BOKSLUT Stadsfullmäktige

Transkript

1 BOKSLUT 2011 Stadsfullmäktige

2

3 INNEHÅLL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1.1. ÖVERBLICK ÖVER s förvaltning sfullmäktige sstyrelse s personal DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH UTVECKLINGEN INOM DET EGNA EKONOMIOMRÅDET BILDANDET AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Resultaträkning och dess nyckeltal Resultaträkningens intäkter Kostnader Verksamhetsbidrag Årsbidrag Räkenskapsperiodens resultat och över-/underskott FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Finansieringsanalysen och dess nyckeltal Analys av fi nansieringsanalysen BALANSRÄKNING Balansräkning och dess nyckeltal Balansräkningens innehåll TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI MILJÖBOKSLUT REDOGÖRELSE FÖR HUR DEN INTERNA TILLSYNEN ÄR ORDNAD VÄSENTLIGA ÄNDRINGAR INOM VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN STADSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RESULTATET...40 BUDGETUTFALL UPPNÅENDET AV MÅL SOM ÄR BINDANDE I FÖRHÅLLANDE TILL FULLMÄKTIGE UPPNÅENDET AV EKONOMISKA MÅL Sektorernas verksamhetsberättelser Utfallet av de mål som uppställts för affärsverken UTFALLET AV ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER Driftekonomins och resultaträkningens utfall Investeringsdelens utfalll Utfallet av fi nansieringsdelen Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster enligt undenhetsdrag Specifi kationerna till driftsekonomidelen och investeringsdelen Resultaträkning, fi nansieringskalkyl och balansräkning utan affärsverken BOKSLUTSKALKYLER RESULTATRÄKNING FINANSIERINGSKALKYL BALANSRÄKNING KONCERNKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET NOTER SOM BERÖR UPPGÖRANDE AV BOKSLUT NOTER TILL RESULTATRÄKNING NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN NOTER SOM BERÖR SÄKERHTETER OCH BORGENSFÖRBINDELSER NOTER ANGÅENDE PERSONALEN AKTIER OCH ANDELAR NOTER TILL KONCERNBOKSLUTET SÄRREDOVISADE BOKSLUT Affärsverken Sammanfattning av affärsverken UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR HANDLINGAR SOM BEKRÄFTAR BOKSLUTET Pärmbild: Joni Virtanen

4

5 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

6

7 1.1. ÖVERBLICK ÖVER 2011 Något man minns speciellt bra från 2011 i Karleby är bostadsmässan i juli-augusti med de många evenemangen vid sidan om. Bostadsmässan intresserade besökare och media enligt förväntningarna. Mässan hade nästan besökare. Responsen har varit positiv. Tack vare evenemanget samlades en hel del humankapital i staden vilket bör utnyttjas i fortsättningen. Av sidoevenemangen kan nämnas redan traditionella Anders Chydenius frihandelsseminariet vars tema var Finlands och EU:s nya ekonomiska riktning. Talare på seminariet var fi nansminister Jutta Urpilainen, chefdirektör Erkki Liikanen från Finlands Bank och Johnny Åkerholm, verkställande direktör för Nordiska investeringsbanken. belönades för sin levande stadskärna. I sina motiveringar tog Levande stadskärna rf upp bl.a. ett långsiktigt och engagerat utvecklingsarbete under vilket mycket uppmärksamhet har fästs vid material. Gator, öppna platser, torg och historiska byggnader har samordnats på ett fi n- känsligt sätt. VR valde Karleby till årets station. Valet påverkades av mätningen av stationernas service samt hur försäljningen utvecklats. Samarbetsorganisationen Finland cyklar utsåg Karleby till årets cykelkommun I motiveringarna nämndes ett långsiktigt utvecklande av cyklingsförhållandena samt med hjälp av olika evenemang och kampanjer ett mycket aktivt uppmuntrande av stadsinvånarna att cykla. Ekonomin Kommunekonomin har utvecklats sämre 2011 än väntat. Den ekonomiska utvecklingen har blivit långsammare mot slutet av året och detta har även inverkat på kommunerna. Enligt förhandsboksluten sjönk kommunernas årsbidrag med ca 15 % från Verksamhetsinkomsterna ökade med 3,4 %, verksamhetsutgifterna med 4,4 %, och skatteinkomsterna med 3,9 %. Kommunernas inkomster räcker inte till för att täcka tjänsterna och investeringarna, utan kommunerna skuldsätter sig allt mer. I Karleby utföll skatteinkomsterna för kommunalskattens del bättre än väntat tack vare den goda sysselsättningen. Skatteinkomsterna uppgick till sammanlagt 155,2 miljoner euro, ett belopp som överskred budgeten med 2,3 miljoner euro. Ökningen från 2010 var 4 %. Verksamhetsintäkterna ökade med 2,9 %, verksamhetskostnaderna med 5,5 % och verksamhetsbidraget med 8 %. Årsbidraget uppgick till 13,0 miljoner euro, vilket var ca 1,2 miljoner euro mera än i den ursprungliga budgeten, även om det i tilläggsanslag beviljades sammanlagt 14,7 miljoner euro och inkomstposterna höjdes med 3,6 miljoner euro. Räkenskapsperiodens underskott var 3,1 miljoner euro, vilket var ca 4,1 miljoner euro bättre än i den ursprungliga budgeten. Karleby Hamns utmärkta resultat inverkade märkbart på detta resultat. Investeringarnas nettoutgifter var sammanlagt 54,4 miljoner euro. Av detta belopp var stadens andel 20,3 miljoner euro och affärsverkens 34,1 miljoner euro. Lånebeståndet var utan affärsverken 153,8 miljoner euro, dvs euro/invånare och med affärsverken 194,7 miljoner euro, alltså euro/ invånare. Befolkningsutveckling I slutet av 2011 var invånarantalet i Karleby personer. Till invånarantalet är Karleby vårt lands 22:a största stad. Redan i ett par årtionden har Karleby varit ett tillväxtcentrum där invånarantalet klart ökar ökade invånarantalet med 325 personer. Befolkningsökningen baserade sig i hög grad på naturlig befolkningsökning, dvs. på födelseöverskott. Nativiteten uppgick till 631 barn och födelseöverskottet till 229 personer vilket är exceptionellt mycket jämfört med motsvarande städer. Tack vare en betydande infl yttning var även fl yttningsbalansen klart positiv, 91 invånare. Internationaliteten syns allt oftare i gatubilden. Staden har nu ca 900 utländska invånare som representerar över 70 nationaliteter. Befolkningens sunda åldersstruktur, en betydande naturlig befolkningsökning tillsammans med en positiv fl yttningsrörelse skapar en god grund för befolkningsökningen även framtida år. Bokslut

8 Näringar Efter den senaste recessionen var lägre arbetslöshetsgrad, uppkomsten av nya arbetsplatser, livligt byggande samt en allmän positivitet inom näringslivet i Karleby tecken på en period av snabb tillväxt som började 2010 och fortsatte till början av På våren ökade osäkerheten i världen och speciellt i Europa. På hösten ökade hotet om en ny recession. Det ser emellertid ut som om Karleby klarade denna recession med lika små konsekvenser som den senaste recessionen ett par år tidigare. Karleby drabbades inte av några betydande permitteringar eller uppsägningar. Statistiken visar att Karleby i många avseenden avvek från allmänna dåliga trender, mycket tack vare den mångsidiga näringsstrukturen. Några stora byggprojekt inom handeln, vilka endera förverkligades eller beslöts inledas inom en snar framtid, ingav tro på framtiden. Utvecklandet av hamnens verksamhet enligt planerna fortgick. Förlängningen av kajen vid Silverstenshamnen slutfördes i slutet av året vid Karleby Hamn. Mängden gods som transporterades via Karleby Hamn nådde ett nytt rekord på ca 7,9 miljoner ton. Den totala godstrafiken ökade med 24,1 %. Hamnen var landets fjärde största allmänna hamn mätt i antal transporterade ton samt den näst största hamnen för den ryska transitotrafi ken. Karleby Vattens omfattande investering på ca 16 miljoner euro var färdigställandet av reningsverket för rening av avloppsvatten. Produktionen i storindustrins fl aggskepp Boliden och OMG vid stranden nådde rekord, och företagen meddelade vid årsskiftet om betydande investeringar för att öka produktionen. Detta skapar tro på att verksamheten utvecklas, arbetsplatser bevaras och antalet arbetsplatser utökas. Storindustrins närmiljö och infrastruktur stärktes på hösten då kontorshuset PortTower färdigställdes som ett landmärke vid infartsleden. En betydande faktor för den globala ekonomin vad gäller näringslivets konkurrenskraft är hur lätt regionen kan nås. Iståndsättningen av banan mellan Seinäjoki och Uleåborg och byggandet av dubbelspåret mellan Karleby och Ylivieska borde förverkligas enligt en så snabb tidtabell som möjligt. Utbudet av fl ygturer blev mångsidigare då fl ygen mellan Skellefteå och Kronoby inleddes. Man fattade även beslut om att inleda direkta fl yg till Stockholm fr.o.m. mars var arbetslöshetsgraden i Karleby i medeltal 8,3 % vilket är lägre än medeltalet året före recessionen (2008). Hela landets motsvarande siffra var 9,1 %. Trots en tydlig minskning av den totala arbetslösheten har ungdoms- och långtidsarbetslösheten stannat på samma relativt höga nivå som året innan. Antalet arbetsplatser har de senaste åren ökat med hundratals varje år. Enligt den senaste tillgängliga offi ciella statistiken sjönk antalet arbetsplatser något under I slutet av 2009 var antalet arbetsplatser i Karleby totalt ca På basis av den sjunkande arbetslösheten och den ökande arbetskraften kan man anta att antalet arbetsplatser har börjat öka under 2010 och Stadens strategiarbete På hösten gjordes en mellanbedömning av stadsstrategin som godkändes under första året av fullmäktiges mandattid. På basis av en webbenkät riktad till förtroendevalda och tjänsteinnehavare samt ett fullmäktigeseminarium sammanfattades kritiska framgångsfaktorer som särskilt kräver resurser under slutet av fullmäktiges mandattid. För dessa fastställdes även spetsprojekt och centrala åtgärder. Regionutveckling De huvudsakliga instrumenten för regionutveckling är de nationella specialprogrammen såsom Kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet, kunskapscentrumprogrammet samt av EU-programmen Norra Finlands målprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning och ESF -programmet för fi nländska fastlandet samt Utvecklingsprogrammet för landsbygden på Finlands fastland. Karlebyregionen deltar genom Kemiska kompetenscentret i ett nanotekniskt kluster och ett kluster för förnybar skogsindustri. Statsrådet beslöt i slutet av året att Kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet (KOKO) upphör som nationellt specialprogram. Verksamheten kan dock fortsätta till slutet av 2012 i den omfattning fi nansieringen för 2011 tillåter. I slutet av året inleddes en utredning om vilka resurser och på vilket sätt utvecklingsverksamheten kan fortsätta enligt en verksamhetsmodell av typ KOKO. 2 Bokslut 2011

9 KOKO och dess föregångare AKO (regionutvecklingsprogrammet) har spelat en väsentlig roll vid utvecklandet av hela regionens spetsbranscher genom att utnyttja gränsytor. De goda resultaten och verksamhetsmodellerna som uppnåtts med programmen borde kunna vidareutvecklas och -utnyttjas. Förundersökningen av Karleby- och Jakobstadsregionernas utvecklingszon inom Kohesions- och konkurrenskraftprogrammet färdigställdes på våren. Man utredde Karleby- och Jakobstadsregionernas regionala och funktionella struktur och resurser. Målet var att ta fram regionernas gemensamma styrkor, utreda förutsättningar för fortsatt arbete och val samt att ta fram konkreta åtgärder som det fortsatta arbetet borde koncentreras på. På våren arrangerades regionernas gemensamma utvecklingsseminarium. Seminariet hölls i en positiv anda och visade en vilja för de ekonomiska regionernas gemensamma utvecklingsverksamhet. Kommunfullmäktige i de båda regionernas kommuner har godkänt rapporten och åtgärdsprogrammet i den. Flera konkreta utvecklingsåtgärder kommer att inledas på basis av rapporten. Olika sektorer fi ck ansvaret för de konkreta projekten såsom utvecklandet av samarbetet mellan social- och hälsovården, utarbetandet av en strategisk regionstrukturmodell samt utvecklandet av utvecklingszonens informationsförmedling och marknadsföring. Den fortsatta beredningen inleddes i slutet av året. Högskoleundervisning och forskning Professurernas fortsatta femårsperioder vid Karleby universitetscenter Chydenius säkerställdes med avtal. En ny landvinning var avtalet om grundandet av en professur i handelsvetenskap med Vasa universitet. Professuren inleds Evenemang 2011 Konserter av Mellersta Österbottens kammarorkester och steaters föreställningar utgör en stark grund för stadens kulturår. Dessa kompletterades av många andra aktörer i stadens kulturoch musikrika utbud. Karlebys X vinteraccordeon, som även sändes på tv, Karleby Vinterdans, Mustakari Memories, West Coast Kokkola Operas Operasommar, vars alla Carmen -föreställningar var slutsålda, Karlebys sommarvecka, Kokkola Rock och Karleby Veneziad är traditionella och utvecklingsbara evenemang som alla har intagit sin plats. Wentus Blues Band fi rade sitt 25-årsjubileum i en galakonserts tecken. Inom idrott var det största evenemanget Finlands näst största fotbollsturnering för ungdomar, Kokkola Cup. I Karleby hölls även veteranturneringen i korgboll/norra Finlands mästerskapstävling, Helmi Cup för fl ickfotbollsspelare, FM-deltävling i isbana under Karleby Sportbilisters 50-årsjubileum samt Nordiska skidskyttets landskampsungdomsläger arrangerat av Finlands Skidskytteförbund. Jubileumsår fi rades bl.a. av Geologiska forskningscentralen 125 år Ykspihlajan Reima 90 år Kokkolan Veikot 90 år Sjömanskyrkan i Karleby 80 år Kokkolan Karjalaseura 70 år Lions Club Karleby 50 år Kokkolan Urheiluautoilijat 50 år Gamlakarleby Åldringsvänner 50 år Det största evenemanget i Karleby var den riksomfattande bostadsmässan som arrangerades i Karleby Andra evenemang och besök var bl.a. Kristdemokraternas partimöte Seminariet Kanuuna (Utvecklingsnätverk för ungdomsarbete i stadsliknande miljö) Styrelsen för Old Tablers Suomi Finland ry Svenska Folktingets session Finlands Skeppsmäklarförbunds årsmöte Svenska Folkpartiets styrelsemöte Svenska Pensionärsförbundet, österbottniska regionens möte Seminarium för Centralförbundet för Socialskydd och Hälsa Finlands svenska Marthaförbund r.f:s vårmöte Luftvärnsövning Bokslut

10 Rövarstek för veteraner Internationell hundutställning Styrelsen för Andelslaget Finlands Bostadsmässa Anders Chydenius -stiftelsens styrelse Anders Chydenius-frihandelsseminarium Euromance -läger Traditionsmaskindagar Evenemanget Nordic Baltic School of Social Work Huvudevenemanget för centrumutveckling Satakieliseminarium Alueelliset vesihuoltopäivät Tack Tack till alla för ett gott arbete för stadens och hela regionens bästa. De nådda resultaten utgör en god grund för fortsatt arbete. Antti Isotalus stadsdirektör 4 Bokslut 2011

11 1.2. KARLEBY STADS FÖRVALTNING KARLEBY STADSFULLMÄKTIGE Stadsfullmäktige sammanträdde 11 gånger och behandlade 117 paragrafer år Fullmäktige består av 51 ledamöter av vilka 39 representerar icke-socialistiska och 12 socialistiska partier. Fullmäktiges sammansättning KARLEBY STADSSTYRELSE Ordförande Bjarne Kallis (KD) 1. vice ordförande Riitta Kalliokoski (C) 2. vice ordförande Raimo Harsunen (SDP) C Anias Pentti Harmaala Mari Herlevi Reino Huhtala Jouni Kalliokoski Riitta Karhumaa Juho Kippo-Kovasin Lea Laitila Veikko Leskelä Pertti Maijala Aimo Mäkelä Anne Nurmi Pekka Ojala Kauko Palosaari Anneli Puumala Tuomo Puutio Sari Rahkola Riitta Virolainen Timo SDP Harsunen Raimo Kellosalo Anne Lahti Mauri Mustasaari Erkki Rasi Anne Sabel Roy Tastula Antero Urpilainen Jutta Urpilainen Kari KD Candelin Johan Häli Pirkko Kallis Bjarne Mehtälä Anja Nikkanen Risto Paananen Juha Passoja Terttu Salo Mauri SFP Anderson Stefan Brandt Mats Kouvo Kajsa Snellman Hans Timonen Marlén Åström Bernhard Saml Haimakainen Pentti Jukkola Janne Kivistö Matti Marjamaa Helinä VF Ahonen Eila Pohjola Vesa Tastula Seppo Sannf Puolimatka Pekka Ylitalo Alpo Gröna Taarna Terho Stadsstyrelsen sammanträdde 36 gånger och behandlade 649 paragrafer år Stadsstyrelsens sammansättning Ordförande Kauko Ojala (C) 1. vice ordförande Kari Urpilainen (SDP) 2. vice ordförande Pentti Haimakainen (Saml) Anderson Stefan (SFP) Haapalehto Seija (SDP) Harmaala Mari (C) Herlevi Reino (C) Häli Pirkko (KD) Kouvo Kajsa (SFP) Nevasaari Sirpa (C) Palosaari Anneli (C) Pohjola Vesa (VF) Salo Mauri (KD) Övriga av stadsfullmäktige valda organ Personalnämnden Centralvalnämnden Nämnden för kultur- och ungdomsväsendet Idrottsnämnden Landsbygdsnämnden Utbildnings- och barndagvårdsnämnden Räddningsnämnden Byggnads- och miljönämnden Social- och hälsovårdsnämnden Revisionsnämnden Tekniska nämnden Fullmäktiges valnämnd Miljö- och hälsovårdsnämnden Energidirektionen Hamndirektionen Direktionen för Työplus Vattenverksdirektionen Delegationen för polisinrättningen Nämndemän vid tingsrätten Gode män Bokslut

12 KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD Regionfullmäktige Kommittén för kommundelarna Stadsplaneringsgruppen Personalnämnden Affärsverksamhet Tekniska väsendet och miljöväsendet Hamndirektionen Vattenverksdirektionen Direktionen för Työplus Energidirektionen Tekniska nämnden Lokalförsörjning Samhällsteknisk service Byggnads- och miljönämnden Stadsmiljötjänster Koncern- och organisationsstruktur Stadsfullmäktige Valorgan Stadsstyrelsen Revisionsväsendet Revisionsnämnden Samkommuner Andra intressentorganisationer Dotterbolag och intressebolag Stiftelser Stadsdirektör Centralförvaltning Social- och hälsovårdsväsendet Social- och hälsovårdsnämnden Svenska sektionen Hälso- och sjukvård Äldreomsorg Socialservice och handikappomsorg Administration Bildningsväsendet Nämnden för utbildning och fostran Finska avdelningen Svenska avdelningen Småbarnsfostran Grundläggande utbildning Utbildning på andra stadiet / gymnasier Fri bildning Nämnden för kulturoch ungdomsväsendet Kulturväsendet Museiväsendet Biblioteksväsendet Ungdomsväsendet Idrottsnämnden Idrottsväsendet Räddningsväsendet Räddningsnämnden Landsbygdsväsendet Landsbygdsnämnden Revisor Miljö- och hälsoskydd Miljö- och hälsoskyddsnämnden Bokslut 2011

13 KARLEBY STADS PERSONAL Under 2011 framkom det inga markanta förändringar vid avseende antalet anställa och personalstrukturen jämfört med slutet av året innan. Antalet ordinarie anställda har ökat med 1,6 procent och anställningsförhållanden för viss tid har ökat med 7,4 procent (1 072 personer). Personalens sjukdagar minskade med 1,2 kalenderdagar per person, år 2011 uppgick antalet sjukdagar till 15,9 kalenderdagar per person. Harmoniseringen av lönerna slutfördes för biblioteks- och kontorspersonalens del. År 2011 genomfördes personalenkäten PARTY inom social- och hälsovårdsväsendet. Enkäten genomfördes av TTL (Arbetshälsoinstitutet), som också genomförde en motsvarande enkätundersökning Svarsprocenten uppgick till 58 procent. Resultaten har analyserats med hjälp av nyckeltal som beskriver följande delområden: Utvecklingsförutsättningar för arbetsgemenskaperna Arbetsgemenskapernas funktionsduglighet Grundläggande förutsättningar för arbetet Personalens välbefi nnande Vid analysen av nyckeltalen för enkäten (sammanlagt 14,0) kan man se att resultaten för social- och hälsovårdsväsendet har förbättrats i jämförelse med 2009 (13,6). Resultaten är också bättre än för övriga motsvarande enheter i Finland (13,8). Anmärkningsvärt är att resultaten har förbättras inom alla verksamhetsområdena jämfört med resultaten för Som social- och hälsovårdsväsendets starka sidor steg i enkäten fram: utvecklingsaktiviteten på arbetsplatserna och ledningens satsning på att utveckla verksamheten och personalen, bra spelregler på arbetsplatserna, bra arbetsgemenskapsfärdigheter och ökad arbetsglädje. Följande utvecklingsobjekt utkristalliserades på basis av resultaten: hörande av personalens synsätt i t.ex. förändringssituationer, informationsgången mellan olika enheter, arbetsmängden och avbrotten i arbetet. Resultaten från personalenkäten tas upp på enheterna med alla anställda och utnyttjas för att utveckla arbetsgemenskapen. År 2011 hade utlysts till ett temaår för personalens arbetsgemenskapsfärdigheter. Under året togs betydelsen av arbetsgemenskapsfärdigheter och utvecklingen av dem upp. De behandlades även på kurser som ordnades för både chefer och personal. Som tema kan nämnas t.ex. chefens ställning i kommunorganisationerna, kontroll av sjukfrånvaron, ingripande mot trakasserier, utvecklingssamtal och ansvarsfullt agerande på arbetsplatsen. Avsikten var också att ta med temat i olika tillställningar som ordnades för att främja arbetshälsan och för ändamålet kunde arbetsplatserna beställa färdiga föreläsningar. Man ville också lyfta fram betydelsen av arbetsgemenskapsfärdigheterna genom att Den stadigvarande personalens åldersfördelning män kvinnor under Bokslut

14 ordna tävlingar som ledde till att en bra chef, en trevlig kollega och en bra arbetsplats prisbelönades i slutet av året. Förutom chefsforum pågick utvecklingen av ledningsfärdigheterna genom JET-utbildningen (specialyrkesexamen i ledarskap). Under året startade den femte gruppen i ordningen. Den första gruppen som bestod av chefer inom social- och hälsovårdsväsendet utexaminerades i december. Antalet anställda inom de olika förvaltningarna 2011 Heltidsanställ % Deltidsanställ % Bisyssla Totalt Centralförvaltningen , , Miljö- och hälsoskyddet 23 67, , Social- och hälsovårdsväse , , Bildningsväsendet , , Tekniska väsendet , , Affärsverken , , Regionala räddningsverket ,73 1 0, Totalt DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH UTVECKLINGEN INOM DET EGNA EKONOMIOMRÅDET Konjunkturutsikterna för Finland har åter försämrats i och med en ny fas i den internationella fi nanskrisen. I bakgrunden till den försvagade internationella ekonomin är fi nanskrisen som började för några år sedan samt arvet efter högkonjunkturen innan. Utvecklingen under de senaste månaderna har allt tydligare visat att den ekonomiska utvecklingen före fi nanskrisen inte stod på god grund och att den ekonomiska tillväxten kan vara dämpad under de närmaste åren. Den ekonomiska tillväxten i Finland saktade helt tydligt av under Bruttoproduktionen var fortsättningsvis klart lägre än före recessionen, och produktionsnivån 2008 kan inte nås före Bruttoproduktionen ökade 2011 med 2,7 %, men 2012 kommer den att öka enbart med 0,4 %. Under 2013 väntas den ekonomiska tillväxten ligga på 1,8 %. Statsskuldproblemen och den resulterande osäkerheten om det fi nansiella läget speciellt i Europa försvagade utsikterna för Finlands export. Den ökade osäkerheten minskade samtidigt inhemsk investerings- och konsumtionsefterfrågan. Sysselsättningen förbättras långsammare och arbetslöshetsgraden har varit nästan oförändrad I Karleby var den genomsnittliga arbetslöshetsprocenten 8,3 medan arbetslöshetsprocenten på riksnivå var något högre, 9,1 %. Arbetsplatserna inom industrin ökade knappast alls i fjol utan ökningen har berört mest utbildnings- samt social- och hälsovårdstjänsterna. Infl ationen uppskattas stiga till 3,4 % under De stigande världsmarknadspriserna på energi och råvaror och ändringarna av indirekta skatter har påskyndat konsumentprisernas stegring. Höjningen av acciser och mervärdesskatter höjer priser även Kommunalekonomin har ett litet underskott Ökningen av kommunernas skatteinkomster har avtagit samtidigt som ökningen av löneutgifterna tilltagit. Ökningen av skatteinkomsterna har avmattats bl.a. på grund av justeringen av utdelningarna som minskat på kommunalskatteintäkterna. Kommunernas skatteinkomster ökade i medeltal med 3,9 %. I Karleby infl öt 2,3 miljoner euro mera i skatteinkomster än beräknat, en ökning på 4 % jämfört med Även om ökningen av kommunernas utgifter kommer att avta och trots att kommunerna senarelägger sina investeringar, kommer underskottet inom kommunalekonomin att fördjupas Kommunernas verksamhetsutgifter ökade med 4,4 % och verksamhetsinkomsterna med 3,4 % jämfört med året innan. I Karleby ökade verksamhetsinkomsterna med 2,9 % och verksamhetsutgifterna med 5,5 %. Kommunernas lånebestånd fortsatte att växa. Karlebys lånebestånd utan affärsverken ökade med 25,4 miljoner euro. Staden hade euro i lån per invånare. 8 Bokslut 2011

15 % ARBETSLÖSHETSGRADEN I ÅRSMEDELTAL hela landet Karleby Nyckeltal/Karleby 2011 Invånarantal Inflyttnings-/utflyttningsöverskott 91 Förändring i invånarantal 320 Arbetslöshetsgrad (medeltal) * 8,3 Nya bostäder 402 Skatteprocent 19,75 Verksamhetsintäkter ** Verksamhetskostnader ** " Verksamhetsbidrag ** " Skatteinkomster ** " Statsandelar ** " Årsbidrag ** " Resultat ** " Årsbidrag, affärsverken inkluderade " Resultat, affärsverken inkluderade " Överskott/underskott " Investeringar affärsverken inkluderade " Nettoförändringar i lånestock " Lånestock, affärsverken inkluderade /inv * utan affärsverk Bokslut

16 3. BILDANDET AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 3.1. RESULTATRÄKNING OCH DESS NYCKELTAL KARLEBY SATD * * staden och affärsverken RESULTATRÄKNING eur 1000 eur Verksamhetensintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära poster 0 0 Räk. periodens resultat Ökn. (+) / minskn. (-) av avskr.differens Ökn. (+) / minskn. (-) av reserver Ökn. (+) / minskn. (-) av fonder Räk. periodens över/underskott NYCKELTAL Verks.intäkter/verks.kostnader % 38,9 % 40,6 % Årsbidrag/Avskrivning % 76,7 % 132,6 % Årsbidrag, /invånare Invånarantal Resultaträkningens innehåll Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka de kostnader som uppstår till följd av produktionen av tjänster. I den offi ciella resultaträkningen läggs fram s.k. externa poster, d.v.s. intäkter som erhållits utom staden, och kostnader som uppkommit till följd av upphandling utom staden RESULTATRÄKNINGENS INTÄKTER Resultaträkningens intäkter för uppgick 2011 till sammanlagt 358,3 miljoner euro. Intäkterna ökade med sammanlagt 9,0 miljoner euro (2,6 %) från Verksamhetsintäkterna Intäkter (1 000 ) BS 2011 Andel % BS 2010 Ändring Ändring % Verksamhetsintäkter , ,5 Skatteinkomster , ,0 Statsandelar , ,2 Finansiella inkomster , ,2 Sammanlagt , ,6 10 Bokslut 2011

17 Verksamhetsintäkterna uppgick till 132,9 miljoner euro och ökade med 0,7 miljoner euro (0,5 %). De största posterna var försäljningsintäkterna på 99,8 miljoner euro och avgiftsintäkterna på 13,4 miljoner euro. Skatteinkomster Skatteinkomster (1000 ) BS 2011 Andel % BS 2010 Ändring Ändring % Kommunalskatt , ,2 Fastighetsskatt , ,0 Samfundsskatt , ,1 Sammanlagt , ,0 Skatteinkomsterna uppgick 2011 till sammanlagt 155,2 miljoner euro. Jämfört med året innan ökade skatterna med 5,9 miljoner euro. Kommunalskatten ökade med 4,0 miljoner euro, dvs. ca 3,2 %, och fastighetsskatten med 1,9 miljoner euro, dvs. 24,0 %. Samfundsskatteinkomsterna ökade med 0,02 miljoner euro (0,1 %). Av skatteinkomsterna uppgick andelen kommunalskatt till 83,4 %, fastighetsskatt till 6,2 % och samfundsskatt till 10,4 %. Statsandelar Statsandelar (1000 ) BS 2011 BS 2010 Ändring Ändring % Statsandel för kommunal basservice ,6 På skatteinkomsterna baserad utjämning av statsandelarna ,6 Övergångsutjämning Utbildning och kultur ,8 Sammanlagt ,2 Statsandelarna uppgick till sammanlagt 68,3 miljoner euro, en ökning på 1,5 miljoner euro (2,2 %) jämfört med året innan KOSTNADER Kostnaderna uppgick till sammanlagt 347,3 miljoner euro vilket innebär en ökning på 17,3 miljoner euro (5,2 %) jämfört med året innan. Kostnader (1 000 ) BS 2011 Andel % BS 2010 Ändring Ändring % Personalkostnader , ,6 Köp av tjänster , ,6 Material, förnödenheter och varor , ,1 Understöd , ,8 Hyror , ,8 Övriga kostnader , ,2 Finansiella kostnader , ,1 Sammanlagt , ,2 Bokslut

18 Verksamhetskostnaderna uppgick till 343,4 miljoner euro. De mest betydande kostnaderna utgjordes av personalkostnader (155,5 miljoner euro) och köp av tjänster (119,4 miljoner euro). De fi nansiella kostnaderna uppgick till ca 3,9 miljoner euro VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetsbidraget är skillnaden mellan verksamhetsintäkterna och verksamhetskostnaderna och visar hur mycket av kostnaderna för driftsekonomin ska täckas med skatteinkomster och statsandelar. Verksamhetsbidraget för 2011 uppgick till -208,5 miljoner euro och försvagades jämfört med året innan med 15,5 miljoner euro täckte verksamhetsintäkterna 38,7 % av verksamhetskostnaderna ÅRSBIDRAG Årsbidraget åskådliggör de internt tillförda medlen totalt och beaktar inte bara verksamhetsbidraget utan även skatteinkomsterna, statsandelarna och de fi nansiella intäkterna och kostnaderna. Årsbidraget för 2011 uppgick till 13,0 miljoner euro, 279 euro per invånare. Årsbidraget försvagades med 8,2 miljoner euro från RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH ÖVER-/UNDERSKOTT Räkenskapsperiodens resultat belyser skillnaden mellan räkenskapsperiodens samtliga intäkter och kostnader. I resultatet har även beaktats avskrivningar som beskriver användningen av långverkande produktionsfaktorer och extraordinära poster. De poster som läggs fram efter räkenskapsperiodens resultat är poster som gäller behandlingen av resultat med vilka det går att på vissa villkor inverka på fördelningen av resultatet på olika räkenskapsperioder. Avskrivningarna uppgick till 16,9 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat för 2011 uppvisade ett underskott på -4,0 miljoner euro, resultatet var således 9,2 miljoner euro mindre än Efter posterna som gäller behandlingen av resultat uppgick underskottet till -3,1 miljoner euro vilket var 4,6 miljoner euro mindre än Bokslut 2011

19 4 FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 4.1. FINANSIERINGSANALYSEN OCH DESS NYCKELTAL KARLEBY STAD ** staden och affärsverken BS 2011 BS 2010 FINANSIERINGSANALYS Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära intäkter 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringsutgifter Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Fusion invest Fusion invest. aktie försälj. 0 0 Försäljningsinkomster av tillgång.bland bestående aktiva Verksamhetens och inv. kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av lånefordringar Ökning av lånefordringar Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Övriga förändringar av likviditeten Förändr. av förv. medel o. förvaltat kapital Förändringar av omsättningstillgångar Förändringar av fordringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel FINANSIERINGKALKYLENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar % 23,0 % 61,4 % Intern finansiering av kapitalutgifter % 15,9 % 34,1 % Låneskötselbidrag 0,6 0,8 Likviditet, kassadagar 5 12 Invånarantal I fi nansieringsanalysen sammanställs stadens tillförda medel och medelsanvändning. Finansieringsanalysen utvisar förändringarna i kommunens kassamedel under räkenskapsperioden. 4.2 Analys av finansieringsanalysen Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassafl ödet i den egentliga verksamheten, internt tillförda medel, åskådliggör de i resultaträkningen framlagda intäkternas och kostnadernas inverkan på kassafl ödet. De internt tillförda medlen uppgick 2011 till 11,5 miljoner euro vilket är 6,9 miljoner euro mindre än Investeringarna i fi nansieringsanalysen bildas av investeringsutgifter för, fi nansieringsandelar för och försäljningsinkomster av bestående aktiva. Investeringarna uppgick 2011 till sammanlagt 60,3 miljoner Bokslut

20 euro vilket är 23,1 miljoner euro mera än Finansieringsandelarna för investeringar uppgick till 3,8 miljoner euro och försäljningsinkomsterna till 2,0 miljoner euro. Nettoinvesteringarna uppgick till 54,5 miljoner euro vilket är 23,8 miljoner euro mera än Nettokassaflödet från den egentliga verksamheten och investeringarna uppgick under räkenskapsperioden till -43,0 miljoner euro. Av självanskaffningsutgifterna för investeringar har 20,3 % fi nansierats med internt tillförda medel från den egentliga verksamheten. Finansieringsverksamhet Nettokassaflödet från finansieringsverksamheten uppvisade 2011 ett positivt utfall på sammanlagt 35,4 miljoner euro. Långfristiga lån lyftes för ett belopp på sammanlagt 62,0 miljoner euro och sammanlagt amorterades 25,4 miljoner euro. Ändringen i fråga om kortfristiga lån uppgick till -0,9 miljoner euro. Ändringen av likvida medel Ändringen av kassafl ödet som uppstod utifrån den egentliga verksamheten och investeringarna uppvisade ett utfall på -7,6 miljoner euro. Med kassafl öden för 2011 hade det varit möjligt att täcka betalningar ur en kassa 5 dagar. 14 Bokslut 2011

21 5. BALANSRÄKNING 5.1. BALANSRÄKNING OCH DESS NYCKELTAL KARLEBY STAD ** staden och affärsverken B A L A N S R Ä K N I N G A K T I V A eur 1000 eur A BESTÅENDE AKTIVA I IMMATERIELLA TILLGÅNGAR IMMATERIELLA RÄTTIGHETER ÖVRIGA UTGIFTER MED LÅNG VERKNINGSTID II MATERIELLA TILLGÅNGAR MARK- OCH VATTENOMRÅDEN BYGGNADER FASTA KONSTRUKTIONER OCH ANORDNINGAR MASKINER OCH INVENTARIER ÖVRIGA MATERIELLA TILLGÅNGAR FÖRSK.BETALN. O. PÅGÅENDE NYANLÄGGNING III PLACERINGAR AKTIER OCH ANDELAR ÖVRIGA LÅNEFORDRINGAR ÖVRIGA FORDRINGAR BESTÅENDE AKTIVA totalt B FÖRVALTADE MEDEL 1. STATENS UPPDRAG DONATIONSFONDERNAS SÄRSKILDA TÄCKNING ÖVRIGA FÖRVALTADE MEDEL FÖRVALTADE MEDEL totalt C RÖRLIGA AKTIVA I OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR MATERIAL OCH FÖRNÖDENHETER ÖVRIGA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR II FORDRINGAR LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR KUNDFORDRINGAR LÅNEFORDRINGAR ÖVRIGA FORDRINGAR KORTFRISTIGA FORDRINGAR KUNDFORDRINGAR LÅNEFORDRINGAR ÖVRIGA FORDRINGAR RESULTATREGLERINGAR IV KASSA OCH BANK RÖRLIGA AKTIVA totalt A K T I V A Bokslut

22 P A S S I V A eur 1000 eur A EGET KAPITAL I GRUNDKAPITAL II ANSLUTNINGSAVGIFTSFOND 0 0 III ÖVRIGA EGNA FONDER IV ÖVERSKOTT FR TIDIG. RÄKENSK.PERIODE V RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT EGET KAPITAL totalt B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 1. AVSKRIVNINGSDIFFERENS RESERVER AVSKRIVN.DIFFERENS OCH RESERVER totalt C AVSÄTTNINGAR 1. AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR AVSÄTTNINGAR totalt D FÖRVALTAT KAPITAL 1. STATENS UPPDRAG DONATIONSFONDERNAS KAPITAL ÖVRIGT FÖRVALTAT KAPITAL FÖRVALTAT KAPITAL totalt E FRÄMMANDE KAPITAL LÅNGFRISTIGT LÅN FR FINANSINSTIT. OCH FÖRSÄKR.ANST LÅN FRÅN OFFENTLIGA SAMFUND LÅN FRÅN ÖVRIGA KREDITGIVARE ÖVRIGA SKULDER KORTFRISTIGT LÅN FR FINANSINSTIT. O FÖRSÄKR.ANSTAL LÅN FRÅN OFFENTLIGA SAMFUND LÅN FRÅN ÖVRIGA KREDITGIVARE 5. ERHÅLLNA FÖRSKOTT SKULDER TILL LEVERANTÖRER ÖVRIGA SKULDER RESULTATREGLERINGAR FRÄMMANDE KAPITAL totalt P A S S I V A BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsprocent 38,4 % 42,8 % Finansieringstillgångar, /invånare Relativ skuldsättning 72,8 % 63,3 % Lån, /invånare Lånestock , Lånefordringar , Invånarantal Bokslut 2011

23 5.2. BALANSRÄKNINGENS INNEHÅLL Balansräkningen omfattar stadens egendoms- och kapitalposter grupperade enligt karaktär i slutet av räkenskapsperioden. Balansräkningen som helhet Balansräkningens slutsumma uppgick till 428,1 miljoner euro. Balansräkningens poster Den mest betydande posten i balansräkningen på den aktiva sidan var materiella tillgångar (324,4 miljoner euro) som hör till bestående aktiva. Immateriella tillgångar uppgick till 1,8 miljoner euro. Placeringar till vilka hör aktier och andelar och övriga lånefordringar uppgick till 66,7 miljoner euro. Rörliga aktiva, d.v.s. omsättningstillgångar och fordringar samt kassa och bank, uppgick till sammanlagt 34,1 miljoner euro. På den passiva sidan uppgick andelen för eget kapital till 148,5 miljoner euro. Överskott från tidigare räkenskapsperioder uppgick till 18,3 miljoner euro och räkenskapsperiodens underskott till 3,1 miljoner euro. Kapital för fonder som ingår i eget kapital uppgick till sammanlagt 5,4 miljoner euro. Reserverna uppgick till 6,3 miljoner euro och avsättningarna till 2,4 miljoner euro. Balansräkningens nyckeltal Soliditetsgraden mäter kommunens soliditet och dess kapacitet att klara av sina åtaganden på lång sikt uppgick soliditetsgraden till 38,4 %. Den relativa skuldsättningsgraden anger hur stor del av kommunens driftsinkomster skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Karlebys relativa skuldsättningsgrad 2011 uppgick till 72,8 %. Med kommunens lånebestånd avses främmande kapital som löper med ränta. Karlebys lånebestånd uppgick till 194,7 miljoner euro, d.v.s euro/invånare. Med lånefordringar avses utgivna lån för fi nansiering av investeringar som ägs av kommunen eller av andra samfund och som bokförts bland bestående aktiva. Karlebys lånefordringar uppgick till 3,5 miljoner euro. Bokslut

24 6. TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KARLEBY STAD * * staden och affärsverken Totala Inkomster och Utgifter Kommunens totala inkomster och utgifter INKOMSTER eur % eur % Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter ,91 31, ,68 33,45 Skatteinkomster ,32 36, ,61 37,78 Statsandelar ,00 16, ,04 16,90 Ränteintäkter ,55 0, ,59 0,02 Övriga finansiella intäkter ,66 0, ,71 0,23 Extraordinära intäkter 0,00 0,00 0,00 0,00 Rättelseposter till internt tillförda medel 0,00 - vinst på försälj.av anläggningstillg ,36-0, ,87-0,74 Investeringar Finansieringsandelar till investeringsutgifter ,02 0, ,69 0,72 Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar ,85 0, ,39 0,95 Finansieringsversamhet Minskning av utlåningen ,00 0, ,56 0,01 Ökning av långfristiga lån ,00 14, ,00 10,63 Ökning av kortfristiga lån ,65-0, ,11 0,05 Ökning av eget kapital 0,00 0,00 0,00 0,00 Totala inkomster, sammanlagt ,30 100, ,51 100,00 UTGIFTER eur % eur % Ordinarie verksamhet Verksamhetskostnader ,37 79, ,06 82,79 - tillverkning för eget bruk ,40 ** ,46 ** Räntekostnader ,50 0, ,93 0,74 Övriga finansiella kostnader ,04 0, ,77 0,00 Extraordinära kostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 Rättelseposter till internt tillförda medel 0,00 0,00 `+/- Förändring av avsättningar ,60-0, ,40-0,03 `- Förluster av försälj. av anläggningstillg. 0,00 0,00 0,00 0,00 Investeringar 0,00 Investeringar i anläggningstillgångar ,64 13, ,70 9,46 Fusion invest. 0,00 0, ,74 0,02 Finansieringsversamhet Ökning av utlåningen ,55 0, ,79 0,04 Minskning av långfristiga lån ,15 5, ,55 6,97 Minskning av kortfristiga lån 0,00 0,00 0,00 0,00 Minskning av eget kapital 0,00 0,00 0,00 0,00 Totala utgifter, sammanlagt ,25 100, ,68 100,00 Totala inkomster , ,51 Totala utgifter , , , ,83 Övriga förändringar av likviditeten , ,17 Förändring av kassamedel , , , ,83 18 Bokslut 2011

25 7. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Koncernstrukturen och koncernens ekonomi Koncernstrukturen I slutet av 2011 omfattade s koncern 34 dottersamfund. Samtliga fogades till den sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet. Till koncernen sammanställdes därtill 7 samkommuner i vilka staden är medlem. Staden äger 20 intressesamfund och vad dem beträffar har andelen av intresseföretagets vinst/förlust som motsvarar ägarandelen och ändringen av det egna kapitalet sammanställts. Sammanställning av de mest betydande bolagen som ingår i Karlebys koncernbokslut: Koncernbolag omsättning rörelsevinst räkenskapsperio- (1000 ) (1000 ) dens resultat (1000 ) Karleby Turism Ab 1 143, ,4 58,6-3,2 58,4-3,7 Ungdomscentret Villa Elba Ab 610,2 549,8 1,9-14,5-0,4-16,9 Karleby Industriby Ab 89,0 379,8-63,3-31,9-43,5-54,7 Kälviän Yritystilat Oy 193,3 146,8 83,5 29,7-22,8-72,2 Karleby Hyresbostäder Ab 7 600, , , ,8 0,0 0,0 Kälviän Vuokra-asunnot Oy 459,7 447,1 122,1 134,2 0,0 0,0 Kiinteistö Oy Tankkari 1 568, ,9 214,3 391,9 0,0 0,0 Koivuhaan Palvelukeskus Oy 880,8 493,3 174,0-156,9 36,2-210,9 KIP Infra Oy 1 857, ,6 642,8 602,5 415,6 560,5 Kenet Oy 7 751, ,9 242,5 63,9 157,6 24,5 Kokkola Power Oy , , , ,4 554,9 734,2 Ändringar i koncernens verksamhet och struktur har stärkt sitt ägande i Teknologicentret Ketek Ab på så sätt att staden nu äger 51 % av bolaget och det har blivit ett dotterbolag. Fastighetsbolaget Kokkolan ipark har fusionerats med Karleby Industriby Ab. Kokko Line Oy har fusionerats med Karleby Turism Ab. Styrning av koncernens verksamhet skoncern styrs och övervakas av stadsstyrelsen. Koncernledningen består av stadsstyrelsen och stadsdirektören med bistånd av centralförvaltningens ledande tjänstemän som är koncernansvariga för sina samfund enligt den arbetsfördelning som stadsdirektören har bestämt. En viktig form av koncernledningen är att stadsstyrelsens medlemmar ingår i koncernsamfundens styrelser. I egenskap av styrelsemedlemmar utövar stadsstyrelsemedlemmarna stadens ledningsmakt inom koncernsamfunden i frågor som gäller utgångspunkterna för stadens ägarpolitik och andra för staden betydande ärenden. Resultat- och sektorcheferna samt andra ledande tjänsteinnehavare är medlemmar i olika koncernföretags styrelser. Genom dessa arrangemang kan styrningen av koncernen ytterligare stärkas. Enligt koncerndirektiven ska koncernledningen ge sina representanter, som deltar i bolagsstämmor och på årsmöten, direktiv om stadens inställning till de ärenden som behandlas. Koncerndirektiven omfattar även direktiv om att de samfund som hör till stadskoncernen ska rapportera om sin verksamhet till den koncernansvariga genom att lämna in delårsrapporter, bokslut och budget. Samfunden ska dessutom rapportera om väsentliga ändringar i sin verksamhet. De koncernansvariga får föredragningslistor och protokoll för koncernsamfundens styrelsemöten och de har närvarorätt vid styrelsens möten. De centralaste koncernsamfunden lämnar dessutom Bokslut

26 delårsrapporter till de koncernansvariga under verksamhetsåret. De koncernansvariga ansvarar för att delårsrapporterna tillställs stadsstyrelsen har koncernsamfunden lämnat in sina resultaträkningar och balansräkningar till centralförvaltningen enligt situationen Stadens delårsrapporter, som uppgörs med fyra månaders mellanrum, inkluderar 2011 även en översikt över Mellersta Österbottens samkommun för specialsjukvård och grundservice samt Karleby energikoncerns resultat och resultatprognoser för Stadsstyrelsen har också fått information om koncernsamfundens viktigaste projekt. Representanter för samkommuner, som med tanke på stadens ekonomi har en central betydelse, har informerat stadsstyrelsen i samband med budgetförhandlingarna och även vid andra tillfällen under verksamhetsperioden om den ekonomiska situationen och väsentliga händelser. De viktigaste koncernsamfundens mål har uppställts i budgeten för 2011 och deras utfall presenteras i samband med bokslutet. 20 Bokslut 2011

27 CENTRALA BOLAGS MÅL KARLEBYNEJDENS UTVECKLING AB; KOSEK Verksamhetsidé och allmän beskrivning av verksamheten KOSEKs uppgift är att utveckla företagens och samfundens verksamhetsförutsättningar i nejden, främja samarbetet mellan kommunerna och näringslivet samt bevaka nejdens intressen vid anskaffandet av extern fi nansiering, resurser och vid regionmarknadsföring. KOSEK svarar för sina ägarkommuners del för företagsrådgivning samt främjar införandet av sina ägarkommuners näringspolitik i praktiken. KOSEK beviljar och administrerar kommunfi nansieringsandelar i näringslivets utvecklingsprojekt. KOSEK fungerar som koordinerande expert och hjälper företag att hitta experter och resurser för sina utvecklingsprojekt. KOSEK medverkar också aktivt i utvecklandet av nejdens strategiskt viktiga branscher. Allmänna mål (i enlighet med stadens strategi) I stadens näringsstrategi har fl era ansvarsområden fastställts för KOSEK, i stadens strategi anknyter de strategiska målsättningarna och åtgärderna till avsnittet om en livskraftig och lärande stadsregion. Utöver uppgifterna som nämnts ovan är KOSEKs strategiska tyngdpunkter i slutet av programperioden sett ur ett brett perspektiv utvecklandet av företagsnätverk och verksamhetsbetingelser inom valda strategiska branscher, att ge stöd vid utvecklandet av affärsverksamhetskoncept, områdets marknadsföring, skapandet av internationella kontakter samt förberedelse inför tiden som följer efter den nuvarande programperiodens slut. Produktivitet Genom KOSEKs verksamhet främjas utvecklandet av verksamhetsförutsättningarna för företagen i regionen samt skapas förutsättningar för uppkomsten och förläggandet av nya företag i regionen. Effekten av KOSEKs verksamhet kan utvärderas enligt hur omsättningen i regionens företag utvecklas, sysselsättningssituationen samt hur antalet utvecklingsprojekt i företagen ökar. Resultatmål KOSEKs verksamhet är icke-vinstdrivande. KOSEK bör hålla de ramar som i delägaravtalet fastställts för budgetfinansieringen. Med budgetfi nansieringen täcks KOSEKs verksamhet samt kommunfi nansieringsandelarna till näringslivets utvecklingsprojekt. Budgetfinansieringen har fastställts till 36 /invånare/år. År 2011 hade KOSEK 825 företagsmöten där man behandlade företagens utvecklingsprojekt. KOSEK hade 59 nya företagskunder och genom samarbetet med Firmax grundades 72 nya företag i regionen. Under året deltog KOSEK i fi nansieringen av 61 utvecklingsprojekt inom näringslivet med en fi nansieringsandel på ca 12 %. KOSEK har deltagit aktivt i utvecklandet av fl ygtrafi ken i form av nya fl ygrutter. Internationell verksamhet har utvecklats speciellt på nordvästra Rysslands område, i Kina samt i Afrika. Genom projektverksamhet har KOSEK deltagit aktivt i uppbyggandet av nya utvecklingsmiljöer bl.a. för utvecklandet av livsmedelsbranschen. Ansökan om TEKES-finansiering har aktiverats i regionen och företagsnätverk har byggts upp bl.a. med gemensamma mässavdelningar. År 2011 hade KOSEK 825 företagsmöten där man behandlade företagens utvecklingsprojekt. KOSEK hade 59 nya företagskunder och genom samarbetet med Firmax grundades 72 nya företag i regionen. Den viktigaste förläggningen på orten var öppnandet av ett servicecenter för DNA. Med tanke på investeringar var de mest betydande OMG Kokkola Chemicals och Boliden Kokkolas investeringsbeslut. Sysselsättningen i vår region har utvecklats i en gynnsam riktning under Utfallet av KOSEKs fi nansieringsandelar 2011 var ca 30 /invånare. Under året deltog KOSEK i finansieringen av 61 utvecklingsprojekt inom näringslivet med en finansieringsandel på ca 12 %. Bokslut

28 De viktigaste ändringarna i verksamheten åren KOSEKs strategi uppdateras hösten Som strategibas för den nya strategin står ägarkommunernas näringsstrategier och åtgärderna som fastställts i dem. Målet är att göra verksamheten klarare så att den motsvarar i dessa strategier fastställda tyngdpunkter samt att ta in äkta företagsorientering i verksamheten. Risker Ifall nuvarande resurser inte tryggas på lång sikt leder detta till minskade verksamhetsresurser, vilket väsentligt försvårar utvecklandet och upprätthållandet av kompetensnivån inom expertorganisationen. Eventuella ändringar och osäkerheter beträffande ägarunderlaget leder till ändringar i KOSEKs verksamhet och försvagar resultatet. Den största externa risken för KOSEKs verksamhet är konjunkturutvecklingen. KOSEKs strategi har uppdaterats och EFQMkvalitetsmodellen har också tagits i bruk för att säkerställa kvaliteten. Även KOSEKs reviderade delägaravtal undertecknades i början av Risken beträffande ändringar i ägarunderlaget har minskat i och med det nya delägaravtalet, men kommunernas ansträngda ekonomi medför utmaningar även för KOSEKs verksamhet. 22 Bokslut 2011