Åtgärda Stockholms stadsbrist. Rapport 2006:1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åtgärda Stockholms stadsbrist. Rapport 2006:1"

Transkript

1 Åtgärda Stockholms stadsbrist Rapport 2006:1

2

3 Förord Åtgärda Stockholms stadsbrist Stockholms Handelskammare ser som sin främsta uppgift att verka för att Stockholmsregionen blir en ännu bättre plats för företag, företagande och företagsamhet. Stadsplaneringen i Stockholms stad är inriktad på en kraftig ökning av bostadsbyggandet. Men det finns också ett beslut att detta ska ske på redan använd mark. Det får allvarliga konsekvenser för Stockholms näringsliv. Företagsområden, hamnar, flygplatser och terminaler hotas när de ska lämna plats för nya bostadsområden. Bullernormer och andra miljökrav gör att verksamheter får svårt att vara kvar när bostäder kryper för nära. Samtidigt är det viktigt att nya bostäder byggs i de inre delarna av regionen och i goda kollektivtrafiklägen för att minska miljöbelastningen från arbetsresandet. Handelskammaren anser därför att byggande måste tillåtas även på icke använd mark. Självfallet måste värdefulla natur- och kulturvärden skyddas och bevaras. Men långt ifrån all mark som är obebyggd i Stockholm är skyddsvärd. Ett exempel är Årstafältet, ett område lika stort som Gamla Stan. Det är ett blåsigt och ogästvänligt fält mellan trafikleder och miljonprogramsområden, som uppskattas i mycket liten omfattning av årstaborna. Bara sex procent av dem besöker Årstafältet en gång i veckan eller mer. Det är ett bra exempel på ett område som skulle vinna på att bebyggas. Det skulle bli mer attraktivt om det bestod av trevliga bostäder, gator, torg och parker än om det bevaras som det är. Temat för denna rapport är mer stad i Stockholm. Att innerstaden upplevs som så trevlig beror på själva bebyggelsestrukturen. Allt sedan kriget har det byggts förorter i stället för stad. Denna rapport åskådliggör hur man kan bygga en stad på Årstafältet. En stad lika attraktiv som innerstaden i bästa tänkbara kollektivtrafikläge. Det kan bli en bebyggelse som binder ihop Östberga och Valla Gärde och ger dessa miljonprogramsområden en ny och spännande närmiljö. Handelskammaren ser detta som ett exempel på hur man kan öka bostadsbyggandet i Stockholmsregionens centrala delar utan att tränga bort företag och funktioner som är viktiga för Stockholms tillväxt. Ansvarig för och författare till rapporten är Jerker Söderlind, arkitekt MSA och teknologie doktor vid KTH, Centrumfunktion. Stockholm, februari 2006 Peter Egardt VD, Stockholms Handelskammare

4

5 Innehållsförteckning Utmaning Mer stad i Stockholms stad! 7 Förslag En stad på Årstafältet varför då? 11 Strategi Hållbarhet i praktiken 13 Sammanfattning 15

6 6

7 Stockholms Handelskammare ser som sin främsta uppgift att verka för att Stockholmsregionen blir en ännu bättre plats för företag, företagande och företagsamhet. Stadsplaneringen i Stockholms stad är inriktad på en kraftig ökning av bostadsbyggandet. Men det finns också ett beslut att detta ska ske på redan använd mark. Det får allvarliga konsekvenser för Stockholms näringsliv. Företagsområden, hamnar, flygplatser och terminaler hotas när de ska lämna plats för nya bostadsområden. Bullernormer och andra miljökrav gör att verksamheter får svårt att vara kvar när bostäder kryper för nära. Samtidigt är det viktigt att nya bostäder byggs i de inre delarna av regionen och i goda kollektivtrafiklägen för att minska miljöbelastningen från arbetsresandet. Handelskammaren anser därför att byggande måste tillåtas även på icke använd mark. Självfallet måste värdefulla natur- och kulturvärden skyddas och bevaras. Men långt ifrån all mark som är obebyggd i Stockholm är skyddsvärd. Ett exempel är Årstafältet, ett område lika stort som Gamla Stan. Det är ett blåsigt och ogästvänligt fält mellan trafikleder och miljonprogramsområden, som uppskattas i mycket liten omfattning av årstaborna. Bara sex procent av dem besöker Årstafältet en gång i veckan eller mer. Det är ett bra exempel på ett område som skulle vinna på att bebyggas. Det skulle bli mer attraktivt om det bestod av trevliga bostäder, gator, torg och parker än om det bevaras som det är. Temat för denna rapport är mer stad i Stockholm. Att innerstaden upplevs som så trevlig beror på själva bebyggelsestrukturen. Allt sedan kriget har det byggts förorter i stället för stad. Denna rapport åskådliggör hur man kan bygga en 7

8 Liggande planen för Årstafältet. Optimal markanvändning i skenet av dagens akuta stadsbrist? 8

9 Utmaning Mer stad i Stockholms stad! Dagens stadsutveckling vad gäller både trafik och hyresnivåer visar att efterfrågan på genuin stadsmiljö i Stockholm är högre än tillgången. Några korta observationer: 1) Den gamla innerstadens unika blandade miljöer blir alltmer eftertraktade och populära. Både ungdomar och den växande gruppen aktiva pensionärer liksom företag i stort söker sig till innerstaden på jakt efter urbanitet, händelser, mötesplatser och shopping. Nya innerstadsgallerior och exklusiva bostäder trängs med uppfräschade kontor och ett växande utbud av restauranger och möteslokaler. Detta är i grunden positivt. 2) Innerstaden hotas inte på allvar av de nya områden för handel eller boende som växer upp i kranskommunerna. En viktig orsak är just upplevelsen av urbanitet, täthet, blandning, puls och attraktivitet som nya stadsdelar fortfarande har svårt att matcha. Den växande turist- och besöksindustrin tar också den gamla innerstaden som utgångspunkt i lanseringsmaterial och reklamfoldrar även om de konferenser och hotell som erbjuds i verkligheten ligger en bit utanför stadskärnan. 3) Men konkurrensen om innerstadens kvaliteter gör att priserna på bostäder, kontor och lokaler tenderar att höjas. På samma sätt tenderar efterfrågan på innerstaden att skapa allt mer trängsel på stadens gator. Turistbussar och taxibilar kämpar med privatbilar och företagstransporter om ett allt mer begränsat gatuutrymme. 4) Att lösa trängseln i innerstaden med hjälp av biltullar och högre parkeringsavgifter är inte en framkomlig väg på lång sikt. De människor som söker sig till innerstaden har ofta en anledning att söka sig just dit den täta och upplevelserika stadsmiljö som bara finns i innerstaden. Att införa ransoneringskort på mat är självfallet en bra metod att hantera matdistribution under krigstillstånd. Trängselavgifterna kan ses som en form av ransoneringskort de tar bort en del av köerna till innerstaden men inte orsakerna till att människor söker sig dit. 5) En marknadsmässig lösning på en bristsituation handlar i regel om att öka produktionen av de varor eller tjänster som betingar de högsta priserna. Om det är trångt på en populär restaurang funderar inte krögaren i första hand på att höja priserna för att hålla kunderna borta. Han eller hon försöker få in fler bord och stolar. Eller bygger ut restaurangen, alternativt startar en till restaurang med liknande utbud. Så kan även trängsel i städer hanteras. 6) En bieffekt av bristen på balans mellan utbud och efterfrågan på stad, är att mindre betalningsstarka verksamheter - antikvariat, kulturverksamheter, billiga lägenheter, verkstäder, serviceanläggningar tenderar att tvingas bort från innerstaden. Detta drabbar såväl ABF-huset vid Sveavägen som små boklådor på Östermalm eller bilverkstäder på Kungsholmen. 9

10 7) En del av dessa verksamheter har svårt att etablera sig i förortsområden. På sikt dödar denna utveckling den livgivande undervegetation av unika verksamheter som är nödvändig för en levande stad både ur kulturellt och ekonomiskt perspektiv. Små olönsamma teatrar är i viss mån en förutsättning för att större och mer lönsamma kulturinstitutioner ska kunna tillföras nya idéer och kunniga människor. 8) Stadsbristen leder ofta till att industri- och verksamhetsområden omvandlas till mer eller mindre renodlade nya bostadsområden. Det slår på längre sikt mot stadens ekonomiska bas, eftersom ett livskraftigt näringsliv behöver både områden för mer renodlad kontorsverksamhet och områden för tillverkning, reparation, service, underhåll, distribution, specialiserad handel och grossistverksamhet. Perspektivet att skapa en blandad stad med både bostäder och arbetsplatser är inte kontroversiellt. Men blandning kan också handla om en god mix av olika platser för olika typer av näringsverksamhet. 9) När mindre rena och städade verksamheter trycks allt längre ut i regionen ökar samtidigt trafikarbetet. En servicefirma eller ett mindre byggföretag som tvingas bort från en central plats får längre till sina kunder. Resultatet blir en opraktisk stad ungefär som en lägenhet med flera hundra meter till garderob, tvättstuga och badrum. Bara detta är ett starkt argument för att tillskapa mer av den högt eftertraktade innerstadens miljöer på flera ställen än bara ett enda och på andra ställen än dagens industriområden. 10) Det allvarliga med undanträngningen av såväl kultur, service och industri från innerstaden ligger dock i näringslivets framtida dynamik. Nya branscher och företag behöver i regel mindre välstädade och relativt billiga lokaler och oömma miljöer att utvecklas i. Alla nya uppfinningar och produkter tas inte fram i exklusiva kontorslokaler vid Stureplan ofta gäller motsatsen. De industriområden som står på tur att omvandlas till välordnade bostadsområden borde snarare ses som platser där framtiden bör ges frihet att växa. Effekterna av denna akuta stadsbrist är att företag och organisationer får svårt att rekrytera även högre avlönad personal, att studenter väljer bort sitt förstahandsalternativ för högre studier eftersom det är lättare att hitta studentlägenhet i mindre städer och där en mindre del av studielånet behöver avsättas för boende avsätts för boende. Det ger Stockholm och Sverige svårare att hävda sig i den globala konkurrensen, samtidigt som mindre ekonomiskt utrymme för konsumtion av mat/kläder och resande/fritid håller tillbaka dessa branschers tillväxt. I ytterstaden permanentas samtidigt den sociala segregationen i mindre attraktiva miljonprogramsförorter medan nya bostäder till överkomliga priser byggs allt längre bort från stadskärnan och ibland även i andra län! Även handeln söker sig till större externa köpcentrumområden som ofta är utformade för bilburna kunder. Detta trots att storskalig handel går att kombinera med en urban och mindre bilanpassad miljö som t ex Gallerian i Stockholms innerstad. Även ur ekologiskt perspektiv är stadsbristen ett problem. Den ökade biltrafiken och långpendlingen innebär i sig ett slöseri med tid och pengar och ökar trängseln i Stockholms innerstad. Tillgången till bullerfria naturområden och lätt nåbara parker riskerar att minska. Slutsatsen är enkel: Dagens innerstad är för liten. Stadsbristen kan bara åtgärdas genom att erbjuda nya, avlastande, innerstadsmiljöer med minst samma intensitet, blandning och tillgänglighet som den gamla innerstaden. Detta kan göras på några olika sätt: Omvandling av befintliga industriområden till nya stadsdelar. Byggande av nya stadsdelar på obebyggd eller glest bebyggd mark. Komplettering av befintliga bostadsområden till stad. Valet av plats för byggande är viktigt. Det överordnade kravet är att det nya som byggs förbättrar och förskönar det som redan finns på platsen. Att de som redan använder området får bättre villkor och omgivning än innan projektet genomfördes. Av det skälet är det inte givet att alla industriområden ska betraktas som lämpliga för bostadsbyggande. Av det skälet bör det vara naturligt att bygga på obebyggd mark till och med där det i dag växer gräs och träd. Att stadsmiljö ersätter skogar, fält och åkrar är ingen nyhet. Så har Stockholm vuxit redan från början. Om odlingsmarker på Södermalm och Kungsholmen på och 1800-talen bibehållits av respekt för den gröna strukturen, då hade vi haft än mindre stadsmiljö i Stockholm och ännu längre avstånd, mera trafik, mera avgaser, mer trängsel. Byggbara obebyggda platser bör gärna ligga intill befintliga stadsdelar för att inte skapa nya isolerade bebyggelseöar av den typ som växte fram under miljonprogrammet. Receptet blir då: Hitta en tillräckligt stor grön yta intill eller mellan några stadsdelar som är i behov av bättre grannar och kanske också bättre parker, bättre torg, bättre gatumiljöer, bättre kollektiva förbindelser, bättre serviceutbud och bättre platser för handel. Uppgradera området till stad med tät bebyggelse och urbana parker och torg. Årstafältet är en sådan plats 10

11 11

12 Skalenlig storleksjämförelse mellan Årstafältet och Gamla Stan 12

13 Förslag En stad på Årstafältet varför då? Stockholms stad har formulerat en tydlig bild för sin framtida utveckling. Rapporten Vision Stockholm en plattform för dialog om Stockholms utveckling slår fast att en kraftig befolkningsökning är nödvändig för att stärka Sveriges och Stockholms position i norra Europa. Fyra ledord för en hållbar stadstillväxt presenteras staden ska vara Dynamisk, Attraktiv, Tillåtande och Effektiv. Mer konkret ska staden bryta segregationen, öka bostadsbyggandet, skapa attraktiva transportsystem, stärka Stockholm som internationell mötesplats och ge näringslivet goda utvecklingsmöjligheter. Strategin att bygga staden inåt, att förtäta i centrala lägen, kompletteras i visionen med att skapa flera kärnor även i ytterområden. En storstad med fler stadskärnor än bara det gamla City är också Regionplane- och Trafikkontorets vision. Idén att bevara Årstafältet, med nya kolonilotter och sportaktiviteter, nya gång- och cykelvägar samt restaurering av gamla Göta Landsväg togs fram under andra förutsättningar än dagens. Idén utarbetades under 1990-talets första hälft, när byggbranschen i Stockholm just drabbats av en kraftig nedgång och efterfrågan på byggbar mark var låg. Det genererar inga större intäkter utan kräver snarare vissa investeringar från staden. Samtidigt lider stadsdelarna kring Årstafältet inte av brist på grönska och friytor. Grönstrukturen inne i gamla Årsta är uppskattad, inte minst av barnen. Mest populärt är Årstaskogen ned mot Årstaviken och de mindre parkerna inne i stadsdelen. Om något saknas handlar det snarare om innehållsrik stadsmiljö med både boende, arbete, service och inte minst viktigt, ett rikare utbud av affärer. Strax innan Södra Länken öppnades 2004 med minskade störningar från biltrafiken som viktig ingrediens presenterades ett förslag till bebyggelse med helt andra förtecken. Projektet Årstastråket från år 2003 är mer i linje med Stockholms nuvarande policy för stadsbyggande. Det bygger på att två kraftledningar från Globen och bort mot partihallarna läggs i tunnel för att frigöra mark för blandad bebyggelse. Ett stråk med tät och mer stadsmässig bebyggelse med cirka 2000 bostäder och kontor följer den nya tvärspårvägen och omvandlar på några platser trafikleder till stadsgator av innerstadstyp. Det äldre bostadsområdet Årsta kopplas också i förslaget ihop med 60-talsförorten Valla Gärde, med ny bebygelse och nya gator. En användning av Årstafältet som mer ligger i linje med Vision Stockholm 2030 är att knyta ihop två miljonprogramsområden och två industriområden kring en ny stadsbebyggelse med nya stadsparker. Detta förslag vidareutvecklar idéerna bakom förslaget Årstastråket och visar hur en småskalig fastighetsstruktur kan skapa en tät och varierad stadsmiljö söder om innerstaden i ett centralt och väl kollektivtrafikförsörjt läge. Årstafältet med omgivningar kan successivt omvandlas till en integrerande och integrerad stad. Dagens geografiskt isolerade arbets- och bostadsområden kan omvandlas till en tät och kontinuerlig stadsstruktur med stora och små parker och torg, nya mötesplatser både inomoch utomhus. 13

14 Projektet Årstad innebär en möjlighet att samtidigt: Åtgärda en del av dagens bostads- och stadsbrist Förnya och förbättra två miljonprogramsområden Tillskapa en generös och urban stadspark i stället för en lågutnyttjad förortspark. Under senare år har mycket hänt kring Årstafältet. Södra Länken har frigjort mark och minskat störningarna från den tunga förbifartstrafiken. Tvärspårvägen som passerar Valla Gärde har blivit en succé. En cykelbro över Årstaviken tillkommer. En ny pendelstation i Västra Årsta intill Nybodahöjden har öppnats, med omstigning till snabbspårvägen. Partihallarna kan successivt komma att omvandlas och utvecklas när tyngre verksamhet söker sig till nya platser. Med ökad tillgänglighet och mindre störningar från biltrafiken tenderar fastighetspriser och markvärden att öka i området. Det ger ett tryck på och möjlighet till ny kompletterande bebyggelse den mark som tidigare var svårtillgänglig och olönsam att bygga på hamnar plötsligt på rätt sida i lönsamhetskalkylen. I en frizon för stadsbyggande gäller inte dagens normer och regelverk eftersom dessa i huvudsak har utformats för att bygga förorter. I en frizon kan nya regler för trafikplanering, miljöfrågor, återvinning av energi, sophantering och buller testas. De positiva erfarenheter som vunnits i projektet Hammarby Sjöstad kan användas som underlag och inspirationskälla för nästa steg i utformandet av en hållbar urban miljö. I en frizon för stadsbyggande gäller till att börja med de regler som gjorde det möjligt att bygga Stockholms innerstad den del av Storstockholm som de facto är både mest attraktiv och händelserik, mest effektiv vad gäller resursanvändning och kollektivtrafik och samtidigt än så länge mest socialt och funktionellt integrerad. Därför är Årstafältet en lämplig plats att åtgärda en del av Stockholms stadsbrist på. Förslaget till förortspark som utarbetades för drygt tio år sedan är inte anpassat till dagens situation. En tidsanpassad plan kan genomföras förutsatt att: Det går att uppnå politisk enighet om projektet. Näringsliv och miljörörelse kan uppnå samsyn om förutsättningar. För att förenkla genomförandet återknyter förslaget till den typ av robust stadsplanering som tillämpades under utbyggnaden av Stockholms malmar och gamla Sundbyberg. Det innebär att staden tar fram en plan som bara reglerar det viktigaste: En stadsplan som fastlägger placering av gator, kvarter, torg, parker, naturmark. En byggnadsstadga som fastställer högsta exploateringstal och högsta takhöjd. Detta innebär att dagens preciserade detaljplaner för varje kvarter och byggnad inte behöver tas fram i det första steget. Formellt kan stadsplan och byggnadsstadga tas fram i form av en fördjupad översiktsplan med generella områdesbestämmelser. För att öka hastigheten i projektet kan det lanseras som en frizon där nya regelverk och projektformer accepteras - anpassade till dagens verklighet. För ett snabbt genomförande kan det vara lämpligt att förankra förslaget hos Boverket, Länsstyrelsen och regeringen. Projektet kan lanseras som en experimentell bostadsmässa med tyngdpunkt på STAD, exempelvis (Bo)stadsmässa år

15 Strategi Hållbarhet i praktiken En hållbar stadsutveckling förenar det som är ekonomiskt möjligt och effektivt med det som är socialt önskvärt och försvarbart med det som är ekologiskt långsiktigt och resurseffektivt. En stad på Årstafältet som växer ihop med två industriområden och två bostadsområden är realistisk ur alla de tre hållbarhetsaspekterna: Ekonomiskt: Projektet genererar intäkter i stället för att kosta skattebetalarna ytterligare pengar. Höjda markvärden kombinerat med förbättrad tillgänglighet gör ett projekt av denna typ lönsamt. Plan och byggnadsstadga kan tas fram innan markanvisningar görs. Intäkter kan genereras genom försäljning eller långa kontrakt till en mångfald byggföretag, fastighetsägare, organisationer. Partihandelsområdet skulle med denna plan som granne få kraftigt höjda fastighetsvärden vilket på sikt kan ge betydande intäkter. Ett kraftigt ökat utnyttjande av kollektivtrafik, befintliga vägar liksom ledningar för vatten- och avlopp ger relativt låga investeringströsklar. Den föreslagna Europaparken kostar en hel del att anlägga, även om den är placerad där marken är mest sank. Ur ekonomisk synpunkt skapar den dock högre värden för bebyggelsen runt omkring på samma sätt som Humlegården i Stockholm och Central Park på Manhattan höjer fastighetsvärdena i närområdet. Socialt: Projektet kan dämpa den sociala segregationen i närområdet. Planen blandar nya/dyrare bostäder som kan byggas med äldre/billigare bostäder som redan finns i t ex Valla Gärde. Gränserna mellan dagens miljonprogramsområden och den nya bebyggelsen bryts upp genom nya gator och blandade kvarter. Genom hoplänkning av dagens lågstatusområden med ny stadsstruktur kan Östberga och Östbergahöjden dra fördel av sitt läge. Förutsättningar för social integrering åstadkoms genom geografisk/fysisk integration. Nya attraktiva kvarter intill den föreslagna Europaparken hamnar nära dagens förortskvarter. Här finns förutsättningar för en större stadsdel med i ordets verkliga betydelse social blandning. Projektet kan därför i viss mån dämpa trycket på Stockholms innerstad blir stadsdelen tillräckligt attraktiv kan hushåll och verksamheter i innerstaden välja att flytta hit och därmed hålla tillbaka yuppiefieringen av innerstaden. Ekologiskt: Projektet erbjuder alternativa lägen för bostäder, kontor, handel, skola, forskning, nöjen etc i ett centralt läge med goda förutsättningar för kollektivtrafik. Jämfört med nya villaoch småhusområden eller ekobyar i regionens ytterområden, som t ex Värmdö/Haninge, kan stadsdelen sägas vara relativt resurssnål, både vad gäller byggande och drift. Till stor del kan befintlig infrastruktur nyttjas. Ekologi i stadsbyggandet karaktäriseras av bl a effektiv resurshushållning, närhet, slutna kretslopp, lågt trafikarbete och låg grad av materialförbrukning. Om ekologi däremot enbart tolkas som bevarande av öppna ytor är det logiskt att anlägga kolonilotter i detta centrala läge. Projektet kan i realekologiska termer ses som ett exempel på återanvändning och vitalisering av en sämre fungerande förortsstruktur. Förlusten av ett relativt isolerat grönområde bör vägas mot de realekologiska vinster som kan göras, parallellt med ekonomiska, sociala och kulturella. 15

16 Stadsplan med nya kvarter och gator. Befintliga hus markerade med grått 16

17 Sammanfattning av STADSPLAN och LOKAL BYGGNADSSTADGA för ÅRSTAFÄLTET med omgivningar i Stockholms Stad Komplett beskrivning av stadsplan och byggnadsstadga för projektet Årstad finns som bilaga och kan laddas ner på eller kan beställas från Stockholms Handelskammare på Syftet med denna stadsplan och dessa byggnadsregler är att skapa legala och fysiska förutsättningar för framväxandet av en genuin stadsbebyggelse kring Årstafältet i Stockholms Stad. Förslaget vill: Visa att det går att omvandla ett vägomslutet fält, två bostadsområden och två industriområden till en levande småstad. Lägga fram ett alternativ till Stockholms nuvarande plan för Årstafältet med omgivningar. Föreslå en lokal byggnadsstadga för området kring Årstafältet, som integrerar arbetsplatser, bostäder, service, natur, parker och trafik. En bakgrund till förslaget är att företags och hushålls större rörlighet ökar konkurrensen mellan städer och regioner. Den lokala miljön blir en viktig konkurrensfaktor. I takt med Europas färd mot överstatlig integration, parad med större självständighet för städer och regioner, är det tänkbart att olika lokalanknutna byggnadsstadgor kan ersätta en del av de centrala regelverk som givit oss en relativt hög teknisk byggnadsstandard men ofta också en anonym byggd miljö utan lokala särdrag. En lokal byggnadsstadga för en stadsdel, en bygd eller en mindre stad kan erbjuda olika aktörer långsiktigt verkande och tydliga spelregler. Samtidigt kan konkurrens mellan olika regelsystem (t ex olika regelverk i olika städer) värna om pluralism och öppenhet för olika lösningar på liknande problem. Det statsvetare kallar institutionell konkurrens har varit en viktig drivkraft i den europeiska civilisationens historia. De regelverk som i praktiken visar sig bäst gynna företagande, ekonomisk stabilitet, ekologisk uthållighet etc, kan också bli de regelverk som får störst utbredning. Konkretisera dagens diskussion om hållbar utveckling i stadsbyggandet och visa att ekologisk uthållighet, ekonomisk tillväxt och social integration kan gå hand i hand. 17

18 18

19 Ett andra Sundbyberg kan växa fram på Årstafältet. En småstad i storstaden. Årstad. Att bygga för efterfrågan. Det finns gott om bostadsområden, arbetsområden och köpcentra i Storstockholm. Det är ont om blandade stadsmiljöer. Den stadsdel som låg högst på bostadsförmedlingens kölista - redan för tio år sedan - var Södermalm. Om Storstockholm under de senaste tio åren planerats utifrån den efterfrågan skulle minst ett till Södermalm ha byggts en blandad stad med lika delar bostäder och arbetsplatser. Hammarby Sjöstad blev inte fullt ut en blandad stadsmiljö, mer av ett ekologiskt hållbart bostadsområde med service och butiker intill ett arbetsområde. Varför är det så ont om stad? Det vi menar när vi säger ordet stad hittar vi i Stockholms innerstad, i gamla Sundbyberg, kring det gamla stadstorget vid Gullmarsplan, längs Råsundavägen, vid torgen längs 12:ans spårvagn i Bromma och längs några gator i Aspudden, Midsommarkransen och Gröndal. I övrigt består Stockholm av olika varianter på temat förort eller område. Orsaken är inte att det är tekniskt eller ekonomiskt omöjligt att bygga mer stad. Utan att de idéer som styrt planeringen inriktats på förorter och inte stadsdelar. Den utvecklingen börjar vända bra exempel är det nya området kring Liljeholmstorget liksom Järla Sjö och de nya köpkvarteren i Sickla i Nacka kommun. Planen visar en möjlighet att gå vidare, ett stort projekt som tar vid efter Hammarby Sjöstad men mer småskaligt och blandat. Med gott om stora och små parker. Gärna med ekologiskt byggande som riktmärke. Att bryta ordets makt över tanken. Förslaget vsar att det går att bygga mer av blandad stadsmiljö utanför innerstaden. En förutsättning är att vi slutar att tänka med hjälp av ord som bestämmer innehållet; ord som bostadsområde och arbetsområde och köpcentrum och trafikförsörjning. Ordens makt över tanken är stor. Det första steget i ett återerövrande av den vanliga staden består i att återerövra språket. Att säga: stadsdel, kvarter, gata, torg, park, hus, gård, plank och trottoar. I stället för: område, trafikmatning, parkeringsplats, re-kreationsyta, cykelbana, lekplats, gångbana, bullerskydd och centrumanläggning. En stad sammanvuxen med omgivningen. Inte en förortsö omgiven av motorleder. Årstafältet omges av två bostadsområden och två industriområden och inramades länge av tunga motorleder som gjorde fältet bullerstört och svårt att nå. Med Södra Länken är trafikbarriären borta. Det gör det möjligt att låta områdena växa samman kring fältet och bilda en genuin stadsmiljö. Med förebild från de trevligaste och mest attraktiva stadsdelar vi har i Stockholm eller i Sverige och i utlandet. 19

20 Litet är vackert, trevligt och varierat. Den föreslagna staden består av ganska små kvarter med gator som är allt från 8 till 32 meter breda, ett antal ganska små torg och många små stadsparker. Gatorna är dragna så att man inte ska känna att här börjar den nya stadsdelen - det gamla och det nya hänger ihop. Så gör vi mycket sällan då vi bygger nytt - ofta blir nya stadsdelar små öar av bebyggelse utan kontakt - fysiskt såväl som socialt - med äldre stadsdelar. En del gator är raka och strikta med långa siktfält, andra är korta och krökta eller slutar tvärt. Planmönstret är en kombination av medeltida slingrighet och rutnät från och 1800-talet. Till skillnad från de förorter vi byggt och fortfarande bygger går trafiken - bilar, bussar, cyklar - inne i staden, inte i leder utanför eller förbi bebyggelsen. Europaparken - En attraktion och ett äventyr. Mitt på fältet, där marken är sank och svår att bygga på, ligger en park som ser ut som en Europakarta. Europaparken blir något större än Humlegården på Östermalm. Parken består av gräsmattor, planteringar, träd, kanske en lyktstolpe eller en parkbänk för varje europeisk huvudstad och med vatten i dammar som har samma form som Atlanten, Medelhavet och större sjöar. En gammal svensk aln i Europaparken motvarar en mil i det verkliga Europa. En aln är ungefär ett normalt promenadsteg. Parken kan ge Årstad en egen identitet och särprägel, kanske också någon sorts exklusivitet. En tanke är att skapa en så attraktiv miljö att verksamheter, organisationer och hushåll ser Årstad som ett fullgott alternativ till att slå sig ned i den gamla innerstaden. Detta är att sätta ribban mycket högt. Att ställa samma krav på produktutveckling inom stadsbyggandet som inom till exempel datorvärlden är ovant men samtidigt nödvändigt. Nya datorer är överlag bättre och mer användarvänliga än gamla datorer. Varför skulle inte en ny stadsdel kunna vara överlägsen alla föregående versioner av produkten stad? I datorvärlden görs ständigt uppgraderingar, dvs förbättringar, av program och hårdvara. Tiden är mer än mogen för en uppgradering av vårt stadsbyggande. Göta Landsväg - Ett integrerat kulturminne. En park med drag av Katarina Bangata Tvärs över fältet går den gamla Göta Landsväg. Den är ett kulturminne som inte får förödas. I förslaget går Göta Landsväg som ett grönt parkstråk genom bebyggelsen. Ungefär som Katarina Bangata på Södermalm, fast bredare och grönare. En avlång stadspark eller en bred allé. Ofta brukar planerare visa respekt gentemot äldre miljöer och hus genom avstånd. Vi brukar sätta upp en skyddszon mellan den gamla kulturmiljön och den nya ödeläggelse av miljön som nybyggandet ofta ses som. Förslaget gör tvärtom. Den nya bebyggelsen ligger nära kulturminnet Göta Landsväg och utformas så att den respekterar och samverkar med den gamla miljön. Att blanda gammalt och nytt är ett sätt att skapa NYA kulturmiljöer, inte bara bevara den GAMLA kulturmiljö som vi redan har. Byggnadsregler för liten skala och variation För att förhindra att olika byggföretag och arkitekter bygger köplador, förortsbostäder och tråkiga kontorsskrapor i stadsplanens kvarter kompletteras planen med ett antal byggnadsregler. Dessa är i korthet: Byggnader får inte vara högre än gatan är bred - dock högst 18 meter. Det gör att gator och gårdar får någorlunda bra med ljus och förhindrar att höga hus skymmer lägre hus. Ovanför den högsta taklisthöjden (= gatubredden) får byggnader ha ett tak med högst 45 graders lutning. Varje kvarter har en begränsad byggnadsvolym. Den volymen fördelas av stadens tjänstemän mellan kvarterets olika tomter, alltså mindre fastigheter. Alla hus ska ha en fasad direkt i liv mot trottoaren - byggnader får inte stå mitt på en tomt utan ska bygga upp gatans väggar och skapa en skyddad innergård om kvsarteret är tillräckligt stort för det. Alla bottenvåningar ska ha högt i tak, minst 3 meter, för att göra det lätt att ordna affärer, kontor, restauranger osv i bottenvåningarna. Stadsbyggnadskontoret har rätt att kräva att det finns bostäder i varje kvarter. Åtminstone en tredjedel av våningsytan bör vara bostäder. Varje kvarter ska delas upp i flera mindre fastigheter som bör ha olika ägare. Ett småskaligt ägande utmärker äldre stadsdelar. Kommunen har rätt att vägra sälja stora sammanhängande markområden till ett fåtal stora byggbolag. Ett fåtal stora bygg- eller fastighetsbolag kan inte skapa en riktig levande stad. Kommunen har också rätt att förhindra att ett stort antal hus köps upp av ett och samma företag. Konkurrens och pluralism är bra, monopol är dåligt. Ett kvarter får inte bebyggas i ett svep. 25 procent av ett kvarters byggrätter får bebyggas tidigast 5 år efter att alla andra tomter är bebyggda. Det kan ge en mer varierad arkitektur och gör det möjligt att komplettera med sådant som visar sig fattas. Kvarter över en viss storlek skall ha en öppen innergård där det kan växa träd. Fastighetsägarna skall betala en viss summa per år för att underhålla träd och planteringar längs gator, torg och i parker. 20

21 Skiss på området kring Europaparken i Årstad. Småskaligt ägande och långsam tillväxt. En orsak till att gamla stadsdelar är så levande är att de har en blandning av hus av olika ålder, även inom kvarteren. Det gör att dyra verksamheter kan ligga bredvid billiga, lyxrestauranger bredvid antikvariat t ex. Byggnadsreglerna medger att en fastighet i första steget bara bebyggs med ett lågt och billigt hus, för att när staden utvecklas vidare kanske ersättas med ett högre och dyrare. Verkliga städer har bebyggts successivt, inte som färdiga objekt. En småskalig plan, en småskalig ägandestruktur och regler som medger en långsam utveckling kan ge förutsättningar för framväxandet av en genuin småstad kring Årstafältet. Liksom trädgårdsmästaren kan stadsplaneraren bara skapa förutsättningar för växtligheten, sätta upp en spaljé för rosorna eller byggnaderna, inte bestämma hur allt skall bli. En spårvagn i staden - Inte en spårväg utanför. Tvärbanan mellan Gullmarsplan Valla Gärde Liljeholmen Alvik har redan ökat attraktiviteten i omkringliggande stadsdelar. Tyvärr drogs den inte genom gamla Årsta och ned genom miljonprogramsområdet Valla Gärde. Planen visar en sådan, redan passerad möjlighet. Men det går att avgrena en länk från snabbspårvägen igenom den nya stadsdelen och vidare mot Östberga. Det kan ge ett stort underlag av resenärer och koppla ihop Östberga med omgivningen. En billig och vacker ny Sveaväg ovanför Södra Länken. Planen underlättas av Södra Länken. Med en tunnel under och förbi Valla Gärde/Årstafältet förbättras möjligheterna att skapa ett gatunät med måttlig grad av genomfartstrafik. Motorvägstunnlar - Ger plats för mer vanlig stad Mindre biltrafik och färre stora motortrafikleder är något som EU och FN diskuterat ända sedan miljökonferensen i Rio Motorvägstunnlar kan vara positiva om de tar hand om förbifartstrafik och öppnar upp ny mark för lämplig exploatering. Området kring Årstafältet är ett sådant exempel. Investeringarna i Södra Länken kan göras mer lönsamma genom att den frigjorda marken tas om hand på ett intensivt och urbant sätt. Ett alternativ till en förortspark Dagens förslag till ekologisk park på Årstafältet svarar på frågan om hur ett ödsligt förortsfält kan göras mer trevligt och levande. Det svarar inte på frågan om hur nya bostäder och kontor kan tillskapas i en växande region. Att bara bevara gröna områden är ett exempel på ett snävt betraktelsesätt på stadsbyggandets utmaningar. En mer framtidsinriktad planering kan visa på hur både parker och bebyggelse kan planeras samtidigt och i symbios med varandra. Parken är ett lika självklart och nödvändigt inslag i den goda staden som torget eller gatan. Med mer utrymme för riktig stad utanför den gamla innerstaden, kan vi förhindra att innerstaden byggs igen och att alla fria gröna ytor bebyggs. Innerstaden behöver snarare mer parker än fler hus. Kanske ett nytt Sundbyberg - men grönare? Jämfört med småstaden Sundbyberg, skulle Årstad få fler parker och torg. Det är inte bara viktigt att göra platser i staden tillräckligt stora. Det är lika viktigt att skapa tillräckligt små platser. Kanske även undanskymda ställen som är hemliga och svåra att hitta. 21

Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN

Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN Stockholm behöver din hjälp! Stockholm är hett. Stockholm är navet i Östersjöområdet och Nordens huvudstad. Stockholm växer. Under de

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB Huskvarna den 23 oktober TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB www.spacescape.se Tät stad Grön stad Tätare stad Grönare stad Ur SVD Brännpunkt 15 okt

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder 243 studentlägenheter. Investeringsutgift 440 mnkr. Inflyttning slutet av 2016. Fd. S:t Görans Gymnasium. Blåklassad byggnad. Unika arkitektoniska kvaliteter.

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor Varför förtätning? KULTUR TÄTHET = MÄNNISKOR = MÖTEN HANDEL FÖRTÄTNING = STADSUTVECKLING Utbildningsnivå Lönenivåer Företagsmångfald

Läs mer

STOCKHOLMS INNERSTAD. Norrlandsgatan 23, City 157 kvm. Härligt kontor i gammal stil med högt i tak

STOCKHOLMS INNERSTAD. Norrlandsgatan 23, City 157 kvm. Härligt kontor i gammal stil med högt i tak Härligt kontor i gammal stil med högt i tak Yta: 157 kvm Typ av lokal: Kontor Fastighetsbeteckning: Bocken 47 Sidan 1 (5) Om lokalen Härligt kontor på hörnet av Norrlandsgatan/Lästmakargatan som kommer

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva

The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva En del i Vision Järva 2030 Byggprojekt i urval Rinkebystråket 1 Rinkebystråket ska upprustas och göras om till ett levande affärstråk med butiker. Det som

Läs mer

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik februari 2014 In ledn in g Moderaterna har en vision som handlar om att utveckla

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm YIMBY Yes in my Backyard. 2009-11-04 Diarienummer: 2007-36100 2009:22 Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm - Inledning Nätverket YIMBY ser mycket positivt på en förtätning i kvarteret Tobaksmonopolet.

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal Papyrus Från bruksområde till blandstad för alla Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Det här är en Socialdemokratisk idé, eller vision om man så vill, för hur vi tycker att Papyrusområdet skall utvecklas.

Läs mer

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker ÄLVSJÖ STADEN En stadsdel i förvandling 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker STADEN FLYTTAR TILL ÄLVSJÖ Med Öster om Älvsjövägen, söder om Solbergaskogen och strax nordväst om Älvsjö

Läs mer

KONTOR 291M 2 SICKLA HESSELMANS TORG 5

KONTOR 291M 2 SICKLA HESSELMANS TORG 5 291M 2 SICKLA HESSELMANS TORG 5 AV HÖG STANDARD MED MAGNIFIK UTSIKT I POPULÄRA SICKLA, 5 MINUTER FRÅN SLUSSEN HK 60 i Sickla Affärskvarter är ett premiumkontorshus i bästa läge. Här har ett spännande möte

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

HAMMARBY SJÖSTAD. Heliosgatan 3, Hammarby Sjöstad 1 280 kvm. Möjlighet att hyra en unik lokal med bra takhöjd och bra inlastning från gården.

HAMMARBY SJÖSTAD. Heliosgatan 3, Hammarby Sjöstad 1 280 kvm. Möjlighet att hyra en unik lokal med bra takhöjd och bra inlastning från gården. Möjlighet att hyra en unik lokal med bra takhöjd och bra inlastning från gården. Yta: 1 280 kvm Typ av lokal: Kontor Fastighetsbeteckning: Trikåfabriken 8 Sidan 1 (5) Om lokalen Mycket fin lokal på plan

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området

Läs mer

Visionen- vad jag tycker är bra

Visionen- vad jag tycker är bra Visionen- vad jag tycker är bra Utveckling framåtanda- satsning Vacker stad levande centrum, mysigt, bilfritt, Rekreationsmöjligheter parker, planteringar, natur, bad, friluftsliv Boendemiljö byggnader,

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Bygg i Norrköping Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Var med och skapa Norrköping! Byggkranarna syns över stadens hustak. När den här broschyren går i tryck pågår byggnation av drygt

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Löfströms allé 6A Sundbyberg 907 kvm kontor

Löfströms allé 6A Sundbyberg 907 kvm kontor Löfströms allé 6A Sundbyberg 907 kvm kontor Välkommen till Diligentia Löfströms allé 6A Yta: 907 kvm Våning: 1 tr Husets karaktär Huset är byggt i början på 1900-talet och har totalt ca 12 500 kvm kontorsyta.

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

KONTOR 822M 2 STOCKHOLM MEJERIVÄGEN 3

KONTOR 822M 2 STOCKHOLM MEJERIVÄGEN 3 KONTOR 822M 2 STOCKHOLM MEJERIVÄGEN 3 TREVLIG LOKAL MED TERRASS I POPULÄRA LILJEHOLMEN Stora Katrineberg har ett utmärkt citynära läge precis vid vattnet intill Liljeholmshamnen i anslutning till Marieviks

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo VAD FÅR BOSTADSBRISTEN FÖR KONSEKVENSER? Individuella Demokratiska Finansiella Samhälleliga Malmö ska husera Sveriges

Läs mer

INSTRUMENT- FABRIKEN

INSTRUMENT- FABRIKEN KONTOR LAGER Projekt INSTRUMENT- FABRIKEN 12-4000m 2 NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett expansivt och centralt område med goda kommunikationer - till mycket konkurrenskraftiga

Läs mer

Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad.

Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konsekvenser för barn och unga i huvudstadens planeringsproblematik. 2015-06-03 Nälsta lekplats Nyréns Arkitektkontor DET HÄR ÄR VI! Emelie Brunge

Läs mer

Klimatsmart ny stad byggs i Stockholm

Klimatsmart ny stad byggs i Stockholm Stockholm 2008-04-09 Pressrelease Från Angående Det Gröna VD-nätverket Ekologiskt byggande i Stockholm Klimatsmart ny stad byggs i Stockholm Det gröna VD-nätverket lanserade idag sin plan för en ny ekologisk

Läs mer

Nya Lappis. Stockholm

Nya Lappis. Stockholm Nya Lappis Stockholm Inledning Stockholms bostadsbrist är enorm. Det byggs för lite och för ineffektivt. Människor som vill flytta hit möts av decennielånga köer och stängs effektivt ute. Det gör att framtidens

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1934 Lediga lokaler: från ca 12 m 2 Tillträdesdatum: Enligt överenskommelse Kontakt: JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson Gamla torget Taxi Busshållplats 1/25 KONCEPT & VISION Varför ska vi bygga och leva hållbart? Hur kan vi styra Tidaholm mot en hållbar framtid? I mitt förslag

Läs mer

Nödinge - Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad

Nödinge - Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad Ortsutvecklingsmöte NÖDINGE 20141016 Nödinge Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad SAMMANSTÄLLNING 2 1. Vad ska Nödinge erbjuda dig om 10 respektive 25 år? Hyresrätter nära pendelstation och

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1 SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE KRONANDALEN MED OMGIVNINGAR Datum 50423 Plats Spirans förskola Deltagare Boende och intressenter i Kronandalen, Luleå kommun Processledare Strategisk Arkitektur DIALOGMÖTE _

Läs mer

Stadsutveckling efter. kulturhuvudstadsåret

Stadsutveckling efter. kulturhuvudstadsåret Stadsutveckling efter kulturhuvudstadsåret Förtätning av städer - SKL 2015-06-09 All time high för Umeås besöksnäring All time high för Umeås besöksnäring Under kulturhuvudstadsåret 2014 omsatte besöksnäringen

Läs mer

Yttrande över programförslag för Södra Gårda

Yttrande över programförslag för Södra Gårda Yttrande över programförslag för Södra Gårda YimbyGBG YimbyGBG är ett ekonomiskt och politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad. Vi vill genom positiv, konstruktiv feedback

Läs mer

Bostadspolitiskt program

Bostadspolitiskt program Bostadspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på bostadsmarknaden, stadsplanering

Läs mer

Kvarteret Bleckslagaren, Sävsjö. Ett grönt CENTRUM boende Moderna lägenheter med närhet till service och handel

Kvarteret Bleckslagaren, Sävsjö. Ett grönt CENTRUM boende Moderna lägenheter med närhet till service och handel Kvarteret Bleckslagaren, Sävsjö Ett grönt CENTRUM boende Moderna lägenheter med närhet till service och handel Vill Du bo mitt i centrum? Sävebo, det kommunala bostadsbolaget, bygger nytt i Sävsjö! Centralt

Läs mer

Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se

Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se - Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna

Läs mer

KONTOR 269M 2 STOCKHOLM LILJEHOLMSSTRANDEN 5

KONTOR 269M 2 STOCKHOLM LILJEHOLMSSTRANDEN 5 269M 2 STOCKHOLM LILJEHOLMSSTRANDEN 5 TREVLIG LOKAL MED TERRASS I POPULÄRA LILJEHOLMEN Stora Katrineberg har ett utmärkt citynära läge precis vid vattnet intill Liljeholmshamnen i anslutning till Marieviks

Läs mer

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad Bilaga 1 1/5 MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad I nedanstående tabeller kommer vi boende i Solna stad att beskriva hur framtida byggprojekt i

Läs mer

Landsvägen 50. Ett magnifikt läge mitt i centrala Sundbyberg. Ser du också affärsläget. Hyr denna lokal Ring oss: 08-34 54 55

Landsvägen 50. Ett magnifikt läge mitt i centrala Sundbyberg. Ser du också affärsläget. Hyr denna lokal Ring oss: 08-34 54 55 Ser du också affärsläget Landsvägen 50 Ett magnifikt läge mitt i centrala Sundbyberg Hyr denna lokal Ring oss: 08-34 54 55 Duvbo Näckrosen Kollektivtrafik av världsklass finns i direkt anslutning till

Läs mer

NR 3 2007 SOCIAL MIX TRANSFORMATIV PLANERING TRAFIKPLANERING: FÖR STÄDER OCH MOT BULLER NYTT PLANERINGSPERSPEKTIV: MILJÖRÄTTVISA

NR 3 2007 SOCIAL MIX TRANSFORMATIV PLANERING TRAFIKPLANERING: FÖR STÄDER OCH MOT BULLER NYTT PLANERINGSPERSPEKTIV: MILJÖRÄTTVISA NR 3 2007 SOCIAL MIX TRANSFORMATIV PLANERING TRAFIKPLANERING: FÖR STÄDER OCH MOT BULLER NYTT PLANERINGSPERSPEKTIV: MILJÖRÄTTVISA NY ROLL FÖR REGIONERNA UPPTAKT TILL JUBILEUMSKONFERENSEN TEMA KIRUNA: ÄR

Läs mer

KONTOR 850M 2 NACKA FANNYS VÄG 3

KONTOR 850M 2 NACKA FANNYS VÄG 3 KONTOR 850M 2 NACKA FANNYS VÄG 3 NYBYGGT KONTOR I HÖG STANDARD 5 MINUTER FRÅN FRÅN SLUSSEN Ljusa, öppna ytor om 850 kvm i nybyggda Sickla Front. I bottenplan finns möjlighet att ha butiker, showroom, konferensavdelning

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénum

lidingö Lokalfakta Dalénum lidingö Lokalfakta Dalénum Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1912-1970 Lediga lokaler: ca 100 m 2 till 8 500 m 2 Tillträdesdatum: Kontakter: Enligt överenskommelse JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

KONTOR 2 382M 2 STOCKHOLM MEJERIVÄGEN 3

KONTOR 2 382M 2 STOCKHOLM MEJERIVÄGEN 3 2 382M 2 STOCKHOLM MEJERIVÄGEN 3 TREVLIG LOKAL I POPULÄRA LILJEHOLMEN Stora Katrineberg har ett utmärkt citynära läge precis vid vattnet intill Liljeholmshamnen i anslutning till Marieviks kontorsområde

Läs mer

KONTOR 1 700M 2 NACKA FANNYS VÄG 3

KONTOR 1 700M 2 NACKA FANNYS VÄG 3 KONTOR 1 700M 2 NACKA FANNYS VÄG 3 LJUSA, LUFTIGA YTOR I HELT NYBYGGT HUS I SICKLA MED TERRASS I SYDVÄSTLÄGE Ljusa, öppna ytor om 1700 kvm i nybyggda Sickla Front. Huset ligger precis i gränslandet mellan

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan samt ett steg i processen och visionen om en hållbar stadsutveckling där

Läs mer

STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK

STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK OR MED SJÖUTSIKT Kontorsfastigheten Stora Katrineberg ligger mycket strategiskt utanför Stockholms avgiftsbelagda tullar med absolut närhet till både innerstaden

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2014-08-15 SID 1 (5) KS/2013:357 TJÄNSTESKRIVELSE Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade, efter en förfrågan från

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen

5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen Näringslivet i Järfälla idag 5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen Branscher Företagstjänster, parti- och detaljhandel

Läs mer

KONTOR 490M 2 NACKA FANNYS VÄG 3

KONTOR 490M 2 NACKA FANNYS VÄG 3 KONTOR 490M 2 NACKA FANNYS VÄG 3 NYBYGGT KONTOR I HÖG STANDARD 5 MINUTER FRÅN FRÅN SLUSSEN Ljusa, öppna ytor om 490 kvm i nybyggda Sickla Front. Huset ligger precis i gränslandet mellan Sickla och Hammarby

Läs mer

Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen

Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen Kvarteret Lagern med Dallashuset och Kammen Mitt i Solna ligger Råsunda En unik plats i händelsernas centrum Redan idag är Solna mest företagstätt i Sverige. I de nya kvarter som byggs i Råsunda är kopplingarna

Läs mer