Ramselesprånget. Återta makten över maten och naturbruket 2. Ramsele apil Bildreportage och rapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ramselesprånget. Återta makten över maten och naturbruket 2. Ramsele 15-17 apil 2011. Bildreportage och rapport"

Transkript

1 Ramselesprånget Återta makten över maten och naturbruket 2 Ramsele apil 2011 Bildreportage och rapport

2 Omslagsfoto: Utsikt över Faxälven och niporna med Ramsele kyrka från konferenscentret. På nedre foto från vänsterjosefin Heed, Josefin Höijer och Torgny Östling leker älgleken. Ramselesprånget Återta makten över maten och naturbruket 2 är en bildberättelse och rapport om den 2:a naturbrukskonferensen april På detta möte var frågan om en ny rörelse kunde ta ett språng framåt för ett hållbart naturbruk och en produktiv landsbygd efter det första mötet i Ransby. Om det lyckades kan du själv fundera över genom att läsa och titta i denna rapport. Den är gjord för Jordens Vänner och Föreningen Aktivism.info. Text och layout om ej annat anges Tord Björk. Åsikterna i denna rapport behöver inte delas av dessa organisationer.

3 Innehåll: Ramselebygden s4-5 Susanne Gerstenberg om mötet: Naturbruk som lösning s6-7 Föredragen s8-9 Förberedelserna s10-11 Jordbruk som lösning s12-13 Protokoll: Mat, Jordbruk, Landsbygd, Demokrati, Plenum s14-17 Skogsworkshop s18-19 Uttalande från Ramselemötet s20-21 Gruppfoto s22-23 Fältbiologerna kan få alla att leka s24-25 Striden om sångerna s26-27 Översvämning s28-29 Festlig måltid på Gröna huset s30-31 Stridbara sånger på Skogsnäs Kulturhus s32-33 Stadlings upprorsvisa s34-35 Hippies och kommunister förenen eder! s36-37 Hugo Blanco: Klimaträttvisa nu! s38-39 Namninsamling, Naturbruksupproret och europeisk matsuveränitet s40-41 Uppföljning i Göteborg och inbjudan till Ockelbo s42-43 Internationella gäster goes native s44 Torsten Laxvik och Monica Sundström från Ådalen håller i mötet. Foton om ej annat anges Lennart Kjörling.

4 Väg i Ramselebygden Kor i Ramsele innan de senare i livet slaktas på bygdens lilla kooperativa slakteri som snart skulle öppnas

5 Värdarna Dorte Skulason och Lotta Karlström deltar i älgleken. Värdarna hade inte bara roligt åt att vara älgar. De skrockade också åt att deltagare som behövde gratis övernattning och ofta råkade vara vegetarianer blev förlagda på slakteriet.

6 Naturbruk som lösning Naturbrukskonferensen ägde rum i Ramsele, i Ångermanland kring årets Internationella småbondedag, den 17 april. Konferensen var en uppföljning av höstens sammankomst i Ransby, i norra Värmland, den första av sitt slag. -Att träffas och diskutera kring olika ämnen är viktigast, menade en deltagare på slutet. Mötet enades dock också om ett uttalande: Inget slutdokument utan snarast ett vykort från ett arbete, som Lennart Kjörling uttryckte det. Han hörde till arrangörerna, Jordens vänner och Stödgruppen för MST (de Jordlösa i Brasilien) och Latinamerikagrupperna. Fler konferenser lär det bli! Två gäster, representanter från Latinamerika, fanns bland de över 70 deltagarna som kom från hela landet småbönder, matförädlare, engagerade i olika miljörörelser samt en enda riksdagspolitiker, Bengt Berg (V). Att sitta i konferenscentrets aula med storslagen utblick över den branta nipan ner till Faxälven och Ramseles gamla kyrka från 12-hundratalet, gav perspektiv vi befann oss i ett gammalt kulturlandskap. Inte mindre än tio lokala grupper stod bakom konferensens program, ytterligare sju samt EU hade gett sitt ekonomiska stöd. Den lokala Nipakademin, föreningen som från början bildades för att återställa gamla betesmarker (håll niporna öppna!), stod förträffligt för allt det praktiska på plats. En uppsjö av lokala aktörer presenterade sig först, sedan grupper från övriga landet, bland andra Älvräddarna (återställ fiskens vandringsvägar!), världskulturfestivalen Urkult i grannorten Näsåker, som bara erbjuder 100 procent ekologisk basvara under festivalen(lägg märke till Urkulttåget från Stockholms Central under första augustiveckan!) och Rekolådan, en grönsaksförsäljning på beställning i Västernorrland. Till skillnad från andra lådor på beställning i andra delar av landet säljer Rekolådan bara det de själva kan producera, ingen import, förklarar Mari Ryberg, en av dem som driver Rekolådan. Det är småproducenterna vi är intresserade av fick Rekolådan Sollefteå kommuns miljöpris. Försäljning av lådor bedriver också föreningen Norrbete, fast med kött, djupfryst kött ( mört och smakrikt ) som härstammar från åtta gårdar i Ångermanland och Jämtland som är medlemmar i Norrbete. - Norrbete vill med sina betesdjur inte påfresta utan bidra till naturen, säger Thorsten Laxvik. Landsbygden klarar av en omställning till fossilfri matproduktion, presenterade René Mortensson Sollefteås Omställning (EnergYZer). Förutsättningen är bara mer lokal produktion, mer muskelarbete och ett demokratiskt inflytande. Övertygande, men hur nå dit? Är det först bristen på oljan som tvingar oss dit eller kan det finnas politiska impulser? Är de politiska partierna intresserade av naturbruk? Jordens Vänner (Tord Björk och Lennart Kjörling) hade skickat ut en enkätundersökning med sju frågor om natur och miljö till riksdagspartierna, ungdomsförbund och kvinnoorganisationerna C, M, KD, SD, V och CUF och svarade. På fråga nummer fyra, hur hela jordbruket ska kunna bli ekologiskt hållbart tror M på tekniska lösningar, C tycker att Sverige har generellt ett miljövänligt jordbruk. KD vill att ekologiska jordbrukare ska få extra betalt, SD tror på marknadskraften (efterfrågan). CUF är för straffavgifter de som förorenar ska betala, i hela EU. Sverige ensamt skulle bli utkonkurrerat till förmån för produktion utomlands. Bara V förstår den politiska räckvidden något så när. EU:s gemensamma jordbrukspolitik är det största hindret, skriver de. På sikt vill Vänsterpartiet därför åternationalisera jordbrukspolitiken. Svaren på fråga nummer fem Hur ser ni på att landsbygden avfolkas? Vilka politiska systemförändringar ser ni som viktiga för att främja landsbygden? gör det ännu tydligare: Med nyansskillnad ser alla landsbygden som en efterbliven del i det urbaniserade Sverige. Den borde stödjas genom infrastruktur för att öka konkurrenskraft och tillväxt. Hugo Blanco, bondeledaren från Peru som levt ett mycket riskfyllt liv för sin kamp för jordreform i sitt land, och Marcelo Durão, från de jordlösas rörelse i Brasilien (han är ledamot i den nationella styrelsen) gjorde deltagarna var för sig medvetna om att problemen i Peru, Brasilien och Sverige liknar varandra och hänger ihop: Finanskapital och jordkapital samarbetar. Vi för samma kamp mot samma fiende, säger Hugo Blanco. I Tyskland kämpar de mot det stora kapitalet (kärnkraften), i Sverige finns det stora kapitalet i skogen. Hos oss kämpade vi mot gruvexploateringen som förstör vattnet för böndernas odling. Vi segrade! Marcelo Durão presenterade Brasilien som ett oerhört naturresursrikt land 20 procent av jordens biologiska mångfald finns

7 där. Hotet är de stora industrijordbruken ( agronegocio ) med sin monokultur av soja, sockerrör, eukalyptus, citrusfrukter, kaffe, vete och ris. Vi är världsmästare i fotboll och i användning av växtgifter, skämtade Marcelo. Hans uppmaning, undvik äta soja från Brasilien, vållade medkännande ilska kommentarer: - LRF köper in soja för utfodring till djuren, - nästan all processad mat innehåller soja! Eukalyptus och soja konkurrerar dessutom med befolkningens matproduktion, ris och bönor. Boven i exploateringen eukalyptusplantager är Stora Enso. Genom EU och WTO kunde de först exploatera den svenska skogen och sedan köpa in sig i Brasilien. Det var Torgny Östling som knöt ihop småbonderörelsen världen över. Hans förening, NordBruk, är den svenska förgreningen av La Via Campesina (LVC), bondeorganisationen som finns i Asien, Afrika, Amerika och Europa och som arbetar för hushållsbaserat och hållbart jordbruk. Varje land ska kunna försörja sig självt. Begreppet Matsuveränitet har LVC präglat. Torgny kom precis hem från ett sammanträde med EU-kommissionens rådgivande kommitté i skogsfrågor. Där är han representant för LVC Europa. Vi kommer att förlora all kontroll över skogen, varnade Torgny Östling, EU ät på väg till en gemensam skogspolitik, motsvarande den gemensamma jordbrukspolitiken. Skogen är Sveriges viktigaste naturresurs och är som energileverantör av växande betydelse för EU. Risken är stor att Sveriges skogar ska bli i ännu högre grad förstörda som industrieller plantageskog likt Brasiliens eukalyptusplantager! Skogsgruppen, en av fem arbetsgrupper under lördagen, inspirerades av Carl-Gustaf Lundgren (Jordens Vänners skogsutskott), själv skogsägare och drivande vad gäller hyggesfritt skogsbruk. Vi behöver kvalitetsskog, inte massaskog om vi vill ha skogen kvar på sikt: Carl-Gustaf förtydligade hur antalet skogsarbetare i skogen hade sjunkit i samma takt som den biologiska mångfalden hade försvunnit sedan 1950-talet. Ni är alla skogsägare genom statliga Sveaskog, upplyste han de 18 deltagarna i gruppen. Ni kan göra någonting politiskt! Dessutom är många medlemmar i Svenska kyrkan, som är en stor skogsägare i Sverige (står på åttonde plats). Idag avverkas 99 procent av skogen genom kalhygge. Enligt Carl- Gustaf Lundgren borde 30 procent brukas hyggesfritt, 20 procent förbli orörd skog och högst 50 procent skötas med hyggesbruk. Skogsstyrelsens skogsvårdslag (med slutavverkning, markberedning, återplantering) ifrågasätts av ett ökande antal skogsägare. I Lycksele pågår en rättsprocess mot Harald Holmberg som vill bruka sin skog hyggesfritt. Hans rättegång äger redan rum i mitten av juni. Carl-Gustaf presenterade sin egen brukningsmetod och berättade om ett samarbetsprojekt i fem samebyar. Samerna äger inte skogen, de brukar den för bete. Nu samråder de med skogsbolaget om huggning. Hänglaven får inte försvinna! Lördagskvällen ägnades åt besöket i skogen på kollektivet Skogsnäs som bildades Ett fyrtiotal personer bor där idag. Text av Susanne Gerstenberg Idag är de entreprenörer, skolan är nerlagd kläddesignern Sarah Larmour Mårskog berättade om kollektivet medan vi serverades mat vid långbord i stora festsalen. Senare förflyttade vi oss till kulturhuset, runt som en jurta, och fick se Skogsnäs början i film, lantbrukskollektivet som levde på sina händers arbete, plöjde med hästar, sågade ner träd och högg ved för hand. Var det inte en sorts spegelbild för oss som går emot tider där handarbete måste värdesättas i brist på olja? Dorte Skulason som deltog i konferensen minns: - Jag sålde allting jag hade i Köpenhamn och flyttade upp till kollektivet, det var ett stort beslut. Efter 12 år flyttade hon från Skogsnäs för att skaffa sig en utbildning, - jag var ju så ung när jag flyttade dit! Idag bor Dorte i Sollefteå, barnen är utflugna för länge sedan, hon arbetar som kurator. - Visst har Skogsnäs ändrat sin karaktär. Från början delade alla på allting, vi hade all ekonomi gemensam. Så är det inte längre. Men fortfarande är sammanhållningen mycket stark, att hjälpa varandra är en självklarhet, säger Dorte. Ett levande samhälle i stort och smått är dynamiskt behöver mycket gemenskap för att ro vidare genom livet, tryggt. Publicerad i Miljömagasinet

8 Naturbrukskonferensens föredrag Naturbrukskonferensen i Ramsele inleddes med föredrag under fredagen med frågestunder. Här blandades rapporter från lokala projekt i Ramselebygden och på andra håll i Sverige för hållbara lösningar med tal av Marcelo Durão från de jordlösas rörelse i Brasilien och ekosocialisten och frihetskämpen Hugo Blanco. Detta filmades av MediaStudionVN och finns på hemsidan https://www.youtube. com/user/mediastudionvn

9

10 Återta makten över maten och naturbruket Förberedelserna Välkommen till möte om arbete för hållbart jordbruk och skogsbruk och en produktiv landsbygd i Ramsele april. Gäster: Urfolks- och bondeledaren Hugo Blanco och Marcelo Durão från de jordlösas rörelse MST. Arrangörer: Framtiden i våra händer, Latinamerikagrupperna, Miljöförbundet Jordens Vänner, NOrdbruK, Stödgruppen för MST. Lokalt: Nipakademin, Norrbete ek för, LRF Edsele, Rafna Gård ek för, Nämforsens Nipkor HB, Omställningsgruppen i Sollefteå, Naturskyddsföreningen i Sollefteå, Slow Food Jämtland, Älvräddarna, Ekologiska lantbrukare i Jämtland/Härjedalen. Stöd: Rafnaslakt AB, Ramsele företagarförening, Ramselebygden utv. AB, Svenska kyrkan i Ramsele/Edsele, projekt EnergYZer, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Sollefteå samt EU Mer information: En av värdarna för mötet Thorsten Laxvik med ko. Foto: Lennart Kjörling Arrangörer för mötet var: Framtiden i våra händer, Latinamerikagrupperna, Jordens Vänner, NOrdbruK, Stödgruppen för MST. Lokalt: Nipakademin, Norrbete ek för, LRF Edsele, Rafna Gård ek för, Nämforsens Nipkor HB, Omställningsgruppen i Sollefteå, Naturskyddsföreningen i Sollefteå, Slow Food Jämtland, Älvräddarna, Ekologiska lantbrukare i Jämtland/Härjedalen. Ekonomisk stöd gavs av: Rafnaslakt AB, Ramsele företagarförening, Ramselebygden utv. AB, Svenska kyrkan i Ramsele/ Edsele, projekt EnergYZer, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Sollefteå samt EU Ramselemötet tillkom på intiativ av naturbruksmötet i Ransby i november Här samlades ett 30-tal landsbygds-, jordbruks- och skogsbruksintresserade på möte tillsammans med gäster från de jordlösas rörelse MST i Brasilien på tem,at återta makten över maten och naturbruket. Mötet finns sklidrat i rapporten och bildreportaget Utmarkshoppet som kan laddas ner på En lokal organisationskommitté bildades i Ramsele med mycket stor bredd för att vara värdar för mötet. Programmet växte fram umed hjälp av diskussioner på den gemensamma epostlistan Jordens Vänners bonde- och urfolksutskott hade en samlande politisk och ekonomisk roll i förberdelserna tillsammans med flera andra riksorganisationer. Diskussionerna inför mötet blev livaktiga. Inte minst bönder gjorde sin röst hörda. En grupp förberedde den jordbrukspolitiska delen. Inte ett ljud om grundförutsättningarna bara om hur man mjölkar kor, matar höns och hugger skog (utbildning!!, vilket inte hjälper om den ekonomiska basen saknas!!) - en produktiv landsbygd (LRF-mantra och jordbruksministerns snack - dagens trend) menade Hans Röös, aktiv i NOrdbruK i ett inlägg om förberdelsematerialet. Småbrukarna Rune och Kristina Lanestrand såg annorlunda på saken: Vilken bra uppläggning och fint program. Tack också till Thorsten Laxvik för en väldigt bra artikel om hur en befolkad landsbygd kan skapas och att vi i det sammanhanget inte kan förlita oss på staten med dess nuvarande inriktning. Thomas Gunnarsson, NOrdbruK sammanfattade läget: Under större delen av mänsklighetens historia har jordbruket varit modernäringen. De flesta människor har varit bönder. Men jordbruket har också fött en överklass som alltid sett med förakt på arbetet med jorden. Idag kan man uppleva att en hel nation inom en mansålder går från djup respekt för jordbruket som modernäring till att betrakta jordbruket som en bidragsbelastad onödighet. Den framväxande svenska medelklassen, med rötter i arbetarrörelsen, i historielös hybris, beslutade tillsammans med övriga industriländer i början av 1990-talet att sluta upprätthålla sin nationella, lokala lantbruksnäring och istället utsätta sin livsmedelsförsörjning för marknadskrafterna på en global marknad. Detta beslut innebar att alla industrinationer helt medvetet planerade att ett stort importbehov av livsmedel skulle vara aktuellt runt år Där är vi idag! T.h. Tord Björk läser underlag

11 Datum i kampen om naturbruket Inför Ramselemötet skrev Tord Björk en rapport om kampen om naturbruket i Sverige. Här några händelser som tas upp i rapporten: 1749 Skiftesreformerna av jordbruket inleds 1811 Bondeuppror i Skåne mot utskrivning av soldater till krig 1850 Första kooperativet. Lagunda och Hagunda häraders varuanskaffningsbolag, bildades i Örsundsbro i Uppland Lokala lantarbetarorganisationer startar 1899 Jönköpings omnäjds landtmannaförening bildas, Sveriges första småbrukarsammanslutning 1904 Riksdagen beslutar om egnahemslån för obesuttna jordbrukarhushåll 1906 Norrländska förbudslagen införs för att hindra skogsbolagen att ta över bondeskogen 1906 Västernorrlands läns lantarbetareförbund bildas i Sollefteå - för bönder, torpare och arbetare Lantarbetarstrejker i Skåne. Statarna tar strid för rätten till kollektivavtal Bondeparti mot storkapitalet startar och blir Centerpartiet 1913 Registermetoden utvecklas av SAC och får uppslutning bland skogsarbetarna 1917 Sveriges Allmänna Lantbrukssällskap, SAL bildas som samlande producentorganisation Skogsarbetarförbundet bildas av vänstersocialister 1929 Riksförbundet Landsbygdens Folk, RLF bildas för att fackligt företräda bönderna Mörestrejken, den längsta lantarbetarkonflikten 1932 Mjölkregleringen gav Svenska Mejeriers Riksförening, SMR, rätt att ta ut avgift på såld mjölk, även från oorganiserade, för att finansiera smörexport. T.h. Mathias Wogenius, bonde 1936 Egnahemsutredningen kom fram till att skillnaden i effektivitet mellan stora och små jordbruk Småbrukarnas riksförbund bildas men får föga inflytande En modell för att rationalisera skogsbruket införs i Norrland i samförstånd med facket Mjölkstrejk efter prissänkningar enligt krigstidsreglering i Dalarna Statarsystemets avskaffas RLF hotar med Bondestrejk för samma lönekrav som lantarbetarna 1947 Jordbrukspolitisk reform för minskning av antalet jordbruksenheter i samförstånd med Bondeförbundet 1966 Upproret i Adolfström mot mot samförståndsandan och utvecklingsmodellen. Byn säger mangrant nej till att sälja sin mark till utbyggnad av Vindelälven LRF bildas. RLF och SL, Sveriges Lantbruksförbund går samman till Lantbrukarnas Riksförbund Almstriden och bildandet av riksorganisationer i miljörörelsen Matfront för distribution av ekologisk odlade mat bildas på Kungsholmen Skogsstrejken Ockupationer av skog i hela Sverige mot giftbesprutningen som leder till lagförbud 1984 Småbrukare i Väst bildas 1985 Alternativodlarnas Riksförbund bildas som nu heter Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Ny jordbrukspolitik understödd av samtliga riksdagspartier med nyliberal avregelring 1992 Anpassning till EU:s kapitalliberaliseringsdirektiv. 8 bönder protesterar vilket senare ledde till bildandet av NOrdbruK 1994 EU anslutning med ny reglering av jordbruket 2010 Bärplockarstrejk Bondens självavveckling i Norge Inför Ramseemötet diskuterades andra länders erfarenheter. Här ett utdrag ur recensionen av Avviklinga av den norske bonden: Det är till dels en hoppingivande historia Bergo berättar om hur det varit möjligt att i närmast omöjliga situationer gått att resa ett motstånd mot den rådande politiken, ofta med de mest centrala bönderna för utnyttjande av den norska naturen som bas, får- och getbönder med fäboddrift. Till dels är boken också en skrämmande historia om hur en årig bonde- och bygdekultur begår politiskt, kulturellt och ekonomiskt självmord. Två veteraner på mötet, t.h. Daphne Tuvesson från Sveriges småbrukare och t.v. Britt Ryberg från Jösse Lantmat.i Arvika för producent-konsumentsamverkan.

12 Jordbruk som lösning Dagens jordbruk ger oss billig mat men också en lång rad problem till exempel med övergödning, sjunkande näringsvärden, negativa klimatförändringar, utarmning av jordar, förgiftningar, spridning av sjukdomar (svininfluensa, fågelinfluensa mm), orättvisor i världen, biologisk enfald, etcetera. Framtidens jordbruk måste fungera som en lösning på t ex sociala, biologiska och klimatologiska problem. Vi måste dra de historiska lärdomarna av tidigare fungerande jordbruk. I stora delar av Norden dominerade fäbodjordbruket under låg tid och de principer som det jordbruket byggde på borde gälla för allt jordbrukande. Därmed inte sagt att vi svenskar ska återgå till en halvnomadiserande tillvaro bland knott och oknytt. För hundra år sedan var all skog i Sverige betad av tamboskap. Åkrarna användes till produktion av säd och vinterfoder åt djuren. Hamling och myrslåtter förekom också. Skogsbetet gav djuren en varierad sommarföda. Komulen vet exakt vad djuret behöver och i skogens varierande utbud av sly, örter och gräs fann kon vad hon behövde. Cirka tio hektar behövdes för att föda en fjällko på skogen. Skogsbetet gynnade kärlväxter som lingon och blåbär, den biologiska mångfalden i skogbrynen och ökade omsättningen i jorden till skogens fromma. På sommaren vistades djuren på fäboden, där mjölken ystades till ost och kokades till mese och grädden kärnades till smör för att kunna förvaras. Vid höstslakten torkades, röktes och insaltades köttet. Fjällkon har funnits i Sverige i minst tusen år. Det tog cirka ett

13 halvt sekel att bryta ner fäbodens principer. Orsakerna var främst den billiga oljan, skogsindustrin och tanken på att industrialisering var lösningen. Vilka var då fäbodjordbrukets principer och funktioner? 1. Djuren gav näringsriktig mat Djuren levde och åt naturligt, dvs på det sätt som de var skapta att leva. Djurens mjölk och kött fick därför optimala näringsvärden med goda fettsyreförhållanden i mjölk och kött. Kor, som lever fritt i skogen och föds upp utan kraftfoder, har den bästa omega6/omega3 kvoten av alla undersökta landlevande djur. Människan bryter inte kategoriskt ned födan i sina beståndsdelar på det viset som man kanske vill tro. Många hormoner, fettsyror och polypeptider tar vi upp i mer eller mindre oförändrad form. Mår djuren som vi äter dåligt, så överförs deras stresshormoner och obalanserade fettsyror till oss. Många ämnen som saluförs som kosttillskott (antioxidanter, fettsyror och vitaminer t ex) hanteras inte på samma sätt av kroppen när vi äter dem i kapseleller pillerform som när vi får dem via födan. Piller och oljekapslar kan inte ersätta riktig mat. 2. Maten konserverades utan konstlade tillsatser Mjölk och kött konserverades enligt gamla och hållbara principer; mjölkens fett, proteiner och närsalter förädlades till smör, ost och mese. Köttet torkades, röktes, saltades, fermenterades eller kokades in. De konserveringsmedel som användes var bland annat socker, salt och mjölksyrebakterier som kroppen känner igen och kan hantera. 3. Jordbruket producerade sin egen energi mankraft och hästkraft. Den energi som åtgick för att producera maten skapades på gården inom ramen för kretsloppet. Hästens havre odlades på åkern som i sin tur bearbetades av hästens kraft. Huvuddelen av det vatten som förbrukades och den koldioxid som producerades av boskapen återfördes till skogen. Moderna jordbruk kan använda energi från sol, vind och vatten och kretslopp fria från sopor och avlopp. 4. Konsumtion och produktion skedde i närhet av varandra Den direkta relationen mellan den som producerade och den som konsumerade innebar också ansvar och tillit; dess äkthet var en förutsättning för samhället. Transporterna av maten var minimala. Ställ jordbrukspolitiken på fötter Det är hög tid att bryta med industritänkande inom jordbruket. Maten måste återfå sina rättmätiga näringsvärden, den måste produceras under ansvar utan gifter och lånad energi. Ett förtroendefull förhållande måste återskapas mellan producenter och konsumenter. Därför kräver vi av statsmakterna: 1. Subventionera och stöd jordbruk som bygger på fäbodjordbrukets principer. Belägg avsteg med skatter och ökat byråkrati. 2. Öka den skattefria inkomsten till kr så att det går att leva som jordbrukare. 3. Stöd arbetet för att utveckla moderna former av småskalig livsmedelsförädling. Detta tänker vi göra själva: 1. Organisera konsumtentkooperativ i städerna och bygga relationer till producentkooperativ på landsbygden. 2. Bygga upp alternativa kanaler för distribution av kvalitetsmat. Förberedelsematerial

14 Protokoll för diskussion och plenum Återta makten över maten och naturbruket i Ramsele 16 april 2011 Tord valdes till mötesunderlättare, Josefin till sekreterare och Monika till mötesunderlättare. Mat Fem beslut, tillägg till skrivelsen Jordbruk som lösning 1. GMO-fritt Sverige 2. Kraftfoderfri djuruppfödning 3. Vår strävan är att vara ett föredöme i hela produktionskedjan 4. Vi arbetar med information till konsumenter genom sociala medier, konsumentkooperativ, folkbildningsorganisationer, möten mellan producenter och konsumenter. 5. Att öka den skattefria inkomsten till kr för de naturbrukare som arbetar med hållbara metoder. Det handlar inte bara om fäbod och jordbruk, det handlar inte bara om kött utan även om grönsaksodling. Skrivelsen ska bara vara ett exempel. Jordbruk Allt jordbruk ska vara ekologiskt, även storskaligt jordbruk. Man måste möjliggöra politiskt att kunna ha småbruk. Det är för svårt att etablera sig idag. Idag är situationen att den som köper marken kan göra vad den vill. Bo och leva ska vara kriterier för att kunna köpa lantbruk. Jordbrukare ska ha ordentligt betalt för sitt arbete. Hur ska detta ske? Utbildning och kunskapsförmedling om hur maten produceras och hu det påverkar - att giftfri mat är bättre och nyttigare. På så sätt finns ett incitament att ta mer betalt för maten. Det finns även ett ungdomsperspektiv. Ungdomar bör få möjlighet att komma ut på gårdar och få kunskap, helst via läroplanen. Statlig avbytartjänst, återinför veterinärstationen där lantbruksdjur ä subventionerade. Användning och försäljning av lokala frösorter. Multinationella företag har endast drivkraften att tjäna så mycket pengar som möjligt, har inget incitament att ta hand om marken. Småbrukare sköter därför marken bättre, förvaltar naturresurserna bättre. Vi ska leva i samklang med naturen utan att suga ut jorden. Politiskt planeringsproblem, var ska vi odla? Närmare staden, men där är markpriserna dyra. Större bolag försöker plocka all mark, mindre våldsamt här men konflikten måste ändå lösas så att det blir möjligt för småbrukare att verka. Bönder kan inte köpa mark för den har blivit för värdefull för de stora skogsbolagen. Landsbygd Det handlar om att inse att problemen för stad och land inte är identiska, men att de hänger ihop. Det finns en stor nedstämdhet i stora delar av landsbygden, det går inte att göra ett landsbygdsuppror eftersom det inte finns några människor. Det är viktigt att vi ser lika på landsbygd och stad. Vi måste kunna ställa krav på att naturbrukare ska vara kunniga på samma sätt som krav ställs på läkare och advokater. Socialt maktperspektiv, vi måste se till att det blir möjligt för bönder att göra sin röst hörd. Det går inte idag eftersom det inte finns något avbytarsystem så att de inte kommer ifrån. De som går på lantbruksskolor har inte möjlighet att arbeta med det eftersom det är för dyrt att köpa jordbruk.

15 Landsbygdsbornas historia behöver också komma till tals. Skatterna från skogen betalas på statlig nivå och försvinner därför från bygden. Demokrati Tyckte det var oklart vilket dokument de skulle utgå från, har därför inte tagit ställning till något av dokumenten i diskussionen. Formerna för demokrati och deltagande, politikernas uppdrag är att följa väljarnas intresse. Räcker det att följa de lagar som finns? Om inte, hur ska de demokratiska processerna utvecklas? Demokratin idag sträcker sig till att man kan bli medlem, bli vald, få information men det är ändå svårt att påverka. Vi kan inte ge demokrati till andra, var och en måste ta ansvar och driva de fråga man tycker är angelägna och organisera sig med andra som anser detsamma. Reglering/avreglering, en åsikt var att total avreglering och därmed inga subventioner skulle gynna småbrukare i längden. Andra tycket att den politiska kontrollen skötts dåligt, men inte är dåligt i sig utan krävs för att den lilla människan ska få utrymme och garantera att miljö osv tas hänsyn till. Föreningslivet är rikt, kan innebära att föreningslivet blir splittrat. Kan behöva omorganisera och slå ihop föreningarna. Kulturen inom föreningar skrämmer bort ungdomar som tröttnar efter en kort period. Lokal nivå kontra internationell och nationell nivå. Vilken nivå ska man arbeta på och lägga tankekraften? En uppfattning var att börja i det lilla och bygga demokratin igen. Å andra sidan finns det nationella saker som förhindrar lokal demokrati. På många sätt är de lokalpolitiska organen så hårt reglerade att det inte finns någon makt kvar, t.ex. offentlig upphandling. Konkreta förslag som kom upp i diskussionen - - Öppna utskottsmöten. Inget parti idag ställer upp för landsbygden, öppna möten skulle göra att vi kan ställa politikerna till svars på ett annat sätt - Lokal bank. Ska ligga två procent högre i ränta på lönekontot så att många i bygden ska använda den och återinvestera i bygden. - Skolans roll viktig. Målet som finns idag att det är anställningsbarhet som är det huvudsakliga målet bör tas bort. Demokrati bör finnas med och ges ett mycket större utrymme. - Kommunal förköpsrätt på samhällssviktiga resurser. Idag endast på privata fastigheter medan inte på ex. vattenkraftverken. Demokratin är bortdragen från landsbygden. Multinationella företag och kleptokrater utarmar såväl landsbygd som små länder. Skog Vi ska ha blandskog. Kontinuitetsskogsbruk, eller hyggesfritt skogsbruk. Detta innebär att det hela tiden finns en skog, avverkar träd av alla storlekar var år. Ger vinst oftare än med dagens skogsbruk. Så ser skogsvårdslagen ut idag, då lämnas få träd och surhål bildas. Pratade om brukande, ägande och en del om hur skogsstyrelsen fungerar. Om vi satsar på den typen av skogsbruk blir det bättre biol. Mångfald, mindre skadedjur, bättre koldioxidbalans (sänka). Forskning visar allt mer att detta är framtidens skogsbruk. Rent ekonomiskt fungerar detta bättre än kalhyggen eller traktorbruk. Vad gäller ägande så menar man att alla är ägare, som medlemmar i staten Sverige. Svenska kyrkan äger också skog. Genom dessa kanaler kan vi påverka för att få ett mer hållbart skogsbruk. Det är viktigt att jobba politiskt, genom egna exempel och påverka de organisationer/institutioner man är medlem i. Även de som inte äger ett träd enligt den konventionella synen ser skogen som sin. Skogen är vår, kamrater! Ekonomiska modeller för att visa att det finns ekonomi i kontinuitetsskogsbruk gör det säkert rent rättsligt. Skogen har plundrats på grund av produktionsmålslagen. Vi tjänar lika mycket på skog ssom Norge tjänar på olja, men förskingrar bort det. Skog är en fråga på EU-nivå som har högsta prioritet. Utomhusgruppen Allemansrätten och bärplockning ur ett maktperspektiv och hur det påverkas av den globala ekonomin. Urbanisering och avfolkning, förtätning av städer. Det finns olika sätt att förtäta städer, t.ex. att använda gallerior och parkeringshus på andra sätt. Hur får man kanalerna i samhället att hjälpa till att föra ut det här samtalet? Skogsmarkspriserna går upp, avfolkning osv. Det händer i små steg och ger inga nyhetsrubriker men borde vara intressant material att redovisa på andra sätt.

16 Folk som vill flytta ut och återbefolka byarna bör känna att man är del av något viktigt och inte bara gör det som individ. Livsmedelsförsörjningen lokalt snarare än att producera för en exklusivmarknad på östermalm. Folk på landsbygden kan inte betala samma priser. Plenumdiskussion - Systemkritik. Det är bortom de personliga satsningarna är det viktigt att ifrågasätta hela synen på jordbruket i global skala. Man har slutat se det som vårt mänskliga sätt att ha det och vårda livet. Det är inte bara kvantitet och pengar det handlar om. Mäts i mått av lönsamhet och snabbhet. Jordbruket fyller den funktionen att påminna oss om att livet tar tid och är mer värt än vad det kan ge i avkastning. Vi måste ifrågasätta hela sättet att tänka som innebär att nedvärdera jorden och livet. Risken med att höja priset på ekologisk och bra mat gör att hälsosam mat blir en klassfråga. Förutom mänskliga rättigheter måste vi tänka på naturens rättigheter. Begreppet naturresurser är antropocentriskt, det handlar om naturens gåvor. Det största hotet är att gå på myten om att vi har det så bra och att i tystnad och långsamhet utrota småbruket. Vår största utmaning är att bryta mot hopplösheten. Vi är vana vid att tänka i system på gården. Vi bör också tänka i bygdesystem mer, det fanns tidigare i och med kyrkan, bygderörelser, skola, post, affär osv. I det här området har de flesta mejerier, skogsbolagen har monopol, service och kulturförutsättningar har försvunnit för att ekonomin har förts ur systemet. Det är ett nytt baggböleri på gång. Sverige tillåter att vi säljer ut både de ändliga och förnyelsebara resurserna vi har. Vi har släppt allting och det är bråttom att göra något. När bubblan spricker är det oåterkalleligt att ta tillbaka resurser som har sålts ut. Bryssel, inte Stockholm, är huvudstad för jord och skogsbruk. Det är samma principer överallt, vi har inte de orden NN efterlyser. Vi behöver dem. Vi behöver en etisk princip för rättsväsendet. Ägarna kan inte göra vad de vill med det de äger. Rättsväsendet borde grunda sig på att vi ska ha planeten beboelig för kommande generationer. Hur ska vi ifrågasätta? Vi håller redan på, t.ex genom stadsodlingar, kräva ekologiska produkter. Vi måste visa att det inte handlar om personliga förändringar men det är också viktigt. Det krävs också politiska påtryckningar och ifrågasättande av hela systemet med överkonsumtion, exotiska frukter, långa transporter. Det handlar om många åtgärder. Vi måste lära oss bruka jorden igen för att uppvärdera vår syn på bönder och matproduktion. Jag håller inte med NN. Det vi håller på med här uppe är att återställa ett gammalt kulturlandskap och producera kött med hållbara sätt. Fler och fler av oss blir jordbrukare och bär fram budskapet att sluta köpa soja från Brasilien. Men lönemässigt ligger vi idag under bärplockarna och andra lågavlönade. Vi kan inte sänka priset på vårt kött. Det handlar inte om att sänka priserna, jordbruket är så pass viktigt. Det kanske inte är via marknaden vi kan klara omställningen för då ökar vi också klasskillnaderna. Det kanske kan göras via skatter. Ingenstans i världen får bönderna riktigt betalt, de har i årtusenden subventionerat maten som vi i städerna ätit. Detta borde samhället betala på lika villkor, inte genom prisökningar. De sista åren har vi en stor erosion, detta påverkar fisket. För 100 år sen eller mer användes dessa älvbrinkar till beten, men inte på de brantaste ställena. Där odlades skog som topphöggs så att de inte skulle blåsa omkull. Här måste lagas och lappas. Hela vårt landskap har bildats av nipras, det är en naturlig process i vårt landskap. Vi kan prata om naturens processer, men någonstans handlar det inte bara om nostalgi utan respekt för livet och naturen. Det går inte att låta oljeekonomin sköta allting. I stan får jag hela tiden budskap att köpa saker och ting för att bli lycklig. Vi lever i en skenvärld där landsbygden pissas på och inte är värd något. Så länge vi pratar om jord och

17 skogsbruk går det bra men när vi kommer in på de stora frågorna blir det svårt och vi famlar. Det är omöjligt att sitta och vänta på den stora katastrofen. Vi har ett politiskt system där vi ska slicka röven på politiker. Är vi inte beredda att någon gång protestera så är vi värda att gå under. Sedan 1980 har hela kapitalet tillfallit de stora kapitalägarna. Får vi inte en väckelse här, tar vi det inte på allvar, kan vi bara tänka mat, går det aldrig. Det finns ingen som nämner landsbygden eller storkapitalismen idag. Jag anser att man stjäl massor med förmögenhet från landsbygden och för över det till rika i staden. Vi måste kräva att de som jobbar återtar makten i samhället. Det som NN anförde ligger i linje med det man arbetar med här egentligen. Det ska finnas både folk och möjligheter nog för landsbygden. De multinationella företagen har inte alls dessa intressen utan kan använda sig av kemikalier och inte behöva ta hänsyn till vad de ställer till med. Samtidigt handlar det om överlevnad, att återta möjligheter för unga att etablera sig i näringar som jord och skogsbruk. Vi måste ha en bas och kan inte jobba mot naturen hur länge som helst. Tiden vi lever i är en kort parentes, oljan tar slut så småningom. Vi kan inte vänta på katastrofen utan måste börja nu, våra liv är korta. Det här är vårt avstamp mot något nytt och jag hoppas att det ska bli så. Vi måste vara systemkritiska på global och lokalnivå. Det är våra egna initiativ och samarbeten mot de orättvisor som syns i lagar och förordningar som starka i samhället ha fått till stånd. De har dikterat villkoren, även om det ser ut som demokrati är det inte alltid det. Vi kanske är kärnan till något viktigt som kan sprida sig över vårt land. Vi måste hoppas på förändringen. Vår syn på landsbygd och förändring kan ändras! - Hur kommer vi tillrätta med att folk inte anser sig ha råd med ekologisk mat? - Mycket av den här diskussionen låter som om det var bättre förr, och det håller jag inte med om. Vill vi ha regleringar eller inte? Mycket av skrivningarna är virriga och behöver skrivas om. En del av grupperna kan säkert komma med förslag, men vi är väldigt diversifierade och behöver tillsätta en redaktionsgrupp som kan skriva ett gemensamt ställningstagande. Det är värdefullt att ha olika åsikter men det är också viktigt att framställa texter. Trots förvirringen och motsägelsefullheten så växer processen och folk talar om det. Därför är det viktigt att vi formulerar och diskuterar. Vi tar vårt kollektiva ansvar och sitter inte bara och gnäller. Vi är ännu tidigt i processen men ska ta ett litet steg framåt. Vi kan göra något liknande Camillas matuppror, som att gå med namnunderskrifter till riksdagen. - Komplettera miljöpartiet med ett nytt parti som valtekniskt samarbetar med det yngre miljöpartiet. En annan idé är att med 15 familjer knyts till varje gård och på så sätt försörjer bonden och kan komma ut till bondgården och hjälpa till. - Jag har inte upplevt något sånt här sedan Det är förvirrat, en det är hög klass och det stiger snabbt. Redan bättre än Ransby. Det gäller att få lite struktur på förvirringen, behöver inte vara för ordnat. Vi lever i ett internationellt samhälle. Jag hoppas mycket på den här rörelsen, det är det som är chansen till att återskapa jordbruket. Det första vi måste göra är att skriva ner det som har hänt de sista 20 åren. Det finns inte skrivet material. Till redaktionskommittée utses Tommy och sekreterare från jordbruksgruppen, Tord och Josefin från landsbygdsgruppen, Jakob från demokratigruppen, Josefine från matgruppen, Dag från skogsgruppen och Torgny från utomhusgruppen. Arbetsgrupper folkbildning osv för att planera nästa möte och hur vi ska gå vidare.

18 Deltagare i skogsworkshopen Skogsworkshop i Ramsele under Återta makten över naturbruket Bengt Berg utsågs till underlättare Han började med att rita en gran och en björk och parade ihop dom till en blandskog. Det är det vi vill ha! Gran + björk = sant (blandskog). Det är en enkel formel som vi ska följa. Carl-Gustaf Lundgren: vi är alla skogsägare genom att vi är medborgare (Sveaskog) och kanske medlemmar i Svenska Kyrkan en av Sveriges största skogsägare. Här kan vi påverka de måste lyssna på oss. Vad är skog? Det finns 5 miljoner företeelser i skogen. Man kan inte bara räkna rödlistade arter. 75 % av Sveriges yta täcks av skog, men högst 25 % kan räknas som skog. Resten är plantager. I en graf visas att sen 1950 har biologisk mångfald och arbetstillfällen sluttat brant neråt. Under samma tid har uttaget av råvara ökat i samma storleksordning som dessa försvunnit. Det rimmar inte. Det måste finnas en balans. Skogsbolagen har förstås tagit över språket. Bergvik: Vi har ett uthålligt skogsbruk. Skogsindustrin: Vi brukar utan att förbruka. Det är mycket långt från sanningen. Ämnen att ta upp hörs från publiken: 1. Ägarförhållanden och demokrati 2. Skogsvårdslagen hur rimmar den med dagens bruk? 3. Trakthyggesbruk (kalhyggen) kontra hyggesfritt Åke Wikström: vad händer med ekosystemen i framtiden? Kommer skogarna att dö som de gjort i Tanzania och Brasilien av okända anledningar. En orsak kan vara att närinämnena försvinner genom det stora uttaget. Carl-Gustaf: i MJV arbetar vi med praktiska demonstrationsytor av kontinuitetsskogsbruk hos privata markägare i Ödenäs, Västergötland. Vi har samarbete med fem samebyar för att förhindra kalhyggen i för rennäringen livsviktiga hänglavskogar. Här ska också hyggesfritt tillämpas. Men hur kan vi uppnå ett ansvarsfullt skogsbruk för alla skogar? Bengt Berg: Jag ska ta min kortaste dikt: En skog med bara ett träd det står i mitten Eva Jonsson: ägandet är en viktig fråga jag hoppas vi hinner ta upp den senare. Åke Wikström: ett stort problem i skogsbruket är klippare, som köper skog och rakar ner allt för att tjäna så mycket som möjligt på kort sikt. Carl-Gustaf: så här skulle det kunna fungera: Traditionellt bruk. Det finns stora problem med trakthyggesbruket. 1 ha huggs och 99 % av biomassan tas ut. Det blir det två högstubbar, några småbjörkar vid ett surdråg och ett evighetsträd då har man tagit hänsyn enligt lagen (enligt Skogsstyrelsens polytax-undersökningar är dock 20 % av alla avverkningar under lagnivå). Markberedning sker och fält- och bottensskiktet slås ut. Giftbehandlad gran planteras då tall äts upp med denna typ av skogsbruk. Vi får en monokultur med mycket dålig virkeskvalité. Inkomst: ca kr. Vänta till nästa avverkning. Hyggesfritt ~ kontinuitetsskogsbruk 1 ha huggs och 40 % av biomas-

19 san tas ut. Alla träd som ska tas ner märks. Det blir det ett antal högstubbar, en bit myr lämnas orörd och ett flertal och gruppvis ställda gamla träd evighetsträd. Bottenskiktet finns kvar Inga gifter används Utveckling av beståndet på naturens villkor självföryngring Vi får en blandskog med mycket virkeskvalité Inkomst: ca kr. Inkomsten återkommer sedan vart år i samma storlek. Demonstrationsområden är gjorda på fem områden i Ödenäs, Västergötland. Skogsstyrelsen borde varna närliggande markägare för kommande hyggen eftersom påverkan (stormskador, sjukdomar) kan bli mycket stor på närliggande skog. Erland Lundgren: Ett stort problem i Götaland är rotrötan på gran. Det beror på att tunga maskiner kör sönder rötterna och låter svamparna få fäste % av granrötterna har röta. Skogen är nu alldeles för ung generellt 75 % av skogen är yngre än 55 år. Susanne Gerstenberg: vi måste satsa på kvalité med skonsammare metoder. Hästar borde användas mer. Massaindustrin är bara intresserade av volym, inte kvalité. Vi bör också försöka starta oberoende forskning som inte är så beroende av industrin. En uppgift anges att det finns upp till 250 entreprenörer som använder häst i skogsbruket i Götaland. Åke Wikström: 30 % av virket till byggen måste kasseras eftersom kvalitén är för dålig eller pga felsågningar. Det måste vara gamla träd för optimal kvalité. Upp till 300 år gamla. Med kalhyggen och uttag av biomassa (grot grenar och toppar) till bränsle utarmas också näringshalten. Om 200 år kan vi få massdöd av skogar. Oförklarliga plantagedödar har inträffat bland annat i Tanzania redan. Bengt Berg: När man säger att Äng är åkers moder skulle man också kunna säga Björk är granens amma Carl-Gustaf Lundgren: Idag är Nedan deltagare med mötesunderlättare Bengt Berg t.h. Carl-Gustav Lundgren förklarar kontinuitetsskogsbruket skogsbruket till 99 % kalhyggesbruk, så kallat trakthyggesbruk. Framtiden skulle kunna bestå av 30 % hyggesfritt bruk, 20 % skyddat och i princip orört och den andra halvan skulle kunna bestå av trakthyggesbruk med mycket hög naturhänsyn. Carl-Gustaf: påverka våra skogsägare: Sveaskog, Fastighetsverket, Militären och kyrkan, om man är medlem. Bengt Berg: vi kan inte begära att regnskogen inte ska skövlas när vi själva gör det och har gjort det under lång tid. Fundering: Vi hann inte alls med de vi tänkt prata om. Workshopen skulle nog kunna fyllt en dag Dag Fredriksson, sekreterare

20 Uttalande från Ramselemötet 17 april 2011 Hur ska vi gå vidare för att återta makten över maten och naturbruket? Det är en fråga som 77 mötesdeltagare ställer till alla som vill förändra samhället så att vi får en produktiv landsbygd byggd på jordbruk och skogsbruk med vidareförädling. Dagens modell för naturbruk leder till att försörjningsmöjligheter på landsbygden i hela Sverige försvinner med åtföljande kapitalförstöring av infrastruktur, neddragningar av service och avfolkning. Självförsörjningsgraden minskar drastiskt med två procent varje år i Sverige och har mer än halverats på 20 år. Dagens jordbruk ger oss billig mat på kort sikt, men också en lång rad problem som övergödning, sjunkande näringsvärden, negativa klimatförändringar samt utarmning och förgiftning av jordar här och runt om i världen. Framtidens jordbruk måste ungera som en lösning på sociala, biologiska och klimatologiska problem. Våra skogar har i hög grad ersatts av plantager med en drastiskt minskad biologisk mångfald och sämre kvalitet på skogsråvaran på grund av för tidig avverkning. Bara någon enstaka procent av skogen är skyddad och en stor del av den övriga skogen är kalhyggesbrukad. Skyddet av skogen måste öka och då innefatta hållbara brukningsmetoder. Det är en kamp och något som pågår över hela jorden men syns mest i länderna i syd. Inget parti ställer idag nog mycket upp för landsbygden. Landsbygden kommer att få ökad betydelse i de kommande olje -, finans - och klimatkriserna. Där finns de direkta producenterna och de som bör veta hur naturresurserna ska skötas på ett sätt som inte äventyrar vår framtida försörjning. Idag finns inga krav på att naturbrukare eller markägare ska ha utbildning, erfarenheter eller speciella kunskaper för att få verka. Tidigare fanns det kunskapskrav för bruk och ägande av mark, borttagandet av detta har lett till spekulation av naturen. Det finns idag få utbildningar i ekologiskt och småskaligt lantbruk vilket försvårar för människor som vill arbeta inom den typen av naturbruk. Vi ser det som nödvändigt att gå emot EU:s rådande jordbrukspolitik och delta i arbetet för matsuveränitet i Norden, Europa och världen. Matsuveränitet innebär rätten att själv bestämma över produktionen av sin mat och att producera och förvalta naturresurser på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Vi vill särskilt uppmärksamma det hot mot den svenska skogen som beror på att fler och fler områden i skogspolitiken underställs mellanstatliga förhandlingar. Detta i sin tur ökar risken för att hela skogspolitiken inordnas i överstatliga nivåer på liknande sätt somredan skett med jordbruket och fisket inom EU. Om skogspolitiken blir överstatlig minskar möjligheterna för lokalbefolkningen att påverka. På samma sätt som Norrland behandlats som en inhemsk koloni, kan Sverige få en liknande ställning i Europa. Det finns exempel på hur ett hållbart skogsbruk ska se ut. Hyggesfritt kontinuitetsskogsbruk prövas redan i Ödenäs i Alingsås samt i fem samebyar vilket har gjort att hänglavskog kommer att kunna bevaras där. Det finns också andra former av hållbart småskaligt skogsbruk. Hållbart jordbruk är anpassat till de förutsättningar som finns på platsen. Lokal förädling, lokal konsumtion och demokratiska företagsformer, som kooperativ, bör vara en del i detta. Maten ska vara både hälsosam, näringsrik och hålla hög kvalitet. Vi bör öka användningen av betesmark och bedriva hållbar köttproduktion. Försörjningen skall baseras på egenproducerat foder istället för foderimport. Här i Ramsele har man, för att nämna ett exempel, återställt gamla betesmarker och håller en del lantraser, vilkas kött säljs genom kooperativet Norrbete. Växtodling är mer energieffektivt än industriell köttproduktion och bör prioriteras där så är fördelaktigt. Mer forskning och förädling, odling och uppfödning av lokala sorter och lantraser behövs för att göra naturbruket mer bärkraftigt och ekonomiskt hållbart i alla delar av landet. Vi efterlyser ett ökat ansvarstagande både från folk på landsbygden och folk i staden för att väcka frågan om landsbygdens betydelse för matproduktion och försörjning. Globalisera kampen! Globalisera hoppet!

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Slutrapport - Hållbart skogsbruk i fjällnära skog

Slutrapport - Hållbart skogsbruk i fjällnära skog Slutrapport - Hållbart skogsbruk i fjällnära skog Att kombinera både ekonomi och ekologi är fullt möjligt. Projektledare Carl-Gustaf Lundgren MJV 1 Slutrapport - Hållbart skogsbruk i fjällnära skog Bakgrund

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 16 (27) Sammanträdesdatum 2013-02-07 39 Dnr 2012/191 Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum INLEDNING Carola Gunnarsson (C), Christer

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Utmarkshoppet. Återta makten över maten och naturbruket. Ransby 6-7 november 2010. Bildreportage och rapport

Utmarkshoppet. Återta makten över maten och naturbruket. Ransby 6-7 november 2010. Bildreportage och rapport Utmarkshoppet Återta makten över maten och naturbruket Ransby 6-7 november 2010 Bildreportage och rapport Lennart Kjörling från Helgalunden i Stockholm som var en av arrangörerna av mötet och Bo Anders

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna med ledorden natur, kultur och andlighet Natur Ett unikt kulturlandskap Odlade fält, hagmark och skog Rik fauna och flora Kultur Bebott sedan

Läs mer

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Fredrik Ingemarson Tankesmedjan för Internationella Skogsfrågor SIFI 2014-2016 KSLA har överlåtit konceptet för SIFI till Capréolus F.I. SIFI är ett program

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan.

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan. Motion 1 Till Familjejordbrukarnas Riksförbund. ~' Tillämpningen av djurskyddet i Sverige har urartat så långt att många djurskyddshandl~ggare och länsveterinärer utövar ren terror mot landets djurägare.

Läs mer

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Valprogram 2009 Sametingsvalet 2009 Samidikki válggat 2009 Vi är ett folk och vi hör ihop så enkelt är det. Ett hållbart Sápmi för hela det samiska

Läs mer

Vattentema på Hägneskolan.

Vattentema på Hägneskolan. Vattentema på Hägneskolan. Under vårterminen pratar eleverna på Hägneskolan om vatten och vattnets betydelse för en hållbar utveckling. Eleverna skaffar sig kunskap genom samtal, att läsa faktatexter,

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som man kan göra under Miljövänliga Veckan 2013 med tema ekologisk mat. Om du inte har möjlighet att

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer