Nr kr. För kapitalism och individuell frihet. Inter vju med en skattesmitare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 2 2001 39 kr. För kapitalism och individuell frihet. Inter vju med en skattesmitare"

Transkript

1 Nr kr För kapitalism och individuell frihet Att leva utanför systemet Skatteplanering en jämlikhetsfråga Inter vju med en skattesmitare Anarkokapitalismen mot minimalstaten

2 V älkomm en till Frihetsfrontens Somm arse minarium 2001 Frihetsfronten håller i år sitt nionde sommarseminarium, en tradition som blivit ett måste för många (riktiga) liberaler från såväl Sverige som Norge. Vi håller denna gång till på en kollogård ca 5 mil utanför Stockholm. Exakt plats kommer att meddelas när registreringen bekräftas. Lokalerna är moderna med inkvartering i fyrbäddsrum, bastu, egen badplats, fotbollsplan, mm. Det finns också ett välutrustat kök varifrån vår medhavde kock levererar kullinariska upplevelser till delatagarna. I år har vi bokat in ett flertal utmärkta talare som kommer att erbjuda stimulerande anföranden och intressanta diskussioner. Bland dessa finns moderate riksdagmannen Gunnar Axén, Schweiziske affärsmannen Christian Michel, Nyliberalens förre redaktör John-Henri Holmberg, entreprenören Dick Erxon, samt Fridemokraternas ordförande Hans-Jørgen Lysglimt. Förutom de ideologiska anförandena blir det trevlig samvaro med bl a fotbollslandskamp (Sverige-Norge) pilsnerdrickning på verandan långt in på småtimmarna mm. Seminariet pågår från fredagen 17 augusti klockan till söndagen 19 augusti klockan Priset som inkluderar allt utom måltidsdryck, är 690 kronor och betalas via postgiro , betalningsmottagare Nyliberalt Forum. Vill du vara försäkrad om att inte gå miste om en mycket trevlig och givande helg betala då deltagaravgiften så snart som möjligt. I mån av plats kan bilresa ordnas från Stockholm, först till kvarn.... Har du frågor så kontakta Mats Sylvan,

3 Innehåll Breviabox 620, Stockholm Redaktör Erik Lakomaa Redaktionssekreterare & ansvarig utgivare Henrik Bejke Redaktion Karin Råde, Henrik Alexandersson, Johan Nordström, Mats Sylvan Redaktionsråd Sven Rydenfelt, Ingemar Nordin, John-Henri Holmberg Presslagd ISSN: Löpnummer 55 Manusstopp nr : 1 september. NYLIBERALISMEN Tidningen NYLIBERALEN företräder den frihetsinriktade, klassiska liberalism vars främsta historiska företrädare var tänkare och revolutionärer som John Locke, Adam Smith, Richard Cobden, John Bright, Thomas Jefferson, Patrick Henry, Herbert Spencer och Frederic Bastiat, och som i dag kallas nyliberalism eller på engelska libertarianism. Utgångspunkten är synen på den enskilda människan som ett egenvärde med andra ord uppfattningen att varje individ har en okränkbar rätt att leva för sin egen skull. I och med det betraktar nyliberalismen självklart också varje person eller institution som med våld eller hot om våld försöker tvinga sin vilja på någon annan människa som omoralisk eller i politiska termer kriminell. Nyliberalismen anser att alla relationer mellan människor måste bygga på frivillighet och att politikens (och därmed statens) enda acceptabla uppgift i samhället är att värna medborgarnas individuella rättigheter. Därmed är också sagt att nyliberalismen förespråkar en starkt avgränsad och konstitutionellt begränsad minimistat vars enda syfte är att upprätthålla försvar och rättsväsende för att skydda människor från övergrepp, oberoende av dessa sedan utförs av enskilda brottslingar eller aggressiva grannländer. Ekonomiskt präglas ett sådant samhälle av en fri och oreglerad kapitalism, socialt av frihet för alla invånare att så länge de inte inkräktar på andras lika rätt fritt välja livsmönster, samlevnadsformer och livsstil. Nyliberalismen står för öppna gränser, fri invandring, absolut åsikts-, yttrande- och tryckfrihet och tolerans. Bland nyliberalismens främsta idégivare i modern tid återfinns filosofen och författarinnan Ayn Rand, den österrikiske ekonomen Ludwig von Mises samt nobelpristagarna i ekonomi Friedrich A Hayek och Milton Friedman. TIDSKRIFTEN NYLIBERALEN Nyliberalen är en självständig tidskrift för liberal debatt, idébildning och analys, utgiven i samarbete med den liberala nätverksorganisationen Frihetsfronten. Frihetsfrontens syfte är att genom mötesarrangemang, seminarier, konferenser och andra interna eller utåtriktade aktiviteter sprida kunskap om och främja de värderingar som är nyliberalismens. Ytterligare information om Frihetsfrontens verksamhet får man genom att skicka till eller genom att uppsöka våra websidor på Internet. Adressen till dessa är /www.frihetsfronten.pp.se. UPPHOVSRÄTTSLIG NOT Allt innehåll är om ej annat anges copyright Nyliberalen och respektive upphovsman. Där ingenting annat uttryckligen anges får texter ur Nyliberalen fritt återges förutsatt att de återges oavkortade, att följande textrad åtföljer återgivnigen: Ursprungligen publicerad i Tidskriften Nyliberalen, Box 620, Stockholm, samt att ett exemplar av den publikation där återtrycket förekommer tillsänds Nyliberalens redaktion. Vid publicering på www-sidor bör också adressen till tidningens hemsidor anges: /www.frihetsfronten.pp.se/frihetsfronten/nyliberalen/nyliberalen.html Att leva utanför systemet 8 Skatteplanering är en jämlikhetsfråga Bengt Valdemarsson visar hur människor kan och bör rädda sina pengar undan det kleptokratiska skattesystemet. 11 Intervju med skattesmitaren Per Nyliberalens redaktion har träffat en man som lurar systemet och är stolt över det. 13 Kapitalbyggande i Sverige Hans-Jörgen Lysglimt skriver om hur svenskar genom åren visat prov på en omfattande företagsamhet trots den elefantlika statens alltid lika hotfulla närvaro. 4 Förnuft och hysteri kring miljöfrågorna Erik Lakomaa skriver i sin ledare om hur miljöfrågorna förblindar dagens politiker. 15 Nedskräparen Åter hyllar Walter Block sådant som fördöms av välfärdsstaten. 17 Hur ska vi se på politiken idag? Christian Michels anförande från Lund där han visar på hur kampen för ett fritt samhälle bör drivas. 25 Nyliberalens felslut, eller varför minarkister har så svårt för anarkister Per Bylund resonerar kring den ständigt återkommande frågan om statens existens i ett fritt samhälle. 30 Recensioner Per-Henrik Edqvist recenserar More Guns Less Crime av John R. Lott. Kristin Östlund recenserar Vete, vapen och virus av Jared Diamond. Henrik Alexandersson recenserar Motstånd av Jennie Dielemans och Fredrik Quistbergh. 34 Ljuset kommer från Lund Johan Nordstöm rapporterar från vårens europeiska libertarianska konferens som arrangerades i Lund i samarbete mellan Frihetsfronten och Libertarian International. 36 Kid Strike Ken & Kenli Schoolland har producerat en dialog som visar varför så många unga möter problem att ta sig in på arbetsmarknaden. P R E N U M E R AT I O N Nyliberalen utkommer med fyra nummer om året. Prenumeration kostar 150 kronor/4 nr. Den som vill bidra ekonomiskt till denna icke-skattefinansierade tidning kan köpa en stödprenumeration som kostar 350 kronor i vilket ingår 10 procent rabatt på boksortimentet samt en gratisprenumeration till en vän. Om man vill bidra extra till den liberala kampen kan man bli sponsor för 500 kronor, vilket utöver detta även ger personlig information/korrespondens om Nyliberalens verksamhet. A Prenumerant 150 : B Stödprenumerant 350 : C Sponsor 500 : Betala på Nyliberalens postgiro Glöm inte namn och adress! (Även på den du vill skänka en prenumeration till om du väljer B eller C.) Om du vill betala för två år på en gång gäller följande priser: A 250 :, B 600 :, C 900:

4 Ledare Förnuft och hysteri kring miljöfrågorna När företrädaren för amerikanska Environmental Protection Agenscy (ung. Naturvårdsverket) Christine Todd Whitman talade om att de inte hade något intresse av att Kyotoavtalet drevs igenom skapade hon hysteri bland européerna. En hysteri som till och med slog den kring mul- och klöv sjukan som då härjade i Storbritannien. Det var närmast som om George W Bush skulle ha släppt en atombomb. Varför? Anledningen är enkel. Här i Europa har växthuseffekten blivit en nödvändig myt; en fundamentalistisk religion med Kyotoavtalet som liturgisk text. Anhängarna av denna religion vill att Bush ska ställas till svars för hädelse. I USA skulle detta framstå som obegripligt. Där har man inte sett hur miljöaktivisterna i Europa lagt ner mer energi på växthuseffekten än på någon annan fråga. Till och med biotekniken framstår som oviktigt i jämförelse. Istid eller överhettning? Växthuseffekten (eller vad som egentligen avses hotande uppvärmning av jorden till följd av mänskliga utsläpp) uppfanns 1988 och ersatte då två tidigare myter, den om en stundande ny istid och den om atomvintern. Den nya myten kom att inlemma en rad gamla myter och begrepp som utvecklats under och 1970-talen, såsom nolltillväxt, ekologisk uthållighet, antikapitalism och anti-amerikanism neo-malthusiansk skräck för överbefolkning, utsläpp, samt en Al Gorelik analys av världen där människans girighet hotar den ekologiska harmonin och balansen. Gissningslekar Från en början omfattades både höger och vänster av myten MUF drev till exempel kampanjer för källsortering och mot kolkraft. Högern såg miljöfrågorna som ett sätt att knäcka fackföreningarna inte minst i de brittiska kolgruvorna, den största källan till koldioxidutsläpp och för att stödja kärnkraften. Vänsten å andra sidan var besatt av befolkningstillväxt, industrialisering, bilar, tillväxt och globalisering. I dag har frågan kommit att bli den auktoritära grönvänsterns paradgren. Vad som är intressant är att avståndet mellan forskare och beslutsfattare växer i takt med att frågan stigit på de politiska dagordningarna. Detta kan i bland ta bisarra uttryck som när myt och vetenskap blandas i samma rapport som i Third Assessment Report från the Intergovenmental Panel on Climate Change vilken europeiska politiker ofta använder som motiv till ökade miljöregleringar. Rapporten rymmer stora skillnader mellan politiska sammanfattningen (skriven av en grupp politiker som omhuldar växthusmyten) och de vetenskapliga delarna. För den som bara hört politikerna citera sammanfattningen kommer de vetenskapliga delarna närmast som en chock: In sum, a strategy must recognize what is possible. In climate research and modeling, we should recognize that we are dealing with a coupled non-linear system, and therefore that the prediction of a specific future climate is not possible. Uppenbarligen har inte media läst den delen av rapporten (eller inte förstått den) och har istälelt valt att lägga fokus på vad politikernas sammanfattning, som Richard S Lindzen, professor i meteorologi vid MIT beskrev som mest liknande ett barns gissningar om vad som skulle kunna hända utförd av en konstig samling människor med total avsaknad av teknisk kompetens. Illa dolt USA-hat I USA har det nu blivit känt att vetenskapen inte stödjer växthusmyten. Något som ännu inte nått Europa. Här fortsätter tidningarna att understödja politikernas regleringsvilja med samma ovederhäftiga domedagsprofetior som tidigare. Växthuseffekten beskrivs fortfarande som ett resultat av amerikanernas girighet och kärlek till sina bensinslukande vrålåk. De senaste månaderna har en rad tunga forskningsrapporter kommit på området. Därtill flera artiklar i bland annat Nature, Climate Research och Bulletin of the American Meteorological Society som alla ifrågasätter sambandet mellan mänskliga utsläpp och den globala uppvärmningen. (Den svenska publiken kunde ta del av vissa av dessa rön i Professor Wibjörn Karléns artikel i föregående numret av Nyliberalen). Fokus har legat på vilken roll vattenångan, otvivelaktligen den mest betydelsefulla växthusgasen (inte koldioxiden), spelar. Hur de paleogeologiska sambanden mellan koldioxid och temperatur ser ut, hur man ska hantera de många saknade variablerna i mätningarna och hur man ska korrigera de mätningar som bland annat gjorts över haven. En rapport från The Harvard- Smithsonian Center for Astrophysics slår fast att vår genomgång av litteraturen har visat att de globala klimatmodellerna inte är robusta nog för att förstå vilka potentiella effekter koldioxid kan ha på klimatet. Drömm ar om planhushållning Den vetenskapliga grunden till politikernas miljöpolitik visar sig i dag vara ytterst bräcklig. Den bakomliggande idén är att vi på politisk väg kan kontrollera klimatet trots att detta beror av miljarder faktorer. Trots detta fortsätter politikerna att reglera och spendera för att lösa det olösliga problemet. Något som är föga förvånande. Om temperaturhöjningen beror på variationer i solens strålning en tes som bland annat Wibjörn Karlén är anhängare av kan aldrig så många skatter och förbud stoppa den. För politikerna handlar det dock om att sprida föreställningen att det på politisk väg går att göra något åt saken. Kostnaderna för politikernas miljöpolitik symboliserad bland annat av Kyotoavtalet kan bli stora. Framförallt genom att den flyttar fokus från det sätt människan i alla tider löst problem på anpassning och utveckling till den politiska sfären. Vad vi behöver är ett system som sprider tillväxten och den tekniska utvecklingen till hela världen. Kyotoavtalet är inte lösningen.

