbade utan att lärare agerat. Jag känner att socialtjänsten inte lyssnade på vad jag sa till dem när jag hade det svårt med min mamma. 9

10 Vad är Ung röst? Ung röst är Rädda Barnens landsomfattande undersökning med barn. Den genomförs med hjälp av enkäter och fokusgruppintervjuer. Frågorna omfattar såväl kommunala som nationella ansvarsområden och sträcker sig över teman som inflytande, utbildning, trygghet, framtid och psykisk ohälsa. Undersökningen genomsyras i alla delar av artiklarna i barnkonventionen och utgår främst från den kritik Sverige fått från FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) men även från andra områden där Rädda Barnen vill undersöka hur barn upplever sin situation. Kritik och rekommendationer Barnkonventionen ratificerades (antogs) av Sverige Det innebär att regeringen vart femte år granskas av barnrättskommittén, som följer upp hur Sverige efterlever barnkonventionen. Trots att Sverige överlag anses vara bra på att följa barnkonventionen vill kommittén bland annat att det ska göras mer för att: barn i större utsträckning ska bli lyssnade till i frågor som rör dem stoppa mobbning snabbare hjälpa barn och unga som mår dåligt barn som flyr från andra länder ska ha samma rättigheter som andra barn i Sverige barn ska känna till sina rättigheter i större utsträckning än idag minska barnfattigdom alla barn ska få samma möjlighet till bland annat utbildning och stöd oavsett var i landet de bor Sverige får också kritik för att Barnombudsmannen inte kan ta emot enskilda klagomål från barn som inte fått sina rättigheter tillgodosedda. Vad vill Rädda Barnen? Ung röst ger en välgrundad inblick i hur barn upplever sin situation och hur de anser att deras rättigheter respekteras och tillgodoses. Ambitionen är att kunskapen ska spridas och att de som påverkar barns uppväxtvillkor ska ta den till sig och agera. Rädda Barnen vill att riksdag, regering, myndigheter, landsting, kommuner och skolor skapar strukturer och rutiner för att hämta in barns åsikter och försäkra att dessa tas med i alla beslutsunderlag som rör barn. Att de framtagna rutinerna har ett förhållningssätt som alltid utgår från barnets bästa. Rädda Barnen gör inga anspråk på att förklara varför barn har svarat som de gjort. Det finns därför anledning för exempelvis kommuner och landsting att göra fördjupade studier och föra en dialog med barn och unga för att få en djupare förståelse för resultaten. Hur kan man använda Ung röst? Den här rapporten innefattar resultatet för hela Sverige. Vissa frågor får större utrymme än andra och det totala resultatet för alla frågor finns i bilagan. Till undersökningen hör ytterligare 61 rapporter där resultat redovisas på kommun- eller länsnivå. Du finner dem på: 10

11 Om artikel 12 i barnkonventionen Enligt barnkonventionens artikel 12 har barn rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem, i förhållande till ålder och mognad. Det kan exempelvis innebära att vuxna måste anpassa information så att barn kan ta den till sig. Vuxna ska lyssna till, respektera och väga in barnets egna åsikter i alla beslut som rör barnet. Utgångspunkten är att se barns deltagande som en process och inte en engångsföreteelse. Vuxna bör inte ha ett symboliskt förhållningssätt till artikel 12, som exempelvis genom teckningstävlingar, barnkörer och trädplanteringar. Att lyssna till barn på riktigt innebär att de ska få tycka till i frågor som rör dem. Till exempel att få vara med och påverka stora beslut som rekrytering, budget och planering i kommunen eller på skolan. Barn ska få information om frågan som behandlas och deltagandet ska var frivilligt. Jag tycker att våran rektor och kommunfullmäktige borde ta våra brev på allvar och att de faktiskt svarar på dem. Det är också viktigt att fråga barn vad de själva vill tycka till om och på vilket sätt. När ett beslut sedan har fattats, ska man berätta för barnet om beslutet, på vilket sätt man har tagit till sig dess åsikter och vilka konsekvenser det får. BARNKONVENTIONEN ARTIKEL Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. 11

12 Hur har Rädda Barnen gjort? Datainsamling Datainsamlingen har utförts av Rädda Barnens medlemmar. Artikel tre i barnkonventionen, som handlar om barnets bästa, är central i Rädda Barnens arbete. Därför var det viktigt att barnen gavs möjlighet att genomföra enkäten utan att känna oro för att andra skulle kunna kontrollera vad de svarat. Skolan bedömdes vara den plats där alla barn kunde nås men ändå garanteras största möjliga anonymitet. Undersökningen genomfördes därför med hjälp av enkäter i skolor. BARNKONVENTIONEN ARTIKEL 3 Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Frågor och frågeformulär Enkäten innehåller 31 frågor som har tagits fram av Rädda Barnen i samråd med barnrättsexperter, sakkunniga, forskare och undersökningsföretaget Enkätfabriken. Enkätfabriken har även stått för sammanställning och hantering av enkäter. Utöver detta har tio fokusgruppintervjuer, med cirka sex barn i varje grupp, genomförts av Rädda Barnen på olika orter runt om i landet. Frågeställningarna i både enkät och fokusgrupper utgår från barnkonventionen och de rekommendationer Sverige fått från barnsrättskommittén. Urval Undersökningens målgrupp är barn i årskurserna 6 och 8 samt första året på. För att säkerställa representativitet och ett tryggt deltagande fanns tydliga riktlinjer kring alla delar av genomförandet. Det medförde att urvalet inte kunde bli helt slumpmässigt, men för att få så god representativitet som möjligt ställdes krav på stor spridning av kommuner, län och medverkande skolor. Totalt har enkäter samlats in från cirka 500 skolor i 75 kommuner. För varje deltagande kommun har det funnits minimikrav på antalet medverkande elever och skolor. Dessa har tagits fram utifrån antalet elever i de aktuella kommunerna. Resultat på kommunnivå har enbart tagits fram för de kommuner som fått in tillräckligt antal svar och som har haft en god spridning. Resultatet är alltså tillförlitligt både på kommun- och riksnivå. Alla kommuner har inte svar från alla åldersgrupper, då vissa kommuner saknar gymnasium. Detta bör tas med i bedömningen vid jämförelse mellan kommuner. Viktning Resultatet är viktat på ålder för att säkerställa ett så representativt resultat som möjligt. Detta innebär att även om man kan räkna ut det ungefärliga antalet personer utifrån procentsatsen så går det inte att komma fram till det faktiska, reella talet. 12

13 Variabler I rapporten redovisas genomgående indelning efter kön (tjej/kille) och årskurs. Barnen har i enkätsvaren själva angett vilken grupp de tillhör. Svarsalternativen för kön var: Tjej, Kille, Annat (identifierar mig inte som tjej eller kille). 561 barn uppgav Annat. Vid Rädda Barnens analys av gruppen Annat visade det sig att en del enkäter var slarvigt eller ofullständigt ifyllda. För att inte belasta undersökningsresultatet med felaktig data har Rädda Barnen därför valt att bortse från gruppen Annat vid redovisningen av de kvantitativa resultaten. Vid redovisning av citat hämtade från enkäten finns dock gruppens svar med. Redovisning av enkäter Totalt insamlade enkäter Webbenkäter Pappersenkäter Bortagna ofullständigt ifyllda 800 Bortagna gruppen Annat 561 Antal enkäter som det kvantitativa resultatet bygger på Pappers- eller webbenkäter användes vanligtvis utifrån klassernas egna önskemål. Vissa enkäter kunde inte räknas in i det totala resultatet då dessa till stor del var ofullständigt ifyllda eller där respondenten missat att fylla i någon av variablerna kön och årskurs. Gruppen Annats kvantitativa svar har avlägsnats vilket redovisas ovan under rubriken Variabler. Skrivna kommentarer som inkom under den öppna frågan sparades dock från alla enkäter och finns med i den totala sammanställningen. Sammanfattningsvis har barn fyllt i Ung röst-enkäten och det kvantitativa resultatet bygger på enkäter. Fördelning mellan kön eller årskurs Resultatredovisning fördelat på årskurs eller kön är en uppdelning av det totala resultatet. Om 20 procent av killarna och 10 procent av tjejerna har svarat ja på en fråga så innebär detta alltså inte att 30 procent totalt har svarat ja, utan andelen killar respektive tjejer som svarat ja på en fråga. Se exempel nedan: KILLE TJEJ TOTAL Antal barn Antal som svarat ja Andel som svarat ja 20% 10% 15% Avrundning Procentandelarna avrundas till heltal och totalen kan därför ibland understiga eller överstiga 100 procent. En del av frågorna är flervalsfrågor där det funnits möjlighet att välja mer än ett svar. I sådana fall blir totalen mer än 100 procent. Fokusgrupper och citat Rapporten innehåller citat från barn. Dessa är hämtade antingen från någon av de tio fokusgruppintervjuer som genomförts eller från kommentarer skrivna under en öppen fråga i enkäten: Är det något du vill säga till de som bestämmer i din stad, din kommun eller i Sverige? Är det något du tycker att de borde veta? Vissa citat har redigerats för att skydda barnets identitet, kortats ner på grund av platsbrist eller för att de på något vis innehållit språk som varit kränkande mot människors lika värde. 13

14 Resultat I UNG RÖST HAR BARN I SVERIGE BLIVIT TILLFRÅGADE OM SINA RÄTTIGHETER. Diagrammen visar fördelningen mellan andelen tjejer och killar som deltagit samt fördelningen mellan andelen barn som deltagit från de olika årskurserna. Tjej 51% 49% Kille 25% 39% på 36% Resultatet från undersökningen redovisas under olika teman. Tillsammans med de kvantitativa resultaten finns citat från fokusgruppintervjuer och från en öppen fråga där barn fick möjlighet att svara med egna ord. I detta avsnitt redovisas utvalda delar, i bilagan finns det totala resultatet redovisat i tabeller. På vissa sidor redovisas resultatet i tabeller fördelat på kön och årskurs. För förtydligande av dessa, se sidan 13. Till undersökningen hör ytterligare 61 rapporter där resultat redovisas på kommun- eller länsnivå. Dessa finns listade på 14

15 BARN I 75 KOMMUNER FRÅN 19 LÄN HAR BIDRAGIT TILL UNG RÖST 2014 Alvesta Arvika Bjuv Borlänge Bräcke Danderyd Ekerö Enköping Falun Gotland Gävle Göteborg Hallstahammar Halmstad Haninge Haparanda Helsingborg Huddinge Hudiksvall Härnösand Hässleholm Höganäs Höör Järfälla Jönköping Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskrona Kiruna Knivsta Kristianstad Kungsbacka Lerum Lidingö Ljusdal Luleå Lund Lycksele Malmö Nacka Norrtälje Nynäshamn Ockelbo Orsa Partille Piteå Sigtuna Skellefteå Sollentuna Stenungsund Stockholm Strömsund Sundsvall Surahammar Svedala Säter Sölvesborg Tibro Timrå Tomelilla Trelleborg Trollhättan Tyresö Täby Upplands Väsby Uppsala Vansbro Vetlanda Värmdö Värnamo Växjö Ystad Åre Österåker Rödmarkerade orter har egna kommunrapporter med lokalt resultat. Till undersökningen hör även fyra länsrapporter Skåne, Blekinge, Stockholm och Dalarna. 15

16 16

17 1 Respekt för barnets åsikter VARJE BARN HAR RÄTT ATT GÖRA SIN RÖST HÖRD I ALLA FRÅGOR SOM RÖR BARNET. 1. RESPEKT FÖR BARNETS ÅSIKTER Hade gärna fått veta hur jag skulle kunna kontakta er om det skulle var a något, hur vi barn kan påverka den stad vi bor i. Positivt och få var a med och bestämma om det som rör oss barn. Barn saknar formella möjligheter att göra sina röster hörda. Det är vuxnas ansvar och skyldighet att lyssna till, respektera och väga in barns åsikter i beslut som rör barn. Barn har rätt att uttrycka sin mening och bli tagna på allvar. Det gäller till exempel i skolan, hemma eller i kommunen. Men, i Ung röst beskriver barn vid flera tillfällen en känsla av maktlöshet. De menar att vuxna inte alltid lyssnar och om de faktiskt gör det händer det ofta ingenting ändå. 17

18 BARN VILL ATT VUXNA SKA LYSSNA 91% tycker det är viktigt att de som bestämmer lyssnar på barn. Många barn uttrycker vikten av att de som bestämmer lyssnar på dem. Två av tre vill ha mer inflytande och fler möjligheter att påverka i frågor som rör dem. Dock är det bara en av tio som anser att de har stora möjligheter att föra fram sina synpunkter till de som bestämmer. Det är i skolan barn upplever att de får påverka mest. Det är även i skolan barn främst vill ha mer inflytande. Kommunen är den plats där barn upplever sig kunna påverka minst. Har barn fått påverka i viktiga frågor? Om ja var har barn fått vara med och påverka? Skolan 77% 29% 44% Ja Nej Hemma Fritidsaktiviteter 33% 66% Vet inte 28% Annat ställe 16% Kommunen 5% Fråga 7: Diagrammet visar om barn anser att de har fått vara med och påverka i frågor som är viktiga för dem under det senaste året. Fråga 7.b: Tabellen visar var barn upplever att de får vara med och påverka. 18

19 Andelen barn som upplever att de får vara med och påverka minskar med ökande ålder. Mer än hälften av barnen i årskurs 6 svarar att de har fått vara med och påverka i frågor som är viktiga för dem men bara drygt en tredjedel i årskurs 1 på svarar detsamma. Tjejer vill i högre utsträckning än killar ha mer inflytande och fler möjligheter att påverka i frågor som rör dem. Andelen barn som upplever att de har haft möjlighet att påverka i frågor som är viktiga för dem varierar beroende på i vilken kommun barnen bor. Jag tycker ni borde komma ut och visa att ni finns och ber ätta om vad ni håller på med. Ni borde också bör ja lyssna på oss ungdomar också. 1. RESPEKT FÖR BARNETS ÅSIKTER Möjligheter att påverka Möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer 68% 35% 39% 41% 43% 45% 47% 50% 55% Stora möjligheter Små möjligheter 11% 47% 24% Inga möjligheter 14% Vet inte 28% Kiruna Sölvesborg Tyresö Lerum Järfälla Hässleholm Falun Orsa Vetlanda Karlsborg Fråga 7: Diagrammet visar skillnader mellan tio kommuner där barn svarat JA på frågan om de under det senaste året haft möjlighet att påverka i frågor som är viktiga för dem. Fråga 6: Diagrammet visar vilka möjligheter barn anser sig ha att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen där barnen bor. 19

20 Vill barn ha mer inflytande? Om ja vilka områden vill barn kunna påverka? Skola/utbildning 68% 14% 26% Ja Nej 60% Vet inte Jämställdhet Rasism Fritidsmöjligheter Kollektivtrafiken 52% 43% 38% 31% Annat område 14% Fråga 8: Diagrammet visar om barn vill ha mer inflytande och fler möjligheter att påverka i frågor som är viktiga för dem. Fråga 8.b: Bilden visar inom vilka områden barn önskar få vara med och påverka. 20

21 Frågor som berör och engagerar barn i Sverige Ung röst visar att många barn har ett engagemang för frågor som rör dem själva, vänner och familj samt samhället i stort. I enkäten var frågorna delvis styrda, men det fanns möjlighet att uttrycka sig fritt i någon av de tio fokusgruppintervjuer som genomfördes och även under en öppen fråga i enkäten: Är det något du vill säga till de som bestämmer i din stad, din kommun eller i Sverige? Är det något du tycker att de borde veta? Den öppna frågan besvarades av nästan barn och mängder av synpunkter, förslag, tips, uppmaningar och frågor framkom på alla nivåer: lokalt, nationellt och globalt, men också individuella berättelser och beskrivningar som barn själva upplevt. Kommentarerna handlar framför allt om skolmiljön, förslag på fritidsaktiviteter, hur tryggheten kan förbättras och tillfällen då barn känt sig kränkta eller förbisedda av vuxna. Många uttrycker sig om samhällsfrågor som skolan, resursfördelning, biståndsfrågor, barns hälsa, rasism och mångfald. Ett stort antal uppmanar Sverige att hjälpa barn som mår dåligt, utsätts för mobbning eller som har knapp ekonomi. Barn uttrycker bland annat: att vuxna ska lyssna mer på barn och ta deras åsikter på allvar att stressen i skolan ska minska att skolmaten ska förbättras att de vill ha fler engagerade och handlingskraftiga lärare och vikarier att Sverige ska göra mer för att stoppa mobbning/nätmobbning att barn som mår dåligt ska få mer stöd 1. RESPEKT FÖR BARNETS ÅSIKTER Vi är också viktiga och ni glömmer bort oss för mycket! att kollektivtrafiken ska bli mer barn- och ungdomsvänlig (tryggare, kostnadsfri och anpassade tider efter skola och aktiviteter) att det ska skapas fler och billigare fritidsaktiviteter och fritidsmöjligheter (öppettider, transport, mötesplatser, belysning på utomhusarenor mm) 21

22 22

23 2 Rätt att må bra och känna sig trygg ALLA BARN HAR RÄTT TILL EN TRYGG UPPVÄXT. DET INNEBÄR ATT INTE BEHÖVA UTSÄTTAS FÖR VÅLD, MOBBNING ELLER ANDRA KRÄNKNINGAR. 2. RÄTT ATT MÅ BRA OCH KÄNNA SIG TRYGG Barn har rätt att må bra och få hjälp och stöd om de blivit illa behandlade, skadade eller mår dåligt. Om vuxna i en familj inte har möjlighet att hjälpa eller stödja barnet i en utsatt situation måste samhället ta ansvar och se till att barnet får den hjälp och det stöd som behövs. Jag blir kallad n-ordet och massa andr a saker och jag vill inte bli kallad det. Jag har sagt till dem att sluta men ingen lyssnar. Jag är deppig var je dag pga. detta. Sverige uppmanas av barnrättskommittén att arbeta hårdare mot mobbning och kränkningar särskilt mot trakasserier kopplade till barn med utländsk bakgrund och barn med funktionsnedsättningar. Sverige uppmanas även att agera för att stoppa kränkningar som sker utanför skolan och att barn ska involveras i arbetet mot mobbning. 5% oroar sig för att utsättas för rasism. 23

24 MOBBAD OCH KRÄNKT I Ung röst nämner många barn mobbning i skolan och på nätet. Anmärkningsvärt är att många barn vädjar till vuxna att i större utsträckning uppmärksamma vissa nätbaserade sidor där kränkningar är vanligt förekommande. Ung röst visar att drygt vart femte barn känt sig mobbad eller kränkt någon eller många gånger under det senaste året. 24 procent har fått kränkande meddelanden från andra barn på nätet och 17 procent har fått kränkande meddelanden på mobilen. Mer än var tionde tjej har blivit kontaktad av någon vuxen på nätet som velat tala om sex. Tjejer har i högre uträckningen än killar blivit utsatta för kränkande behandling. Jag tycker att man borde ha koll på nätmobbningen otroligt mycket mera. Barn kan ta det riktigt personligt och tycka att det är man själv som det är fel på. Det kan påverka så hårt att man börjar skada sig själv eller tar livet av sig på grund av detta. Dom vuxna vet egentligen inte så mycket som dom tror om vad som händer under skoltid/internet. Vuxna vet helt klart inte hur det påverkar. Tjej åk 6 Mobbad eller kränkt det senaste året 4% Varför mobbad eller kränkt? Funktionsnedsättning 4% 16% Inte alls Sexuell läggning/ könsidentitet 6% Barnfattigdom 7% Tro/religion 9% 79% Någon gång Många gånger Ålder 9% Utländsk bakgrund 9% Utseende 47% Annan anledning 63% Fråga: 27.4: Diagrammet visar om barn känt sig mobbade eller kränkta under det senaste året. Fråga: 27.b: Tabellen visar av vilken anledning barn upplevt att de blivit mobbade eller kränkta. 24

25 88% vill att Sverige ska göra mer för att stoppa mobbning och nätmobbning. HEMMA KÄNNER JAG MIG MEST TRYGG FÖR DÄR KAN INGEN RETA MIG. 2. RÄTT ATT MÅ BRA OCH KÄNNA SIG TRYGG Kränkningar på internet och mobil 26% 24% 22% 20% 17% 13% 11% 8% 5% Tjej Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Totalt Kille Fråga_26_3 Fått kränkande* meddelande på nätet från andra barn eller unga Fråga: 26.3: Fått kränkande meddelanden på nätet från andra barn eller unga. Fråga_26_4 Fått kränkande* meddelande på mobilen från andra barn eller unga Fråga: 26.4: Fått kränkande meddelanden på mobilen från andra barn eller unga. Fråga_26_5 En vuxen har kontaktat mig på internet och velat prata om sex Fråga: 26.5: Blivit kontaktade av en vuxen som velat tala om sex via internet. 25

26 OTRYGGA PLATSER Vart fjärde barn känner sig otryggt i kollektivtrafiken på kvällstid. Detta bekräftas även i de kommentarer som inkommit och i de intervjuer som genomförts. Bland annat nämner barn ofta dålig belysning, ödsliga perronger/hållplatser och läskiga personer i kollektivtrafiken. Barn känner sig även otrygga på stan och i bostadsområdet på kvällstid. 3 procent känner sig sällan eller aldrig trygga varken på rasterna, i klassrummet eller på vägen till och från skolan. Jag vill kunna känna mig trygg på kvällarna. ensam hemma eller ute på stan på kvällar na. Hemma I bostadsområdet, dagtid I klassrummet På väg till och från skolan På rasterna På stan/i centrum, dagtid I kollektivtrafiken, dagtid På nätet På fritidsgården I bostadsområdet, kvällstid I kollektivtrafiken, kvällstid På stan/i centrum, kvällstid 1% 1% 2% 2% 2% 2% 2% 3% 3% 2% 3% 4% 3% 3% 4% 4% 4% 4% 4% 5% 6% 3% 6% 8% 5% 6% 7% 6% 9% Sällan eller aldrig trygg på följande platser: 13% 14% 16% 23% 25% Kille Totalt Tjej 33% 34% Fråga 24.a-l: Diagrammet visar andel barn som svarat att de sällan eller aldrig känner sig trygga på ovanstående platser. Vill du veta mer om frågan i sin helhet se bilagan sidorna

27 Otrygghet i kollektivtrafiken 21% 18% 20% 14% 10% 24% 26% 27% 29% 36% 2. RÄTT ATT MÅ BRA OCH KÄNNA SIG TRYGG Orsa Åre Skellefteå Uppsala Tibro Lerum Växjö Tyresö Värmdö Sigtuna Fråga 24.j: Diagrammet visar skillnader mellan tio kommuner där barn svarat att de sällan eller aldrig känner sig trygga i kollektivtrafiken på kvällen. Jag är inte alltid trygg när jag går hem fr ån skolan. Mina för äldr ar och min lär are lyssnar inte alltid när jag säger att jag är r ädd för en kille. 27

28 VÅLD 45 procent har sett någon bli slagen under det senaste året. Killar i grundskolan har bevittnat våld i högre utsträckning än tjejer och i högre utsträckning än barn i årskurs 1 på. 12 procent oroar sig för att utsättas för våld av andra barn, 7 procent oroar sig för att utsättas för våld av en vuxen. Resultaten från Ung röst visar att tjejer konsekvent upplever mer psykisk ohälsa än killar. Andelen barn som uppger att de mår dåligt ökar med åldern. 9 procent i årskurs 6 har många gånger känt sig ledsna och nedstämda under det senaste året, i årskurs 1 på ligger siffran på 22 procent. Ledsen och nedstämd under en längre tid HEM OCH FAMILJ På frågan om var barn känner sig trygga var det 7 procent som svarade att de inte alltid kände sig trygga i sitt hem. 5 procent svarade att de oftast gör det och 2 procent svarade att de sällan eller aldrig gör det. 3 procent oroar sig för bli utslängda hemifrån. 4 procent oroar sig för att de inte ska få vara tillsammans med eller gifta sig med vem de vill (6 procent av tjejerna och 3 procent av killarna). 2 procent oroar sig för att bli utvisade ur landet. 16% 33% Inte alls 51% Någon gång Många gånger ATT MÅ DÅLIGT Ung röst visar att många barn i Sverige mår dåligt. Barn upplever stress, nedstämdhet, ätstörningar och självskadebeteenden. Hälften av barnen som deltog i Ung röst har någon eller många gånger känt sig ledsna och nedstämda en längre tid under det senaste året. 12 procent har haft problem med ätstörningar och 14 procent oroar sig för att skada sig själva. Fråga 27.3: Diagrammet och tabellen visar om barn känt sig ledsna och nedstämda under en längre tid det senaste året. KÖN TJEJ KILLE Inte alls 38% 64% Någon gång 39% 27% Många gånger 23% 9% Totalt 100% 100% 28

29 Har haft ätstörningar 17% 12% Oro för att skada sig själv 20% 14% 9% 2. RÄTT ATT MÅ BRA OCH KÄNNA SIG TRYGG 7% Tjej Totalt Kille Tjej Totalt Kille Fråga_26_6 Haft problem med ätstörningar Fråga 26.6 Diagrammet visar andelen barn som har haft problem med ätstörningar under det senaste året. Fråga 25.9 Diagrammet visar andelen barn som oroat sig för att skada sig själva under det senaste året. 29

30 STÖD OCH HJÄLP Många barn som deltagit i Ung röst uttrycker i kommentarer och intervjuer att de vill ha snabbare och mer lättillgängligt stöd för barn som mår dåligt. De flesta nämner att de skulle vända sig till någon i sin familj om de har bekymmer eller blivit utsatta för något. Dock vet inte vart tredje barn vart de ska vända sig om de har problem i familjen. 93% vill att Sverige ska göra mer för att hjälpa barn som mår dåligt. Barn som inte vet vart de ska vända sig om de har problem i familjen om de utsätts för våld, hot eller andra brott om de känner sig kränkta eller orättvist behandlade 29% 33% 31% om de mår psykiskt dåligt 21% Unga behöver hjälp, allt från läxhjälp, till psykolog och liknande, som inte kostar! Det ska vara lätt att få hjälp! Fråga 28: Diagrammet visar andelen barn som inte vet vart de ska vända sig om de upplever något av ovanstående alternativ. 30

31 DET ÄR TYP OMÖJLIGT ATT FÅ KONTAKT MED BUP 2. RÄTT ATT MÅ BRA OCH KÄNNA SIG TRYGG 31

32 32

33 3 Uppväxt på olika villkor ALLA BARN HAR RÄTT TILL LIKVÄRDIGA MÖJLIGHETER EXEMPELVIS UTBILDNING OCH STÖD OAVSETT BAKGRUND, KÖN ELLER BOSTADSORT. 3. UPPVÄXT PÅ OLIKA VILLKOR Upprepade gånger har barnrättskommittén uttryckt oro över skillnaderna i uppväxtvillkor beroende på var man bor, bland annat för barn som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer. Stora skillnader mellan tjejers och killars välmående har också uppmärksammats av kommittén. Olika uppväxtvillkor kan leda till att vissa barn inte får samma förutsättningar och möjligheter som andra. Dom som har lite pengar borde få mer a tex till mat och kläder så att man klar ar sig. Min mamma har inget jobb och får jättelite pengar 33

34 DÅLIGT STÄLLT I Ung röst framkommer det att 13 procent är oroliga över att familjens ekonomi inte ska räcka till. 43 procent av barnen har uppmanats att ta med sig pengar till aktiviteter i skolan trots att skolan ska vara kostnadsfri för alla. För barn i familjer som lever på marginalen kan det innebära att man behöver avstå från aktiviteter i skolan och på fritiden. Ung röst visar att 6 procent fått avstå aktiviteter i skolan på grund av att det kostat pengar och 8 procent har behövt avstå fritidsaktiviteter av samma anledning. Gymnasieelever har i högre utsträckning behövt avstå fritidsaktiviteter än elever i grundskolan. BARNFATTIGDOM Sverige har ingen officiell definition av fattigdom. De barn som räknas som fattiga enligt Rädda Barnens definition lever i en familj som antingen har låg inkomststandard alltså så låg inkomst att pengarna inte täcker nödvändiga kostnader eller får försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. Kostnader i skolan och på fritiden Barn som blivit ombedda att ta med pengar till skolan under det senaste året 43% Barn som behövt avstå någon aktivitet i skolan under det senaste året på grund av att det kostat pengar 6% Barn som behövt avstå någon aktivitet på fritiden under det senaste året på grund av att det kostat pengar 8% Fråga 12, 13 och 14: Diagrammet visar andelen barn som svarat JA på följande frågor: om de blivit ombedda att ta med pengar till skolan, om de behövt avstå en skol- eller fritidsaktivitet under det senaste året på grund av att det kostat pengar. 34

35 Regeringen har infört en nollvision mot vräkningar av barnfamiljer, men trots detta visar Ung röst att 4 procent oroat sig över att tvingas flytta när familjen inte kan betala hyran. 3. UPPVÄXT PÅ OLIKA VILLKOR Oro för familjens ekonomi 23% 9% Ekerö 10% Hässleholm 11% Alvesta 12% Höganäs 13% Karlshamn 14% Åre 15% Huddinge 16% Karlsborg 17% Orsa Bräcke VI HAR INGENSTANS ATT GÅ OM DET ÄR KALLT UTE ELLER OM MAN INTE KÄNNER FÖR ATT VAR A HEMMA, ALLT KOSTAR PENGAR ATT GÖR A. Tjej, årskurs 8 Fråga Bilden visar andelen barn som under det senaste året oroat sig över att familjens pengar inte ska räcka till det de behöver, fördelat på tio kommuner. 35

36 SKILLNADER BEROENDE PÅ BOSTADSORT Ung röst bekräftar att det finns skillnader i barns uppväxtvillkor beroende på var man bor. Exempel på sådana skillnader är avgifter i skolan och hur barn upplever att skolans personal arbetar för att stoppa mobbning. Be skolorna att inte gör a så dyr a aktiviteter som man inte kan betala. Kostnader i skolan Stoppar skolan mobbning? 77% 30% 32% 36% 39% 41% 43% 48% 50% 61% 29% 41% 45% 48% 49% 50% 52% 55% 56% 19% Karlsborg Kalmar Karlshamn Tibro Alvesta Trelleborg Jönköping Bjuv Hallstahammar Ekerö Kiruna Kalmar Borlänge Sölvesborg Piteå Nacka Skellefteå Sigtuna Bjuv Ekerö Fråga 12: Diagrammet visar andelen barn som blivit ombedda att ta med pengar till skolan, i tio olika kommuner. Fråga 21: Diagrammet visar andelen barn som upplever att skolans personal arbetar för att stoppa mobbning, i tio olika kommuner. 36

37 SKILLNADER MELLAN TJEJER OCH KILLAR Uppväxtvillkoren skiljer sig åt mellan killar och tjejer i många frågor. Exempelvis mår tjejer dåligt oftare än killar. De oroar sig mer och utsätts i högre grad för kränkningar. Det finns även skillnader mellan tjejer och killar i vissa frågor gällande otrygghet och inflytande. I endast en fråga är killarnas utsatthet markant högre än tjejernas och det gäller andelen barn som bevittnat våld. Att alla människor är lika värda till exempel att män får högre lön än kvinnor och att det inte finns ett enda tjej-ishockeylag där jag bor. #RESPECT! 3. UPPVÄXT PÅ OLIKA VILLKOR FRÅGA TJEJ KILLE Andel barn som oroat sig över att inte klara skolan 48% 31% Andel barn som sällan eller aldrig känner sig trygga i kollektivtrafiken på kvällen 33% 14% Andel barn som har utsatts för kränkningar från andra barn på mobilen 20% 13% Andel barn som vill ha mer inflytande 67% 53% Andel barn som haft problem med ätstörningar 17% 7% Andel barn som oroat sig över familjens ekonomi 18% 9% Andel barn som känt sig ledsna eller nedstämda en längre tid 62% 36% Andel barn som via nätet blivit kontaktad av en vuxen som velat tala om sex 11% 5% Andel barn som oroar sig för att bli mobbad 27% 16% Andel barn som bevittnat våld 38% 52% (Tabellen visar hur svaren skiljer sig mellan tjejer och killar i tio olika frågor.) 37

38 38

39 4 Skola och utbildning för alla SKOLAN SKA GE LIKVÄRDIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ALLA, OAVSETT BAKGRUND, KÖN, FUNKTIONS- NEDSÄTTNING ELLER VÅRDNADSHAVARES UTBILDNINGSNIVÅ. 4. SKOLA OCH UTBILDNING FÖR ALLA Jag tycker att skolan borde var a mer kostnadsfri. Man borde undvika hemuppgifter och ha mindre läxor för alla har olika förutsättningar och alla kan inte få hjälp hemma. Det skapar or ättvisa och påverkar betyg och alla borde få samma chans. Skolan ska ha en kompensatorisk roll, alltså kompensera för de olika förutsättningar som ett barn kan ha. Barn som inte har möjlighet att få hjälp med skolarbete och läxor hemma ska kunna få stöd i skolan. Skolan har ansvar för att barn ska slippa kränkande behandling, som mobbning eller rasism, och att barn som mår dåligt ska få hjälp. Skolan ska reagera, hantera, och bemöta i sådana situationer. Skolan är barns arbetsplats, de har rätt till en god arbetsmiljö och att kunna påverka i skolrelaterade frågor. 39

40 ORO ÖVER SKOLARBETE Stress över betyg Ung röst visar att barn känner stress och oro i skolan. Nio av tio har någon eller många gånger upplevt stress på grund av skolarbete under det senaste året och 83 procent har känt sig stressade över betygen. 39 procent oroar sig för att inte klara skolan och vart femte barn oroar sig för att inte få tillräckligt med hjälp i skolan. Stress och oro över betyg och skolarbete är vanligare bland tjejer än killar och mer frekvent i de högre åldrarna än i de lägre. Stress och oro i skolan bekräftas i både skriftliga kommentarer och i de intervjuer som genomförts med barn. Det är ett av de vanligast förekommande ämnen som barn tar upp och diskuterar i Ung röst. 42% 17% 41% Inte alls Någon gång Många gånger Stress över skolarbetet 10% Fråga 27.2: Diagrammet visar om barn känt sig stressade över betygen under det senaste året. Hjälp med läxor i hemmet 46% Inte alls Någon gång Aldrig 4% 45% Många gånger Nästan aldrig 7% Ja, lite 39% Fråga 27.1: Diagrammet visar om barn känt sig stressade över skolarbetet under det senaste året. Ja, mycket Fråga 16: Diagrammet visar om barn får hjälp med läxor hemma. 50% 40

41 ARBETSMILJÖ OCH INFLYTANDE I SKOLAN Många barn uttrycker att de vill ha mer inflytande i skolan. Mer än vart femte barn upplever att de sällan eller aldrig haft möjlighet att föra fram sina åsikter om till exempel skolmat, raster eller andra skolrelaterade frågor. Barn från nästan alla deltagande kommuner har synpunkter på arbetsmiljön, bland annat arbetsro, skolmat, stress, oengagerade lärare och mobbning. De beskriver upprepade gånger att de inte blir tagna på allvar när de för fram sina synpunkter till exempelvis elevråd, matråd eller personal på skolan. Elever ska bland annat vara involverade i arbetet med att ta fram skolans likabehandlingsplan. 46 procent känner till skolans likabehandlingsplan, men bara 10 procent av dem har fått vara med och ta fram den. Inflytande i skolan Jag vet inte hur många gånger jag och mina kompisar har klagat på skolmaten. Under min tid i skolan har jag inte sett en enda för ändring och jag har gått i skolan i cirka 10 år nu. Ni lyssnar br a, men gör lite.. Kännedom om skolans likabehandlingsplan 77% 4. SKOLA OCH UTBILDNING FÖR ALLA Aldrig Sällan 6% 16% 34% 37% 40% 43% 48% 52% 56% 62% Ibland 43% 22% Ofta 35% Fråga 22: Diagrammet visar om barn anser att de haft möjlighet att föra fram sina åsikter om till exempel skolmat, raster eller andra skolrelaterade frågor. Upplands Väsby Karlskrona Bjuv Trollhättan Göteborg Lycksele Lidingö Fråga 19: Diagrammet visar andelen barn som känner till skolans likabehandlingsplan, i tio olika kommuner. Växjö Härnösand Gotland 41

42 TRYGG I SKOLAN Många barn beskriver mobbning som en del av skolans vardag, vare sig det gäller dem själva eller andra på skolan. 3 procent uppger att de sällan eller aldrig känner sig trygga varken på rasterna, i klassrummet eller på vägen till och från skolan. (Se sidan 26 Otrygga platser) Stoppar skolan mobbning? LIKABEHANDLINGSPLAN Enligt 6 kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Enligt förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling ska planerna upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Hämtat ur Skolverkets skrift: Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, % 21% Ja 49% Nej Vet inte Fråga 21: Diagrammet visar om barn upplever att lärare och annan personal arbetar för att stoppa mobbning. Jag känner mig inte trygg i skolan ibland. 42

43 Skolan satsar inte alls på läxhjälp. Finns inte möjligheten att någonsin få hjälp med en läxa förrän det är den lektionen och då ska den vara inlämnad och lärarna säger svaren. Man har alltså ingen chans att få hjälp. Det nya betygssystemet är heller inte bra, alla lärare tolkar det olika. En av mina lärare är jätte sträng. Får man 2% E i t.ex. svenska och 98% A får man ett D i betyg. Vissa andra lärare skulle sätta B i en liknande situation. Allt detta har hänt mig, och det gör mig väldigt förvirrad, och det känns bara jobbigare att gå till skolan nu för tiden. Föredrar verkligen det gamla betygssystemet och skulle nästan göra vad som helst för att få tillbaka det. Även bristen på lärare är jobbig. Våran kemilärare ex. jobbar som arkitekt annars och jobbar hos skolan två gånger i veckan men kan nästan inget själv om kemi. Vi elever kan mer än våran egen lärare, det känns bara inte rätt! Jag tycker även att de pengar som läggs på skolmaten verkligen inte räcker. När vi kommer på våran lunchrast som brukar börja mellan kl är maten ofta slut. Grönsakerna med. Om maten är slut säger de att de inte kan göra så mycket och vi får äta knäckebröd. Känns inte rätt. I bästa fall värmer de på några gamla rester men detta tar tid och våra raster är inte så långa. Jag känner att man inte har chansen att ändra något i skolan alls. Vi har klassråd en gång per termin och elevrådet har möten lika ofta och på deras möten fikar de mest och nästan inga av våra förslag går igenom. Sen lovar de fotbolls tävlingar etc. och de blir ALDRIG av. Allt detta är saker jag skulle behöva för att trivas bättre i skolan, chansen att få hjälp med läxor av lärare, lunch och utbildade lärare. Det skulle göra att jag kände mig säkrare på att jag kommer att klara målen och sluta ha ångest hela tiden för att jag inte hänger med. Jag vet vad jag drömmer om i framtiden men kommer nog inte nå dit... Tjej åk 8 43 olan satsar inte 4. SKOLA OCH UTBILDNING FÖR ALLA

44 44

45 5 Koll på rättigheter 5. KOLL PÅ RÄTTIGHETER KÄNNER MAN INTE TILL SINA RÄTTIGHETER ÄR DET SVÅRT ATT GÖRA SIN RÖST HÖRD OCH FÅ STÖD. Det är viktigt att alla barn känner till sina rättigheter. Sveriges regering och riksdag, kommuner och landsting har ett ansvar att se till att de som arbetar med och för barn ska vara medvetna om och känna till barnkonventionens innehåll. Barnrättskommittén uppmuntrar Sverige att förbättra kännedomen om barnkonventionen bland barn. Vi har också r ättigheter och vi har liv. Vi är bar a lite yngre. Vi får reda på massor av saker som inte ni har reda på. Ung röst visar att 45 procent har hört talas om barnkonventionen och 22 procent har fått information om barnkonventionen i skolan under det senaste året. Dock är det betydligt fler som har hört talas om begreppet barns rättigheter. Kännedom om barnkonventionen varierar kraftigt mellan olika kommuner. 45

46 Kännedom om barnkonventionen Andel barn som hört talas om barnkonventionen 45% Andel barn som har fått information om barnkonventionen i skolan under det senaste året 22% Fråga 3.a och 4.a: Diagrammet visar andelen barn som svarat JA på frågan om de hört talas om barnkonventionen och om de fått information om barnkonventionen i skolan. Kännedom om barnkonventionen 72% Kännedom om barns rättigheter Andel barn som hört talas om barns rättigheter 89% 21% 30% 35% 41% 45% 46% 51% 54% 60% Andel barn som har fått information om barns rättigheter i skolan under det senaste året 45% Upplands Väsby Skellefteå Vansbro Järfälla Partille Huddinge Lidingö Knivsta Uppsala Säter Fråga 3.b och 4.b: Diagrammet visar andelen barn som svarat JA på frågan om de hört talas om barns rättigheter och om de fått information om barns rättigheter i skolan. Fråga 3.a: Diagrammet visar andelen barn som svarat JA på frågan om de hört talas om barnkonventionen, i tio olika kommuner. 46

47 DOM FLESTA TROR ATT VI INTE KLAR AR LIKA MYCKET BAR A FÖR ATT VI ÄR BARN. VISA LITE RESPEKT NU! VI ÄR MÄNNISKOR BAR A YNGRE! 5. KOLL PÅ RÄTTIGHETER 47

48 48

49 6. FRAMTIDEN 6 Framtiden VUXNAS ANSVAR PEKAS TYDLIGT UT I BARN- KONVENTIONEN. ETT BARNS MÖJLIGHETER TILL GODA FRAMTIDSUTSIKTER UTGÅR FRÅN VUXEN- VÄRLDENS FÖRMÅGA TILL STÖD. Ung röst visar att barn till stor del ser positivt på sin framtid och hoppas på jobb efter skolan. Det varierar dock en aning i ålder där man kan se att gymnasieeleverna inte riktigt vågar hoppas på jobb i samma utsträckning som barn i de yngre åldrarna. 87% ser positivt på sin framtid. Är orolig för min fr amtid, vet inte om man kan få jobb. 49

50 Hur ser barn på sin framtid? Tror barn att de kommer få jobb efter skolan? Mycket positivt 41% Ja 68% Ganska positivt 46% Kanske 25% Ganska negativt 4% Nej 3% Mycket negativt 1% Vet inte 5% Vet inte 8% Fråga 30: Diagrammet och tabellen visar om barn tror att de kommer få jobb efter att de slutat skolan. Fråga 29: Diagrammet och tabellen visar hur barn ser på sin framtid. ÅRSKURS Mycket positivt 48% 36% 38% Ganska positivt 41% 50% 49% Ganska negativt 2% 4% 4% Mycket negativt 1% 2% 2% Vet inte 8% 8% 7% Totalt 100% 100% 100% ÅRSKURS Ja 78% 69% 55% Kanske 18% 24% 33% Nej 1% 2% 5% Vet inte 3% 4% 7% Totalt 100% 100% 100% 50

51 6. FRAMTIDEN Vi ungdomar borde få mycket bättre information om fr amtiden, vår a betyg och varför vi behöver dem och inte bar a - annars får man inget jobb. 51

52 52

53 BILAGA Bilaga RESULTATET I SIN HELHET. Resultatet redovisas i den ordning frågorna är ställda i enkäten. 53

54 Fråga 1: Är du... Sverige Tjej 49% Kille 51% Fråga 2: Vilken årskurs går du i? Sverige 6 39% 8 36% Årskurs 1 på 25% Fråga 3.a: Har du hört talas om barnkonventionen? Ja 53% 39% 42% 46% 44% 45% Nej 23% 35% 37% 30% 33% 31% Vet inte 23% 26% 21% 24% 23% 24% Fråga 3.b: Har du hört talas om barns rättigheter? Ja 90% 88% 89% 92% 86% 89% Nej 3% 5% 5% 3% 6% 4% Vet inte 7% 8% 6% 5% 8% 7% 54

55 Fråga 4.a: Har man på din skola under den här eller förra terminen berättat om barnkonventionen? BILAGA Ja 37% 17% 12% 22% 22% 22% Nej 24% 42% 61% 44% 40% 42% Vet inte 39% 42% 28% 34% 38% 36% Fråga 4.b: Har man på din skola under den här eller förra terminen berättat om barns rättigheter? Ja 64% 43% 29% 46% 45% 45% Nej 11% 25% 47% 28% 27% 28% Vet inte 25% 32% 24% 26% 28% 27% Fråga 5: Tycker du att det är viktigt att politiker och de som bestämmer lyssnar på vad du och andra barn/unga tycker om olika saker? Ja 92% 90% 91% 94% 87% 91% Nej 2% 3% 4% 1% 5% 3% Vet inte 6% 7% 6% 4% 8% 6% Fråga 6: Hur stora möjligheter tycker du att du har att föra fram dina åsikter och tankar till de som bestämmer i din kommun? Stora möjligheter 14% 10% 10% 10% 12% 11% Små möjligheter 45% 48% 47% 48% 46% 47% Inga möjligheter 11% 16% 15% 14% 14% 14% Vet inte 30% 26% 27% 28% 27% 28% 55

56 Fråga 7: Har du under den här eller förra terminen fått vara med och tycka till om/påverka i frågor som är viktiga för dig? Ja 55% 41% 34% 45% 42% 44% Nej 16% 28% 39% 27% 29% 28% Vet inte 28% 31% 27% 29% 29% 29% Fråga 7.b: Var har du fått vara med och tycka till om/påverka i frågor som är viktiga för dig? Endast de som svarat JA på fråga 7 har svarat på 7.b I skolan 79% 77% 75% 78% 77% 77% På mina fritidsaktiviteter 31% 34% 36% 33% 33% 33% I min kommun 4% 5% 8% 5% 5% 5% Hemma 66% 66% 65% 68% 63% 66% På annat ställe 16% 15% 17% 15% 17% 16% Fråga 8: Vill du själv ha mer inflytande, makt och möjligheter att påverka/tycka till i frågor som berör dig och andra barn/unga? Ja 61% 60% 59% 67% 53% 60% Nej 13% 14% 16% 8% 20% 14% Vet inte 26% 26% 25% 25% 27% 26% Fråga 8.b: Vilka områden skulle du vilja vara med och tycka till om/påverka? Endast de som svarat JA på fråga 8 har svarat på 8.b Din utbildning och skola 60% 71% 72% 70% 65% 68% Barn och ungas fritid där du bor 35% 39% 41% 37% 40% 38% Kollektivtrafiken 20% 30% 46% 34% 28% 31% Rasism 43% 42% 43% 48% 37% 43% Lika rättigheter mellan killar och tjejer 56% 51% 49% 63% 38% 52% Jag skulle ha valt något annat område 13% 14% 15% 11% 17% 14% 56

57 Fråga 9.a: Sverige behöver göra mer för att stoppa mobbning/nätmobbning BILAGA Mycket viktigt 75% 65% 58% 76% 56% 66% Viktigt 18% 23% 25% 18% 26% 22% Ganska viktigt 5% 9% 11% 5% 12% 8% Inte alls viktigt 1% 1% 3% 0% 3% 2% Vet inte 1% 2% 2% 1% 3% 2% Fråga 9.b: Sverige behöver göra mer för att flyktingbarn ska få samma möjligheter som andra barn i Sverige Mycket viktigt 66% 53% 46% 62% 49% 55% Viktigt 23% 27% 27% 25% 26% 26% Ganska viktigt 7% 12% 15% 9% 14% 12% Inte alls viktigt 2% 5% 8% 2% 8% 5% Vet inte 2% 3% 3% 2% 4% 3% Fråga 9.c: Sverige behöver göra mer för att hjälpa barn och unga som mår dåligt Mycket viktigt 73% 65% 63% 76% 58% 67% Viktigt 23% 27% 28% 21% 31% 26% Ganska viktigt 3% 6% 7% 3% 8% 5% Inte alls viktigt 0% 1% 1% 0% 1% 1% Vet inte 1% 1% 1% 0% 2% 1% 57