Praktik för livet hos Norrhälsinge sid Utbildning för utryckningsförare sid 3. Allt från Brand 2006 i Sundsvall. Dålig koll på brandskyddet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Praktik för livet hos Norrhälsinge sid 16-17. Utbildning för utryckningsförare sid 3. Allt från Brand 2006 i Sundsvall. Dålig koll på brandskyddet"

Transkript

1 Räddningsverkets tidning Nr 4 Juni 2006 Praktik för livet hos Norrhälsinge sid Utbildning för utryckningsförare sid 3 Dålig koll på brandskyddet sid 4 20 år med Räddningsverket sid Allt från Brand 2006 i Sundsvall sid 6-9

2 inledaren Sirenen Nr 4 Juni 2006 Samverkan är nyckeln till framgång INNEHÅLL nyheter Bara var tredje brandskyddskontroll utförd 4 Stopp för 48-timmarsvecka? 5 Stockholm storsatsar på IR-utbildning 10 Berg av lastpallar i gymnasiets aula 11 Karlstad tar täten för tryggheten 12 Frågetecken kring ny lag om farligt gods 14 Tuff praktik hos Norrhälsinge 16 I slutet av maj fattade riksdagen beslut om vårt lands krisberedskap och krishantering. De förslag som lämnats i propositionen, Samverkan i kris för ett säkrare samhälle, klubbades igenom. Det politiska målet har lagts fast; vi ska förbättra förmågan att hantera svåra kriser, fler varningsklockor ska installeras, samhällets samlade resurser ska användas effektivt och de som bor i Sverige ska ges en bättre kriskunskap. Intentionen med lagen om skydd mot olyckor att var och en av oss ska vara medveten om det egna ansvaret finns också som en målsättning för samhällets krishantering. Bra krishantering på lokal nivå I riksdagsdebatten konstaterade försvarsminister Leni Björklund än en gång att det finns en bra organisation för hantering av kriser på lokal och regional nivå. Nu gäller det att skärpa förmågan på den centrala nivån. Ett led i den föresatsen är att ge en krisledande myndighet det operativa ansvaret för insatserna på nationell nivå vid särskilt svåra händelser med konsekvenser inom flera samhällssektorer. Det ska ge en bättre samordning av de åtgärder som vidtas, enligt regeringen. Det är med stort intresse vi väntar på regeringens direktiv till den eller de personer som dels ska utreda den krisledande myndigheten, dels den sammanläggning som ska göras av lämpliga delar av Krisberedskapsmyndigheten och Räddningsverket. Jag har tidigare sagt att detta är nödvändiga och logiska åtgärder. Vilka resultaten än blir av dessa organisatoriska förändringar är nyckeln till en framgångsrik krishantering samverkan mellan de parter som agerar. Samverkan ska vara en självklarhet Samverkan är navet kring vilket allt ska cirkulera, enskilda medarbetare och myndigheter. Samverkan går inte att organisera fram, den måste uppfattas som naturlig och självklar för alla som deltar i komplexa räddningsinsatser lika väl som krishantering. Räddningsverket har en klart uttalad vilja att efter bästa förmåga på alla sätt medverka till att den politiska inriktningen ska kunna förverkligas så snabbt som möjligt. Om ungefär en halv månad fyller Räddningsverket 20 år. Jag själv har inte funnits med under verkets barn- och ungdom, utan har fått förmånen att leda en erfaren 20-åring. Men jag har förstått att den myndighet som startade sin verksamhet 1 juli 1986 i många avseenden har förändrats och anpassats. Det var länge sedan totalförsvar och fredsräddningstjänst kunde ses som en samlande beskrivning av vår verksamhet. Vi är på god väg att bli den säkerhetsmyndighet som varit vårt mål. Vi kan inte längre betraktas som en sektorsmyndighet. Vi är mer en expertmyndighet, med verksamhet över flera områden, med mer eller mindre starka kopplingar till varandra. Denna ökade tvärsektoriella bredd har av och till ifrågasatts. Jag är helt säker på att detta vidare perspektiv måste anläggas på samhällets säkerhetsarbete, där vi har en av de absoluta huvudrollerna. Ny översyn av utbildningen För att möta samhällets utbildningsbehov inom risk och säkerhet måste Räddningsverket kunna erbjuda en utbildning som är långsiktig, konkurrenskraftig, kundanpassad och kvalitativ. Därför har vi beslutat att göra en ny översyn av vår utbildningsverksamhet. Vi måste hela tiden anpassa oss till en föränderlig omvärld. Arbetet ska präglas av en stark ambition att vi ska kunna svara upp mot marknadens krav och fortsatt framstå som en efterfrågad utbildningsanordnare för främst kommuner men också övriga myndigheter, företag och organisationer. Det är i detta sammanhang mycket viktigt att vi skapar resurser för en utveckling av utbildningsverksamheten så att vi kan tillgodose våra kunders behov under en överskådlig framtid. Göran Gunnarsson Generaldirektör, Räddningsverket Brand 2006 För mycket fokus på stora krisen 6 Statistik i faktaportal på webben 7 Bensinen borde kosta kr litern 8 Norrköping ska bli bäst på förebyggande 9 Räddningsverket 20 år Det var en gång en brandkår Skydd mot olyckor i varje människas vardag 22 SMO-utbildning i akademiska systemet 23 Konkurrens om att vara trygghetsleverantör 24 Kommunerna navet i skydd mot olyckor 25 erfarenheter Vattendykare räddade bilist 26 Tuja brandfarlig prydnadsbuske 27 Sirenens räddningsskola Systematiskt brandskyddsarbete 28 ordet fritt Gör oanmälda besiktningar på byggen 31 Många SMO-elever klarar inte utryckning 32 eftersläckning Kaare brandsjö stämplar ut 38 sista sidan Frivillig och stolt 40 Omslagsbilden Foto: KATARINA SELLIUS 16-åriga Sanna från Västerås fria gymnasium var en av ungdomarna på praktikvecka hos Norrhälsinge räddningstjänst. Varvet var tufft, besvärligt och trångt. Jag som trodde jag hade cellskräck, säger hon efteråt, stöttad av deltidsbrandman Carina Odenland. Sirenen Räddningsverkets tidning Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, Karlstad. E-post: Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Upplaga: exemplar. Adressändring görs via epost eller genom talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen skickas till: Prenumeration, Sirenen, L 257, Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring. Tryck: VLT Press, Västerås. Tryckt på miljövänligt papper. Tryckdag detta nummer: 8 juni. Nästa nummer trycks 16 augusti Redaktion Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare Gunno Ivansson Journalist Per Larsson Journalist Katarina Sellius Frilansjournalist

3 Sirenen Nr 4 Juni 2006 nyheter Foto: BJÖRN PERSSON/WIGHSNEWS Det senaste försöket för tio år sedan misslyckades, men nu ser det äntligen ut att bli en nationell utbildning för utryckningsförare. En tungt vägande orsak är de många blåljusolyckorna. Det finns också en stor efterfrågan på utbildning hos utryckningsförarna själva. Vid den här olyckan i Norrköping 2004 kolliderade en polisbil under utryckning med en ambulans. Nationell utbildning för utryckningsförare på gång Till midsommar ska en arbetsgrupp presentera ett förslag till nationell utbildning för utryckningsförare. Utbildning ska bli cirka två veckor lång och tanken är att den genomförs under första anställningsåret. Utryckningskörning Ända sedan Fri väg-dispenserna försvann och kravet på C-körkort infördes i mitten av 1990-talet har en utryckningsförarutbildning diskuterats. Det som talar för att det ska bli av den här gången är att alla inblandade myndigheter är med på tåget. Dessutom finns en stor efterfrågan från utryckningsförarna själva. För många blåljusolyckor En orsak till att en utryckningsförarutbildning åter aktualiserats är blåljusolyckorna, nästan en i veckan. Vi har tittat på ett antal utryckningsolyckor och tror att med en bättre utbildning skulle många kunnat undvikas, säger Magnus Ström, Vägverket, som leder den arbetsgrupp som nu ska lämna förslag till en nationell utryckningsförarutbildning. I arbetsgruppen finns även representanter för Räddningsverket, Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Tullverket och Arbetsmiljöverket. Pilotutbildning i höst Ambulansen i Dalarna har i flera år utbildat ambulansförare. Förra året lyckades de förmå Vägverkets utbildningscentrum (VUC) att engagera sig för att kvalitetssäkra utbildningen. VUC tog fram en utbildningplan och i höst körs en pilotutbildning. Den blir ett test av de idéer vi har för den nationella utbildningsplanen, säger Magnus Ström. Pilotutbildningen blir 16 dagar lång men är uppdelad på fyra block som i kombination med hemuppgifter beräknas genomförd på 2-3 månader. De två första blocken är repetetion och fördjupning av trafikkunskaper, de två andra blocken behandlar trafikpsykologi och pedagogik. Pedagogik och psykologi Vi tittar på vilka faktorer som påverkar människor och som gör att man är en bättre utryckningsförare dag ett än dag två. Den innehåller perceptionspsykologi och hur trafikmiljön påverkar människor, berättar Magnus Ström. Pedagogikblocket är ett resultat av erfarenheter från lokala utbildningar. De sköts många gånger av duktiga förare som inte nödvändigtvis är de bästa pedagogerna. Ingen särskild lag Den nationella utbildningsplanen ska innehålla någon form av examination eller certifiering med både teori- och manöverprov. Förslaget ska först ut på en liten miniremiss till ett antal utvalda intressenter innan den går ut på en större remissrunda. Utbildningen backas inte upp av någon särskild lag som tvingar alla att införa utbildningen. Den lag vi stöder oss på är arbetsmiljölagen som säger att alla människor ska ha nödvändig utbildning för den arbetsuppgift de är satta att utföra. En rapport från Arbetsmiljöverket visar att det finns stora brister i arbetsmiljöarbetet kring förarplatser, inte minst bland statliga myndigheter. Det bedrivs inget internkontrollarbete. Är det någon förarmiljö man borde kontrollera är det utryckningsförarens som genom rättten rätten att påkalla fri väg utsätter sig själv och andra för risker, säger Tommy Bäckström, Vägverket, sammankallande i arbetsgruppen. Lokala anpassningar Lokala anpassningar är inte bara tillåtna utan till och med nödvändiga. Vi ska inte bygga en utbildning, utan kunskaper. Vår förhoppning är att det ska bli en stark rekommendation inom respektive organisation att genomföra utbildningen, säger Tommy Bäckström. Rädslan är inte särskilt stor att anpassningar ska motverka syftet med en enhetlig nationell utryckningsförarutbildning. I och med att vårt förslag ställer upp tydliga kunskapsoch färdighetsmål kan utbildningen anpassas, säger Göran Björn, chef för trafikutbildningen vid räddningstjänsten Storgöteborg och Räddningsverkets representant i arbetsgruppen. Ny rapporteringsmall Utöver den nationella utbildningsplanen ska arbetsgruppen även ta fram en rapporteringsmall för olycks- och incidentrapport eftersom forskarna anser att de rapporter från blåljusolyckor som lämnas till Arbetsmiljöverket i dag är undermåliga. Utbildningsplanen ska kvalitetssäkras vilket åstadkoms genom att det även tas fram en instruktörsutbildning. GUNNO IVANSSON

4 4 nyheter Sirenen Nr 4 Juni 2006 Bara var tredje kontroll av brandskyddet genomfördes Kommunerna tar inte delar av brandskyddet på allvar. Under 2005 genomfördes endast 36 procent av planerade brandskyddskontroller enligt lagen om skydd mot olyckor. 48 kommuner genomförde inte en enda kontroll. Det är för dåligt, tycker Räddningsverket. Brandskyddskontroll När lagen om skydd mot olyckor kom 2004 ställdes högre krav på brandskyddskontrollen. Tidigare genomfördes den tillsammans med sotning och kunde utföras av alla sotare. Nu krävs av kontrollanten en utbildningsnivå på minst skorstensfejartekniker. Den gamla sotningen kalllas i nya lagen för rengöring och kan utföras av inte bara sotare, utan även fastighetsägare som beviljats tillstånd av kommunen. I samband med nya lagen ville vi tydliggöra brandskyddskontrollen för att öka kvalitén, allt för att förbättra brandskyddet, säger Björn Johansson på Räddningsverkets tillsynsavdelning. Inte en enda kontroll 2005 Brandskyddskontrollerna är, beroende på objektstyp, indelade i frister om två, fyra och åtta år. Det handlar om att med modern utrustning kontrollera bland annat skorstenar och bjälklag. För tvåårsobjekten har kommunerna tidigare rapporterat att de planerat in brandskyddskontroller under Resultatet blev magert, eller bara 36 procent. Lika illa var det för fyraårsobjekten, men där finns det mer tid att hämta in tappet. Endast två kommuner genomförde förra året 100 procent av planerade brandskyddskontroller på tvåårsobjekten, Smedjebacken (med objekt) och Båstad (500 objekt). Hyggliga siffror hade också Malå (77 procent), Åsele (71) och Bengtsfors (70). Riktigt illa är det i 48 kommuner, som inte genomförde en enda kontroll under När lagen var helt ny 2004 har jag förståelse för att kommunerna inte hann ställa om till det nya systemet, men att det skulle bli så här dåligt under 2005 hade jag inte förväntat mej, säger Björn Johansson. Han menar att kunskapen bland politikerna i räddningsnämnderna om kommunens ansvar för brandskyddskontroller är otillräcklig. De här frågorna måste tas på större allvar i kommunerna. Staten har ingen sanktionsrätt mot kommuner som inte sköter sig. Vi får i stället lita till fler tillsynsbesök från länsstyrelserna, ökad dialog och mer information, säger Björn Johansson. Förståelse för statistiken Anna Svensson på Sveriges Kommuner och Landsting säger om det dåliga utfallet av brandskyddskontroller: Övergångstiden blev väldigt kort, beskeden om hur det nya systemet skulle fungera dröjde och det krävdes tid för kommunerna att fastställa taxor och upphandla entreprenörer. Foto: PER WESTERGÅRD Brandskyddskontroll innebär bland annat att värmepannor testas med moderna instrument och att skorstenar fotograferas invändigt. Jag har förståelse för statistiken för 2005 och är inte alls oroad för framtiden. Det här kommer snart att rätta till sig. På Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund säger VDn Ulf Lindén: Givetvis är det inte bra att kommunerna ligger så långt efter, men fastställandet av taxor tog tid och innan taxorna är klara går det inte att utföra kontroller. En annan förklaring är att det fortfarande finns en brist på kontrollanter och att tillgången är lite ojämnt fördelad över landet. Enligt Lindén ligger taxorna mellan 340 och 700 kronor. Flertalet fastställda taxor finns i spannet kronor. Fortfarande har kommuner inte fastställt taxan. STIG DAHLÉN Dessa kommuner genomförde inte en enda brandskyddskontroll under 2005: Ekerö Nacka Lidingö Sigtuna Solna/Sundbyberg (förbund) Knivsta Uppsala Oxelösund Ydre Kinda Boxholm Åtvidaberg Valdemarsvik Mjölby Aneby Mullsjö Habo Gislaved Värnamo Älmhult Högsby Nybro Vellinge Svedala Sydöstra Skåne (förbund) Öckerö Stenungsund Tjörn Orust Färgelanda Ale Vårgårda Götene Vänersborg Skara Skinnskatteberg Västra Mälardalen (förbund) Vansbro Orsa Åre Bjurholm, Storuman Sorelse, Lycksele Arvidsjaur, Arjeplog Pajala, Gällivare Förbud mot barnvagn i trapphuset Efter ett beslut i Stockholms kammarrätt i slutet av maj får boende i en bostadsrättsförening inte ha barnvagnar i trapphuset. Utslaget påverkar alla i flerbostadshus eftersom en kammarrättsdom betraktas som prejudicerande. Brandmyndigheterna har länge försökt få bort barnvagnar och annat brännbart från trapphusen. Inte förrän nu har något fall drivits till rättsinstanser. En äldre boende ansåg att barnvagnar i trapphuset stod i vägen och kontaktade räddningstjänsten, som gjorde en tillsyn och hittade inte bara barnvagnar utan även en bensindunk till gräsklipparen. Bostadsrättsföreningen fick ett föreläggande om att allt skulle bort från trapphuset. Föreningen svarade att bensindunken ställts dit av misstag av den som klipper gräsmattorna och att den självklart tagits bort. Däremot ansåg man att barnvagnar kunde finnas kvar om de flyttades åt sidan. Gick bara på nämnden Föreläggandet överklagades till länsstyrelsen som gav brand- och räddningsnämnden rätt. Föreningen gick vidare utan att få gehör varken av länsrätten eller kammarrätten. Beslutet kan få stora konsekvenser för barnfamiljer i flerbostadshus och medan ansvariga för brandskyddet välkomnar domen vållar den oro hos andra. Vi tycker fortfarande att det är ett dumt beslut. Det finns utrymme att passera barnvagnarna och man borde ta hänsyn till att huset saknar hiss, säger Hans Jelf, representant för bostadsrättsföreningen. Det som gör honom mest upprörd är att föreningen inte fått chansen att framföra sina argument efter överklagan. Länsstyrelse, länsrätt och kammarrätt har enbart gått på brand- och räddningsnämndens beslut utan att göra en egen utredning. Ingen av dessa instanser har till exempel varit och besiktigat på plats. Varför ska det finnas möjlighet att överklaga om överklagningsinstanserna inte gör en egen bedömning? Föreningen är också kritisk mot räddningstjänsten som man anser agerat arrogant. De säger att det finns tekniska lösningar till skäliga kostnader utan att säga vilka. Vi tvingas bygga ett hus på gården, men det blir problem på vintern eftersom det kommer att ligga meter bort. På kritiken att inte ge förslag på lösningar svarar Lars Tidevall, brandinspektör i Stockholm, att räddningstjänsten är inga konsulter. Han tror att människor inte inser faran med barnvagnarna. Om man inte sett barnvagnar brinna vet man inte vad vi talar om. En barnvagn som brinner fyller ett trapphus med giftig rök. Det får inte finnas lösa eller brännbara föremål i en trappuppgång som är utrymningsväg. Genom att göra det sätter man säkerheten ur spel för alla andra i huset, säger Lars Tidevall, som tror att domen tvingar fram lösningar som man tidigare inte brytt sig om. Inget totalförbud Samtidigt ska inte domen ses som ett totalförbud. Om insatsen tas bort och det finns plats så att utrymningen inte påverkas kan man självklart ha en barnvagn i trapphuset. Men grundregeln är att det inte får finnas lösa eller brännbara föremål i trapphusen, säger Lars Tidevall. Samma bedömning gör Staffan Malmgren, brandingenjör på Räddningsverket. Praxis är att det inte ska finnas brännbara föremål i trapphusen. Barnvagnsinsatser är gjorda av syntetmaterial som orsakar stor rökutveckling. Tar man bort insatsen och det finns gott om plats ser vi inget stort problem. Men det får inte hindra utrymning eller om ambulanssjukvårdare måste bära ut en person. GUNNO IVANSSON

5 Sirenen Nr 4 Juni 2006 Mazen räddade liv Praktikant hjälte i Rosengård nyheter MALMÖ. Mannen klättrade upp i en 40 meter hög kran i centrala Malmö och hotade att hoppa. Tack vare brandmannapraktikanten Mazen Osmans ingripande och språkkunskaper räddades mannens liv. Nu är han hjälte i Rosengård. Det får hela kåren dra nytta av, hoppas och tror Kaj Nilsson, insatschef vid räddningstjänsten i Malmö. Mazen Osman, 25, går sista året på utbildningen Skydd mot olyckor på Räddningsverket Revinge. Just nu gör han sin praktik (Lia, lärande i arbete) på huvudbrandstationen vid räddningstjänsten i Malmö. Händelsen utspelade sig i mitten av maj. Vi fick stort larm på förmiddagen och jag åkte i stegbilen. På väg ut hörde vi att en person hotade att ta sitt liv, berättar Mazen Osman. När vi kom fram hade polisen spärrat av området och försökte få kontakt med mannen som klättrat upp i en hög kran. När jag klev ur bilen hörde jag hur mannen ropade jag vill dö på arabiska, berättar Mazen Osman som är född i Libanon och uppvuxen i Småland och Rosengård. Han talade om för räddningsledaren Kaj Nilsson att han förstod vad mannen sa. Nilsson beslöt i samråd med polisen att låta Mazen etablera kontakt med mannen i kranen. Jag skrek upp till honom på arabiska, att jag ville hjälpa honom. Men det var svårt att höra på det avståndet och mannen var helt förtvivlad däruppe. Svära på sin mamma För att höra bättre skickades Mazen och en förhandlare från polisen upp ett stycke i en stege. Medan stegen var på väg upp kastade mannen i kranen ut en lapp med foto och identitetsuppgifter. Mannen var en 27- årig irakisk asylsökande som nyligen kommit till Sverige. Han kände sig förföljd och hotad och var mycket rädd och orolig. Jag sa hela tiden att vi var där för att hjälpa honom. Men han trodde mig inte till en början. Mazen fick svära på sin mamma att han och resten av räddningsmanskapet var där för att hjälpa honom. Svär man på sin mamma då är det på riktigt. Det var helt avgörande för honom, för det var då han blev lugn och plötsligt sa, okej, jag kommer ner. De möttes på halva vägen. Han grät och var i obalans. Jag kramade om honom, han skakade jättemycket, berättar Mazen Osman som följde med mannen till psykiatriska akutmottagningen. Då hade det gått en timme sedan mannen klättrat upp i kranen. Kan bli lättare i Rosengård Insatschef Kaj Nilsson är imponerad av Mazen Osmans insats: Mazen räddade livet på den här mannen, det är så jag bedömer det. Utan hans lugna omhändertagande, medmänsklighet och språkkunskaper är det inte säkert att insatsen gått lika bra. Vi har några sådana här insatser med självmordsbenägna personer varje år, och det är tyvärr inte alltid vi lyckas lika bra, säger han. Mazen är hjälteförklarad i Rosengård och det kan betyda mycket även för hela kåren. Det ger en positiv bild av räddningstjänsten, i förlängningen blir det säkrare och lättare för oss att jobba där. Räddningstjänsten har länge haft problem med insatser i Rosengård. Brandmännen utsätts för hot och hindras i sitt arbete, stenar och andra föremål kastas på brandbilarna. Ibland är poliseskort nödvändigt. Det är oerhört viktigt att vi får in medarbetare med annan bakgrund än den svenska och med andra språkkunskaper. Vi behöver olika kompetenser inom räddningstjänsten, det visar ju inte minst den här makalösa insatsen, konstaterar Kaj Nilsson. Foto: ROLF OLSSON/Sydsvenskan Bild Hjälte. Praktikant Mazen Osman räddade en man som hotade hoppa från en 40 meter hög kran i Malmö centrum. Mazen går andra året på SMO-utbildningen på Räddningsverket Revinge. Brobyggarprojekt Ett försök att ändra attityderna i Rosengård är räddningstjänstens brobyggarprojekt. På Jägersro brandstation har fyra unga personer med invandrarbakgrund tre killar och en tjej anställts som brobyggare. De åker med i bilarna när larmet går i Rosengård, syftet är att de ska vara en länk mellan allmänheten och brandmännen. De pratar turkiska, albanska, serbiska, bosniska och arabiska. De kommunicerar och lugnar ner folk, förklarar vad vi gör och hur vi jobbar. Det har varit mycket positivt, säger Kaj Nilsson. Mazen Osman, som kom till Sverige som sjuåring, tror att Räddningsverkets SMO-utbildning kan vara en dörröppnare för brandmän med invandrarbakgrund. Utbildningen ger alla chansen att söka sig till yrket, annars hade jag själv aldrig lyckats ta mig hit. Tidigare kom man oftast in i kåren via kontakter, och som invandrare har man inte det kontaktnätet, säger Mazen, som nu ser fram emot det sommarvikariat han redan tidigare erbjudits i Malmö. KATARINA SELLIUS Stopp för 48-timmarsvecka? I över ett decennium har Sverige lyckats kringå EUs arbetstidsdirektiv. Men från 2007 måste det tillämpas vilket kan innebära stopp för 48-timmarsvecka inom räddningstjänsten. EU-direktivet säger att under en fyramånaders-period får den genomsnittliga arbetstiden uppgå till högst 48-timmar inklusive övertid och jour. Dessutom ska man ha elva timmars dygnsvila. De räddningstjänster som i dag ligger på 48-timmarsschema måste nog gå ner i arbetstid. Det finns inget utrymme för övertid. Den slutsatsen drar vi, säger Håkan Palling, förhandlare på Sveriges Kommuner och Landsting. Det som skapar problem är att jourtid ska räknas som arbetstid och att en arbetstagare ska ha elva timmars vila varje dygn. Säg att du skulle gått av klockan sju på morgonen, men är på ett larm och måste jobba till klockan 10. Om du då ska ha elva timmars vila kan du inte börja klockan 18 om nästa pass enligt schema ligger så, utan först kl Då ska man ta in vikarier för ett helt lag. I regel är passen lagda nära för att brandmännen ska få sammanhängande ledigheter. Risken finns att man måste glesa ut passen så det gagnar inte anställda heller, de får sämre helgledigheter. Det är mycket som är oklart och det finns även frågetecken kring de nya dagtidsstyrkorna som många infört. Om man jobbar dag, har beredskap på natten och får ett larm som stör dygnsvilan. Får man då börja klockan sju på morgonen? Lagen säger att man ska kompenseras med vila i anslutning till arbetspasset. Frågan är hur i anslutning till ska tolkas. Tolkas det som samma dygn blir det problem. Vi vill utsträcka tiden ganska långt. Fiffig lösning Kravet på dygnsvila omöjliggör även dygnstjänstgöring. Det kravet kan kringgås eftersom det inte sägs när dygnet startar. Den fiffiga lösning man kommit på och som den så kallade Knas-utredningen sanktionerat går ut på att man gör en fiktiv uppdelning av 24-timmarspasset i två 12-timmarspass. Enligt Håkan Palling finns det ett tiotal räddningstjänster som har 48-timmarsvecka. Samtidigt finns fler som har 48-timmar för vissa katgorier som brandmästare eller insatsledare. En av de räddningstjänster som har 48-timmarsvecka är Landskrona och de inser problemen. Vi klarar inte inkallningar, sjukdomar och utbildning. Det blir för sårbart, vi har inte de extra resurserna, säger räddningschef Eva Löwbom-Olsson. Landskrona har gjort ett skuggschema för 42 timmar delat dygn vilket kräver fyra nya tjänster till en extra kostnad på 1,6 miljoner kronor. Om politikerna är beredda att skjuta till pengar vet hon inte. Jag vill inte spekulera. Vi är dimensionerade efter en riskanalys och utgår från att vi får kompensation, annars får politikera göra en prioritering. Direktivet har arbetstagarnas bästa för ögonen men brandmännen är inte överförtjusta. Personalen känner oro. Att byta till 42 timmar delat dygn uppfattas som en försämring, säger Eva Löwbom-Olsson. GUNNO IVANSSON

6 6 Brand 2006 Sirenen Nr 4 Juni 2006 Göran Gunnarsson För mycket fokus på stora krisen Regeringen vill se en nationell krisledning. Räddningsverket har inget emot det, men generaldirektör Göran Gunnarsson är rädd att för mycket fokus läggs på den stora krisen. Handhavande av extraordinära händelser står i dag överst på agendan. Det tycker jag är fel. Då har man tappat det grundläggande perspektivet, säger han. Gunnarsson fick med kort varsel en egen programpunkt på Brand Ämnet var givet: utredningen om en krisledande myndighet och förslaget att slå samman Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten (KBM). Räddningsverkets generaldirektör vill se en organisation som kan täcka in både vardagsolyckan och den stora krisen. Vi har ett extremt starkt varumärke Framtidens räddningstjänst fackhandel eller diversebutik? Ska det heta räddningstjänst, eller är begreppet förlegat? Frågor för sju herrar på scenen, där en del ville slåss för varumärket medan andra tyckte det är viktigare att göra det kommunen vill ha ut av förvaltningen. Göran Schnell, vd i Brandskyddsföreningen, ledde debatten från scenen där sex räddningschefer och en brandingenjör skulle tycka till. När Räddningsverket bildades 1986 ville myndigheten få brandkårerna att byta namn till räddningstjänst, vilket ansågs mer tidsenligt. Sedan dess har tider och lagar ändrats. Är namnet räddningstjänst förlegat och kan det verka hindrande för utvecklingen? Begreppet är till stor del förlegat, det är en annan bredd i verksamheten i dag. Samtidigt är varumärken intressant. Vårt är extremt starkt och det ska vi använda, sade Jan Wisén, räddningschef i Södra Roslagen. Diskutera inte gör jobbet Vi är till för allmänhetens behov. Vi ska inte stå här och diskutera namnet, utan göra jobbet. Sen spelar det ingen Den krisledande myndigheten bör vara en del av den blivande säkerhetsmyndigheten. Skälet att lägga samman myndigheterna är att bättre hantera ett brett spektrum. Därför ska vi planera för vardagsolyckan och täcka in hela säkerhetsområdet med en organisation. I propositionen står att det den krisledande myndigheten just ska leda arbetet vid en kris. Göran Gunnarsson undrar vad som menas med att leda. Jag har varit militär i 30 år och vet vad jag menar med det. Men här är inte frågan om att peka med hela handen, det går inte enligt lag. Vad som menas med att leda måste redas ut. I regeringens proposition finns förutsättningar för en bra lösning, men det finns också alternativ som inte är det, anser Gunnarsson. Hela säkerhetstänkandet på roll om vi heter Tutti Frutti, sa Peter Löthman, räddningschef i Sundsvall-Timrå. Räddningstjänsterna har fått fler uppgifter. Är det risk att det blir en diversehandel med för många uppgifter? Om vi inte använder begreppet räddningstjänst försiktigt finns risk för det, sa Tommy Ekstrand, räddningschef i Uppsala. Vi ska bli bättre operativt, plus föra till uppgifter. Då är det viktigt att det blir uppgifter vi är bra på, som IVPA. Någonstans finns en gräns för vad vi klarar kompetensmässigt, sa Jan Wisén. Mer samarbete Diversehandel eller ej, vi måste samarbeta mer, tyckte Jörgen Hallberg, räddningschef i Värnamo. Om räddningstjänsten står för trygghet och var och en sedan tolkar vad trygghet innebär i deras kommun, då har vi kommit långt, ansåg Stefan Bergström, räddningschef i Karlstadsregionen. Publiken såg inte diversehandeln som en risk. I en omröstning i salongen sade cirka 60 procent av de cirka 400 i publiken ja till räddningstjänsten som diversehandel före fackhandel. Är räddningstjänsten lämplig som övergripande stab central, regional och lokal nivå tjänar på att lägga samman Räddningsverket och KBM. Men det finns också andra uppfattningar, att ha krisledning i en myndighet och övrig verksamhet i en annan myndighet. Varför två utredare? Enligt uppgift kommer två utredare att utses, en för den krisledande myndigheten och en för övriga frågor. Göran Gunnarsson ifrågasätter det: Varför två utredare? Vi måste ha en samlad syn. Gunnarsson avslutade med att uppmana deltagarna på konferensen att säga sin mening: Om ni har en uppfattning om hur det ska gå till, då får ni gå in i debatten nu. I mars nästa år ska allt vara klart, ni har inte tid att vänta. PER LARSSON och ledningsorganisation på kommunal nivå? Jörgen Hallberg har färska erfarenheter från stora påfrestningar. Kommunen har drabbats av både översvämningar och stormen Gudrun som ställt höga krav på samordning. Tryggheten det viktiga I Värnamo har vi fått till uppgift att leda samordningen. Det finns flera skäl till det. Vi ska vara förberedda på situationen, har en hierarkisk organisation vid insats och är då prestigelösa och målinriktade. Vi har inarbetade nätverk. Kompetensen finns i samhället, men vi samordnar. I slutänden är tryggheten i kommunen det viktiga. Vi har i vårt förbund bestämt att ha en krisledningsnämnd för alla fem kommunerna. Det är en organisation, oavsett i vilken kommun olyckan inträffar, sa Stefan Bergström. Vi är lämpliga att sköta övergripande ledning, det finns ingen som är lämpligare. Samtidigt är de som klarar det hos oss några nyckelpersoner av totalt 200 man, det kan bli resursproblem, sa Peter Carlstedt, räddningschef i Höga Kusten-Ådalen. PER LARSSON Kommunikation, lärande och förmågan vid räddningsinsatser var huvudteman vid Brand 2006 som lockade över 400 deltagare Statistik i fakt Hur är säkerhetsarbetet i kommunerna? Vad är bra, vad kan bli bättre? Hur står sig vår kommun jämfört med andra? Svaren ska finnas att hämta i en faktaportal knuten till Räddningsverkets hemsida. Vi började bygga upp vår statistik på 90-talet. Nu finns en databas med en miljon händelser. Det är skördetid, säger Thomas Gell, chef för Räddningsverkets nationella centrum för lärande från olyckor (NCO). Det är inte bara statistik från Räddningsverket som ska finnas tillgänglig på portalen. Där ska även siffror från Socialstyrelsen, Vägverket och Statistiska centralbyrån finnas, och de ska kunna samköras. Dessutom tar Räddningsverket fram ett system för uppföljning och utvärdering kalllat Suus (System till stöd för uppföljning och utvärdering av säkerhet och skydd mot olyckor). Det ska vara ett stöd för säkerhetsarbetet, en möjlighet att följa upp tillstånd nationellt, kommunalt och på enskild nivå, säger Jenny Selrot, Räddningsverkets förebyggandeavdelning. Systemet ska visa kommunernas nuläge när det gäller skyddet mot olyckor, brister i skyddet och dess utveckling.. Faktaportalen ska innehålla färdig statistik, men också möjlighet att med hjälp av all rådata få fram den typ av statistik man själv önskar. Under 2009 ska Suus kunna användas, men redan i september hoppas man att själva statistikdelen vara tillgänglig via internet. Det som krävs för att få tillgång till statistiken är egen inloggning, den får man när man av oss fått en enklare utbildning i hur systemet fungerar, säger Jörgen Granefelt, statistiker. Under Brand 2006 fick deltagarna information om Suus möjligheter till utvärdering och uppföljning, samt prova databasen med statistik. Det här har vi väntat på. Jag ser i min roll både som utbildare och informatör att det är mycket användbart, sade Lars Wendel, räddningstjänsten Karlstadsregionen.

7 Sirenen Nr 4 Juni 2006 Brand 2006 Med fler SMO-elever blir vi en lärande organisation Är räddningstjänsten en lärande organisation? Frågan ställdes, och deltagarna i debatten var tveksamma. Hur är det när det kommer en nyutbildad och nyanställd till räddningstjänsten. Säger ni: kul, men nu ska du få se hur det fungerar i verkligheten? Eller säger ni: spännande, vad har du lärt dig på skolan? frågade Räddningsverkets generaldirektör Göran Gunnarsson. Han fick inget svar på frågan. Men Anders Bergqvist, Stockholm, gav exempel på att lära: Flygvapnet störtade mycket på 50-talet. Men nu störtar de inte, de har pratat om vilka fel de gjort och lärt av det. Med sjukvården är det tvärtom. Där förtigs misstag för att slippa bestraffning. Therese Renåker, informatör i Norrköping, fick frågan om var räddningstjänsten befinner sig. Jag tror tyvärr att räddningstjänsten ligger närmare sjukvården. Vi bär med oss en tradition och det räcker med att en-två personer är tongivande så styr de, svarade hon. Peter Höglund, Sundsvall, hade förhoppning om bättring: Med fler elever från SMO-utbildningen och fler kvinnor i räddningstjänsten och 40-talisterna i pension, då tror jag vi kommer ifrån problemet. Foto: GUNNO IVANSSON till Sundsvall. Huruvida räddningstjänsten är en lärande organisation diskuterades av Anders Bergqvist, Thomas Gell, Birgitta Johansson-Hidén, Göran Gunnarsson, Therese Renåker och Peter Höglund. aportal på webben Foto: PER LARSSON Anders Jonsson, Räddningsverket, visar Marcus Kjellberg, kommunpolitiker i Uppsala, hur statistikdelen i den kommande faktaportalen kan användas. Räddningstjänsten släcker fjärdedel av alla bränder Programledarna Fredric Jonsson och Ulf Lago redovisade en del statistik under Brandkonferensen. Bland annat påpekade de att: 75 procent av alla bränder släcks inte av räddningstjänsten. 91 procent av alla hem har brandvarnare, 53 procent har någon form av släckutrustning. 15 procent av 47 tillfrågade kommuner anser att arbetet med skydd mot olyckor är en stor fråga för dem. 85 procent anser det följaktligen inte. Antalet drunkningslyckor har minskat till en tiondel sedan början av 1900-talet. Dödsolyckor per registrerat fordon har minskat med 60 procent de senaste 20 åren. Men antalet dödsbränder är tämligen oförändrat. Engagemang viktigast vid opinionsbildning Det finns två sätt att få folk att göra som man vill, antingen genom hot eller genom kommunikation. Det sa Ann-Therese Enarsson, vd för IQ, på Brand Kommunikation är viktigt. Nu är det också på modet och var ett huvudtema på Brand. Ann-Therese Enarsson, 31, har skinn på näsan. Hon har slagits med jättarna och hon har, när det behövts, använt okonventionella metoder. Eller ljugit om ni så vill. Cigarettfilter innehåller avföring från möss var ett budskap från A non smoking generation. Ett annat var att unga killar riskerar mindre snopp om de röker. Ann-Therese Enarsson var generalsekreterare för organisationen, och menade att man ljög medvetet, precis som tobaksbranschen. Budskapet gick i vilket fall fram, publiciteten blev stor. Enarsson har gått tuffa matcher mot Marlboro och Swedish Match. Swedish Match är det svenska företag som satsar mest pengar på lobbying, säger Enarsson. Det hindrar inte att hon själv utsågs till årets lobbyist 2004 med stor del i rökförbudet på krogarna. Nu är hon vd för IQ, ett dotterbolag till Systembolaget, som ska få oss att dricka smartare. Det handlar fortfarande om att påverka människor. Det kan vara opinionsbildning eller lobbying. Det förstnämnda måste man jobba långsiktigt med. Lobbying handlar om att initiera eller påverka en politisk process. Det är begränsat i tid och rum och det är alltid ett politiskt beslut som ska påverkas. För Enarsson finns tre ledord: budskap, mod och uthållighet. Bestäm vad du vill säga, våga säga det, och säg det igen och igen och Det senare skiljer de bästa från de betalda. Det handlar om engagemanget. Det spelar ingen roll hur många man är, utan hur engagerad man är. Den lilla gruppen engagerade är mäktigare än den stora, tysta skaran.

8 Brand 2006 Sirenen Nr 4 Juni 2006 Hierarkierna styr i kommunerna Kommunerna är bra igång med handlingsprogrammen. Däremot är arbetet dåligt förankrat bland fotfolket. Det är räddningschefen och kommundirektören som sköter jobbet. Det är kortfattat halvtidsresultatet av ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som Räddningsverket initierat. Forskaren Birgitta Johansson- Hidén har studerat kommunikationsformerna kring arbetet med handlingsprogrammen i 24 kommuner. Resultatet är bra, arbetet med att ta fram handlingsprogram pågår. I maj 2005 hade 11 av de 24 kommunerna ett handlingsprogram som antagits av politikerna. Nio var på gång medan fyra hade inte tagit fram något material alls, säger Birgitta Johansson-Hidén. Däremot är hon mindre nöjd med kommunikationskulturen ute i kommunerna. Kommunikation är väldigt hierarkisk. Den som är högst upp pratar mest, avgör vad som ska kommuniceras och har tolkningsföreträde. Jag trodde att man som individ kunde säga något men det är inte så, för vi lyssnar även i den hierarkiska ordningen. Birgitta Johansson-Hidén beskriver fenomenet som en form av celebritetskultur, den som får många blickar på sig - i massmedia eller på annat sätt får ordet. Den hierarkiska ordningen är bra för vissa frågor men är inte effektiv om vi ska samordna oss. Jag hade hoppats hitta en förändring, men mönstret är starkt i alla grupper. När lagen om skydd mot olyckor kom var kommunstyrelsen och räddningstjänstpersonalen skeptisk medan mellanskikten, räddningsnämnden och förvaltningsledningen, var positiva. När man ska informera om så komplext material säger teorin att det ska införas nya former för kommunikation. Det har också skett, Hidén hittade 60 forum varav 30 var nya vilket hon anser är ett gott resultat. Forumen är tvärsektoriella och centralt placerade. Däremot var inte översta och understa skikten representerade. Bara en kommun använder sin personal i arbetet med handlingsprogrammen och man har mycket dialogiskt arbete framför sig, säger Birgitta Johansson-Hidén. GUNNO IVANSSON Snabbhet viktigare än kompetens Tid är pengar även för räddningstjänst. Kostnad nyttaanalyser som forskaren Bengt Mattsson gjort visar att detta gäller särskilt för tre typer av insatser. Vid brand i byggnad, trafikolyckor och drunkning är snabbhet viktigare än kompetens, säger Bengt Mattsson. Konsekvensen av det är att heltid ibland kostar mer än det ger nytta. Det visade ett projekt som genomförts i Jönköpings kommun. I Norrahammar diskuterades heltid i stället för deltid och nyttan med det skulle bli drygt 5,5 miljoner kronor. Kostnaden för en heltidsstyrka på fem man är 7,5 miljoner och lönar sig alltså inte samhällsekonomiskt. Principen tid är viktigare än kompetens gäller för alla typer av olyckor, men de tre nämnda olyckstyperna kostar mest vilket i sin tur innebär att vinsten/ nyttan blir störst. Forskningprojektet i Jönköping visade att om räddningstjänsten är på plats fem minuter snabbare (fem i stället för tio minuter) halveras kostnaden, från till för en drunkningsolycka. Projektet visade i enlighet med detta Birgitta Johansson- Hidén Bengt Mattsson att en satsning på en så kallad förstainsatsperson är mycket väl investerade pengar. Om en förstainsatsperson är på olycksplatsen tre minuter snabbare ger det kostnad/nytta faktor på elva. Det vill säga det ger elva gånger mer än det kostar. Många räddningstjänster har tagit fasta på detta och inrättar mindre styrkor eller förstainsatsperson, till exempel Norrahammar. Kostnad/nytta-analyser kräver att man sätter kronor och ören på allt. Den handlar om att göra det nyttiga och undvika hög kostnad och liten nytta, berättade Bengt Mattsson. TV-meteorologen Per Holmgren talade på Brand 2006 om klimatförändringar och framförallt växthuseffekten. temperatur med 5 grader det här århundradet. Då blir det 55 grader varmt i Sydeuropa. Ännu värre i Sydostasi Bensinen bo kosta 1000 kr Om inte stora delar av jorden ska bli obeboeliga måste vi börja göra något nu. Vi måste minska användningen av fossila bränslen. Om politikerna tog frågan på allvar skulle de säga att 2007 ska vi inte använda olja. Bensinen borde kosta kronor litern. Det sade metrologen Pär Holmgren, som berättade om växthuseffekten och konsekvenserna av den om inget görs. Uppvärmningen av atmosfären har ökat dramatiskt de senaste åtta åren. Under tusen år har det blivit en tiondels grad kallare och det är ett bra exempel på en normal klimatförändring. Under talet ökade temperaturen med 0,6-0,7 grader. FNs klimatpanel räknar med att det under det här århundradet sker en temperaturhöjning på 2-5 grader om inget görs. Ni kan föreställa er vad det innebär om man har i åtanke att under istiden var det 5-10 grader kallare än i dag. En svensk kanske kan se det som en fördel med lite varmare klimat, men på andra platser kommer det att bli för varmt att bo och odla. I en varmare värld ökar avdunstningen och regnet ökar. Vi får en förstärkningseffekt, där det är torrt blir det ännu torrare och där det är blött blir det ännu blötare. Människor kan inte bo kvar, det blir stora folkvandringar. Klimatförändringar kommer att leda till stora politiska förändringar. Extrema konsekvenser Enligt Pär Holmgren kan vi klara en temperaturhöjning på 2-3 grader, men värstascenariot på fem grader får extrema konsekvenser. Det är dit vi är på väg om vi fortsätter elda upp all kol och olja vi hittar. Då blir det 55 grader varmt i Sydeuropa. Ännu värre i Sydostasien och Afrika. Vid nästa sekelskifte kommer jorden att ha miljarder invånare och en miljard av dessa kommer att bo i Sverige eftersom stora delar av Europa och världen är obeboelig. Det finns en naturlig växthuseffekt och tack vare den har jorden en medeltemperatur på +15 grader. Utan växthuseffekten skulle jorden vara obeboelig med en medeltemperatur på -18. Kvar i atmosfären i 200 år Den stora boven bakom uppvärmningen är koldioxiden från fossila bränslen, olja och bensin. Koldioxiden ligger kvar i atmosfären år så även om vi slutar använda olja i dag kommer effekten att kvarstå lång tid framöver. Den andra stora källan är metan-gas, främst från risodlingar och soptippar. Metan finns även lagrad i marken. Genom uppvärmningen börjar den ryska tundran tina vilket leder till att stora mängder metan frigörs. Metan är 23 gånger värre

9 Sirenen Nr 4 Juni 2006 Brand 2006 Norrköping ska bli bäst på förebyggande Foto: PER LARSSON Budskapet var inte särskilt upplyftande. Om inget görs ökar jordens medelen och Afrika. rde litern Norrköping ska bli landets minst olycksdrabbade kommun. För att klara det tuffa målet har man bland annat anställt en kommunikationsstrateg. Hon ska se till att brandmännen blir goda förmedlare av budskapet i lagen om skydd mot olyckor. Therese Renåker anställdes 2004 och är förmodligen räddningstjänst-sveriges enda kommunikationsstrateg. Lagen om skydd mot olyckor är skriven så att man kan låta den sjunka in och sedan i princip fortsätta som förut. Men den ger också möjligheter att jobba mer utåtriktat och offensivt. Vi vill arbeta mer offensivt och då finns behov att förändra oss själva och bilden utåt, förklarar tillförordnade räddningschefen Håkan Dahm. Therese Renåker berättade om sina erfarenheter vid Brand 2006 under rubriken Intern kommunikation ett verktyg i verksamhetsutvecklingen. Med på tåget För att nå ut till medborgarna måste vi ha en organisation som är med på tåget, som tror på det vi gör, säger hon. Therese Renåker började arbeta med ledningsgruppens värderingar, hur den ser på förändring och utveckling av verksamheten. Man arbetade med mål och visioner och hur man ska nå Norrköpings djärva mål att bli den minst olycksdrabbade kommunen i landet. Enkät till personalen Parallellt påbörjade hon också ett arbete med personalen genom en enkät om informationsklimatet. Med enkätens resultat som utgångspunkt inledde hon gruppvisa samtal om själva resultatet men också om ledarskap, chefskap och medarbetarskap. Enkätresultatet var motsägelsefullt. Det visar till exempel att man sällan får någon information, men att man vet var den finns. För mig handlar detta om personligt ansvarstagande, både hos den enskilde medarbetaren och hos ledningen. Resultatet från enkäten och samtalen ska föras samman med arbetet i ledningsgruppen. Syftet är att bereda marken för arbete med nya frågor och då krävs att personalen får möjlighet och vill ta ansvar. Hon nämner tre verktyg för att nå en förändring: information, kommunikation och delaktighet. Information är det minst komplicerade, med information talar man om vad som ska göras. Inte hur, det liknar order och ger budskapet att vi här upp tänker ni utför. Kommunikationens roll är att svara på varför. Med kommunikation skapas förståelse för varför det behöver göras. Att kommunicera handlar nästan mer om att lyssna än att prata. Slutligen krävs delaktighet, ett av arbetslivets mest missbrukade ord enligt Therese Renåker. Ingen demokrati För vi har ingen demokrati i arbetslivet, absolut inte. Men när man bjuder in till delaktighet måste man mena det. Då måste man vara beredd att ompröva sina idéer. Att ha fått information är inte vad delaktighet betyder för mig. Det är att få delta i lösningar; att få vara med och stöta och blöta och påverka beslut. Hur många här har inte önskat att ni haft en mer flexibel personal, men hur förändringsbenägna är ni själva. Många förändringar stannar av och människor frågar varför händer inget? Ofta för att det stannar på informationsstadiet. Med kommunikation förklarar vi varför, med delaktighet får vi det gjort. GUNNO IVANSSON än koldioxid men stannar bara kvar i atmosfären i tio år för att sedan brytas ner till koldioxid. Effekterna av uppvärmningen märks allt tydligare. Översvämningarna i Mellaneuropa och stormen Gudrun kan kanske inte med säkerhet hänföras till uppvärmningen, men tecknen blir allt fler. I Alperna börjar snögränsen krypa uppåt och innan det här århundradet är slut har 95 procent av glaciärerna i Alperna försvunnit. Många stora turistorter tvingas lägga ner. Inom 5-10 år är glaciären på Kilimanjaro borta dog i Frankrike Under värmeböljan 2003 dog människor i Frankrike för det fanns ingen beredskap. Svenska temperaturrekordet är 38 grader men vi får snart uppleva 40 grader och hur många kommer att dö då? Ett allvarligt hot kommer från utvecklingsländer med växande ekonomi. Fattigare länder vill bygga upp sin välfärd och gör de det på samma sätt som vi med fossila bränslen blir det stora problem. Väderförändringar är kopplade till globala rättvisefrågor, orättvis fördelning. Om vi vill bygga en värld med rättvisa och fred måste vi ta tag i problemen. Minska oljeberoendet Om inte förändringarna ska bli för omvälvande måste alla dra sitt strå till stacken nu. Vi måste spara energi och hitta ny teknik som kan minska oljeberoendet. I det sammanhanget kunde Pär Holmberg inte låta bli att kommentera bensinuppropet som kräver sänkta bensinpriser. Så länge vi funderar på att köpa bensin är den för billig. Om politikerna tog frågan på allvar skulle de säga att 2007 ska vi inte använda olja. GUNNO IVANSSON Informationsstrategen Therese Renåker ska hjälpa till att göra Norrköping till landets minst olycksdrabbade kommun.

10 10 nyheter Sirenen Nr 4 Juni 2006 Stockholm storsatsar på IR-utbildning Ågesta. Allt fler räddningstjänster köper värmekameror. Ännu finns inget körkort för värmekamera och utbildningsnivån varierar. Stockholm har kanske landets mest ambitiösa utbildning, två veckor lång med krav på godkänt teoretiskt och praktiskt prov. Rökdykning Stockholm har haft värmekameror, eller IR-kameror, i flera år som inte blivit använda eftersom rökdykningsansvariga stenhårt drivit kravet på utbildning. Nu har man fått loss resurser och i maj startades utbildningen på Ågesta övningsområde. Det började 2002 när jag tillsammans med Christer Johansson, Anderz Holm och Pelle Rytterlund åkte över till USA för att utbilda oss på värmekameror. Sedan dess har vi försökt utveckla och anpassa användning och utbildning till svenska förhållanden, berättar kursansvarige Håkan Ragell. Riskerna begränsar Han har tillsammans med instruktören Anderz Holm tagit fram utbildningsplanen. Anledningen till att man tryckt så hårt på utbildning är säkerheten. Det som begränsar kameran är riskerna. Det är lätt att få hybris och bara rusa in. Med kameran går man mycket längre in, säger Håkan Ragell. Stockholm har köpt in 28 kameror till en kostnad av omkring 2,8 miljoner kronor. Det ska finnas tre kameror per station, två på släckbilen och en på räddningsbilen. IR-dykledare, IR-dykare och strålföraren ska IR-utbildas. Vi har ett nytänk och sätter en värmekamera även på strålförare. Skälet är att om rökdykaren med värmekameran måste bära ut en person ska han ledas av strålföraren, säger Håkan Ragell. Solna och Brännkyrka blev pilotstationer och där har 50 personer på varje station utbildats på värmekameran. Erfarenheter därifrån har legat till grund för den utbildning för övriga stationer som startade i maj på Ågesta. Jörgen Rydstedt, Vällingby, testar värmekameran i dusch- omklädningsutrymmena. En viktig del av den två veckor långa utbildningen är bildtolkning. För ett otränat öga kan det se ut som en vanlig svartvit bild men i själva verket kan bilden dölja stora faror. Stor del praktik Först ut var Östermalm och Vällingby. Större delen av utbildningen är praktik och grupperna började med att använda kameran inomhus, i trappor, korridorer och källaren. Syftet är att vänja sig vid hur en värmekamera ser världen. Värmekameran har en helt annan syn på världen jämfört med det mänskliga ögat som tolkar omgivningen med färg, ljus och skuggor. Kamerabilden har en bedräglig likhet med verkligheten, för det otränade ögat kan den dölja faror. Värmekamerans bild bygger på värmeskillnader. Har saker samma temperatur blir det problem. Trappor är svåra att tolka eftersom de har samma temperatur som golvet. Det är också svårt se håligheter, säger Pelle Rytterlund, instruktör på utbildningen. Premiärklassen i den nya värmekamerautbildningen. Jörgen Rydstedt, Göran Stark (instruktör), Björn Hallerby, Håkan Ragell (kursansvarig), Anderz Holm (instruktör), Lars Ekfeldt, Tomas Bellander, Dick Walldin, Tomas Holmerz, Pelle Rytterlund (instruktör), Tommy Scott och Ulf Levin. Klarar inte speglingar Ett annat stort problem är speglingar från glatta ytor som värmekameran inte förmår skilja från verklighet. Om elden speglar sig i ett fönster ser det ut som du har den framför dig medan den i själva verket är bakom dig, säger Pelle Rytterlund. Andra svårigheter är avståndsbedömning, nivåskillnader och rumsuppfattning. Kameran har ganska snäv vinkel vilket betyder att om man kommer för nära kan en relativt liten yta fylla hela synfältet, säger instruktör Göran Stark. För samtliga var mötet med värmekameran något av en aha-upplevelse. Jag är förvånad hur mycket det finns att lära, hur många fel man kan göra om man inte har erfarenhet. Det svåra är bildtolkningen. Ju mer man lär sig, ju mer förstår man nyttan av utbildningen, säger Lars Ekfeldt. Man har lite för bråttom, vispar runt med kameran för mycket. Jag trodde det var lätttare. Man förstår vilken nytta den gör i stora utrymmen som det annars skulle ta timmar att söka av, säger Tommy Scott. Certifierade instruktörer De som går utbildningen på Ågesta är instruktörer som i sin tur ska utbilda alla rökdykare på hemmastationen. I den två veckor långa utbildningen är 75 procent praktik. Teoridelen innehåller bland annat bildtolkning i varm och kall miljö, sökteknik och risker. Om eleverna klarar de avslutande proven blir de certifierade instruktörer och får med sig en CD-skiva med lektionsupplägg och Powerpoint-presentationer. Text och foto: GUNNO IVANSSON

11 Sirenen Nr 4 Juni 2006 nyheter 11 Berg av lastpallar i gymnasiets aula Stockholm. När Kenneth Möller och Roland Asserwall kom in i S:t Eriksgymnasiets samlingslokal tappade de nära nog hakan. På scenen hade det byggts ett berg av lastpallar och framför dem fanns ett 20-tal bildäck staplade. Förebyggande Denna enorma bränslemängd fanns inomhus, på fjärde våningen i en lokal full med ungdomar. För Kenneth och Roland flimrade branden på Hisingen förbi i deras inre. Vi tillät dem köra klart den föreställning som pågick men att kvällens måste ställas in. Pallarna skulle inte kunna köras bort förrän efter en dryg vecka. Det gick vi med på under förutsättning att de under tiden bevakades. Teaterdekor Lastpallarna var dekor i en avslutningsteater som ungdomarna satt upp tillsammans med en professionell teaterregissör. Räddningstjänsten fick nys om saken genom ett samtal från en anställd som undrade om det var rätt att dra in så mycket grejer i en samlingslokal. En viktig inriktning i Lagen om skydd mot olyckor är att den lägger ett större ansvar på den enskilde. När Sirenen i mitten av maj besökte räddningstjänsten på Kungsholmen togs S:t Eriksgymnasiet som ett exempel på att ibland behöver fastighetsägare och andra hjälp att axla det ansvaret. Sirenen föreslog ett besök på gymnasiet och när vi kom fram var det snudd på att Kenneth Möller och Roland åter tappade hakan. Uppenbarligen hade skolan inte brytt sig om förbudet att genomföra fler föreställningar. I lokalen pågick repetitioner för fullt inför en föreställning som skulle hållas om några minuter. De ingrep direkt och sa att det här går inte. Lastpallarna utgjorde dekor i en avslutningsteater som gymnasieungdomarna satt upp med hjälp av en professionell teaterregissör. Rektorn var bekymrad men fick lugnande besked av regissören som berättade att han varit i kontakt med brandmyndigheterna och att han haft föreställningar med 400 pallar på scenen. Kenneth Möller och Roland Asserwall från räddningstjänsten stoppade föreställningen med omedelbar verkan på grund av brandrisken med de 300 lastpallarna. Kört med 400 lastpallar Rektor, biträdande rektor, lärare och annan personal dök upp. Rektorn berättade att han inledningsvis var bekymrad, men att regissören försäkrat att det var lugnt. Regissören sade att han varit i kontakt med brandmyndigheterna och att han kört föreställningar med 400 lastpallar. Biträdande rektorn hävdade att de missuppfattat räddningstjänsten vid första besöket och att det var därför föreställningarna fortsatt. Skolpersonalen försökte hitta lösningar som gjorde det möjligt att behålla lastpallarna, bland annat mobila rökdetektorer kopplade till Securitas. Det avfärdades av Kenneth och Roland som en ren papperslösning. Vi kan gå med på att däcken finns kvar men pallarna måste bort, sade Kenneth Möller. Biträdande rektorn ville att Kenneth själv skulle tala om det för barnen som satt och väntade på besked. Han började med att berätta om hur räddningstjänsten brukar använda 2-3 pallar vid sina övningar och vilken otrolig värme och energi de utvecklar. Jag besökte Hisingen efter branden och hörde om ungdomar i er ålder som låg döda i dörröppningen. I deras fickor ringde mobilerna från oroliga anhöriga. Så vill jag inte hitta er här. Ungdomarna förstod men vände sig till skolledningen och undrade varför de inte fått beskedet tidigare. Fick behålla sex pallar Besvikelsen över att efter allt arbete och alla repetitioner behöva ställa in var enorm. Några orkade inte hålla tillbaka tårarna och en flicka vädjade: Kan vi inte få behålla de sex pallar vi har framtill på scenen? Jo, om ni har någon kunnig på handbrandsläckning som bevakar, svarade Kenneth. Resultatet av diskussionerna blev att skolledningen skulle ordna att huvuddelen av lastpallarna omedelbart kördes bort. Däcken och sex pallar fick vara kvar. Text och foto: GUNNO IVANSSON

12 12 nyheter Sirenen Nr 4 Juni 2006 Räddningstjänsten Karlstadsregionen Tar täten för tryggh KARLSTAD. Som spindeln i nätet. Räddningstjänstförbundet i Karlstadsregionen har tagit täten i kommunernas säkerhetsarbete. Det han handla om krisledning, trafiksäkerhet eller att få ordning på brandlarmen i skolan. En av spindlarna är brandman Lars Erik Hansson som under två års tid varit anställd på kommunens teknik och fastighetskontor, med uppdrag att få fart på kommunens systematiska brandskyddsarbete. Två roller Numera har han två skift, halva arbetstiden är han chef för räddningstjänstförbundets externutbildning, andra halvan är han fastighetsgubbe och administrerar kommunens brandskydd. Det har väl hänt att det blivit lite förvirrande i vissa sammanhang, är jag räddningstjänst eller representant för kommunens fastigheter? Men å andra sidan så är ju målsättningen densamma, oavsett vem jag är. Så, vem är du i dag? Räddningstjänst i dialog med den kommunala verkligheten, säger han när vi besöker Kroppkärrskolan, en mellanstadieskola med 350 elever. Brister i brandlarm Trots att skolan är ganska ny, saknas godkänt utrymningslarm. Något som kom i dagen när rektor Stefan Pettersson blev brandskyddsansvarig. Efter en dags utbildning på räddningstjänsten kom han tillbaka till skolan med en mängd frågor: Hur fung- Tanken är att se hela regionen som en kommun erar egentligen brandlarmet på skolan? Vem har koll på det? Var finns handbrandsläckare? Vaktmästarens sak Vi upptäckte själva våra brister. Det visade sig att våra rutiner och brandlarm är anpassade för att fungera vid övning, inte för en verklig situation. På hela skolan finns bara fyra rökdetektorer, ingen på nedre plan. Det innebär att hela undervåningen kan vara övertänd utan att någon vet om det, konstaterar Stefan Pettersson. Förut var det vaktmästaren som skötte alla brandgrejer, skillnaden är att alla är delaktiga nu. Vi har en brandskyddsorganisation och fyra brandskyddsombud. Ett nytt godkänt utrymningslarm är på gång. Tunga branddörrar Stora röda lappar med Branddörr hålls stängd sitter numera upptejpade på de dörrar som förut regelmässigt ställdes upp med kilar. Det var för att dörrarna var för tunga, eleverna orkade inte öppna dem. Nu ska vi skaffa magneter och automatiska dörrstängare, det är viktigt att brandskyddet är anpassat till vår verksamhet. Och eleverna måste ju kunna gå i dörrarna, konstaterar rektor Pettersson. Enligt Lars-Erik Hansson är Kroppkärrskolan bara ett exempel i mängden. På två år har Karlstad kommun gått från ingenting till att ha ett helt okej fungerande brandskydd. Största vinsten är att fastighetsägarna själva ser sitt ansvar och sina problem. De förstår att det faktsikt kan börja brinna. Beslutet att utbilda all kommunal personal i systematiskt brandskyddsarbete togs i kommunfullmäktige. En heldag per år för brandskyddsansvariga, nu 150 stycken i kommunen. En halvdag vartannat år för brandskyddsombuden samt utbildning för samtliga anställda var fjärde år. Undantaget är vård och omsorgspersonal som utbildas var tredje år. Även om lagen säger att alla ska arbeta systematiskt Utrymningslarmet på skolan var anpassat för att fungera på övning inte för en verklig situation. Det är tyvärr inte unikt, säger brandman Lars Erik Hansson som tagit fram en brandskyddspärm för Karlstad kommun. Rektor Stefan Pettersson har numera, i sin roll som brandskyddsansvarig, koll på brandskyddet. med brandskyddet, är ett sånt här beslut viktigt. Nu kommer ingen undan, säger Lars-Erik Hansson. Medlemskommunerna Grums och Kil inför nu samma ordning, där en brandperson från förbundet jobbar halvtid med brandskydd i kommunal verksamhet och halvtid på räddningstjänsten. Leva upp till lagen Enligt räddningschef Stefan Bergström är tanken att se hela regionen som en kommun. Eftersom vi är ett förbund har vi funderat mycket över hur vi ska leva upp till lagen om skydd mot olyckor, hur vi kan integrera räddningstjänstens arbete i våra fem med- lemskommuner, säger han. Ny flexstyrka införs I räddningstjänstens centrala roll ingår ansvar för det interna skyddet. Tillsammans med polisen deltar de i centralkommunens trygghetscenter, ett kontor dit allmänheten kan vända sig med olika frågor kring säkerhet. Räddningstjänsten samordnar även bevakningsföretagens väktare, har koll på var ronder ska gå. Utöver detta arbetar räddningstjänsten med personskydd av politiker och tjänstemän som utsätts för hot. Vi sköter också upphandling av kommunens försäkringar. I höst införs en flexstyrka som ska jobba förebyggande i regionens skolor och bostadsområden. Styrkan består av sju personer och rullar med samma personal ett halvår i taget. Projektet ska pågå under en treårsperiod. Kärnverksamheten viktig Nils Weslien är chef för räddningstjänstavdelningen: Men även om vi satsar brett på säkerhet är kärnverksamheten oerhört viktig för oss. Det har nästan varit fult att prata om operativ räddningstjänst i Sverige ett tag, men vi får inte glömma att olyckor alltid kommer att ske. När allt annat misslyckats, måste den operativ räddningstjänsten fungera till hundra procent. KATARINA SELLIUS

13 Sirenen Nr 4 Juni 2006 nyheter 13 eten Foto: KATARINA SELLIUS Foto: KATARINA SELLIUS Vi har gått från brandkår till att ta ett helhetsgrepp på tryggheten och säkerheten i regionen, anser den här trion. Niels Weslien, chef för räddningstjänstavdelningen, Hans Berged, chef för förebyggande samt Stefan Bergström, räddningschef, Räddningstjänsten Karlstadsregionen. Fem kommuner med gemensam krisledning KARLSTAD. Om katastrofen är framme vill Karlstad och kranskommunerna stå väl rustade. Lösningen är en gemensam krisledningsorganisation. Med räddningstjänsten som motor. Krisledning Som räddningstjänstförbund är Karlstadsregionen först ut i landet med att skapa en gemensam krishantering tillsammans med sina fem medlemskommuner, Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil. Kriser och olyckor stannar inte vid kommungränser, säger Stefan Bergström, räddningschef. Extraordinära händelser Det handlar om att ha beredskap vid extraordinära händelser eller stora olyckor. En ny stormen Gudrun, en översvämning, ett långvarigt elavbrott. Ett värsta-scenario för fågelinfluensan, ett snabbtåg som kraschar. Genom att samordna de statsbidrag som nu delas ut till alla kommuner för att förbättra krisledningen kan insatserna bli effektivare och bättre. Totalt för oss handlar det om 3,7 miljoner kronor, konstaterar han. Det gör att vi kan anställa kompetent personal för att bygga upp en bra beredskap. Nya yrkesgrupper Från 1 juni ska arbetet vara igång, tre nyckelpersoner rekryteras för att på heltid jobba med uppbyggnaden av organisationen. Denna krisledningsförvaltning placeras på räddningstjänsten i Karlstad. Spännande med en ny yrkeskategori i förbundet. De här personerna kommer ha kunskaper om beteendevetenskap, hydrologi och pedagogik. Deras arbetsuppgifter blir att ta fram planer för hur man ska agera i olika lägen, göra riskoch sårbarhetsanalyser och planera insatser inom områdena översvämning, ras och skred. Men de ska också utbilda och rusta politiker och tjänstemän för att dessa ska ha förmåga att hantera kriser. Klokare att samverka Enligt Bergström är Krisberedskapsmyndigheten skeptisk till modellen, då man ser en risk att små kommuner köper sig fria från ansvar. Men vi ser det tvärtom, det här är ett bra sätt att engagera andra, mindre, kommuner. Små kommuner klarar inte stora katastrofer, då är det klokt att samverka. Förvaltningen leds politiskt av en krisledningsnämnd bestående av kommunstyrelsens ordförande samt en oppositionspolitiker från samtliga kommuner. Därtill kommer en beredningsgrupp bestående av de fem kommuncheferna samt räddningschefen. KATARINA SELLIUS Kamp mot trafikdöden Brandman Lars-Erik Knutte Hansson arbetar halvtid på fastighetskontoret med kommunens systematiska brandskyddsarbete. Andra halvan är han chef för räddningstjänstens utbildningsavdelning. Att bara informera om brandskydd funkar inte, det behövs stöttning för att komma igång. Räddningstjänsten Karlstadsregionen Består av kommunerna Karlstad, Grums, Kil, Forshaga och Hammarö. En heltidsstyrka, nio deltidsstyrkor samt ett räddningsvärn. Antal anställda: : personer utbildades larm. Värmlands brandmän ska bli spjutspetsar i kampen mot trafikdöden. Trafiksäkerhet Bakgrunden är det svarta trafikåret 2005 då 35 människor omkom i den värmländska trafiken. Vilket kan jämföras med 19 dödade året innan. Medan dödstalet sjönk i övriga landet ökade trafikdöden kraftigt i Värmland. Det är skrämmande statistik och från räddningstjänstens sida började vi fundera över om vi kunde bidra till en förändring på något sätt, säger Stefan Bergström, räddningschef i Karlstad. Det är vi som tar hand om olyckorna när de skett, då borde vi även kunna göra något för att förebygga. Efter att ha tagit kontakt med NTF landade diskussionerna i Värmlands trafiksäkerhetsråd, vilket utmynnat i trafiksäkerhetskampanjen Hela vägen. Fokus ligger på hastighet, användning av säkerhetsbälte och nykterhet. Räddningstjänsten får en viktig roll i arbetet. Samtliga 600 hel- och deltidsbrandmän i Värmland kommer att utbildas i trafiksäkerhet. Tanken är att brandmännen ska föra kunskapen och budskapet vidare i exempelvis utbildningssammanhang, de ska vara ambassadörer i trafiksäkerhetsarbetet. Det kommer att handla mycket om att förändra attityder. Men arbetet kan också innebära att vi bistår polisen vid olika kontroller, säger Bergström.

14 14 nyheter Sirenen Nr 4 Juni 2006 Frågetecken kring ny lag om farligt gods Den 1 juli träder den nya lagen om transport av farligt gods i kraft. Den största nyheten är att transporter måste skyddas mot sabotage och terrorangrepp. Vilka åtgärder som kan behövas är oklart. Räddningsverket anser sig inte ha kompetens för att bedöma hotbilder och har begärt hjälp från säkerhetspolisen. Farligt gods Inför den nya lagen har Räddningsverket fått många frågor om transportskyddet. Vad krävs? Vad är rimligt och var går gränsen? I dag kan inte Räddningsverket ge bestämda svar på dessa frågor. Nej, och vi kommer heller aldrig att prata om stängselhöjder. De nya reglerna omfattar kanske personer och åtgärderna som krävs är så olika. Det är stor skillnad på om man hanterar gods vid en stor oljeterminal eller om man säljer spolarvätska, säger Jonatan Björse, Räddningsverket. Skyddet behovsstyrt Räddningsverket har tänkt sig att skyddsåtgärderna ska styras av behovet och har gjort en uppdelning i sårbarhet och hotbild. Sårbarheten är mer en teknisk fråga om produktslag, mängd och transportsituation, och ägs av avsändaren eller transportören medan hotbilden kommer utifrån. Bedöma hotbilder ligger utanför Räddningsverkets kompetens och i vintras skrev överdirektör Ivar Rönnbäck till både Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen. Något svar har inte kommit. För att det ska finnas anledning att vidta en skyddsåtgärd måste det finnas en hotbild och det kan inte Räddningsverket avgöra. Vi är i behov av dialog med polisen för att kunna utveckla regelverket och bedriva tillsyn. Det arbetet har stagnerat i väntan på svar från polisen, säger Torkel Schlegel, jurist på Räddningsverket. Ny lag om farligt gods ska bland annat skydda transporterna mot sabotage och terror. Den införs 1 juli, men ett problem är att Rikskriminalpolisen och Säpo inte besvarat Räddningsverkets skrivelser. Säpo hänvisar till Rikskriminalstyrelsen och där har ärendet fallit mellan stolarna. Polisen har erfarenheten Säpo säger att ärendet hör hemma hos Rikskriminalpolisen och där har en omorganisation gjort att har ärendet fallit mellan stolarna. Räddningsverket kommer antagligen att få hjälp så småningom. Vi har tidigare gjort bedömningar av hot mot transporter, bland annat transporter av kärnavfall, så erfarenheten och möjligheten finns absolut. Vi kan också stämma av med Säpo, säger Tord Modin, chef för Nationella underrättelsesektionen vid Rikskriminalpolisen. Leder till merarbete Det Räddningsverket gjort är en konsekvensbeskrivning över nya lagens effekter på små och stora företag. Klart är att lagen medför både merarbete och kostnader. All personal måste utbildas och informeras om innehållet i nya lagen, det ska finnas rutiner för ökat brottsskydd och företag med särskilt riskfyllda transporter ska upprätta skyddsplaner. För medelstora till stora företag räknar Räddningsverket med att det krävs fyra-fem persondagar att upprätta en skyddsplan från grunden. Kostnaden beräknas till kronor. En dags utbildning När det gäller utbildningen ska det räcka med en endagsutbildning. För ett litet företag uppskattas arbetet med skyddsplanen ta två-tre arbetsdagar ( kronor) och att det kanske är tillräckligt med en halv dags utbildning. Svenska petroleuminstitutet, SPI, har tillsatt en arbetsgrupp som tittar på konsekvenserna av den nya lagen. Gruppen leds av Fredrik Bellman på Preem och han anser att branschen måste få myndigheternas hjälp med att bedöma hotbild. En träff med Räddningsverket gav dock inte de besked han önskade. Vi vet fortfarande inte hur hotbilden ska bedömas. Vi bedriver redan ett omfattande säkerhetsarbete och får utgå från de hotbilder vi arbetar efter i dag, säger Fredrik Bellman. Eftersom det i dag inte finns någon känd hotbild mot Sverige blir det inga särskilda transportskyddande åtgärder med anledning av den nya lagen. SPI har valt att dela upp landtransportskyddet i två delar, skalskydd på anläggningar och transporter. En utbildningsfråga Vi bedömer att landtransportskyddet till stora delar är en utbildningsfråga och det för närvarande viktigaste momentet är att göra personalen medveten om att det faktiskt kan hända mig också. Är det något särskilt jag som förare ska tänka på under transporten. Vilka skyddsåtgärder kan jag som förare vidta. SPI har därför tagit fram en checklista avsedd för petroleumbranschen med Nya lagen i korthet information och åtgärder vid en eventuell händelse. Materialet är även tänkt att användas i utbildningssyfte. Säker uppställning av fordon är ett annat problem. Den nya lagen ställer inga formella krav utan säger bara att uppställningsplatsen ska vara säker. I dag finns en inhägnad och kameraövervakad uppställningsplats, i Ödeshög, en andra är Vägverket på gång att bygga i Jönköping. Det vi kan göra är att följa ADRen, vi måste trots allt genomföra våra leveranser. Upprätta en skyddsplan räknar han med ska gå ganska smidigt. Mycket av det som finns i vårt ledningssystem och krisberedskapsplan kan överföras till skyddsplanen. Men för mindre företag kan det innebära mer arbete, säger Fredrik Bellman. GUNNO IVANSSON n Transporter av farligt gods ska skyddas mot brottsliga angrepp n Vid särskilt riskfyllda transporter ska varje aktör upprätta en skyddsplan n All inblandad personal ska utbildas i nya lagen n Kustbevakningen tar över Tullverkets tillsynsansvar som samtidigt utvidgas till att omfatta både inkommande och utgående gods i hamnar. Kustbevakningen får också befogenhet att i hamnar stoppa fordon och hindra fortsatt transport. n Tillsynsmyndigheternas befogenheter att göra tillsyn av fordon förtydligas. Oavsett om ett fordon är farligt gods-skyltat kan det kontrolleras. n Om ett företag av oaktsamhet begår ett allvarligt brott kan ansvariga dömas till fängelse. Tidigare krävdes uppsåt. Kris i Helsingborg I mitten av maj upplöstes räddningsnämnden i Helsingborg, och därmed gick det politiska ansvaret över till kommunstyrelsen. Bakgrunden är en revisionsrapport som riktat svidande kritik mot räddningsnämnden. Krisen inom räddningstjänsten i Helsingborg har pågått en längre tid och beror bland annat på räddningstjänstens ekonomiska underskott och på personliga motsättningar. Nämnden och räddningschefen Eva-Marie Abrahamsson har en längre tid haft stora samarbetssvårigheter. Räddningschefen har varit tjänstledig med full lön sedan mitten av mars. Nu pågår förhandlingar med Helsingborgs kommun om hennes fortsatta situation. Eva-Marie Abrahamsson får stöd från brandmännen i Kommunalfacket, de borgerliga partierna samt vänsterpartiet. Socialdemokraterna anser att hon bör lämna jobbet, liksom brandingenjörerna. I en skrivelse till kommunstyrelsen kräver den lokala avdelningen av Civilingenjörsförbundet att en ny chef utses. liksom i Kristianstad Även i Kristianstad har man haft problem, där förvaltningschefen för räddningstjänsten, Anders Magnusson, och räddningschefen Micael Svensson avgår. Beslutet bottnar bland annat i ett krav från de 38 anställda inom räddningstjänsten på att förvaltningschefen ska sluta sin tjänst. Egensotarna fördubblades Allt fler vill sota själva. Antalet som fått tillstånd till egensotning har ökat från år 2004 till vid utgången av Ökningen är större än jag väntade mig, men med tanke på att vi har drygt två miljoner eldstäder i landet är siffrorna fortfarande låga, säger Håkan Sten, Räddningsverket. Det är särskilt två områden som har många egensotare, Norrland och Västra Götaland. Topp-tre-listan över län som beviljat flest tillstånd ser ut så här: 1. Norrbottens län: st 2. Västra Götalands län: st 3. Västerbottens län: 746 st Topplistan för enskilda kommuner: 1. Räddningstjänstförbundet Östra Norrbotten Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Piteå Gällivare Kiruna 321

15 Sirenen Nr 4 Juni 2006 nyheter Jämo granskar räddningstjänsten igen 15 Foto: PER WESTERGÅRD Populär materiel. Räddningstjänsten har utan kostnad kunna använda statlig materiel avsedd för krigsräddningstjänsten i den dagliga fredsverksamheten. Exempel på sådan materiel är larmställ och motorsprutor. Ny hotbild mot Sverige gör att systemet med krigsmaterielen nu ses över. Halverat behov för räddningstjänsten Vad göra med övertalig materiel? Den minskade risken för krig i Sverige har lett till minskat behov av materiel för krigsräddningstjänsten. Därför ser nu Räddningsverket över kommunernas framtida behov av denna materiel. Det handlar om stora volymer med att aktuellt värde på 347 miljoner kronor. Övertalig krigsmateriel En pilotstudie över materielen i Karlskrona och Ronneby kommuner har nyligen genomförts och Räddningsverket går nu vidare för att bredda underlaget. Närmast i tur står Storgöteborg, Boden, Jokkmokk och i höst Stockholm. En ny överenskommelse mellan Räddningsverket och Kommunförbundet träffades Syftet med pilotstudien är att förtydliga gränserna och kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. Dessutom hitta bra lösningar på lagerhållning, underhåll och annat för den materiel som kommunerna vill ha kvar för att hantera stora olyckor och så kallade extraordinära händelser. Vårda och betala förråd Första halvan av 1990-talet var det säkerhetspolitiska läget ett annat och 1994 beslutades att varje kommun skulle få statligt finansierad materiel för minst en så kallad typskada. Större kommuner fick materiel till krigsräddningstjänsten för betydligt fler en än typskada. 800 typskador fördelades på landets kommuner. Det rörde sig om stora värden. Materielen för en typskada kostade cirka en miljon kronor, alltså en totalinvestering på 800 miljoner kronor. Räddningsverket har en avbetalningsplan på 32 miljoner kronor per år. I dag värderas materielen till 347 miljoner kronor. I början av 2000-talet minskades som en följd av hotbilden mot Sverige antalet typskador från 800 till 400. Det betydde en stor mängd övertalig materiel, som blivit liggande i förråden. Kommunerna måste vårda materialen och betala för förråd, men har samtidigt enligt ett regelsystem utan kostnad fått använda materielen i fred. I Karlskrona minskades antalet typskador från åtta till fyra, i Ronneby från tre till en. Har skapat ett beroende Populär materiel som använts flitigt i fredsräddningstjänsten är larmställen RB90 (tillgång dräkter), kommunikationsradio (5 100), motorsprutor (972), lyftkuddesatser (799), flaskpaket för rökdykning (3 576) och hydrauliska klippverktyg av olika typer. Dessutom brandslang av olika dimension (sammanlagt kilometer). Många räddningstjänster har för fredsräddningstjänsten gjort sig delvis beroende av krigsmaterielen. Denna kan användas även fortsättningsvis, men eftersom staten inte längre köper in materiel till krigsräddningstjänsten är det en tidsfråga innan kommunerna själva måste investera i all materiel för fredsverksamheten. I pilotprojektet i Karlskrona och Ronneby har vi studerat olika tänkbara krissituationer och gått igenom vilka materielslag ur krigsräddningsmaterielen som det finns behov av, säger projektledaren Lennart Danielsson på Räddningsverket. Vi kom fram till åtta händelsetyper och konstaterade att det finns mycket materiel i deras förråd som är ointressant, exempelvis hackor, spadar, hundselar och utrustning för ammunitionsröjning. Pilotstudien har kommit fram till att Karlskrona och Ronneby har behov av statligt ägd materiel till ett värde av 4 miljoner kronor. Det är betydligt mindre än för närvarande och innebär även sänkta kostnader för hyrd förrådsyta med kronor om året. Alternativen ska utredas Vad som ska ske med all övertalig materiel som inte kommunerna har framtida intresse av är fortfarande oklart. Alternativen är flera, skänka bort den övertaliga materielen sälja den eller skicka till destruktion. Detta behöver utredas ytterligare, säger Lennart Danielsson. Projektsamordnaren Johanna Rask på Räddningsverket säger: Det här är en stor och komplicerad fråga, men med pilotprojektet i Östra Blekinge har vi tagit tag i den på allvar och går nu vidare med flera kommuner och förbund. Därefter har vi ett bättre underlag för en bedömning för hela landet. Det finns också andra parametrar som behöver vägas in, exempelvis vad vi ska göra med specifik övertalig materiel. Det kan finnas ett regionalt, nationellt eller internationellt behov av att behålla viss materiel, exempelvis den för ammunitionsröjning. Håller tidsschemat ska materielomläggningen i sin helhet vara genomförd under STIG DAHLÉN Vad gör ni för att få fler kvinnliga brandmän? Hur går rekryteringsprocessen till? Dessa frågor ställer JämO i ett brev till landets alla räddningstjänster och förbund. Enligt jämställdhetslagen ska varje arbetsgivare bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att främja jämställdhet på arbetsplatsen granskade JämO 37 räddningstjänsters arbete med att anpassa förhållandena så att de passar även för kvinnor. Nu är det dags för en ny granskning av vad som görs för att leva upp till lagens krav på att åstadkomma en jämnare könsfördelning. Hela rekryteringsprocessen ska granskas, från beslut att utannonsera en tjänst till själva anställningsbeslutet. Syftet är att skapa förutsättningar för en kraftig ökning av andelen kvinnliga brandmän, säger JämOs utredare Helen Ekström. Brandman är ett av de mest mansdominerade yrkena. När JämO granskade landets räddningstjänster i mitten av 90-talet fanns inte en enda kvinnlig heltidsanställd brandman. I dag finns totalt ett tjugotal i hela landet. Jämställdhet uppstår inte av sig självt. Arbetsgivarna måste anstränga sig för att åstadkomma en jämnare könsfördelning. De har ett ansvar för att hitta diskriminerande inslag i rekryteringsprocessen och eliminera dem. 19 juni ska arbetsgivarna ha inkommit med svar på JämOs frågor. Beslut om Samverkan vid kris Tisdagen 30 maj beslutade riksdagen att anta propositionen om krisberedskap som lämnades den 22 mars i år. Beslutet innebär bland annat att om riktigt stora kriser drabbar flera samhällsområden samtidigt, ska en organisation finnas och det ska även finnas ordentliga varningsklockor. I propositionen står också att en sammanläggning av Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten, KBM, ska utredas vidare. Ny version av Riskera Riskera, Räddningsverkets GIS-verktyg (Geografiska informationssystem) för kommunal riskhantering, har uppgraderats till version Den nya versionen har ett uppfräschat gränssnitt och är stabilare. Syftet med Riskera är att främja det dagliga riskhanteringsarbetet inom landets kommuner genom att tillhandahålla ett lättanvänt GIS-verktyg. Riskera ingår i Räddningsverkets integrerade beslutsstöd (Rib) och prenumeranter på Rib kan utan extra kostnad få tillgång till den nya versionen. Bex byter postadress Räddningsverkets enhet för brandfarliga och explosiva varor (Bex) flyttar från Solna till Karlstad och byter därmed postadress från och med 1 juli. Ny postadress: Räddningsverket, Enheten för brandfarliga och explosiva varor, Karlstad, E-post: Webbplats 13 personer kommer från och med i höst att sitta i Karlstad. Men verksamheten kommer under minst ett år att bedrivas i både Karlstad och Solna. Besök i Solna måste avtalas i förväg. Besöksadress: Karlstad: Norra Klaragatan 18, telefon , fax Solna: Korta gatan 7, 9 tr, telefon , fax Brister i säkerhet vid vattennära boende De senaste två åren har drunkningsolyckorna ökat bland barn i Sverige. Enligt Skolverkets senaste statistik är det elever i årskurs 5 som inte kan simma. Enligt Svenska Livräddningssällskapet har kommunerna ett ansvar att ge alla barn simundervisning oavsett var man bor eller vilken skola man väljer, ett ansvar som alltså inte tas fullt ut. Bland annat har man uppmärksammat att det råder brister i säkerheten vid vattennära boende. Hamn- och industriområden nära vatten omgärdas av höga krav på vattensäkerhet. Men när samma områden byggs om till moderna bostadsområden finns det nästa inga krav alls på livbojar, belysning och stegar som gör det möjligt att ta sig upp ur vattnet. Vattensäkerheten har inte hängt med, menar SLS, som nu ska granska utvecklingen. Ägaren till marken ansvarar också för att boendemiljön är säker. Oftast är det kommunen, alternativt bygg- och bostadsbolag. Läs mer om Svenska Livräddningssällskapet

16 16 reportage De tolererar inte att vi HUDIKSVALL. Jag har lärt mig att man måste ställa sig längst fram om man vill nåt. Man måste våga visa att man finns. Det säger Daniella, 16, efter praktikveckan på Norrhälsinge räddningstjänst. Räddningstjänsten utbildar Hela brandstationen är engagerad när 16 gymnasieungdomar slår läger på räddningstjänsten. Nio killar och sju tjejer från Västerås fria gymnasium. Under en vecka hinner de känna på och öva de flesta av räddningstjänstens arbetsuppgifter, allt från is livräddning till trafikolycka. Samtidigt grillas de i ansvar och moral. Norrhälsinge räddningstjänst har sysslat med praktikveckor för gymnasieungdomar i fem år och hittills har 300 ungdomar passerat brandstationen. Idén föddes ur en tidigare ganska usel prao verksamhet. Prao eleven blev sittande bakom dörren, fick på sin höjd tvätta en bil. Det kändes fel gentemot ungdomarna, de fick en sned bild av räddningstjänsten, säger Per Erik Nilsson, som tillsammans med Kenneth Schmidt tagit fram konceptet. Livskunskap Första dan är ungdomarna blyga och osäkra. De frågar om allt, var saker finns, hur de ska göra. Men några svar får de inte. Det har visat sig vara en pedagogik som fungerar. Genom att tvinga dem att ta reda på saker och ting själva, lär de sig otroligt mycket på kort tid. Per Erik Nilsson ser räddningstjänsten som fostrare och förmedlare av livskunskap. Den här praktikveckan handlar inte bara om brand, utan om livet. Ungdomarna utvecklas individuellt och blir självständiga. Det här är vårt sätt att arbeta förebyggande och leva upp till lagen om skydd mot olyckor. Både rättigheter och skyldigheter Från första dan får de ta ansvar över sina handlingar och sin vistelse här. Vi behandlar dem som andra vuxna, som vilken kollega som helst. Vi talar inte om Det handlar inte bara om brand, utan om livet Helt sjukt vad man kan prestera, jag är så jävla stolt, pustar Sanna, 16, efter varvet. Den här veckan har jag gjort saker som jag aldrig trodde jag skulle klara. Jag som trodde jag hade både cellskräck och höjdskräck! Deltidsbrandman Carina Odenland är lärare under praktikveckan tillsammans med insatsledare Per-Erik Nilsson och brandman Kenneth Schmidt.

17 reportage 17 skiter i saker och ting för dem när de ska lägga sig, eller hur de ska uppföra sig. Däremot kräver vi total ärlighet. De kanske kan blåsa sina föräldrar, men inte oss. Vi kan säkert upplevas som ganska hårda ibland. Efter en vecka här förstår de att de inte bara har rättigheter, utan också skyldigheter. Ett yrke att satsa på? Praktikveckan har även blivit inkörsport till Räddningsverkets tvååriga utbildning Skydd mot olyckor. Flera av våra ungdomar har sökt sig dit. Det är roligt, för då har vi ju lyckats förmedla att det här är ett yrke att satsa på. Även om det inte är själva syftet med praktikveckan. Efter fyra dagars brandmannaliv är 16 åriga Daniella supernöjd: Alla har lärt sig massor om sig själva. De som trodde att de vara svaga och klena, har lärt sig att de faktiskt duger. Och de som trodde de var bäst i världen, har fått lära sig att komma ner på jorden, säger hon och fortsätter: Här tolereras inte att vi skiter i saker och ting. De kräver ansvar från oss och då känner vi att de respekterar oss. Det är bra, så borde det vara mer i skolan också. Lagandan stärker Egentligen har hela veckan var väldigt fysiskt jobbig. Men eftersom vi gör allt tillsammans stärker vi varandra. Med lagandan fixar man det. Jag kan mer än vad jag tror. Det är nog det viktigaste jag tar med mig härifrån. Plus alla nya kompisar. De sover i tre våningssängar i en bunker i källaren under brandstationen. I det 20 kvadratmeter stora logementet har man stuvat in 18 bäddar, egentligen en gammal krigsledningscentral från civilförsvarets tid. Skitkul att bo så här. I måndags kände vi inte varann, gissa om vi gör det nu? Killarna trodde jag var värsta superfeministen och elaka punkaren, de var skiträdda, säger Daniella. Och så visade det sig att du är värsta ängeln. Hur gullig som helst, inflikar Anders, 17. Själv har Daniella fått en ny bild av både sig själv och andra särskilt av grabbarna. Jag trodde alla killar ville ha tjejer med stora bröst och liten rumpa. Men så är det ju inte, de är som vi. Det är så himla skönt att veta att man duger i både sina egna och andras ögon. Efter fyra dagar här kan vi tänka, säga och tycka vad vi vill. Nästa vecka blir annorlunda i skolan. KATARINA SELLIUS Västerås fria gymnasium Omvårdnadsprogram, Naturvetenskapligt program samt Samhällsvetenskapligt program. I samtliga utbildningar väljer man en inriktning: räddningstjänst eller internationellt arbete/bistånd. Norrhälsinge räddningstjänst tar emot elever under tre praktikveckor/år. Vi får mycket tillbaka själva, ungdomarna gör att vi håller vår egen kompetens uppe, säger Kenneth Schmidt, lärare och brandman. Tungt, svettigt och besvärligt. Torsdag eftermiddag är vikt för uthållighetsövningen varvet på Jättendals deltidsstation, ett par mil norr om Hudiksvall. Mask på, bära slangkorgar, släpa dockor, krypa i labyrint, rädda docka ur brunn. Kör inte slut på er nu, tänk samarbete,manar Per Erik Nilsson. Kom ihåg vad jag sa om muskelkillarna som var här förra veckan. De trodde de skulle klara allt själva och orkade inte igenom. Men de späda tjejerna som samarbetade, klarade hela varvet galant. Alla har lärt sig om sig själva. De som trodde att de vara svaga och klena, har lärt sig att de faktiskt duger. Och de som trodde de var bäst i världen, har fått lära sig att komma ner på jorden, säger Daniella, 16. I väntan på varvet. Tobias underhåller med spontana dikter om gymnasiekompisarna.

18 18 nyheter Sirenen Nr 4 Juni 2006 Foto: PER LARSSON Brandman på prov. Rökdykning i övertändningscontainer var inte helt nytt för Göran Gunnarsson, han har gjort det i det militära. Men det var några år sedan. Nu fick generaldirektören känna på räddningstjänstens verklighet Och att dra på sig larmstället och bli operativ hade han inget emot. Generaldirektören i verkligheten Prao på brandstationen KARLSTAD. Brandmästare Bert Andersson håller fram luftpaketet och frågar: Hur mycket känner du till om det här? Ingenting, svarar Göran Gunnarsson. Foto: PER LARSSON Bert Andersson ger instruktioner inför övningen. Det blev en svettig upplevelse för generaldirektören. Räddningsverkets nye generaldirektör Göran Gunnarsson har praodagar. Han lär sig hur räddningstjänsten fungerar. En heldag på brandstationen i Karlstad innehöll mycket information, varm rökövning, test av glidstången. Det gav många nya intryck. Brandmännen är fit for fight även i de övre åldrarna. Inom försvaret var det ofta prat om att man vid en viss ålder var för gammal. Här känner jag att det finns en stolthet oaktat om man är gammal eller ung, och det ger lagkänsla, säger Gunnarsson. Vad arbete på fältet innebär vet han. Men även om det var länge sedan han klev ur truppuniformen och många år i huvudsak tillbringats bakom skrivbord, har Gunnarsson inga problem med att bli fältmässig. Tvärtom, han gillar det. Tillsammans med två brandmän kliver han in i en övertändningscontainer. Gasolventilen öppnas rejält och eldhavet blåser till mot rökdykarna som med strålrörets hjälp försöker slå ner lågorna. Det är så här det ska upplevas, säger brandman Christer Madrén. Göran Gunnarsson kommer ut svettig och nöjd: Det blev rejält varmt när larmstället blev fuktigt av vattenångan, konstaterar han. Många frågor Under heldagen hos räddningstjänsten i Karlstad och SOS Alarm, som finns i samma byggnad, hann en vetgirig generaldirektör ställa många frågor. Hur ofta går du tillsyn? Hur upplever ni rekryteringen av deltidsbrandmän? Har det aldrig diskuterats att ersätta ambulanser med helikoptrar? Var i verksamheten ser ni i framtiden de elever som går utbildningen i Skydd mot olyckor? Och så vidare. Han sammanfattade intrycken så här: Jag har mött bra exempel på samverkan och en imponerande professionalitet. Ute i entrén granskade Gunnarsson tavlan över organisationen på brandstationen, med bilder på alla anställda. Var har ni tjejerna? På baksidan av tavlan..? Göran Gunnarsson ska även besöka räddningstjänsterna i Torsby och Stockholm. Han vill se hur det går till i glesbygd och på den riktigt stora kåren. Från Karlstad fick han med sig en passning från brandmästare Alf Gäwerth: Kommunförbundet har fått bort pedagogiken och arbetsledningen ur utbildningen till Räddningsledare A. En katastrof, det är det viktigaste i utbildningen. I kraft av ditt ämbete borde du slå näven i bordet, sa Gäwerth. PER LARSSON Foto: PER LARSSON Om larmcentralen vet jag inget, har bara busringt dit när jag var liten, sa Göran Gunnarsson till larmoperatören Maria Leben.

19 Sirenen Nr 4 Juni 2006 Räddningsverket 20 år 19 Den 1 juli fyller Räddningsverket och Sirenen 20 år. På de sex följande sidorna följer ett axplock av det som hänt. Vi har även låtit ett antal personer titta tio år framåt i tiden.

20 Det var en gång en b 20 Räddningsverket 20 år KARLSTAD. För 20 år sedan var han springvikarie med hopp om fast jobb som brandman. Det fick Morgan Palmquist. För att jag var plåtslagare. Det skulle aldrig ske i dag. Vi står i vagnhallen på Räddningscenter Sandbäcken i Karlstad. Lokalen är ljus, ren och snygg. Bilarna är ändamålsenliga, knappast några universalfordon. När jag började 1984 hade vi gamla Volvo och Saab som vi själva byggde om. I jämförelse är det rena vardagsrummet att sätta sig i Bas-bilen och dra på rökdykarutrustningen, säger Morgan Palmquist. Då pratade brandmännen oftast teknik, hur man skulle hantera det nya strålröret, fogfightern. Så här ser Morgan Palmquist på jobbet i dag: Kontakten med människorna i kommunen är oerhört viktig. Det gäller företag som privatperson, ge dem utbildning och information. Varje gång vi larmas är det på sätt och vis ett misslyckande för oss bildades Räddningsverket, räddningstjänstlagen kom och brandmannaskrået stod inför stora förändringar. Morgan Palmquist, 46, har under de 20 åren utbildat sig från brandman till brandmästare, gått förebyggandekurser. Då, 1986, hade han hankat sig fram som springvikarie i två år, lämnat ett fast jobb på plåtverkstad för vikariat med avsevärt sämre lön. Utbildningen inte färdig Morgan lyckades trassla sig in på första brandmannautbildningen på Räddningsverkets skola i Skövde. Han kan se en likhet med de första klasserna i den numera tvååriga brandmannautbildningen. Utbildningen var inte formad, skolan inte färdigbyggd. De som gick några år senare fick säkert bättre förutsättningar. Men för mig var det ett lyft. Grundläggande brandkunskap, vattenhydraulik och handhavande av utrustning var tunga ämnen. Men det fanns även mycket civilförsvar med i utbildningen. Minns att vi bland annat vi fick skära ner en hel buss med skärbrännare och rondell. I dag är Morgan brandmästare och ser SMOelever komma till räddningstjänsten som vikarier. Vi har haft tolv stycken här, fantastiska ungdomar som kan mycket. Det man skulle kunna önska att de hade större erfarenhet av är att jobba med verktyg. Plåtslagaren har talat. Såna erfarenheter finns inte i dag, oavsett om man är smo:are eller ej. Har du nytta av dina kunskaper som plåtslagare på jobbet? Inte på det viset att jag göra såna jobb, den rollen är borta. Men om det är en brand i en verkstad, eller vi gör brandsyn, så vet jag hur vardagen där ser ut. På det viset har jag nytta av yrkeserfarenheten, eller snarare livserfarenheten. Gillar att hårdplugga 1993 skrev Morgan Palmquist in sig på Skövde igen, den här gången på förmansutbildningen. Den utbildning jag haft mest nytta av i yrket. Allt var bra. Då fanns inte pbl (problembaserat lärande), man fick verkligen hårdplugga och det passade mig bra. Stor vikt lades vid pedagogik, hur man bör fungera som instruktör, hur gruppen fungerar. Håller kunskapen än i dag? Absolut. Kursen la en bra grund för att gå vidare. Vi fick även insikt i förebyggande arbete. Morgan Palmquist fortsatte utbildningen med förebyggande 1, brandmästare och förebyggande 2. Förebyggande 2 är den utbildning jag är mest besviken på. Vi hamnade mellan gamla och nya lagen och jag hade många frågetecken kvar efter kursen. Utrymme för felsteg På gamla brandstationen för 20 år sedan var personalens uppgift nästan uteslutande utryckande verksamhet. I dag ser Morgan en räddningstjänst med ambition att vara koordinator och pådrivare för säkerhetsarbetet i kommunen. Frågan är vad kommunens invånare vill ha ut av oss. Utveckling kan vara jobbigt, men vi måste ha den drivkraften. Och det måste finnas utrymme för felsteg, då har vi åtminstone provat. Lagen om skydd mot olyckor, som trädde i kraft 2004, framhåller den enskildes ansvar. Morgan Palmquist ser en fara i att tolka det allt för bokstavligt. Det ansvaret har alltid funnits, men tidigare framfördes det mer genom dialog. Nu ska det göras handlingsprogram och jag tror inte alla har kunskap för det. Det gör mig lite bekymrad. Risken finns att morgondagens bränder blir större. Vad är ur ditt perspektiv viktigt att Räddningsverket prioriterar? Verket bör vara en nationell koordinator. Satsa på utbildning och omvärldsanalys. Samla in erfarenheter från räddningstjänst-sverige, sprida dem och på det sättet bidra till att finna nya stigar. PER LARSSON Det tar tid för förändringar att sätta sig, konstaterar Morgan Palmq 20 år Sommaren 1986 utkom det första numret av Sirenen. Sedan dess har både den verksamhet som speglas och tidningen förändrats på många sätt. Men det finns också ämnen där inget tycks ha hänt. Över de närmaste sex sidorna följer ett axplock av nyheter och trender ur Sirenen under 20 år. I Sirenens första nummer 1986 säger färske generaldirektören Lennart Myhlback i en stor intervju: Jag skulle vilja sätta upp en svensk katastrofstyrka för insatser utomlands. Vi måste skapa förutsättningar för att civilförsvarspersonal ska kunna rycka in även vid större olyckor i fred. Datorn gör på allvar sitt 1987 intåg i räddningstjänsten. Det kommer inom kort att finnas datorstöd centralt, regionalt och lokalt. I utryckningsfordon skrivs texter ut på mobila terminaler. Jag fattar inte att ni 1988 svenskar med ert höga säkerhetsmedvetande ännu inte lagstiftat om rökvarnare i bostadshus. Det säger Fred Parker, vid Calgary Fire Department. I Kanada ska rökvarnare ska finns i varje bostadshus och varje sovrum som inte tillhör bostadshus. Lagen kom i slutet av 70-talet. Brandmän vid de 29 stationerna knackar dörr under ordinarie tjänstgöring besökte vi sammanlagt hem. Brandmännen har fått kortare utbildning i hur de ska uppträda. Senaste undersökningen visade att 92 procent av bostäderna har rökvarnare. Jordbävning i Armenien. Räddningsverket skickade den första internationella insatsstyrkan någonsin. 50 personer ingick. Nu har alla kommuner antagit räddningstjänstplan Sist blev Vansbro där politikerna antog planen 27 februari. Räddningsverket föreslår att beredskap för räddningsinsatser utomlands inrättas. I mittten av 70-talet fanns personer i beredskap i svensk räddningstjänst, 1989 hade siffran sjunkit till fanns heltidsanställda och deltidare, 1989 var det heltidare och deltidare. Sirenen publicerar en 1991 enkät till räddningschefer om framtiden. Några citat:

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Kapitel 1 Inledning Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) föreskriver i sin första paragraf att denna lag syftar till att i

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2015:58 Infördes i författningssamlingen den 22 december 2015 Handlingsplan för skydd mot olyckor Kommunfullmäktige beslutade 15

Läs mer

MORA BRANDKÅR. Vägledning inför tillsyn

MORA BRANDKÅR. Vägledning inför tillsyn Alltid redo? Du har säkert funderat på vad som skulle kunna hända om det börjar brinna i din verksamhet. Likaså hur du och din personal skulle hantera en eventuell brand. Om inte då är det dags att börja

Läs mer

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet Rapport om framtagandet av övningskort till Mittuniversitetet Av: Peter Flobecker och Magnus Rudberg Handledare: Martin Neldén, Räddningsverket 0612-822 35 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Handlingsprogram 2015-2018

Handlingsprogram 2015-2018 Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Räddningstjänsten i samarbete med Fritidsförvaltningen Morgan Michel Instruktör 0706-29 70 92 Det som inte får hända, kan hända er! Drabbad skola står

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Media styr alla dina intressenter

Media styr alla dina intressenter Media styr alla dina intressenter Isabella Engblom, VD, Tillit Kommunikation: Varför heter ditt företag Tillit Kommunikation? Namnet Tillit kom av att det är vad som krävs för att få till stånd bra kommunikation.

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

AAR After Action Review. Reflexiv dialog 1+1=3. After Action Review, AAR - En process för ständig utveckling. av Räddningstjänstens insatser AAR

AAR After Action Review. Reflexiv dialog 1+1=3. After Action Review, AAR - En process för ständig utveckling. av Räddningstjänstens insatser AAR After Action Review, - En process för ständig utveckling After Action Review av Räddningstjänstens insatser Reflexiv dialog 1+1=3 Projektidé Skapa ett pedagogiskt fundament för i samverkan. Projektmål

Läs mer

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar!

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! 1 Innehåll Brandinstruktörsutbildning... 3 Brandombud... 4 Brandutbildning... 5 Information

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR LINDESBERGS KOMMUN RÄDDNINGS- OCH SÄKERHETSNÄMNDEN Fastställd i Kommunfullmäktige LINDESBERGS

Läs mer

Olycksundersökning nivå 2b Brand i förråd Östra Fridhemsgatan 4a-b 2011-01-20

Olycksundersökning nivå 2b Brand i förråd Östra Fridhemsgatan 4a-b 2011-01-20 HELSINGBORG Olycksundersökning nivå 2b Brand i förråd Östra Fridhemsgatan 4a-b 2011-01-20 Anledning till utredningen: Brand i förråd med omfattande rökutveckling i trapphus på Östra Fridhemsgatan 4a-b,

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 6 Fredag 24 februari 2012 NORRBOTTEN Operationer flyttas från Kalix Snart är det stopp för alla planerade operationer vid sjukhuset i Kalix. Operationerna kommer att flyttas till sjukhusen

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND

SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Avesta SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Fagersta Långshyttan Norberg Hedemora Horndal Fors Postadress: Axel Johnsons väg 70 774 34 AVESTA Tfn: 0226-64 58 00 E-post: sdr@avesta.se Hemsida: wwww.sdrf.nu

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Södertörns brandförsvarsförbund Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså

Läs mer

Hjärnkraft. Systematiskt utvecklingsarbete ökar produktiviteten. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté

Hjärnkraft. Systematiskt utvecklingsarbete ökar produktiviteten. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté Hjärnkraft en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté År 2008 Tema: Produktivitet Systematiskt utvecklingsarbete ökar produktiviteten 2015 Hjärnkraft 2015 Människan gör skillnad Inom

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Omvårdnad

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Omvårdnad Systematiskt arbetsmiljöarbete 2015-10-12 (5) Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Omvårdnad Arbetarskyddsstyrelsen har i sina föreskrifter (AFS 1999:7) fastslagit

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Varför anlägger unga bränder? en första analys av mordbrandsdomar

Varför anlägger unga bränder? en första analys av mordbrandsdomar Varför anlägger unga bränder? en första analys av mordbrandsdomar Sara Uhnoo Material Totalurval: 94 mordbrandsdomar från 10 tingsrätter i Västra Götaland De dömda är mellan 15-25 år Undersökningsperioden

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Varför öva tillsammans?

Varför öva tillsammans? Varför öva tillsammans? - övningsverksamhet i Sverige Niclas Karlsson niclas.karlsson@msb.se Uppdrag Samordna, genomföra och stödja regionala, nationella och internationella övningar inom området samhällsskydd

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Nils-Evert Erlandsson (Ystad) (C) Fatlum Avdullahu (Tomelilla) (C) Gull-Britt Kristersson (Sjöbo) (S) Anette Nistrup administrativ chef 1 4

Nils-Evert Erlandsson (Ystad) (C) Fatlum Avdullahu (Tomelilla) (C) Gull-Britt Kristersson (Sjöbo) (S) Anette Nistrup administrativ chef 1 4 Datum Plats och tid Brandstationen, Metallgatan 2, Ystad 09:00 10:00, 10:15 11:25 Beslutande Se sidan 2 Övriga närvarande Nils-Evert Erlandsson (Ystad) (C) Fatlum Avdullahu (Tomelilla) (C) Peter Boström

Läs mer

2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser.

2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser. ett år senare! 2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser. 2011 "Av säljaren accepterat pris - en frivillig överenskommelse mellan fastighetsmäklarna i Stockholms

Läs mer

Årsredovisning verksamheter 2013. Räddningstjänst

Årsredovisning verksamheter 2013. Räddningstjänst Årsredovisning verksamheter 2013 Räddningstjänst Räddningstjänst, Årsredovisning verksamheter 2013 2(9) 1 VERKSAMHETSOMRÅDE Dals Eds kommun, omfattar en yta av 730 km2 och har ett invånarantal på ca 4

Läs mer

Delårsrapport 2008. Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås

Delårsrapport 2008. Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås Delårsrapport 2008 Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås Innehållsförteckning Förord 3 Direktion 4 Organisation 5-6 Statistik 6-7 Utbildningsverksamhet 8 Förebyggande verksamhet 9 Ekonomi 10-14 Revisionsberättelse

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Räddningstjänsten Östra Götaland. Antagen: Juni 2014 av Förbundsdirektören

Verksamhetsplan 2015. Räddningstjänsten Östra Götaland. Antagen: Juni 2014 av Förbundsdirektören Verksamhetsplan 2015 Räddningstjänsten Östra Götaland Antagen: Juni 2014 av Förbundsdirektören Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplanen är indelad i fem områden; Verksamhet, Ekonomi, Personal, Utveckling

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

E bra skydd mot brand skapar trygghet för dig och dina grannar. Med hjälp av vår broschyr och Eidars webbsida finner du svaren.

E bra skydd mot brand skapar trygghet för dig och dina grannar. Med hjälp av vår broschyr och Eidars webbsida finner du svaren. Viktig information om brandskyddet och säkerheten i din bostad E bra skydd mot brand skapar trygghet för dig och dina grannar. Med hjälp av vår broschyr och Eidars webbsida finner du svaren. E bra skydd

Läs mer

Lektionsförslag 1. Dialog 1 och 2 Lyssna på dialogerna nummer 1 och 2. 1) En man som ramlat i rulltrappan 2) En kvinna som har svårt att andas

Lektionsförslag 1. Dialog 1 och 2 Lyssna på dialogerna nummer 1 och 2. 1) En man som ramlat i rulltrappan 2) En kvinna som har svårt att andas Lektionsförslag 1 Vilket nummer? När? Fråga eleverna: Vilket nummer ska du ringa när du snabbt behöver hjälp? Be dem sedan att tyst tänka på: När ska du ringa 112? I vilken situation? Eleverna talar därefter

Läs mer

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014 Dokumenttyp: Nämndsplan Datum: 2013-04-24 Tjänsteställe: Räddningsnämnden Handläggare: Per Hampus E-postadress: per.hampus@malung-salen.se Telefonnr: 0280-182 61 Mottagare: Kommunstyrelsen Diarienr: 2013.33

Läs mer

Datum 1(6) Tomas Gustafsson, 016-710 74 78 540-2012.00409.7366

Datum 1(6) Tomas Gustafsson, 016-710 74 78 540-2012.00409.7366 Räddningstjänsten 2013-01-18 Handläggare, telefon Vår beteckning Tomas Gustafsson, 016-710 74 78 540-2012.00409.7366 Datum 1(6) BRANDUTREDNING Insatsrapport nr. 2012/01229 Larmtid 2012-11-03 kl. 07,37

Läs mer

VD Barometern Har vi råd med kortsiktigt ledarskap?

VD Barometern Har vi råd med kortsiktigt ledarskap? 2015 VD Barometern 2015 - Har vi råd med kortsiktigt ledarskap? Resultatet av VD Barometern påminner i vissa delar om förra årets. Tidsbrist är fortfarande ett problem, hållbarheten kommer lågt ner på

Läs mer

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan Presentation av Mål/syfte Att genom samverkan bli effektivare och kraftfullare i vår strävan att skapa trygghet och säkerhet för de som verkar, bor och vistas i RäddSamF:s område. RäddSamF skall kunna

Läs mer

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Anförande av generalsekreterare Anders M. Johansson, Sveriges Civilförsvarsförbund Det talade ordet

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Umgås och trivs framför brasan

Umgås och trivs framför brasan Umgås och trivs framför brasan Några tips och råd om hur du eldar säkert hemma Sedan urminnes tider har brasan varit en samlingspunkt i våra bostäder. Där lagades maten och det var runt spisen man samlades

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa? 1 Ett meddelande Lyssna på meddelandet. Sätt kryss för rätt svar. Du får lyssna två gånger. Hej Peter! Jag är lite försenad. Jag hinner inte komma till klockan sex. Jag måste köra mamma till ögonläkaren.

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke.

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris och ett problem är inte samma sak. Denna plan är till för kriser. Problem bör självklart alltid hanteras,

Läs mer

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6 Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6 Slutsatser utifrån elevenkäterna 82 elever som gjort Brandtemat och 82 elever som inte gjort Brandtemat, samt 58 elever som gjort Brandtemat för ett år sedan,

Läs mer

Kommunikation är samarbete

Kommunikation är samarbete Kommunikation är samarbete Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Kommunikation är samarbete Innehåll Samverkan Innehåll i kommunikation Organisation Informationsansvarig Kanalansvariga Drabbade/anhörigcenter

Läs mer

Sammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC?

Sammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC? Sammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC? Författare: ByggDialog Dalarna och Tyréns AB EPC, Energy Performance Contracting Nov 2016 1 1. Inledning Byggdialog Dalarna är en

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Räddningstjänsten Väst

Räddningstjänsten Väst Räddningstjänsten Väst ett kommunalförbund för skydd mot oönskade händelser Gun Blomfelt Fredrik Åkesson Lättare locka undersköterskor med utökat uppdrag Vision, verksamhetsidé och slogan Vår vision som

Läs mer

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Systematiskt arbetsmiljöarbete 2015-02-09 (5) Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Arbetarskyddsstyrelsen har i sina föreskrifter (AFS 1999:7) fastslagit

Läs mer

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe Malmö Juniorbrandkår De sista åren med Malmö Brandkår 2009 Lars-Owe Göthe Brandstation årets höjdpunkt! Den 18-19 juni 2005 hölls den sista Brandstationen under Malmö Brandkår. Ute på övningsplatsen Barbara,

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Arne Svärm, räddningschef Eva Gardelin-Larsson, kommunsekreterare. Stig Axelsson Kommunstyrelsekontoret den 16 mars 2011

Arne Svärm, räddningschef Eva Gardelin-Larsson, kommunsekreterare. Stig Axelsson Kommunstyrelsekontoret den 16 mars 2011 Räddningsnämnden för Gislaveds och Gnosjö 1 (9) Plats och tid Räddningsstationen, Åbacken Gnosjö, kl 14.00 16.00 Beslutande Bertil Valfridsson (M), ordförande Bength-Göran Johansson (C) Åke Ljunggren (S)

Läs mer

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till

Läs mer

Föreläggande enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor

Föreläggande enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor Sida 1 (7) Urban Larsson AB att: Urban Larsson Gamla Bo Nils Johans väg 14 241 80 Eslöv Objektnamn: Gruppbostad Vedelsvägen Handläggare: Sebastian Thuns Objektnummer: 11856 Telefonnr: 046-540 46 91 Objektadress:

Läs mer

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Vad gör Du om det brinner hos Dig? Att det skulle kunna börja

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka Varför ska vi ha kontakt med medier? Genom att medverka i medier kan Vårdförbundet sprida kunskap och påverka opinionen. Press, radio, tv och sociala medier

Läs mer

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 POSOM Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Definition av katastrofbegreppet... 2 Vad är POSOM?...

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

En Brandstation för alla Extern Utvärdering. Helena Stavreski

En Brandstation för alla Extern Utvärdering. Helena Stavreski En Brandstation för alla Extern Utvärdering Helena Stavreski Om du inte samtalar kan du hamna i din egen övertygelses våld Kerstin Ekman Helena? Universitetsadjunkt, Ledarskap och Organisation, Institutionen

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer