Restaureringsrapport för vattenkvarn på fastigheten Väte Norrbys 1:1, Gotland.

Transkript

1 avdelningen för kulturmiljövård Länsstyrelsen Gotlands län Kulturmiljö visby dnr: AD handläggare: Pär Malmros Kopia till: Fastighetsägaren Länsmuseet på Gotland ATA Restaureringsrapport för vattenkvarn på fastigheten Väte Norrbys 1:1, Gotland. Kvarnen i färdigrestaurerat skick. Postadress Telefon E-post Bankgiro Mellangatan vx par.malmros@lansmuseetgotland.se Visby Besöksadress Fax Webbplats Plusgiro Mellangatan 19, Visby

2 2

3 3 Objekt Vattenkvarnen vid Norrbys i Väte Kulturhistorisk status Sedan 2001 är samtliga 11 byggnader byggnadsminnesförklarade enligt KML 3 kap 1. Hela gårdsmiljön är kulturreservat sedan 2002 enligt miljöbalken 7 kap 9. Ägare Föreningen Gotlands fornvänner, Länsmuseet på Gotland. Fastighetsbeskrivning Gården vid Norrbys är en tidstypisk medelstor gård från tiden efter laga skifte, som i socknen gjordes under 1800-talets andra halva. Norrbys tillhörde det 5:e skifteslaget tillsammans med gårdarna Annexen, Binge, Bäcks, Folkes, Gräne, Qvie, Rofvalds, Timans och Westerväte där skiftet genomfördes Efter skiftet hade markinnehavet på ca 50 hektar samlats i tre större sammanhängande områden med huvudparten av åkermarken i närheten av gårdsmiljön. Som ett resultat av ett effektivare jordbruk kom vid början av 1900-talet gårdens äldre bebyggelse att i rask takt bytas ut, byggas om och utvecklas. De två äldsta bevarade byggnaderna är uppförda under 1800-talets andra halva och det är brygghuset och smedjan byggdes vattenkvarnen, 1926 uppfördes ladugården, 1936 uppfördes bostadshuset och under samma period uppfördes också magasinet, lammhus/hönshus, kycklinghus, vedbod, svinstall och avträde. Byggnadsbeskrivning Vattenkvarnen uppfördes 1921 och ersatte då en äldre kvarnbyggnad. Vid samma tid höjdes också dammen. Kvarnen är uppförd i trä under ett pannplåtstak. Byggnaden är målad med falu rödfärg. På platsen har det funnits en vattenkvarn sedan åtminstone 1700-talet och kvarnen är en av få som kontinuerligt nyttjats in i våra dagar. Inredningen är komplett bevarad. Byggnadens tillstånd före restaurering Se bifogad arbetsbeskrivning utförd av Ann-Louise Mårtensson, Länsmuseet på Gotland.

4 4 Antikvariska utgångspunkter Tanken med restaureringen var att åtgärda kvarnen så att användningen av den kunde fortsätta som hitintills. Kvarnen används i den museala verksamheten och den nyttjas för malning minst en gång om året. För att kunna garantera ett framtida bruk krävdes omfattande arbete med bla utbyte av syll, nya panel mm. Arbetet utfördes med traditionella metoder och material och så långt möjligt utfördes åtgärderna i samma anda som den befintliga konstruktionen. Byggnadshistoriska iakttagelser Se vidare under antikvariska besiktningar. Arbetsbeskrivning Se bifogad arbetsbeskrivning utförd av Ann-Louise Mårtensson, Länsmuseet på Gotland. Byggnadsentreprenör Byggnadshyttan på Gotland, Karl M Putte Ekengren, Mats Pettersson mfl. Byggmöten Startmöte Se bifogat protokoll längst bak i dokumentet. Antikvariska besiktningar Vid tillfället hade man tagit ned panelen och frilagt stommen. Det visade sig nu att skadorna var mer omfattande än vi trott från början. Syllen hade rötskador runt om, fler stolpar och kryss var sämre än väntat, det fanns också skador på bandet och man kunde nu ana att golvet likväl som kalkstenssockeln hade mer omfattande skador än man trott.

5 5 Kvarnens utseende när panelen tagits ned.

6 6 Rötskador på syll och stolpe intill krossbänken. Röt- och insektskador på snedstag och upplag till remhjul. Rötskador vid dörren.

7 7 Rötskador på syllen, väggen mot vattenhjulet. Rötskador på band och stolpe, väggen mot vattenhjulet. På bilden kan man se att syllen går upp och ned som en berg och dalbana. Skadorna har orsakat av sättningar i grunden som underminerats av ett vattendrag som rinner tvärs igenom kvarnen. Hela konstruktionen rör sig också en hel del när kvarnverket är igång.

8 8 På bilden kan man se att golvet har sättningsskador. På plats bestämdes att golvet delvis måste riktas och återställas om det skall vara möjligt att använda kvarnen på sikt Vid tillfället hade man tagit upp golvet från dörren och fram till den del där maskineriets kraftöverföring från vattenhjulet står. Den här delen av bygganaden hade inga allvarliga sättningsskador utan här kunde golvet behållas utan åtgärder. Kvarnen när brädgolvet var uppbrutet och bjälklaget borttaget. Man hade vid tillfället lagt i en ny bärlina och påbörjat utbytet av rötskadade syllar och stolpändar. Ca 1/3 av brädgolvet kunde behållas närmast vattenhjulet. Notera att spetsverket och sikten hänger i spännband under tiden man bytte golvet.

9 9 Den sydöstra delen av byggnaden när golvet tagits bort. Siktverket hängslades med spännband i bjälklaget. Vattenhjulets kraftöverföring med kugghjul och drev, foto taget nedifrån.

10 10 Siktverkets remdrift mm. Diagonalt genom byggnaden rinner det en vattenfåra. På bilden kan man se fårans tillopp i byggnadens södra hörn. Lägg också märke till den återanvändna malstenen som en del av sockeln i det södra hörnet.

11 11 Vattenfårans utlopp i det norra hörnet. Betongfundament som sannolikt tillkommit senare och inte i samband med uppförandet Vid tillfället hade man lagat syllen, skarvat skadade stolpar, bytt ut dåliga snedstag mm. Man höll som bäst på att lägga ett nytt bjälklag. För att få bättre stabilitet i konstruktionen bultades bjälklaget ihop med syllen. Bjälklaget låg märkligt nog under syllen. Konstruktionen kommer på det sättet att klara skakningarna när kvarnen är igång mycket bättre och det kommer att skona kalkstenssockeln.

12 12 Brädpanelen målades en gång innan uppsättning. Kvarnen med merparten av stommens röt- och insektsskadade delar utbytta.

13 13 Utbytt syll mm, byggnadens nordvästra långsida. Lägg också märke till bultarna som håller samman syllen med golvbjälkarna. Upprensad vattenfåra som rinner diagonalt under byggnaden. Nya golvbjälkar på plats.

14 Vid tillfället höll man som bäst på att spika ny panel. Merparten av panelen var färdigställd och man höll på med den sista gavelspetsen. All lagning av stommen var avslutad. Till vänster: I förgrunden de båda stenparen på kvarnens övervåning och i bakgrunden det utbytta bandet. Bild nedan: ny panel på den sydöstra gaveln och den nordöstra långsidan.

15 15 Sista gavelspetsen återfår sin panel Vid tillfället var all panel färdigställd, fönster och fönsterfoder satt på plats, dörrbladet var färdigt och hängt, golvet var klart på insidan, huven till krossbänken var klar mm. Krossbänkens nya huv.

16 16 Vattenkvarnen med panel, fönster och dörr återställda.

17 Efter mycken nedlagd tid och väl utfört arbete var kvarnen i det närmaste färdigställd. Det var en del mindre justeringar kvar att göra, som tjärstrykning av krossbänkens huv, montering av lås i dörren mm. Kvarnen i färdigt skick och krossbänken återställd på sin ursprungliga plats.

18 18 Vattenkvarnen och det lagade vattenhjulet. Eftersom axeln var i gott skick gjordes inga åtgärder på den. Däremot byttes delar av den yttre lagerbocken och ett antal skovlar mm.

19 19 Vattenhjulet och plinten i färdigt skick. Dammen förstärktes med en extra betongjutning längs med körbrons norra sida och med lagningar kring dammluckor mm. Golvet i nedervåningen i färdigt skick. Golvet i nedervåningen i färdigt skick. För att öka luftcirkulationen i grunden och motverka röta mm monterades två luckor i golvet som kan vara öppna när kvarnen inte används.

20 20 Kugghjul och drev i nedervåningen. Spetsverket återmonterat. Kvarnens övervåning i färdigt skick

21 21 Kostnader Från det statliga 28:25 anslaget betaldes det ut kr inklusive moms under 2006 samt ytterligare kr exklusive moms under 2007 för byggnadsåtgärder. Väte hembygdsförening stod för ideella krafter som såg till att kvarnen målades. Länsmuseet bidrog med underlag inför restaureringen och med kontroll och dokumentation under restaureringen samt en mindre summa för inköp av färg. Hembygdsföreningens och Länsmuseets insats uppgick tillsammans till ca kr, vilket motsvarar ca 15 % av totalkostnaden. Källor Länsmuseet på Gotlands topografiska arkiv, i mappen Väte Norrbys. Lantmäteriets historiska kartor, Laga skifteskarta Väte sockens 5:e skifteslag Slutbesiktning Se bifogat intyg. Kvarnens övervåning med säckhissen i mitten och trappan i bakgrunden. Räcket kring trappan kompletterades med en liggande bräda på räckets halva höjd. Pär Malmros Bebyggelseantikvarie

22 avdelningen för kulturmiljövård visby dnr: handläggare: Ann-Louise Mårtensson Förslag till restaurering av vattenkvarnen vid Norrbys i Väte, Väte socken, Gotlands kommun. Foto Ann-Louise Mårtensson, Länsmuseet Postadress Telefon E-post Bankgiro Mellangatan vx info@lansmuseetgotland.se Visby Besöksadress Fax Webbplats Plusgiro Mellangatan 19, Visby

23 2 Kvarndammen Befintligt skick Det finns en spricka i betongen i kvarndammen. Sprickan medför att vatten tränger igenom dammen även när luckorna är stängda. Vattnet tar fel väg och leder vidare in under stommen på vattenkvarnen. Dammluckorna i trä håller inte tätt. Åtgärdsförslag Spricka lagas med cement. Nya dammluckor tillverkas i ek och utformas lika befintliga. Befintligt skick Underliggare till lagret har rötskador. Ramen som är stöd för underliggaren består av skarvade brädor. Själva axeln är skarvad av två stockar som fästs ihop med järnbeslag. Vattenskovlar till vattenhjulet har torrsprickor. Åtgärdsförslag Befintlig skarvad axel byts ut mot en massiv axel, rotänden på en fura. Klassat kärnvirke. Observera dimensionen. Ny underliggare tillverkas av massiv, klassad kärnfuru, rotänden på en fura. Nytt ramverk som stöd för underliggaren tillverkas i massivt kärnvirke av hög kvalitet. Trasiga vattenskovlar bytas ut mot nya i kärnfuru. Länsmuseet på Gotland 2006

24 3 Befintligt skick Kanter till kvarndammen är underminerade. Stenar från grunden har lossnat och ramlat bort. Betongen har spruckit. Åtgärdsförslag Lös betong tas bort. Grunden kompletteras där stenar lossnat. Kanten lagas med ny betong. Befintligt skick Vegetation växer i och direkt närhet av dammluckorna och uppsamlingsdammen. Åtgärdsförslag All sly och vass tas bort, vilket vidare borde ingå i ett regelbundet underhåll. Länsmuseet på Gotland 2006

25 4 Kvarnhuset Befintligt skick Syllen runt hela byggnaden har kraftiga rötskador. Byggnaden har sättningsskador pga. att syllen är skadad. Det har medfört att vissa delar har sjunkit. Brogolvet i bottenvåningen är mycket ojämnt och i dåligt skick. När kvarnen används skakar hela byggnadskonstruktionen. Det har medfört att grundmuren har gett med sig och rasat på ett flertal ställen. På kvarnloftet är ett gavelband mot väster rötskadat, vilket medför att fasadpanelen svårligen kan spikas fast. Räcket i trappan upp till kvarnloftet är idag provisoriskt. Kvarnstenen behöver vässas. Tröskel vid ingången är rötskadad. Kvarnhuset är idag försett med ett tak av pannplåt. Under pannplåten finns ett spåntak. Åtgärdsförslag Syllen byts ut runt hela byggnaden. Kärnvirke av furu ska användas. Kalkstensgrunden staplas om där den rasat. Bjälklaget under brogolvet bör förstärkas med nya bjälkar. Nytt brogolv av spåntad 1 5 hyvlat furu. Nytt gavelband mot väster på kvarnloftet samt ett nytt räcke till vindstrappan i traditionell stil. Vässning av kvarnstenen. Länsmuseet på Gotland 2006

26 5 Befintligt skick Nedre delen av fasadpanelen är rötskadad runt om hela kvarnbyggnaden. Hela fasaden har varit målad med spillolja blandad med falurödfärg. Åtgärdsförslag Pga. spilloljan bör all fasadpanel bytas ut. Viktigt är att man bevarar karaktären på byggnaden och använder samma dimension och typ av panel som den befintliga. Den nya panelen färgas sedan med falurödfärg. Befintligt skick En såg har tidigare varit kopplad till vattenkvarnen. Idag finns en liten tillbyggnad kvar som minne. Den har träpanel som är rötskadad. Åtgärder Laga och komplettera skadad träpanel. Viktigt att man tar hänsyn till: Traditionella material och traditionella metoder gäller generellt. Ann-Louise Mårtensson Byggnadsantikvarie Länsmuseet på Gotland 2006

27 avdelningen för kulturmiljövård Sändlista: Väte Hembygdsförening Byggnadshyttan Länsmuseet Länsstyrelsen Väte Minnesanteckningar startmöte vattenkvarn vid Norrbys i Väte Närvarande: Byggnadshyttan: Håkan Lindkvist, Putte Ekengren, Mats Pettersson Hembygdsföreningen: Åke Hedengrahn, Tova Johansson, Gillis Vallin Länsmuseet på Gotland: Inger Tüll, Göran Ström samt undertecknad. Vid mötet gick vi igenom det underlag som Ann-Louise Mårtensson gjort för museets räkning, Förslag till restaurering av vattenkvarnen vid Norrbys i Väte, Väte socken, Gotlands kommun dnr Här nedan görs en beskrivning av de förändringar som vi beslutade göra i förhållande till restaureringsförslaget. Kvarndammen betongkonstruktioner tätas från insidan och för att undvika att torrlägga dammen helt och hållet görs en provisorisk fördämning uppströms bron. Byggnadshyttan har inte med någon kostnad för den provisoriska fördämningen. Om det finns risk att det inte ryms inom offerten behöver vi veta hur stor extra kostnad det medför. Ett helt nytt tillägg är också en dränering längs långsidan mot dammen. På plats kunde vi konstatera att dammen är otät på fler ställen än där den är konstruerad med betong. Flera alternativ diskuterades för att lösa problemet. Det mest tilltalande alternativet var att gräva ur en del jord och lägga ett dräneringsrör längs med sockeln och sedan singla upp till nuvarande markhöjd. För att leda bort vattnet från dräneringsröret borde man kunna lägga ett rör under byggnaden i samband med att man byter hela el delar av bottenvåningens golv. Dessa åtgärder finns inte med i byggnadshyttans pris. En kostnad för dessa åtgärder vore bra att få fram. Kvarnaxeln behålls som den är, då den anses var i gott skick. Axelns upplag i ytterkant byts i sin helhet med en ny i kärnig fur. Den nya Postadress Telefon E-post Bankgiro Mellangatan vx info@lansmuseetgotland.se Visby Besöksadress Fax Webbplats Plusgiro Mellangatan 19, Visby

28 2 biten konstrueras exakt som den gamla, dvs om det finns ett glidlager i sten el järn skall det också återanvändas. Borttagande av vegetation och vass mm är inte med i Byggnadshyttans anbud. Vi hade en längre diskussion ang golvet i bottenvåningen. För att kunna laga syllen måste delar av golvet tas bort men hur mycket mer av de övriga som behövs åtgärdas är något oklart. Vi bestämde att vi beslutar om golvets vara när de påbörjat arbetena och vi kan se hur det ser ut inunder. När det gäller det västra gavelbandet kan det ev räcka med att laga med ilusning av nya bitar. Rödfärgsmålning av fasaderna utförs av hembygdsföreningen. Räcket kring trappan kompletteras, istället för att nytillverkas, med några bräder i nedkant för att på det sättet öka säkerheten. Vässning av kvarnstenar utförs av hembygdsföreningen på kvarndagen. Krossbänkens huv nytillverkas med den gamla huven som mall. Huvets tak görs av falbrädor som tjärstryks. I övrigt görs inga åtgärder på sågen. På mötet fanns det önskemål från hembygdsföreningen att någon från museet och byggnadshyttan kan delta vid evenemanget, Kvarnens dag, som planeras att ordnas kring kvarnens restaurering. Nedtecknat av Pär Malmros Länsmuseet på Gotland 2007

29