5 Värderingar är aldrig rätt eller fel När jag var liten var jag konformist, dvs jag tog vuxenförebildernas värderingar för givna. Jag minns hur jag vid kanske tio års ålder funderade hur intressant det vore att göra ett TVprogram där udda personer (t.ex. satanister, nazister, tjuvar mm) blev tillfrågade om hur de kunde motivera sina värderingar, som ju så uppenbart var fel, tyckte jag. Idag har jag förstått hur även de mest udda tänker, och varför. Och jag har kommit till slutsatsen att värderingar i sig inte kan vara rätt eller fel. Däremot kan de vara mer eller mindre välunderbyggda. Jag anser idag att den som angriper en värdering är intolerant och därmed osympatisk. Däremot är det sympatiskt att värna om att värderingar bör vara välunderbyggda, och att kritisera okunskap eller irrationella sätt att resonera. Ett exempel: Det är inte fel att älska AIK, men det vore enligt min åsikt naivt om man älskar AIK bara för att man bor på samma ort, och det vore ologiskt att resonera AIK kommer vinna allsvenskan bara för att de är så jävla bra (det kan ju finnas andra lag som är ännu bättre). Ta som exempel frågan om huruvida det är smart att ha hjälm när man åker moped. När jag var 10 år hade jag svarat att det är absolut rätt att ha hjälm man kan ju bli invalidiserad annars, och de som inte har hjälm är obetänksamma. Sedan dess har jag t.ex. varit i Asien och sett en annan syn på livet och bekvämlighet kontra säkerhet. Trots hjälmtvång har alla sin hjälm på pakethållaren. Har alla asiater okunniga värderingar? Behöver de missioneras? Självklart inte den asiatiska och den svenska värderingen om hjälmanvändning, har lika stort existensberättigande. Men både asiater och svenskar kan ha mindre välunderbyggda värderingar. En asiat kan ha förbisett vilka problem han kan drabbas av om han inte bär hjälm om han krockar. Och en svensk kan ha förbisett att allt i livet inte handlar om säkerhet, vi lever ändå inte i evighet och det kan någon gång kan vara skönt att känna vinden i håret under en försiktig mopedtur på stranden. Två medvetna personer kan ha olika värderingar beträffande hjälmbärande, beroende på olika personliga förutsättningar och preferenser. Med anledning av detta, anser jag att det är allvarligt när staten stämplar vissa värderingar som rätt och fel. Räcker verkligen inte det moderna kommunikationssamhället inklusive utbildningssystemens läroplaner inte till för att individen ska klara av att själv ta ställning i frågan om hjälm, optimal hastighet, eller andra säkerhetsfrågor? Krävs det tvingande lagstiftning för att få befolkningen att ha rätt värdering beträffande hjälmbärande? Eller kan det vara så att det är STA- TEN som har fel, när de tänker att de som inte vill bära hjälm obönhörligen har fel värderingar? Staten är ju trots allt inte något väsen med oändligt hög IQ, utan bara vanliga människor med osedvanligt hög vilja att ha makt, som ska säga saker som låter ansvarsfulla och kloka i väljarmajoritetens öron. Det är sådana insikter som gör att det inte längre är lika självklart att vara konformist. Jag tar inte längre det som staten, lagen och etablissemanget säger, för givet. Det handlar inte om revoltvilja för revoltens egen skull, utan tvärtom om mogenhet. Mer ickekonformism vore nyttigt, vilket är enkelt att se i exempel såsom nazityskland, Irak, Nordkorea och andra diktaturer. Utan underlydande skulle dessa förtryckarsystem inte ha fungerat. Varje svensk polisman eller statsanställd är moraliskt sett medskyldig till statens förtryck av de minoriteter som de anser inte har rätt värderingar, t.ex. då raveare, fuskande hobbybodybuilders, säkra fortkörare, etc. Mina personliga känslor är sympati för de drabbade (inte för deras värderingar, utan för att de så orättvist drabbats av statlig intolerans), och ett fruktansvärt starkt hämndbegär. Av en så ofattbart viktig institution som staten måste alltid krävas 100 procent perfektion. Klarar inte dagens stat det, borde den ha dragit bort vantarna från ärenden som enbart rör våra privatliv. Staten borde bekämpa stölder och dyl., samt utföra grundläggande administration inte säga till folk vilka värderingar som den tycker är rätt. Min erfarenhet av den svenska staten är att den gör tvärtom uppenbara problem såsom bilinbrott följs inte ens upp, medan massor av resurser läggs på att t.ex. ta anabola steroider från de vars största hobby är att få en fin kropp, eller hjärntvätta folk med vinklade TV-program. Det hade nog varit bättre (men inte bra) om staten inte ens hade funnits. Glenn Johansson Läsarbrev och andra reaktioner välkomnas. Vi förbehåller oss rätten att korta i breven. Adressen är: Läsarbrev, Box 620, Stockholm. Den som bor i villa är inte fri Statsminister Göran Persson (s) har slagit fast att "man måste våga ta ut skatt". Det är just och jämt vad finansminister Bosse Ringholm gör. Han menar till och med att de som bor i egen villa har en skatteskuld till samhället för de pengar de avstår genom att inte hyra ut sina hus till överpriser. Statsministern slår vidare, i sin Encyclopedica Bombastica, fast att "den som är satt i skuld är inte fri". Bättre än så kan det nog inte sammanfattas. Henrik Alexandersson

6 The man formerly known as Prince Sigvard Bernadotte har stämt kungen för brott mot de mänskliga rättigheterna eftersom han fråntogs sin prinstitel någon gång i en grå forntid. De som gillar dokusåpan Kungahuset kan ju roa sig med att ta ställning i frågan. Skall man stödja den gnällige gubben som släpar folk inför rätta för att få tillbaka den titel han slitit så hårt för att uppnå i samband med sin födelse? Annars kan man ju alltid heja på den själv borgerligt gifta kungen som envist vägrar dela med sig av den magiska kraft han fått av Gud. Själv tycker jag att det roligaste inslaget i denna smått bisarra debatt kommer från Sigvards juridiska ombud Eva- Maj Muhlenbock som, förmodligen på allvar, hävdar att Han [Sigvard] tycker att det är ovärdigt att bli behandlad annorlunda än andra. Danjell Elgebrandt Läxan från Göteborg I samband med EU:s toppmöte i Göteborg i mitten av juni utbröt våldsamma kravaller. Visserligen finns det en hel del relevant kritik som kan riktas mot unionen men det framgår med all önskvärd tydlighet att någon sådan inte fanns att hitta hos de våldsamma demonstranterna. Istället handlade det om en relativt liten men mycket välorganiserad grupp våldsverkare som använde mötet som en ursäkt för att få ägna sig åt en orgie av våld och förstörelse. Kungsportsavenyn såg efter demonstranternas framfart ut som en krigszon. Egendom till ett värde av ca 100 miljoner kronor förstördes och tjogtals individer tvingades uppsöka sjukhus. Demonstranter kastade gatstenar mot polisen och flera förbipasserande träffades också av stenregnet. En polis träffades i huvudet och slogs medvetslös och blev sedan ytterligare attackerad av flera demonstranter. I tumultet avlossade en polisman sitt vapen i självförsvar och tre demonstranter sårades, varav en allvarligt. I en helsidesartikel i Expressen beskrev Nyliberalens tidigare redaktör Johan Norberg sin egen upplevelse av händelserna. I egenskap av sin roll som ivrig förespråkare av globalisering och frihandel hade han blivit inbjuden av den Brott och straff De två vänsteranarkister som roade sig med att kasta en tårta på finansminister Bosse Ringholm i samband med att han skulle presentera den nådiga luntan sade sig göra det i syfte att väcka uppmärksamhet för deras krav på kapitalismens avskaffande. De borde kanske funderat på vad som hänt med dem om de kastat en tårta på en politiker i ett land där man hade avskaffat kapitalismen. Även om tårtkastningen kan uppfattas som rätt åt Ringholm och även om den väckte munterhet även i liberala kretsar är tårtor i ansiktet ett mindre bra sätt att straffa Ringholm för vad han gjort. Med tanke på att återgfallsrisken för den typ av brottslighet Ringholm ägnat sig åt är hög tode inget annat än fängelse komma i fråga. Att stjäla medborgarnas pengar borde man inte kunna komma undan med. Verkställighet av straff skall dock ske efter vederbörlig rättegång. Erik Lakomaa fredligare delen av EU-motståndarna för att diskutera och kritisera EU ur en marknadsekonomisk synvinkel. Emellertid upptäckte han snabbt att det knappast gick att diskutera med demonstranterna. När han försökte förklara för dem att han ansåg att EU borde bli mer kapitalistiskt och ge sitt stöd till ökad frihandel och ökad globalisering möttes han av hotfulla glåpord och spottloskor. Johan skriver om sitt intryck av demonstranterna jag trodde först att politiken var deras mål och våldet deras olyckliga medel. Det är tvärtom. Stenkastandet och ruscherna upp och ned för gatan är målet och politiken är medlet för att få syssla med det. Den läxa vi nyliberaler kan dra av händelserna i Göteborg är att det inte räcker att vara mot EU utan det som betyder något är istället vad man är för. Dessa våldsverkare motsätter sig unionen då den symboliserar frihandel, kapitalism och globalisering. Vi å andra sidan har varit kritiska mot EU eftersom unionen inte stått för tillräckligt mycket frihandel, kapitalism och globalisering. Just därför kan det inte finnas någon gemensam grund för ett motstånd mot EU. Då finns det snarare större möjligheter att hitta en gemensam grund för oss bland de godtrogna människor som har lurats att ge sitt stöd till EU genom att invaggas i tron att EU skulle vara en Dödssäkert Med stöd av huvuddelen av de moderata riksdagsledamöterna drev socialdemokraterna igenom utkastning av av de 650 kosovoalbanerna (eloge till Lindblad, Axén, Bill och de andra som röstade mot utkastning). Eftersom kriget nu är slut och det är ofarligt att vistas i Kosovo fanns inga skäl att låta dem stanna i Sverige argumenterade socialdemoraterna och moderaterna. De övriga partierna var emot. Även för den som inte är liberal nog att förespråka öppna gränser finns skäl att fråga sig om utkastningen var riktig. Om det nu är säkert i Kosovo tvistas det om, men klart är att svenskarna som är där behöver pansarfordon och splitterskyddsvästar mot minor och prickskyttar. Det är till en sådan miljö som Kosovolabanerna förpassas. Erik Lakomaa Kör säkert I Aftonbladet kunde man härförleden läsa om att bilkapningar har blivit vanliga i Sverige. En polisman uttalade sig att det inte går att försvara sig mot de beväpnade rånarna. Men vänta nu! Hur kommer det sig att bilkapningar är vanligare i Kanada än i det mer vapenliberala USA? Hur kommer det sig att det betydligt mer vapenliberala Vermont har betydligt färre bilkapningar än grannstaten New York? Det går att försvara sig mot dessa vägpirater men i Sverige är det inte tillåtet att skaffa sig ett vapen för eget beskydd. Jonas Virdalm metod att ge oss mer frihandel och kapitalism. Det borde vara lättare att övertyga dessa vilseförda människor om att det finns bättre sätt att införa marknadsekonomi än att koncentrera massiv makt till Bryssel än det kan tänkas vara att få fradgatuggande stenkastare att bli anhängare av frihet och marknadslösningar. Henrik Bejke

7 Solidaritet med frihetliga förtecken AV JOEL MALMQVIST Nyss hemkommen från första maj-tåget kan jag konstatera att ett ofta använt knep bland välfärdsstatens tillskyndare är att beskriva politiska reformer med positivt laddade ord. Många av plakaten i årets tåg kräver solidaritet och solidariska reformer av skilda slag. Bland vänsterpolitiker väljer man gärna att sätta ordet solidarisk som prefix framför företeelser och reformer man propagerar för. Därför har vi i Sverige solidarisk bostadsplitik, solidarisk lönesättning och rentav solidarisk flyktingplitik. Alla dessa solidariska företeelser är enligt retoriken delar av det solidariska välfärdsbygget. Är det solidariskt att bli rånad? I vårt vanliga liv förutsätts solidaritet vara något frivilligt. Ger du dina pengar till en uteliggare för att du känner att du vill ge dina pengar handlar det om solidaritet hotas du till livet om du inte ger bort dina pengar rör det sig om tvång. Rimligen borde även detta gälla hela samhället, och då blir det uppenbart att det är för de allra flesta inte handlar om solidaritet när det kommer till att finansiera välfärdsstaten. Den som vill kan på ett enkelt sätt testa. Slutar du att visa solidaritet genom att sluta bidra till statens finansiering kommer du snabbt att reaktioner. Staten utnyttjar sitt våldsmonopol mot dig i form av att kronofogde och polis kommer att ta dina ägodelar. De flesta av oss har inte frivilligt valt att bli en del av staten Sverige de flesta svenskar har fötts av svenskar i Sverige och därmed aldrig gjort ett frivilligt val att bli medborgare. Många filosofer och statsvetare har hävdat att det föreligger ett kontrakt mellan staten och medborgaren. Staten garanterar skydd och välfärd och medborgaren bistår med lydnad och skattepengar. Detta är uppenbart osant, oavsett vad kontraktsteoretiker och andra hävdar så föreligger inget avtal mellan medborgarna och staten du är tvingad att delta sedan födseln. Därmed faller också möjligheten att kalla någon del av statens verksamhet för solidarisk. Falsk solid aritet Att tvinga andra att betala för att man själv vill hjälpa kan inte vara solidaritet. Denna förfelade logik är dock grunden i alla riksdagspartiers retorik. Den som utnyttjar statens våldsmonopol i syfte att tillskansa sig så mycket pengar som möjligt och sen spendera dem på något begäransvärt (oavsett om det är mekaniserade brigader eller avdragsrätt för fackföreningsavgiften det gäller) kan kalla sig solidarisk. Som socialdemokrat tycker jag personligen att barnbidrag, progressiv beskattning och omfattande försäkringssystem skapar trygghet och minskade materiella skillnader mellan människor, vilket jag tycker är bra. Men jag vill inte tvinga någon som inte tycker som jag att delta i detta samhälle. Endast om välfärdsprojektet blir frivilligt kan det bli solidariskt och legitimt. Om vi skilde på statens primära uppgifter försvar mot yttre hot, rättsskipning och lagarnas upprätthållande och de uppgifter som staten tagit sig därutöver, blir en radikal valfrihet möjlig. De som väljer att inte delta i dagens system får möjlighet att slippa större delen av skatten och kan ensam eller tillsammans med andra bygga upp något eget. Joel Malmqvist är Socialdemokrat och medlem av redaktionen för SSU- Stockholms tidning Ung mening. Frivillig v älfärdsstat Vi som vill stanna kvar och bygga på välfärdsstaten kan fortsätta med det. Trots allt uppvisar den stora majoriteten av svenskar en stor acceptans för höga skatter och lagar som inskränker deras frihet. Antalet som flyttar utomlands, skattefuskar och röstar på verkligt liberala partier är liten. Min tro är därför att endast ett fåtal skulle vilja lämna välfärdsstaten och försöka sig på något annat. De som ändå väljer att lämna kommer automatiskt skapa samhällen som konkurrerar med välfärdssamhället. Att på detta sätt konkurrensutsätta ett helt samhällssystem genom att göra det till ett enkelt val för alla att rösta med fötterna och begära exit skulle vara positivt medborgarnas makt skulle öka på de styrandes bekostnad och välfärdsstaten skulle få starka incitament att effektivisera sin verksamhet. I ett fritt system där människor själva går samman och skapar det samhälle de vill ha finns plats för mångfald av drömmar och ideologier. Bara i detta system kan ordet solidaritet betyda något först när tvånget försvinner kan människors generositet och ansvarskänsla bli till verklig solidaritet.

8 Skatteplanering är en jämlikhetsfråga! AV BENGT VALDEMARSSON Försvinner stora delar av dina aktievinster i skatter? Vill du ha möjlighet att helt slippa reavinstskatten och samtidigt minska pappersexercisen? En kapitalförsäkring via Royal X kan vara lösningen för dig.. Vilka är Royal X? Royal X är en av världens ledande aktörer inom kapitalförsäkring. Bolaget är ett helägt dotterbolag till X och ingår i X-koncernen. Bolaget har sitt huvudkontor på Isle of Man... Så börjar reklamtexten på en lätthittad hemsida på Internet, X står för ett av Sveriges vanligaste försäkringsbolag. Den tilltänkte kunden är uppenbarligen inte exempelvis ett storföretag, utan snarare en hyfsat betald anställd hos företaget, eller kanske en konsult. Annonstexten är ett tydligt exempel på att skatteplanerandet med hjälp av internationella planeringsintrument offshore har letat sig ned på gräsrotsnivå. Stora företag och koncerner har alltid ägnat sig åt sådan skatteplanering vilket på senare tid har blivit än mer tydligt genom uppmärksamhet i media: Telia skatteplanerade med hjälp av holdingbolag i Holland, Vattenfall hittade enligt utsago från en f d anställd ett smart kryphål i lagen och skatteplanerar bort hundratals miljoner kronor. Volvo gör det rutinmässigt och gör inga affärshandlingar utan att överväga möjligheter till skatteplanering. De stora har alltid haft resurser att sätta till för att skatta rätt. Intresset för att göra sammalunda har väl alltid funnits hos de små: små och medelstora företagare, framgångsrika konsulter etc, men på senare år har detta intresse ökat dramatiskt. Ett exempel på mikronivå finns nu till beskådan i Göteborgs Tingsrätt där något så ursvenskt som hockeyspelare i Västra Frölunda står åtalade för att ha skatteplanerat lite väl kreativt med hänsyn till lagstiftningen. Gräsrötterna vill skaffa sig samma rätt som de stora kanonerna, det är helt enkelt en jämlikhetsfråga! Orsaken till denna förändring är flera, några viktiga har sitt ursprung i den ITdrivna globaliseringen, några exempel är: Datoriseringen i allmänhet och Internet i synnerhet gör att information kan spridas snabbt och blir så väsentligt mer tillgänglig för alla. Behov möter helt enkelt efterfrågan: kunskap om möjliga vägar till skatteplanering når människor som önskar behålla mer av vad de tjänar än vad de gör idag. Samtidigt är Sverige det land i världen som beskattar lågavlönade högst och det av den enkla anledningen att det just inte har några möjligheter att undvika onödig beskattning. Företag både i den nya nätverksekonomin och i den traditionella ekonomin gränserna suddas snabbt ut arbetar i allt högre grad med utländska samarbetspartners över Internet. Var företaget har sin nationella hemvist blir mer otydligt. Rent psykologiskt har företagaren svårare att identifiera sitt bolag som tillhörigt ett visst land och att det ska vara underkastat detta lands skattelagar. Exempel: ett svenskt företag får beställning på en multimediaprodukt från ett engelskt bolag. Programmering sker exempelvis i Indien och på Filippinerna, Lay out görs i Norge, CD:ns omslag trycks i Polen, en standard manuskriptmall inköps från ett företag i Gnosjö i Småland och översätts och bearbetas av en amerikan bosatt och med bolag i Spanien. Den svenske företagaren frågar sig då varför han ska var underkastad den högsta beskattningen i världen, dvs den i hans hemland. Och han eller hon får lätt kunskap om hur det går till att undvika detta bl a via Internet och genom kontakter med sina underleverantörer och kunder. Han eller hon tillhör vinnarna. Allt sker i den nationslösa cyberrymden. Mer jordnära kan sägas att den vanligaste orsaker till laglig skatteplanering via offshore är att: Uppskjuta beskattningen så länge som möjligt, gärna i oändlighet. Hoppet kan vara att skatterna sänks i Sverige och att pengar går att ta hem till landet utan påföljande brandskattning. Alternativt att flytta till sina pengar vid pensionering. Det finns en viktig fördel med att ha sina pengar i ett offshorebolag och det är att det inte beskattas löpande (eller med en mycket låg skattesats) och därmed får man ett större kapital att arbeta med. På års tid kan det betyda att man disponerar ett mångdubbelt större kapital än om man beskattats löpande (detta kan kompensera den eventuella skatt som skall betalas vid uttaget). Då får man inte nyttja sig av mellanhänder som tar den största delen av vinsten. Alla är dock inte så lyckligt lottade att de kan nyttja slika bekvämligheter! Bara för större gräsrötter Skatteplanerande är dessvärre skriande ojämlikt även på gräsrotsnivå. Det är förbehållet de någorlunda välbeställda och är inte tillgängligt för exempelvis en ensamstående mor med låg lön. Som vanligt, skulle man vilja säga, är det den lilla människan som tvingas betala Detta är ett rättvise- och jämlikhetsproblem och något ett för ett politiskt parti ett nytt politiskt parti? att gå till val på: Gärna pension, men först en rejäl skatteplanering! Det behövs kanske en Motattack-rörelse, några som exempelvis påpekar skatteparadisens betydelse för världsekonomin. (Flera undersökningar och samt experter i branschen säger att ungefär hälften av de pengar till investeringar som görs i västvärlden i exempelvis en ny fabrik, härstammar ursprungligen från skatteparadis.) En fråga som bör driva av en sådan rörelse är naturligtvis också jämlikhetsaspekten. Sällan blir dubbelmoralen mer synlig hos de politiker som av ideologiska skäl vill bibehålla ett högskattesverige. De strävar efter jämlikhet och en fördelning av resurser. Samtidigt är Sverige det land i världen som beskattar lågavlönade högst och det av den enkla anledningen att det just inte har några möjligheter att undvika onödig beskattning.

9 Den möjlighet som återstår för dessa missgynnade är rent skattefusk: Påhittade avdrag i självdeklarationen och svartjobb. Därför florerar svartekonomin, inte pengar under madrassen direkt men näst intill. Man talar om de stora kostnaderna för den svarta ekonomin, men vad är det som säger att alla de miljarder som drivs in av politiker används bättre av dem? Varje ingrepp i ekonomin är en störning. Svartekonomin är effektiv eftersom den har färre störningar. Vad vi kommer fram till är en moralisk-etisk fråga. Det vore härligt om svenskarna kunde kosta på sig en hög moral. Om staten begränsade sin lust att dominera. Om människorna gavs tillbaka den frihet som de under korta perioder har kunnat åtnjuta. Men hur går det till? Om vi som vanligt lämnar de lägsta av gräsrötterna, de som sitter i en girig stats bensax, åt sitt öde och betraktar en någorlunda framgångsrik småföretagare eller exempelvis konsult som vill skatteplanera lagligt: Han (jag skriver han för enkelhets skull, det skulle lika gärna kunna stå hon) står där med sin hyfsade inkomst och upptäcker till sin fasa att i det närmaste 75 procent kommer att försvinna i skatt. Desperat frågar han sig: Vad ska jag göra? Offshore? Till honom kan man säga: Först ska en inte ovanlig fördom avlivas: Det ÄR lagligt att äga eller att vara delägare i ett offshorebolag. En grundregel för att få största möjliga lugn från granskande skattemyndigheter är att bo i land A, ha sitt huvudbolag i land B och verka i land C. Många svenskar väljer också att göra på det sättet. Men för många är det långt ifrån alltid möjligt eller ens önskvärt av privata eller praktiska skäl. Lyckligtvis finns det också en rad möjligheter till en sund skatteplanering för dem som ändå vill bo kvar i Sverige. Gemensamt för alla som skatteplanerar, vare sig de bor utomlands eller här hemma, är att de nästan alltid använder sig av offshorebolag i någon form. Ett offshorebolag är i egentlig mening ett bolag utanför Sveriges gränser som ägs eller styrs av en svensk person. Offshore och offshoreland har fått en speciell betydelse: skatteparadis. Skatteparadis är ofta mycket små länder, protektorat, eller brittiska kronkolonier som exempelvis Mauritius, Isle of Man och Gibraltar. Ett offshoreland betyder i dessa sammanhang alltså inte nödvändigtvis vad man traditionellt menar med ett land, utan ofta just ett skatteparadis. I offshoreländer är skatten nästan alltid mycket låg. Det är också relativt enkelt att registrera bolag där, och uppgifter om bolagsägare och finansiell information hålls hemlig, även för andra länders skattemyndigheter. Försök att få bort denna sekretess görs ibland. Inte sällan skräddarsys skattelagstiftningen i offshoreländer efter marknadens krav. Skatteplanering är för dessa länder ofta en viktig del av landets näringsliv, ibland den viktigaste industrin. Såväl OECD som EU har den senaste tiden varit aktiva i kamp mot offshoreländernas banksekretess och tystlåtenhet gentemot utländska skattemyndigheter. Till en början nåddes en viss framgång, det börjar stå klart att ett antal men långt ifrån alla offshoreländer är beredda att meddela banktillgodohavanden för privatpersoner till utländska myndigheter, men inte för bolag! Dvs, återigen blir det den som saknar tillräckliga medel för en företagsetablering utomlands som åker dit, de riktigt små. På senaste tid har motståndet mot EU:s och OECD:s initiativ ökat. EU har gjort reträtt och ett flertal medlemmar av amerikanska senaten har skrivit till OECD och klagat på deras förehavanden. Vilka blir aktörerna på offshoremarknaden? EU och OECD:s kamp har som sagt rönt mindre framgångar i sin kamp mot skatteparadis och med största sannolikhet kommer två olika sorts aktörer bland offshorejurisdiktionerna att utkristallisera sig: De som agerar seriöst och respekterar respektive lands interna lagstiftning och arbetar med såväl internationell som lokal skatteplanering. Det senare då ofta i samarbete med lokala jurister eller revisorer. Den andra kategorin kommer helt att strunta i respektive lands lagstiftning och erbjuda tjänsterna ändå. Då från en plats där man är oåtkomlig och anonym. En stor del av de pengar som hamnar där kan i alla avseenden vara kriminella pengar. Risken för att den enskilde anonyme bolagsklienten skall förlora sina pengar är mindre. Informationen om dessa länder sprids enligt mun-till-mun metoden. Aktörerna där tjänar mer pengar på att ha en stor kundstock än att lura ett fåtal klienter. Naturligtvis tar man ändå en risk.

10 Aktören kan försvinna p.g.a. bristande lönsamhet eller att någon myndighet lyckas slå ut dem. Klienterna får räkna med att pengar, som finns i dessa bolag inte alltid är lätt åtkomliga, eftersom de inte med säkerhet tillåts passera det vanliga banksystemet. Orsaken till att dessa tjänster kommer att vara attraktiva för många är att det i framtiden troligen behövs ett bolag för att vara anonym. Anonymiteten för personliga bankkonton är i fara hos flera offshorejurisdiktioner. Personligen tycker jag att det är bättre att betala en rimlig skatt än att manipulera på ovannämnda sätt, men det kommer alltid att finnas människor som principiellt vägrar att betala skatt eller som har tjänat pengar på ett sådant sätt (inte nödvändigtvis kriminellt) att skattekonsekvenserna skulle kännas outhärdliga om tillgångarna deklarerades. Man får räkna med att klimatet hårdnar betydligt allt eftersom nationalstaterna sätter åt tumskruvarna, när det gäller privata personers ekonomi och möjligheten att få undan en del av pengarna från den drastiska svenska beskattningen. Det kommer att uppstå en ökad kriminalitet. Det finns alltid grupper som är beredda att bistå med lösningar om de betalas hyfsat. Många kommer från länder där brottsligheten är hög och risktagandet alltid har varit en del av vardagen. Vad är det man egentligen sk atte planerar? Det finns lika många orsaker som möjligheter till skatteplanering med hjälp av offshorebolag. En mycket vanlig orsak är att skapa en s k sparbössa. Det är ett helt lagligt sätt att undvika förmögenhetsskatt på sparandet och skjuta upp skatten på vinsten, vilket gör att sparslantarna arbetar mer effektivt genom att de ligger kvar i det egna företaget. Det går exempelvis till så att man placerar sina sparslantar i en stiftelse i Liechtenstein eller Uruguay via ett företag på Gibraltar, och använder dem för investeringar i aktier och andra värdepapper. Eventuella vinster stannar kvar i stiftelsen och blir inte skattepliktiga förrän de plockas ut för konsumtion. Eftersom det investerade kapitalet inte dräneras varje år genom vinstoch förmögenhetsbeskattning, blir det arbetande kapitalet större än det annars skulle ha blivit och därmed också avkastningen. När det är dags att plocka ut sparkapitalet blir det mycket mer över, även sedan skatten är betald. Offshore rä cker inte Offshoreländer spelar ofta en viktig roll vid skatteplanering, men de är inte hela lösningen. För den som vill skatteplanera räcker det inte bara med att bilda ett enda offshorebolag. Offshorebolag fungerar bäst som en del i en företagsstruktur, i en kombinationsstruktur. Exempelvis kan offshorebolaget ägas av en stiftelse eller trust om man bäst vill utnyttja möjligheterna till laglig skatteplanering. En vanlig missuppfattning är att det krävs daglig tillgång till en stab av skatteexperter för att skapa och driva en utländsk bolagsstruktur. Så är det inte. Modern telekommunikation ger den vanlige medborgaren samma möjligheter som exempelvis en större svensk biltillverkare att radikalt minska sina skatter med hjälp av utländsk företagsetablering. För den som vill skatteplanera på bästa sätt finns många vägar att gå. Klokast är att skatteplanera redan innan en verksamhet startar eller innan det sker större förändringar i affärsverksamheten. Inte riktigt lika övertänkt, men fortfarande klokt, är att undersöka vilka möjligheter som finns för skatteplanering i den befintliga verksamheten. Offshorebolag ser inte ut att vara speciellt användbart för människor med måttliga inkomster. Valet för den skatteplanerande: hyfsat välbeställd eller i små ekonomiska omständigheter, med eller utan offshorebolag, blir om skall man följa sitt lands lagar eller inte? Har man en möjlighet, tycker jag, att lagar ska följas. Men det finns gott om regimer under vilka medborgarna inte kunnat överleva utan att bryta lagar, för att dessa varit orättvisa. Lag och moral behöver långtifrån alltid identiska. I Sverige är skattelagarna oöverskådliga och orättvisa, ibland grymt orättvisa. Följer man dem är det lätt att hamna under existensminimum. Många svenska lever idag under vad man i USA kallar the poverty line. Vad mer är, människor med måttliga inkomster sitter också i en dubbel fälla. Förutom att de inte har pengar för att planera sitt liv på det sätt de önskar, har de ofta heller inte kunskaper för att göra en god planering. De sitter lika hårt i rävsaxen som statarna på sin tid. Skillnaden är att saxen har lite förgyllning. Men var finns friheten? Det kanske är dags för ett nytt politiskt parti för att bryta den ordningen. Kanske en slogan kan lyda : Gärna pension, men först en rejäl skatteplanering! Om jag skulle sia ser jag möjligheterna som fortsatt goda för välbeställda och framgångsrika företagare, när det gäller skatteplanering. För de övriga är det de gamla metoderna med svart- och gråaffärer, som även framledes kommer att dominera. Jag ser också ökade risker för att oseriösa företag skall tjäna pengar på vanliga människors önskan om att minska sin skatt. Det är väl knappast vad lagstiftarna önskade. Ingen person med ekonomiskt kunnande och förankrad i verkligheten lär anse att Sverige skulle kunna öka sina skatteinkomster genom skatteskärpningar. Bengt Valdemarsson är ekonomie doktor och har agiterat mot Sveriges höga skatter under alla de år han har arbetat för Utlandsjuristen med skatteplanering och bolagisering. Bengt Valdemarssons profana trosbekännelse lyder Jag tror på människans behov av frihet. Jag tror ock hon lever bättre utan förmynderi och tunga skatters och bidrags förbannelse. Jag tror även på människans egna förmåga, hennes egna fria viljas styrka och värde. Jag tror på mångfalden och människors olikhet. Jag tror icke på förkvävande av initiativ, folkvaldas bestämmande över våra barn, hur de skall tänka, vad de skall bli. Jag tror ej heller på stora organisationer som hotar och förtrycker för maktens skull. Jag tror icke heller på att de oerfarna kan fatta beslut för de erfarna. Jag tror inte på den centrala styrningen, ett heligt parti, socialismens storhet och dogmatikers förmåga att styra.

11 Utanför Systemet: Skattesmitaren Per INTERVJUAD AV NYLIBERALENS REDAKTION Den som vill förändra Sverig e i grund en skall inte slåss med polisen och kasta g atsten. Det finns b ara en end a sak som kan få systemet att falla sa mm an som ett vattenska d at korthus: Att vä gra b etala skatt. Nylib eralen har träffat Per, som inte b ara är skattesmitare av klass utan också hävd ar att d et är en skyldighet för alla frihetligt sinna d e m änniskor att skolka från skatten. Nyliberalens utsände träffar Per på ett konsultkontor på Östermalm i Stockholm. Här, på detta till synes vanliga kontor, sitter en av svenska statens värsta fiender. Svenska staten skulle, å andra sidan, helst önska att Per satt någon helt annan stans. På kriminalvårdsanstalten i Österåker, till exempel. Nyliberalen: De flesta svenskar försöker väl komma undan med att betala så lite skatt som möjligt? Vad skiljer dig från dem? Per: Att jag vägrar betala skatt. I vart fall inte mer än ett öre utöver vad man tvingar mig att betala i moms, bensinskatt, alkoholskatt och tobaksskatt när jag handlar. Och det är faktiskt en hel del procent, ungefär. Det räcker mer än väl. NL: Men hur går det till? P: Jag deklarerar inte. Jag skriver på sin höjd brev till skattemyndigheterna och berättar att deras skönstaxeringar av mig är rena fantasier. Och sedan ser jag till att hålla mig undan när kronofogden kommer för att beslagta mina pengar och min egendom. NL: Du håller dig undan? P: Visst! Jag är skriven på en postbox. Ingen vet var jag bor. Kronofogden har ingenstans att gå. Allt han kan göra är att hoppa jämfota av ilska. Jag äger ingen bil, har inga bankkonton och inga svenska kreditkort. I dagens samhälle är det ungefär som att inte finnas. NL: Men, hur bär du dig då åt för att tjäna pengar? P: Det är inga som helst problem. Den svenska associationsrätten är full av konstruktioner som är mycket användbara. Mina jobb fakturerar jag genom en juridisk person som inte har någon som helst anknytning till mig. Sedan är det bara att ordna så att pengarna plockas ut. Det kräver möjligen en och annan målvakt, lite trixande och så. Men det är inget som inte går att fixa för pengar. NL: Det låter stökigt? P: Nej då. Det är faktiskt mycket mindre krångel med detta än att hantera bokföring, revision, deklaration och skatter för ett vanligt företag. Och mycket, mycket billigare! NL: Men vad säger dina kunder? P: Inget. De vet bara att jag är frilansare och att jag fakturerar genom ett bolag. Det är inget konstigt idag. Dessutom har jag en del omsättning via en internetbaserad verksamhet. Där finns mina kunder över hela världen och betalningarna går till en liten bank långt, långt borta. Dessa kunder vet faktiskt inte om jag finns i New York, Örkeljunga eller Bombay. Jag deklarerar inte. Jag skriver på sin höjd brev till skattemyndigheterna och berättar att deras skönstaxeringar av mig är rena fantasier. Och sedan ser jag till att hålla mig undan när kronofogden kommer för att beslagta mina pengar och min egendom. NL: Jagar inte myndigheterna dig? P: Jovisst! Men vad skall de göra? Kronofogden hittar mig inte. Och skattemyndigheterna har, de gånger de fått tag i mig, träffat en totalt virrig person som mumlar skatt..? Skatt..? Sjörövarskatt..? Hurra! Vardå? I deras ögon är jag helt och hållet kryssad som tokig. Så nu har de i stort sett slutat att besvära mig. NL: Hamnar man inte i fängelse för sådant här? P: Nja... det kräver ju att de kan bevisa något. Och det är inte alltid det lättaste. Däremot brukar man sätta mig i konkurs sisådär vart femte år. Men eftersom jag inte har någon bostad eller några tillgångar och dessutom kan uppvisa ett fläckvis mycket förvirrande beteende, så skulle det förvåna mig om de försöker med det stuntet igen. Det kostar dem bara tid och pengar. Skulle man sedan klämma åt mig och sätta mig i finkan, så jaha..? Då får jag väl tid att skriva en bok eller möjlighet att hitta nya villiga målvakter, då. Det finns faktiskt inget svenska staten kan hota mig med, som skrämmer mig. Man får ju faktiskt bara likvidera företag inte människor. NL: Innebär inte detta att du är en freerider, en parasit på andra skattebetalare? P: Inte alls. Jag betalar som sagt procent i skatt redan i butiken. Det räcker gott för de få samhällstjänster jag utnyttjar. Sedan är det ju inte mitt fel att tunnelbanan och gatukonoret är skattefinansierade monopol. Fanns det en privat tunnelbana och privata vägar skulle jag välja dem. NL: Vad händer då om du blir sjuk? P: Jag har privata sjukförsäkringar. Jag kan få vård på offentliga eller privata sjukhus utan att belasta andra skattebetalare. Mitt försäkringsbolag betalar till och med min sjukhusvård i andra länder. En stor fördel med detta är att jag inte behöver stå i vårdköer eller stå med mössan i hand i offentliga vårdmonopol. Det är en fördel som alla skulle kunna ha om de inte tvingades betala sin sjukvård över skattsedeln. NL: Men vem har råd med en privat sjukvårdsförsäkring? P: Idag, väldigt få. Men det beror ju på att man inte får skala bort sjukvårdsdelen av skatten, även om man fixar det hela på egen hand. Det finns ingen exit-möjlighet. Därför tvingar man folk att stanna kvar i det offentliga, vanskötta, tragiska systemet.

12 Det, om något, är omoraliskt. Dessutom skall det påpekas att det är mycket billigare att betala vården genom en privat försäkring än över skattsedeln. NL: Vad skulle hända om alla gjorde som du? P: Systemet skulle falla samman som ett fuktskadat korthus. Det krävs faktiskt inte att alla gör som jag för att vi skall hamna där. Det räcker med att en liten del av svenska folket ställer sig utanför systemet för att allt skall komma i gungning och till slut gå över styr. Det är så man förändrar Sverige inte genom demonstrationer eller genom att kasta gatsten på polisen. NL: Vad tror du skulle hända om systemet gick över ända? P: Det finns alltid en risk för att någon billig populist med farliga idéer skulle dyka upp då. Men jag tror faktiskt att svenska folket är för smart, trögt och ordentligt för att låta något sådant ske. Jag tror att man skulle börja på nytt och bygga ett samhälle från ruta ett. Men den här gången med en kraftigt slimmad offentlig sektor och många privata lösningar. Då skulle till och med jag kunna tänka mig att betala skatt. Det krävs ett radikalt hugg för att få ordning på Sverige. Det räcker inte att rösta borgerligt och hoppas att deras politiker är bättre än det andra blockets politiker. Det är snarare så att det är politiken i sig som är problemet. NL: Och en förändring tror du inte att man kan nå på annat sätt? P: Nej. Svenska folket är trygghetsnarkomaner. Det håller krampaktigt fast vid ett system som inte fungerar bara för att man tror, säger tror, att det skall bli bättre så småningom. Detta trots att skattefinansierad verksamhet blir allt sämre på att leverera. Herregud, jag menar, se på polis och rättsväsende idag! Vi har en av världens högsta skatter. Men trots det har vi knappt ens en nattväktarstat vad gäller att upprätthålla lag och ordning. Grejen är att folk är rädda för att ta ansvar. Man tycker det verkar jobbigt att ta ansvar för sitt eget liv och sina egna val. Det verkar lättare att lägga ansvaret på någon annan, även om detta skulle fungera jävligt dåligt. Svenska folket är ungefär som en kvinna som blir misshandlad men ändå vägrar lämna sin man. Och sådant brukar, som bekant, gå åt skogen. NL: Sätter du dig inte över i demokratisk ordning fattade beslut om hur landet skall skötas genom ditt handlande? P: Absolut inte. Demokrati innebär folkvälde inte att alla delar av vårt dagliga liv skall styras av politiker. Det är mer av folkvälde att låta folk fatta egna, olika och unika, beslut än att pådyvla alla kollektiva lösningar. Politikerna skall syssla med ett fåtal viktiga gemensama frågor. Men att ta mina pengar för att censurera film och splittra flyktingfamiljer..? Glöm det! NL: Så du menar att man har rätt att smita från skatten? P: Inte bara rätt. Man har en skyldighet att skattefuska och att ställa sig utanför systemet. Det statliga våldsmonopolet tvingar av folk stålar för att genomföra ond, orättfärdig, enfaldig, slösaktig, konformistisk och farlig verksamhet. Var och en måste fråga sig om han eller hon kan ställa upp på det. Och vill man inte vara en del av systemet då måste man faktiskt ställa sig utanför! Den som stödjer systemet med sina pengar är en del av problemet! (Not: Per heter i verkligheten något annat.) BOKPAKET: AYN RAND OCH VÄRLDEN SKÄLVDE Romanen som gjort flest människor till libertarianer och som intar andra plats efter bibeln bland de böcker som har påverkat människors liv. Detta är din chans att äga Ayn Rands episka mästerverk Atlas Shrugged på svenska, missa den inte! KAPITALISMEN: DET OKÄNDA IDEALET I denna provokativa essäsamling bygger Ayn Rand upp ett både filosofiskt och praktiskt försvar för ekonomisk frihet. Den behandlar bland annat ämnen som guldmyntfot, monopolkapitalism, patent, depressionen, barnarbete mm. 350 kronor inklusive porto. Sätt in pengarna på postgiro Som om det inte vore nog med de oslagbara priser vi erbjuder så skickar vi även med ett exemplar av H.D. Thoreaus klassiska skrift Om Civilt Motstånd, gratis!

13 Kapitalbyggande i Sverige AV HANS-JØRGEN LYSGLIMT Mång a kla g ar p å svårigheterna att vara företa g are i Sverig e. För en norrm an fra mstår dock Sverig e fortfarand e som ett fra mg ångsexemp el. Lönerna är lå g a och entre prenörsand an finns ännu kvar. Sverig e är fortfarand e ett fantastiskt land att bygg a företa g i så läng e ka pitalet byggs utanför. Sverige är fantastiskt, inte bara att leva och bo i men även som ett land att bygga företag. Detta är inte minst tydligt när man ser på Sverige från Norge, där jag verkar sedan några år. Sverige har en stolt tradition av företagsbyggande, något vi i dag ser i ett oproportionellt stort antal internationella företag med svenska rötter. Det svenska företagandet fortsätter även i vår tid. Den senaste vågen av företagande har varit inom Internetsektorn och fortsätter nu främst inom mobila tjänster. Nyföretagandet sker också inom gryende branscher som medicin och bioteknik, områden där det säkerligen kommer att hända mycket under vår livstid. Anpassning nyckeln tiill framgång För att lyckas med företagande måste entreprenören stadigt anpassa sig till den verklighet där han verkar. Detta har varit den svenske entreprenören styrka och så fortsätter det att vara. Det kanske största och svåraste hinder dagens svenske, eller för all del, utländske entreprenör, står inför är staten. Staten gör livet surt för företagaren på två områden: genom regleringar och genom skatter. För varje reglering svenska staten inför måste entreprenören kämpa på den skoningslösa internationella marknaden med entreprenörer vars stater inte påtvingar dem motsvarande regleringar. Detta gäller på arbetsmarknaden, miljöområdet, redovisningsskyldigheter med mera. Utifrån detta perspektiv är det ett under att det överhuvudtaget finns företag. Med eftersom det gör det, och då det dessutom finns blomstrande företag, tvingas vi dra slutsatsen att de svenska regleringarna kanske inte är så förödande ändå. Det andre stora hindret är skatterna. Den svenska entreprenören möts av beskattning från det ögonblick han startar företaget. Nästan varje kommersiell handling i Sverige beskattas i bland mycket hårt. Sånt är livet för de företagare och entreprenörer vilkas nya företag skall ge folk jobb. Jobb åt folk som ska köpa bröd och juveler. Entreprenören som bär upp samhället på sina axlar beskattas för varje steg han tar. Entreprenören skattas hårt under uppbyggnaden av företaget och skattas hårt när han skördar vinsten som byggs upp. Det är en ekonomisk sanning är att företag måste ackumulera kapital för att lyckas och växa. Att ackumulera kapitalet i Sverige har tidigare fungerat bra, men har nu blivit mycket svårt. Att bygga kapital i Sverige har blivit som att uppfostra ett barn genom att låta det åderlåtas fortlöpande från vaggan till graven. Försprång et urholk as Sverige faller ekonomiskt efter med hissnande fart. Under efterkrigstiden var Sverige unikt och åtnjöt en mycket hög levnadsstandard. Så sent som i 1980 var BNP för Sverige och Norge och andra jämförbara länder inte långt från varandra. Men, på de senare år har någonting dramatiskt hänt. Nu, i början på detta sekel är BNP-siffran för Sverige USD per år, Norges BNP är USD och USA USD per år. Sverige sackar dessutom efter för varje år som går. Trots detta är Sverige ett bra land för företagsbyggande. Svensken är duktig, lojal och pålitlig. Han är välutbildad men kräver inga höga löner. För en utomstående framstår dessutom den svenska byråkratin som effektiv. Det är inte för inte de internationella telekomjättarna lägger sina mobiltelesatsningar i Sverige. En duktigt svensk ingenjör kostar ju bara bråkdelen av en i Silicon Valley. Det byggs dessutom fortlöpande upp nya företag i Sverige. Bland dessa är de mest spännande de kategoridödarföretag som vuxit fram på senare år. Kategoridödarföretag är de företag som skapar eller starkt definierar om en marknad och förmår att kapitalisera detta. Sådana företag har bygds inom ett antal sektorer som handel, konsumentvaror, finansiella tjänster och konsultverksamhet. Några exempel är: Securitas säkerhet OM optionsmarknaden IKEA möbler H&M kläder Lindex, underkläder Biltema bildelar EF språkresor Detta ar den nya industrialismen i Sverige, detta har avlöst verkstadsindustrin som byggdes kring sekelskiftet. Det finns dessutom en hel mängd marknader som inte ännu skapats och kapitaliserats. Här är några tips till den företagsamme: Barnprylar Utbildning & privata universitet Varor för friluftsliv Kaféer, se bara på Starbucks i USA Inte alla kategoridödare lyckas, och konstigt vore väl annars. Den vegetariska snabbmatskedjan Meaning Green är ett bra exempel på ett försök att skapa en kategoridödare som misslyckades. Kunskapen om att bygga dessa företag flyter fritt i Sverige, från ett företag till ett

14 annat. Nya företag bildas fortlöpande. Därför är jag inte orolig för Sveriges framtid, det kommer att skapas massor med nya företag i Sverige. Tro mig. Men, för att lyckas med att bygga framtidens företag måste entreprenören numera bygga kapitalet utanför Sverige. Det finns många exempel på att detta nu händer, företag som IKEA, Tetra Pak, Spray med flera har flyttat hela eller delar av kapitalbildningen utomlands, detta har varit en bidragande orsak till deras succé. Att bygga kapital i Sverige har blivit som att uppfostra ett barn genom att låta det åderlåtas fortlöpande från vaggan till graven. i det svenska bolaget. Det finnes dussintals bra satt att göra detta, men det krävs att man fortlöpande anlitar experter inom ämnet för att navigera rätt. Utland et ett andningshål Att satta upp en bra struktur även för ett litet företag kan kosta mellan hundra- och tvåhundratusen kronor och sedan mellan tio- och tjugotusen om året. För större företagsstrukturer är naturligtvis kostnaden mycket högre. Kostnaden är inom räckhåll for de flesta entreprenörer och transaktionskostnaden för att sätta detta upp reduceras fortlöpande genom användandet av Internet. Det svenska företagandet kommer att fortsätta. Men kapitalet kommer att stanna utomlands. Ett oslagbart recept på att bygga kapital ar att åka till USA, hitta ett koncept och göra en europeisk variant av detta med utgångspunkt i Sverige. Kapitalbildningen görs i en internationell struktur. (Om du tänker på att göra detta så maila mig, jag vill vara med och investera.) Det går att med utgångspunkt i Sverige bygga kapital utomlands, helt lagligt. Tillvägagångssättet är att sätta upp en internationell struktur som äger kapitalet Hans Jørgen Lysglimt är ordförande för FRIdemokratene i Norge. Han är civilekonom från Lunds Universitet och ar nu verksam som grundare och VD i Runbox com AS ett företag som arbetar med integration av och betaltjänster för SMS. Han nås enklast på JUBEL-CD Köp Frihetsfrontens CD-rom med alla nummer av Nyliberalen som kommit ut från 1993 fram till nr I detta unika material hittar du artiklar av skribenter som John-Henri Holmberg, Sven Rydenfelt, Johan Norberg, Ingemar Nordin, Walter Block och många andra. Läs om varför bostadsregleringar orsakar bostadsbrist, nazismens och kommunismens gemensamma ideologiska grund, varför frihandel är bättre än protektionism, om Ayn Rand och objektivismen och mycket mer. Denna ideologiska skattkista kostar bara 100 kronor att beställa från Frihetsfronten. Sätt in pengarna på pg och var noga med att ange vad du beställer och till vilken adress.

15 Nedskräparen AV WALTER BLOCK Nedskräparen har få försvarare. Han är ansatt på alla fronter och i skottgluggen för det politiskt korrekta etablissemanget. På radio och TV sänds meddelanden mot nedskräpning som en public service. Dessutom är alla möjliga organisationer från Hem- och skolaföreningar till kyrkliga organisationer överens om nedskräpningens skadlighet. Filmindustrin som inte rör vid vissa ämnen för att de är för kontroversiella, är förenad i sitt hat mot nedskräparen. Socialiserad egendom Det finns, dock, en liten, till synes obetydlig detalj som smular sönder argumenten mot skräp och nedskräparen. Nedskräpning kan endast ske på offentliga platser, aldrig på privata. De annonser som visar det till synes negativa med skräp visar alltid bilder på motorvägar, badstränder, gator, parker, tunnelbanan eller offentliga toaletter. Samtliga dessa är offentliga miljöer. Det beror inte på att det mesta av nedskräpningen sker i offentliga miljöer. Det är en definitionsfråga. Om något som i allt övrigt liknade nedskräpning skedde på privat plats skulle det inte anses vara nedskräpning. När ett stort åskådarantal går hem från en fotbollsmatch, biograf, teater, konsert eller cirkus, så är det som är kvar under sätena och mellan raderna inte skräp och kan inte heller vara det. Det är sopor, smuts eller avfall men inte skräp. Efter den normala arbetsdagen kommer en armé av städare till de privatägda bankerna, affärerna, restaurangerna, kontorsbyggnaderna, fabrikerna etc. Vad de gör är att städa, inte plocka skräp. I likhet med detta så städar Gatukontoret gator och trottoarer, genom att plocka upp skräp. Nu finns det ingen verklig distinktion mellan att skräpa ned på offentlig eller privat plats. Det finns ingen anledning att kalla det förra men inte det senare för nedskräpning eftersom det som görs i bägge fallen är det samma. I båda fallen följer producerandet av skräp antingen produktion eller konsumtion. I en del fall är den optimala lösningen att lämna kvar soporna för att dessa skall kunna städas undan senare. Till exempel skulle det vara för tidsödande för en snickare att sopa upp flisorna medan han arbetar. Det är billigare och enklare att låta skräpet ligga kvar för att städas bort efter arbetets slut eller vid periodiska intervaller. Ledningen skulle kunna införa en anti-nedskräpningskampanj och tvinga snickarna att hålla sin arbetsplats fri från träspån. Man skulle t o m kunna införa böter på 500 kronor mot nedskräpning. Detta skulle dock medföra risken att de anställda slutade, eller, om de inte slutade, så skulle det leda till kraftigt ökade produktionskostnader, vilket i sin tur kraftigt skulle minska konkurrenskraften. Inom sjukvården kan nedskräpning å andra sidan inte tolereras. Operationssalar och behandlingsrum måste hålla en hög sanitär standard. Misslyckas man med att hålla rent skulle detta kunna riskera sjukhusets ekonomi när det blir känt att det har sanitetsproblem. Vad gäller restauranger så bedriver inte dessa någon form av kampanj mot nedskräpning. Det finns inga skyltar där det står att det är förbjudet att tappa besticken, servetter eller brödsmulor. En restaurang skulle kunna förbjuda nedskräpning men den skulle i så fall tappa gäster till sina konkurrenter. Marknadsmekanismerna styr Vad dessa till synes disparata exempel har gemensamt är att illustrera att på marknaden så bestämmer konsumenten hur mycket skräp som skall tillåtas! Frågan behandlas inte förenklat och det finns inga generella krav på att göra sig av med nedskräparen. I stället sker en noggrann avvägning mellan fördelar och nackdelar över hur mycket skräp som ska tillåtas. Om kostnaderna för att städa undan skräpet är låga och den skada som det orsakar är stor, så kommer det att städas ofta och straffen för att inte hålla rent vara höga, som i exemplet med sjukhuset ovan. Om det å andra sidan är dyrt att städa och den skada skräpet orsakar är låg, kommer städningen att ske mer sällan och heller inga bestraffningar för nedskräpning kommer utfärdas. Dessa skillnader beror inte på lagstiftning, utan är ett resultat av marknadens preferenser. Företag som inte agerar med en korrekt kostnadskalkyl kommer att förlora kunder, antingen direkt, om kunderna röstar med fötterna, eller indirekt, genom att man inte är tillräckligt kostnadseffektiv och därför inte kan priskonkurrera. Ett system som baserar sig på människors behov och önskningar är mycket flexibelt. I varje exempel ovan ar lösningen

16 skräddarsydd för de specifika krav varje situation ställde. Dessutom så reagerar ett sådant system snabbt på förändringar, antingen vad gäller kostnader för att städa eller skadan som orsakats av ej upplockat skräp. Om det fanns ett system som kunde sänka kostnaderna kraftigt för städa ett sjukhus eller om preferenserna vad gäller renlighet på sjukhus ändrades signifikant så skulle sjukhusledningen vara tvungen att lätta på policyn vad gäller skräp. De sjukhus som inte anpassade sig till den nya teknologin och de nya preferenserna skulle förlora patienter till konkurrerande sjukhus. (Detta gäller för privata sjukhus. Offentliga sjukhus som betalas via skattsedeln har inga incitament att tillfredsställa patienterna.) Om man å andra sidan upptäckte att läskburkar och godispåsar, som lämnas kvar under sätena på en fotbollsarena var giftspridare, eller skymde sikten när man tittar på matchen, så skulle reglerna vad gäller dem snabbt ändras utan statlig påverkan. Allmän egendom är problemet När man studerar skräp på allmänna platser finns det inget system som kan anpassa sig till människors preferenser. Allmänna platser är statens område. Staten behandlar konsumenter översittaraktigt, i princip struntar den i dem. Statliga företag är de enda som kommer att försöka minska nedskräpningen med en stark beslutsamhet att avskaffa den och därigenom struntande i att anpassa sig till nya preferenser eller teknologier. Lagen är lagen. Staten kan fungera så eftersom den agerar utanför marknaden. Den får inte sina intäkter från marknaden genom frivilliga transaktioner. Istället får staten sina intäkter genom beskattning, en process som är helt orelaterad till dess förmåga att tillfredställa konsumenternas behov. Statens argument mot nedskräpning är att det görs utan hänsyn tagen till andras rättigheter. Men det är ett argument utan värde. Konceptet med privat nedskräpning är vad som avses. Om nedskräpning vore en kränkning av andras rättigheter och en vägran att ta hänsyn till andra, hur skall man då betrakta nedskräpning i restauranger, biografer, fabriker etc. Nedskräpning i den privata sfären beror av konsumenternas önskemål om komfort. Ingen kränker resturanägarens rättigheter mer genom att skräpa ner än genom att äta. Resturangägaren får betalt för båda. Hur skall man tolka statens oförmåga till en flexibel syn på nedskräpning? Det är inte helt och hållet beroende på likgiltighet, även om det är betydligt enklare att helt förbjuda något än att försöka hantera det på ett vettigt sätt. Förklaringen ligger i att staten inte, oavsett omsändigheter, klarar av att föra en flexibel nedskräpningspolitik. En sådan politik måste basera sig på ett prissystem, dvs med vinster och förluster, för att mäta kostnaderna och intäkterna av nedskräpning för att effektivt bestraffa de aktörer som inte anpassar sig därefter. Om staten genomförde ett sådant system skulle det inte längre vara ett statligt system eftersom staten inte längre kunde förlita sig på skattesystemet vilket är helt orelaterat till hur väl man tillfredsställer människors behov. Endast en icke vinstdrivande organisation som staten kan reagera på människors önskemål om fler vägar med ett hot att vilja förbjuda bilar. Endast en statlig organisation, fri från behovet att tjäna pengar, kan reagera på människors önskan att vara i parker genom att förbjuda människor att vistas där efter skymningen. Hur skall man tolka statens oförmåga till en flexibel syn på nedskräpning? Det är inte helt och hållet beroende på likgiltighet, även om det är betydligt enklare att helt förbjuda något än att försöka hantera det på ett vettigt sätt. Statens oförmåga till flexibilitet kan ibland få märkliga konsekvenser. Under många år fanns inget effektivt förbud mot att hundägare lät sina hundar uträtta sina naturbehov på trottoaren eller gatan. Sedan uppkom en rörelse som ville förbjuda all hundavföring på alla trottoarer och gator, med paroller som Barn före hundar. Marknadens flexibilitet ignoreras totalt av dessa grupper. Man förstår inte att skräp från hundar kan anvisas till speciella platser. Frågan ses istället gälla om det skall vara tillåtet överallt eller förbjudet överallt. Föreställ dig då vilket fördelaktigt resultat det skulle bli om alla gator och trottoarer vore privatägda. Resultatet skulle bli en större flexibilitet genom de ersättningar en entreprenör skulle få genom att tänka ut lösningar som skulle tillfredsställa båda grupper. En del skulle kanske motsätta sig privata trottoarer på grundval att hundägare idag använder hundinhägnader gratis (givet att det inte finns något förbud mot hunsskit). Detta är emellertid fel därför att ingen individ, inklusive hundägaren, har fri tillgång till trottoaren. Trottoarer, liksom allt annat som staten tillhandahåller, betalas av medborgarna genom skatter. Medborgarna betalar inte bara för byggandet av trottoaren utan också för underhållet. Lösning en heter priv atisering Det är svårt att föreställa sig exakt hur en fri marknad skulle fungera i detta fall men några gissningar kan göras. En del entreprenörer skulle kanske sätta upp inhägnader där hundarna kunde uträtta sina behov. Dessa entreprenörer kunde ha två typer av avtal, det ena med hunddägaren, som skulle innehålla priset på tjänsten. Det andra avtalet skulle vara med renhållningsbolag där det avtalades om vad skulle kosta att hålla efter området. Exakt var dessa områden skulle ligga och hur många det skulle finnas beror på behoven hos de inblandade. I skenet av statens inflexibilitet på området och dess uppenbara ointresse att uppfylla människors preferenser, hur skall man då se på nedskräparen? Nedskräparen behandlar statlig egendom på samma sätt som han skulle behandla privat egendom om han hade möjlighet till det. Nämligen genom att lämna kvar skräp på det. Det har visats att det inte finns något verkligt ont med detta beteende och förutom för statens inflexibilitet så skulle det vara lika accepterat på offentliga platser som det är på privata. Det är ett område som skulle styras av människors behov och inte av en onyanserad stat. Slutsatsen blir därmed att nedskräparen är långt ifrån att betrakta som skurk utan skall istället betraktas som en hjälte. Det civilkurage som nedskräparen visar, givet den intensiva kampanj som bedrivs mot honom, är avsevärt. Och viktigare, nedskräparens beteende som avsiktligt tar lagen i sina egna händer, kan betraktas som en protest mot ett orättfärdigt system. Walter Block är chefsekonom vid kanadensiska Frazer Institute och är författare till boken Defending the Undefendable ur vilken denna essä är hämtad.

17 Hur ska vi se på politiken idag? AV CHRISTIAN MICHEL Ensamma kan vi inte göra mycket. Få av våra planer kan förverkligas utan hjälp av andra. Även eremiten som sitter på sitt berg strävar inte främst efter ensamhet utan efter att möta och upptas i den stora helheten. För oss jordnära människor som håller oss till slätterna är det mer modesta möten som får oss att fungera, som för oss samman i familjer och i olika etniska, kommersiella och kulturella organisationer. Det räcker inte med att säga att vi behöver samhället. I själva verket skulle vi inte vara mänskliga utan ett samhälle. Ett barn inte bara föds det kommer till världen, en värld som måste välkomna, älska och skola det för att det ska bli en riktig människa. Individualismen är inget annat än ett juridiskt koncept. Det vore absurt att hävda att människor var som öar utspridda i en stor ocean utan broar eller fartyg. Individualismen påminner oss bara om att det är människor snarare än samhällen som har rättigheter. Och anledningen till att de är så är att individuella rättigheterna är till för att skydda oss från sådant som övriga samhällsmedlemmar kan tänkas hitta på mot oss. Människan är inte blott ett förnuftigt djur. Hon är istället radikalt annorlunda djuren och en ny fas i evolutionen. Även om människor ibland misslyckas med sina åtaganden kan hon inte undandra sig det ansvar hon har som evolutionens krona. Det är nu upp till människan att se till att ta kommandot över resten av naturen. Förmänskligande Ett slående exempel på humaniserad natur är tamdjuren. Att få djur att arbeta till vår nytta är ett utslag av vår kapacitet som människor, och något som våra förfäder var mäkta imponerade över. Tämjandet av vilda djur lärde oss att varelser är formbara. Det envisa djuret blir fogligt med hjälp av piska och morot. Alla levande varelser kan slitas från sin naturliga miljö och tämjas och tränas, allt som krävs är en skicklig herde. Detta går igen i den politiska vokabulären där fåraherden (om så krävs assisterad av vallpojkar och hundar) som leder sin flock är en vanlig metafor. Füher, Duce, Conductator, Guide de la Revolution, ledare eller Lider Maximo. Politikens ansikte blir hövdingen, experten eller herren som står framför

18 en sittande församling, tyst lyssnande som lydiga skolelelever. Och televisionen upprepar denna underkastelsens ritual varje kväll, i varje hem. Ledaren Fasta bosättningar var precis som tämjandet av djuren ett sätt på vilket människorna distanserade sig från naturen. Varje person kunde hitta sin plats i stammen utan att beordras till det. Krigare och jägare gick på i gamla hjulspår och följde en hierarki där den modigaste var den som utsattes för de största farorna, och som när han lyckades, belönades de med prestige och sexuella favörer. Inom stammen, där det naturliga urvalet inte fick fria händer, växte sig banden mellan mödrar och barn gradvis starkare. Staden, skyddad av murar, tillät att än mer tid lades på utbildning och omvårdnad. I takt med att humaniseringsprocessen fortlöpte skapades också en allt rikare kultur. Med urbaniseringen kom politiken. Civilisation, polis och politik alla dessa ord kan härledas från latinska eller grekiska ord som betyder stad. Urbaniseringen förde också med sig att man övergav avgudabilder och att man upphöjde vissa människor till ledare. Till skillnad från en avgudabild föreställande en förfader kan en idoliserad människa, en ledare, samla ett obegränsat antal anhängare eftersom de inte nödvändigtvis behöver vara bundna till varandra genom släktskap, även om släktskapet på något mystiskt ansågs stamma från ormar eller örnar. Fastän främlingar inför varandra, är vi alla undersåtar till ledaren. Jag kan be dem jag känner släktingar och vänner att göra si eller så för mig, genom att vi har en relation med varandra. Men ledaren känner varken vän eller broder. I själva verket kräver ledaren bara en sak av oss i utbyte mot att vi får ta del av hans enorma makt: att vi slutar att se oss själva och andra som personer. Om jag och mitt parti skulle vilja påtvinga våra värderingar på resten av staden skulle vi få finna oss i att möta motstånd från de som tycker annorlunda. Men om vi vänder oss till ledaren och får våra intressen att bli hans kommer det hela att förändras. Om jag och mina vänner skulle få svårigheter att sälja våra jordbruksprodukter och därför stoppade förbipasserande och bad dem kompensera oss för våra förluster, skulle de antagligen strunta blankt i oss. Om vi gillade opera och begärde att våra arbetsgivare skulle betala våra biljetter skulle de antagligen skratta ut oss. Men om vi skulle tala genom ledaren, då skulle vårt jordbruk förvandlas till ett nödvändighet för landets oberoende och våra musikaliska preferenser skulle till bevarande av kulturarvet. Det är inte längre vår vilja som går igenom utan ledarens och han kommer att skicka ut sina blåklädda män, beväpnade och hotfulla, för att se till att de som gör motstånd får betala för sin olydnad. Politisk makt är maktens mörka sida, representerad av makten att hindra, tvinga eller förstöra. Att förklä ens önskningar i termer av det allmännas bästa får enorma konsekvenser. För det första, avpersonifierar det oss genom att våra önskningar inte längre tillhör oss utan ledaren. För det andra kommer vi att bli instrument i händerna på det allmännas bästa., något som måste innebära att våra motståndare är onda människor som är emot detsamma, eller? Därigenom är det inte längre ett brott att råna dem, fängsla dem, utvisa dem eller döda dem. Så fungerar ledaren och det politiska ledarskapet. Diagrammet Vi har nu spårat två av de kanske mest betydelsefulla frågor vi i dag brottas med till historiens början: Vilken plats var och en måste ha i samhället och i vilken utsträckning vi kan distansera oss från naturen. När vi svarar på dessa frågor reagerar vi inte annorlunda än våra förfäder. I bland blir lockelsen till regression så stark att vi överger vårt ansvar att humanisera världen och får oss att istället söka upp en plats där vi kan vara en i mängden och barn på nytt, frikopplade från det naturliga urvalet. Vi andra tillfällen lämnar vi den trygga flocken och beger oss ut i dess utmarker, till utvecklingens frontlinje, där vi utsätts för rovdjur men var vi kan ta vara på nya möjligheter först av alla, äta av de gröna gräset innan det trampas ner och känna skapandets glädje. Mellan dessa båda strategier, förnekandet eller accepterandet av det naturliga urvalet, söker vi lösningen på de problem som hänger samman med att leva tillsammans med andra. Men är det inte ett organisationsschema som utmärker var och ens plats, en plats i hierarkin som ger rättvis kompensation, inte för mycket inte för lite, inte som naturens herrar men inte heller som offer för dess nycker, som vi är på jakt efter? Föreställningen att det finns ett sådant organisationsschema lägger själva grunden till maktteorin, teorin som säger sig känna livet bättre än livet självt. Relationen med världen Vi kan anta två olika attityder gentemot vår omvärld. Den ena går ut på att aldrig initiera våld eller tvång mot någon annan och bygga upp frivilliga relationer och band med andra människor. Dessa band kallas ibland kärlek eller vänskap och genom olika aktiviteter kan de även bli affärskontakter. Om något element av naturen är inblandat kommer relationen ta formen av en äganderätt. De som är bundna till varandra på detta sätt delar en egenskap, de har alla en önskan att dela en upplevelse och acceptera konsekvenserna. Om jag gifter mig eller går med i en organisation, går jag samtidigt med på att dela åtminstone en del av livet med min maka eller med mina kollegor under de villkor som vi kommit överens om. Men om jag köper ett hus eller aktier på börsen, kommer skador på huset eller falland aktiekurser att drabba mig och inte någon som inte ingått samma frivilliga avtal som jag. Steg för steg bygger var och en av oss upp en för sig unik miljö eftersom vi förväntar oss att miljön ska påverka oss på ett annat sätt än den påverkar andra. Vi förklarar oss exempelvis villiga att dela vinst eller förlust med våra affärspartners, men vi är sällan villiga att dela deras familjeliv, fritid eller död. Vi omger oss med familj, vänner, kollegor, användbara föremål och spekulationskapital, och kombinerar dem på sätt som passar våra preferenser och vårt omdöme. Genom att skapa band till andra naturliga element, exempelvis genom att bli ägare till en veteåker eller till aktier i ett företag är det samma som att slå fast: Detta är precis så långt jag är villig att gå när det gäller ansvaret för er framtid och ert för min. Dessa sfärer av ansvar, överlappar vandra och är sammanflätade precis som de olympiska ringarna. En av dessa sfärer, vår egen kropp, är vårt eget ansvar helt och hållet och de andra sfärerna deltar vi i varierande grad. Men de har det gemensamt att de alla markerar områden där vårt medvetande kan blomstra. Människans förmåga till anpassning och förändring tar sig uttryck inom dessa sfärer naturen ligger och vänta på att människorna ska föra evolutionen vidare. Det är här människan utövar sin legitima makt, allt som omger henne, det hon kallar sin familj, sina vänner, sitt hus, sitt arbete är nu till för henne. Det är genom detta som dessa sfärer är heliga, okränk-

19 bara. Jurister ger dem namn som äganderätter, äktenskap och kontrakt men sfärerna är heliga på grund av att de är sfärer av ansvar för andra människors vällevnad. De är okränkbara på grund av att de är i dessa jag finner min plats i världen. Men det finns ett annat slags samhällen som människorna skapar, ett samhälle där vissa individer tar sig rätten att agera utan hänsyn till de andras samtycke. Dessa är de politiska samhällena. Vissa medlemmar av dessa, politiker eller deras underhuggare, kan kräva av oss andra att vi ska bära kostnaderna för deras beslut. Detta är själva essensen av politiken. När du och jag får ett medgivande från dem som påverkas av våra beslut, då talar vi om vänskap, företagande eller avtal och då behöver vi inte poltiken. Politiken är bara till för att legitimera utövandet av våld. Rovdrift är vanlig i naturen. Vad när vi står in för det är enklare än att lösa en konflikt genom att ta livet av motståndaren eller att ta någons egendom utan att erbjuda något i utbyte? Men även om det kan fungera så hos djuren behöver inte det samma gälla för människorna, för om medvetandet är det som skiljer oss från djuren, handlar då inte tvång om att förneka andras deras mänsklighet? Poltiken fortsätter att sprida ut den nu obsoleta föreställningen att våld kan vara en produktiv sista utväg för att hindra att medvetandet kommer att påverka evolutionen. De troende föreställer sig felaktigt att ledaren ökar deras personliga makt. Denna illusion är utbredd hos de fattiga. Ledaren tillhör dock ingen. Den som tror att de äger del av ledarens gåvor befinner sig på farlig mark, vare sig det handlar om socialbidragstagaren som fastnat i bidragsberoende, eller om företagaren som inte klarar sig utan tullar. Därför kan vi också säga mina vänner, mitt arbete, min framtid även om vi inte äger dessa, medan det är omöjligt att säga min stat eller min polis tungan vägrar helt sonika. Ledaren och dennes myndigheter kan aldrig bli våra, de kommer alltid att befinna sig utanför vår personliga maktsfär och kommer alltid att vara ett instrument för att alienera oss. Styrkan hos flocken Människorna var byten till andra djur fram till dess de steg upp till näringskedjans topp. De var ett slags bytesdjur som slöt sig samman i grupper för att försvara sig. Under människans första år levde de enligt principer som är karaktäristiska för flockdjur, ju fler man är desto större ens överlevandschanser, den som inte följer ledaren går under, att vara annorlunda innebär att vara värdelös. Det är rädslan som ger flockdjuren deras styrka. Rädsla är vad som håller dem samman, den stärker gruppen genom att radera ut de individuella dragen. Rädsla suddar ut vårt medvetande och undertrycker tankeverksamheten. Människornas ledare är väl medvetna om detta och känner till konsten att ständigt ingjuta fruktan i oss. Herdarna inviger oss i politiken med maximer som lär oss underkastelse och som spelar på gruppinstikterna på all världens språk: L union fait la force, United we stand, divided we fall, El pueblo unido jamás sera vencido. Evoultionen har inte ännu befriat oss från föreställningen att vårt värde som individer är begränsat medan vi är osårbara som del av en grupp. 1 Politiken skapar likgiltighet om den inte är ef fektiv och våldsamhet när den är det. Bara genom att få samhället att flytta sig utom politikens domäner kan vi få det att bygga på medgivande istället för våld. Detta leder till att människorna lever tillsammans inom två olika områden. Det första är den solidariska sfären, befolkat av våra nära ock kära, i vilken vi själva ingår. Denna sfär rymmer också de naturliga element som vi tar ansvar för. Detta är den personliga maktens sfär. Det andra området, det är den politiska är ledarens område. Ledaren försöker inlemma vår personliga sfär i den opersonliga staden eller staten. Politiska relationer bygger inte på solidaritet eller frivillighet, istället tvingar de oss att bära kostnaderna för andras handlingar. Detta är således maktlöshetens sfär. Politisk makt skiljer sig därför från personlig makt. Politisk makt är maktens mörka sida, representerad av makten att hindra, tvinga eller förstöra. Personlig makt å andra sidan bygger på förmågan att tjäna, att främja och att ge andra människor utrymme att leva sina egna liv, att låta dem uppfinna, skapa och handla i enighet med sina egna önskningar. Konflikt Inom den politiska sfären förekommer ingen aggression i och med att de som tjänar ledaren inte längre utrycker några egna önskningar. Där råder konflikt. Ensamma eller i grupp är människor aggressiva; de kommer att plundra, stjäla och skada andra innan de inser vad de gjort. Konflikt skiljer sig dock från aggression. Konflikter är rationaliserade och därför än farligare. Krig och ödeläggelse, institutionellt organiserat och kallblodigt utfört, är ett större hot mot vårt samhälle än utbrott av aggression. Organiserandet av konflikter är dock politikernas och statstjänstjänstemännens levebröd. Även inom de personliga maktsfärerna kan konflikter naturligtvis uppstå. Vi löser emellertid dessa konflikter genom domstolsförfaranden eller skiljenämnder och undviker dem genom att upprätta kontrakt: de fria människornas lagar. När dispyterna handlar om ägande använder vi oss av vad juristerna kallar äganderätt. 2 Denna rätt förutsätter inte förekomsten av en stat. 3 Om så vore fallet hade det rättfärdigat att urbefolkningarna i Amerika, Afrika och på andra håll drevs från sina områden av kolonisatörerna. I och med att de inte hade några stater kunde de i så fall inte heller haft någon äganderätt till sina landområden, (eller ens sina egna kroppar, något som i sin tur även rättfärdigat slaveriet). I verkligheten är varje människa född med förmågan att äga egendom i och med att vi är födda med förmågan att interagera med andra. Äganderätten reglerar just interaktioner med andra. Våra överlappande sfärer är därför den enda källan till dispyter i ett samhälle bestående av fria människor, och detta har inget med politiken att göra. Mellan kineser och fransmän, mellan de som föredrar att leva i kloster och de som föredrar Wall Street, mellan intellektuella och bönder, mellan judar och muslimer kan det finnas likgiltighet, hat eller sympati men om någon kränker någon annans sfär är det domarna som måste skilja mellan de stridande kraven i enighet med äganderättens objektiva kriterier. Den mänskliga evolutionen kräver inte längre några hjältesagor om krigare. Sådana hjältesagor glorifierar egenskaper vi kanske annars inte funnit inom oss själva såsom, mod, lojalitet intill döden och broderskapet mellan soldaterna. Men de berättar också om en mordiskhet som få djur uppvisar mot sin egen art och detta gäller särskilt de som hedrar sina ledare. Vi är skyldiga samma respekt inför de historiska kungarna och kaptenerna som inför de neandertalare och Australipicteusmänniskor som dog ut. Vi överlåter idag till diktarna att skapa nya tragiska hjältar eftersom konflikterna i det

20 fria samhället har reducerats till de löjliga konflikterna mellan grannar. Samtycke Politiken skapar likgiltighet om den inte är effektiv och våldsamhet när den är det. Bara genom att få samhället att flytta sig utom politikens domäner kan vi få det att bygga på medgivande istället för våld. Bara för att jag går med på något innebär det inte att det uppfyller mina önskningar. Jag har ingen önskan att betala hyra. Jag önskar istället att en lägenhet kostnadsfritt ställdes till mitt förfogande. Jag avskyr att betala hyra. Men det enda sättet att undvika det vore att ropa på myndigheterna, inte för att personligen få slippa betala hyra (eftersom poltiken inte kan ta hänsyn till individuella önskemål) utan för att till exempel proklamera att det är fel av de rika fastighetsägarna att tjäna pengar utan att göra annat arbete än att samla in hyresbetalningarna. Det är denna typ av opersonliga argument som ledaren är så förtjust i. Jag, å andra sidan, respekterar att min hyresvärd också är en människa med önskningar inklusive den att få betalt. Därför betalar jag också honom den summa vi kommit överens om. Samtycke utövas alltid inom en historisk kontext. Det är inte oberoende av andras förväntningar eller från naturlagarna. Samtycke kan därför definieras som frånvaron av begränsningar, men i vetskap om vem som sätter sådana begränsningar. Är det personen jag försöker komma överens med eller är det utom hans kontroll? Jag väljer frivilligt livet när rånaren riktar en pistol mot mig och frågar pengarna eller livet? eftersom jag skulle ha kunnat välja annorlunda. Men detta slags medgivande är inte giltigt. Den som väntar på ditt svar är den samme som bestämmer de omständigheter under vilka frågan är ställd. Jag vänder mig bara till min doktor när jag har en sjukdom jag inte önskar. Men doktorn orsakade inte min dåliga hälsa. Utan hans hjälp skulle jag må sämre och även om jag hade föredragit att slippa gå till doktorn är han till nytta för mig under de omständigheter jag befinner mig. Om doktorn istället skulle ha spritt ut sjukdomsframkallande ämnen skulle han ha orsakar sina patienters sjukdomar och de skulle ha all rätt i världen att, inte bara kräva gratis vård utan också skadestånd. Ett företag som förlägger produktionen till ett låglöneland skapar inte fattigdomen där. Det klarade politikerna av själva. Företaget, precis som min doktor, drar helt enkelt nytta av en verklighet de inte skapat. Denna fördel är därför legitim. Om företaget inte förlagt produktion till den här staden hade de som bodde där haft det ännu sämre. Det bör understrykas att företaget inte valde denna plats därför att det fanns fattiga där (fattiga finns överallt och vem behöver dem?) men därför att de som bor där är produktiva. Och ju mer produktiva de är desto större möjligheter har de att förhandla sig till goda villkor. Genom att bilda fackföreningar eller till och med genom att strejka. 4 De är på detta sätt de fattiga, befriade från politiken kan utöva sin personliga makt. De fattiga har redan tidigare kunnat utöva makt genom vänskap och i grannskapet men nu har de till och med fått in ett multinationellt företag i sin maktsfär. Avsaknaden av en plan är karakteristiskt för ett fritt samhälle. Om samhället saknar en plan kan våra personliga planer till sist bestå. Beviset för att någon har gett sitt medgivande är acceptansen av de moraliska och finansiella resultat som följer av avtalet. Även om vi kan lita på försäkringsbolagen är det fortfarande nödvändigt att de andra kunderna ställer upp på riskdelningen. Det är därför som löften om att låta kommunen bära kostnader för kortsiktighet och ovanor får så många att dyrka ledaren. Resultatet blir att allt fler kommer att leva frånkopplade från verkligheten eftersom kostnader är ett av våra kriterier för anpassning till vår miljö. Att köpa energi, råvaror eller arbetskraft till marknadspriser kräver att vi endera använder dem effektivt eller inte alls. 5 Det är fullt legitimt att vilja dra sig tillbaka till flocken för en stund, i skydd från det naturliga urvalet. Där kan vi studera, meditera och tillåta oss själva att bli gamla och sjuka. Vi förlorar inte vår makt under dessa regressiva faser om vi får de andras medgivande att bete oss så. Det gäller vare sig vi ligger någon till last eller inte, eller om vi får hjälp av vänner, släktingar eller institutioner grundade på frivillighet. Denna frivilliga hjälp kan vara utslag av att andra aktar oss. Frestelsen till regression sprider sig dock snabbt om dess kostnader kan vältras över på andra, utan deras medgivande. I samhällen där många lever på andra människor störs det naturliga urvalet. För kallade vi sådana

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

1 Vad behöver göras?... 2 2 Hur ska vi bära oss åt individer?... 3 3 Hur ska vi bära oss åt organisationer och företag?... 5

1 Vad behöver göras?... 2 2 Hur ska vi bära oss åt individer?... 3 3 Hur ska vi bära oss åt organisationer och företag?... 5 Slutsatser Våra politiker talar inte klartext med sina väljare. De verkar tycka att det vore politiskt självmord att göra det. Därför finns det en påtaglig risk för att vi kommer att se kostnaderna för

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Liberalism eller anarki?

Liberalism eller anarki? Liberalism eller anarki? Sammanfattning: Den här artikeln kritiserar anarkismen och förklarar att det verkligt liberala statsskicket är detsamma som nattväktarstaten. Den förklarar också hur staten kan

Läs mer

Konkurrens på sjysta villkor

Konkurrens på sjysta villkor KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2012-11-13 1 (5) Verksstaben Jimmy Dominius 08-7001580 Konkurrens på sjysta villkor Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom den 13 november 2012 vid konferensen

Läs mer

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-18 LS 1406-0753 Landstingsstyrelsen Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Föredragande

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

BARN OCH FAMILJ Barnomsorg

BARN OCH FAMILJ Barnomsorg BARN OCH FAMILJ Barnomsorg Det bästa som du kan ge dina barn, förutom goda vanor, är goda minnen. - Sydney J. Harris Inledning V åra politiska företrädare har i decennier systematiskt arbetat för att splittra

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01)

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) SIDA 1/6 ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) Vilka är det som döljer sig bakom allt hat som grasserar på internet? Insidan har träffat näthataren Erik Walfridsson

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut.

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Falsk självsäkerhet Folk tenderar att acceptera ett påstående om det presenteras av en person som

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Inledning Ordet rom kommer från ordet dom som betyder människa eller person. Tänk om det vore lika enkelt i arbetslivet. Hej jag är en människa

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Den stora kassaskrotningen - så slår den

Den stora kassaskrotningen - så slår den Den stora kassaskrotningen - så slår den november 2009 Nya regler gör det tufft för säsongsbranscherna Den 12 januari i år klubbades slutgiltigt de nya reglerna om krav på kassaregister igenom. Det betyder

Läs mer

Det globala ansvaret

Det globala ansvaret Det globala ansvaret Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare.

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Så skapar du Personas och fångar din läsare. White paper

Så skapar du Personas och fångar din läsare. White paper Så skapar du Personas och fångar din läsare White paper Så skapar du Personas och fångar din målgrupp Att verkligen förstå din målgrupps situation är avgörande för att nå fram med ditt budskap. De flesta

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa Välkommen till SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB är ledande i Sverige när det gäller

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer