Enheten för smittskydd och vårdhygien. Information från Smittskydd, Vårdhygien och Strama. Årgång 14, Nr 2, juni 2013

Transkript

1 Enheten för smittskydd och vårdhygien Information från Smittskydd, Vårdhygien och Strama Årgång 14, Nr 2, juni 2013 Innehåll Koka frysta jordgubbar från Egypten och Marocko Koka alla frysta importerade hallon Fortsatt smittspridning av mässling i länet Infektionsverktyget piloter i gång erfarenheter från rapportverktyget Aktuellt från hiv/stisamordnarna Utbildning om influensa- och pneumokockvaccination Nu är vi framme vid den svenska högsommaren med en möjlighet för de flesta av oss att under semestern koppla av och ägna oss annat än arbete. För att slippa drabbas av magtarmsjukdomar i sommar vill jag som vanligt trycka på de vanliga råden om hur mat ska hanteras och tillagas: Det grillade ska vara genomstekt. Skär grönsaker med en annan kniv på en annan skärbräda än dem som användes till köttet. Varm mat ska serveras varm och sedan snabbt kylas av om det blir något över. Kall mat ska förvaras kallt och ätas kall. Tvätta händerna före matlagning och före måltid. Jag önskar er alla en skön sommar! Jan Smedjegård Mistluren nr 2/2013 Enheten för smittskydd och vårdhygien Landstinget Västmanland 1

2 Koka frysta jordgubbar från Egypten och Marocko Livsmedelsverket har den 31 maj ändrat sina rekommendationer angående kokning av frysta bär för att förhindra smittspridning av hepatit (gulsot) A. Foto: Linus Höök, Bärfrämjandet Eftersom frysta jordgubbar från Marocko och Egypten anses vara trolig smittkälla till hepatit A-utbrottet är det nu endast dessa jordgubbar som man uppmanas koka. Koka alla frysta importerade hallon Livsmedelsverket gick den 19 juni ut med en uppmaning att koka frysta importerade hallon i en minut innan de äts. Anledningen är återkommande utbrott av norovirussmitta, d.v.s. vinterkräksjuka, som har orsakats av importerade frysta hallon. Rådet är särskilt viktigt för äldre och personer med nedsatt immunförsvar eftersom de riskerar att bli allvarligt sjuka av en norovirusinfektion. Under de senaste tio åren har frysta importerade hallon legat bakom 28 utbrott av vinterkräksjuka. Vid ett av utbrotten insjuknade 130 personer. Däremot finns det inga utbrott där hallon odlade i Sverige har varit smittkälla. Fortsatt smittspridning av mässling i länet Sedan slutet av maj har de första mässlingsfallen förekommit i länet på 20 år. Hittills har fyra fall bekräftats, tre vuxna födda och ett 2-årigt barn. Alla har varit ovaccinerade förutom en av de vuxna som hade fått en vaccindos som ung. Det första fallet smittades troligen i samband med en utlandsresa. Vi har funnit ett sannolikt samband mellan de två första fallen men för de övriga är smittvägen oklar. Mässling är en mycket smittsam virussjukdom. Man kan bli smittad när någon som är sjuk hostar eller nyser så att droppar i utandningsluften sprids. Eftersom sjukdomen är så smittsam kan ytterligare fall uppträda utan något uppenbart samband med de nu aktuella fallen. Foto: Rikshandboken Inkubationstiden är oftast dagar från smittotillfälle till feber, men kan variera från 7 till cirka 20 dagar. Smittsamheten är högst tidigt när den sjuke börjat få feber och tilltagande luftvägssymtom. Smitta kan ske från 4 dygn före debut av utslag till och med 4 dygn efter utslagen uppträtt. Nästan alla med mässling får hög feber, torrhosta, irriterade och ljuskänsliga ögon och utslag. Utslagen kommer efter några dagar och är först ljusröda och blir sedan mörkare och flyter ihop. De brukar börja i ansiktet och sedan sprida sig till resten av kroppen. Ett par dagar senare kommer utslagen att skifta i brunt och sedan börja fjälla. Mistluren nr 2/2013 Enheten för smittskydd och vårdhygien Landstinget Västmanland 2

3 I vården bör man vara uppmärksam på mässlingssymtom och vid misstänkta fall se till att patienten inte vistas i väntrum. Personer med misstänkt mässling bör i första hand bedömas på infektionsmottagningen och sedan vid behov vårdas inneliggande på infektionskliniken. De bör om möjligt inte bedömas på vårdcentraler och akutmottagningar. Sjukvårdspersonal ska kontakta infektionsklinikens bakjour vid frågor kring det kliniska omhändertagandet av personer med möjlig mässling med symtom. Om du som privatperson blir sjuk med t.ex. feber, torrhosta, irriterade ögon eller utslag kan, ska du hålla dig hemma, inte gå till en läkarmottagning direkt utan först ringa till vårdcentralen eller För att minska risken för smittspridning i vården kommer man på sjukhusklinikerna och vårdcentralerna i länet att inventera vårdpersonalens skydd mot mässling och erbjuda kompletterande vaccination till dem som behöver det. Aktuella riktlinjer för handläggning vid exposition för mässlingsvirus finns på Falldefinition av misstänkta fall Nya coronaviruset MERS-CoV Vid misstanke om att en patient smittats med det nya coronaviruset ska infektionsbakjour kontaktas. Patienter som uppfyller kriterierna ovan ska bedömas av infektionsläkare och omhändertas på infektionskliniken. Patienten bör komma direkt till infektionskliniken utan att passera annan mottagning/avdelning. Observera att kontakt måste tas med infektionsbakjour innan patienten hänvisas till infektionskliniken. En misstänkt patient ska isoleras på enkelrum. Personalen ska tillämpa basala hygienrutiner med tillägg av handskar, ögonskydd, engångsskyddsrock med mudd (plastad) och andningsskydd (FFP3). Mistluren nr 2/2013 Enheten för smittskydd och vårdhygien Landstinget Västmanland 3

4 De första sjukdomsfallen orsakade av det nya coronaviruset uppträdde i Saudiarabien hösten Viruset har nu fått namnet Middle East Respiratory Syndrome Coronavirus (MERS-CoV). Hittills känner man till 77 bekräftade fall varav 40 har avlidit. Fallen har förekommit i alla åldrar. Det är ungefär 2,5 gånger fler män än kvinnor som har drabbats. Det har föreslagits att den sneda könsfördelningen skulle kunna påverkas av att det främst är männen som rör sig ute i samhället i länderna på arabiska halvön. Alla fall har haft direkt eller indirekt kontakt med Förenade Arabemiraten, Jordanien, Qatar eller Saudiarabien. I Frankrike, Italien, Storbritannien och Tunisien har det förekommit enstaka fall hos personer som inte varit i Mellanöstern utan haft nära kontakt med ett annat bekräftat sjukdomsfall. Socialstyrelsen publicerar uppdaterade rekommendationer om handläggning av misstänkta fall på De senaste är från den 20 juni. Infektions- och kärlkirurgiska klinikerna har infört Infektionsverktyget Infektionsverktyget är en nationell databas som har skapats för att stödja arbetet med att minska antalet vårdrelaterade infektioner och minska onödig antibiotikaanvändning. Verktyget ingår i den nationella patientsäkerhetssatsning som drivs av Sveriges kommuner och landsting. Sedan början av maj 2013 har infektionsverktyget införts som ett pilotprojekt på infektions- och kärlkirurgiska klinikerna. När en läkare ordinerar antibiotika i Cosmics läkemedelsmodul får läkaren automatiskt en fråga i systemet om indikationen för antibiotikaordinationen. Se bild 1 nedan. Det har fungerat mycket smidigt. Ett par tre knapptryckningar är allt som behövs. Det tar väldigt lite tid, säger Jesper Ericsson överläkare på infektionskliniken. Bild 1. Pop-up ruta i läkemedelsmodulen då läkaren ska ordinera antibiotika Mistluren nr 2/2013 Enheten för smittskydd och vårdhygien Landstinget Västmanland 4

5 Till infektionsverktyget tankas även data gällande riskfaktorer: urinavledare, central intravenös infart och respiratorvård. Vårdpersonalen dokumenterar idag dessa riskfaktorer i nyinförda journaltabeller och därifrån hämtas data automatiskt till systemet. Från pilotavdelningarna har personalen rapporterat att dokumentationen blir väldigt överskådlig och bra. Så förutom infektionsverktyget blir detta även en kvalitetssäkring av dokumentationen. Se bild 2 nedan. Bild 2. Exempel på journaltabell över riskfaktorer Vi kommer under piloten att skaffa oss värdefulla erfarenheter innan breddinförandet i höst på de övriga slutenvårdsklinikernas avdelningar och öppenvårdsmottagningar, säger projektledarna Rosie- Marie Fridholm och Eva Edberg. Sammanfattning Infektionsverktyget är ett effektivt hjälpmedel i förbättringsarbetet mot vårdrelaterade infektioner och resistensutveckling mot antibiotika och det består av: En registreringsfunktion i Cosmics läkemedelsmodul En nationell databas för alla insamlade data Ett nationellt webbaserat rapporteringsverktyg där verksamheterna själva hämtar ut sina utdatarapporter Läs mer på Läs mer på För mer information kontakta Rosie-Marie Fridholm, chefsjuksköterska, rosie-marie.fridholm@ltv.se Eva Edberg, hygiensjuksköterska, eva.edberg@ltv.se Mistluren nr 2/2013 Enheten för smittskydd och vårdhygien Landstinget Västmanland 5

6 Infektionsverktyget - rätt använt kan det göra god nytta En första utvärdering av infektionsverktygets rapportfunktion visar att det finns stor potential att snabbt och överskådligt få ett grepp om respektive kliniks antibiotikaförbrukning och vårdrelaterade infektioner. Vid den validering av data som gjorts vid pilotklinikerna förefaller de att stämma. Andra landsting med Cosmic som journalsystem, Uppsala och Kalmar, har gjort större utvärderingar och kommit fram till att systemet levererar som det ska. Därför räknar vi man ett breddinförande för slutenvården redan i september Via det webbaserade rapportverktyget kan alla anställda med CITHS-kort få tillgång till sin kliniks data över olika riskfaktorer för vårdrelaterade infektioner, och kan lätt i form av diagram följa klinikens antibiotikaförbrukning kopplad till vilken förmodad diagnos som var orsak till antibiotikaordinationen. Detta medför att man dels kan följa förändringar i förskrivningsmönstret och dels upptäcka skillnader mellan olika enheter på samma sjukhus eller mellan olika sjukhus. Rapportverktyget nås via För att logga in krävs en kortläsare för CITHS-kortet och den kod som redan finns kopplad till kortet. Systemet är självinstruerande och användarvänligt då det går att direktimportera utdata i form av diagram till power point och excel för vidare redigering. Eftersom varje klinik bara har tillgång till sina egna data krävs det att det på varje klinik utses en medarbetare, företrädesvis en läkare med ett intresse för antibiotikafrågor, som har ett tydligt uppdrag från verksamhetschefen att ta fram rapporter som är relevanta för kliniken och utifrån dessa komma med förslag på förbättringsåtgärder. En utbildning i rapportverktyget kommer att anordnas under hösten 2013, då det sannolikt kommer att finnas klinikspecifika data att arbeta med. Bild 3. Antibiotikaordinationer vid pneumoni på infektionskliniken Varje klinik kan ta fram standard rapporter som passar den egna klinikens behov. Exempel på detta är postoperativa infektioner som absolut antal. Dessa kan kopplas till aktuellt operativt ingrepp och därigenom kan man få en närmast heltäckande statistik över postoperativa infektioner. Hur ett antibiotikum används på en klinik kan illustreras genom att diagram som visar på vilka indikationer Mistluren nr 2/2013 Enheten för smittskydd och vårdhygien Landstinget Västmanland 6

7 cefalosporiner används, eller man kan välja att följa hur en viss typ av infektion behandlas, t.ex. febril urinvägsinfektion eller pneumoni. Se bild 3 ovan. Man kan även analysera preoperativ profylax och jämföra klinikens egen förbrukning över tid och även gentemot riktlinjer. Vissa rapportmallar som beräkning av andelen vårdrelaterade infektioner i procent av antal vårdtillfällen kommer säkert att behöva bli standardiserade för att möjliggöra jämförelser mellan olika kliniker och även gentemot SKL:s mätningar. Infektionsverktyget kan dock inte gå in på individnivå. Man kan varken följa en enskild patient eller se en enskild förskrivares profil. Man kan inte heller använda infektionsverktyget för forskningsändamål. Den stora potentialen är att använda utdata som utgångspunkt för en diskussion om hur vi gör och varför. Idag vet vi inte hur vi behandlar pneumonier på olika kliniker. Med infektionsverktyget får vi en tydlig indikation på hur vi verkligen gör, och kan utifrån webbdata se vad vi kan göra bättre. Det diskuteras om det till en början behövs en sjukhusövergripande resurs som kan stötta verksamheterna i arbetet. Strama kommer att vara behjälpliga med att analysera respektive kliniks antibiotikaförbrukning och relatera denna till riktlinjer, men en förutsättning för att infektionsverktyget ska kunna leda till färre vårdrelaterade infektioner och en bromsad antibiotikaresistens är att man på varje klinik aktivt arbetar med dessa data. Potentialen för förbättring finns absolut i infektionsverktyget, men för att få ett genomslag krävs att förslag till förbättringar kommer från oss i vårdpyramidens botten och inte pådyvlas oss uppifrån. Jesper Ericsson, överläkare infektionskliniken, Stramaläkare sluten vård Aktuellt från hiv/sti-samordnarna Under sommarmånaderna ökar antalet oskyddade samlag. Risken för sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter ökar. Vi reser också mer under sommaren och har då kanske inte med oss preventivmedel. Det kan därför vara en god idé att fråga din patient om hon har tillräckligt med p-piller under sommaren och informera om att kondomer finns på apotek och i de flesta större mataffärer. Personer under 25 år kan hämta kostnadsfria kondomer på ungdomsmottagningen. Råd och fakta om sexuellt överförda infektioner, ny reviderad upplaga Råd och fakta om sexuellt överförda infektioner ger kunskap om hur man kan ha sex på ett säkrare sätt och därmed skydda sig mot sexuellt överförda infektioner. Här finns information om några av de vanligaste infektionerna och om vilka komplikationer som kan uppstå om man inte får medicinsk behandling. Den innehåller även tips om vart man kan vända sig för rådgivning och testning och information om huruvida undersökning och behandling är kostnadsfritt enligt smittskyddslagen eller inte. Broschyren vänder sig till såväl ungdomar som vuxna, oavsett sexuell inriktning. Den kan användas av bl.a. skolor, ungdomsmottagningar, venereolog-, gynekolog- och infektionsmottagningar samt ideella organisationer och andra som behöver ett samlat informationsmaterial kring hiv och STI. Mistluren nr 2/2013 Enheten för smittskydd och vårdhygien Landstinget Västmanland 7

8 Den nya femte upplagan har uppdaterats och nya avsnitt har lagts till om Mycoplasma genitalium, hepatit A och hepatit C. Vi hoppas kunna skicka ut broschyren i augusti tillsammans med affischerna till klamydiamåndagen den 9 september. Broschyren går också att ladda ned från där den tidigare upplagan i engelsk översättning också finns. Regionala kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Vi vill påminna om de två utbildningarna som nätverket arrangerar i höst. Inbjudan och anmälan för dem båda finns på under rubriken utbildning. Först ut är utbildningen i praktisk andrologi den 3 september i Västerås. Den riktar sig i första hand till personal på Ungdomsmottagningar som i sitt arbete undersöker och/eller samtalar med pojkar om deras sexualitet. Antalet platser kommer att vara begränsat. Senare i höst, den 13 november, inför WAD (World Aids Day), anordnas en föreläsning om hur det är att leva med hiv. Vi kommer då bl.a. att få lyssna till Andreas Lundstedts tankar utifrån boken Mitt positiva liv. Inger Paris, samordnare hiv/sti och sexuell hälsa Madeleine Åkerlind, samordnare i landstinget för Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Välkomna till information om influensa- och pneumokockvaccination och andra aktuella smittskyddsfrågor Vi erbjuder fyra olika tillfällen i länets städer med samma innehåll. Måndag 9 september kl Fagersta, Bergslagssjukhuset, utbildningslokalen plan 2 Tisdag 10 september kl Västerås, Västmanlands sjukhus Västerås, ingång 2, konferensrum 3 Onsdag 11 september kl Köping, Västmanlands sjukhus Köping, samlingssalen Torsdag 12 september kl Sala, Västmanlandssjukhus Sala, samlingssalen Målgrupper Sjuksköterskor, läkare och annan personal inom vård och omsorg Innehåll Influensa- och pneumokockvaccination och antiviral behandling av säsongsinfluensa Andra aktuella smittskyddsfrågor Anmälan Anmäl dig via e-post till smittskydd@ltv.se eller fax och ange ditt namn, arbetsplats och telefonnummer samt ort och datum för utbildningen. Kostnad Informationen är kostnadsfri. Mistluren nr 2/2013 Enheten för smittskydd och vårdhygien Landstinget Västmanland 8

9 Mer information Maria Berg, tfn , eller Marion Mars-Åhgren, tfn , Välkomna! Personalen på smittskyddet Vi önskar er alla en skön sommar och en avkopplande semester! Enheten för smittskydd och vårdhygien Smittskydd Ingång 8, Västmanlands sjukhus Västerås, fax Jan Smedjegård Smittskyddsläkare, redaktör och ansvarig utgivare Maria Berg Smittskyddssjuksköterska Margita Gille-Nilsson Adm sekreterare, redaktionssekreterare Marion Mars-Åhgren Smittskyddssjuksköterska Inger Paris Utvecklare/samordnare för STI/sexuell hälsa Madeleine Åkerlind Samordnare i landstinget för Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Vårdhygien Ingång 43, Västmanlands sjukhus Västerås Eva Edberg Hygiensjuksköterska Per Holmblad T.f. hygienöverläkare Christer Häggström Hygiensjuksköterska Lena Sars Hygiensjuksköterska Martina Ågren Hygiensjuksköterska Strama Västmanland Jan Smedjegård Smittskyddsläkare, ordförande Jan Bergman Odensvi läkarmottagning David Boëthius Kirurgkliniken Anders Petter Carlsson Specialisttandvården, käkkirurgi Agneta Dahlqvist Centrum för kommunikation Eva Edberg Hygiensjuksköterska Jesper Ericsson Infektionskliniken, Stramaläkare slutenvård Per Holmblad T.f. hygienöverläkare Eva Hålldin Mikrobiologiskt laboratorium Claes Johansson Öronkliniken Peter Kragsbjerg Medicinkliniken Marie Lemberg Intensivvårdsavdelningen, Operationskliniken Johan Mäkk Barnkliniken Hans Neld Skinnskatteberg vårdcentral, Stramaläkare öppenvård Carina Westberg Läkemedelsenheten, sekreterare Mistluren nr 2/2013 Enheten för smittskydd och vårdhygien Landstinget Västmanland 9