Kunskap + erfarenhet = effektiv insats

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskap + erfarenhet = effektiv insats"

Transkript

1 ledaren Räddnings Svenska Brandbefälets Riksförbund nr Kunskap + erfarenhet = effektiv insats Det borde införas en norm för räddningsinsatser Vad har man som organisation att vinna på jämställdhet? Sid 14 Sid 28 Sid 22 Sid 16 Sid 8 Aktuella händelser: Bombdådet i Oslo. Debatt: Effektivare räddningsinsatser. Tema: Skadeplats Artikel: Nya perspektiv på jämställdhet. Förbundsstyrelse och kongress.

2 Innehåll nr Räddningsledaren. Svenska Brandbefälets Riksförbund, Stockholm. Tfn Årgång 27 Räddningsledaren är medlemstidning för Svenska Brandbefälets Riksförbund och utkommer med fyra nummer per år. Tryckupplaga: 5000 ex. Ansökan om medlemskap och adressändringar gör du via hemsidan 5 Ledaren: Många aktörer, brett område ett brandbefäl 7 SBR i Boverkets referensgrupp brandskydd 8 Förbundsstyrelse och kongress 10 Aktuella händelser: Branden på Arkitekturskolan 14 Aktuella händelser: Bombdådet i Oslo 10 Ansvarig utgivare Ulf Lago e-post telefon Chefredaktör Lovisa Wihk e-post mobil Nya perspektiv på jämställdhet i räddningstjänsten 18 Bekvämt när alla är lika 20 Tema: Vinds- och takbränder på Skadeplats Redaktion Ulf Lago e-post mobil Patrik Persson e-post mobil Tema: Skadeplats 2011 Helhetskoncept för arbete på hög höjd 26 Tema: Skadeplats 2011 Att lära av varandra Annonser Stefan Alneberg, Adviser tfn e-post 28 Debatt: Räddningsinsatsen kan inte bedrivas utan krav på resultat 22 Vi sätter kundens verksamhet främst Med rätt kompetens och rätt lösning skyddar vi människor, miljö, egendom och processer. Annonsmaterial/ Grafisk produktion Helena Wenzel, Utformat mobil Sjögatan 23, Sundsvall. e-post För riktigheten i signerade inlägg/ artiklar svarar respektive författare. Texter och bilder är skyddade enligt upphovsrätten. Omslagsbild Foto: Christian Ferm. 30 Brand 2011 gav konkreta resultat 33 Brandrök mer än vanligt sot 3 4 Internationellt: Tillsammans kan vi påverka utvecklingen i EU 36 Notiser: Ungdomar tävlade i brandstafett 33 Som själva hjärtat av ett företags informationsflöde är datahallen avgörande för din verksamhet. Därför är det viktigt att se till att datahallen är så säker som möjligt. Brandsäkerhetslösningarna från Siemens är anpassade exakt efter dina krav och ger dig bästa möjliga skydd mot alla brandrisker. Siemens lösningar för brandskydd skräddarsys efter dina behov och din verksamhet. Siemens strävar efter att vara en innovativ och professionell partner som tillhandahåller allt från risk management till driftsättning, service, utbildning och tjänster. Nästa nummer av Räddningsledaren 25 november Manusstopp 21 oktober. Tryckt av Accidenstryckeriet, Sundsvall på Svanengodkänt papper. 38 Notiser: Redovisade regeringsuppdrag 2011FS-011A Answers for infrastructure. 36 Räddningsledaren nr

3 Säkerhet vid första ögonkastet. Säkerhet vid första ögonkastet. Många aktörer, brett område ett brandbefäl Fler och fler agerar inom säkerhetsområdet. Från att ha varit ett område där räddningstjänsten en gång hade monopol, ser vi idag fler aktörer. Det finns många bidragande faktorer till denna utveckling. En är de enskildas ständigt växande behov av säkerhetskunskap som skapat en marknad åt säkerhetsföretag att bildas och växa. Förändringen och utvecklingen kring plan- och byggfrågor är en annan. Säkerhetsfrågorna har där fått en alltmer framträdande roll, vilket har lett till ökade krav på utredningar och dokumentation. Sist men inte minst tillåts idag andra aktörer att utföra uppdrag som tidigare låg på myndigheter. Viktig roll Jag vill på detta sätt lyfta fram det unika i att vara brandbefäl, men också den viktiga roll som brandbefälet fyller i samhällets säkerhetsarbete. Brandbefälet är en viktig brobyggare mellan olika områden och aktörer i samhällets säkerhetsarbete. Som medlem i SBR kan brandbefäl, både de som är verksamma idag och de som tidigare varit verksamma, dela med sig av sin unika kunskap, till andra och varandra. Ödmjukheten hos alla brandbefäl och förbundets ställning som opolitisk och fackligt obunden är framgångsfaktorer som vi måste fortsätta slå vakt om. Ledaren nr Ulf Lago. Dräger UCF 6000/7000 Värmekameran som på bråkdelen av en sekund lokaliserar skadade personer eller heta områden. Dräger UCF 6000/7000 hjälper dig att få en snabb överblick även i de tuffaste och farligaste miljöerna. Med Dräger UCF 6000/7000 kan du frysa bilden när du tittar runt ett hörn för att se vad som väntar dig där utan att du behöver exponera dig. Kameran spelar också automatiskt in ljud och bild så fort den används, vilket enkelt kan laddas ner till en dator. Dräger UCF 6000/7000 har också en inbyggd laserpekare för enkel indikering av exempelvis heta områden. Breddat uppdrag Själva olycksområdet har också vidgats. Från att tidigare ha omfattat bara bränder, har området sträckt sig till att omfatta olyckor. Men det blir mer och mer sällsynt att gränsen dras där, för fler väljer att se olycksområdet som en helhet tillsammans med andra oönskade händelser. Då skapas ett verksamhetsområde med olyckor, kriser, brottsförebyggande arbete och ibland även folkhälsofrågor. Även om variationen över landet är stort så finns det många brandbefäl med arbetsuppgifter inom hela detta område. Bäst överblick Utvecklingen kan beskrivas i både positiva och negativa termer beroende på vilken utgångspunkt man tar. Oavsett vilket har utvecklingen lett till att färre kan överblicka området, som dessutom ständigt vidgas. De flesta aktörer är specialiserade inom ett visst område och agerar inte inom hela olycksområdet. Den grupp i samhället som har den bästa överblicken och insikten i det komplexa säkerhetsarbetet är brandbefäl. Brandbefäl deltar ofta i det förebyggande arbetet genom bland annat plan- och byggprocessen, information och utbildning till enskilda, tillsyns- och tillståndsverksamhet och samordning och samverkan med andra. Brandbefälen har en given och unik roll vid olyckor, men även vid kriser. Efter olyckor medverkar brandbefäl ofta i de olycksundersökningar där erfarenheter och lärdomar av olyckor och kriser dras. Det är få yrkesgrupper i samhället som deltar i så många delar av samhällets säkerhetsarbete som brandbefäl, som dessutom till antalet är upp emot Spännande framtid Ödmjukhet får också beskriva min känsla för uppdraget som ordförande i Svenska Brandbefälets Riksförbund. I förbundet finns medlemmar med kompetens, erfarenhet och nyfikenhet som vida överstiger min egen. Det är också ett förbund som letts av personer som jag känner den största respekt för. Jag vill därför tacka alla som gett mig förtroende att leda föreningen under kommande kongressperiod. Jag vill också tacka alla mina företrädare för det imponerande arbete som ni lagt ned. Nu väntar en spännande tid för oss. Vi är på väg att byta namn och logotyp. Vi byter redaktör för tidningen Räddningsledaren. Det finns intressanta motioner om medlemsavgifter och hur vi ska förenkla den regionala föreningsadministrationen som vi ska diskutera. Det vilar även ett uppdrag på oss från förra förbundsstyrelsen om att ta fram en kommunikationsstrategi. Och visst vore det spännande om den hälft av brandbefäl som inte är medlemmar också blir det! Den augusti träffas verkställande utskottet för att bereda några av dessa frågor. Och den november är det dags för extra kongress och förbundsstyrelsemöte. Ulf Lago, ordförande Räddningsledaren nr

4 Aktiviteter i länsföreningarna En av dagens föredragshållare, Lars-Erik Bergkvist, Trafikverket, syns till vänster i bild, djupt koncentrerad inför sitt anförande. Välbesökt vårresa i Skåne-Blekinge I maj åkte Skåne-Blekinge brandbefälsförening (SBBF) på den traditionella vårresan till Tyskland. Vädret var perfekt för en sjötur och kulturvandringen i Mukran var uppskattad av deltagarna. Mötet som hölls under resan var välbesökt och handlade om dammolyckan i Hässle holms kommun, järnvägssäkerhet med fokus på de olyckor som inträffat samt Rakel. Dammolyckan Ulf Nilsson från Osby och Anders Nählstedt från Hässleholm berättade om dammbrottet i Hästberga kraftverk, som är beläget 15 kilometer öster om Osby. Larmet ringdes in av några kanotister från Litauen, som från början talade om att det sipprade vatten genom dammvallen. Under samtalet ändrade de sig till att nu brister den och 3,6 miljoner kubikmeter vatten forsade fram med full kraft. Bron över Helge å spolades bort och översvämningen var ett faktum. Själva händelsen var över efter minuter. Ulf som var först på plats var tvungen att backa tillbaka ett antal hundra meter för att inte spolas med. Efter ett tag visade det sig att olyckan in träffat i Hässleholms kommun varpå Anders begav sig till platsen. På väg fram begärde Anders att ett VMA skulle sändas. Det visade sig att det tog nästan en timme att få ut varningen. Problemet var att ingen visste om det funnits människor i vattnets väg. Tre fastigheter drabbades och försäkringskostnaden uppskattas till miljoner kronor. Brittedal, som kraftverket heter, är andelsägt och har nio anställda. Mediauppbådet var massivt och dessutom strömmade det till massor av åskådare. Olyckan ger anledning att reflektera över hur dammsäkerheten ser ut i landet. Järnvägssäkerhet Lars-Erik Bergkvist från Trafikverket berättade mycket sakligt om sitt jobb som utredare. Han rapporterade från tre uppdrag, olyckan i Kimstad där ett X2000-tåg krockade med ett arbetsfordon, Malmö central där ett tågset skenade upp på en stopp bock samt säkerhetsrutinerna vid Citytunneln i Malmö. Det finns 19 utredare som årligen hanterar händelser varav är allvarliga. Med allvarlig händelse menas att minst en människa dödats eller skadats allvarligt. Rakel Erling Johansson från Räddningstjänsten Syd raporterade om hur uppbyggnaden av Rakel fortskrider. Den 17 maj 2010 var glädjande nog alla räddningstjänster i Skåne med i Rakelprojektet. Radiotäckningen med handterminal är % av Skåne sedan 25 nya master byggts. Erling förklarade ingående arbetet med talgrupper där ambulans, polis och räddningstjänst kan kommunicera redan på väg fram till en olycksplats. Han betonade också att det är viktigt att fler kommunala förvaltningar ansluter sig för att skapa fler användare i ett mycket säkert system. Till sist Ordförande Claes Jansson rundade av mötet och tackade samtliga föredragshållare, dels med en liten present, dels med föreningens nål. Christer Dahlsjö SBR i Boverkets referensgrupp brandskydd Sedan 2010 är Svenska Brandbefälets Riksförbund med i Boverkets referensgrupp brandskydd. Referensgruppen startades i samband med att Boverkets arbete med de nya byggreglerna började närma sig sitt slut. SBR har bland annat försökt belysa de problem som skulle kunna uppstå med de nya reglerna sett ur ett räddningstjänstperspektiv. SBR har även framhållit behovet av informationsinsatser från Boverket samt påpekat att Boverket bör se på de nya byggreglerna utifrån ett bredare samhälls perspektiv än tidigare. Bred representation Syftet med referensgruppen är att hämta in synpunkter från olika perspektiv. Bo verket bjöd därför in ett antal organisationer inom olika verksamhetsområden, däribland SBR. Gruppen träffas 1-2 gånger per år och består för närvarande av 15 olika organisationer, däribland Brandskyddsföreningen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, BRA Brandkonsulter, Byggherrarna, Byggmateriel industrierna, Fastighetsägarna, Försäkrings förbundet, Sveriges byggindustrier m fl. Arbetet i referensgruppen har hittills fokuserat mycket på de nya byggreglerna som träder i kraft i oktober, till stor del med utgångspunkt i de olika remissvar som Boverket tagit emot. Höstens arbete Under hösten/vintern kommer Boverket att lämna svar på de remisser de fått in angående de nya byggreglerna samt informera om de kommande reglerna i olika forum. SBRs remissvar till Boverket finns att hämta på hemsidan. Referens gruppen D kommer i det fortsatta arbetet bland annat att diskutera tolkning och tillämpning av reglerna samt uppmärksamma revideringsbehov. Läs mer på Boverkets hemsida Om du ännu inte tagit del av de nya reglerna är det hög tid att göra det nu. Reglerna är nu ute på EU-notifiering och endast smärre redaktionella förändringar kommer att ske. Reglerna finns att hämta på Boverkets hemsida. Där finns även protokollen från referens gruppens möten. För SBRs räkning i Boverkets referensgrupp brandskydd. Peter Arnevall, ordförande Uppsala Läns Brandbefälsförening Du som brandbefäl, tänk på att restvärderäddning är mervärde för den drabbade. Ett bra utfört RVR-arbete gynnar alla parter; den drabbade får stöd och hjälp, det blir minskade skadekostnader för försäkringsbolagen och räddningstjänsten får betalt för utfört arbete. Ta gärna kontakt med oss om du har frågor eller vill veta mer. Du når oss enklast på telefon: eller 6 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

5 Förbundsstyrelse och kongress Förbundsstyrelse och kongress Verkställande utskott för kommande kongressperiod Kongressperiodens sista förbundsstyrelsemöte hölls i Jönköping den 23 maj i samband med Brand På dagordningen stod en rad viktiga frågor och några motioner. Förbundsstyrelse och kongress Förbundsstyrelsemötet präglades av de frågor som skulle behandlas på kongressen nästkommande dag. Stadgarna säger ju att vissa frågor såsom motioner och stadge ändringar ska behandlas i förbundsstyrelsen innan kongressen. Varumärke Frågan om nytt varumärke för förbundet väcktes på förbundsstyrelsens möte för nästan exakt ett år sedan. Sedan dess har en varumärkesgrupp arbetet intensivt. Det fanns nu två förslag till varumärke i form av nytt namn och ny logotyp. Av de två alternativ som fanns till ny logotyp, fick det ena förslaget en stor majoritet. Förbundsstyrelsen beslutade att föreslå kongressen att ställa sig bakom detta förslag. Vid kongressen nästkommande dag beslutades att detta förslag ska gå vidare till den extra kongress som hålls i november. En namnändring måste nämligen beslutas av två av varandra följande kongresser. Den extra kongressen kommer att hållas i samband med förbundsstyrelsemötet i november. Ekonomi och verksamhet Kassören föredrog förbundets ekonomi för såväl verksamhetsåret 2010 som för hela kongressperioden. Både verksamhetsåret 2011 och hela kongressperioden visade ett ekonomiskt överskott. Skälet är i huvudskak ökade intäkter för brandkonferensen samt ökade intäkter från medlemsavgifter. Ett annat skäl till det goda resultatet är att vi får administrativ service via Brandskyddsföreningen till ingen kostnad alls. Den ekonomiska berättelsen för såväl verksamhetsåret 2010 som för kongressperioden godkändes. Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelsen för verksamhetsåret 2010 godkändes av förbundsstyrelsen. Kongressen godkände sedan verksamhetsberättelsen för hela kongressperioden. Vi kan konstatera att verksamheten har utvecklats rejält under kongressperioden. IRLs verksamhet växer kontinuerligt. Räddningsinsatsutbildningen är väletablerad. Förbundet har tre utskott under förbundsstyrelsen. Konferensens Skadeplats har startats och brandkonferensen har befäst sin position som den givna mötesplatsen för människor i branschen. Till detta ska vi även lägga utvecklingen av vision, mål och metoder för föreningen. Avgifter En motion hade kommit in från en länsförening om sänkt avgift från föreningarna till riksförbundet. Förbundsstyrelsen diskuterade förslaget och bakgrunden till detta grundligt. Förbundsstyrelsen beslutade föreslå kongressen att bordlägga frågan till extrakongressen i november. Kaare Brandsjö var en av deltagarna på kongressen och var sedan med på hela den efterföljande brandkonferensen. Kaare fyllde 95 år den 9 augusti och uppvaktades då av SBR. Man föreslog också att uppdra åt VU att bereda frågan med hänsyn till vilka konsekvenser en sänkt avgift till riksförbundet skulle få samt titta på vilka andra möjligheter det finns för riksförbundet att stödja länsföreningarna. Administrativt stöd En skrivelse hade kommit in om ett förslag att utreda hur länsföreningarnas administrativa arbete kring bland annat medlemshantering kan förenklas. Förbundsstyrelsen beslutade att ge VU i uppdrag att undersöka hur länsföreningarnas administrativa arbete kan underlättas. Kongressen valde ledamöter till det verkställande utskottet. Det blev inga nya namn, men väl ett skifte på poster. VU består av: Ulf Lago ordförande Annette Andersson sekreterare Kristian Hansson 1:e vice ordförande/ kassör Arto Koivumaa 2:e vice ordförande Göran Schnell ledamot VU ska enligt stadgarna ansvara för löpande verksamhetsfrågor och bereda frågor till förbundsstyrelsen. Extra kongress Den 16e november kl 13:00 håller SBR en extra kongress. Den sker på kursgården Viktoria i Uppsala. På mötet kommer frågan om nytt varumärke att behandlas. Tidigare har kongressen ställt sig bakom ett förslag till nytt varumärke, men det krävs två av varandra likalydande beslut av kongressen. Information Vår nuvarande redaktör för tidningen Räddningsledaren, Lovisa Wihk, aviserade under våren sin avsikt att efter tre år sluta vid årsskiftet 2011/2012. VU har i samarbete med Lovisa letat efter en ersättare och funnit en ny redaktör. Den nya redaktören kommer att presentera sig i kommande nummer av tidningen. Räddningstjänsten Karlstadregionen har erbjudit sig att vara värd för kommande Skadeplatskonferenser om, och endast om, det inte längre finns intresse att genomföra den i Katrineholm. Klart är dock att 2011 års konferens sker i Katrineholm. IRLs kursutbud utvecklas och intresset ökar stadigt. Ola Mårtensson berättade vilka nya kurser som utvecklats och vilket omdöme de fått, bland annat kursen Politiskt dialog och helhetssyn. Vecka 35 genomförs den andra nordiska studieveckan för brandbefäl. Tre brandbefäl från varje land besöker ett nordiskt land för erfarenhetsutbyte. Förra året var Sverige värd och i år är Norge värd. För Sverige deltar Kent Davidsson, Säffle, Lars Söderberg, Attunda och Peter Helge, Västervik. Ulf Lago, avgående sekreterare Foto: Lovisa Wihk 8 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

6 Aktuella händelser Aktuella händelser 10:30 Högriskcontainer BK + SO (Ledningsplats från12:04) Ledningsplats 402 Sektor Aula/Uggleviksvägen Sektor Tak Söder Sektor Högdel/ Innergård Trafikavspärrningar (101) Branden på Arkitekturskolan Branden på Arkitekturskolan på Östermalm den 4 maj är en av de största i Stockholm på flera år. Klockan 7:10 på onsdagsmorgonen gick larmet och först vid midnatt var branden under kontroll. Stefan Flood var insatsledare/skadeplatschef och har sammanfattat insatsen under rubrikerna problematik och framgångsfaktorer. Ett kvarter, en byggnad Arkitekturskolan är en del av Kungliga tekniska högskolan, KTH. Den uppfördes Arkitekturskolan upptar ett helt kvarter och har en låg del där branden startade, och en hög del. Den låga delen totalförstördes i branden. Den angränsande höga byggnaden fick rökskador och begränsade vattenskador men beräknas kunna tas i bruk efter sanering. Tillhörande bibliotek klarade sig väl. Problematik Stor byggnad, helt kvarter - Orientering på en så stor byggnad tar tid, alternativa angreppsvägar eller möjligheter till begränsningar är inte uppenbara. Inre angreppsvägar Det visade sig i efterhand att branden troligen börjat på grund av en byggfläkt (för torkning) i ett utrymme för modellbyggen. Branden har sedan spridit sig upp mellan innertaket och takkonstruktionen till resten av lågdelen. Den låga delen totalskadades i branden. Den angränsande höga byggnaden fick rökskador och begränsade vattenskador. - Sektorn högdel/innergård fick i uppgift att dels hålla begränsningslinjen mellan högdelen och lågdelen mot Östermalmsgatan och dels göra angrepp med rökdykare över gården in i lågdelen. Dessa rökdykare mötte rökdykarna från Sektor Aula/Uggleviksvägen men kunde inte tillföra något till den invändiga släckningen. Istället backade de ut och arbetet koncentrerades till håltagning/ släckning i takkonstruktionen på lågdelen där den gränsade högdelen. - En tredje sektor etablerades Tak-söder, då lågdelens olika takhöjder inte enkelt kunde nås av de andra sektorerna. Sektorns uppgift var begränsning mot högdelen mot Rådmansgatan. - Lågdelen var en enda brandcell eftersom mellanväggarna i byggnaden endast gick upp till innertaket. (Hur tänkte man när man byggde?) Omfattande brand vid framkomst - Första styrkorna gjorde angrepp på det de såg. - Branden hade då gått upp i takkonstruktionen och invändig och utvändig släckning inleddes. Röken dolde stora delar av byggnaden - Det var svårt att bedöma begränsningslinjer, ytbeklädnader, lanterniner/ fönster för möjlighet till brandgasventilation, nivåskillnader, konstruktioner och hur byggnaderna hängde ihop m m. Omfall tar tid och energi - Den första sektorn (aula/uggleviksvägen) som inledningsvis krävde stora personella resurser avvecklades under förmiddagen. Rökdykningen och arbetet på taket avbröts på grund av rasrisk. Senare utfördes släckning endast via höjdfordon där. - Sektor högdel/innergård byggdes upp och utvecklades till den största sektorn personellt. Dolda utrymmen - Takkonstruktionen på insidan med ett innertak gjorde att rökdykarna inte kom åt att släcka. De rev innertaket som är 3,5-4 meter upp. Det var ett tungt arbete att med hakstöttor få ner taket och det var inte tillräckligt effektivt för att få ett resultat. 10 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

7 Aktuella händelser Byggnaden är ett automatlarmsobjekt och därmed fick vi tidigt tillgång till orienteringsritningar som underlättade att förstå byggnaden. - Det visade sig i efterhand att branden troligen börjat på grund av en byggfläkt (för torkning) i ett utrymme för modellbyggen. Branden har sedan spridit sig upp mellan innertaket och takkonstruktionen till resten av lågdelen. - Byggnaden var endast utrustad med värmedetektorer i innertaket vilket förklarar den sena upptäckten. Plåttak - Plåttaket gjorde att det tog lång tid att få till brandgasventilation när vi behövde den, vilket påverkade brandförloppet och brandspridningen. Resursbehov personal och material - Beslut togs att hela tiden ha två släckbilar på brytpunkt för snabb avlösning och taktisk reserv att snabbt kunna sätta in vid behov. Under insatsens första åtta timmar lyckades vi aldrig ha den reserven då anländande styrkor direkt sattes in i insatsen. - Våra båda rökskyddscontainrar beställdes tidigt men räckte inte mer än några timmar då rökdykningen var omfattande och arbetet på taken krävde andnings skydd. Vi bemannade vår rökskyddsdepå för att fylla luft. Andnings - skyddet transporterades med lastbil mellan Ågesta och skadeplatsen. Även Södertörns brandförsvarsförbund bistod med en resurs som fyllde luft på plats. Avlösningar - Som mest var ca 75 personer insatta på skadeplatsen, vilket är en stor del av regionens resurser. På grund av olika radiosystem skedde avlösningar med resurser från respektive organisation. Det gjorde att vissa enheter fick avlösning efter 3-4 timmar medan andra arbetade mer än 6 timmar innan vi kunde avlösa dem. Det blir en situation där de som kanske var i störst behov av avlösning fick fortsätta arbeta. I kombination Sektor tak-söder och sektor innergården säkrar högdelen mot Rådmansgatan först både med hjälp av sprängning och konventionell håltagning. Den plåtklädda fasaden sedd underifrån vid luftslussen mellan byggnaderna. med mycket hårt arbete sänktes moralen hos den personal som var helt slut men ändå fick kämpa vidare. - Det kan konstateras att trots de resurser som finns i länet så har vi inte uthållighet och resurser för att klara en insats av den här storleken utan att närma oss bristningsgränsen. Framgångsfaktorer Orienteringsritningar tidigt - Byggnaden är ett automatlarmsobjekt och därmed fick vi tidigt tillgång till orienteringsritningar som underlättade att förstå byggnaden. Stabsgenomgångar - Regelbundna stabsgenomgångar gjorde att målet med insatsen och sektorernas uppgifter och samarbete var väl kända. - Vi fick en tidig sektorindelning och gemensam målbild. Personkännedom, duktig och arbetsvillig personal - Att väl känna sina befäl och deras kapacitet är viktigt. - Välutbildad, kunnig personal med mycket erfarenhet samt deras motivation att arbeta ända in i kaklet var en av de viktigaste framgångsfaktorerna. Bra samverkan med polis och KTH-personal - Stockholmspolisen har mycket bra resurser och den utvecklade samverkan vi har på ledningsnivå ger riktigt bra utfall vid insatser som dessa. - Personal från Arkitekturskolan och Akademiska hus var tidigt på plats och tillförde kunskap. Restvärdesledare tidigt på plats - Restvärdesledaren var mycket tidigt på plats. Vi kunde tidigt sätta in RVR-åtgärder i samverkan med Arkitekturskolan och Akademiska hus. Teknisk utrustning - Vi använde brett den utrustning vi har. Bland annat användes CAFS (compressed air foam system) framgångsrikt för att slutgiltigt säkra högdelen genom att påföra skum i mellanrummet mellan konstruktionen och fasaden. - Sprängramar användes framgångsrikt för håltagning med resultatet att vi begränsade brandspridningen. Stefan Flood, överbrandmästare och insatsledare/ skadeplatschef vid insatsens första 9 timmar Foto: Storstockholms brandförsvar BLI DIN EGEN GIS-INGENJÖR UTAN FÖRKUNSKAPER - OCH PÅ 5 MINUTER Har ni objektinformation eller annan information som risker, trafikhinder, fastighetsägare m.m. som ni på ett enkelt sätt vill presentera för utryckande styrkor? Paratus gör det möjligt att från en dator på stationen snabbt och enkelt knyta information, som objektkort, bilder, dokument och webbadresser, till olika platser på en karta. Med hjälp av ett trådlöst nätverk, till exempel 3G eller W-LAN, kan informationen automatiskt synkroniseras ut till alla bilar med digitalt kartstöd, oavsett om de befinner sig i samma vagnhall eller på olika stationer. Under framkörning till skadeplats kan en styrkeledare i sin digitala karta se den information som knutits till ett visst objekt eller plats - alltid uppdaterad information och enkelt att hitta den! Läs gärna mer om Paratus Object Creator och Paratus Sync på vår hemsida! Högtryckskompressorer Vi har ett brett sortiment av luft- och vattenkylda kompressorer, för komprimering av andningsluft eller andra gaser upp till 400 bar. Vi levererar kompressorerna med utrustning efter era önskemål och behov. Med kapaciteter från 100 till mer än 5000 liter/min har vi kompressorer för de flesta användare. Vår affärside är att alltid erbjuda driftsäkra och pålitliga kompressorer och anläggningar. Vår kunniga personal svarar för service och support, på plats hos er eller på någon av våra anläggningar i Saltsjö-Boo eller Fårösund. På vårt sortimentet finns också: El- och luftdrivna boostrar, Filtreringsutrustningar, Regulatorer och Ventiler, Slangar, Tryckkärl och Gasbagar, Ramper och Paneler, Övervakningsutrustningar, Gasdetektering, m.m. Ring oss så berättar vi mer! Hemsida: E-post: Telefon: Paratus produktfamilj omfattar beslutsstöd, ledningssystem, ambulansinformationssystem, GIS-stöd och navigering. 12 Räddningsledaren nr Saab Performit AB Vårstigen Hammarö Tel

8 Aktuella händelser Aktuella händelser På eftermiddagen den 22 juli 2011 exploderade en bomb i centrala Oslo. Kort därefter skedde massakern på Utöya. Bengt Broklint, Brandkåren Attunda och Sven Johnson, Storstockholms brandförsvar kom till Oslo dagen efter bombexplosionen för att observera händelsen. Här är ett sammandrag av deras rapport. Vår ambition var att skaffa oss en ögonblicksbild av skador och effekter av en stor explosion (bilbomb) i stadsmiljö. Detta för att kunna föreställa oss hur en liknande händelse skulle kunna se ut i Stockholm. Vi fick tillåtelse att se hela området från gatunivå men inte bege oss in i några byggnader. Vi kunde fritt promenera i området och göra iakttagelser och dokumentera händelseförloppet. Brandpersonal och kriminalpolis berättade för oss om händelsen och den pågående insatsen. Trots magnituden på denna händelse överskuggades den av förklarliga skäl till stor del av det som hade hänt på Utöya. Händelsen Personalen på Oslo huvudbrandstation ser en polisman med svart huva över ansiktet och dragen pistol springa förbi brandstationen. Strax efteråt briserar bomben. Fönsterrutorna i dagrummet trycks in och motordelar flyger in och landar på golvet. Personalen klarar sig makalöst nog helt utan skador. Man hade heller inga skadade brandmän under insatsen. När personalen kommer ner i vagnhallen för att åka till skadeplatsen har vagnhallsportarna tryckts in av explosionen och man får inte ut några fordon. Till fots Brandmästaren går till skadeplatsen och lämnar omgående en lägesrapport via radio. Övrig personal samlar ihop utrustning Bombattentatet i Oslo Grubbegatan sett mot nordväst, Oljeminsteriet till höger samt huvudbrandstationen i bortre änden av bilden. och beger sig också till skadeplatsen till fots. Resurser larmas in från kringliggande stationer. Uppställningsplatsen blir på Youngstorget dit resurser från samtliga Oslos brandstationer anländer. Förstärkning begärs från angränsande kommuner som ställer upp på de tomma Oslostationerna. Genomsökning Polisen och brandförsvaret sökte under natten igenom byggnaderna och avlägsnade alla kroppar som kunde hittas innan morgonen. Polisen var fortfarande osäker på om de hittat alla i byggnaden då det fanns utrymmen som inte kunde sökas igenom ordentligt på grund av rasrisk eller byggmaterial som ramlat ner. Genomsökningen tog lång tid eftersom brandpersonalen var tvungen att invänta polisens bombgrupps genomsökning som säkrade mot ytterligare explosiver. Effekter I explosionens omedelbara närhet var rutor och konstruktionsmaterial intryckta i husen. På andra platser kunde man se rutor som kom ut ur fönsterbågarna. Rutor var intryckta upp till fyra kvarter ifrån själva bombplatsen. Polisen tror vid det här tillfället att det är en mindre skåpbil lastad med Vi fick tillåtelse att se hela området från gatunivå men inte bege oss in i några byggnader. Vi kunde fritt promenera i området och göra iakttagelser och dokumentera händelseförloppet. Brandpersonal och kriminal polis berättade för oss om händelsen och den pågående insatsen. Bomplatsen Grubbegatan 42 sett från Einard Gerhardsens plass. sprängmedel som använts i dådet. Bilen har varit inkörd ända till entrén och parkerad under ett tak till receptionen. Polisen identifierade tidigt bilen och vem som hade hyrt den (den nu åtalade). Man antar att förövaren hade tillgång till ca sex ton gödselmedel genom de inköp han gjort till sin gård, tidningsuppgifter gör gällande att mer än 1000 kg har använts. En anledning till att inte ännu fler omkom och skadades är troligen tidpunkten för explosionen (15:26). Personalen på departementen går hem vid 15-tiden på fredagar under sommaren. Säkerhet Vi anser att de viktigaste riskerna och säkerhetsåtgärderna vid arbetet på en liknande skadeplats är: Risk för en andra bomb (secondary device) avsedd att explodera efter den första laddningen när räddningsarbetet pågår. Nedfallande konstruktionsdelar. Vid en explosion frigörs mycket byggnadsmaterial och konstruktionsdelar som efter explosionen inte sitter fast som tidigare. Om möjligt bör personalen inte arbeta rakt under byggnadens fasad. Man bör också ha säkerhetspersonal som ständigt har uppsikt på löst hägnade delar. Särskilt nattetid. Dammbildning. Vid en explosion frigörs byggnadsdamm, glassplitter (som blir finfördelat damm), isolering samt andra partiklar. Personal ska därför bära andningsskydd och skyddsglasögon för att skydda luftvägarna och ögonen. Tung räddning. Man bör tidigt ta in utrustning i området för att säkra byggnader. Belysning. Det är viktigt att ha utrustning för att belysa skadeplatsen så att räddningspersonalen kan arbeta i mörker. Sökhundar kan vara bra att ha i ett tidigt skede för att underlätta sökandet i svåråtkomliga utrymmen. Erfarenheter Tryckvågen har påverkat byggnader långt ifrån explosionen. Det måste man ta hänsyn till vid bedömning av riskområde för insatspersonalen t ex vid beslut om brytpunkt och uppställningsplatser. Det kan vara lämpligt att ha flera uppställningsplatser för att sprida riskerna och ha taktiska reserver. Uppställningsplatsen i detta fall var en naturligt vald plats på grund av sin storlek och närhet till skadeplatsen. Men om det hade funnits fler laddningar på skadeplatsen hade en explosion direkt påverkat uppställningsplatsen. Detta hade också kanske varit en naturlig plats för en andra laddning (secondary device) som är riktad mot insatspersonalen. Inga alternativa uppställningsplatser ordnades. Avlösning av personal måste ske regelbundet då det kan vara mycket psykiskt krävande att arbeta på en bombplats med många skadade och döda. En organisation för omhändertagande av insatspersonal bör startas så snart som möjligt. Redan 1969 diskuterades lämpligheten i att huvudbrandstationen i Oslo var placerad i regeringskvarteren med risken för framtida attentat. Detta kan vara värt att beakta vid framtida samlokaliseringar med andra myndigheter. Räddningstjänsten är normalt inte en måltavla men i samverkan med andra myndigheter kan vi bli påverkade utan att vara primärmålet. Stort tack till Nicklas Helgstrand, Asker og Baerum Brannvesen som gjorde vårt besök möjligt. Bengt Broklint, Brandkåren Attunda och Sven Johnson, Storstockholms brandförsvar, observatörer på uppdrag av Samverkan CBRNE i Stockholms län. Kontakta författarna för den fullständiga observatörsrapporten. 14 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

9 Nya perspektiv på jämställdhet i räddningstjänsten Det har länge rests krav på att öka andelen kvinnor som är brandmän. Kraven har dock inte bidragit till några större förändringar. Om man är ute efter verklig ändring räcker det inte att konstatera att det är ojämställt menar forskargruppen vid Karlstads universitet som driver forskningsprogrammet Den genuskodade räddningstjänsten. En studie av jämställdhetens förutsättningar. Det behövs en omfattande diskussion om vad jämställdhet skulle kunna innebära för den egna lokala räddningstjänsten. Jämställdhet inom räddningstjänsten har i hög grad kommit att handla om att det finns för få kvinnor som är brandmän och ett överskott på starka hjältemodiga män. Debatten har däremot inte berört om räddningstjänsten därutöver är jämställd eller inte. Inte heller har man diskuterat om kvinnor och män på andra befattningar har olika villkor och möjligheter. Förenklad beskrivning Denna förenklade beskrivning är i sig ett hinder för jämställdhet, eftersom den inte ger några alternativa beskrivningar av verksamhet och yrkeskompetenser som skulle kunna bidra till att öka kvinnors benägenhet att söka sig till brandmannayrket. Den snäva beskrivningen har dessutom tagit bort fokus från det faktum att den ojämlika könsrepresentationen också gäller inom andra yrkesgrupper, till exempel positionen som räddningschef. Beskrivningen ger också en vag bild av målet med jämställdhet. En jämn representation av kvinnor och män på alla nivåer är viktig, men det är inte tillräckligt för att få en jämställd organisation. Målet med jämställdhetsarbetet kan också vara att identifiera och avlägsna processer som upprätthåller ojämställdhet och diskriminerande kulturer. År 2009 utlyste MSB anslag till forskning om genus och jämställdhet i räddningstjänst. Man beslutade att ge anslag till två forskargrupper om vardera 8 miljoner kronor under perioden Ett av dessa projekt är Den genuskodade räddningstjänsten: En studie av jämställdhetens förutsättningar vid Karlstads universitet. Forskningsprojektet drivs av en forskargrupp med förankring i olika ämnen. Gruppens breda sammansättning bidrar till att frågor granskas från flera olika perspektiv. Projektet arbetar nära verksamheten med representanter från räddningstjänsten på olika nivåer. Mer information om projektet finns bland annat på MSBs hemsida och på Karlstads universitets hemsida, vid presentation av aktuell forskning. ä Ett bredare perspektiv För att synliggöra räddningstjänsten ur ett bredare jämställdhets- och genusperspektiv arbetar forskargruppen i Karlstad med flera data; enkätmaterial, observationer, intervjuer och analyser av dokument. Många räddningstjänster har redan kommit i kontakt med forskningsprojektet, bland annat genom den enkät som under vintern skickades ut till ett urval av räddningstjänster. De preliminära resultaten visar att det finns goda förutsättningar till nya beskrivningar av verksamheten. När viktiga brandmannakompetenser beskrivs av dem som svarat på enkäten kommer inte styrka på första plats utan man lyfter istället fram förmåga att samarbeta och eftertänksamhet. Svaren visar också att de som har erfarenhet av att arbeta med kvinnliga brandmän beskriver detta positivt. Resultaten från enkäten kommer att presen teras i en rapport under senare delen av Framgång kräver tydlighet Ett framgångsrikt arbete för jämställdhet kräver tydlighet med vad man vill uppnå, det vill säga hur man definierar målet med den jämställda organisationen. För att få långsiktiga förändringar bör man också finna de egna lokala argumenten för varför man ska driva frågan. Vad har man som organisation att vinna på jämställdhet? För att se hur dessa frågor har diskuterats har forskargruppen granskat processen där MSB utsåg en så kallad mönsterstation. I dokumenten som rör projektet; ut lysnings - texter, information, ansökningar, beslut och liknande, finns upprepade formuleringar om att räddningstjänsten ska avspegla samhället. Det diskuteras däremot mindre hur ett aktivt jämställdhetsarbete också kan främja den egna organisationen. Att detta ännu inte lyfts fram i debatten kan vara en förklaring till den tröghet som finns och till att frågorna inte prioriterats i verksamheten. Den mångåriga debatten till trots finns det alltså viktiga frågor som väntar på att lyftas fram. Clary Krekula Mårtensson, docent i sociologi vid Karlstads universitet Träna utrymning - en film om utrymningsövningar Det borde vara en självklarhet Ett av de mest efterfrågade områdena bland de som jobbar med brandskydd är just utrymningsövningar. Problemet är att genomföra övningar som liknar verkligheten och inte stör produktionen för mycket. Förslag på hur man kan göra övningen nyskapande, trovärdig och realistisk har vi tagit fasta på genom informativa intervjuer från personer som genomför utrymningsövningar regelbundet. I filmen finns ett bonusavsnitt som handlar om vad som framk ommit i Haverikommissionens utredning av lägenhetsbranden i Rinkeby 2009, där sju personer omkom. Du kan beställa filmen Träna utrymning på på telefon och fax eller fyll i talongen nedan. Jag beställer ex av Träna utrymning Beställningsnr Pris 1500 kr (medlemspris 1350 kr) exkl moms Namn E-post Företag Telefon Adress Postnummer/Ort Organisationsnummer Faktureringsadress (om annan än ovan) Bli medlem i Brandskyddsföreningen och få 10% rabatt. Träna utrymning en film om utrymningsövningar Filmen handlar om utrymningsövningar. Syftet med filmen är att förmedla kunskap om vad som är viktigt att tänka på när utrymningsövningar ska genomföras. Filmen kan användas som ett hjälpmedel för dig som ska planera och genomföra utrymningsövningar Filmen kan även visas i olika sammanhang för att skapa förståelse för behovet av utrymningsövningar. I filmen finns ett bonusavsnitt som handlar om vad som framkommit i Haverikommissionens utredning av lägenhetsbranden i Rinkeby 2009, där sju personer omkom. Filmen är 14 min lång Bonusfilmen är 7 min Denna DVD får ej kopieras och den får endast visas i icke kommersiellt syfte. Alla rättigheter tillhör Brandskyddsföreningen i Sverige. Producerad av AVEC Media AB, 2010, Brandskyddsföreningen Svarspost Kundnummer Stockholm DVD Träna utrymning Träna utrymning en film om utrymningsövningar Frankeras ej. SBF betalar portot. 16 Räddningsledaren nr

10 Bekvämt när alla är lika Kravet på styrka är inte det främsta hindret för kvinnor som blir brandmän. Rädslan att kvinnor hotar männens gemenskap är ett större hinder. Det visar Mathias Ericson i sin doktorsavhandling Nära inpå. Mathias Ericson disputerade nyligen vid Göteborgs universitet. Hans doktorsavhandling bygger på fältstudier och intervjuer med brandmän i fyra arbetslag på tre olika stationer. Samtliga arbetslag bestod uteslutande av män. Att sociologen som är inriktad på genusfrågor har intresserat sig för det extremt mansdominerade yrket är inte så konstigt. Hans farbror, farfar och far har alla jobbat som brandmän. Närheten hotas Tidigare forskning, framförallt från USA och Storbritannien, har visat att brandmän ofta tar öppet avstånd mot att få kvinnor som arbetskamrater. Samtidigt har kvinnor arbetat som brandmän i dessa länder sedan sjuttiotalet. Öppen fientlighet fann inte Mathias Ericson. Däremot betonade de intervjuade hur oerhört nära brandmännen kommer varandra under sina dygnspass. Det är denna närhet som skulle hotas om kvinnor får tillträde. Man blir som en familj i och med att man sover ihop och äter ihop och jobbar ihop. Det säger ju att det aldrig skulle gå att ha damer som gjorde så, som en av de intervjuade säger. Fyskraven ett svepskäl Det har varit mycket diskussion om fyskraven, men jag tror inte att det är där problemen ligger egentligen. Jag tror att man tar fram de argumenten för att skydda att det är väldigt bekvämt att alla är lika. Om någon inte passar in i gruppen så är det inte gruppen det är fel på, utan det är individen som får jobba någon annanstans, påpekar Mathias Ericson. Det blir tydligt också när brandmännen pratar om den råa men hjärtliga jargongen. Man blir som en familj i och med att man sover ihop och äter ihop och jobbar ihop. Det säger ju att det aldrig skulle gå att ha damer som gjorde så. En av dem som hade fått höra nedgörande kommentarer förklarade att hånfullheterna var ett bevis på att han, nykomlingen, var accepterad. Det är som en rit. Att klarar man av det så är det ok. Jag tror att när man söker sig hit så är man nog en sådan som tål det, säger han. Brandmännen var kluvna till bilden av dem som superstarka machomän. Det är väldigt motsägelsefullt. De äldre kunde vara kritiska till kraven på fysisk styrka, och istället framhålla vikten av erfarenhet. Men samtidigt tyckte de att det var naturligt att det inte fanns kvinnor i yrket. Det finns någon idé om att en manlig kropp är mer uthållig och att en kvinna inte klarar att jobba i fyrtio år. SMO-studenternas påverkan studeras Intervjuerna som ligger till grund för avhandlingen gjordes innan de första från Skydd mot olyckor, SMO, kom ut på arbetsplatserna. Bland dem som har gått SMO finns en del kvinnor, liksom en del män med annan bakgrund än brandmannens traditionella. Nu arbetar Mathias Ericson i ett MSBfinansierat projekt som undersöker hur SMO-studenterna har påverkat räddningstjänsten. Han är ungefär halvvägs i den nya studien, och ser att samtidigt som öppenheten till att arbeta förebyggande har ökat så lever många värderingar kvar. Erfarenheter från praktiska, mansdominerade yrken är fortfarande det som räknas. Fortfarande råder också den tuffa jargongen och en stark bundenhet till laget, som blir till hinder för SMOstudenterna, oavsett om de är kvinnor eller män. Text: Annika N Lindqvist, journalist MSB Foto: Anders Axelsson, MSB Överallt där vatten skall pumpas Dymatic pumpar Stormregn och intensiv nederbörd LSP 1-80B slampump Innebär stor risk för översvämmade källare, breddande dagvattensystem och höga flöden i sjöar och vattendrag. Är ni förberedda med länspumpar? AutoPrime Q150TD Marknadens bredaste pumpprogram SpeedMop av dränkbara 2mmoch torrställda läns-, katastrofpumpar. El-, bensin-, dieselmotorer. Weda länspumpar Pumpkapaciteter Q 200 L/min upp till Q L/min H max.130 mvp. För länspumpning av sand-, grus-, ler-, slamblandat vatten, bredaste havsvatten, pumpprogram dagvatten, av dränkbara orensat och avloppsvatten. torr- Dymatic torrställda länspumpar är självsugande, tål Marknadens ställda läns-, katastrofpumpar. El-, bensin-, dieselfritt. obegränsad torrkörning. För bekämpning av översvämningar, eldsvådor och skogsbränder. Pumpkapaciteter upp till Q. max m 3 /h - Q L/min.H.max.130mvp. För länspumpning av sand-, grus-, ler-, slamblandat vatten, havsvatten, dagvatten, orensat avloppsvatten. Dymatic torrställda länspumpar är självsugande, tål obegränsad torrkörning. Högtrycksaggregat för brandgaskylning & brandsläckning. Snabb och effektiv kylning av brandgaser genom finfördelad vattendimma, effektiv släckning med ringa vattenskador. Bruten vattenstråle för att minimera skaderisken! Trash 80B motorlänspump Box 41 S, Saltsjö-Boo Tel: Fax: AuToPrIME TrASH MoTorLÄnSPuMPAr SPEED MoP 2 MM Dymatic Industri AB Saltsjö-Boo. Tfn: Fax: E-post: Enkelt handhavande och säkert utförande för: Brandgaskylning Yttre och inre släckning Sanering med spolborste Länspumpning med slampump Skumläggning med tung- eller mellanskum Har sedan 1990 sålts i mer än exemplar över hela världen. (Godkänt av tyska TÜV) Aggregat i olika utföranden: - Tryck mellan bar - Vattenflöde lit/min - Låg vikt, fr. 80 kg (60 m slang) - Pris från :- för ett komplett aggregat Tel: Räddningsledaren nr

11 tema skadeplats 2011 tema skadeplats 2011 Vinds- och takbränder på Skadeplats 2011 Nu är det dags att starta upp Skadeplats Vi har tagit till oss av den feedback vi fick från förra årets konferens och bland annat utökat tiden mellan de olika föreläsningarna. Därmed finns det mer tid för erfarenhetsutbyte och samtal mellan deltagarna. Det är med spänd förväntan vi sett anmälningarna komma in. Det har varit idel positiva reaktioner på förra årets konferens och räddningstjänsterna har uttryckligen sagt att konferensen är ett forum som saknats. Nu är det upp till bevis! Från vår sida ska vi försöka leverera en ännu bättre konferens för de deltagande räddningstjänsterna. Inspiration att utveckla Årets konferens har temat vinds- och takbränder. Vi ska belysa de problemområden som finns vid vinds- och takbränder och diskutera goda erfarenheter. Vår ambition är att alla deltagare oavsett var i landet de kommer från eller vilken typ av bebyggelse de har inom sitt insatsområde ska bli inspirerade. Inspirerade till att utveckla arbetssätt och metoder i skedena före, under och efter en olycka. Vi kommer att erbjuda deltagarna att medverka i olika nätverk som ett stöd för sin egen och räddningstjänstens utveckling. Effektiva räddningsinsatser Det finns ett stort behov av att lära, utveckla och dela erfarenheter med varandra. Visst har metod- och teknikutvecklingen tagit stora kliv framåt de senaste åren inom området vinds- och takbränder. Men har den kommunala räddningstjänsten nått till den punkten att detta fungerar i praktiken och resultatet blir effektiva räddningsinsatser med gott resultat? Vi belyser problematiken för att sedan låta ett antal föreläsare ge sin syn på hur vi kan minimera problemen och nå framgång under insatsen. Tiden på övningsfältet har minskats och även antalet förevisningar. Vi har istället gett plats för branschutställarna att vara mer aktiva och visa sina produkter i sin rätta miljö. Räddningstjänstens förmåga Konferensen avslutas med tre intressanta föreläsningar. Effektiv kommunikation på skadeplatsen talar sitt tydliga språk. Kan vi inte kommunicera på rätt sätt spelar det ingen roll vilka rutiner och metoder vi arbetar efter. Oavsett vilken typ av olycka det är. Därefter är det dags för erfarenhetsåterföring i hur kan vi lära av varandra?. Förhoppningen är att deltagarna lämnar konferensen med entusiasm att se över sin organisations förmåga och arbetssätt, för att sedan dela med sig av sina erfarenheter i de nybildade nätverken. Avslutningsvis diskuterar Anders Bergqvist ett antal frågeställningar rörande räddningstjänstens förmåga och lyfter frågan om det är dags att införa tydligare och gemensamma riktlinjer för hur räddningsinsatser bör genomföras, det vill säga en norm för räddningsinsatsens genomförande. En bra avslutning som vi hoppas ger inspiration och engagemang för att föra diskussionen kring räddningstjänstens förmåga vidare. Varmt välkommen till årets konferens! Roger Ågren, projektledare Skadeplats 2011 Effektiv kommunikation på skadeplats På skadeplatsen gäller det att hålla låg egen stressnivå för att få tillgång till vår kompetens och inte åka ner i stresskonen. När vi väl har kommit ner finns det risk för att vi har sådan stress inom hos att vi inte fungerar tillfredsställande på skadeplatsen. Stressnivå Låg Intellekt/Empati Harmoni "korkad" Tillgång till hela hjärnan. Halva intellektet. Empatin borta. Safer Fire Fighting Efficient Fire Fighting Saving Environment Effektiv kommunikation handlar bland annat om: Hur kan vi hantera vår egen stressreaktioner? Det vill säga hur gör vi för att inte hamna i stresskonen. Hur kan vi reducera stressorer? Det vill säga hur undviker vi att bli stressade av yttre störning. Hur kan vi använda muntlig och kroppslig kommunikation på skadeplatsen? På konferensen Skadeplats 2011 föreläser Ola Mårtensson om effektiv kommunikation på skadeplats och utvecklar resonemanget med stresskonen. Hög panik Reptilhjänan. Med låg stresspåverkan är man avslappnad och har en god tillgång till lösningar. Med hög stress får vi tunnelseende, minskad tillgång till alternativa lösningar. Längst ner hamnar vi i total panik. Problem med motoriken uppstår. Inga tankar, bara stereotypa reflexaktioner. Källa till stresskonen: Lerjestad, J (2005) Stress = Rädsla En människa utan rädslor blir aldrig stressad. Stockholm: Ekerlids Förlag. coldcutsystems.com 20 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

12 tema skadeplats 2011 tema skadeplats 2011 Helhetskoncept för arbete på hög höjd Bemanning vid förstärkande station. ken runt höjdfordonet. Säkerställer korg operatörernas reträttväg och ska kunna plocka ner korgoperatörerna vid ett nödläge. Föraren är verktygsman och ansvarar för vattenförsörjning av höjdfordonet. Detta kan ske från släckbil eller tankbil. Rökdykare 1 manövrerar höjdfordonet samt arbetar i och från korgen. Rökdykare 2 manövrerar höjdfordonet samt arbetar i, från och utanför korgen. När Helsingborg skulle köpa in nya höjdfordon såg de möjligheten att ta ett samlat grepp kring arbete på hög höjd. Kim Nydahl, insatsledare i Helsingborg beskriver hur de gått till väga. På konferensen Skadeplats berättar han mer om arbete på hög höjd. Att använda höjdfordon är inte så enkelt som man kan tro. Framförallt måste man inse vilka begränsningar ett gammalt höjdfordon har och inte tro att det löser allt ovan mark. Det gäller att veta vilka regelverk som styr och utifrån dessa konstatera vad som är möjligt. Om man ska köpa in ett nytt höjdfordon måste man ha klart för sig vilka uppgifter som ska utföras och beställa rätt fordon därefter. Det är viktigt att höjdfordonet fungerar som förväntat utan begränsningar och undantag. Skarvstegar och utskjutsstegar ingår också vid arbete på höjd. De kommer ofta i andra hand, men används bland annat när höjdfordonen inte kommer åt. När vi i Helsingborg skulle köpa in nya höjdfordon tog vi ett samlat grepp kring arbete på hög höjd. Vi ville få in ett helhetskoncept och såg möjligheten när personalen skulle utbildas på de nya fordonen. Regelverk Vi upptäckte ganska snabbt att arbete på hög höjd ställer stora krav på organisationen och den enskilde brandmannen. Livräddning till exempel vad krävs för att kunna utföra livräddning på ett säkert sätt? Vi valde att följa de regelverk som gäller, utan att använda undantagen vid räddningstjänst. Vi ska inte utsätta vår personal för onödiga risker genom att göra avsteg från gällande regelverk. Vi gör våra riskbedömningar som vanligt och använder oss av den bästa metoden, men grundinriktningen är att alltid följa gällande regelverk. Det kan komma situationer där vi måste göra avsteg, men då är vi fullt medvetna om detta, kan motivera undantaget och framförallt vara extra försiktiga. Exempel: livräddande insats Hur bör då exempelvis en livräddande insats se ut? Vilken målsättning gäller i kommunerna runt om i Sverige? Man måste ta ställning till följande frågor: 1. Kan den som ska livräddas förflytta sig över till korgen utan någon hjälp? 2. Ska den som ska livräddas få hjälp av en utsträckt hand? 3. Ska den som ska livräddas få hjälp över i korgen på ett säkert sätt, med fallskydd? 4. Kan den som har ett funktionshinder, exempelvis rullstolsbunden, livräddas på ett säkert sätt? Offensiv håltagning på ett säkert tak. 5. Kan medvetslösa personer livräddas? Dessa frågor kan generera olika typer av bemanning för en livräddande insats: 1. Man kör upp en tom korg från stolen på podiet och har en arbetsledare, tillika säkerhetsman vid sidan av på marken. 2. Det finns en brandman med stödut- rustning i korgen som han/hon inte får lämna. En säkerhetsman i stolen på podiet och en arbetsledare vid sidan av på marken. 3. Det behövs ytterligare en brandman i korgen med samma förutsättningar som under punkt två Det krävs även fallskyddsutrustning i form av helsele och utrustning för att lyfta över den som ska livräddas på ett säkert sätt. Brinner det behöver brandmännen (rökdykarna i korgen) dessutom tillgång till säkert vatten, alltså ytterligare en man. Bemanningen kan variera från 1+1 till 1+4. Allt beror på vilken ambitionsnivå kommunen har. Fallskydd För att brandmannen ska kunna arbeta på hög höjd krävs en bra fallskyddsutrustning. Vår gamla fallskyddsutrustning från 2004 upplevdes som svår att använda, trots utbildning. Därför var det viktigt att alla fick vara med och välja utrustning. Utrustningen ska vara så enkel som möjlig för att minimera risken för felanvändning. Det är viktigt att brandmannen kan hantera utrustningen även i en stressad situation. Det ska vara som att ta på sig larmstället och använda rökskyddet. Standardrutin De flesta har standardrutiner för rökdykning, lägenhetsbrand, trafikolycka, vattendykning m m, för att spara tid och komma igång med arbetet på ett snabbt och bra sätt. Även arbetet på hög höjd bör följa en standardrutin. I Helsingborg, där vi är 1+4 på stationerna, åker en station som primärstation med släckbil. En annan station åker som förstärkande station och ska bland annat kunna utföra arbete på hög höjd. Förstärkande station åker med släckbil och höjdfordon. Höjdfordonet bemannas i normalläget med rökdykarledaren och en brandman. Arbetsledaren (styrkechefen) och två brandmän åker i släckbilen. Arbetsfördelning: Styrkeledaren har det övergripande arbetsledaransvaret för höjdenheten. Rökdykarledaren ansvarar för säkerheten både i korgen och på mar- Vi använder följande begrepp för att underlätta ordergivningen på skadeplatsen: Omedelbar livräddning t ex person som hotar att hoppa eller person på balkong som är i direkt hotad miljö. Arbete på hög höjd hit räknas alla andra uppgifter som kräver ett höjdfordon med förmåga att utföra: Livräddning Offensiv håltagning brandgasventilering Defensiv håltagning begränsningslinje (tvärsnittshål) Brandgaskylning fördröjningslinje Rökdykarinsats via höjdfordon Tre kunskapsnivåer Vi har delat in höghöjdsarbetet i tre kunskapsnivåer. Höjd 1 är allt arbete från skarvstegar och utskjutsstegar. Höjd 2 är allt arbete från höjdfordon samt arbete med stödutrustning på tak. Höjd 3 är allt arbete där man hänger i rep, t ex räddning från hög höjd. Idag är alla brandmän i Helsingborg utbildade i höghöjdsarbete Höjd 2 och de nya standardrutinerna används fullt ut i organisationen. Personalen känner sig trygg med utrustningen och gör kontinuerliga riskbedömningar under insatserna. Vi upplever att vi nu genomför håltagningar snabbt, effektivt och säkert. Kim Nydahl, insatsledare och kompetensutvecklare, Helsingborgs Brandförsvar 22 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

13 tema skadeplats 2011 Nyckeln till framgång vid insatsarbete är byggnadsteknisk kunskap och kunskap om teknik- och metodval i kombination med objektskännedom, och insatsstöd. Det menar Cecilia Uneram, brandingenjör, som föreläser om detta på Skadeplats. Är det du ser det du tror? Har vi rätt kunskap för att dra nytta av de byggnadstekniska förutsättningarna vid en insats? Använder vi oss av den kunskap vi har? Kunskap är färskvara och byggteknik och materialval förändras i rask takt. Frågan är också om vi lär oss av de erfarenheter vi, eller någon annan gjort? Gör vi våra taktik- och metodval utifrån det byggnadstekniska brandskyddet och får vi då effektivare insatser? Grundläggande kunskap För att kunna välja taktik och metod bör vi känna till byggnadens byggnadstekniska brandskydd. Med dagens funktionsbaserade byggregler minskar inte behovet av byggnadstekniska kunskaper för den operative brandmannen tvärtom! Grundläggande kunskaper som bidrar till en effektivare insats är att kunna läsa av huset och göra en bedömning av bärighet, brandcellsindelning, utrymningsstrategi, anordningar för brandsläckning och brandtekniska installationer m m. Våga ifrågasätta I yrkesutövningen handlar det också om att våga ifrågasätta. Att våga vara obekväm och ställa krav. För allt är inte alltid rätt utfört. I samband med övningar och objektsorienteringar är det viktigt att påtala brister och ställa krav på åtgärder för att vi ska kunna göra ett bra jobb vid en eventuell insats. Räddningstjänsten förväntas ju göra en hel del för att bistå det byggnadstekniska brandskyddet. I Boverkets byggregler räknas räddningstjänstens förmåga in som en befintlig och beständig komponent, som också medger försvagningar i det fasta tekniska systemet. Räddningstjänsten förväntas bistå med en utrymningsväg, undsätta människor i brandcellen, begränsa spridning utanför brandcellen, släcka branden i brandcellen och undsätta människor i övriga brandceller. Cellplastisolering ett exempel Även om man gör en objektsorientering och tror sig vara säker på vilka risker och fördelar en byggnad innehåller så kan sanningen vara en annan. Därför gäller det att ta reda på vad som finns innanför skalet. Nya materialval, som exempelvis cellplastisolering, och funktionsbaserade byggregler ställer nya krav på räddningstjänsten. En till synes helt vanlig putsad villa kan visa sig vara uppbyggd i cellplast. Cellplasten visar sig tydligt vid en brand. Det bildas en mycket och kraftig svart rök när den brinner. Det finns idag ett stort antal erfarenheter runtom i landet från bränder där cellplast har haft en betydande negativ inverkan på brandförloppet. Det går att släcka brinnande cellplast, det är inte det som är problemet. Problemet är att cellplast som blir uppvärmd till rinnande form flyter iväg inuti konstruktionen och antänds på andra ställen en bra bit bort från initialbranden. En vindsbrand kan till exempel värma och smälta isolering i ytterväggen och i slutändan skapa en brand på botten plan där isoleringen flyter ut. En uppmaning vid släckning av byggnader med cellplastisolering är därför att ta till rejält. Kapa tak och väggar långt från branden. Annars kommer insatsarbetet att ligga ett steg efter hela tiden. Cecilia Uneram, brandingenjör, Brandskyddsföreningen Cecilia var tidigare räddningschef i Västra Sörmlands Räddningstjänst ( ) och lärare och förbyggandeansvarig på Räddningsverkets skola Rosersberg ( ). Kassettak SALA Redan 1999 lanserade vi det första väderskyddande och gångbara kassettaket, en modell som idag kommit att utgöra en standard i konceptet för BAS. Vår teknik är beprövad, driftsäker och ger möjlighet till ett flertal alternativ med fjärrstyrd manövrering via display och automatiskt skyddsräcke för säkert arbete på tak. Marknadens totalleverantör av brandskyddsfordon och utrustning SVENSKTILLVERKADE BRANDDOCKOR, RÄDDNINGSDOCKOR VÄSKOR M.M. Kaross SALA-CL II TEL TILLVERKAS BÅDE I STANDARDMÅTT SAMT SPECIAL ENLIGT ÖNSKEMÅL ÄVEN ÖVNINGSDOCKOR MED VÄRME FÖR SÖKNING MED IR-KAMERA Nästa generation CL kaross som lanseras under hösten ger lägre tyngdpunkt för bästa köregenskap, plats för mer utrustning i djupare skåp och möjlighet till 2000l alt. 3000l integrerad vattentank. Karossen har en självbärande konstruktion tillverkad helt i korrosionsfritt material (aluminium, rostfritt, plast) med dekorprofilerade bakhörn och grepphandtag (slangstyrning). Jalusidörrar i valfri färg som lindas upp på fjäderbelastad rulle med utvändig stånglåsning och handtagsprofil. Integrerad skåpbelysning (LED) och dropprännor som stänkskydd i samtliga skåp. Gesällgatan 1, Munka Ljungby. Tel. +46 (0) Fax +46 (0) , E-post; SALA BRAND AB 24 Räddningsledaren nr

14 tema skadeplats 2011 tema skadeplats 2011 Lars Ågerstrand är brandmannen som tagit initiativ till en unik plattform för erfarenhetsutbyte på nätet. Här ger han uttryck för några av sina tankar kring varför och hur vi kan bli bättre på att lära av varandra. Lars föreläser på konferensen Skadeplats under detta ämne. Lars Ågerstrand är brandmannen som tagit initiativ till en unik plattform för erfarenhetsutbyte på nätet. Att lära av varandra i Sverige måste vi tänka på hur vi samlar och dokumenterar erfarenheter, och börja använda attraktivare medier och plattformar för att sprida dem. Även instruktörer, regionala instruktörer ner till lokalt ansvariga får nya metoder en snabb spridning. Hur säkerställer vi att instruktörer håller en hög kvalitet? Vi måste också våga ställa krav på instruktörernas kunskap och vi måste våga testa den. Många länder i Europa genomför årliga kunskapsprov för att säkerställa en miniminivå på den kunskap som anses vara nödvändig. För att kunna säkerställa att rekommendationer har kommit instruktören till godo bör en frågebank följa utarbetandet av best practise. En certifiering av godkända instruktörer skulle kvalitetssäkra och höja motivationen att genomföra kurser. En certifiering kan också användas som ekonomisk modell för huvud- och regionala instruktörer. Även en övningsbank bör följa utarbetandet av best practise så att instruktörer kan hämta underlag för hur övningar kan läggas upp på ett pedagogiskt sätt. Hur blir vi effektivare vid övning? Att bygga ett nationellt system där vi via internet möjliggör informationsinhämtning för eleven är genomförbart redan idag. Elevens självständiga arbete följs sedan upp med övningar på den lokala stationen då gruppen samlas. Ett sådant system är bättre både ur pedagogisk och ekonomisk synvinkel då den effektiviserar tiden som både instruktör och elever sammanstrålar. Läs mer: Lars Ågerstrand, brandman, Värnamo räddningstjänst Alla som arbetar med utbildning bör också se denna korta presentation av en man som håller på att förändra hur skolan kan arbeta. Trots att den inte handlar om räddningstjänst så är den ett måste! khan_let_s_use_video_to_reinvent_education.html För de flesta brandmän är det långt mellan de stora larmen. Den senaste större insatsen innehåller sällan samma moment som den förra. Därmed får de flesta brandmän inte tillräckligt med erfarenhet från skarpa insatser för att kunna förbättra kvalitén och effektiviteten vid räddningsinsatser. De timmar som finns till övning är därför viktiga för att vi ska få en så hög kunskaps nivå som möjligt och den tiden kan vi utnyttja bättre. Varifrån kommer vår kunskap? Den kunskap vi har idag bygger till stor del på dåvarande Räddningsverkets, SRVs, arbete och utbildningar. SRV byggde upp en organisation med utbildning, skolor och forskning som vid tillfället var unik. Den tog räddningstjänsten i Sverige till spjutspetsen i världen inom operativ räddningstjänst. Idag sprider vi åter ut utbildningen av brandmän på olika aktörer, som innan SRVs tid. Den effektivisering som SRV införde med metod- och teknikutveckling går vi delvis miste om. Vi riskerar att stagnera då många räddningstjänster ofta saknar resurser att lägga på utveckling. Hur bestäms best practise? Att bestämma vilken metod och teknik som ska användas är upp till varje enskild räddningstjänst. Men idag är besluten svårare att fatta eftersom SRV inte längre gör rekommendationer och underlag utifrån forskning och tester. Räddningstjänsterna tvingas många gånger utarbeta egna underlag för beslut, något som de flesta varken har kunskap eller resurser till. På flera håll i Europa genomför man gemensamma tester och studier så att arbetet effektiviseras och kvalitetssäkras. Det är ett tillvägagångssätt som även borde fungera i Sverige genom ett nätverk med ansvariga för metod- och teknikutveckling från räddningstjänsterna, MSB samt brandingenjörsutbildningen. FireTCG är ett samarbete mellan flera räddningstjänster i Storbritannien där man gemensamt tar fram best practise och utbildningsmaterial. Från dem kan vi lära oss mycket. Hur sprider vi ny kunskap och best practise? Den spanska organisationen ASELF arbetar med spridning av information på ett attraktivare sätt än via böcker och forskningsrapporter. Retten är ett tyskt samarbete som tillverkar utbildningsfilmer i många olika ämnen. Köpenhamns räddningstjänst har en egen enhet som filmar insatser där filmerna sedan används i utbildningssyfte. Även i Sverige måste vi tänka på hur vi samlar och dokumenterar erfarenheter, och börja använda attraktivare medier och plattformar för att sprida dem. Genom att använda framförallt video kan vi inte bara skapa intressantare utbildningsmaterial, vi kan också effektivisera spridningen av information. Hierarkisk instruktörsorganisation När förändringar av exempelvis HLRriktlinjer genomförs i Sverige så vänder tusentals instruktörer blad över en natt genom en nationell instruktörsorganisation. Inom räddningstjänsten kommer oftast den senaste kunskapen in från botten av organisationen genom rekrytering av ny personal, en metod som både är långsam och felkänslig. Med en nationell hierarkisk instruktörsorganisation, likt HLR-organisationen, där utarbetad best practise sprids genom nationella huvud- Faktaruta: Lars Ågerstrand är SMO-utbildad och arbetar idag som brandman på Värnamo räddningstjänst. Lars arbetar även med en plattform för erfarenhetsutbyte som heter Firegear. Det är en teknisk lösning för att skapa nätverk och en levande kunskapsbank. Firegear hanterar nätverken, dokument och filmer, skapar interaktiva kurser, genomför videomöten, hanterar frågedatabaser eller annat som kan behövas. Målet är att Firegear ska knyta samman de personer som har samma intresse. Firegear ska sedan hjälpa till att göra informationen tillgänglig för andra. Lars Ågerstrand föreläser på konferensen Skadeplats under rubriken Hur kan vi lära av varandra?. Firegear lanseras på konferensen och är helt kostnadsfri för alla räddningstjänster. 26 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

15 Räddningsinsatsen kan inte bedrivas utan krav på resultat Den svenska räddningstjänsten bör bli mycket tydligare i hur man vill att en räddningsinsats ska genomföras. Detta kommer att skapa förutsättningar för att kunna utveckla förmågan att bistå vårt gemensamma samhälle med väl fungerande räddningsinsatser när en brand väl bryter ut. De kommunala räddningstjänsterna genomför dagligen hundratals räddningsinsatser vid olika typer av olyckor, men vad är en effektiv och väl genomförd räddningsinsats? Efter cirka 20 års yrkeserfarenhet som brandingenjör, med nästan fjorton år som operativt brandbefäl i Storstockholms brandförsvar och fem år som lärare på det tidigare Räddningsverket, är detta något som jag fortfarande skulle vilja lära mig. Olika olyckshändelser kräver skiftande kunskap och förmåga av räddningstjänstens personal, men hur genomförs egentligen den mest effektiva och mest situationsanpassade räddningsinsatsen? Detta har varit en ständigt återkommande frågeställning genom åren, som jag tyvärr till stora delar saknat stöd av min omgivning för att besvara. En norm för räddningsinsats Jag är övertygad om att det skulle vara en mycket stor fördel för alla kommunala räddningstjänster om gemensamma och tydliga riktlinjer för hur räddningsinsatser bör genomföras kunde arbetas fram. Det borde kort och gott införas en norm för hur räddningsinsatser bör vara utformade. En sådan norm skulle underlätta arbetet med att planera och bedriva räddningsinsatser och inte minst arbetet med de kommunala handlingsprogrammen. På flera platser har man redan tagit olika former av lokala initiativ. Dessa arbeten är en bra start att gå vidare med, men det är först med förenade krafter som räddningstjänsten kan arbeta fram ett långsiktigt hållbart hjälpmedel för att planera, bedriva och utvärdera räddningsinsatser. Fastställda typolyckor Det taktiska genomförandet av räddningsinsatsen är själva kärnan. De tillgängliga resurserna ska så effektivt som möjligt nå det specifika målet med räddningsinsatsen. Utifrån detta borde det riktlinjer och krav skapar enkelhet, vilket i sin tur leder till frigjorda resurser Tydliga att satsa på att öka effektiviteten i den svenska räddningstjänsten. vara möjligt att arbeta fram det optimala taktiska genomförande för standardiserade och fastställda typolyckor. Resultatet kan sedan användas för planering, utbildning, övning och utvärdering av insatser. Det blir grunden för en möjlighet att kontinuerligt utbyta erfarenheter och utveckla hur en god räddningsinsats verkligen genomförs. På sikt skapas så ett omfattande kollektivt minne av erfarenheter och lärdomar från räddningsinsatser. En olycka är den andra lik En olycka är aldrig lik en annan var något som jag tidigt i min karriär blev upplyst om av äldre kollegor. Detta skulle vara ett argument till varför man inte kan arbeta fram tydligare riktlinjer för räddningsinsatser. När jag nu själv har mer erfarenhet från olyckor och räddningsinsatser, så inser jag att detta påstående inte stämmer. Jag tycker att de flesta enskilda olyckorna, inom avgränsade områden, är relativt lika varandra. Tydliga och definierade typolyckor skulle ge stora möjligheter att planera räddningsinsatser och därmed också formulera förmågan för insatsen. Ökad effektivitet En stor del av räddningstjänsterna har idag inte tillräckligt tydliga och utförliga beskrivningar av vad räddningstjänstpersonalen ska ha för kunskap och praktisk förmåga för att kunna utföra sitt arbete. Tydliga målsättningar och kravnivåer skapar ökade möjligheter för enskilda individer att själva kunna utvärdera sin förmåga och satsa sin kraft där det behövs för att bli en bra brandman. Osäkerhet i sin egen förmåga att hantera svåra situationer skapar stress och brist på långsiktigt fokus, vilket i sin tur leder till en dålig arbetsmiljö. Tydliga riktlinjer och krav skapar enkelhet, vilket i sin tur leder till frigjorda resurser att satsa på att öka effektiviteten i den svenska räddningstjänsten. Anders Bergqvist, VD Brandskyddsföreningen Sverige x SVENSKA RÄDDNINGSENHETER HAR VALT CORE De kan inte ha fel generalagent WENNERGREN MASKIN AB Debatt Effektivare räddningsinsatser 28 Räddningsledaren nr

16 Konferens Brand 2011 Konferens Brand 2011 Brand 2011 gav konkreta resultat Brand 2011 lyckades beskriva räddningstjänstens breda verksamhet i resultattermer. När det vi gör också har en motsvarighet i vad vi ska åstadkomma, kan vi lyckas föra en sundare dialog. Mingel bland utställarna. Med resurser driver vi verksamhet som ger resultat. Tidigt i planeringsskedet av Brand 2011 fokuserades arbetet på att utveckla formen för konferensen. Mer interaktivitet, mer diskussion och mer konkret som kommer ut från konferensen! Breda resultattermer Programgruppens idé bygger på en tes att den rådande utvecklingen mot mål- och resultatstyrningen riskerar att bli räddningstjänstens egen fiende. Den verksamhet som idag ofta (kan) kläs i mål- och resultattermer speglar bara en liten del av räddningstjänstens verksamhet. Risken med detta kan vara att verksamhet som är väsentlig, och som allmänheten har förväntningar kring, sakteliga försvinner. Kvar blir en liten och smal verksamhet som varken allmänhet eller personal känner igen. Konferensen såg som sitt uppdrag att försöka bidra till att klä räddningstjänstens breda verksamhet också i breda resultattermer! Enkel modell Utgångspunkten blev en enkel modell; Resurser-Verksamhet-Resultat. För med Resurser driver vi Verksamhet som ger Resultat. Rent fysiskt blev detta en modell i tre delar på scenen under hela konferensen. I inledningen visades en nulägesbild med hjälp av modellen. Nuläget kunde beskrivas ganska väl när det gäller räddningstjänstens Verksamhet och dess Resurser. När det kom till att beskriva räddningstjänstens resultat, blev det tunt, men alla vet ju att räddningstjänstens verksamhet åstadkommer mycket. Vi måste dock bli bättre att beskriva det! Mäta resultat Den första föreläsaren som slog an tonen var Håkan Sörman från SKL. Han berättade vikten av att ha resultat som utgångspunkt i den offentliga verksamheten. För räddningstjänstens del rekommenderade han ledorden Jämställdhet, Tillgänglighet, Samverkan och Brukarorienterad kultur som viktiga ledord. Därefter tog Dag Lotsander vid och berättade hur LEAN-filosofin har använts och kan användas för att utveckla verksamheter mot effektivare processer. Vi fick också lyssna på Trafikverkets resa mot nollvisionen, tillsammans med en reflektion kring vad i deras arbetssätta som kan överföras till brandsäkerhetsområdet. Dave Webb berättade om det engelska systemet för att mäta resultat. Detta system har varit satt under kritik en tid. I de ekonomiskt kärva tiderna i England passar man på att ändra detta, men vi fick ändå en inblick i vad det innebär att mäta resultat. Marika Skärvik gav en mycket uppskattad föreläsning om hur det praktiska ledarskapet ska gå till när man gör verklighet av visioner. Aktuellt med krishanteringsförmåga När programmet fastställdes till årets konferens stod det januari i almanackan. Då hade inte tsunamin drabbat Japan. När detta inträffade hade även Sveriges hittills största kärnkraftsövning avslutats, med ett scenario som var kusligt nära det som inträffade i Japan. Detta föranledde oss att lägga in en ny programpunkt. Vi fick lyssna till Lee Ivory, teamleader för räddningsinsaterna i Japan, och Pierre Strid, räddningsledare vid kärnkraftsövningen i Sverige. Förutom att det var intressanta föredrag, bidrog även programpunkten till att vi kunde fördjupa oss i ett av resultatområdena för räddningstjänsten: krishanteringsförmåga. Workshops En av årets utmaningar var att öka interaktiviteten. Vi satsade mycket på att få ett bra pedagogiskt upplägg på konferensens workshops. Vi hade där bra hjälp av Ola Mårtensson. Med hjälp av flitiga skribenter fångade vi upp mycket av vad som sades på dessa workshops. Varje workshop avslutades med att deltagarna markerade 30 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

17 Konferens Brand 2011 sin åsikt på en tavla i en specifik fråga. Dessa tavlor var ett utmärkt sätt att samla in och visualisera deltagarnas åsikter i olika frågor. Aldrig tidigare har vi kunnat samla in och återberätta vad deltagarna på konferensen faktiskt tycker i olika sakfrågor. Vidgat perspektiv Årets konferens ledde till att det perspektiv på resultat som konferensen inleddes med kunde vidgas. Totalt åtta områden identifierades som skulle kunna betraktas som resultat. I skrivande stund håller dessa på att sammanställas och kommer delges alla deltagare. Förhoppningen är att sammanställningen ska kunna bidra till att diskussionen kring räddningstjänstens resultat kan bli bredare och på ett bättre sätt spegla det verksamheten egentligen gör! På så vis har kanske denna konferens satt ett tydligare avtryck. Tack Jönköping hej Uppsala! Jag vill som projektledare rikta ett stort tack till Jönköpings kommun och räddningstjänsten. Utan ert stora engagemang och er positiva inställning hade konferensen inte blivit vad den blev. Brand 2012 går i Uppsala, vi ses där! Ulf Lago, projektledare Brand 2011 Foto: Lovisa Wihk Presentationer från Brand 2011 finns på Vad tar du med dig från konferensen? Det är en bra konferens med bra fokus på resultat. Den har gett inspiration och många nya tankar och idéer. Lean är ett bra exempel på hur vi kan fokusera rätt och effektivisera. Verksamhetslyftet har gett konkreta tips på hur vi kan arbeta med lean inom räddningstjänsten. Jan Sjöstedt, räddningschef vid Räddningstjänsten Varberg Jan Sjöstedt Vad är Verksamhetslyftet? Verksamhetslyftet handlar om hur lean kan tillämpas i offentlig sektor. Det drivs av Trygghetsfonden i samarbete med SKL sedan Här på konferensen har nyfikenheten på lean varit stor. Södertälje och Vara kommun är föregångare inom lean i den kommunala sektorn och har tillämpat konceptet i tre år. Varje organisation måste göra lean till sitt och göra sin egen lean-resa. Titta på den egna verksamheten och kartlägg processerna för att se hur de kan bli effektivare. Lean är ett mer strukturerat sätt att jobba med utvecklingsarbete. Johanna Kreicberg, Verksamhetslyftet Vad har varit bäst hittills? Seminariet Ska vi släcka?. Det är intressant med moderna frågeställningar. Det handlade om rökdykning Johanna Kreicberg kontra dåligt brandskydd. Ska man rökdyka med dåligt byggnadstekniskt brandskydd? Boverket borde ställa högre krav på det byggnadstekniska brandskyddet. Johan Malmqvist, jobbar med förebyggande frågor och som vakthavande befäl på Uppsala brandförsvar Johan Malmqvist Miniseminariet Ska vi släcka?. Företag borde ha en egen ambition med brandskyddet och det borde vara försäkringsbolagens roll att ställa krav och ha tydliga normer för egendomsskydd. Försäkringsbolagen i dialog med räddningsjtänsten. Är det rimligt att vi till exempel rökdyker när ett företag inte tagit sitt ansvar för egendomsskyddet? Det finns en förväntan på vad räddningstjänsten kan utföra som inte alltid stämmer överens med egendomsskyddet. Vi behöver gemensamma värderingsgrunder! Anders Finn, brandingenjör, räddningstjänsten Ale/Kungälv Anders Finn Eftersom jag är ny i branschen var det roligt att få en inblick i den. Det fanns mycket att ta med sig hem. Dave Webb var intressant att lyssna på. Det är bra att kunna dra lärdomar av det som andra redan har testat på. Jag hade dock gärna vilja höra mer om resultatet av deras lokala aktiviteter. Emma Dahlgren, säkerhetskonsult, Brandkåren Attunda Emma Dahlgren Brandrök mer än vanligt sot Om det är riskabelt för hälsan på lång sikt att vara brandman, vad kan då göras för att ändra på detta? Friskabrandmän är ett samarbetsprojekt mellan arbetsmarknadens parter som startades Bakgrunden är ett antal forskningsrapporter och undersökningar som visat på förhöjda risker för brandmän att drabbas av allvarliga sjukdomstillstånd och i värsta fall möta en för tidig död. Ohälsosamma ämnen För att angripa hälsoproblemet på ett mer konkret och praktiskt plan, skapades den så kallade Skellefteåmodellen. I den är det inte de situationer där brandmannen riskerar traumaskador som är av primärt intresse, utan det som granskas är arbetet som utförs dagligen av brandmän runt om i landet. Tyvärr finns alldeles för många vardagssituationer där brandmannen konfronteras med ohälsosamma ämnen, och då utan någon rimlig möjlighet att veta vilka dessa okända ämnen är. Vi vet att det är sot och partiklar, men det ena sotet är inte det andra likt till sin kemiska sammansättning och struktur, däremot behandlas det ofta slentrianmässigt som vanligt sot. Kroppen samlar på sig gifter Brandman är inget genomgångsyrke. Ett yrkesliv på år är mer regel än Initialt var friskabrandmäns ambition att snabbt skapa ett nationellt register över brandmän som drabbats av allvarliga sjukdomar, och på så sätt få de frekvent förekommande diagnoserna klassade som yrkesskador. Detta arbete pågår, dock förväntas det ta tid. undantag. Det finns alltså gott om tid för brandmannen att ladda kroppen med allehanda okända gifter om än i små doser åt gången. Den riktiga boven i dramat tycks vara just den till synes oförargliga vardagskontakten med dessa ämnen. En gång eller några gånger är säkert inte speciellt farligt, men med ständig upprepning riskeras en kritisk gräns att överskridas. Det ligger i sakens natur att det är svårt att ta till sig det faktum att varje gång man kommer i kontakt med sot och partiklar så är innehållet i detta närmast oändligt varierat och alltså till stora delar helt okänt. Detta är den mest markanta skillnaden mellan brandmannavardagen och andra yrkesgrupper där man vanligtvis har god kontroll på vad som är giftigt och hälsovådligt. Det är enklare att skydda sig från kända ämnen än att som brandmannen skydda sig mot sot och partiklar med till största delen okänt ursprung och innehåll. Skellefteåmodellen Tanken med Skellefteåmodellen är att söka upp de dolda faror som döljer sig i brandmannens arbete och eliminera dem. Eftersom de vardagliga sysslorna inte skiljer sig nämnvärt åt, i annat än frekvens, finns alla riskmoment på alla kårer i hela landet i varierande grad. Denna homogenitet gör det också möjligt att snabbt och adekvat ta bort de tillfällen och situationer som är skadliga för hälsan över tid. Skellefteåmodellen jobbar med enkla, rutin- och beteendeförändringar i ett komplext sammanhang, allt från fordonsplacering vid brand till tvätt och hantering av kontaminerade larmkläder och andningsskyddsutrustning. Det är att likna vid ett dominospel där allt hänger ihop, inte minst de ekonomiska aspekterna, här finns pengar att spara. För att möjliggöra nya rutiner och flöden krävs ofta viss investering i bland annat anpassad tvättutrustning. Kostnaderna för dessa investeringar får lov att ses som mycket blygsamma i förhållande till hälsans dyra gåva. Tumörsjukdomar i manliga organ så som testiklar och prostata är överrepresenterade hos brandmän. Kvinnor tar med rätta snabbt plats i brandmannaleden. Det finns ingen forskning som talar för att kvinnors biologi är tåligare än mäns vilket är ytterligare ett skäl att ta brandmannens arbetsmiljö på yttersta allvar. Läs mer på Stefan Magnusson, brandman Skellefteå, ledamot friskabrandmän. Foto: Claes-Håkan Carlsson 32 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

18 Internationellt FEU-möte Internationellt FEU-möte Tillsammans kan vi påverka utvecklingen i EU Årets första FEU-möte hölls i Protaras på Cypern den maj. Cypern bjöd på klarblå himmel och 40 graders värme, så det var tufft för ordföranden att hålla alla delegater kvar i mötesrummet hela tiden. Närmare 40 delegater deltog i förhandlingarna och jag var ensam representant för Sverige. Mötet inleddes med sedvanliga ärenden, godkännande av protokollet från senaste mötet i Slovenien, samt rapporter från president, sekreterare och webmaster. Idéer om framtida samarbete Vicepresidenten Dennis Davies, från den internationella brandförsvarsorganisationen CTIF presenterade deras idéer om framtida förbättrat samarbete mellan våra två organisationer. Tillsammans är vi starka och kan påverka utvecklingen för den europeiska brand- och räddningstjänsten. Närmast på dagordningen är att övertyga EU om behoven av förändringar för brandpersonal i det allmänna arbetstidsdirektivet. Alla var överens om att räddningstjänsten behöver större frihet att planera arbetstidens förläggning. Detta möte har ägt rum under sommaren. En rapport lämnades från EENA, European Emergency Number Association, från deras medverkan i den senaste workshopen i Budapest. Man påtalade vikten I höst fortsätter vi med tre utbildningar som uppskattas av deltagarna och deras chefer. Det är: Heltid Arbetsledning Ledarskap, arbetsgivarelojalitet, gruppdynamik Det blir allt viktigare att leda med tydligt arbetsgivarperspektiv och att utöva ett gott ledarskap. Detta kan vara en personlig utmaning då brandbefälet har egen 34 Räddningsledaren nr av att alla länder fullt ut implementerar 112 som nödnummer. Idag är det fortfarande många som använder andra nummer. Initiativ för bättre säkerhet Ett särskilt initiativ för Fire Fighter Safety har tagits av Italien och deras arbete presenterades av Vincenzo Puccia. Det är ett viktigt initiativ som vi säkert kommer att höra mer om framöver. Projektet har precis startat men har som mål att utveckla dagens säkerhetsbestämmelser och skyddsutrustning. Sverige är ett av de länder i Europa som har det lägsta antalet skador och dödsfall på brandmän. Aktuella nationella rapporter lämnades av Frankrike, Nederländerna, Estland, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien och de nordiska länderna. En genomgående trend är att man förstärker lagstiftningen inom räddningstjänstområdet. Pågående projekt De pågående FEU-projekten, Statistic, IRL under hösten erfaren het av gruppens normer som både kan vara gynnsam och hindrande för verksamheten. RiB Arbetsledning Ledarskap, arbetsgivarlojalitet, pedagogik Det blir allt viktigare för chefer som är räddningstjänstpersonal i beredskap, att leda och styra med tydligt arbetsgivarperspektiv. Detta kan vara en utmaning då många har kamratrelationer till personalen vilket kan vara gynnsamt, men också innebära en del svårigheter. Fire Prevention, Safe Hotel, Vocabulary och Incident Command System uppdaterades under en näst sista dagen. Ett nytt projekt, Safety education for children, har föreslagits, och kan bli aktuellt i framtiden. Det projekt som är svårast att få resultat från är statistik-projektet där Europa fortfarande saknar statistik som gör det möjligt att jämföra olika länder. Safe Hotel är accepterat av nästan alla länder, dock ej Sverige. Vocabularyprojektet är mer eller mindre färdigt och fungerar som en ordbok över räddnings- Styrning Politisk dialog och helhetssyn Detta är en utbildning för att utveckla styrningen av räddningstjänst. Utbildningen vänder sig till dig som arbetar inom räddningstjänsten och som vill utveckla ditt ledarskap och vill anta nya ledarutmaningar. Vill du veta mer? Gå in på vår hemsida för att läsa inbjudan och anmäla dig. Ola Mårtensson, verksamhetschef IRL tjänstbegrepp på olika språk. Incident Command System föreslår en gemensam nomenklatur för ledning av räddningstjänstinsatser. Nästa möte Mötet avslutades med en debatt kring eventuella nya regler för val av president och sekreterare. Val av ny president för kommande tre år kommer att ske vid mötet i Luxemburg den september nu i år. CTIF träffade EU-kommissionär Från de nordiska länderna har vi föreslagit den finländske räddningsdirektören i Tampere, Olli-Pekka Ojanen. Under 2012 genomförs FEU-mötena i Bornholm och Amsterdam. Avslutningsvis måste nämnas att de cypriotiska värdarna bjöd på underbara kulturella och kulinariska övningar under de varma kvällarna. Göran Schnell, ledamot i VU och SBRs representant vid FEU-mötet. Den 24 juni träffade den internationella brandförsvarsorganisationen CTIF EUs kommissionär Laszlo Andor angående behoven av förändringar för brandpersonal i det allmänna arbetstidsdirektivet. CTIF och FEU är överens om att räddningstjänsten behöver större frihet att planera arbets tidens förläggning och vill därför att räddningstjänsten undantas från arbetstids direktivet. Efter mötet i juni skickade CTIF ett brev till EU-kommissionären som sammanfattade deras möte. Brevet finns att läsa på 995:-/mån Erbjudande från Motion & Fitness NYHET CARDIONICS CROSSTRAINER Vårt testband Cardiorace 2175 är ett mycket slitstarkt löpband utrustat med 6 stycken testprogram, pulsmätare samt automatiskt nödstopp. 1195:-/mån Hyr ett löpband från Motion & Fitness i minst 36 månader så byter vi ut bandet mot ett nytt vart tredje år. Samtliga priser exklusive moms och frakt. Motion & Fitness Kabelvägen Norrköping Från och med har Motion & Fitness tagit över försäljning, service och reservdelar för Cardionics produkter. Försäljning, service och utbildning i hantering av One Seven CAFS system rekommenderat av =llverkaren för rökdykning. 70 systemer sälda i Norden. Möt oss på Skånska brandskyddsdagen i Revinge den 15 sept. och Skadeplats i Katrineholm sept. Nordic Fire & Rescue Service AS Försäljning

19 Notiser Notiser Ungdomar tävlade i brandstafett Vartannat år arrangerar CTIF en internationell tävling för ungdomsbrandkårerna. I år gick tävlingen i Slovenien. Sverige deltog med ett lag med 12 personer. I tävlingen kunde dock inte det svenska laget hävda sig. Österrike, till exempel, har cirka ungdomsbrandmän. Av dessa får 20 ungdomar delta på tävlingarna. I Sverige har vi inte ett lika stort urval utan får handplocka deltagare. De svenska ungdomarna åker för att ha roligt och skaffa kontakter. Tävlingen Tävlingen är indelad i tre olika moment: Stafett på löparbanan med brandmateriel som stafettpinne, bana på gräs där man ska hoppa över vattenhinder, krypa igenom tunnel, gå balansgång och spruta vatten samt placera rätt brandutrustning på rätt plats. 38 lag tävlade från 20 nationer. Det svenska laget kom på 30 plats. Arrangörslandet Slovenien vann. Nästa gång tävlingen arrangeras är 2013 och då är värdlandet Frankrike. Tävlat i många år Ungdomsbrandkåren i Sverige har varit med på tävlingarna i många år. Ungdomsbrandkåren i Laholm deltog för sjunde gången. Det är en ungdomsbrandkår som aktivt satsar på att ge ungdomarna denna möjlighet att bl a knyta internationella kontakter och skapa nätverk med andra ungdomsbrandmän. CTIF CTIF Comité Technique International De Prévention et d extinction du Feue bildades i Paris, år Huvudsyftet var och är fortfarande utbyte av kunskap. Idag kallas organisationen CTIF-international association of fire and rescue service. Ungdomsbrandkårerna i Sverige och världen ligger under CTIF-organisationen. Läs mer på: ctif.se och ctif.org Sveriges ungdomsbrandkårer Förbundet Sveriges ungdomsbrandkårer är en ideell riksorganisation som verkar för att riskmedvetandet ökar bland ungdomar. Läs mer på Flamskydd utan långlivade kemikalier På bred front inom EU ska företag ges chansen att bevisa att deras produkter inte innehåller långlivade kemikalier (POPs). Detta gör att konsumenten själv kan välja produkter som är fria från kemikalier som är långlivade och skadliga för oss och vår miljö. Det blir en slags frivillig certifiering som förenklar för konsumenten att välja de bästa produkterna och få företag att ta sitt ansvar. Umeå brandförsvar vann en rökmaskin En rökgenerator speciellt utformad för att producera realistisk rök vid rökövningar. Vad kan möjligen vara en bättre tävlingsvinst? På uppdrag av Umeå Brandförsvar, vill jag tacka Haagen för rökgeneratorn. De automatiska rumsinställningarna kommer att passa perfekt för våra övningar, säger Alexander Lindström, brandman på Umeå brandförsvar som var en av fem vinnare i Haagens rökgenerator-tävling. Det svenska företaget Paxymer har utvecklat det första flamskyddet i världen som från ob eroende part är bevisat fri från långlivade kemikalier (POPs). Vi är oerhört stolta över att ha varit med från början i det här projektet, det är kul att det nu går vidare in i nästa fas, säger Amit Paul, VD för Paxymer AB. Ergonomisk slangrullare På bara 10 sekunder ska en 25 meter lång brandslag kunna rullas ihop med den här produkten. Den monteras på en borrskruvdragare och sedan är det bara att trycka på knappen. En skiva av kraftig lagerplast underlättar upprullningen och gör jobbet lättare. Konstruktionen gör att klämskador inte ska kunna ske. Hanteringen av brandslangar blir enklare och både nacke och axlar får det skonsammare. Läs mer om produkten Wind-X Large på Rening av släckvatten på MSB Revinge Med en ny reningsanläggning ska MSB Revinge ta till vara sina utsläpp av släckvatten. Anläggningen som ligger i anslutning till övningsfältet ska rena släckvattnet med biologisk rening i form av långtidsluftning i tank, vinddriven luftning i damm och en energiskog. Reningen ska leda till bättre miljö, ökad miljökompetens bland studenterna och minskade kostnader för hantering av släckvatten. Vi försöker leva upp till de nationella miljömålen som inkluderar grundvatten av god kvalitet och giftfri miljö, säger Dennis Göransson, projektledare för MSB Revinges miljöanläggning. Riksbrandutbildarna ny utbildningsorganisation Föreningen Riksbrandutbildarna är en nationell utbildningsorganisation. I nuläget har föreningen 30 instruktörer, alla erfarna brandbefäl. På årsmötet valdes Ingemar Svensson i Malmö till ordförande. Övriga ledamöter i styrelsen är 15 kubikmeter skum På MSB Revinge förbrukas cirka 15 kubikmeter skumvätska varje år. Tidigare har det förorenade släckvattnet körts iväg för omhändertagande vilket har kostat omkring en miljon kronor om året. Den nya anläggningen kommer att betala sig på ett par år. Energiskogen ger förnybart bränsle Det förorenade släckvattnet innehåller också kadmium i mindre koncentrationer. Kadmium bryts inte ner i den biologiska reningen utan tas i stället upp av energiskogen. Energiskogen skördas efter tre till fyra år. brandmästare John Peterson, brandmästare, Per-Åke Larsson, brandinstruktör, Robert Karlsson, Ulf Conradsson, brandkonsult, Thomas Hansson, brandinspektör och Gustaf Erichs, sekreterare. Läs mer på Tillträde för utomstående Nu finns en ny lösning för att ge tillträde för utomstående till låsta byggnader. Med en elektronisk nyckelbox som kan öppnas från en kontroll central eller via RAKEL kan räddningstjänst, hemtjänst och andra samhällsfunktioner ges tillträde. Man slipper nycklar och fastighetsägaren vet alltid vem, var och när någon släpps in i ett låst utrymme. Läs mer på stegar som räddar liv Wibe LADDeRS brand & RäDDningSStegAR Hultafors AB box 145 / telegatan nässjö Mail: tel: Fax: Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

20 Notiser Redovisade regeringsuppdrag I slutet av maj redovisade MSB flera utredningsuppdrag till regeringen på temat stärkt trygghet och säkerhet genom ökad samverkan. Krav på brandvarnare i alla bostäder MSB lämnade ett antal förslag för att öka brandskyddet i våra boendemiljöer som flerfamiljshus och småhus samt inom vård- och omsorgsboenden för äldre. Till exempel föreslår man att MSB via föreskrifter ska kunna ställa krav på brandvarnare i alla bostäder samt på brandskyddet på vård- och omsorgsboenden. Dessa krav skulle bland annat vara brandlarm och att någon form av livräddande insats kan påbörjas inom en viss tid, antingen via personalen eller med hjälp av ett automatiskt släcksystem. Handlingsplan för färre bränder i skolmiljö MSB har även redovisat ett förslag till en nationell handlingsplan mot bränder i skolmiljö. I den konstateras att kunskap om varför det brinner i skolorna och metoder för att förebygga problemet till stora delar redan finns, men att kommunerna måste arbeta aktivt med problemet. Inte bara som ett brandproblem utan också som en del i skolornas ordinarie trygg- och säker hetsarbete. Handlingsplanen är framtagen i samarbete med Skolverket och Rikspolisstyrelsen. Samutnyttja samhällets beredskapsfunktioner Ett annat arbetsområde handlar om bättre tillgänglighet till hjälp vid nödlägen. MSB föreslår en försöksverksamhet där så kallade blåljusmyndigheter och andra offentliga beredskapsfunktioner samarbetar för ökad trygghet och säkerhet, framförallt i glesbygd. Man föreslår även att man ser över hur de olika beredskapsfunktioner som finns inom kommunerna kan utnyttjas mer effektivt för att öka tillgängligheten till hjälp vid nödlägen. Utveckling och samordning av samhällets räddningstjänst MSB föreslår att ett centralt forum etableras för en aktiv utveckling och samordning mellan samhällets olika grenar av räddningstjänst. Syftet med detta forum är bland annat att uppnå effektivare och mer samordnade insatser. Färre söker chefstjänster Antalet sökande per högre chefstjänst har minskat i både privat och offentlig sektor på två år har antalet sökanden mer än halverats. I offentlig sektor finns i genomsnitt en sökande per chefstjänst. Det visar siffror från Ledarna. Statistik från Ledarna och Arbetsförmedlingen visar att antalet nyanmälda chefsjobb ökar kraftigt. Men antalet sökande per tjänst minskar både i privat och offentlig sektor och är nu respektive 8,6 och 1,1 sökande per chefstjänst. Utvecklingen med färre sökande till chefstjänster är alarmerande, i synnerhet när det gäller välfärdssektorn som står inför stora utmaningar. Utan ett gott ledarskap är risken stor att verksamheterna inte klarar av att leva upp till de krav på effektivitet och hög kvalitet som efterfrågas, säger Annika Elias, ordförande i Ledarna. Key Protect AB -Det säkra valet EN NYCKEL TILL ALLA AUTOMATLARM? Brinab AB Det kompletta brandvaruhuset Jo, detta är sant! Använd objektnyckelskåp så slipper ni alla nycklar på stationen. Ni kan åka direkt till objektet om styrkan är borta från stationen. Vårt nyckelskåp håller högsta skyddsklass 5 certifierat av SBSC VNT nr Låssystemet Assa DP Click Låssystemet Assa Twin Låssystemet Kromer Brinab AB Box 3005, Sundsvall , tlf Räddningsledaren nr Karang_Ytbärgare_90x112.indd

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till

Läs mer

Föreningen Sveriges Brandbefäl

Föreningen Sveriges Brandbefäl Föreningen Sveriges Brandbefäl Jörgen Hallberg 1:e V. ordförande Brandman i Helsingborg Brandingenjör i Helsingborg 15 år på SRV Räddningschef i Värnamo Räddningschef i Helsingborg www.brandbefal.se facebook.com/sbbsverige

Läs mer

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j Borlänge 26 28 maj Välkommen till Quality Hotel Galaxen i Borlänge Äntligen! Nya möjligheter i en ny tid. Nu är fönstret vidöppet för den som vill utveckla kommunens säkerhetsarbete, med skydd mot olyckor

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

k c bä r a m m a a H Len

k c bä r a m m a a H Len Lena Hammarbäck Med det här programmet kan du välja aktivitet på övningsfältet. Branschutställarna och Storstockholms brandförsvar finns på plats hela dagen. Kontaktuppgifter Tid och plats Konferensen

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2013-10-01 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20130748 Brand i källare i flerbostadshus,, Olofström Upplysningar om branden Larmtid: Onsdag 2013-09-11, kl. 10:26 Adress:,

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

Insatssammanställning

Insatssammanställning RÄDDNINGSTJÄNSTEN Smedjebackens kommun Insatssammanställning Datum: 2014-07-04 Diarienr: 2014.33 Utredare: Lars Andersson Eget larmnummer:201400102 SOS larmnummer:52749681 Orsaken till undersökningen:

Läs mer

Internt nr: 30-20. Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19 Jan Sjöstedt. Version: 1.5

Internt nr: 30-20. Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19 Jan Sjöstedt. Version: 1.5 1 Räddningstjänsten Väst Räddningstjänstens operativa förmåga Upprättad:2013-07-26 Jens Christiansson Reviderad: 2014-12-17 Jens Christiansson Internt nr: 30-20 Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19

Läs mer

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar!

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar! VI KRÄVER FORTSATT DYGNET-RUNT-BEMANNING PÅ BRANDSTATIONEN I ÖSTHAMMAR! Bemanningen ska inte understiga den som finns nu: 1 styrkeledare + 1 brandman dygnet runt Bakgrund och motivering till kravet: Uppsala

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Olycksundersökning och Insatsutvärdering

Olycksundersökning och Insatsutvärdering Kalmar Brandkår Olycksundersökning och Insatsutvärdering Händelse: Brand i affärscenter Datum: 20111012 Larmtid 22:20 Adress: Berga centrum Utförd av: Lennart Ericson, Karl-Johan Daleen Kalmar brandkår

Läs mer

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet Rapport om framtagandet av övningskort till Mittuniversitetet Av: Peter Flobecker och Magnus Rudberg Handledare: Martin Neldén, Räddningsverket 0612-822 35 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe Malmö Juniorbrandkår De sista åren med Malmö Brandkår 2009 Lars-Owe Göthe Brandstation årets höjdpunkt! Den 18-19 juni 2005 hölls den sista Brandstationen under Malmö Brandkår. Ute på övningsplatsen Barbara,

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Om Effektiva insatser

Om Effektiva insatser Effektiva insatser Om Effektiva insatser Effektiva insatser är ett utbildningskoncept för Räddningstjänsten Storgöteborgs operativa personal. Utbildningen omfattar föreläsningar, förevisningar, diskussionsuppgifter,

Läs mer

Syftet med detta dokument är att redovisa Södertörns brandförsvarsförbunds syn på behov av brandposter i olika bebyggelsemiljöer.

Syftet med detta dokument är att redovisa Södertörns brandförsvarsförbunds syn på behov av brandposter i olika bebyggelsemiljöer. Södertörns brandförsvarsförbund PM Brandvattenförsörjning Nr: 608 Datum: 2006-11-29 Bakgrund Vatten är den helt dominerande släckmetoden vid brand i byggnad. Därför har samhället sedan mycket lång tid

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL. avseende KEMBEREDSKAP SKÅNE

SAMVERKANSAVTAL. avseende KEMBEREDSKAP SKÅNE SAMVERKANSAVTAL avseende KEMBEREDSKAP SKÅNE mellan Kommunförbundet Skåne och Bjuvs Räddningstjänst AVTAL AVTALSPARTER Mellan Kommunförbundet Skåne med organisationsnummer 837600-9109, nedan kallad KFSK

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007 LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm Verksamhetsberättelse 2007 Redovisning av skolutbildning - hösten 2007 1 Verksamheten i korthet Under året har vi haft 14 övningar på respektive

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 511.2014.01017 Sida 1(8) 2014-10-08 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Brand i byggnad Utredare Magnus Östlund Medutredare --------------------------- Olycksdatum 2014-09-04 Utredningsdatum 2014-09-04

Läs mer

Gaslager Skallen Halmstads kommun

Gaslager Skallen Halmstads kommun Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-01-11 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan I GUDRUNS spår Ett självinstruerande material om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Utgiven av kommunerna, Brandskyddsföreningen och Länsstyrelsen i Halland Upphovsmän:

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Reviderad 2012-12-27 Dnr 2011 29 175 Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Bakgrund OKQ8 AB omfattas genom sin

Läs mer

Brand på hotell Swania i Trollhättan

Brand på hotell Swania i Trollhättan Brand på hotell Swania i Trollhättan Bakgrund (LSO 3 kap, 10 ) Syftet (att lära) Uppdrag Ledningsperspektiv (beslutsfattande, samverkan) Taktik Kommunikation Risk Strategisk och normativ ledning Hotell

Läs mer

Olycksutredning. Brandorsak, brandförlopp och erfarenhetsåterföring. Insatsrapport, fotobilaga,

Olycksutredning. Brandorsak, brandförlopp och erfarenhetsåterföring. Insatsrapport, fotobilaga, Anledning till undersökningen: Brand i skola Persberg Olycksutredning Datum 2012-05-30 Handläggare Peter Karlsson Diarienummer 139/12-309 Uppdragsgivare: Uppdrag: Undersökningen utförd: Bilagor: Bergslagens

Läs mer

OLYCKSUNDERSÖKNING. Takbrand Drottninggatan, Mariestad

OLYCKSUNDERSÖKNING. Takbrand Drottninggatan, Mariestad RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Datum: 2011-09-19 Diarienr: E1179 OLYCKSUNDERSÖKNING Takbrand Drottninggatan, Mariestad Innformation om olyckan: SOS ärendenummer: 3053767 Eget larmnr: 201100871 Larmtid:

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015 Stadgar för Sveriges HR Förening Sveriges HR Förening orgnr. 802004-2159 (The Swedish Association for Human Resource Management) Fastställda vid stämman den 29 mars 2012. Föreningen bildad 1921 1. Föreningens

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

Viktig information till allmänheten

Viktig information till allmänheten Viktig information till allmänheten från Räddningstjänsten Västervik och OKQ8 AB RÄDDNINGSTJÄNSTEN Du som får denna information, bor eller vistas i närheten av en anläggning som innebär vissa risker för

Läs mer

Förundersökning Brand på Tolvåkersskolan i Löddeköpinge 2012-01-12

Förundersökning Brand på Tolvåkersskolan i Löddeköpinge 2012-01-12 Förundersökning Brand på Tolvåkersskolan i Löddeköpinge 2012-01-12 Tommy Skeppland DOKUMENTINFORMATION Ärende: Förundersökning Handläggare: Tommy Skeppland Beställare: BLN Diarienummer: 1900.2012.00310

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskydd i gästhamnar Räddningstjänst och

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM. anslutet till KALMAR BRANDKÅR i samband med Räddningstjänstavtal

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM. anslutet till KALMAR BRANDKÅR i samband med Räddningstjänstavtal KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM anslutet till KALMAR BRANDKÅR i samband med Räddningstjänstavtal INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...1 2 ANSVAR...1 3 ANSLUTNING...2 4 ORGANISATION VID LARM...2 5 UTBILDNING...2

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Antagen av kommunstyrelsen i Tranås 2010-12-20, 196. SB Kommunens plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Farlig verksamhet Då Carpenter

Läs mer

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN UPPSALA BRANDFÖRSVAR. I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN Plan enligt 3 kap 6 förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Antagen av räddningsnämnden

Läs mer

OLYCKSUNDERSÖKNING. Kalmar Brandkår

OLYCKSUNDERSÖKNING. Kalmar Brandkår Kalmar Brandkår OLYCKSUNDERSÖKNING Händelse: Brand i grisstall Datum: 2014-03-02 Larmtid 03:33 Adress: Glasholm, Halltorp Utförd av: Lennart Ericson, Karl-Johan Daleen Kalmar brandkår undersöker olyckor

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Olycksundersökning Brand i Norrevångshallen, Eslöv 2010-06-10

Olycksundersökning Brand i Norrevångshallen, Eslöv 2010-06-10 Olycksundersökning Brand i Norrevångshallen, Eslöv 2010-06-10 Bertil Nilsson DOKUMENTINFORMATION Ärende: Olycksundersökning Handläggare: Bertil Nilsson Kvalitetsgranskare: Anna Andersson-Carlin Diarienummer:

Läs mer

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll Krisplan för Bele Barkarby Innebandy Innehåll Inledning...2 Krisplanen syfte...2 Krisen kommer...2 Svårare olycka eller dödsfall...2 Första insatsen...2 Efter olycka / dödsfall... 2 Insatser efter olycka

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Projektplan 2011 - En Brandstation för alla Linda Granqvist Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Bakgrund Räddningstjänsten i Sverige står inför många utmaningar. Ett säkrare och tryggare samhälle,

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

INFORMATION. Ny insatsrapport

INFORMATION. Ny insatsrapport INFORMATION 2014-0 4-01 Ny insatsrapport Den arbetsgrupp som arbetat med att utveckla insatsrapporten har nu kommit med ett förslag till ny insatsrapport. För att rapporten ska bli riktigt bra behövs nu

Läs mer

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här är några enkla

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM Anslutet till Västra Sörmlands Räddningstjänst 1/7 Innehållsförteckning 1. Inledning 3. 2. Ansvar 3. 3. Anslutning 4. 4. Nycklar 4. 5. Organisation vid larm 4, 6. Utbildning

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Vad gör Du om det brinner hos Dig? Att det skulle kunna börja

Läs mer

INFO 3/2013 (2013-10-11)

INFO 3/2013 (2013-10-11) INFO 3/2013 (2013-10-11) Lägesrapport om Självskyddsutbildning till allmänheten Fler kårer än tidigare har beviljats medel via förbundet från MSB för information till allmänheten, de så kallade självskyddspengarna.

Läs mer

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Regeringsgatan 38 NK 100. 111 77 Stockholm. Tel: 08/762 90 00 www.hufvudstaden.se Förebyggande brandskydd En brand är bland det värsta som kan inträffa i en

Läs mer

Datum Ert datum 1(2) Räddningstjänsten 2010-03-10 Handläggare, telefon Vår beteckning Peter Ehrenstråhle, 016-710 74 67 540.2010.00010.

Datum Ert datum 1(2) Räddningstjänsten 2010-03-10 Handläggare, telefon Vår beteckning Peter Ehrenstråhle, 016-710 74 67 540.2010.00010. Datum Ert datum 1(2) Räddningstjänsten 2010-03-10 Handläggare, telefon Vår beteckning Peter Ehrenstråhle, 016-710 74 67 540.2010.00010.5876 Er beteckning MSB Myndigheten för samhällskydd och beredskap

Läs mer

DOKUMENTINFORMATION. Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167. Händelse:

DOKUMENTINFORMATION. Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167. Händelse: DOKUMENTINFORMATION Ärende: Förundersökning Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167 Händelse: Branden/olyckan 2012-12-10, måndag, klockan. 14.37 Insatsrapport

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

Gör så här om larmet går

Gör så här om larmet går Till boende i Hagfors kommun med omnejd November 2013 Gör så här om larmet går Information om verksamheterna vid Uddeholms AB och Metso Paper Sweden AB, Refiner Segments Risker Säkerhetsarbete Allmänhetens

Läs mer

Utvecklingsseminarium. Quality Hotel Globe, Arenaslingan 7, Johanneshov

Utvecklingsseminarium. Quality Hotel Globe, Arenaslingan 7, Johanneshov Utvecklingsseminarium STOCKHOLM 17 18 September 2013 Quality Hotel Globe, Arenaslingan 7, Johanneshov STOCKHOLM 17 18 September 2013 Quality Hotel Globe, Arenaslingan 7, Johanneshov DAG 1 09.30 10.00 Registrering

Läs mer

Svensk Flyghistorisk Förening

Svensk Flyghistorisk Förening Svensk Flyghistorisk Förening Protokoll fört vid årsmöte på F 7 Såtenäs 5 april 2014 1. Årsmötets öppnande Årsmötet inleddes med premiärvisning av SFF rekryteringsfilm varefter ordförande öppnade mötet

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

PM 4 Utrymning med hjälp av räddningstjänst

PM 4 Utrymning med hjälp av räddningstjänst 1 (7) PM 4 Utrymning med hjälp av räddningstjänst Avser Utrymning med hjälp av räddningstjänst Gäller fr.o.m. 2014-11-27 1. Inledning Detta PM syftar till att tydliggöra frågor som är kopplade till utrymning

Läs mer

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19 Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergripande i LSO 2004 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Minskad detaljreglering

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Citat ur några tidningsartiklar.

Citat ur några tidningsartiklar. Syftet Vi vill med denna konferens skapa en dialog för att vi tillsammans ska kunna förebygga samt hantera konsekvenserna vid en eventuell olycka eller sjukdomsutbrott. Citat ur några tidningsartiklar.

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Södertörns brandförsvarsförbund Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså

Läs mer

Utredning beträffande totalbrand i villa,

Utredning beträffande totalbrand i villa, Sida 1 Datum 2011-10-25 Vår beteckning 500-2011-00826-1 Utredning beträffande totalbrand i villa,, Örebro. Upplysningar om händelsen Larmtid: 2011-07-26 kl. 02:00 Tisdag Adress: Objektstyp: Villa Startutrymme:

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM Anslutet till Bohus räddningstjänstförbund 2013-01-01 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 ANSVAR... 4 3 ANSLUTNING... 4 4 ORGANISATION VID LARM... 4 5 UTBILDNING...

Läs mer

Malmö i mars 2011 Nr. 1/2011 BRAGDBLADET. Vad händer i huset? Informationsblad från Bostadsrättsföreningen Storbragden

Malmö i mars 2011 Nr. 1/2011 BRAGDBLADET. Vad händer i huset? Informationsblad från Bostadsrättsföreningen Storbragden Malmö i mars 2011 Nr. 1/2011 BRAGDBLADET Vad händer i huset? Informationsblad från Bostadsrättsföreningen Storbragden Styrelsen i vår förening består av tre ledamöter, Patrik Ekström, Lena Nilsson och

Läs mer

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE och förkortas ERIS. ERIS är ett ideellt förbund av lokala föreningar. 2 FÖRBUNDET

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar och

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM anslutet till Luleå Räddningstjänst 2006-03-16 Senast utskrivet 2006-06-20 08:26 1 INLEDNING... 1 2 ANSVAR... 1 3 ANSLUTNING... 2 4 ORGANISATION VID LARM... 2 5 UTBILDNING...

Läs mer

Vad gjorde vi efter Lindex-branden?

Vad gjorde vi efter Lindex-branden? Vad gjorde vi efter Lindex-branden? Sandra Danielsson Det startar en brand Brandlarmet aktiveras kl 13.13.01 Första enhet larmas kl 13.13.51 och ser rökpelare från vagnhallen. 3-5 min efter brandlarmet

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

PROTOKOLL Nr 4/2014 1 (6) Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg 2014-09-22. Tid 2014-09-22. K 20, Skövde

PROTOKOLL Nr 4/2014 1 (6) Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg 2014-09-22. Tid 2014-09-22. K 20, Skövde PROTOKOLL Nr 4/2014 1 (6) Sammanträde Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg Tid Plats Närvarande K 20, Skövde Roland Wanner Västra Götalandsregionen ordförande Torgny Andersson Försäkringskassan vice ordförande

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

Samfälligheten Grimsta B

Samfälligheten Grimsta B Samfälligheten Grimsta B Protokoll från ordinarie stämma 2005 2006-02-21 kl.19:00-21:30 1. Stämmans öppnande Björn Hedlund hälsade samtliga välkomna och förklarade stämman öppnad. 2. Val av mötesfunktionärer

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar!

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! 1 Innehåll Brandinstruktörsutbildning... 3 Brandombud... 4 Brandutbildning... 5 Information

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen Höganäs Management System Page 1(5) Syfte och omfattning Katastrofledningsgruppen sammankallas primärt vid olyckor som förorsakat eller riskerar att förorsaka förluster av stora värden, människoliv eller

Läs mer

Styrelsemöte för ViS Lernia, Stockholm 2008-06-12

Styrelsemöte för ViS Lernia, Stockholm 2008-06-12 Styrelsemöte för ViS Lernia, Stockholm 2008-06-12 Deltagare Ronny Spångberg ordförande Katharina Sjögren Edström vice ordförande Annika Ramsell kassör Jussi Koreila vice kassör Jonas Jonsson vice sekreterare

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM

HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM Framtida hantering av automatiska brandlarm anslutet till Luleå räddningstjänst Arbetsgrupp: Kalle Håkansson Ronnie Lindberg Torbjörn Landström Tomas Wikström Jon Kero

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Bergslagens Räddningstjänst. Rökdykarinstruktion. Johan Eriksson/ Gunnar Svensson/ Joakim Svärd/ Roger Liderfors Rev. 2008-02-20

Bergslagens Räddningstjänst. Rökdykarinstruktion. Johan Eriksson/ Gunnar Svensson/ Joakim Svärd/ Roger Liderfors Rev. 2008-02-20 Bergslagens Räddningstjänst Rökdykarinstruktion Johan Eriksson/ Gunnar Svensson/ Joakim Svärd/ Roger Liderfors Rev. 2008-02-20 1 Förord Denna instruktion syftar till att uppnå största möjliga säkerhet

Läs mer