Åtgärda Stockholms stadsbrist. Rapport 2006:1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åtgärda Stockholms stadsbrist. Rapport 2006:1"

Transkript

1 Åtgärda Stockholms stadsbrist Rapport 2006:1

2

3 Förord Åtgärda Stockholms stadsbrist Stockholms Handelskammare ser som sin främsta uppgift att verka för att Stockholmsregionen blir en ännu bättre plats för företag, företagande och företagsamhet. Stadsplaneringen i Stockholms stad är inriktad på en kraftig ökning av bostadsbyggandet. Men det finns också ett beslut att detta ska ske på redan använd mark. Det får allvarliga konsekvenser för Stockholms näringsliv. Företagsområden, hamnar, flygplatser och terminaler hotas när de ska lämna plats för nya bostadsområden. Bullernormer och andra miljökrav gör att verksamheter får svårt att vara kvar när bostäder kryper för nära. Samtidigt är det viktigt att nya bostäder byggs i de inre delarna av regionen och i goda kollektivtrafiklägen för att minska miljöbelastningen från arbetsresandet. Handelskammaren anser därför att byggande måste tillåtas även på icke använd mark. Självfallet måste värdefulla natur- och kulturvärden skyddas och bevaras. Men långt ifrån all mark som är obebyggd i Stockholm är skyddsvärd. Ett exempel är Årstafältet, ett område lika stort som Gamla Stan. Det är ett blåsigt och ogästvänligt fält mellan trafikleder och miljonprogramsområden, som uppskattas i mycket liten omfattning av årstaborna. Bara sex procent av dem besöker Årstafältet en gång i veckan eller mer. Det är ett bra exempel på ett område som skulle vinna på att bebyggas. Det skulle bli mer attraktivt om det bestod av trevliga bostäder, gator, torg och parker än om det bevaras som det är. Temat för denna rapport är mer stad i Stockholm. Att innerstaden upplevs som så trevlig beror på själva bebyggelsestrukturen. Allt sedan kriget har det byggts förorter i stället för stad. Denna rapport åskådliggör hur man kan bygga en stad på Årstafältet. En stad lika attraktiv som innerstaden i bästa tänkbara kollektivtrafikläge. Det kan bli en bebyggelse som binder ihop Östberga och Valla Gärde och ger dessa miljonprogramsområden en ny och spännande närmiljö. Handelskammaren ser detta som ett exempel på hur man kan öka bostadsbyggandet i Stockholmsregionens centrala delar utan att tränga bort företag och funktioner som är viktiga för Stockholms tillväxt. Ansvarig för och författare till rapporten är Jerker Söderlind, arkitekt MSA och teknologie doktor vid KTH, Centrumfunktion. Stockholm, februari 2006 Peter Egardt VD, Stockholms Handelskammare

4

5 Innehållsförteckning Utmaning Mer stad i Stockholms stad! 7 Förslag En stad på Årstafältet varför då? 11 Strategi Hållbarhet i praktiken 13 Sammanfattning 15

6 6

7 Stockholms Handelskammare ser som sin främsta uppgift att verka för att Stockholmsregionen blir en ännu bättre plats för företag, företagande och företagsamhet. Stadsplaneringen i Stockholms stad är inriktad på en kraftig ökning av bostadsbyggandet. Men det finns också ett beslut att detta ska ske på redan använd mark. Det får allvarliga konsekvenser för Stockholms näringsliv. Företagsområden, hamnar, flygplatser och terminaler hotas när de ska lämna plats för nya bostadsområden. Bullernormer och andra miljökrav gör att verksamheter får svårt att vara kvar när bostäder kryper för nära. Samtidigt är det viktigt att nya bostäder byggs i de inre delarna av regionen och i goda kollektivtrafiklägen för att minska miljöbelastningen från arbetsresandet. Handelskammaren anser därför att byggande måste tillåtas även på icke använd mark. Självfallet måste värdefulla natur- och kulturvärden skyddas och bevaras. Men långt ifrån all mark som är obebyggd i Stockholm är skyddsvärd. Ett exempel är Årstafältet, ett område lika stort som Gamla Stan. Det är ett blåsigt och ogästvänligt fält mellan trafikleder och miljonprogramsområden, som uppskattas i mycket liten omfattning av årstaborna. Bara sex procent av dem besöker Årstafältet en gång i veckan eller mer. Det är ett bra exempel på ett område som skulle vinna på att bebyggas. Det skulle bli mer attraktivt om det bestod av trevliga bostäder, gator, torg och parker än om det bevaras som det är. Temat för denna rapport är mer stad i Stockholm. Att innerstaden upplevs som så trevlig beror på själva bebyggelsestrukturen. Allt sedan kriget har det byggts förorter i stället för stad. Denna rapport åskådliggör hur man kan bygga en 7

8 Liggande planen för Årstafältet. Optimal markanvändning i skenet av dagens akuta stadsbrist? 8

9 Utmaning Mer stad i Stockholms stad! Dagens stadsutveckling vad gäller både trafik och hyresnivåer visar att efterfrågan på genuin stadsmiljö i Stockholm är högre än tillgången. Några korta observationer: 1) Den gamla innerstadens unika blandade miljöer blir alltmer eftertraktade och populära. Både ungdomar och den växande gruppen aktiva pensionärer liksom företag i stort söker sig till innerstaden på jakt efter urbanitet, händelser, mötesplatser och shopping. Nya innerstadsgallerior och exklusiva bostäder trängs med uppfräschade kontor och ett växande utbud av restauranger och möteslokaler. Detta är i grunden positivt. 2) Innerstaden hotas inte på allvar av de nya områden för handel eller boende som växer upp i kranskommunerna. En viktig orsak är just upplevelsen av urbanitet, täthet, blandning, puls och attraktivitet som nya stadsdelar fortfarande har svårt att matcha. Den växande turist- och besöksindustrin tar också den gamla innerstaden som utgångspunkt i lanseringsmaterial och reklamfoldrar även om de konferenser och hotell som erbjuds i verkligheten ligger en bit utanför stadskärnan. 3) Men konkurrensen om innerstadens kvaliteter gör att priserna på bostäder, kontor och lokaler tenderar att höjas. På samma sätt tenderar efterfrågan på innerstaden att skapa allt mer trängsel på stadens gator. Turistbussar och taxibilar kämpar med privatbilar och företagstransporter om ett allt mer begränsat gatuutrymme. 4) Att lösa trängseln i innerstaden med hjälp av biltullar och högre parkeringsavgifter är inte en framkomlig väg på lång sikt. De människor som söker sig till innerstaden har ofta en anledning att söka sig just dit den täta och upplevelserika stadsmiljö som bara finns i innerstaden. Att införa ransoneringskort på mat är självfallet en bra metod att hantera matdistribution under krigstillstånd. Trängselavgifterna kan ses som en form av ransoneringskort de tar bort en del av köerna till innerstaden men inte orsakerna till att människor söker sig dit. 5) En marknadsmässig lösning på en bristsituation handlar i regel om att öka produktionen av de varor eller tjänster som betingar de högsta priserna. Om det är trångt på en populär restaurang funderar inte krögaren i första hand på att höja priserna för att hålla kunderna borta. Han eller hon försöker få in fler bord och stolar. Eller bygger ut restaurangen, alternativt startar en till restaurang med liknande utbud. Så kan även trängsel i städer hanteras. 6) En bieffekt av bristen på balans mellan utbud och efterfrågan på stad, är att mindre betalningsstarka verksamheter - antikvariat, kulturverksamheter, billiga lägenheter, verkstäder, serviceanläggningar tenderar att tvingas bort från innerstaden. Detta drabbar såväl ABF-huset vid Sveavägen som små boklådor på Östermalm eller bilverkstäder på Kungsholmen. 9

10 7) En del av dessa verksamheter har svårt att etablera sig i förortsområden. På sikt dödar denna utveckling den livgivande undervegetation av unika verksamheter som är nödvändig för en levande stad både ur kulturellt och ekonomiskt perspektiv. Små olönsamma teatrar är i viss mån en förutsättning för att större och mer lönsamma kulturinstitutioner ska kunna tillföras nya idéer och kunniga människor. 8) Stadsbristen leder ofta till att industri- och verksamhetsområden omvandlas till mer eller mindre renodlade nya bostadsområden. Det slår på längre sikt mot stadens ekonomiska bas, eftersom ett livskraftigt näringsliv behöver både områden för mer renodlad kontorsverksamhet och områden för tillverkning, reparation, service, underhåll, distribution, specialiserad handel och grossistverksamhet. Perspektivet att skapa en blandad stad med både bostäder och arbetsplatser är inte kontroversiellt. Men blandning kan också handla om en god mix av olika platser för olika typer av näringsverksamhet. 9) När mindre rena och städade verksamheter trycks allt längre ut i regionen ökar samtidigt trafikarbetet. En servicefirma eller ett mindre byggföretag som tvingas bort från en central plats får längre till sina kunder. Resultatet blir en opraktisk stad ungefär som en lägenhet med flera hundra meter till garderob, tvättstuga och badrum. Bara detta är ett starkt argument för att tillskapa mer av den högt eftertraktade innerstadens miljöer på flera ställen än bara ett enda och på andra ställen än dagens industriområden. 10) Det allvarliga med undanträngningen av såväl kultur, service och industri från innerstaden ligger dock i näringslivets framtida dynamik. Nya branscher och företag behöver i regel mindre välstädade och relativt billiga lokaler och oömma miljöer att utvecklas i. Alla nya uppfinningar och produkter tas inte fram i exklusiva kontorslokaler vid Stureplan ofta gäller motsatsen. De industriområden som står på tur att omvandlas till välordnade bostadsområden borde snarare ses som platser där framtiden bör ges frihet att växa. Effekterna av denna akuta stadsbrist är att företag och organisationer får svårt att rekrytera även högre avlönad personal, att studenter väljer bort sitt förstahandsalternativ för högre studier eftersom det är lättare att hitta studentlägenhet i mindre städer och där en mindre del av studielånet behöver avsättas för boende avsätts för boende. Det ger Stockholm och Sverige svårare att hävda sig i den globala konkurrensen, samtidigt som mindre ekonomiskt utrymme för konsumtion av mat/kläder och resande/fritid håller tillbaka dessa branschers tillväxt. I ytterstaden permanentas samtidigt den sociala segregationen i mindre attraktiva miljonprogramsförorter medan nya bostäder till överkomliga priser byggs allt längre bort från stadskärnan och ibland även i andra län! Även handeln söker sig till större externa köpcentrumområden som ofta är utformade för bilburna kunder. Detta trots att storskalig handel går att kombinera med en urban och mindre bilanpassad miljö som t ex Gallerian i Stockholms innerstad. Även ur ekologiskt perspektiv är stadsbristen ett problem. Den ökade biltrafiken och långpendlingen innebär i sig ett slöseri med tid och pengar och ökar trängseln i Stockholms innerstad. Tillgången till bullerfria naturområden och lätt nåbara parker riskerar att minska. Slutsatsen är enkel: Dagens innerstad är för liten. Stadsbristen kan bara åtgärdas genom att erbjuda nya, avlastande, innerstadsmiljöer med minst samma intensitet, blandning och tillgänglighet som den gamla innerstaden. Detta kan göras på några olika sätt: Omvandling av befintliga industriområden till nya stadsdelar. Byggande av nya stadsdelar på obebyggd eller glest bebyggd mark. Komplettering av befintliga bostadsområden till stad. Valet av plats för byggande är viktigt. Det överordnade kravet är att det nya som byggs förbättrar och förskönar det som redan finns på platsen. Att de som redan använder området får bättre villkor och omgivning än innan projektet genomfördes. Av det skälet är det inte givet att alla industriområden ska betraktas som lämpliga för bostadsbyggande. Av det skälet bör det vara naturligt att bygga på obebyggd mark till och med där det i dag växer gräs och träd. Att stadsmiljö ersätter skogar, fält och åkrar är ingen nyhet. Så har Stockholm vuxit redan från början. Om odlingsmarker på Södermalm och Kungsholmen på och 1800-talen bibehållits av respekt för den gröna strukturen, då hade vi haft än mindre stadsmiljö i Stockholm och ännu längre avstånd, mera trafik, mera avgaser, mer trängsel. Byggbara obebyggda platser bör gärna ligga intill befintliga stadsdelar för att inte skapa nya isolerade bebyggelseöar av den typ som växte fram under miljonprogrammet. Receptet blir då: Hitta en tillräckligt stor grön yta intill eller mellan några stadsdelar som är i behov av bättre grannar och kanske också bättre parker, bättre torg, bättre gatumiljöer, bättre kollektiva förbindelser, bättre serviceutbud och bättre platser för handel. Uppgradera området till stad med tät bebyggelse och urbana parker och torg. Årstafältet är en sådan plats 10

11 11

12 Skalenlig storleksjämförelse mellan Årstafältet och Gamla Stan 12

13 Förslag En stad på Årstafältet varför då? Stockholms stad har formulerat en tydlig bild för sin framtida utveckling. Rapporten Vision Stockholm en plattform för dialog om Stockholms utveckling slår fast att en kraftig befolkningsökning är nödvändig för att stärka Sveriges och Stockholms position i norra Europa. Fyra ledord för en hållbar stadstillväxt presenteras staden ska vara Dynamisk, Attraktiv, Tillåtande och Effektiv. Mer konkret ska staden bryta segregationen, öka bostadsbyggandet, skapa attraktiva transportsystem, stärka Stockholm som internationell mötesplats och ge näringslivet goda utvecklingsmöjligheter. Strategin att bygga staden inåt, att förtäta i centrala lägen, kompletteras i visionen med att skapa flera kärnor även i ytterområden. En storstad med fler stadskärnor än bara det gamla City är också Regionplane- och Trafikkontorets vision. Idén att bevara Årstafältet, med nya kolonilotter och sportaktiviteter, nya gång- och cykelvägar samt restaurering av gamla Göta Landsväg togs fram under andra förutsättningar än dagens. Idén utarbetades under 1990-talets första hälft, när byggbranschen i Stockholm just drabbats av en kraftig nedgång och efterfrågan på byggbar mark var låg. Det genererar inga större intäkter utan kräver snarare vissa investeringar från staden. Samtidigt lider stadsdelarna kring Årstafältet inte av brist på grönska och friytor. Grönstrukturen inne i gamla Årsta är uppskattad, inte minst av barnen. Mest populärt är Årstaskogen ned mot Årstaviken och de mindre parkerna inne i stadsdelen. Om något saknas handlar det snarare om innehållsrik stadsmiljö med både boende, arbete, service och inte minst viktigt, ett rikare utbud av affärer. Strax innan Södra Länken öppnades 2004 med minskade störningar från biltrafiken som viktig ingrediens presenterades ett förslag till bebyggelse med helt andra förtecken. Projektet Årstastråket från år 2003 är mer i linje med Stockholms nuvarande policy för stadsbyggande. Det bygger på att två kraftledningar från Globen och bort mot partihallarna läggs i tunnel för att frigöra mark för blandad bebyggelse. Ett stråk med tät och mer stadsmässig bebyggelse med cirka 2000 bostäder och kontor följer den nya tvärspårvägen och omvandlar på några platser trafikleder till stadsgator av innerstadstyp. Det äldre bostadsområdet Årsta kopplas också i förslaget ihop med 60-talsförorten Valla Gärde, med ny bebygelse och nya gator. En användning av Årstafältet som mer ligger i linje med Vision Stockholm 2030 är att knyta ihop två miljonprogramsområden och två industriområden kring en ny stadsbebyggelse med nya stadsparker. Detta förslag vidareutvecklar idéerna bakom förslaget Årstastråket och visar hur en småskalig fastighetsstruktur kan skapa en tät och varierad stadsmiljö söder om innerstaden i ett centralt och väl kollektivtrafikförsörjt läge. Årstafältet med omgivningar kan successivt omvandlas till en integrerande och integrerad stad. Dagens geografiskt isolerade arbets- och bostadsområden kan omvandlas till en tät och kontinuerlig stadsstruktur med stora och små parker och torg, nya mötesplatser både inomoch utomhus. 13

14 Projektet Årstad innebär en möjlighet att samtidigt: Åtgärda en del av dagens bostads- och stadsbrist Förnya och förbättra två miljonprogramsområden Tillskapa en generös och urban stadspark i stället för en lågutnyttjad förortspark. Under senare år har mycket hänt kring Årstafältet. Södra Länken har frigjort mark och minskat störningarna från den tunga förbifartstrafiken. Tvärspårvägen som passerar Valla Gärde har blivit en succé. En cykelbro över Årstaviken tillkommer. En ny pendelstation i Västra Årsta intill Nybodahöjden har öppnats, med omstigning till snabbspårvägen. Partihallarna kan successivt komma att omvandlas och utvecklas när tyngre verksamhet söker sig till nya platser. Med ökad tillgänglighet och mindre störningar från biltrafiken tenderar fastighetspriser och markvärden att öka i området. Det ger ett tryck på och möjlighet till ny kompletterande bebyggelse den mark som tidigare var svårtillgänglig och olönsam att bygga på hamnar plötsligt på rätt sida i lönsamhetskalkylen. I en frizon för stadsbyggande gäller inte dagens normer och regelverk eftersom dessa i huvudsak har utformats för att bygga förorter. I en frizon kan nya regler för trafikplanering, miljöfrågor, återvinning av energi, sophantering och buller testas. De positiva erfarenheter som vunnits i projektet Hammarby Sjöstad kan användas som underlag och inspirationskälla för nästa steg i utformandet av en hållbar urban miljö. I en frizon för stadsbyggande gäller till att börja med de regler som gjorde det möjligt att bygga Stockholms innerstad den del av Storstockholm som de facto är både mest attraktiv och händelserik, mest effektiv vad gäller resursanvändning och kollektivtrafik och samtidigt än så länge mest socialt och funktionellt integrerad. Därför är Årstafältet en lämplig plats att åtgärda en del av Stockholms stadsbrist på. Förslaget till förortspark som utarbetades för drygt tio år sedan är inte anpassat till dagens situation. En tidsanpassad plan kan genomföras förutsatt att: Det går att uppnå politisk enighet om projektet. Näringsliv och miljörörelse kan uppnå samsyn om förutsättningar. För att förenkla genomförandet återknyter förslaget till den typ av robust stadsplanering som tillämpades under utbyggnaden av Stockholms malmar och gamla Sundbyberg. Det innebär att staden tar fram en plan som bara reglerar det viktigaste: En stadsplan som fastlägger placering av gator, kvarter, torg, parker, naturmark. En byggnadsstadga som fastställer högsta exploateringstal och högsta takhöjd. Detta innebär att dagens preciserade detaljplaner för varje kvarter och byggnad inte behöver tas fram i det första steget. Formellt kan stadsplan och byggnadsstadga tas fram i form av en fördjupad översiktsplan med generella områdesbestämmelser. För att öka hastigheten i projektet kan det lanseras som en frizon där nya regelverk och projektformer accepteras - anpassade till dagens verklighet. För ett snabbt genomförande kan det vara lämpligt att förankra förslaget hos Boverket, Länsstyrelsen och regeringen. Projektet kan lanseras som en experimentell bostadsmässa med tyngdpunkt på STAD, exempelvis (Bo)stadsmässa år

15 Strategi Hållbarhet i praktiken En hållbar stadsutveckling förenar det som är ekonomiskt möjligt och effektivt med det som är socialt önskvärt och försvarbart med det som är ekologiskt långsiktigt och resurseffektivt. En stad på Årstafältet som växer ihop med två industriområden och två bostadsområden är realistisk ur alla de tre hållbarhetsaspekterna: Ekonomiskt: Projektet genererar intäkter i stället för att kosta skattebetalarna ytterligare pengar. Höjda markvärden kombinerat med förbättrad tillgänglighet gör ett projekt av denna typ lönsamt. Plan och byggnadsstadga kan tas fram innan markanvisningar görs. Intäkter kan genereras genom försäljning eller långa kontrakt till en mångfald byggföretag, fastighetsägare, organisationer. Partihandelsområdet skulle med denna plan som granne få kraftigt höjda fastighetsvärden vilket på sikt kan ge betydande intäkter. Ett kraftigt ökat utnyttjande av kollektivtrafik, befintliga vägar liksom ledningar för vatten- och avlopp ger relativt låga investeringströsklar. Den föreslagna Europaparken kostar en hel del att anlägga, även om den är placerad där marken är mest sank. Ur ekonomisk synpunkt skapar den dock högre värden för bebyggelsen runt omkring på samma sätt som Humlegården i Stockholm och Central Park på Manhattan höjer fastighetsvärdena i närområdet. Socialt: Projektet kan dämpa den sociala segregationen i närområdet. Planen blandar nya/dyrare bostäder som kan byggas med äldre/billigare bostäder som redan finns i t ex Valla Gärde. Gränserna mellan dagens miljonprogramsområden och den nya bebyggelsen bryts upp genom nya gator och blandade kvarter. Genom hoplänkning av dagens lågstatusområden med ny stadsstruktur kan Östberga och Östbergahöjden dra fördel av sitt läge. Förutsättningar för social integrering åstadkoms genom geografisk/fysisk integration. Nya attraktiva kvarter intill den föreslagna Europaparken hamnar nära dagens förortskvarter. Här finns förutsättningar för en större stadsdel med i ordets verkliga betydelse social blandning. Projektet kan därför i viss mån dämpa trycket på Stockholms innerstad blir stadsdelen tillräckligt attraktiv kan hushåll och verksamheter i innerstaden välja att flytta hit och därmed hålla tillbaka yuppiefieringen av innerstaden. Ekologiskt: Projektet erbjuder alternativa lägen för bostäder, kontor, handel, skola, forskning, nöjen etc i ett centralt läge med goda förutsättningar för kollektivtrafik. Jämfört med nya villaoch småhusområden eller ekobyar i regionens ytterområden, som t ex Värmdö/Haninge, kan stadsdelen sägas vara relativt resurssnål, både vad gäller byggande och drift. Till stor del kan befintlig infrastruktur nyttjas. Ekologi i stadsbyggandet karaktäriseras av bl a effektiv resurshushållning, närhet, slutna kretslopp, lågt trafikarbete och låg grad av materialförbrukning. Om ekologi däremot enbart tolkas som bevarande av öppna ytor är det logiskt att anlägga kolonilotter i detta centrala läge. Projektet kan i realekologiska termer ses som ett exempel på återanvändning och vitalisering av en sämre fungerande förortsstruktur. Förlusten av ett relativt isolerat grönområde bör vägas mot de realekologiska vinster som kan göras, parallellt med ekonomiska, sociala och kulturella. 15

16 Stadsplan med nya kvarter och gator. Befintliga hus markerade med grått 16

17 Sammanfattning av STADSPLAN och LOKAL BYGGNADSSTADGA för ÅRSTAFÄLTET med omgivningar i Stockholms Stad Komplett beskrivning av stadsplan och byggnadsstadga för projektet Årstad finns som bilaga och kan laddas ner på eller kan beställas från Stockholms Handelskammare på Syftet med denna stadsplan och dessa byggnadsregler är att skapa legala och fysiska förutsättningar för framväxandet av en genuin stadsbebyggelse kring Årstafältet i Stockholms Stad. Förslaget vill: Visa att det går att omvandla ett vägomslutet fält, två bostadsområden och två industriområden till en levande småstad. Lägga fram ett alternativ till Stockholms nuvarande plan för Årstafältet med omgivningar. Föreslå en lokal byggnadsstadga för området kring Årstafältet, som integrerar arbetsplatser, bostäder, service, natur, parker och trafik. En bakgrund till förslaget är att företags och hushålls större rörlighet ökar konkurrensen mellan städer och regioner. Den lokala miljön blir en viktig konkurrensfaktor. I takt med Europas färd mot överstatlig integration, parad med större självständighet för städer och regioner, är det tänkbart att olika lokalanknutna byggnadsstadgor kan ersätta en del av de centrala regelverk som givit oss en relativt hög teknisk byggnadsstandard men ofta också en anonym byggd miljö utan lokala särdrag. En lokal byggnadsstadga för en stadsdel, en bygd eller en mindre stad kan erbjuda olika aktörer långsiktigt verkande och tydliga spelregler. Samtidigt kan konkurrens mellan olika regelsystem (t ex olika regelverk i olika städer) värna om pluralism och öppenhet för olika lösningar på liknande problem. Det statsvetare kallar institutionell konkurrens har varit en viktig drivkraft i den europeiska civilisationens historia. De regelverk som i praktiken visar sig bäst gynna företagande, ekonomisk stabilitet, ekologisk uthållighet etc, kan också bli de regelverk som får störst utbredning. Konkretisera dagens diskussion om hållbar utveckling i stadsbyggandet och visa att ekologisk uthållighet, ekonomisk tillväxt och social integration kan gå hand i hand. 17

18 18

19 Ett andra Sundbyberg kan växa fram på Årstafältet. En småstad i storstaden. Årstad. Att bygga för efterfrågan. Det finns gott om bostadsområden, arbetsområden och köpcentra i Storstockholm. Det är ont om blandade stadsmiljöer. Den stadsdel som låg högst på bostadsförmedlingens kölista - redan för tio år sedan - var Södermalm. Om Storstockholm under de senaste tio åren planerats utifrån den efterfrågan skulle minst ett till Södermalm ha byggts en blandad stad med lika delar bostäder och arbetsplatser. Hammarby Sjöstad blev inte fullt ut en blandad stadsmiljö, mer av ett ekologiskt hållbart bostadsområde med service och butiker intill ett arbetsområde. Varför är det så ont om stad? Det vi menar när vi säger ordet stad hittar vi i Stockholms innerstad, i gamla Sundbyberg, kring det gamla stadstorget vid Gullmarsplan, längs Råsundavägen, vid torgen längs 12:ans spårvagn i Bromma och längs några gator i Aspudden, Midsommarkransen och Gröndal. I övrigt består Stockholm av olika varianter på temat förort eller område. Orsaken är inte att det är tekniskt eller ekonomiskt omöjligt att bygga mer stad. Utan att de idéer som styrt planeringen inriktats på förorter och inte stadsdelar. Den utvecklingen börjar vända bra exempel är det nya området kring Liljeholmstorget liksom Järla Sjö och de nya köpkvarteren i Sickla i Nacka kommun. Planen visar en möjlighet att gå vidare, ett stort projekt som tar vid efter Hammarby Sjöstad men mer småskaligt och blandat. Med gott om stora och små parker. Gärna med ekologiskt byggande som riktmärke. Att bryta ordets makt över tanken. Förslaget vsar att det går att bygga mer av blandad stadsmiljö utanför innerstaden. En förutsättning är att vi slutar att tänka med hjälp av ord som bestämmer innehållet; ord som bostadsområde och arbetsområde och köpcentrum och trafikförsörjning. Ordens makt över tanken är stor. Det första steget i ett återerövrande av den vanliga staden består i att återerövra språket. Att säga: stadsdel, kvarter, gata, torg, park, hus, gård, plank och trottoar. I stället för: område, trafikmatning, parkeringsplats, re-kreationsyta, cykelbana, lekplats, gångbana, bullerskydd och centrumanläggning. En stad sammanvuxen med omgivningen. Inte en förortsö omgiven av motorleder. Årstafältet omges av två bostadsområden och två industriområden och inramades länge av tunga motorleder som gjorde fältet bullerstört och svårt att nå. Med Södra Länken är trafikbarriären borta. Det gör det möjligt att låta områdena växa samman kring fältet och bilda en genuin stadsmiljö. Med förebild från de trevligaste och mest attraktiva stadsdelar vi har i Stockholm eller i Sverige och i utlandet. 19

20 Litet är vackert, trevligt och varierat. Den föreslagna staden består av ganska små kvarter med gator som är allt från 8 till 32 meter breda, ett antal ganska små torg och många små stadsparker. Gatorna är dragna så att man inte ska känna att här börjar den nya stadsdelen - det gamla och det nya hänger ihop. Så gör vi mycket sällan då vi bygger nytt - ofta blir nya stadsdelar små öar av bebyggelse utan kontakt - fysiskt såväl som socialt - med äldre stadsdelar. En del gator är raka och strikta med långa siktfält, andra är korta och krökta eller slutar tvärt. Planmönstret är en kombination av medeltida slingrighet och rutnät från och 1800-talet. Till skillnad från de förorter vi byggt och fortfarande bygger går trafiken - bilar, bussar, cyklar - inne i staden, inte i leder utanför eller förbi bebyggelsen. Europaparken - En attraktion och ett äventyr. Mitt på fältet, där marken är sank och svår att bygga på, ligger en park som ser ut som en Europakarta. Europaparken blir något större än Humlegården på Östermalm. Parken består av gräsmattor, planteringar, träd, kanske en lyktstolpe eller en parkbänk för varje europeisk huvudstad och med vatten i dammar som har samma form som Atlanten, Medelhavet och större sjöar. En gammal svensk aln i Europaparken motvarar en mil i det verkliga Europa. En aln är ungefär ett normalt promenadsteg. Parken kan ge Årstad en egen identitet och särprägel, kanske också någon sorts exklusivitet. En tanke är att skapa en så attraktiv miljö att verksamheter, organisationer och hushåll ser Årstad som ett fullgott alternativ till att slå sig ned i den gamla innerstaden. Detta är att sätta ribban mycket högt. Att ställa samma krav på produktutveckling inom stadsbyggandet som inom till exempel datorvärlden är ovant men samtidigt nödvändigt. Nya datorer är överlag bättre och mer användarvänliga än gamla datorer. Varför skulle inte en ny stadsdel kunna vara överlägsen alla föregående versioner av produkten stad? I datorvärlden görs ständigt uppgraderingar, dvs förbättringar, av program och hårdvara. Tiden är mer än mogen för en uppgradering av vårt stadsbyggande. Göta Landsväg - Ett integrerat kulturminne. En park med drag av Katarina Bangata Tvärs över fältet går den gamla Göta Landsväg. Den är ett kulturminne som inte får förödas. I förslaget går Göta Landsväg som ett grönt parkstråk genom bebyggelsen. Ungefär som Katarina Bangata på Södermalm, fast bredare och grönare. En avlång stadspark eller en bred allé. Ofta brukar planerare visa respekt gentemot äldre miljöer och hus genom avstånd. Vi brukar sätta upp en skyddszon mellan den gamla kulturmiljön och den nya ödeläggelse av miljön som nybyggandet ofta ses som. Förslaget gör tvärtom. Den nya bebyggelsen ligger nära kulturminnet Göta Landsväg och utformas så att den respekterar och samverkar med den gamla miljön. Att blanda gammalt och nytt är ett sätt att skapa NYA kulturmiljöer, inte bara bevara den GAMLA kulturmiljö som vi redan har. Byggnadsregler för liten skala och variation För att förhindra att olika byggföretag och arkitekter bygger köplador, förortsbostäder och tråkiga kontorsskrapor i stadsplanens kvarter kompletteras planen med ett antal byggnadsregler. Dessa är i korthet: Byggnader får inte vara högre än gatan är bred - dock högst 18 meter. Det gör att gator och gårdar får någorlunda bra med ljus och förhindrar att höga hus skymmer lägre hus. Ovanför den högsta taklisthöjden (= gatubredden) får byggnader ha ett tak med högst 45 graders lutning. Varje kvarter har en begränsad byggnadsvolym. Den volymen fördelas av stadens tjänstemän mellan kvarterets olika tomter, alltså mindre fastigheter. Alla hus ska ha en fasad direkt i liv mot trottoaren - byggnader får inte stå mitt på en tomt utan ska bygga upp gatans väggar och skapa en skyddad innergård om kvsarteret är tillräckligt stort för det. Alla bottenvåningar ska ha högt i tak, minst 3 meter, för att göra det lätt att ordna affärer, kontor, restauranger osv i bottenvåningarna. Stadsbyggnadskontoret har rätt att kräva att det finns bostäder i varje kvarter. Åtminstone en tredjedel av våningsytan bör vara bostäder. Varje kvarter ska delas upp i flera mindre fastigheter som bör ha olika ägare. Ett småskaligt ägande utmärker äldre stadsdelar. Kommunen har rätt att vägra sälja stora sammanhängande markområden till ett fåtal stora byggbolag. Ett fåtal stora bygg- eller fastighetsbolag kan inte skapa en riktig levande stad. Kommunen har också rätt att förhindra att ett stort antal hus köps upp av ett och samma företag. Konkurrens och pluralism är bra, monopol är dåligt. Ett kvarter får inte bebyggas i ett svep. 25 procent av ett kvarters byggrätter får bebyggas tidigast 5 år efter att alla andra tomter är bebyggda. Det kan ge en mer varierad arkitektur och gör det möjligt att komplettera med sådant som visar sig fattas. Kvarter över en viss storlek skall ha en öppen innergård där det kan växa träd. Fastighetsägarna skall betala en viss summa per år för att underhålla träd och planteringar längs gator, torg och i parker. 20

21 Skiss på området kring Europaparken i Årstad. Småskaligt ägande och långsam tillväxt. En orsak till att gamla stadsdelar är så levande är att de har en blandning av hus av olika ålder, även inom kvarteren. Det gör att dyra verksamheter kan ligga bredvid billiga, lyxrestauranger bredvid antikvariat t ex. Byggnadsreglerna medger att en fastighet i första steget bara bebyggs med ett lågt och billigt hus, för att när staden utvecklas vidare kanske ersättas med ett högre och dyrare. Verkliga städer har bebyggts successivt, inte som färdiga objekt. En småskalig plan, en småskalig ägandestruktur och regler som medger en långsam utveckling kan ge förutsättningar för framväxandet av en genuin småstad kring Årstafältet. Liksom trädgårdsmästaren kan stadsplaneraren bara skapa förutsättningar för växtligheten, sätta upp en spaljé för rosorna eller byggnaderna, inte bestämma hur allt skall bli. En spårvagn i staden - Inte en spårväg utanför. Tvärbanan mellan Gullmarsplan Valla Gärde Liljeholmen Alvik har redan ökat attraktiviteten i omkringliggande stadsdelar. Tyvärr drogs den inte genom gamla Årsta och ned genom miljonprogramsområdet Valla Gärde. Planen visar en sådan, redan passerad möjlighet. Men det går att avgrena en länk från snabbspårvägen igenom den nya stadsdelen och vidare mot Östberga. Det kan ge ett stort underlag av resenärer och koppla ihop Östberga med omgivningen. En billig och vacker ny Sveaväg ovanför Södra Länken. Planen underlättas av Södra Länken. Med en tunnel under och förbi Valla Gärde/Årstafältet förbättras möjligheterna att skapa ett gatunät med måttlig grad av genomfartstrafik. Motorvägstunnlar - Ger plats för mer vanlig stad Mindre biltrafik och färre stora motortrafikleder är något som EU och FN diskuterat ända sedan miljökonferensen i Rio Motorvägstunnlar kan vara positiva om de tar hand om förbifartstrafik och öppnar upp ny mark för lämplig exploatering. Området kring Årstafältet är ett sådant exempel. Investeringarna i Södra Länken kan göras mer lönsamma genom att den frigjorda marken tas om hand på ett intensivt och urbant sätt. Ett alternativ till en förortspark Dagens förslag till ekologisk park på Årstafältet svarar på frågan om hur ett ödsligt förortsfält kan göras mer trevligt och levande. Det svarar inte på frågan om hur nya bostäder och kontor kan tillskapas i en växande region. Att bara bevara gröna områden är ett exempel på ett snävt betraktelsesätt på stadsbyggandets utmaningar. En mer framtidsinriktad planering kan visa på hur både parker och bebyggelse kan planeras samtidigt och i symbios med varandra. Parken är ett lika självklart och nödvändigt inslag i den goda staden som torget eller gatan. Med mer utrymme för riktig stad utanför den gamla innerstaden, kan vi förhindra att innerstaden byggs igen och att alla fria gröna ytor bebyggs. Innerstaden behöver snarare mer parker än fler hus. Kanske ett nytt Sundbyberg - men grönare? Jämfört med småstaden Sundbyberg, skulle Årstad få fler parker och torg. Det är inte bara viktigt att göra platser i staden tillräckligt stora. Det är lika viktigt att skapa tillräckligt små platser. Kanske även undanskymda ställen som är hemliga och svåra att hitta. 21

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN

Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN Stockholm behöver din hjälp! Stockholm är hett. Stockholm är navet i Östersjöområdet och Nordens huvudstad. Stockholm växer. Under de

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Yttrande över förslag till fördjupad översiktsplan för Göteborg: Backaplan

Yttrande över förslag till fördjupad översiktsplan för Göteborg: Backaplan Yttrande över förslag till fördjupad översiktsplan för Göteborg: Backaplan YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt och ekonomiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad. Vi vill

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Staden har en plan nu ska den uppdateras! Stockholm växer snabbt. De senaste tio åren har befolkningstillväxten varit i snitt 15 000 per år, och

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån

Läs mer

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder EMMABODA 59 Emmaboda 1 Centrum och norra järnvägsområdet 2 Punkthus på gamla taxitorget 12 3 4 Ny järnvägspassage Tunneln görs kortare 5 Nya bostäder 11 13 6 Silos ges ett spännande uttryck 9 10 7 Södra

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Fem förslag har blivit ett

Fem förslag har blivit ett Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Skärhamns Samhällsförening

Skärhamns Samhällsförening Skärhamns Samhällsförening Prepared: Magnus Gustavsson Anna Karlsson Anders Sundling Marianne Sundling Berndt Axelsson Susanne Axelsson Date: 2014-11-15 Agenda Introduktion Bakgrund Samhällsförening Vision

Läs mer

Ombyggnad av Swedbanks fastighet vid Brunkebergstorg till bostäder i hyresrätt Motion (2010:10) av Teres Lindberg (S)

Ombyggnad av Swedbanks fastighet vid Brunkebergstorg till bostäder i hyresrätt Motion (2010:10) av Teres Lindberg (S) Utlåtande 2011:18 RV (Dnr 316-1080/2010) Ombyggnad av Swedbanks fastighet vid Brunkebergstorg till bostäder i hyresrätt Motion (2010:10) av Teres Lindberg (S) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Johanneshov. Presentation av studieområdet / områdets förutsättningar. Stadsbild. Tillgänglighet. Säkerhet. Miljö. Sammanfattande omdöme

Johanneshov. Presentation av studieområdet / områdets förutsättningar. Stadsbild. Tillgänglighet. Säkerhet. Miljö. Sammanfattande omdöme 51 Johanneshov Presentation av studieområdet / områdets förutsättningar Studieområdet är den plats där Hammarbys nuvarande arena, Söderstadion, är lokaliserad. Det vill säga strax söder om Södermalm, intill

Läs mer

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB Huskvarna den 23 oktober TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB www.spacescape.se Tät stad Grön stad Tätare stad Grönare stad Ur SVD Brännpunkt 15 okt

Läs mer

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. 2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Klarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand

Klarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand Klarastaden Perspektiv från Kungsholms strand Nytt förslag Klarastaden Stockholm växer och för att tillmötesgå befolkningstillväxten måste det byggas fler bostäder. Det mest hållbara sättet att göra detta

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

Resultat av temperaturmätare om blandstad

Resultat av temperaturmätare om blandstad Resultat av temperaturmätare om blandstad Genomförande Enkäten är genomförd under februari och mars 2011 Enkäten är ställd till CMBs huvudmän 59 adressater 37 svar 63 procents svarsfrekvens 2 Sammanfattning

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder 243 studentlägenheter. Investeringsutgift 440 mnkr. Inflyttning slutet av 2016. Fd. S:t Görans Gymnasium. Blåklassad byggnad. Unika arkitektoniska kvaliteter.

Läs mer

TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor Varför förtätning? KULTUR TÄTHET = MÄNNISKOR = MÖTEN HANDEL FÖRTÄTNING = STADSUTVECKLING Utbildningsnivå Lönenivåer Företagsmångfald

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Värdeskapande stadsutveckling

Värdeskapande stadsutveckling Värdeskapande stadsutveckling 3 februari 2017 Per Kristersson www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, kontor och handel

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg. Tryck: december 2012 Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN summering Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.se/ ladda-ner Vision Älvstaden är antagen

Läs mer

The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva

The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva En del i Vision Järva 2030 Byggprojekt i urval Rinkebystråket 1 Rinkebystråket ska upprustas och göras om till ett levande affärstråk med butiker. Det som

Läs mer

Västlänken - Haga C. Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer.

Västlänken - Haga C. Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer. Västlänken - Haga C Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer Cykel Västlänkens station vid Haga... Västlänken kommer att ha tre

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET Station centralt eller externt? Alla vill ha en central station men utan nackdelarna Christer Ljungberg, Trivector AB Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen?

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

ULVSUNDASTRÅKET - tvärbanan som strukturerande element i en splittrad stadsbygd

ULVSUNDASTRÅKET - tvärbanan som strukturerande element i en splittrad stadsbygd ULVSUNDASTRÅKET - tvärbanan som strukturerande element i en splittrad stadsbygd 1 Detta examensarbete omfattar 20 poäng och är utfört vid institutionen för fysisk planering vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm YIMBY Yes in my Backyard. 2009-11-04 Diarienummer: 2007-36100 2009:22 Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm - Inledning Nätverket YIMBY ser mycket positivt på en förtätning i kvarteret Tobaksmonopolet.

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/025 Ludvig Lundgren 2007-0-18 SBN/2006:186 Laga kraft 2007-05-2 Planbeskrivning Detaljplan för del av kv Farao m m inom stadsdelen Råsunda, upprättad i april

Läs mer

Yttrande om nya bostäder vid Solnavägen (kv fältet)

Yttrande om nya bostäder vid Solnavägen (kv fältet) YIMBY Yes in my Back Yard. Stockholm 2008-11-25 SBN/2008:349 Yttrande om nya bostäder vid Solnavägen (kv fältet) - Inledning YIMBY ser det som oerhört positivt att det äntligen görs kraftansträngningar

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2016-01-04 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013

Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013 Staden Ystad 2030 dokumentation från workshop den 23 april 2013 Workshopen är en del av den tidiga dialogen för fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. Temat för workshopen var förtätning, fokus

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12

Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12 Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12 Yimby Göteborg ser positivt på en förtätning i det aktuella området. Planförslaget innehåller många bra

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön

Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön 2014-01-09 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/148-214 Projekt nr 9218 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön Yttrande

Läs mer

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2012-11-26 Handläggare: Katarina Borg Tfn 08-508 275 39 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Synpunkter och förslag. till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen

Synpunkter och förslag. till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen Synpunkter och förslag till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen Från öppet hus 24 september 2015 Så här tycker boende i Eriksberg om utvecklingen av området sammanfattning från öppet hus 24 september

Läs mer

Yttrande över förslag till detaljplan för Östra Kvillebäcken

Yttrande över förslag till detaljplan för Östra Kvillebäcken Yttrande över förslag till detaljplan för Östra Kvillebäcken YimbyGBG YimbyGBG är ett nystartat tvärpolitiskt nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Trots att kommunens

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln (Renseriet 25 mf l) i stadsdelen Årsta (ca 500 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln (Renseriet 25 mf l) i stadsdelen Årsta (ca 500 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (6) 2015-05-22 Handläggare Niklas Zetterberg Telefon 08-508 27 335 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln

Läs mer

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Nya City-saneringen Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Helheter eller kontraster i ett stadsrum och i en stadsdel? 151120 Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se

Läs mer

Yttrande över förslag till detaljplan för Sannegården Centrum

Yttrande över förslag till detaljplan för Sannegården Centrum Yttrande över förslag till detaljplan för Sannegården Centrum YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv,

Läs mer

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

SnABbT, snyggt och hållbart

SnABbT, snyggt och hållbart Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området

Läs mer

Nybyggarland i Kungens Kurva

Nybyggarland i Kungens Kurva Frågor och svar Uppdaterad i april 2013 Nybyggarland i Kungens Kurva Förslag till ny stadsdel för trähusbyggande Huddinge kommun Vi vill gärna ha en dialog om vårt förslag till ny stadsdel. För synpunkter

Läs mer

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Workshop Norra Tyresö Centrum

Workshop Norra Tyresö Centrum 8 1 2 1 3 1 0 2 Workshop ställning Samman Workshop Norra Tyresö Centrum Workshopen genomfördes den 18 december 2013 i Tyresö centrum. Frågan som ställdes i inbjudan till de femtiontal exploatörer och berörda

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument 2005 09 21 Förslag till ingress: Vi bygger framtidens samhälle nu. Inom stadsbyggandet gäller detta närmast bokstavligen. Idag brottas vi dagligen med

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

STOCKHOLMS INNERSTAD. Norrlandsgatan 23, City 157 kvm. Härligt kontor i gammal stil med högt i tak

STOCKHOLMS INNERSTAD. Norrlandsgatan 23, City 157 kvm. Härligt kontor i gammal stil med högt i tak Härligt kontor i gammal stil med högt i tak Yta: 157 kvm Typ av lokal: Kontor Fastighetsbeteckning: Bocken 47 Sidan 1 (5) Om lokalen Härligt kontor på hörnet av Norrlandsgatan/Lästmakargatan som kommer

Läs mer

Program till Vision Luleå 2050

Program till Vision Luleå 2050 Program till Vision Luleå 2050 Alla ungas medskapande Start och uppväxt för alla Allas röst Entreprenörskap Smarta resor och transporter Vilja uppleva infrastruktur Bredd och spets God livsmiljö Klara

Läs mer

2. Gatu- och fastighetskontoret ges i uppdrag att träffa markanvisningsavtal med Svenska Bostäder i enlighet med detta tjänsteutlåtande.

2. Gatu- och fastighetskontoret ges i uppdrag att träffa markanvisningsavtal med Svenska Bostäder i enlighet med detta tjänsteutlåtande. GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2001-12-11 Handläggare: Yussuf Hassen Region Innerstad Projekt Hammarby Sjöstad Tel: 508 262 87 yussuf.hassen@hammarbysjostad.stockholm.se 2001-11-21 Handläggare:

Läs mer

KONTOR 291M 2 SICKLA HESSELMANS TORG 5

KONTOR 291M 2 SICKLA HESSELMANS TORG 5 291M 2 SICKLA HESSELMANS TORG 5 AV HÖG STANDARD MED MAGNIFIK UTSIKT I POPULÄRA SICKLA, 5 MINUTER FRÅN SLUSSEN HK 60 i Sickla Affärskvarter är ett premiumkontorshus i bästa läge. Här har ett spännande möte

Läs mer

Dialogmöte Exercisheden

Dialogmöte Exercisheden Dialogmöte Exercisheden Anteckningar från möte #1 med allmänheten (21 januari 2017) Varför är vi här? Stadsbyggnadskontoret har bjudit in till ett antal dialoger kring utvecklingen av Heden på temat Vad

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Låt oss skapa livskraftiga storstäder

Låt oss skapa livskraftiga storstäder Enligt Boverkets prognos växer Sveriges befolkning med nära 1 miljon människor fram till 2025. Hela 80% av ökningen förväntas ske i Stockholm, Göteborg och Malmö Låt oss skapa livskraftiga storstäder När

Läs mer

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102 1 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2008-11-26 Pressinformation inför teknik- och samhällsbyggnadsnämndens sammanträde För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K., vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer